seniorenseniorenKorsholms

Foto: Kurt MattsonFoto: Roger Lind

Stigs ledarspalt ...............……………2

Äldrerådet i Korsholm...........................3

Kommande aktiviteter….......….....… 4

Gösta Lithén mästerlöparen.......... 5-7

Boden blickar ut över byvägen...... 8-9

Att se på annat sätt................…. 10-11

”Hej! Sagotimmen är här” .....…..12-13

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb .........................14-15

Madeira ................………………..... 16

Bildgalleri.........………………..... 17-18

Hjälplinjen ........................................19

Efterlysning ..................................... 19

I det här numret:

Korsholms pensionärsförening:Umeåkryssning………………………….…. 25. 4Sommarträff med ”plättkalas”……………. 12. 6Hemliga resor…………………...… 3. 7 och 4. 7Sommarresa till Sverige och Norge…. 18–21. 8Friskvårdsdag i Botniahallen……………….30. 9

Kommande aktiviteter bland annat:

En dag i slutet av februari satt Gösta Lithén tillsam-mans med Kurt Snickars för att minnas hur det var att satsa på elitidrott under femtio- och sextiotalen.

Träningen inleddes tidigt på landsväg och på skogssti-gar i Singsby och Jungsund. Tack vare en idrottsvänlig arbetsgivare kunde han senare träna även på dagtid på idrottsplanen i Sandviken. Satsningen förde så småning-om in Gösta i landslaget och ut på de internationella are-norna. Sid 5-7.

Gösta Lithén kommer ihåg sin karriär som löpare

Sonja Mäenpää i Smedsby har alltid jobbat med barn. Hon känner att hon absolut varit

på rätt plats i livet och har fortfa-rande kontakt med många av barnen.Trots pensioneringen har hon fortsatt att ägna sig åt dagisbarn. Sagotimmar på biblioteket och program för dagisgrupper vid smedjan i byn är ett par exempel på vad hon fyllt sina pensio-närsdagar med. Annat som hon nu vill ägna sig åt är kören Sjung & Le och motion i form av stavgång.

Sid 12-13.

Nr 1 April 2013 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 7

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubbs aktiviteter….....sid.14

SPF Österbotten:Sommarfest på Fagerö……………………..… 7. 8Höstresa till Umeå…………………………....... 5. 9Resa till Schwarzwald och Bodensjön..... 12–18. 9Resa till Alperna och Dolomiterna……... 20–26. 9

Förbundet SPFSeniorkryssning……………………….... 14-16.10

Sonja har funnit lycka i att jobba med barn

Foto: Helena Wikberg

2 Korsholmssenioren

Ledare

Korsholmssenioren

Stigs spalt

Jag vill börja med att hälsa våra nya läsare från Kvev-laxnejdens Pensionärsklubb r.f. hjärtligt och varmt välkomna i vår läsekrets. Det är en spännande ut-veckling av vårt mångåriga samarbete, med fram-

förallt utflykter och resor, som vi inlett genom att för första gången gemensamt ge ut Korsholmssenioren. Det var i november 2007 som vi gav ut första numret av tidningen som då kallades ”Informationsblad för Korsholms Pensionärsförening r.f.”. Vi efterlyste namnförslag till tidning-en. Det var Lars-Erik Ståhl i Helsingby och även två ano-nyma personer som föreslog namnet Korsholmssenioren, ett namn som tidningen haft sedan följande nummer i mars 2008. Så märks då äntligen några smärre vårtecken i form av dropp från takrännorna och en värmande sol innanför köks-fönstret. Välkomna tecken, men ack så små. Andra vårtecken är förstås att regeringen efter mycket kiv presenterat ett åtgärdspaket för att trygga vår ekonomiska framtid, det egna berömmet om mod och skicklighet saknar inga gränser. Hur är det nu ordspråket säger om skramlande tunnor?Ett annat vårtecken är att vårmöten och årsmöten i förening-ar och förbund avlöser varandra så tiden rullar undan med rasande fart. Vårt eget årsmöte ser ut att dra ut lite på tiden, dels på grund av den tidiga påsken, dels på grund av att jag själv har en arbetsresa i början av april som jag planerat in så att jag på hemvägen kommer till Åbo på morgonen den

11 april för att delta i Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Kirjala i Pargas samma dag. Efter själva vårmötesförhand-lingarna kommer finalen i pen-sionärsförbundets frågesports-tävling att gå av stapeln. Vårt eget lag med Britta Almén, Kaj-Erik Pått och Håkan Wikberg, som tog hem segern i distriktsmästerskapet tidigare i år är på plats. Vi önskar dem lycka till med fortsättningen och ett stort grattis och tack till dem för den första segern och kas-saförstärkningen om 200 € i prispengar till vår förening.Jag vill tacka alla funktionärer, ingen nämnd och ingen glömd, för de fantastiska insatser ni gör för att hålla alla hju-len rullande vid utflykter, resor, fester, talkotillställningar vid och driften av våra tre pensionärshem i Helsingby, Veikars och Jungsund. Det är tusentals timmar av planering och för-verkligande av det hundratalet möten och arrangemang som sker varje år i vår förening.Och till sist ett stort tack till alla er som ställer upp och kom-mer på det vi arrangerar, det är ni som gör det värt för oss att knoga vidare. Tiden med er har varit fantastisk.

Stig LandingOrdförande

Korsholms pensionärsförening r.f.

Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivareRimalvägen 320, 65520 HelsingbyTfn 050 557 5199, e-post stig@landing.se

Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommitténMottatået 59, 65460 TölbyTfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi

Börje Paro, sammankallareTölby-Vikbyvägen 22, 65480 VikbyTfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi

Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppenVallavägen 7, 65630 KarperöTfn 050 543 0574, e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi

Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppenAuroravägen 20, 65610 KorsholmTfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.comAlf Norrgård, medlem i redaktionsgruppenLamaslotvägen 8, 66540 PetsmoTfn 0500 161 240, e-post alf.norrgard@netikka.fiFredrik Björk, webbmasterBrobackvägen 53, 65520 HelsingbyTfn 0500 225 907, e-post fredrik.bjork@anvianet.fi

Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholms-senioren kan inlämnas före den 15 september 2013 till redaktionsguppen.

