Arbetsmarknadsförvaltningen Stina Karlsson, 0921-62369 stina.karlsson@boden.se

Sida

1(29)

Datum

2016-12-22

Kartläggning av befintlig verksamhet

Bilaga 2 Reviderad 2016

Datum

2016-12-22

Sida

2(29)

Innehållsförteckning

Redovisning av befintlig verksamhet ..................................... 4

1 Bodens kommun .............................................................. 5

Arbetsmarknadsförvaltningen ......................................................................... 5 1.1 Förändringar inom Arbetsmarknadsförvaltningen ............................. 5 1.1.1 Integrationsenheten ........................................................................... 5 1.1.2 Arbetsmarknadsenheten .................................................................... 5 1.1.3 Förändringar inom Arbete och Sysselsättning

(Arbetsmarknadsenheten) .............................................................. 6 1.1.4 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ................................................ 6 1.1.5 Förändring inom KAA ...................................................................... 7 1.1.6 Feriearbete ......................................................................................... 7 1.1.7 Vuxenutbildning ................................................................................. 8 1.1.8 Förändringar inom Vuxenutbildningen ......................................... 9 1.2 Socialförvaltningen ............................................................................. 9 1.2.1 Team Stöd ....................................................................................... 10 1.2.2 Utredning – screening och bedömningsinstrument ......................... 10 1.2.3 Metoder/modeller/program som erbjuds .......................................... 10 1.2.4 Sociala insatsgruppen ...................................................................... 11 1.2.5 Tillägg under 2016: Ekonomiskt bistånd ..................................... 11 1.2.6 SiSam ............................................................................................... 12 1.2.7 Livsstilsmottagning ........................................................................... 12 1.3 Utbildningsförvaltningen................................................................... 12 1.3.1 Förändringar inom Utbildningsförvaltningen ............................. 13

2 Arbetsförmedlingen ....................................................... 14

2.1.1 Insatser från kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen .......... 15 2.1.2 Övriga insatser ............................................................................... 15 2.1.3 Förändringar inom Arbetsförmedlingen ...................................... 15

3 Sunderby folkhögskola .................................................. 16

3.1.1 Studiemotiverande folkhögskolekurs ............................................... 16 3.1.2 Allmänna linjen ................................................................................. 17 3.1.3 Etableringskurs ................................................................................ 17

4 Enheten för sysselsättning och arbete (ESA) .............. 18

4.1.1 Förändring under 2016 .................................................................. 18

5 Parallella verksamheter ................................................. 19

6 Fokus för överenskommelsen 2016 .............................. 20

7 Övriga förändringar och kommentarer ......................... 21

7.1.1 Samtycke ........................................................................................ 21 7.1.2 Nyanställning ................................................................................. 21 7.1.3 Utbildningskontrakt ....................................................................... 21 7.1.4 Traineejobb ..................................................................................... 22 7.1.5 Formaliserad samverkan mellan överenskommelsens parter .. 22 7.1.6 Samverkansgruppen Vici ................................................................. 22 7.1.7 Samlokalisering ................................................................................ 22 7.1.8 Ickeformaliserad samverkan ........................................................ 22

Datum

2016-12-22

Sida

3(29)

8 Rutiner ............................................................................. 24

8.1 Rutin för utbildningskontrakt ............................................................ 24 8.2 Rutin för identifiering av ungdomar som inte börjar eller avslutar sin

gymnasieutbildning .......................................................................... 25 8.3 Rutin för fördelningsmöte rörande arbetsförlagd praktik och

arbetsmarknadspolitiska åtgärder .................................................... 26 8.4 Rutin för arbetsplatspraktik inom kommunal verksamhet ................ 27 8.5 Rutin för identifiering av ungdomar inom ramen för LÖK ................ 28 8.6 Administrativ rutin för arbetsförlagd praktik samt

arbetsmarknadspolitiska åtgärder .................................................... 29

Datum

2016-12-22

Sida

4(29)

Redovisning av befintlig verksamhet

Personalförsörjning

Välfärdssektorn behöver anställa en halv miljon nya medarbetare de

närmaste tio åren för att klara sina åtaganden. Sveriges kommuner och

landsting driver en nationell informationssatsning för hela den kommunala

sektorn kallad ”Sveriges viktigaste jobb” i syfte att öka kunskapen om de

intressanta och samhällsviktiga jobb som finns i kommunerna.

Kommunerna har stora ambitioner att visa sig som goda arbetsgivare, med

gott rykte, tydliga värderingar och att jobben inom välfärden ska uppfattas

som, spännande och utmanande. Tråkigt nog pågår samtidigt en debatt om

att både kvinnor och män förlorar ekonomiskt på att välja att arbeta i

välfärden. Det gäller främst yrken med krav på högskolekompetens. Att

stärka kommunens arbetsgivarvarumärke är en del i arbetet med

personalförsörjningen.

Bodens kommun deltar därför vid olika mässor och arbetsmarknadsdagar för

att marknadsföra arbeten i kommunen. Personalförsörjningen är en

framtidsfrågan för att kunna leverera skola, vård, omsorg, teknisk service

och andra välfärdstjänster av högsta kvalitet. Det kommer att råda

konkurrens om arbetskraft på grund av den generationsväxling som pågår,

vilket medför att det blir allt viktigare att behålla och utveckla medarbetare

oavsett ålder. Att behålla kompetensen i samband med den kommande

generationsväxlingen är en stor utmaning.

2015 var 24 % av kommunens medarbetare äldre än 58 år och medelåldern

är drygt 49 år. Under 2016-2018 beräknas 202 medarbetare gå i pension,

under förutsättning att de tar pension vid 65 års ålder. Till det kommer den

vanliga rörligheten som beror på att medarbetare slutar av andra anledningar.

Totalt beräknas rekryteringsbehovet till cirka 500 personer under de tre

kommande åren. Att erbjuda högre sysselsättningsgrader kan vara ett led i att

trygga personalförsörjningen. Många närliggande kommuner erbjuder i dag

heltider som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare. Sveriges kommuner

och landsting anser att andelen visstidsanställda och timavlönade ska vara så

låg som möjligt för att höja attraktiviteten och statusen på arbeten inom

kommunen.

Inom den kommunala verksamheten kommer behovet att vara störst inom

vård och omsorg samt inom utbildning, där många lärare, fritidspedagoger

och förskollärare går i pension inom de närmaste åren.

Även Region Norrbotten driver ett arbete för kompetensförsörjning genom

en länsgemensam kompetensplattform. Härigenom skapas goda

förutsättningar till länsövergripande samverkan mellan aktuella parter i

överenskommelsen samt för en dialog mellan olika aktörer på både lokal och

regional nivå. Genom arbetet med kompetensplattformen skapar Region

Norrbotten också relevanta kunskapsunderlag som har bäring på

kompetensförsörjningen på lång sikt, och då särskilt ur ett

ungdomsperspektiv.

