Embed Size (px)
Citation preview
Kallelse 2014-‐‑03-‐‑19
Fakultetsstyrelsen
IT-‐‑fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen 26 mars, kl 13.00 -‐‑ 16.00 i UNIVAC, hus Patricia, plan 4, Forskningsgången 6, (ingång till vänster från hissen och trapporna.) Hitta hit: http://www.itufak.gu.se/kontaktaoss/adresser_kommunikationer/ Om IT-‐‑fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan: http://www.itufak.gu.se/
Förfall meddelas till sekreteraren per telefon 031-‐‑786 9037, 0766-‐‑22 9037 eller per e-‐‑post, [email protected].
Välkomna!
Enligt uppdrag Marjatta Rehnquist Utbildningsledare
Föredragningslista Förslag till beslut 1. Fastställande av föredragningslista
2. Protokollsjusterare
3. ./.
Anmälan av föregående protokoll
Protokollet läggs till handlingarna.
4. Dekanus informerar Information
2
5. ./.
Dekanusbeslut
Information
6. Dnr
./.
Fastställande av ny utbildningsplan för kandidatprogrammet Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskole-‐‑poäng Föredragande Aida Hadzic, utbildningssamordnare
Styrelsen beslutar att fastställa utbildningsplanen för Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 hp.
7. ./. Dnr V2014/183
Presentation av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredragande Miroslaw Staron, viceprefekt, inst. för data-‐‑ och informationsteknik Faramarz Agahi, viceprefekt, inst. för tillämpad informationsteknologi Remiss: Analys av Göteborgs universitets utbildningsutbud
8. Dnr
./.
Fördelning av kvalitetsbaserad resurstilldelning för budgetåret 2014 Föredragande Dick Stenmark
Styrelsen beslutar att fördela 541,5 tkr till institutionen för data-‐‑ och informationsteknik och att delegera beslutet om andelen medel som tillfaller fakulteten till dekanus.
9. Dnr V2013/886
./.
Remiss om karriärvägar och pedagogisk akademi. Yttrandet har inlämnats 2014-‐‑03-‐‑10
Information
10. ./.
Kvalitetsarbete på fakultetsnivå Föredragande Dick Stenmark
Diskussion
11.
Fyllnadsval till fakultetsstyrelsen
Information
3
Föredragande Marjatta Rehnquist
12. Nästa sammanträde
2014-‐‑05-‐‑22 kl 13-‐‑16 i UNIVAC.
13.
Övriga frågor
PROTOKOLL IT-fakultetsstyrelsen Sammanträde 2014:1 2014-02-06 Tid och plats Kl. 10.00 - 12.00, rum UNIVAC, plan 2, hus Patricia, Forskningsgången 6 Närvarande Jan Smith, dekan, ordförande Henrieta Harcarikova, studentrepresentant
Johan Karlsson, professor, inst. för data- och informationsteknik, Chalmers Ulrika Lundh-Snis, universitetslektor, Högskolan Väst Michel Maciej Dzienis, studentrepresentant
Agneta Ranerup, universitetslektor, inst. tillämpad IT Rakesh Rana, doktorandrepresentant
Dick Stenmark, prodekan, vice ordförande, § 10 Frånvarande Urban Kristiansson, strateg och forskningsledare, Volvo Cars Niklas Wahlberg, VD, Lindholmen Science Park Övriga Margaretha Jansson, kanslichef, § 7 Marjatta Rehnquist, utbildningsledare Ärende Beslut/Åtgärd
§ 1 Fastställande av föredragningslista
Styrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan enligt förslag.
§ 2
Protokollsjusterare Styrelsen utser Agneta Ranerup att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
§ 3
Anmälan av föregående protokoll, 2013-12-05 Protokollet läggs till handlingarna.
§ 4 ./.
Dekanus informerar a) En lektor i kognitionsvetenskap och kommunikation har anställts och ytterligare en lektor ska rekryteras inom samma ämnesområde.
b) Centrumbildning i digital innovation har erhållit
2
fem miljoner kronor från Carl Bennet AB. c) GU planerar att anslå 300 miljoner kronor för centrumbildningar inom Globala samhällsutmaningar.
§ 5 ./. § 6 ./. § 7 Dnr V2012/671 ./.