Foto Börje Paro om inget annat nämns. Ombrytning och tryck: Upc Print

www.korsholm.spfpension.fi

Korsholmssenioren 3

Korsholms politiker tar de äldres rätt och välbefin-nande i vår kommun på allvar! Detta bevisar de genom att styrelse och fullmäktige, som en av de första kommunerna i Svenskfinland, skrivit in Äld-

rerådet och dess verksamhetsformer i ”Förvaltningsstadgar Korsholms kommun” version kommunstyrelsen 15.10.2012 § 203, godkända av kommunfullmäktige. Dessa träder i kraft enligt kst.§ 35 den 15 januari 2013.

Om någon vill fördjupa sig i lagen om äldres rättigheter, kan man på ”nätet” läsa Finlex ursprungliga författningar 980/2012. Detta börjar bli en djungel att ta sej fram genom, svårt att förklara på ett tydligt sätt, och lika svårt att förstå. Summan av detta ser jag som så: någon har tydligen upp-märksammat och börjat förstå att också vi, som har uppfost-rat och utbildat den generation som nu har ansvaret för vårt välbefinnande, fortfarande som äldre har ett människovärde och en rättighet att ha det bra på ålderns höst. Samtidigt bör vi ha möjlighet att njuta av den frihet som pensionering och självbestämmande ger varje människa.

Lagen som här hänvisas till, träder i kraft den 1 juli 2013 och en del den 1 januari 2014, men kan tillämpas innan den träder i kraft.

Enligt kommunens förvaltningsstadga består äldrerådet av sju ledamöter med personliga ersättare. Fullmäktige utser en av ledamöterna till ordförande och en till viceordförande. Äldrerådet är ett rådgivande organ för att främja och utveckla samarbetet mellan kommunen, pensionärsorganisationerna och den äldre befolkningen.

Äldrerådets uppgift är 1. att främja och utveckla samarbetet mellan kommunen och den äldre befolkningen genom en aktiv dialog med olika kommunala organ 2. att främja den äldre befolkningens jämlika deltagande i samhällets olika verksamheter 3. att följa med den äldre befolkningens behov och ta initiativ och göra framställningar samt ge utlå- tanden och rekommendationer i äldreomsorgsfrågor 4. att bevaka att viktiga frågor för den äldre befolk- ningen beaktas i alla organs verksamhet och att deras sakkunskap förmedlas till dessa organ.Önskemål och ärenden som äldrerådet borde utreda och föra vidare till beslutsfattarna kan lämnas in till någon av medlemmarna eller till sekreteraren Viola Mitts tel. 327 7293 eller e-post viola.mitts@korsholm.fiJag vill här samtidigt informera om att vi i Korsholm är ca 3100 personer som är 63+. Detta gällde år 2011, så en liten ändring har det säkert blivit. Vi är ca 1150 som är anslutna till Korsholms pensionärsförening r.f. eller Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f. och detta betyder att här finns det ”jobb” att göra! Att vara ansluten till någon av dessa två ger möjlig-het att vara en del av och medverka i en stor gemenskap med många aktiviteter! Ensam är aldrig stark, kan man bara stiga över tröskeln och ansluta sej, så öppnas många nya dörrar till en mera inne-hållsrik fritid!

Ordförande för Äldrerådet i Korsholm 2013–2016.Peter Sahlsten

För perioden 2013-2016 har äldrerådet följande sammansättning:Ordförande Peter Sahlsten tel. 050-5885103Viceordförande Ann-Charlotte Willför tel. 0500-362554 Håkan Wikberg tel. 050-3138158 Karl-Erik Borg Mona Back Gunnel Örn Tuula KleimolaSekreterare Viola Mitts tel. 3277293Kommunstyrelsens representant Per Thomasfolk

Äldrerådet i Korsholm 2013-2016

Äldrerådet i Korsholm 2013-2016. Foto: Tommy Lahti

4 Korsholmssenioren

KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET

- Umeåkryssning 25.4. Endagskryssning till Umeå med egen buss tillsammans med Kvev-laxnejdens pensionärsklubb och VIPS.- Sommarträff med ”plättkalas” 12.6 kl. 13.00. Sommarens träff ordnas vid Söderuddens f.d. skola ute i Replot. Vi bjuder på program, kaffe och plättar med sylt och grädde.- Hemliga resor 3 och 4 juli. Fritt att välja i vilken resa man önskar delta, resorna är endags-resor och resmålen är olika för de båda dagarna. Priset för resorna är 75 €, i vilket ingår lunch, två gånger kaffe och guidning. Anmälan till Elsie-Maj tel. 050 3779643 senast 15.6.- Sommarresa till Sverige och Norge 18–21.8. Årets sommarresa går denna gång till våra grannländer Sverige och Norge med tre övernattningar i Arjeplog, Bodö och Mo i Rana. Vi får bekanta oss med Silvermuseet i Arjeplog, fjällandskap i Junkerdalen, fångläger från andra världskriget i Fauske, städerna Bodö och Mo i Rana samt den vackra kustriksvägen mellan nämnda städer. Priset för resan är 500 € med halvpension och övernattning i dubbelrum. Anmälan till Gun-Britt tel. 050 5740010 senast 25.6. Resan ordnas gemensamt av Kvevlax-nejdens pensionärsklubb, VIPS och Korsholms pensionärsförening med Svahnbäcks bussar som teknisk researrangör.- Friskvårds- och motionsdag i Botniahallen 30.9. Även i år ordnas en friskvårds- och motionsdag i Botniahallen med några föreläsningar, olika fysiska aktiviteter, presentation av pensionärsorganisationer m.m. Dagen ordnas i samarbete med Äldrerådet i Korsholm, Bot-niahallen och pensionärsföreningarna.