Datum

2016-12-22

Sida

5(29)

1 Bodens kommun

Arbetsmarknadsförvaltningen

Arbetsmarknadsförvaltningen består av kommunens Vuxenutbildning,

Integrationsenheten, Arbetsmarknadsenheten samt kommunens

aktivitetsansvar. Förvaltningen har uppdraget att underlätta etableringen på

arbetsmarknaden för de individer som står längst från arbetsmarknaden.

1.1 Förändringar inom Arbetsmarknadsförvaltningen

Arbetsmarknadsförvaltningen har under 2016 utökat sin bemanning med fyra

årsarbetare för att ytterligare stärka upp det stöd som utvecklas för

målgruppen 16-24 år som varken arbetar, studerar eller som är

undersysselsatta. Detta stöd ska också erbjudas en bredare målgrupp

(16-64 år) som är i behov av liknande insatser för att förebygga utanförskap.

Arbetsmarknadsförvaltningen genomförde även en organisationsförändring

under 2016 då Enheten för Sysselsättning och Arbete slogs ihop med

Arbetsmarknadsenheten och bildade Arbete och Sysselsättning

1.1.1 Integrationsenheten

Integrationsenheten erbjuder hjälp till personer med utländsk bakgrund och

permanent uppehållstillstånd. Integrationsenheten bistår med hjälp med

myndighetskontakter, glappersättning, hemutrustningslån, ansökningar till

förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskolan, folkhögskola, universitet

och Vuxenutbildningens svenska för invandrare samt ansökan om

äldreförsörjning.

Integrationsenheten arbetar även aktivt med information till

kommuninvånarna för att motverka rasism och främlingsfientlighet.

1.1.2 Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten är vägen in för individer och företag som är

intresserade av praktikplatser inom kommunal verksamhet.

Arbetsmarknadsenheten ansvarar för ackvirering och tillsättande av

praktikplatser inom kommunala verksamheter. Tillsammans med

Arbetsförmedlingen arbetar Arbetsmarknadsenheten med målet att hitta

flexibla och individuellt anpassade lösningar för arbetssökande, arbetsgivare

och myndigheter.

Intressenter som Arbetsförmedlingen, Hermods, Miroi, Student Consulting

samt Arbetslivsresurs vänder sig till Arbetsmarknadsenheten vid intresse av

praktik inom kommunens verksamheter.

Arbetsmarknadsenheten är ansvarig för kortare anställningar med stöd från

Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenheten är även utförare av ett projekt

där Försäkringskassan är projektägare och som syftar till att effektutvärdera

arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga, 18-29 år, med

aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.

Datum

2016-12-22

Sida

6(29)

Kommunen deltar i projektet genom utförande av insatsen Case Manager. I

Bodens kommun finns en Case Manager anställd på 50 % för att stödja

individen till ett självständigt liv och bättre livskvalitet och därmed

underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsenheten anordnar även rekryteringsmässan Framtid Boden

tillsammans med Arbetsförmedlingen, försvaret, gymnasieskolan och

näringslivskontoret samt medverkar i Arbetsförmedlingens event jobbrum en

gång i månaden.

1.1.3 Förändringar inom Arbete och Sysselsättning (Arbetsmarknadsenheten)

Arbetsmarknadsenheten har under 2016 bytt namn till Arbete och

Sysselsättning i och med den organisationsförändring som trädde i kraft 1

januari 2016. Den största förändringen i och med organisationsförändringen

är att numera tillhör även Enheten för Sysselsättning och Arbete den nya

enheten Arbete och Sysselsättning. Förändringen innebär att det finns fler

anpassade verksamheter för den lokala överenskommelsens målgrupp att ta

del av.

Arbetsmarknadssamordnaren har kvar sitt uppdrag, men enheten har

förstärkts med ytterligare 0,5 årsanställd med titeln Arbetsmarknads-

konsulent. Detta för att underlätta uppföljning, utvärdering och

vidareslussning av de individer som har praktik eller anställningar med stöd

av Arbetsförmedlingen inom de kommunala verksamheterna. Enheten

erbjuder nu även hjälp med att skriva CV och personligt brev samt att

säkerställa fortsatta insatser för de individer som berörs av enhetens

verksamhet.

Arbetsmarknadssamordnaren, tillsammans med arbetsmarknadskonsulenten

och delar av arbetsgruppen för den lokala överenskommelsen har under 2016

besökt Örebro för att undersöka om Örebros satsning Matchning.nu är något

som kan modifieras och användas även i Boden. Detta adresseras vidare i

bilaga 3.

1.1.4 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA)

Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i

kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som

inte fyllt 20 år. Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför

eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.

En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett

examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett

studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som går på något av

introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett

introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett

sådant. Det är elevens hemkommun som har aktivitetsansvaret.

Datum

2016-12-22

Sida

7(29)

Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka

ungdomar som omfattas av ansvaret. Kommunerna ska även erbjuda dessa

ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta

till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.

Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett

register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap, 9 §

skollagen. I förordningen (2006:39) finns det reglerat vilka uppgifter

kommunerna får behandla i registret över de aktuella ungdomarna.

Ett viktigt syfte med insamlingen är att få ökad nationell kunskap om de

ungdomar som omfattas. Bland annat samlar SCB in uppgifter om

personnummer på dem som omfattas av aktivitetsansvaret, åtgärder som

kommunen genomför, datum då åtgärder inleds och avslutas och orsaker till

avslutad aktivitet.

Arbetsmarknadsförvaltningen är den instans i Boden som är ansvarig för

både det administrativa och aktivitetsinriktade arbetet för KAA. Från 1

september 2015 finns en samordnare anställd för detta uppdrag.

Arbetet med att hitta lämpliga, individuellt anpassade lösningar för den

enskilde individen görs i samverkan mellan gymnasieskolan,

Vuxenutbildningen, Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen. De

unga som ingår i kommunens aktivitetsansvar erbjuds fördjupad vägledning

genom evidensbaserad positiv psykologisk coaching, praktikplatser samt

individuellt anpassade och flexibla studielösningar.

1.1.5 Förändring inom KAA

Under 2016 har arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret utvecklats

ytterligare och har nu en ”fast form” som är till fullo baserat på individens

behov. I denna verksamhet erbjuds individuellt anpassade insatser som till

största delen fokuserar på att individen ska återgå till studier. Verksamheten

erbjuder individuellt studiestöd, hjälp med kontakter med andra

myndigheter, praktik och i vissa fall även hjälp till arbete. Verksamheten har

även stärkts med 0,5 årsanställd för att tillgodose de behov som målgruppen

har.