Dekanusbeslut Tillsättning av ny prefekt vid institutionen för data- och informationsteknik Föredragande Jan Smith Återrapportering av verksamhetsplan för 2013 Föredragande Jan Smith
Dekanusbesluten läggs till handlingarna. Jan Jonsson har valt att lämna uppdraget som prefekt under april månad. Ny prefekt ska utses snarast. En rekryteringskommitté med personal både från Chalmers, Göteborgs universitet, prorektor för Chalmers och dekanus från IT-fakulteten kommer att sättas samman. Två kandidater ska föreslås av rekryterings-kommittén, en kvinna och en man. Verksamhetsplanen läggs till handlingarna.
§ 8 Dnr E2014/72 ./.
Bokslut 2013 Föredragande Margaretha Jansson
Omsättningen för fakulteten fortsätter att öka. Ökningen av intäkterna är 4% medan kostnaderna har ökat med 10%. Överskottet är mindre än 2012 än året innan. Intäkterna för studieavgifterna har fördubblats jämfört med 2012. Hösten 2013 hade fakulteten 28 nyregistrerade studenter av totalt 70 på hela universitetet. Externa forskningsbidragen ökade med 20% jämfört med året innan.
§ 9 Dnr V2013/886
Remiss om karriärvägar och pedagogisk akademi Yttrandet ska vara inlämnat 2014-03-10
Styrelsen diskuterar remissens förslag. Idén med pedagogisk akademi är bra, men namnen meriterad respektive excellent lärare bör inte användas enligt fakultetsstyrelsen. Syftet är att ge lektorerna som inte i första hand inte forskar inom sitt ämnesområde en pedagogisk karriärväg. En pedagogisk akademi bör generera nytta för hela universitetet. Lärare som väljer den pedagogiska karriärvägen kunde också få andra pedagogiska uppgifter inom universitetet som till exempel att coacha andra lärare. Det skulle
3
vara till gagn för hela universitetet. Studenterna vill betona att språkkunskaper i engelska bör finnas med som en grund för en kvalificering för en bra pedagog. På vilka grunder meriteringen ska ske finns det olika synpunkter på från medarbetarsamtal till kursvärderingar. Rätta kriterier är en förutsätt-ning att skapa en pedagogisk karriärväg. Studentinflytandet bör tas hänsyn till för att meritera sig som en god pedagog. Förslag till skrivelse ska utformas och skickas till fakultetsstyrelsen för synpunkter.
§ 10 § 11
Kvalitetsarbete på fakultetsnivå Föredragande Dick Stenmark Yttrandet ska vara inlämnat 2014-03-21 Sammanträdestider våren 2014
Fakultetsstyrelsen har fått en förstärkt roll i kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan sedan den nya arbetsordningen fastställdes. Fakulteterna har mottagit en remiss från kvalitetsrådet. I remissen efterfrågas det hur fakulteterna tolkar sitt uppdrag (gäller inte utbild-ning på forskarnivå) och hur man arbetar med frågorna både i fakultetsstyrelsen och kansliet. I kvalitetssäkringsarbetet är medarbetarsamtalen, kursvärderingarna liksom rekryteringsarbetet i lärarförslagsnämnden viktiga redskap. Frågan om kvalitetsarbete på fakultetsnivå tas upp vid nästa sammanträde. 2014-03-26, kl 13-16 2014-05-22, kl 13-16
Vid protokollet Marjatta Rehnquist
Justeras Jan Smith
Justeras Agneta Ranerup
1
Ä5 ITFS 2014-03-26 Dekanusbeslut
1. Fördelning av fakultetsmedelavsatta för visualiseringssatsningen, dnr E 2013/428, 2014-‐02-‐24
2. Anställning som utbildningsledare, PET 2014/10, 2014-‐02-‐22 3. Ansökan om att bli antagen som oavlönad docent (Patricio Pelliccione), P
2013/264, 2014-‐02-‐03 4. Förlängning av uppdrag som tf proprefekt vid institutionen för tillämpad
informationsteknologi avseende Alexander Almér, PAN 2014/406, 2014-‐03-‐10 5. Delegation avseende beslutsbefogenheter från dekanus till prefekt avseende
Urban Nuldén, V 2014/272, 2014-‐03-‐10 6. Delegation avseende beslutsbefogenheter från dekanus till prefekt avseende
Jan Jonsson, dnr V 2014/273, 2014-‐03-‐10 7. Disputation i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot
utbildningsvetenskap Anna-‐Lena Godhe, dnr U 2014/180, 2014-‐03-‐14
1
dnr
IT-‐fakultetsstyrelsen
Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng (Bachelor in Information Systems: Users and Organizations, 180 higher education credits) Grundnivå/ NISYS
1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Utbildningsplan för kandidatprogrammet Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng.
2. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för IT-universitetet 2007-09-26 och reviderad av fakultetsstyrelsen för IT-fakulteten, Göteborgs universitet, 2013-xx-xx. Denna utbildningsplan kommer att gälla från och med höstterminen 2014.
3. Utbildningsprogrammets syfte Syftet med programmet är att ge studenten goda kunskaper om system och organisationer, verksamhets- och systemanalys samt design och utveckling av informationssystem, programmering, projektarbete och projektledning. Programmet förmedlar också ett antal generiska färdigheter i form av muntlig och skriftlig presentation, sammanställa och strukturera data vid analytiskt arbete. Programmet förbereder för ett flertal olika yrkesroller inom program- och systemutveckling, verksamhetsutveckling och projektledning. Avslutad utbildning leder till arbeten som exempelvis systemutvecklare, projektledare, verksamhetsanalytiker eller IT-strateg. Programmet ger förutsättningar för fortsatt verksamhet i både näringsliv och offentlig sektor. Programmet förbereder för studier på avancerad nivå inom områden som IT-management, interaktionsdesign, lärande, projektledning m.m.
4. Examen som utbildningsprogrammet leder till Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng, varav 180 hp inom huvudområdet informatik, utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen filosofie kandidatexamen i informatik. För kandidatexamen i ett huvudområde krävs att studenten fullgjort ett självständigt examensarbete omfattande 15 hp inom huvudområdet.
5. Huvudområde för utbildningen Utbildningens huvudområde är informatik (Information Systems). Ansvarig institution är institutionen för tillämpad informationsteknologi.
6. Mål Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
2
beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, • följa kunskapsutvecklingen, och • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Högskolelagen (2006:173), 1 kap, § 7–9) Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten
• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten
• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. !
Värderingsförmåga och förhållingssätt För kandidatexamen skall studenten
• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Lokala mål
Kunskap färdighet och förmåga inom huvudområdet För att erhålla examen inom huvudområdet informatik ska studenten • visa kunskap om informationssystemens roll för att stödja, följa upp, utvärdera
och utveckla processer i organisationer,
3
• visa grundläggande kunskap om objektorienterad analys och programkonstruktion samt design av relationsdatabaser och gränssnittsprogrammering,
• visa kunskap om designteori och designprinciper för interaktionsdesign utifrån användar- och systemperspektiv,
• visa kunskap om informationssystemens betydelse för verksamhetsstyrning och beslutsfattande i olika typer av verksamhet, såsom företag och offentlig sektor,
• visa förmåga att förstå komplexitet i samspelet mellan informationsteknologi, människa och samhälle i ett förändringsperspektiv,
• visa förmåga till analys, modellering och design av verksamheter och system • visa kunskap om aktuell forskning inom vetenskapsområdet informatik och • visa förmåga att analysera och utvärdera sociala, ekonomiska och etiska
aspekter om av resultat och system inom huvudområdet informatik. 7. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning
Programmet ger ett flertal olika perspektiv på informationssystem. Programmet är uppbyggt av två grundkurser med tillhörande två fortsättningskurser vilka tillsammans ger baskunskaper inom informationsteknologi och informationssystem. Dessa följs av åtta fördjupningskurser inom representativa områden för informatik. Utbildningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och projektarbeten, och görs vanligen utifrån ett problemlösningsorienterat lärande. Flertalet kurser innehåller projektarbete och enskilt arbete. Utbildningen ges på helfart. Kurser i programmet År 1:
• Informationsteknologi och informationssystem, 15 högskolepoäng. Kursen introducerar begrepp och kunskaper om informationssystem, informationsteknologi och IT:s roll för verksamhetsutveckling. Kunskaper i programmering, systemtänkande, utveckling av informationssystem samt projekt som arbetsform förmedlas. Teori varvas med praktiska övningar i problemlösning inriktad mot system- och programkonstruktion.
