böck

er

rätt kompetens

entr

epre

nörs

kap

kom

pete

nsfö

rsör

jnin

g

Kompetensbehovet inom teknik och tillverkning

kunskap

jobb

examen

lärande i arbete

prak

tikarbetslivskopplingbetyg

studiemedel

utbildningsanordnare– ur ett yrkeshögskoleperspektiv

utbildningsplan

valideringefterfrågan

teor

i

exam

ensa

rbet

e

LIA

Utgiven i juni 2013.

Innehåll

Inledning 5

Bakgrund 6

Yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning 10

Bristindex inom teknik och tillverkning 12

YH Mälardalens analys 14

Kontakta oss 16

4

5

Inledning

YH Mälardalen har skapat den här föranalysen för att belysa kompetens-situationen för verksamheter inom teknik och tillverkning i Mälardalen. Men först lite information om YH Mälardalen.

YH Mälardalen har ett tydligt uppdrag. Vi ska arbeta för att arbetslivet ska få den kompetens som behövs. För att möta det ökande behovet av kompe-tens behöver fler relevanta yrkeshögskoleutbildningar starta i Mälardalen. Det betyder att regionens aktörer måste arbeta aktivt tillsammans för att lösa problemet.

I den här rapporten har vi samlat information om läget inom yrkes- högskola och arbetsmarknad inom teknik och tillverkning. Syftet har varit att ge en introduktion och bakgrund till det behov av arbetskraft som det flaggas för i teknik och tillverkning.

6

Bakgrund

Kompetensförsörjningen i de tre länen Södermanlands, Västman-lands och Örebro län, nedan kallat Mälardalen, ser lite olika ut, men indu-strins betydelse är genomgående för alla tre. Ett tecken på det är den stora mängden yrkeshögskoleutbildningar som finns inom utbildningsområdet. Det beviljas också betydligt fler yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning än genomsnittet för alla utbildningsområden. Trots det beräknar SCB att det 2030 kommer att saknas 100 000 teknikutbildade i landet, varav nästan hälften yrkesutbildade.

Hela Mälardalen har också fått mycket kompetens från Katrineholm Tekniska Skola som erbjöd 1-2-åriga ingenjörsutbildningar fram till 2001 när skolan lades ner. Efter att skolan lades ner har den nivån av utbildning inte riktigt ersatts, även om yrkeshögskolan när den infördes mötte delar av behovet. Många av de personer som kommit ifrån de utbildningarna har nu ledarfunktioner hos teknikföretag i Mälardalen, och kommer under det närmaste årtiondet att gå i pension.

I Södermanlands län, som är det län av de tre med högst arbetslöshet, väljer många ungdomar att inte gå vidare till eftergymnasiala studier. Detta leder till problem eftersom efterfrågan på eftergymnasial kompetens ökar. Enligt en undersökning från Regionförbundet Sörmland är verk-stadsindustrin en av de mest konkurrenskraftiga branscherna i länet. Även om antalet minskar något är fortfarande 18 300 personer, 17 procent av Södermanlands sysselsatta, verksamma inom industrin. Allra starkast är verkstadsindustrin med 10 000 sysselsatta. Efterfrågan på tekniker med specialistkompetens är stor och förväntas öka i och med att teknologin inom industrin fortsätter att utvecklas. Regeringens järnvägssatsning Ostlänken, med snabbtåg mellan Stockholm och Linköping via Nyköping och Skavsta, väntas också innebära ett stort behov av olika specialistkom-

7

petenser, men förmodas också få sidoeffekter som ökat bostadsbyggande och nyetableringar av företag. Södermanlands läns arbetsmarknad är tätt förknippad med omkringliggande län. I länet finns 1047 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, varav 48 % inom teknik och tillverkning.