Under 2017 kommer samordnaren för det kommunala ansvaret få en ny titel

och en uppdaterad uppdragsbeskrivning. Den nya titeln kommer att vara

Ungdomssamordnare och den ny uppdragsbeskrivningen kommer att

innefatta samordnade individuella insatser för unga 16-25 år.

I samarbetet för att minska ungdomsarbetslösheten har det visat sig att den

funktion som har det kommunala aktivitetsansvaret på sitt ansvar har varit en

nyckelfaktor. Den person som har det ansvaret har också hållit ihop

arbetsgruppen och den dokumentation som arbetet krävt.

1.1.6 Feriearbete

Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar också för de kommunala feriejobben.

Alla skolungdomar som går i nian och första året på gymnasiet erbjuds att

söka feriejobb via kommunen. De feriearbeten som erbjuds finns hos

Datum

2016-12-22

Sida

8(29)

kommunala förvaltningar, kommunala bolag, kommunala stiftelser,

civilsamhället och det privata näringslivet. Under sommaren 2015 hade 512

unga i åldrarna 15-16 år feriearbete som anordnades av Bodens kommun.

1.1.7 Vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning

Denna utbildning motsvarar grundskolans kunskapsnivå, för individer som

saknar behörighet till nationella gymnasieprogram. Studier på grundläggande

nivå är en rättighet för de som inte har dessa kunskaper.

Gymnasial vuxenutbildning

Denna utbildning motsvarar gymnasiekurser för elever som har behörighet

till ett nationellt gymnasieprogram.

Vuxenutbildningen i Boden erbjuder gymnasiekurser i bland annat svenska,

engelska, matematik, kemi, fysik, biologi, samhällskunskap och psykologi.

Det finns även möjlighet att läsa körkortsteori.

Yrkesutbildningar

Yrkesförare för gods- och persontrafik, maskinförare, svetsare, elektriker,

storhushåll, bageri är exempel på yrkesutbildningar som erbjuds av

vuxenutbildningen via externa leverantörer. Vuxenutbildningen i Boden har

även möjlighet att köpa in yrkesutbildningar på begäran av eleverna.

Yrkesutbildningar som kan köpas in vid intresse inkluderar bland annat

målare, florist, kyltekniker och billackerare.

Lärlingsutbildning

Det finns även möjligheter att anordna lärlingsplatser för de elever som är

intresserade.

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna finns till för de individer som har

funktionshinder eller har en utvecklingsstörning eller en förvärvad

hjärnskada. Denna utbildning är en rättighet för dessa individer.

Svenska för invandrare (SFI)

SFI-utbildning är en rättighet för alla som inte har grundkunskaper i svenska,

har uppehållstillstånd och som är bosatta i kommunen.

SFI har tre studievägar och fyra delkurser och sedan i juli 2016 har alla

elever rätt att läsa alla kurser upp till och med D-nivå på sin studieväg:

SFI 1: Kurs A, B, C och D

För elever med ingen eller kort skolgång från hemlandet.

SFI 2: Kurs B, C och D

För elever som behöver en långsam eller normal studietakt med viss

studievana från hemlandet.

SFI 3: Kurs C och D

För elever som har god studieförmåga och studievana från hemlandet.

Datum

2016-12-22

Sida

9(29)

Studie- och yrkesvägledning

På Vuxenutbildningen i Boden finns tre studie- och yrkesvägledare som

erbjuder vägledning både på bokade tider och drop-in tider. De har även

kvällsöppet vid behov. Studie- och yrkesvägledarna har också till uppgift att

se till att alla elever har en individuell studieplan.

1.1.8 Förändringar inom Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen har under 2016 anställt en tredje studie- och

yrkesvägledare. Vuxenutbildningen har även fått förstärkning av en

specialpedagog och ett pedagogiskt stöd på halvtid för att underlätta för

målgruppen, som valt att studera på Vuxenutbildningen.

Även den pedagogiska verksamheten har även denna förändrats under 2016.

Vuxenutbildningen erbjuder numera intag var femte vecka för att underlätta

för målgruppen, särskilt för de individer som har utbildningskontrakt.

Eleverna erbjuds även ”öppet klassrum” där det finns ämneslärare som alla

elever kan kontakta vid behov.

Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare medverkar varannan vecka

på informationen som ges till ungdomar som ingår i ungdomsgarantin på

Arbetsförmedlingen. Studie- och yrkesvägledarna finns även med på

Arbetsförmedlingens event Jobbrum som anordnas en gång i månaden. Vid

dessa tillfällen ges information om vilka kurser och utbildningar som

Vuxenutbildningen kan erbjuda.

Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare arbetar aktivt med

marknadsföring och arbetar uppsökande genom att finnas på plats hos

Arbetsförmedlingen varannan vecka.

Vuxenutbildningen har även startat upp arbetet med lärlingsutbildning och

utformningen av utbildningsdelen av traineejobben. Båda dessa kommer att

fortsätta utvecklas under 2017.

1.2 Socialförvaltningen

När det gäller målgruppen ungdomar/unga vuxna 16-24 år så kan Individ-

och familjeomsorgen (IFO) erbjuda ett brett utbud av service, stöd- och

behandlingsinsatser.

Behandlare och behandlingsassistenter med inriktning mot unga och vuxna

arbetar med behandling och stöd i olika former samt en viss förebyggande

verksamhet. Arbetet utförs primärt på uppdrag från de övriga teamen inom

IFO.

Alla utförare inom Team Stöd är utbildade i MI (Motivational Interviewing),

vilket är ett förhållningssätt och en samtalsmetod för att locka fram och

stärka den inre motivationen till förändring. MI används som en grund i

möten/samtal med klienterna.

Datum

2016-12-22

Sida

10(29)

1.2.1 Team Stöd

Team Stöd erbjuder stödinsatser till unga 16-24 år på uppdrag av individ-

och familjeomsorgen. Team Stöd arbetar med multikompetenta team som

gagnar både individen och familjen genom råd, behandlingssamtal,

nätverksarbete, social färdighetsträning och påverkansprogram utifrån den

handlingsplan som upprättats tillsammans med handläggare vid

myndighetsteamen.

Team Stöd erbjuder unga 13-20 år individuella samtal, psykosocialt stöd,

föräldrastöd, stödinsatser i hemmet, nätverksarbete, möjlighet till

träningslägenhet, medling vid brott samt uppsökandeverksamhet vid

riskkvällar.

Team Stöd erbjuder även en kuratorfunktion på den lokala

ungdomsmottagningen.

För unga vuxna över 20 år erbjuder Team Stöd individuella samtal,

anhörigstöd och psykosocialt stöd. Utöver dessa insatser finns det även

möjlighet att delta i Team Stöds grupper. Det finns temagrupper som träffas

en gång i veckan, anhöriggrupper, föräldragrupper och en kvinnogrupp.