• Verksamheter och information, 15 högskolepoäng. Kursen ger kunskaper i verksamhetsanalys och verksamhetsmodellering som olika sätt att strukturera komplex information och förmedla den i ett designprojekt. I kursen studeras klassisk och aktuell teori om den objektorienterade modelleringens tekniker för beskrivning och analys av verksamheter, processer och information.
• Programmeringsteknik och databaser, 15 högskolepoäng. Grundläggande programmeringsmetodik lärs ut i ett modernt objektorienterat programspråk inklusive grafiska gränssnitt. I databasdelen ges kunskaper i relationsdatabaser och SQL.
• Systemutvecklingsprojekt, 15 högskolepoäng. Den sista kursen sammanfattar, utvecklar och tillämpar kunskaperna från första året. I kursen förmedlas teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i utveckling av ett IT-baserat informationssystem med hjälp av objektorienterad analys, modellering och programmering. Kunskaperna i systemutveckling praktiseras i form av ett projektarbete.
År 2:
• eBusiness och eGovernment, 15 högskolepoäng. Kursen behandlar konsekvenser av digitalisering av verksamheter inom privat och offentlig sektor samt system för digital hantering av information mellan företag, mellan myndigheter och
4
mellan myndigheter och medborgare. Teorier om affärsmodeller, värdekedjor och den offentliga sektorns funktion kopplas till organisatoriska och samhälleliga förändringar.
• Affärssystem, 15 högskolepoäng. Kursen behandlar affärssystemens roll i organisationer samt hur affärssystem används för att omsätta strategier i praktisk styrning och uppföljning. I projektet ges en grundläggande förståelse för hur ett affärssystem ser ut, aktuell forskning inom området samt analys av hur ett företag använder affärssystem för att stödja affärsprocesser och ledningen av företaget. Affärssystemstermer och -begrepp förklaras utifrån ett systemutvecklingsperspektiv. Kursen ger också exempel på införande av affärssystem för effektivisering av processer och logiska förbättringar av informationsflöden. I kursen görs projekt och laborationer med affärssystem.
• Beslutsstödsystem, 15 högskolepoäng. I kursen beskrivs beslutsstödssystem som en specifik klass av datoriserade informationssystem med syfte att stödja organisationers beslutsfattande aktiviteter. Kursen förmedlar hur beslutsstöd används för att välja ut och sammanställa användbar information från befintliga system, dokument, personliga kunskaper och/eller affärsmodeller. Kursen behandlar business intelligence, knowledge-based systems, neural networks samt group support systems. Verkliga fall och systemverktyg används i undervisningen för att diskutera hur lösningar ska tillämpas i ledningen av organisationer. Som en del av projektarbete görs laborationer med olika verktyg för beslutsstöd.
• Interaktionsdesign, 15 högskolepoäng. Interaktionsdesign är kunskapen om hur IT- produkter och tjänster ska designas så att de blir användbara i sina sammanhang. Kursen har en inriktning mot användarcentrerad systemutveckling. I kursen beskrivs grundbegrepp inom området interaktionsdesign, vilket innefattar designteori och designprinciper. Vidare behandlas kognitionspsykologiska aspekter av användning och gränssnittsprogrammering, olika utvärderingsmetoder samt gränssnittens utformning och dess förhållande till funktion och användningsområde.
År 3:
• IT – ledning, styrning och strategi, 15 högskolepoäng. Kursen introducerar teorier om sociala processer, förändring och ledning i organisationer. Vidare behandlar kursen specifika teorier om förändring i samband med utveckling och införande av informationssystem.
• Design av komplexa system, 15 högskolepoäng. Fenomenet komplexitet beskrivs och analyseras i relation till design och användning av IT-system. Kursen beskriver hur komplexa systemutvecklingsuppgifter organiseras och genomförs med ett designinriktat angreppssätt. Kursen sätter in tidigare kurser i detta sammanhang, visar på de nya utmaningar som uppstår, och på möjliga sätt att hantera dessa. Ett större projektarbete genomförs i kursen.