Välkommen till SPF:s träffar, fester och resor

Korsholms pensionärsförening erbjuder sina medlemmar möjlighet att delta i följande akti-viteter under sommaren:

SPF Österbotten. Regionen ordnar både sommarfest och resor för alla medlemmar i våra fören-ingar. Här är sommarens och höstens aktiviteter:

- Sommarfest på Fagerö i Rangsby 7.8. Regionens sommarfest ordnas i år i Närpes på paviljongen i Rangsby. Festen är samtidigt regionens 40-årsjubileum och bjuder på lunch, program och dans. Stig Snickars orkester spelar både i programmet och till dansen och som sångsolist medverkar Charles Plogman. Anmälan om deltagande i juli till den egna föreningen.- Höstresa till Umeå 5.9. Regionens höstresa är preliminärt bokad till Umeå med Vasabå-tarna torsdagen den 5 september. Mångsidigt program, dans m.m. - Resa till Schwarzwald och Bodensjön 12–18.9. Regionens ena långresa går detta år till Schwarzwald och Bodensjön med flyg från Vasa till Frankfurt och hemresa från München. Vi besöker bland annat städerna Heidelberg och Strasbourg samt badorten Baden-Baden. Även Liechtenstein och dess huvudstad Vaduz ingår i resan. Resans pris är 1230 € med halvpen-sion och övernattning i dubbelrum.- Resa till Alperna och Dolomiterna 20–26.9. Regionens andra långresa går till de österri-kiska Alperna och till Sydtyrolen i norra Italien. Här får man uppleva det bästa av vad området har att bjuda på med utfärd till Kitzsteinhorn och Grossglockner samt Cortina. Vi flyger från Vasa till München och flyger hem från Milano. Priset för resan är 1400 € för halvpension inklu-sive matdrycker, några luncher och övernattning i dubbelrum. Anmälan till de två långresorna kan göras till SPF:s kansli Vasa eller till Henrik tel. 3440219 senast inom maj månad.

- Seniorkryssning 14–16.10. Årets Seniorkryssning ordnas med Tallink-Silja i mitten av okto-ber från Helsingfors till Stockholm. Kryssningsprogrammet kommer igen att spelas in för radio Yle/Vega och dessutom erbjuds många andra aktiviteter ombord. Anslutningsresa med tåg ordnas från Vasa. Anmälan till Frimans Resor tel. 019 2481004.

Följ med annonseringen i God Tid, i Vbl:s spalt för föreningar och på våra föreningars hemsidor så får ni mera information om våra evenemang och resor.Föreningarnas styrelser och Korsholmsföreningens aktivitets- och festkommitté står gärna till tjänst med information och tar också emot förslag och synpunkter på vår verksamhet.

Förbundet SPF

Korsholmssenioren 5

Nostalgihörnan

En mästerlöpare under friidrottens gyllene år

Hör här vad Gösta berättar om sin egen långa och spännande karriär på löparbanan:- Först sysslade jag med orientering men efter två DM-guld där gick jag över till terränglöpning och friidrott. Det första DM-guldet i terräng eröv-rade jag i klassen under 17 år 1949. Och avslutade friidrottskarriären tolv år senare, i förtid på grund av sjuk-dom, vid SFI-mästerskapen i Jakob-stad. Det blev sammanlagt över fyrtio DM-guld och som påbröd tiotalet SFI-mästerskap. Som kronan på verket knep Gösta en del fina FM-placering-ar med landskampsuppdrag som yt-terligare belöning.- Tidigt tränade jag på landsväg och i skogarna i Singsby och Jungsund - Det fanns ingen sportplan i hembyn och den egentliga elitsatsningen star-tade först efter militärtiden.- Ännu i skolåldern var jag ingen he-jare i löpning. Minns att jag förlorade mot ”Staffas Birgit” när vi sprang i kapp på landsvägen, säger Gösta småleende.- Den riktiga friidrottssatsningen in-leddes när jag 1949 började jobba på Bock bryggeri i Vasa, en mycket idrottsvänlig arbetsgivare. Jag kunde där senare när jag väl kommit igång med löpandet på allvar träna vissa förmiddagar på planen i Sandviken.Föreningen med stort F för Gösta var hela tiden IF Femman, en förening med en stark friidrottskultur. Med hän-givna och drivna ledare genom åren som Hjalmar Hannus, Sigurd Lillandt, Åke Sundholm och Elmer Örndahl. Och inledningsvis fina idrottskamrater

som Helge Dahl, Sven-Olof Storm, och längre fram i tiden Elmer Örndahl, Rolf Beijar, Georg Lång och många, många fler. Med till exempel Oskar Back i Iskmo hade den tränande Gös-ta en del roliga löpardueller.- På landsväg var jag snabbare men när vi vek av till skogs var Oskar omöjlig. Han fick fötterna att passa mellan alla stenar och hinder. Jag var chanslös.Klubbkamperna i den tidens svenska Österbotten var lika många som vik-tiga. Gösta minns särskilt de som ut-kämpades mot Pedersöre-Pojkarna, VIS, Vörå IF och Oravais IF. De lade

grunden för friidrotten ute i byar och kommuner och skapade ett sug kring detta med löpningar, hopp och kast.Gösta kom efter epoken med träning på egen hand småningom under SFI-gurun Kalervo af Ursins ledning. Det rörde sig om intervallträning från 200 till 1000 meter och även en del viktträ-ning hemmavid. Gösta berättar att det kanske blev 30-40 kilometer i veckan. Ganska så blygsamt egentligen, men jag hade tydligen fallenhet för löpan-det säger han både saktmodigt och underfundigt. På vintern praktisera-des också snöplumsning med tungt på fötterna. Även detta var ”Ursas” idé. Två banvarv eller 800 meter utkris-talliserade sig snabbt som huvuddis-tans för Gösta. Det skedde i början av femtiotalet då han blev bekant med ålänningen Allan Korpi, småningom landslagslöpare även han. Första SFI-guldet på 800 erövrades 1955 och den utmärkelsen skulle följas av yt-terligare åtta guld på samma sträcka. Och ännu bättre, en fjärdeplacering i seniorernas FM redan 1956.Genombrottet i den nationella eliten 1956-57 gjorde att Gösta blev bekant med den berömda Olavi-trion, en trio med efternamnen Salonen, Sal-sola och Vuorisalo. Inga problem att komma sams med dem, säger Gösta i stolen på Solgård. ”Tanken” Salonen var stenhård i uppsynen före loppen men mjuk och hygglig efteråt. Vuori-salo var lugnet personifierat medan Salsola var livlig och pratsam.- Med Salonen, som var från Björne-borgstrakten, hade jag kontakt även efter karriärens slut. Han var till och med och hälsade på mig på brygge-riet.

Vi möter Gösta Lithén, IF Femmans storlöpare på medeldistans under femtio- och sextiotalen. Han sitter i rullstolen i sin nätta etta på åldringshemmet Solgård i Smedsby. Vi träffas samma dag som herrarnas skidstafett ska avgöras i VM i Val di Fiemme. Det ligger således stor idrott i luften.

Forts. på nästa sida...