1.2.2 Utredning – screening och bedömningsinstrument

• Audit/Dudit, screeninginstrument avseende alkohol-

/narkotikaanvändning.

• ASI, bedömningsinstrument för utredning och uppföljning kring

missbruk och beroende. Ringar bland annat in livsområdet gällande

utbildning/arbete och försörjning.

• ADAD, bedömningsinstrument för unga med

missbruks/beroendeproblematik och unga med social problematik.

Ringar bland annat in livsområdet kring utbildning/sysselsättning.

1.2.3 Metoder/modeller/program som erbjuds

• Trappan: en modell för krissamtal med barn från 4 år och äldre som

upplevt våld i sin familj.

• ART: ett preventionsprogram avsedd för ungdomar som har problem

med utagerande beteende. ART genomförs i grupp.

• Repulse: ett påverkansprogram för den som har svårighet att

kontrollera sina impulser.

• HAP: individuellt program för behandling av cannabismissbruk.

• CRA: en manualbaserad metod/behandling som pågår under ett år

och syftar till att förändra samspelet mellan individen och

omgivningen på ett sådant sätt att nyktert/positivt beteende förstärks.

• Återfallsprevention: en metod som används vid behandling av

alkohol- och drogberoende vuxna och ungdomar.

• Ett nytt vägval: ett påverkansprogram som syftar till att förebygga

och minska återfall i brott hos ungdomar i riskzon för kriminalitet.

Datum

2016-12-22

Sida

11(29)

• Föräldra-/Tonårskomet, föräldrastödsprogram.

• Samtal utifrån grunderna i schematerapi.

• Samtal utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt.

• MET: kort manualbaserad interventionsmetod för motivation till

förändring av alkoholvanor.

• BRA- samtal: Servicesamtal som syftar till att stödja och informera

barn som har föräldrar (eller syskon) med fysisk eller psykisk

funktionsnedsättning eller missbruksproblematik.

1.2.4 Sociala insatsgruppen

Sociala insatsgruppen är en samverkan mellan myndigheter

(Socialförvaltningen, polisen, Arbetsförmedling, kriminalvården/frivården

och skolan) för att hjälpa ungdomar som vill lämna en kriminell livsstil eller

hoppa av ett kriminellt gäng. Socialförvaltningen ansvarar för att andra

myndigheter görs delaktiga utifrån ungdomens behov av hjälp. Insatsen ges

till ungdomar/unga vuxna 15-25 år men kan även användas för unga under

15 år och unga vuxna över 25 år.

Om en ungdom samtycker till medverkan så skriver han/hon på en

samtyckesblankett och samtycker till att sekretessen mellan de involverade

myndigheterna hävs. En gemensam handlingsplan upprättas kring ungdomen

för att alla myndigheterna ska sträva mot samma mål.

I alla individuella ärenden utreds och kartläggs den enskildes behov inom

olika livsområden med fokus på utbildning och försörjning. En åtgärdsinsats

från individ- och familjeomsorgen innefattar ofta kontakter med skola,

Arbetsförmedling och frivården när kartläggningen är sammanställd.

1.2.5 Tillägg under 2016: Ekonomiskt bistånd

Då det under överenskommelsens första år visat sig att enheten för

ekonomiskt bistånd har varit en viktig samverkansaktör tillkommer en

beskrivning av verksamheten ansvarig för det ekonomiska biståndet inom

Bodens kommun.

Ekonomiskt bistånd är ett bidrag som utreds och betalas ut av kommunens

socialtjänst. Socialtjänsten bedömer och beslutar om vem som ska få bistånd

och hur mycket. Socialtjänsten tittar på behov och omständigheter som gäller

för den enskilde.

Ansökan om ekonomiskt bistånd kan i regel göras av den som fyllt 18 år och

ej omfattas av föräldrarnas försörjningsskyldighet. Den enskilde har

vanligtvis inte rätt till bistånd om denne inte vistas i kommunen.

Den enskilde har ett eget ansvar att bidra till sin försörjning. Rätt till annan

ersättning går före rätt till försörjningsstöd, till exempel bostadsbidrag,

underhållsstöd, sjukpenning eller aktivitetsstöd. I första hand ska egna

inkomster, andra bidrag och ekonomiska tillgångar användas till den

enskildes försörjning.

Datum

2016-12-22

Sida

12(29)

Som arbetssökande skall den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande.

Kravet på att söka arbete innefattar även deltagande i aktiviteter som

anordnas för arbetslösa. Som arbetssökande får den enskilde inte genom eget

agerande eller uppträdande avvisa möjligheten till arbete/praktik/utbildning.

1.2.6 SiSam

SiSam är en modell för elever som placeras på särskilda ungdomshem enligt

lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). SiSam är en

skolsamverkan mellan tre parter: SiS ungdomshem, socialtjänsten och skolan

i hemkommunen. Målet är att de placerade ungdomarnas skolgång ska löpa

utan avbrott.

SiSam ska användas vid varje placering på SiS ungdomshem, oavsett typ av

placering, och gäller både skolpliktiga och icke skolpliktiga elever.

Modellen består av rutiner som tydliggör samverkan inför, under och efter

placeringen genom att klargöra vem som ska göra vad och när.

Under placeringen ska de inblandade fokusera på att inte tappa kontakten

med den unges hemskola. Det gäller både för korta och långa

placeringstider. Därför måste skolan på institutionen ha en nära samverkan

med elevens hemkommun.

1.2.7 Livsstilsmottagning

På livsstilsmottagningen får individen möjlighet att titta närmare på alkohol-

och eller tablettvanor. Det görs en kartläggning av konsumtionen och det

finns även möjlighet att prata om andra frågor, anonymt och kostnadsfritt.

Livsstilsmottagningen är en verksamhet som tar emot bokade besök och

vänder sig till personer som är över 18 år.

1.3 Utbildningsförvaltningen

In Utbildningsförvaltningen i Boden finns all kommunal förskola,

grundskola, gymnasieskolan samt Elevhälsan.

Elevhälsans mål är att alla elever ska lämna grundskolan med

gymnasiebehörighet samt genomgå en gymnasieutbildning inom 3-4 år. Elevhälsan i Boden är organiserad i elevhälsoteam där skolpsykolog,

kurator, rektorer, specialpedagoger, skolläkare och skolsköterska ingår.

Elevhälsan arbetar främst med förebyggande insatser för att minska ohälsa

och främja lärande och utveckling. Elevhälsans uppdrag är främst att arbeta

hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elevens utveckling mot

utbildningens mål. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation

som möjligt för alla elever.

Elever i årskurs 1 på gymnasiet erbjuds individuella hälsosamtal rörande

elevens levnadsvanor. Elevens mat-, motions- och sömnvanor tas upp

tillsammans med trivsel i skolan, fritidsintressen samt eventuella funderingar

kring alkohol, tobak, droger och sexualitet.