• Informatikhistoria och vetenskapsteori, 15 högskolepoäng. Kursen omfattar fyra delmoment som tillsammans ger kunskap om vetenskapligt arbete, metod, analys och kunskapsförmedling. Det första momentet ger en översikt över informatikämnets historia och vetenskapsteori. Det andra momentet tränar uppsatsskrivandets praktik i form av forskningsmetoder (intervjuer, enkäter, observationer) samt olika vetenskapliga angreppssätt (aktionsforskning, kvalitativa fallstudier, design). Avslutningsvis övas design av en studie och att argumentera för de innehållsliga, teoretiska och metodiska val som görs.
• Examensarbete, 15 högskolepoäng. Examensarbetet är ett självständigt arbete där studenten fördjupar sig i ett område inom informatik och genomför en studie. Exempel på arbeten är förstudier, designstudier, utvärderingsstudier och litteraturstudier. Det är vanligt att studenter gör arbetet i ett företag eller annan verksamhet och med hjälp av intervjuer och observationer utreder hur organisationer arbetar med IT och tar fram förslag på alternativa och bättre
5
lösningar. Examensarbetet kan också innehålla egendesignade prototyper till program och system. Examensarbetet dokumenteras i form av en uppsats.
8. Förkunskapskrav För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b/1a1+1ab eller motsvarande eller. Betyget skall vara lägst Godkänt. Områdesbehörighet 5/A5. Övriga förkunskapskrav är dokumenterade i respektive kursplan. Urval sker i enlighet med högskoleförordningen och Göteborgs universitets lokala antagningsordning för utbildning på grundnivå.
9. Platsgaranti Studenter för obligatoriska kurser i programmet. För kurser som inte organiseras i anslutning till programmet, så gäller lokala antagningsordningar och platsgaranti saknas. Tillgodoräkning av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av prefekten enligt gällande delegationsordning.
10. Utvärdering
Programmets kurser utvärderas efter avslutad kurs, enligt respektive kursplan. Resultatet ska användas inför planering och genomförande av kommande kurser och i sammanfattande form delges studenter vid kursstart. I anslutning till det avslutande examensarbetet ska programmet som helhet utvärderas och diskuteras med studenterna.
IT-fakulteten SE 412 96 Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen 1 031 786 00 00 Org. Nr: 202100-3153 www.itufak.gu.se [email protected]
Margaretha Jansson Ä8/140326_ITFS Kanslichef PM 2014-03-12
Fördelning av kvalitetsbaserad resurstilldelning för budgetåret 2014 För att öka incitamenten för högre kvalitet i utbildningen fördelar utbildningsdepartementet sedan 2013 en mindre del av anslagen för utbildning på grundval av resultaten i Universitetskanslers–ämbetets (UKÄ:s) utvärderingar. Omdömet mycket hög kvalitet för utbildningar innebär en ökad resurstilldelning till respektive lärosäte. Under 2013 fick kandidatprogrammet i datavetenskap det högsta betyget "Mycket hög kvalitet" i UKÄ:s utvärdering. Göteborgs universitet fördelar medlen för kvalitetsbaserad resurstilldelning vidare till fakulteterna baserat på antalet examinerade på utbildningen multiplicerat med utbildningens längd. Det blir för IT-fakulteten 722 tkr. Enligt rektors beslut ska 75 procent fördelas vidare från fakultetsstyrelserna till de institutioner/utbildningar som fått omdömet ”Mycket hög kvalitet” medan 25 procent kvarstår för fakultetsstyrelsen att använda för utvecklingsåtgärder inom utbildningsområdet. Institutionen för data- och informationsteknik, datavetenskapligt program får 541,5 tkr av medlen och fakultetsstyrelsen har nu 180,5 tkr att fördela för utvecklingsåtgärder inom fakulteten år 2014. Kvalitetsbaserade resurstilldelningen kommer att finnas även nästa år. Regeringen avsatte 195 mnkr för 2014 och har avsatt 295 mnkr för 2015. Hur stor den kommer att bli per utbildning beror på hur många och hur stora utbildningar som kommer att få betyget "Mycket hög kvalitet" under 2014. Bland annat kommer lärar-, sjuksköterske- och läkarutbildningar att få sina omdömen i år. Förslag till beslut Styrelsen beslutar
att delegera beslutet om andelen medel som tillfaller fakulteten till dekanus.