Gösta Lithén har sina öden och äventyr på löparbanorna refererade och prydligt inklistrade i flera klipp-böcker. Foto: Håkan Wikberg.

6 Korsholmssenioren

År 1960 kom bästa FM-placeringen. Gösta vann silver med tiden 1.50,7 efter Salonen. Detta efter en mycket vass spurt på slutvarvet. Och apropå FM blev det en ny fjärde placering 1961, den här gången på samma tid som bronsmedaljören. Året före, alltså 1960, skulle emellertid Gösta Lithéns stjärnestund som löpare infalla. Han blev uttagen till landskampen mot Sverige i Helsingfors och löpte där in som tredje man efter omöjliga Dan Waern (vilken samma år blev fyra på 1500 meter vid OS i Rom) och Olavi Salonen. De 1.50,2 blev den bästa tid han någonsin nådde och stod sig se-dermera som distriktsrekord ända till slutet av sjuttiotalet.

Landskampsuppdrag på 800 och 1500 meter mot Frankrike och Ung-ern premierades han likaså med sam-ma höst. Liksom följande sommar mot Italien och DDR på 1500 meter.

I dagens långa perspektiv menar Gösta att det var Jukka Uunila som gav honom chansen. Just Uunila upp-fattade han som tillmötesgående när han nådde landslaget. För en blyg kil-le från Österbotten som hade svårig-heter med finskan och inte ofta hade synts i den nödvändiga nationella täv-lingscirkusen i södra Finland kändes det tryggt att ha stöd från friidrottens starke man Uunila. Det gav sådan studs att Gösta även figurerade i ett omtalat kvallopp på 1500 meter inför OS i Rom. Det löptes på sensom-maren i Vasa med Vuorisalo som hu-vudfigur. Vuorisalo vann men klarade inte OS-tiden 3.45 utan var sekunden ifrån. Allt medan Gösta Lithén med sedvanligt fjäderlätta och vägvinnan-de steg spurtade in på 3.47,6, ett nytt glänsande personrekord.

De 1.50,2 respektive 3.47,6 är med den tidens korta träningsperioder i minnet och löpta på kolstybbsbanor, där gropar bildades för varje löparkliv, utomordentliga resultat. På 400 meter nådde Gösta 50 sekunder blankt och minns till och med att han spurtade in på 49,4 med flygande start i så kall-lad svensk stafett i en klubbkamp mot VIS. På engelska milen med Olavi-trion noterade han 4.10,6.

Se det var tider, det

Så bra rentav att Olavi-trion tyckte att Lithén skulle kräva rejält med betalt - i klartext 1000 mark - för sina lopp i Finland. Det var egentligen det enda han inte var på samma våglängd med dem med. Han hade alltid hållit fast vid att han som aktiv inte ville göra business. Reseersättning och dag-traktamente räckte. Det idrottsliga var

hela tiden det klart viktigaste.Än i dag erinrar han sig den gången han efter en HKV-gala på Stadion i misstag fick millöparen Erkki Ranta-las bruna kuvert i handen. Rantala liknade Gösta till det yttre. En mera förlägen man än HKV-kassören den gången får man leta efter. En an-nan gång ringde han Dan Waern och sporde om intresse för ett lopp i Sand-viken. Svensken krävde en krona för

Nostalgihörnan

Gösta (56) löpte en gång mot bl.a. Voitto Hellsten (216) i FM på 800m

Mycket ryms med i en tolv år lång löparkarrär. Friidrott den tiden det begav sig var kärt barn på sportsidorna.

Korsholmssenioren 7

varje löpmeter. Tävlingen ställdes in. Och bäst var väl det.

Enda gången Gösta själv tog betalt var vid Arosspelen i Västerås. Det föregicks av tidningsskriverier där Gösta kallades för finsk bomb. Waern själv ansåg i en tidningsintervju att Lithén var den mest begåvade av de finländska löparna. Kunde han blott disponera krafterna bättre under lop-

pen skulle han bli den bäste av dem.

Vintern 1960-61 blev tyvärr även början till slutet. Vid ett träningsläger i Kuortane tvingade tränaren Denis Johansson gruppen med Lithén ut på en lång länk i 20 graders kyla och på sörjig is. Det blev ödesdigert. ”Tan-ken” Salonen klarade sig eftersom han hade smort in benen med mar-garin, berättar Gösta, som själv drab-

bades av tidernas förkylning efteråt. Allt med astmatiska besvär som yt-terligare svår påföljd. I förlängningen var det slutlöpt på elitnivå trots att han lät operera sig i Borgå av professor Gullichsen. Denne hade anammat en japansk metod, men hjälpen kom inte, och rådet att strax sluta med idrotten kom sedan från samma professor.

Gösta försökte dessförinnan komma igen trots de allt svårare astmabesvä-ren. Han ställde upp vid SFI-mäster-skapen i Jakobstad 1961. - Utgången blev olycklig. Det svart-nade för ögonen under 1500 meters-loppet och jag var helt borta i flera mi-nuter. Jag borde nog inte alls ha ställt mig på startstrecket den gången. Det var dumt. Georg Lång, som var Fem-mans ledare vid spelen, har i sina per-sonliga minnesanteckningar beskrivit kamratens astmaattack mitt under loppet som ett tragiskt idrottsminne han aldrig glömmer.

Loppet i Jakobstad blev Göstas sista stora tävlingsinsats

Sommaren 1962 skedde den defini-tiva nertrappningen. Med medverkan i några klubbkamper och - något över-raskande - ett SFI-brons på 4x100 meter.

Sådär sitter den genomsympatiska gamla Femmanstjärnan, 81 år, och minns i dag. Förutom friidrottandet gjorde han en fin civil karriär på Bock och Hartwall. En karriär som varade i drygt 37 år med titeln överarbetsle-dare som kulmen.

Hjälpreda i hustrun Iris bybutik i Kalv-holm var han likaså under många år. Och kommunalpolitiken har alltid haft sin givna plats i det Lithénska hushål-let i vilken dottern Carola nu svingat sig upp till posten som fullmäktigeord-förande i Korsholm.

Kurt Snickars

Bilderna ur Gösta Lithéns egen klippbok

Gösta (56) löpte en gång mot bl.a. Voitto Hellsten (216) i FM på 800m

Georg Lång och Gösta Lithén

Gösta (68) löper i mål som trea efter Dan Waern (8) och Olavi Salo-nen(66) i landskampen mot Sverige

8 Korsholmssenioren

Den berättande boden på sin nya plats.