Datum

2016-12-22

Sida

13(29)

På kommunens gymnasieskola bedrivs även projekt för att öka

medvetenheten om goda levnadsvanor.

I strategiska planen för 2016-2018 har Utbildningsförvaltningen som mål att

öka andelen unga som genomför sina gymnasiestudier under en

fyraårsperiod från dagens 75 % till 90 %.

1.3.1 Förändringar inom Utbildningsförvaltningen

Ett väl genomtänkt gymnasieval beräknas även ha effekt på antalet elever

som väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid.

I utvecklandet av huvudmannaplanen ingår utbildningsinsatser för

kommunens studie- och yrkesvägledare.

Under 2016 har gymnasieskolan i Boden påbörjat arbetet med en

huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning för att underlätta för

eleverna att fatta rätt beslut i valet av gymnasieutbildning.

I huvudmannaplanen ingår studie- och yrkesvägledare från grund- och

gymnasieskolan och målen är att minska antalet omval i gymnasieskolan för

att på så sätt möjliggöra för eleven att genomföra sin gymnasieutbildning på

tre år hellre än fyra.

Vidare planeras gemensamma insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen

och näringslivet för att visa på bredden av yrken i kommunen. Under 2017

kommer även chefen för Elevhälsan att ingå som representant från

Utbildningsförvaltningen i styrgruppen för denna överenskommelse. En

specialpedagog från Elevhälsan kommer att ingå i arbetsgruppen.

Datum

2016-12-22

Sida

14(29)

2 Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är den aktör som erbjuder målgruppen störst variation

på insatser.

En ungdom som skriver in sig på Arbetsförmedlingen träffar en

ungdomshandläggare inom fem dagar. Då startar processen med inskrivning,

kartläggning och planering av insats som är anpassad efter individens behov

och förutsättningar. Målet är att alla ungdomar som är inskrivna på

Arbetsförmedlingen ska vara i sysselsättning innan dag 90. Om en individ

inte har en sysselsättning i form av arbete på heltid skrivs ungdomen in i

programmet Jobbgarantin för ungdomar.

De arbetsmarknadspolitiska program som Arbetsförmedlingen har som

verktyg från dag 1 är arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik,

arbetsträning, arbetsprövning, yrkesintroduktionsanställningar, traineejobb,

utbildningskontrakt, arbetsmarknadsutbildning, stöd och matchning,

introduktion till arbete, instegsjobb, nystartsjobb, specialistinsatser och

särskilt introduktions och uppföljningsstöd (SIUS).

Jobbgarantin för ungdomar kan pågå maximalt femton månader. Om

personen inte lyckats komma ut i arbete eller reguljära studier inom femton

månader skrivs ungdomen in i jobb- och utvecklingsgarantin. I jobb- och

utvecklingsgarantin finns ytterligare verktyg som kan erbjudas som särskilt

anställningsstöd och efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin finns det

möjlighet till extra insatser i form av förstärkt särskilt anställningsstöd,

extratjänster och utökad möjlighet att lämna jobb- och utvecklingsgarantin

för reguljär utbildning med aktivitetsstöd.

Arbetsförmedlingen i Boden har fyra ungdomshandläggare som möter

ungdomar 16-24 år. Två av handläggarna jobbar med ungdomar som är

inskrivna mellan dag 1-90 samt 180 dagar i Jobbgarantin för ungdomar. Två

av handläggarna arbetar med Jobbgarantin för ungdomar efter 180 dagar och

med ungdomar som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantin.

Branschinriktning finns när det gäller arbetsgivare och yrkesbestämda

ungdomar.

Ungdomar aktuella på Arbetsförmedlingen kan ta del av de

förmedlingsinsatser som erbjuds av Arbetsförmedlingen nationellt. Dessa

inkluderar vägledning, specialistinsatser eller programinsatser. Det

sistnämnda kan vara dels arbete med stöd eller program med aktivitetsstöd

hos såväl privata som offentliga arbetsgivare.

Samverkan sker även med gymnasiesärskolan. En handläggare från

Arbetsförmedlingen är med på konferenser för fortsatt planering i

övergången från skola till arbete.

Datum

2016-12-22

Sida

15(29)

2.1.1 Insatser från kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen

Introduktion till arbete: För unga som har behov av motiverande och

förberedande insatser.

Stöd och matchning: Förstärkt och individuellt anpassat stöd i

jobbsökandet.

Samhall - utvecklings- och utredningsplatser: Ungdomar i

sysselsättningsfasen som har nedsatt arbetsförmåga har möjlighet till

utvecklingsanställning på Samhall.

Samhall – Ungdomsgrupp: Samhall erbjuder en ungdomsgrupp där

ungdomar som står långt från arbetsmarknaden erbjuds arbetsträning i

Samhalls verksamheter.

2.1.2 Övriga insatser

Arbetsförmedlingen i Boden anordnar även Sommarjobbens dag som är en

rekryteringsmässa där en mängd lokala företag medverkar för att täcka sitt

behov av sommarvikarier samt informationsinsatser för gymnasiesärskolans

årskurs 2.

2.1.3 Förändringar inom Arbetsförmedlingen

Jobbrum arrangeras en gång i månaden på Arbetsförmedlingens lokala

kontor. Alla inskrivna ungdomar bjuds in till jobbrummet för att träffa

arbetsgivare, utbildningsanordnare och kompletterande aktörer till

Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlare är även på plats för att hjälpa och

stötta arbetssökande.

Datum

2016-12-22

Sida

16(29)

3 Sunderby folkhögskola

Folkhögskolan spelar en betydande roll vid övergången till fortsatta studier

för de elever som avbrutit sina gymnasiestudier. Allmänna linjen på

folkhögskola kan erbjuda ett alternativ för unga människor att uppnå

gymnasiekompetens. Verksamheten erbjuder även insatser för nyanlända

invandrare för att underlätta och påskynda etablering i arbetslivet.

3.1.1 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Den Studiemotiverande folkhögskolekursen (SMF) drivs av Sunderby

folkhögskola på uppdrag av Arbetsförmedlingen sedan 2010. Antalet platser

har ökat årligen och 2015 fanns 79 årsplatser. Insatsen pågår på heltid i 13

veckor, omfattning och innehåll enligt folkhögskolans modell.

Den studiemotiverande folkhögskolekursen ger deltagarna möjlighet att

prova på folkhögskola under 13 veckor. Kursen anpassas efter gruppens och

individens behov och önskemål man blandar ämnesstudier med studiebesök,

erbjuder studie- och yrkesvägledning och skapande- och motivationshöjande

aktiviteter samt erbjuder gästföreläsare.