att fördela 541,5 tkr till institutionen för data- och informationsteknik och
IT-fakulteten SE 412 96 Göteborg Besöksadress: Forskningsgången 6 031 772 48 95, 031 772 48 99 (fax) Org. Nr: 202100-3153 www.itufak.gu.se [email protected]
IT-fakultetsstyrelsen
YTTRANDE 1 / 2 2014-02-24 dnr V 2013/ 886
Remiss: Universitetsgemensam pedagogisk karriärväg och pedagogisk akademi Fakultetsstyrelsen stödjer i stort förslaget om pedagogiska karriärsvägar och pedagogisk akademi. Undervisning är en central del av universitetets kärnverksamhet och det är lovvärt att ge de lektorer som väljer att i första hand satsa på undervisning ett incitament till att vidare-utveckla sina pedagogiska kunskaper. Detta skulle säkerställa att undervisningen vilar på vetenskaplig grund inte bara vad gäller ämnesinnehållet utan också sättet på vilket det lärs ut. Att genom meritering synliggöra dessa utvecklingsorienterade och pedagogiskt medvetna lärare sänder ut signaler om att Göteborgs universitet tar utbildningsuppdraget på allvar, vilket på sikt torde ha positiv inverkan på vår kvalitet och vår attraktionskraft. Styrelsen efterlyser dock bättre benämningar på meriterad respektive excellent lärare. Att använda värderingsord som meriterad och excellent i samband med titlar är olyckligt. Motsvarande titlar på forskningssidan - docent och professor - innehåller inget som antyder hur duglig vederbörande är som docent eller professor. Titlarna visar att en viss formell kvalifikation har uppnåtts. Att några blir utsedda till meriterade lärare antyder att övriga lektorer inte skulle vara meriterade, vilket inte känns rimligt. Att någon blir utsedd till excellent lärare antyder i sin tur att denna skulle vara en mycket duktig på att lära ut - trots att detta i stort sett inte finns med bland bedömningskriterierna. Styrelsen förstår att benämningarna meriterad respektive excellent lärare börjar bli något av en de facto standard inom den svenska universitetsvärlden men vill ändå påpeka det olämpliga i dessa benämningar. När det gäller bedömningskriterierna saknar styrelsen tydligare kopplingar till undervisningssituationen. Det är visserligen rimligt att anta att det finns någon form av korrelation mellan å ena sidan ett aktivt intresse för högskolepedagogik och en vilja att utveckla sig själv och sin undervisning och å andra sidan kvaliteten på det man presterar i klassrummet, men den är inte självklar. Man skulle kunna tänka sig en situation där
2 / 2
någon är uppdaterad på den senaste pedagogiska forskningen men saknar det praktiska handlaget, och styrelsen skulle därför se att studentperspektivet och undervisnings-situationen i högre grad aktualiseras i förslaget på universitetsgemensamma bedömningskriterier. Studentinflytandet och kursvärderingar är exempel aspekter som styrelsen anser bör tas hänsyn till och studentrepresentanterna vill särskilt betona att språkkunskaper i engelska bör finnas med som en grund för pedagogisk meritering. Styrelsens mening är att korrekta bedömningskriterierna är en förutsättning att skapa en trovärdig pedagogisk karriärväg och de kriterier som nämns i förslaget känns alltför vaga. Frågan om krav på docentkompenets har också diskuterats. Å ena sidan förstår styrelsen tanken med att en alternativ karriärväg som inte baserar sig på forskning rimligen inte kan kräva docentkompetens, men å andra sidan handlar det om lärare på universitetsnivå som ska meritera sig utöver det som krävs för lektor och då är det också viktigt att värna om djupa ämnes-kunskaper. Även dessa bör då vila på vetenskaplig grund vilket talar för att docentkompetens vore önskvärt. Styrelsen ställer sig slutligen bakom förslaget på en pedagogisk akademi. Överlag behövs fler forum där lärare kan mötas och diskutera erfarenheter från sin undervisning. Ingen kurs är den enskilde lärarens privatsak utan ett kollegialt ansvar och att ge lärare som väljer den pedagogiska karriärvägen möjlighet och utrymme för utökade pedagogiska uppgifter inom universitetet som till exempel att coacha andra lärare är ett utmärkt initiativ. En pedagogisk akademi bör generera nytta för individen och lärarlaget och därmed även för studenterna för och hela universitetet. Dick Stenmark Prodekan