Foto: Britt-Louise Granö

Så länge jag stod längs byvä-gen som en del av den kring-byggda gårdsplanen var jag grå. Ingen människa skulle

ha kommit på tanken att måla mig röd om den färgen överhuvudtaget fun-nits. Det var intressant att stå på väg-kanten och se på alla som gick förbi.

Tidiga morgnar och sena kvällar fylldes vägen av arbetsfolket på väg till och från Glasbruket. De flesta var kvinnor. Många såg gamla och slitna ut. Ibland hörde jag dem tala om Grön-bergs hårda behandling av någon an-ställd, ibland om ungdomens dans och våldsamma superi i drängstugan.

Det flottaste fordonet jag såg var Axel Grönbergs vagn. Den var svart och imponerande hög. Då Axel, efter att bruket gått i konkurs 1907, flyttade till pappersbruksvillan, det sista huset längs byvägen, passerade han mig på vägen till och från stan i sin vagn. Ibland var det mörkt då vagnen kom

skramlande. Jag visste redan av bull-ret att Axel var i antågande och snart kunde jag se de två karbidlyktorna, som var fästade på varsin sida i vag-nens framkant. De lyste honom och hästen väg i natten.

Svart, stram stil utmärkte också likvagnen, som jag såg då och då. Hästen skulle helst också vara svart. Dessa hästar, ja. En del var magra, andra tjocka, de flesta bruna i olika ny-anser. Jag minns särskilt två, som inte liknade de andra. Jalo var vit och Lea gräddgul. De två, som nu står i hagen framför mig, liknar inte de andra ge-nerationerna alls. Den ena är visser-ligen brun men annars liten som en halv häst. Den andra är jättestor med mörk kropp och ljusa strån spretande i manen och runt hovarna. Han är en nordsvensk, direkt importerad.

En ny syn bland alla gamla jord-bruksmaskiner på vägen var de två spinnrockshjul, som människorna rull-

lade fram på i en hiskelig fart. Man kunde rent av tro att hin var lös. En gång hoppade Hilda över stengärdes-gården i ren förskräckelse då Edvard kom cyklande. Att cykla var tydligen roligt. Jag minns Erik, som alltid visslade då han kom. Kanske berodde det på att han var på väg till kärestan sin. Velocipeden var i alla fall ingenting mot de vagnar som sedan rullade fram utan häst. Folket kallade dem automobilar. Farten var hisnande. Lyckligtvis kom de gan-ska sällan längs den gamla byvägen. Småningom kallades de bara bilar. Men så kom dagen då jag måste flytta tvärs över vägen och en bit in på ”fäggålin” som den kallades. Det var inte bara jag som flyttade, det var alla lider, sädesbodar och snickarstugan. Nu bildade vi en kedja runt den nästan fyrkantiga fägården. Jag visste inte hur tråkigt det skulle bli. Avståndet till vägen blev längre och jag fick med åren sämre syn. Jag såg den egna

Boden blickar ut över byv ägen i Södra Jungsund

Korsholmssenioren 9

gårdens folk skymta förbi på väg mel-lan fähus och uthusrad. Detsamma gällde korna Krona, Oljander, Docka, Pastorskan, Hallon eller någon av de andra. Det nya fähuset var röd-målat. Oj, så avundsjuk jag var! Jag blev nästan fläckvis grön, innan en av drängarna en dag kom med en burk hemkokt rödfärg och strök hela mig och resten av uthusraden med målar-färg. Hela raden lyste t.o.m. baksidan mot åkrarna och skogen. Att se barnen var en fröjd, men de har inte sett likadana ut under hela min tid. I början såg jag tydligt skillnad på pojkar och flickor. Alla flickor hade långa kjolar och huvuddukar, pojkarna byxor och mössor med skärm. Nu-mera har flickorna, liksom pojkarna oftast långbyxor. Halva 1900-talet var jag oplogad vintertid. Jag var lekplats för barnen. De lekte med sina kälkar, som de lastade fulla med snöklum-par och fraktade dem från en plats till en annan. Sommartid bevittnade jag

många cykelhaverier. Österut sluttade nämligen vägen långsamt utför. Det var populärt att lära sig cykla i utförs-löpan. Någon gång hände det sig att en fotgängare kunde bli påkörd av en vinglande unge, som höll på att lära sig cykla. Nuförtiden har barnen cyklar anpassade till sin längd och vinglan-det stoppas av stödhjulen. En sak förbryllar mig storligen. För länge sedan hade alla som gick längs vägen någon uppgift. De gick med tomma väskor till handelsboden och kom med dem fyllda hem. Barnen gick till skolan, på ärenden eller med kor-gar för att plocka bär, fiskarna sålde fisk från sina cyklar, gummorna gick med ett handarbetsknyte under armen till granngårdens husmor för att få sig en pratstund, ungarna förde korna på bete eller hämtade hem dem. Någon med en enda ägandes ko kunde låta den beta längs vägrenen. En förbryl-lande trafik utgjorde bondhustrurna i byn, som kom ledande en ko och för-

svann till den del av fägården jag inte kunde se. Efter en stund återvände kvinna och ko utan någon synlig för-ändring. Nu springer en massa människor längs landsvägen utan något synligt skäl. Ibland är de många tillsammans och ibland är de i par eller helt ensam-ma. De har ofta granna, åtsittande klä-der och ibland stavar utan skidor. En del springer nästan varje dag, andra mera sällan. I mörker är en del för-sedda med ljus i pannan och det kan behövas i höstmörkret. Under senare årtionden har jag med jämna mellanrum sprutmålats med röd färg. Det känns skönt då färgen breder ut sig i de torra sprickorna i mina väg-gar och så blir jag ju så grann trots min höga ålder. Och så får jag leva med och se nya generationer växa upp och det är det bästa av allt.