Den riktar sig till deltagare som saknar fullständiga gymnasiebetyg och

syftar till att motivera deltagarna till att söka sig vidare till antingen arbete

eller studier. Målet är att deltagarna efter avslutad kurs ska slutföra sina

gymnasiestudier antingen på Allmänna linjen på Sunderby Folkhögskola

eller hos annan utbildningsarrangör.

Ungdomsförmedlarna vid Arbetsförmedlingen anvisar löpande till Sunderby

Folkhögskola i dialog med arbetssökande. Sunderby Folkhögskola anordnar

även riktade informationsinsatser i Arbetsförmedlingens lokaler.

Målgruppen är arbetssökande 16-24 år (från första dagen som

arbetssökande). Arbetssökande fyllda 25 år eller äldre ska vara inom

Jobbgaranti för ungdomar eller Jobb- och utvecklingsgarantin för att ta del

av insatsen. Deltagare 18 år eller äldre får aktivitetsstöd eller

utvecklingsersättning under aktiviteten.

För deltagare som fullföljer kursen och är motiverade att studera vidare ges

förtur i antagningen till vidare gymnasiala studier på Allmänna linjen på

folkhögskolan.

Datum

2016-12-22

Sida

17(29)

3.1.2 Allmänna linjen

Ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg kan välja att studera på

Sunderby folkhögskola och få färdigt sin gymnasiekompetens genom

Folkhögskolans modell. Deltagarna erbjuds möjlighet att studera 1, 2 eller 3

år beroende på hur mycket av gymnasiet de saknar.

Allmänna linjen erbjuder både ämnesstudier i de gymnasiegemensamma

ämnena men även tillvalskurser och profiler exempelvis i spelutveckling.

Samtliga deltagare har individuella studieplaner utifrån förutsättningar och

studiemål.

3.1.3 Etableringskurs

Etableringskursen är en sex månaders utbildning på Sunderby folkhögskola

riktad till nyanlända och innehåller studier i svenska språket samt

samhällsorienterande och arbetsförberedande delar. Samhällsorienterande

insatser är, bland annat, att arbeta med mänskliga rättigheter och

demokratiska värderingar, jämställdhet, om hur samhället är organiserat,

kulturen i Sverige samt det praktiska vardagslivet. Etableringskursen

genomförs i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Målgruppen är personer som omfattas av etableringsuppdraget och där

individer i målgruppen 16-24 år som varken arbetar eller studerar eller som

är undersysselsatta ingår. Etableringskursen hade 34 årsplatser 2015.

Datum

2016-12-22

Sida

18(29)

4 Enheten för sysselsättning och arbete (ESA)

Enheten sysselsätter i dag ca 300 personer och består av verksamheter så

som bageri, två caféer, tvätteri, vedklyvning, flyttservice och miljöarbete

genom demontering av elektronik. De anställda är i första hand personer med

SOL- och LSS beslut från Socialförvaltningen. Grundtanken med enheten är

att människor som av olika anledningar står utanför den ordinarie

arbetsmarknaden ska få en meningsfull sysselsättning.

4.1.1 Förändring inom ESA

Enheten för Arbete och Sysselsättning ingår från och med 1 januari 2016, i

den nybildade enheten Arbete och sysselsättning och har tagit bort kravet på

SOL- och LSS beslut vilket gör enhetens anpassade verksamheter mer

tillgängliga för överenskommelsens målgrupp.

Datum

2016-12-22

Sida

19(29)

5 Parallell verksamheter

I dagsläget har inte kartläggningen visat att det finns verksamheter som

verkar parallellt för målgruppen 16-24 år som varken arbetar eller studerar

eller som är undersysselsatta.

Datum

2016-12-22

Sida

20(29)

6 Fokus för överenskommelsen 2016

För att kunna erbjuda bästa möjliga service till de unga kommunmedborgare

som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, utanförskap krävs att

överenskommelsens parter samverkar för att underlätta för målgruppen

16-24 år som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta att

etablera sig på arbetsmarknaden.

Det behövs en tydligare betoning på att minska den så kallade strukturella

arbetslösheten. Bodens kommun, tillsammans med Arbetsförmedlingen, bör

därför ta fram mer riktade insatser.

För detta krävs en grundligare genomgång av de befintliga insatserna, för att

ta reda på vad som fungerar och vad som inte gör det, och vad de unga själva

tycker. Med hjälp av en sådan genomgång kan vi också uppmärksamma

eventuella parallella verksamheter och identifiera fler möjliga

samverkansområden.

En annan svaghet i de verksamheter vi har idag, är övergångarna mellan

olika skolformer och till arbetsmarknaden eller till utbildning, där det saknas

en ”röd tråd” för individens väg. Bodens kommun behöver arbeta

förebyggande och motiverande insatser för att öka andelen unga som

fullföljer nationella gymnasieprogram, men även erbjuda kortare

utbildningar, utbildningskontrakt och i framtiden också traineejobb.

Fokus för överenskommelsen 2017 återfinns i Bilaga 3.

Datum

2016-12-22

Sida

21(29)

7 Övriga förändringar och kommentarer

7.1.1 Samtycke

Den absolut viktigaste förändringen för det vidare arbetet med den lokala

överenskommelsen är att en samtyckesblankett har tagits fram och används

vid varje möte med en individ i målgruppen.

7.1.2 Nyanställning

Under den första halvan av 2017 kommer även ytterligare en person att

anställas på Arbetsmarknadsförvaltningen.

7.1.3 Utbildningskontrakt

Sedan instiftandet av insatsen utbildningskontrakt har Bodens kommun och

Arbetsförmedlingen, tillsammans med individen, undertecknat 36

utbildningskontrakt. Av dessa är 27 aktiva inom Vuxenutbildning,

Folkhögskolan eller yrkesutbildning. 9 utbildningskontrakt är avslutade.

Under slutet av 2015 och under hela 2016 har Bodens kommun och

Arbetsförmedlingen Boden arbetat med att stärka upp det stöd som erbjuds

unga som studerar på ett utbildningskontrakt. Rutiner har upprättats för

arbetsgången då en ungdom är intresserad av att uppta sin utbildning på ett

utbildningskontrakt. Dessa inkluderar ett upptaktsmöte där ungdomen,

tillsammans med sin handläggare på Arbetsförmedlingen, träffar studie- och

yrkesvägledare på Vuxenutbildningen tillsammans med samordnare för det

kommunala aktivitetsansvaret som även är studiestöd för unga med

utbildningskontrakt (hädanefter studiesödet) och får information om vad det

innebär att studera på Vuxenutbildningen och vad det innebär att ha ett

utbildningskontrakt.

Det andra steget i rutinen är att ungdomen träffar studie- och yrkesvägledare

för att utforma en studieplan efter de behov som individen har. I samband

med att studieplanen tas fram erbjuds även individuellt studiestöd för

individen.