Västmanlands län har historiskt en stark ställning inom bland annat industrisektorn. Västmanlands industri är globalt konkurrenskraftig tack vare en hög grad av automatiserade processer och robotik. Starka skrån och branscher i länet är energi- och elkraftprodukter, fordon, järn- och stålbearbetning samt tåg- och järnväg. Dessutom har Mälardalens hög-skola en världsledande ställning inom inbyggda system. De yrkesroller som återfinns inom industrin i dag kräver teoretiskt skolade praktiker för att kunna hantera datoriserade processer, programmering, felsökning och underhåll. Idag arbetar totalt 21 procent av Västmanlands invånare inom industrin, 23 000 personer. Efterfrågan på kompetent arbetskraft inom teknik- och tillverkning beräknas dessutom fortsätta öka. Antalet sysselsat-ta civilingenjörer i länet ökar varje år, kraftigare än riksgenomsnittet. 2013 och 2014 går 2 000 personer inom industrin i ålderspension. I Bergslagen, nära gränsen till Västmanlands, återöppnas många gruvor, vilket beräknas ge 670 arbetstillfällen de närmaste fem åren.

I Örebro län dominerar i huvudsak två branscher, industri och hälso- och sjukvård. Teknik- och tillverkningsbranschen är viktig för Örebro län och den har stor betydelse för länets ekonomiska tillväxt. Örebros toppföretag inom teknik och tillverkning konkurrerar på den globala marknaden. Industrin är klart mansdominerad. Hela 29 % av männen i Örebro län arbetar inom industrin. Örebro universitet har tidigare haft tvååriga tekniska utbildningar som gett arbetslivet värdefull kompetens som bland annat CNC-tekniker, byggarbetsledare och drifttekniker. Dessa utbildningar håller nu på att avvecklas, som ett led i ett strategiskt utveck-lingsarbete från universitetets sida, och alltså inte på grund av mättat behov från arbetslivet. Flera av länets kommuner har i en satsning kallad Business Region Örebro lyft fram avancerad tillverkning tillsammans med logistik och besöksnäring.

“Yrkeshögskolan blev helt rätt väg in på arbetsmarknaden för mig. Nu känner jag mig verkligen hemma.”

Michael, tidigare yrkeshögskolestudent

10

Yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning

Yrkeshögskoleutbildningar söks i september för utbildningsstart de två kommande åren. Efter två utbildningsstarter måste utbildningsanord-naren söka nytt tillstånd för att fortsätta utbildningen. Besked om vilka utbildningar som beviljas lämnas av Myndigheten för yrkeshögskolan i januari varje år.

Idag bedrivs 28 yrkeshögskoleutbildningar inom teknik och tillverkning i Mälardalen. Inför ansökningsomgången för första utbild-ningsstart hösten 2013 kom det in 23 ansökningar inom teknik och tillverkning i Mälardalen och tolv av dem beviljades start. Det är högre än både rikssnittet för beviljade utbildningar, på 32 %, och snittet för samtliga utbildningsområden i Mälardalen som ligger över 34 %.

Alla yrkeshögskoleutbildningar följer samma poängsystem där 200 yrkeshögskolepoäng motsvarar ett års studier. Utbildningarna kan startas och avslutas vid olika tidpunkter på året och följer därför inte alltid univer-sitets- eller gymnasieterminerna. Därför har några av utbildningarna inom teknik och tillverkning i Mälardalen flera examina under samma kalender-år. Bland de just nu aktiva utbildningarna i Mälardalen finns fortfarande en Ky-utbildning, Elteknik på Campus Nyköping. Den följer ett annat poängsystem där 1 poäng motsvarar 1 veckas studier.

Varje utbildning beviljas ett bestämt antal platser. Om alla studenter fullföljer sin utbildning, tillför yrkeshögskolan arbetslivet 1813 personer med olika, efterfrågade teknik- och tillverkningskompetenser mellan 2013 och 2016.