Dick Stenmark Ä10/140326_ITFS Prodekan
Fakultetsstyrelsen roll i fakultetens kvalitetsarbete
Utdrag ur arbetsordningen: ”Fakultetsstyrelsen har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan”. Fakultetsstyrelsen har via Kvalitetsrådet fått i uppdrag av Rektor att reflektera över sin förstärkta roll vad gäller kvalitetssäkring och utveckling av utbildningsverksamheten på grundnivå. Vid förra styrelsemötet gjordes en kort presentation av de kvalitetsrelaterade uppgifter som fakultetsstyrelsen kan påverka avseende utbildning, forskning och samverkan. Vi vill nu ta en fortsatt diskussion om de två frågor angående grundutbildningen som Kvalitetsrådets ställt till oss: a) Beskriv hur fakulteten har tolkat arbetsordningen och hur förändringen påverkat fakultetens
förutsättningar och möjligheter att säkra och utveckla kvalitet. b) Beskriv hur fakulteten idag arbetar med säkring och utveckling av kvalitet och ange vad
som ändrats till följd av den nya arbetsordningen. En beskrivning över de arbetsuppgifter som fakulteten (styrelse, ledning och kansli) idag hanterar sammanställs av prodekanus baserat på materialet från förra styrelsemötet och kommer att utgöra svar på fråga b) ovan. Vi vill dock inhämta styrelsens synpunkter angående fråga a) och föreslår därför följande: Diskussionsfrågor till styrelsemötet 2014-03-26:
1. Hur tolkar styrelsen uppdraget att ansvara för kvalitetssäkring? 2. Hur har den nya ordningen påverkat styrelsens förutsättningar och möjligheter?
Exempel på uppgifter som berör fakultetsstyrelsen Utdrag ur Arbetsordningen
• ”Fakultetsstyrelsen beslutar om inrättande och avveckling av utbildningsprogram efter samråd med utbildningsnämnden”
• ”Fakultetsstyrelsen beslutar om inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning efter samråd med utbildningsnämnden”
• ”Fakultetsstyrelsen beslutar om utseende av ledamöter i lärarförslagsnämnd”
2
• ”För beredning av läraranställningar som fordrar vetenskaplig, konstnärlig eller mot-svarande yrkesmässig kompetens ska fakultetsstyrelsen inrätta en lärarförslagsnämnd bestående av minst sju ordinarie ledamöter varav minst en student. I nämndens uppdrag ingår att kunna bereda ärende för både fakultet och institution. Ledamöter inklusive ordförande och vice ordförande utses av fakultetsstyrelsen”
IT-fakultetsstyrelsen har utsett Dekanus till ordförande i lärarförslagsnämnden.
Utdrag ur Arbetsordningen: • ”Utbildningsnämnden (UN) är ett beredande och rådgivande organ till rektor och har
som huvudsakligt uppdrag att utveckla universitetsgemensamma principer för utbildningen och ska bidra till utveckling av fakultets- och ämnesövergripande utbildningar”
• ”UN ska verka för samordning av universitetets utbildningsutbud och bidra till att säkerställa internationellt hög kvalitet”
• ”UNs ledamöter är företrädare för fakulteterna utsedda av fakultetsstyrelserna”
Prodekanus representerar IT-fakulteten i Utbildningsnämnden (UN).
Prodekanus träffar regelbundet vice prefekterna med ansvar för grundutbildning för uppföljning av arbetet med kursplaner och kursvärderingar. Även kvalitetssäkringsprocesserna diskuteras. Fakultetsstyrelsen fastställer också handlings- och verksamhetsplanerna där bland annat utbildning ingår.
Kvalitetsrådet: Utdrag ur ”Kvalitetsrådets uppdrag” • ”Kvalitetsrådet utgör universitetets gemensamma stödjande organ avseende arbetsformer
för kvalitetsutveckling inom universitetets olika verksamhetsgrenar – utbildning, forskning, samverkan och stödverksamhet. I uppdraget ingår att uppmärksamma frågor om hur relationerna mellan verksamhetsgrenarna kan utvecklas för att öka den gemensamma kvaliteten i verksamheten”
• ”Fakultetsstyrelserna, lärarutbildningsnämnden och UB ska utse en ledamot vardera”
IT-fakulteten representeras i kvalitetsrådet av prodekanus.