Britt-Louise Granö

Sjökapten Axel Grönberg. Han ledde driften vid Grönvik glasbruk 1880-1907. Fotot ingår i Österbottens museums bildsamlingar

Boden blickar ut över byv ägen i Södra Jungsund

10 Korsholmssenioren

Vi lever i ett informationssam-hälle. Det viktigaste sinnet när det gäller att ta emot informa-tion är synsinnet. Vi får infor-

mation via synen (70%), hörseln (15%) och lukt-smak-känsel (15%). Att vara synskadad innebär därför i första hand att man har ett informationshandikapp.God syn är förutsättningen för ett nor-malt liv, särskilt idag, när så mycket information och kommunikation är vi-suell: tidningar, TV och datorer. Därtill är det här med synen känslomässigt laddat. Man brukar ju säga att ”ögat är själens spegel”. Därför upplever man ofta försämrad syn som ett stort pro-blem och en förlust av synen som en katastrof.Med stigande ålder finns det stor risk att synen försämras. Ca 80% av alla synskadade är över 65 år. I Finland finns det uppskattningsvis 80 000 syn-skadade personer. Av dem är ungefär 10 000 blinda och övriga är synsvaga. Ungefär 5 000 synskadade i Finland har svenska som modersmål.

Vem är då synskadad?Enligt världshälsoorganisationen WHO är man synskadad om synen är såpass nedsatt att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text och/eller att det är svårt eller omöjligt att med hjälp av synen röra sig och orientera sig i sin omgiv-ning.Den medicinska bedömningen av att vara gravt synskadad är: Att synvisus på det bättre ögat med optimala hjälp-medel är mindre än 0,3 eller att syn-fältet på båda ögonen är minde än 60 grader.Man kan bli synskadad på olika sätt. En del föds med synskador. Det vanligaste är att man blir synskadad p.g.a någon ögonsjukdom. Även andra sjukdomar, läkemedel och olyckor kan åstadkom-ma synskador.Om man märker att synen försämras,

gradvis eller plötsligt, så är det viktigt att man uppsöker ögonläkare och låter undersöka sina ögon! Många ögon-sjukdomar kommer smygande och kan vara svåra att själv upptäcka. Därför är det viktigt att låta undersöka ögonen regelbundet. Speciellt om man har nå-gon ögonsjukdom i släktet eller om sy-nen förändras plötsligt.

Vad ska man göra om man konstateras ha en synskada?Om en ögonläkare har konstaterat att man har en grav synskada så kan man få remiss till rehabiliteringshandledare Marja-Leena Österlund på VCS tel. 06-3232428. Man kan också själv ta kontakt. Besök hos rehabiliterings-handledare är gratis! Hos rehabilite-ringshandledaren får man prova olika hjälpmedel tex. förstoringsglas, läs-tv, Daisyspelare och hon hjälper en med anskaffning av hjälpmedel, ifyllande av blanketter för att söka handikapp-bidrag, färdtjänst m.m. Hon gör även hembesök.Man kan också vända sig till FSS reha-biliteringsrådgivare Ulla-Britt Ingman tfn 050-561 2950, ulla-britt.ingman(a)fss.fiRehabiliteringsrådgivaren kan man kontakta då man själv börjar få pro-blem att klara sig i vardagen på grund av nedsatt syn eller om man som an-hörig vill diskutera. Rehabiliterings-rådgivaren hjälper till med att utreda rehabiliteringsbehov och möjligheter, hjälpmedelsbehov, hantera teknik i var-dagssituationer m.m.Rehabiliteringen finns till så att en syn-skadad ska kunna leva ett självständigt och aktivt liv och fungera som en full-värdig medlem i samhället.

Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf.FSS är en organisation av svensk-

språkiga synskadade i Finland. För-bundet verkar som intresse-, kontakt- och serviceorganisation i alla delar av Svenskfinland: FSS har sju medlems-föreningar med verksamhetscentra i Jakobstad, Vasa, Åbo, Mariehamn, Ekenäs, Helsingfors och Borgå. För-bundet har cirka 800 synskadade per-sonmedlemmar. FSS mål är att be-vaka de svenskspråkiga synskadades intressen och producera tjänster som kompletterar samhällets serviceutbud.

Vasa svenska synskadade r.f. är en kontakt- och intresseförening för svenskspråkiga synskadade. Verk-samhetsområdet omfattar Oravais, Maxmo, Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristi-nestad. Föreningens främsta uppgift är kontaktskapande och aktiverande verksamhet, samt att sprida informa-tion om synskadades situation och be-hov.

Som synskadad kan du vara ordinarie medlem och som seende kan du vara stödjande medlem.

Verksamhetscentret LyktanSkolhusgatan 40 C, 1-265100 VasaTfn 06-317 0654, 045-321 3320Distrikssekreterare Febe Mörk har te-lefontid må-to kl. 9-11, men finns an-träffbar på Lyktan må-to kl.9-14.E-postadressen är vasasynskadade(a)netikka.fi

Att leva som synskadad

Själv blev jag synskad 2004 p.g.a dia-betes retinopati. Jag fick kontakt med både VCS rehabiliteringshandledare och FSS rehabiliteringsrådgivare. De hjälpte mig att skaffa olika hjälpmedel för att klara av det dagliga livet. Jag fick förstoringsglas, talsyntes till både mo-biltelefonen och datorn, talande klocka,

Att se på annat sätt

Korsholmssenioren 11

blodsockermätare. Daisyspelare med vilken jag kan lyssna på talböcker. Färdtjänst så jag kan uträtta ärenden.Det som också var väldigt viktigt var att jag kom i kontakt med FSS och VSS. I synskadeföreningen hittade jag människor som var i liknande situ-ation. Där fick jag stöd och hjälp. Fick delta i den mångsidiga verksamheten bl.a Månadsträffar, Kvinnogruppen, Boccia, Punktskriftsgruppen, gym-nastikgruppen, litteraturgruppen. Vi har rest, varit på teater och haft mycket roligt tillsammans. Jag har också fått uppgifter genom FSS och VSS. Gick en kurs för att bli informatör och det har gett mig många menings-

fulla uppdrag. Har skrivit i tidningen Finlands synskadade och medverkat på Medlemsbandet. På Lyktan har jag dragit Mimosel och Matskola för 65+ i samarbete med Folkhälsan, jumpa-grupp m.m.Jag vill uppmana dig som är synska-dad, håller på att bli synskadad, är anhörig till en synskadad eller känner någon som är synskadad att ta kon-takt med rehabiliteringshandledaren eller rådgivaren och sen komma med i verksamheten!

Britten Nylund, synskadad och informatör för FSS

Att se på annat sätt

Att se på annat sättDikt: Ann-Sofi Rosendahl

” Vi måste se på annat sätt

det är inte allt för lätt

men om vi gör det rätt

ska du se,

vi kan se på annat sätt.”