När studieplanen är inskickad skrivs kontraktet på av rektor och beslutande

handläggare på Arbetsförmedlingen.

Studiestödet och Arbetsmarknadskonsulenten har kontinuerlig kontakt med

både lärare och elever för att följa upp studieprogressionen. Eleverna erbjuds

enskilt studiestöd i den utsträckning som passar dem.

Fyra gånger per år kallar studiestödet och Arbetsmarknadskonsulenten alla

elever med utbildningskontrakt till en ”halvtidsuppföljning.” Den första

uppföljningen sker i mitten av läsperioden då studieprogression och närvaro

tas upp. Den andra uppföljningen sker i slutet av läsperioden då nya kurser

ska sökas inför kommande termin. Den andra uppföljningen sker

tillsammans med studie- och yrkesvägledarna.

Arbetssättet har visat sig framgångsrikt i arbetet med att fånga upp unga och

förebygga avhopp.

Datum

2016-12-22

Sida

22(29)

7.1.4 Traineejobb

Under 2016 har Bodens kommun och Arbetsförmedlingen arbetat

tillsammans för att utveckla rutiner för traineejobb. Dessa kommer att

fastställas under 2017. I dagsläget har överenskommelsens parter samverkat

rörande tre traineejobb.

7.1.5 Formaliserad samverkan mellan överenskommelsens parter

7.1.6 Samverkansgruppen Vici

Samverkan sker mellan Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen

och Arbetsförmedlingen i form av samverkansmöten varannan vecka där

enskilda ärenden lyfts upp och aktualiseras. Syftet med gruppen är att

identifiera ungdomar som har ett utanförskap gällande studier eller

sysselsättning/arbete. Arbetsgruppen ska genom lokal samverkan speciellt

identifiera ungdomar som har en speciell problematik (funktionsnedsättning,

missbruk). Identifieringen ska gynna ungdomarna då de olika aktörernas

ansvar, uppgift och kompetens samordnas.

Innan samverkansmötet har respektive part, som har identifierat en ungdom,

ansvar för att informera och erbjuda individen att skriva under en

samtyckesblankett som styrker att sekretess får brytas mellan de berörda

myndigheterna. Vid mötet diskuteras klientens situation och hjälpbehov, hur

denne kan nå en sysselsättning och vem som är ansvarig för åtgärderna. Ett

gemensamt möte ska därefter bokas in med berörda aktörer och ungdomen

där en individuell planering upprättas.

7.1.7 Samlokalisering

En person från Bodens kommuns enhet för Arbete och Sysselsättning finns

varje torsdag på Arbetsförmedlingens lokala kontor. Detta för att underlätta

samverkan med både ungdomshandläggare och andra handläggare genom

möten med arbetssökande samt andra aktiviteter som exempelvis jobbrum.

7.1.8 Ickeformaliserad samverkan

Ickeformaliserad samverkan finns mellan Arbetsmarknadsförvaltningen och

Socialförvaltningens Individ och Familjeomsorg. Samverkan rör de individer

som är aktuella hos båda aktörer. I denna samverkan ansvarar individ och

familjeomsorgen och Team Stöd för den psykosociala insatsen och

Arbetsmarknadsförvaltningen för insatser som rör sysselsättning i form av

arbete eller studier.

Datum

2016-12-22

Sida

23(29)

Datum

2016-12-22

Sida

24(29)

8 Rutiner

Här presenteras de rutiner som tagits fram under 2016 för att underlätta

samverkan mellan överenskommelsens parter.

8.1 Rutin för utbildningskontrakt

Syfte

Syftet med utbildningskontrakt är att erbjuda gymnasiekompetens inom vuxenutbildningen eller folkhögskola för ungdomar som inte har en gymnasieexamen. Gymnasiestudierna kan kombineras med arbete eller praktik för att samtidigt möjliggöra arbetslivserfarenhet.

Utbildningskontraktet är en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och ungdomen.

Rutin Samverkansmöte med ungdom, berörd personal från Arbetsförmedling samt Arbetsmarknadsförvaltningen genomförs varannan vecka, onsdagar, 10:00-12:00, på Sandenskolan. Då görs en kartläggning, bokning av tider samt kontraktsskrivning. Uppgifter, ansvar och roller:

1. Berörd personal från Arbetsförmedlingen ansvarar för att aktualisera

ungdomar för utbildningskontrakt. Arbetsförmedlingen samverkar med berörda parter på arbetsmarknadsförvaltningen för kartläggning och tidsbokning.

2. Kartläggning genomförs. Berörd personal från Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att aktualisera ungdom för studie- och yrkesvägledare (SYV) samt studiestöd. Samverkar med SYV, studiestöd samt ungdom för att boka in tid för utformning av studieplan.

3. Studieplan utformas samt eventuellt behov av praktik och eller annan sysselsättning i samband med studier. Berörd personal från Arbetsmarknadsförvaltningen ansvar för utformning av studieplan och samverkar med berörd personal vid Arbetsförmedlingen samt ungdom för att boka in tid för kontraktsskrivning.

4. Trepartsmöte – utbildningskontrakt skrivs på av respektive parter (blankett utbildningskontrakt samt handledning). I utbildningskontraktet ska det framgå start- och slutdatum respektive ansvariga för de olika momenten, samt när och på vilket sätt utvärdering ska utföras.

Datum

2016-12-22

Sida

25(29)

8.2 Rutin för identifiering av ungdomar som inte börjar eller avslutar sin gymnasieutbildning

Syfte

Kommunen är enligt lag skyldig att identifiera och föra register över de unga, 16-20år, folkbokförda i kommunen, som inte påbörjar eller som avslutar sin gymnasieutbildning utan gymnasieexamen. De unga som faller under kommunens aktivitetsansvar ska erbjudas individuellt anpassade åtgärder med syfte att motivera ungdomen tillbaka till studier.

Rutin

1. Ungdomar som inte börjar eller avslutar gymnasiet identifieras genom uppsökande verksamhet endera hos arbetsmarknadsförvaltningen, KAA -samordnare eller hos gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare.

2. Personal från Arbetsmarknadsförvaltningen samt gymnasieskolan träffas sista onsdagen varje månad på Björknässkolan.

3. Vid mötet aktualiseras ungdomar som antingen inte har börjat eller som avbryter sin gymnasieutbildning.

4. KAA-samordnaren kontaktar ungdomen för att inventera orsaken till varför

ungdomen inte har börjat eller avslutat sina gymnasiestudier. KAA-samordnare inventerar även eventuella behov både gällande studier eller andra faktorer som kan påverka valet att inte börja eller slutföra sin gymnasieutbildning.

5. KAA-samordnare samverkar enligt fastställda rutiner med någon eller samtliga aktörer som Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen samt Arbetsmarknadsförvaltningen för att möjliggöra studier eller sysselsättning.