11

Utbildningsanordnare, stad, län

Utbildning Examensår Poäng

Flygteknik Technical Training/Nyköpings kommun,

Nyköping, Södermanlands län

Flygtekniker 2014, -15 300

Campus Nyköpings kommun, Nyköping,

Södermanlands län

Elteknik (Ky) 2013 80

Projektledare Elteknik 2014, -15 200

Elkonstruktör 2015, -16 400

Elkrafttekniker 2015, -16 230

Högskolecentrum/Arboga kommun, Arboga,

Västmanlands län

Elkraftsingenjör –

produktion, distribution och miljö -13,-14,-15,-16 400

Underhållsingenjör -processteknik 2015, -16 400

Mälarakademin, Västerås, Västmanlands län

Elkraftteknik 2013, -14, -15 400

Underhållstekniker 2013, -14 200

Produktionsutveckling 2013, -14, -15 400

Åsbro kursgård, Askersund, Örebro län

Anläggningsmontör storkraftnätet 2014, -15 300

Mälardalens högskola/Teknikhögskolan, Västerås,

Västmanlands län

Kvalificerad automationstekniker 2013, -14, -15 400

Automationstekniker 2014, -15 400

Inspektions- och

provningsingenjör 2014, -15 430

Utbildningsborgen AB, Örebro, Örebro län

Automations- och robotteknik 2014, -15 425

Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i

Mellansverige, Hallsberg, Örebro län

Automationstekniker 2014, -15 400

Vatten och miljöteknik 2013 400

Biogasteknik 2013, -14, -15 400

Biogasteknik 2014, 15 100

Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Hedemora,

Västmanlands län

Bergarbetare 2013, -14 200

Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Fagersta,

Västmanlands län

Avancerad CNC-teknier,

Blått certifikat 2014, -15 300

Kunskapscompaniet Ankaret AB, Eskilstuna,

Södermanlands län

Verktygsteknik 2013, -13, 300

Verktygsmakare 2014, -15 300

Karlskoga kommun, Karlskoga, Örebro län

Explosivämnestekniker -13,-14,-15,-16 400

Lernia College, Västerås, Västmanlands län

Internationell Servicetekniker 2013, -14 400

Stiftelsen Installatörernas Utbildningscentrum IUC,

Katrineholm, Södermanlands län

Tekniker kyla 2013, -13 300

Kyl- och värmepumpstekniker 2014, -15 300

AGSTU, Västerås, Västmanlands län

Tillämpad Elektronik för

Inbyggda System 2013, -14, -15 200

Eskilstuna kommun, Eskilstuna, Södermanlands län

Industriell mätteknik 2014, -15 210

12

Bristindex inom teknik och tillverkning

Mälardalsregionen saknar idag och på några års sikt kompetens inom flera områden inom teknik och tillverkning. Det handlar inte bara om nyanställningar utan också om vidareutbildningar för olika grupper så att de ökar sina chanser till fortsatt arbete. Regionförbundet Örebro har genom företagen som är engagerade i Teknikcollege uppskattat att behovet av kompetens på yrkeshögskolenivå bara för de företagen är över 4 500 personer de kommande 10 åren.

Inom industrin efterfrågas kompetens inom automatiserade pro-cesser, programmering, felsökningar, samt service och underhåll. Även IT-specialister, datatekniker, maskintekniker, anläggningsarbetare, och byggnadsingenjörer är i dag eftertraktade kompetenser, framför allt ut- tryckt av den tillverkande industrin. De satsningar inom transportbran-schen som är planerade i Mälardalsregionen, med Ostlänken i Söderman-land i spetsen, förväntas även skapa efterfrågan på bland annat signal-tekniker, elkrafttekniker och tågtekniker.

Många olika teknikerkompetenser dyker upp frekvent när arbetsliv och branschorganisationer listar kompetenser de efterfrågar. Utöver de vi redan har nämnt är underhållstekniker, processtekniker, vattentekniker, kyltekniker, miljötekniker, biogastekniker, drifttekniker, mättekniker och maskintekniker kompetenser som tidigt identifieras.