Britten Nylund informatör på FSS

Som synskadad kan du vara ordi-narie medlem och som seende kan du vara stödjande medlem.

Verksamhetscentret LyktanSkolhusgatan 40 C, 1-265100 VasaTfn 06-317 0654, 045-321 3320

Distrikssekreterare Febe Mörk har telefontid må-to kl. 9-11, men finns anträffbar på Lyktan må-to kl.9-14.

E-postadressen är vasasynskadade(a)netikka.fi

12 Korsholmssenioren

Sonja Mäenpää har alltid jobbat med barn, både privat och under sitt yrkesliv. Hon har trivts som

fisken i vattnet. - Jag har verkligen varit på rätt plats i livet, konstaterar hon nöjt.

Kommunens första dagis Det började med att hon som ung sköt-te läraren Inga Maria Jerns barn. Då väcktes hennes intresse och hon vis-ste med säkerhet vilket yrke hon skulle välja. Hon hann också med att sköta barn i Vasa. Flera av ”barnen” håller som vuxna fortfarande kontakt. Till och med en doktorsdisputation har Sonja bevistat, inbjuden av doktoranden, en flicka som hon skött. Efter sex månader på Åminneborg i Malax följde utbildning vid Folkhälsan i Helsingfors. Sonja fick sedan tjänst i Korsholms kommun vid det första dagi-set som kommunen byggde, Smedsby barnträdgård. Där fanns 70 barn förde-lade på tre grupper. De två halvdags-grupperna omfattade vardera 25 barn och i heldagsgruppen var det 20 barn. - Det var en trevlig tid. Alla kände alla inom dagispersonalen. Och jag erin-rar mig mycket trevligt och humoris-

tiskt som barnen sagt och gjort. Tyvärr skrev jag inte alltid upp de dråpligaste händelserna, men många har stannat kvar i mitt minne. Man borde ha skrivit ner mycket mera. Det skulle ha blivit en tjock och humorfylld bok. Också de mest fantastiska nyskapade ord har jag fått lära mig av barnen.

Men under de trettio år som Sonja jobbade inom barndagvården såg hon också mycket förändras.

SagotimmenSitt förhållande till barn ville hon inte definitivt ge upp efter att hon blivit pen-sionerad. Därför har hon ibland med glädje ryckt in som vikarie. I över fem års tid läste hon varje torsdagsmorgon sagor på biblioteket i Smedsby. Mål-grupp var kommunens dagmammor och barn som de skötte hemma hos sig. Det gjorde hon ännu förra året som 74-75-åring. Hon blev barnens sago-tant och blev igenkänd i butiken. De barn som kom till sagotimmen var från tre år och uppåt. - För ett så litet barn kan 45 minuter vara en lång tid. Därför var jag för det mesta tvungen att ta till olika åskåd-ningsmetoder. Jag använde ofta hand-

dockor och dramatiserade texterna. Det var bara att låta fantasin bestäm-ma. Djursagor har alltid gått hem hos barnen. Och så sjöng vi mycket under sagostunderna.

Sjunger gör Sonja fortfarande, närma-re bestämt i kören Sjung och Le. - Vi träffas varannan vecka. Ibland upp-träder vi till exempel på Solgård och andra slag av boende. Publiken på så-dana ställen är alltid oerhört tacksam och man får en god känsla efteråt. Det gör att man gärna fortsätter.

Hembygdsinventering viktigt Hembygdsföreningen i Smedsby har också en aktiv medlem i Sonja Mäen-pää. Det har varit mycket intressant att dokumentera det gamla Smedsby och inventeringen har resulterat i två böcker om byn. Det var ett synnerligen viktigt arbete. Det nya Smedsby är som alla känner till ett helt annat samhälle än förr. - Vi är de sista som minns den gamla ti-den, säger Sonja med saknad i rösten.

På somrarna har föreningens ”gub-

”Hej! Sagotimmen är här.”

Under sitt butiksbesök möttes Sonja Mäenpää en gång av de glada orden här ovanför från ett litet barn. Många barn har känt igen henne och för-knippat henne med sagoläsning på biblioteket.

En glad Sonja Mäenpää som 75-åring.Foto: Privat

Korsholmssenioren 13

bar” fullt arbete att ordna med och fixa till exempel gamla byggnader. De har också tillverkat utesoffor och blomställ-ningar till Solgård. Den gamla martha-mangeln har flyttats och Harry Lustigs ”vägaskrapare” har rustats upp. Kvinn-folket ställer upp med kaffe och annan marktjänst.

- Nu håller vi på med att sortera våra diabilder. Vi har ca 600 st och därtill vanliga foton. Att identifiera personer är ett svårt arbete. Helena Krohn och Gerda Gädda kände på sin tid igen många gamla smedsbybor. Det blir svårare och svårare för varje år. Föreningens medlemmar håller som-martid till vid den gamla smedjan mitt inne i Smedsby. Varje sommar ordnas en allsångskväll på stället. Här kommer också Sonjas intresse för barn till sy-nes. Varannan vår bjuder man in nya dagisbarn på besök. Då är smedjan i full gång, slipstenen dras och gamla redskap förevisas. Barnen är för det mesta mycket intres-

serade och även deras föräldrar har ett och annat att lära sig.

Nya sociala kontakterEfter ett avslutat yrkesliv kan de socia-la kontakterna bli färre. Det var Sonja medveten om och sökte nya tillfällen till kontakt. Hon började vara med i byns marthaförening och sitter nu i sty-relsen. Hon deltar också med glädje i Korsholms pensionärsförenings aktivi-teter. Speciellt mycket beröm får för-eningens eftermiddagsstund kring ris-grynsgröten några dagar före jul.- Det är en sammankomst av omätbar betydelse för många ensamma, anser Sonja. Sommarutfärden till Kajane i norra Pörtom vill jag också lyfta fram som en av de bättre. Överhuvudtaget är pensionärsföreningens program bra och mångsidigt. Det finns något för alla. På vintrarna brukade Sonja förr skida vid Molnträsket. Nuförtiden har det ändå inte blivit så mycket, av olika or-saker. Men varje måndag går hon på

stavgång med en grupp. Promenaden brukar ta ca en timme.Innan jag tar adjö av Sonja Mäen-pää i hennes hem på Söderbyvägen i Smedsby får jag tillfälle att se mig om-kring i det hemtrevliga huset. Det är byggt 1906 av Johannes Holm och ut-husbyggnaden på tomten är från 1884. I ett vitrinskåp i vardagsrummet står en samling porslin som jag beundrar: kaf-fekoppar och kannor, sockerskålar och gräddsnäckor. - Jag tar vara på det gamla och vill gär-na titta på sakerna, säger värdinnan.