6. KAA- samordnare registrerar och redovisar samtliga ungdomar i anvisat verksamhetssystem till Arbetsförmedlingen samt till Skolverket via SCB.

Datum

2016-12-22

Sida

26(29)

8.3 Rutin för fördelningsmöte rörande arbetsförlagd praktik och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Fördelningsmöte Syftet med det interna fördelningsmötet inom Arbetsmarknadsförvaltningen är att initiera kundbehov av arbetsplatsförlagd praktik eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Minst två av Arbetsmarknadsförvaltningens enheter ska vara berörda – alternativt att en enhet finner särskilda skäl att initiera ett ärende. Kundens behov, bakgrund samt tidigare erfarenheter ska delges för att möjliggöra genomförandet av insatsen. Mötet ska också ha till syfte att klargöra vem som ansvarar för genomförandet (planering till avslut).

Rutin

1. Fördelningsmöte med berörd personal inom Arbetsmarknadsförvaltningen sker sista veckan varje månad, tisdagar 08:30-10:00, på Sandenskolan.

2. Respektive enhet ansvarar för att aktualisera ett kundbehov. Respektive enhet ansvarar för att samtycke är underskrivet av kund vid aktualisering.

3. Ärendeberedning – respektive enhet beskriver kundens personalia, bakgrund, behov samt tidigare erfarenheter.

4. Ansvarig ska utses gällande genomförandet: - Vilken insats - När insatsen ska genomföras och i vilken omfattning - Utvärdering - Kontaktpersoner - Övrigt

5. Ansvarig för genomförandet ska dokumentera i AKTA under respektive personakt.

6. Mötet avslutas med uppföljning av aktuella ärenden.

Datum

2016-12-22

Sida

27(29)

8.4 Rutin för arbetsplatspraktik inom kommunal verksamhet

Praktik

Syftet med arbetsplatsförlagd praktik inom kommunal verksamhet är att skapa en inblick i, och intresse för kommunens olika yrken och arbetsplatser för arbetssökande. Arbetsplatsförlagd praktik gynnar kommunens verksamheter i det framtida rekryteringsarbetet. Arbetsplatsförlagd praktik inom kommunal verksamhet kan även vara ett stöd för Arbetsförmedlingen att kunna kartlägga behovet av stöd till den arbetssökande vid framtida insatser.

Rutin

Samverkansmöte mellan Arbetsförmedling och Arbetsmarknadsförvaltningen genomförs varje torsdag (heldag) på Arbetsförmedlingen.

Uppgifter, ansvar och roller:

1. Arbetsförmedlingen eller kommunens förvaltningar lyfter ett praktikbehov till Arbetsmarknadsförvaltningen. Praktikantens önskan och eventuella behov ska delges till Arbetsmarknadsförvaltningen. Avtal upprättas.

2. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvar för att hitta en praktikplats enligt

avtal. Arbetsmarknadsförvaltningen säkerställer att det finns handledare vid arbetsplatsen. Praktikperioden kan variera mellan tre och sex månader. Praxis är dock att avtalet inledningsvis skrivs på en månad för att efter delutvärdering eventuellt förlängas.

3. Arbetsmarknadsförvaltningen kallar praktikanten till ett möte innan praktikstart. Syftet är att inventera eventuellt behov av stöd samt förbereda praktikanten inför praktiken (”checklistan - vid praktik”).

4. Arbetsmarknadsförvaltningen kallar till uppstartsmöte med praktikant samt handledare på arbetsplatsen. Syftet är att planera praktikperioden gällande omfattning samt målet med praktiken . Vidare ska tidpunkter för delutvärdering och avslutssamtal bokas.

5. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att delutvärdering och avslutssamtal utförs. Vid avslutningsmötet ska blankett ”sammanställning av kompetens och färdigheter efter avslutad praktikperiod” fyllas i av handledaren samt praktikanten. Syftet med detta formulär är att säkerställa kvalitén för kommunala praktikplatser samt att erhålla utvärdering av praktikantens kompetenser och färdigheter.

6. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att utvärderingen av praktikant

kommer Arbetsförmedlingen tillhanda i samverkan med praktikanten.

Dokumentation

Samtlig dokumentation vid möten skall föras in i AKTA under praktikantens personakt.

Datum

2016-12-22

Sida

28(29)

8.5 Rutin för identifiering av ungdomar inom ramen för lokal samverkan

Syfte

Syftet med den lokala samverkan är att identifiera ungdomar som har ett utanförskap gällande studier eller sysselsättning/arbete. Den lokala samverkan mellan flertalet berörda aktörer ska speciellt identifiera ungdomar som har speciell problematik (funktionsnedsättning, missbruk).

Målet med identifieringen ska gynna ungdomarna då de olika aktörernas ansvar, uppgift och kompetens ska samordas och därmed minska utanförskapet gällande studier eller sysselsättning/arbete.

Rutin

1. Samverkansmöten med deltagare från Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen sker varannan vecka, tisdagar 13:00-15:00, på socialförvaltningen.

När respektive part identifierar ett ärende där minst två av aktörerna är berörda eller att det bedöms av vikt att någon av de andra samarbetsaktörerna bör vara delaktig ska detta aktualiseras vid samverkansmötet.

2. Innan samverkansmötet ska respektive part ansvararför att ungdomen skriver under samtyckesblankett (samtyckesblankett- rutin samt handledning).

3. Vid samverkansmötet bestäms vilka åtgärder som är lämpliga, vem eller vilka som är ansvarig för åtgärder och dokumentation samt vem som är sammankallande till trepartsmöte med ungdom.

4. Trepartsmöte genomförs med ungdom och berörda aktörer – en individuell planering upprättas vilken skrivs under av samtliga aktörer.

I den individuella planen ska det framgå start och slutdatum respektive ansvariga i de olika momenten samt när och på vilket sätt utvärdering ska utföras.

Datum

2016-12-22

Sida

29(29)

8.6 Administrativ rutin för arbetsförlagd praktik samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Syfte Syftet med den administrativa rutinen för arbetsplatsförlagd praktik och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som genomföra av Arbetsmarknadsförvaltningen är att kunna redovisa antalet personer som har tagit del av dessa insatser i Arbetsmarknadsförvaltningens regi. Denna kvantitativa redovisning ska tillhandahållas verksamhetschef, förvaltningschef och vid behov näringslivs- och arbetsmarknadsutskottet.

Rutin

1) Vid aktualisering av nytt ärende ska ansvarig personal dokumentera personens namn, personnummer, insats, insatsens längd och placering i Akta.

2) Samordnaren för Navet sammanställer varje månad samtliga ärenden i Akta och redovisar dessa första veckan varje månad enligt följande; namn, insats, insatsens längd och placering.

3) Samordnaren för Navet redovisar statistiken i följande struktur.