Teknik- och tillverkningssektorn är som så många andra en bransch där det väntas stora generationsväxlingar inom en snar framtid. Detta märks av på flera håll, men kan bli extra kännbart i små orter med en dominerande och gammal industri.

13

Arbetsförmedlingen presenterar regelbundet ett bristindex över sys-selsättningen inom olika branscher. Bristindexet går från ett till fem, där fem innebär att efterfrågan på kompetens är som störst och ett att den är som lägst. Idealet är tre. Då stämmer efterfrågan och kompetensutbudet överens med varandra. Diagrammet här nedanför är hämtat från Arbets-förmedlingens bristindex från 2012. Tekniskt arbete hamnar sammantaget näst högst på listan över bristområden i Arbetsförmedlingens genomgång. Bara inom data/IT är behovet är större. I Arbetsförmedlingens intervju-undersökning 2013 om efterfrågan på varor spådde 39 %-enheter fl er arbetsställen ökad efterfrågan kommande 12 månaderna än minskad.

Särskilda bristområdenUtifrån uppgifter från arbetslivet och branschorganisationer vill YH Mälardalen lyfta fram några kompetenser som särskilda bristområden.

Elektroteknik

Elkraft

Maskinteknik och -reparationer

Installationstekniker och -elektriker

Servicetekniker

Robotteknik

Värmebehandlingsteknik

CNC-tekniker

Stål- och skärande bearbetning

Fordonsteknik

Styr- och reglerteknik

Livsmedelsteknik

Tunga fordon och industrimaskiner

Tåg- och järnvägsrelaterad kompetens

Inspektionsingenjör

14

YH Mälardalens analys

Genomlysningen av de olika länen visar tydligt att teknik och tillverkning är två starka områden som väntas växa. Utvecklingen väntas gå mot mer avancerad och kvalificerad specialkompetens. Teknik- och till-verkningsföretagens betydelse för regionernas tillväxt är stor och gör det vitalt att regionerna är med i arbetet för att säkra tillgången på kvalificerad kompetens. Yrkeshögskoleutbildningar kan genom sin nära koppling till arbetslivet utbilda precis den spetskompetens som arbetsgivarna behöver för att kunna växa, på ett snabbt och flexibelt sätt.

Att 39 %-enheter fler arbetsställen inom industrin tror på ökad order-ingång än på minskad kan tyda på att branschen tagit sig igenom det värsta stålbadet och är på väg ut ur långkonjunkturen.

De tre Mälardalslänens närhet till varandra skapar förutsättningar för ett utbyte av kompetens och en gemensam hållning till kompetensutveck-lingen inom teknik- och tillverkningssektorn. Genom att göra gemensam sak och samarbeta om till exempel yrksehögskoleutbildningarna kan kom-petensen hålla högre kvalitet och komma ut till arbetsgivarna snabbare.

I Tillväxtverkets rapport ”Missmatch – det ekonomiska läget” från mars 2011 slår man fast att det inte råder en minskning i produktionen i Sverige, snarare att ökningen sker långsammare än vid en högkonjunktur. Ökningen inom teknik och tillverkning har under 2012 och början av 2013 fortsatt klättra och efterfrågan på teknik- och tillverkningsjobb ökar. Arbetsförmedlingens bedömning för första halvåret 2013 visar att det råder stor brist på just yrken inom bland annat teknikyrken.

YH Mälardalen kan redan nu konstatera att det i framtiden finns ett stort behov av relevant kompetens inom teknik och tillverkning.

“På utbildningen får man verkligen en känsla för vad man kommer möta i jobbet. Man får lära sig det både teoretiskt och praktiskt.”

Malin, yrkeshögskolestudent

Kontakta oss

YH Mälardalen Handelskammaren Mälardalen

Trefasgatan 4 721 30 Västerås

Projektledare: Lena Nyquist lena@handelskammarenmalardalen.se

Besök oss: www.yhmalardalen.se Följ oss: www.facebook.com/yhmalardalen