Jag frågar om Sonja har någon hemlig dröm. - Holland och tulpanerna skulle jag vilja se någon gång, avslutar hon.

Låt oss hoppas att den drömmen går i uppfyllelse, gärna inom en nära fram-tid.

Marlene Ehnström

Sonja och Frihetsgudinnan. Foto: Agneta Fransholm

”Hej! Sagotimmen är här.”

14 Korsholmssenioren

KVEVLAX Pensionärsklubb tackar de ansvariga för tidningen Korsholmssenioren för att vi fått an-vända två egna sidor i tidningen. Nu kan vi presen-tera våra egna aktuella ärenden och förhoppnings-vis hitta något som kan intressera övriga läsare. Vi Kvevlaxare är ju de facto även Korsholmare, när-

mare bestämt ca 363 st (ca därför att vår Herre ib-land gör leden glesare och ibland fyller på från an-dra ändan).Tidningen behandlar oftast bekanta personer och platser i vår kommun och kommer säkert att vara till stor glädje för oss alla.

Samma gäng fortsätter sitt värv 2013. Vi skall alla tillsammans, vi 363, hjälpas åt att prestera två fina ”kvevlaxsidor” med intressanta nyheter om platser, personer och händelser, kort och gott tipsa om allt som kan vara av intresse för oss eller andra. Kontakta någon i styrelsen så behandlar vi dina tips.

Peter Sahlsten 0505885103

Alf Norrgård 0500161240

Gertrud Ståhlberg 0505919937

Märta Nyman 0503636753

Kerstin Norrman 0503361492

Henrik Westerback 0505937810

Rose Näsman 0505711656

Styrelsens sommarmöte på Mickelsörarna 2012

Vi finns också med våra e-adresser om du googlar på Kvevlax Pen-sionärsklubb eller kvevlaxspfpension.fi. Gå in på vår hemsida, där finns det ena och det fjärde. På sidan 4 finns SPF Österbottens och förbundets program där man bl.a. kan hitta en Norgeresa i sommar tillsammans med andra pensionärer från Korsholms pen-sionärsföreing och VIPS. Trafikskyddet hade en slogan för många år sedan ”Med samspel går det bäst”. Den visdomen skall vi leva efter i både smått och stort dvs. sträcka ut en hand till stöd så blir vardagen lite ljusare för den som får ta tag i handen. Ha en fin vår och sommar.

Alf Norrgård

Klubbens vår- och sommarprogram:- 15.4 Månadsträff, Lisen Kullas-Nyman föreläser

- 22.4 Pidro+sång

- 29.4 Pidro

- 6.5 Pidro

- 16.5 Motionsdag kl.12.00 i Ö-hankmo

- 25.7 Allsång i Kvevlax kl. 18.00

- 18-21.8 Sommarresa till Norge med Korsholms pensionärsförening och VIPS

Kvevlaxnejdens Pen sionärsklubb r.f.

Korsholmssenioren 15

PensionärstidKanske en dröm i ett långt arbetsliv? Hur blev

det? Efter många år med ett hektiskt, men kanske ändå intressant ja även njutbart arbe-

te med många sociala kontakter, står man där helt ledig och skall disponera sin tid på ett annat sätt, alldeles själv. Antingen deppar man eller blir eufo-risk över allt roligt som kan ges en chans eller trallar lugnt vidare som om ingenting hänt. Med en del framförhållning vet nog de flesta vad en menings-full heltids semester skall innehålla. Alternativen är troligen lika många som pensionärerna. Sen är det yttre omständigheter som inverkar. En viktig del är hälsan, som vi själva kan påverka en hel del, eller? Intresse för olika skeden omkring oss skall vi ta till-vara och inte minst utöva allt vi inte hunnit, medan vi befann oss i ekorrhjulet.

I vår tid har vi det så väl ställt att en hel del görs för

pensionärernas välbefinnande. Vi har i vår kommun Seniorpunkten, Vuxeninstitutet, de lokala pensio-närsföreningarna och många andra grupperingar, vilka gör sitt bästa för den sociala gemenskapen, som är så viktig för oss alla.

Det heter att det blir bråttom när man blir pensionär. För egen del kan jag påstå att så blev det, men jag har trivts och njuter av varje dag. Det finns hur myck-et som helst att göra och utforska ännu. Inte minst vardagsglädjen. Vad är det? Det är vad du själv vill just den stunden utan att se på klockan. Bländas av sol över vita snövidder, lukta på vårens dofter, utan stress skörda sommarens bär och grödor. Ja, gläd-jas över de små enkla tingen i vardagen. Ta vara på drömmen och gör verklighet av den. Jag tror att en aktiv pensionär trivs och mår mycket bättre än en passiv. Rose Näsman

Kvevlaxnejdens Pen sionärsklubb r.f.

Foto: Alf Norrgård

16 Korsholmssenioren

Pensionärsgrupp besökte Madeira1-8.4.2013

Denna vår hade SPF Österbot-ten arrangerat sin södernresa till den blomsterrika ön Madei-ra. 22 förväntansfulla resenä-

rer möttes på påskdagens kväll på flyg-fältet i Vasa för att anträda den långa resan. Följande morgon anslöt sej yt-terligare 6 resenärer från södra Finland till gruppen i Helsingfors.

Madeira är en ö med stora kontraster. Det är inte långt mellan huvudstaden Funchals storstadselegans och den vilda skog som täcker inlandets dra-matiska klippor och raviner. Tack vare den bördiga jorden och det subtro-piska klimatet är Madeira ett paradis för blommor och frukt. Allt detta står i skarp kontrast till öns karga vulkan-toppar. Alla besökare blir förtrollade av den Botaniska trädgården och Santa Catarinaparken. Bananer, anonafruk-ter, avokado, mango och engelska to-mater är några av de frukter som det finns ett överflöd av. Vin, broderier och korgarbeten är några av Madeiras be-römda produkter som exporteras i sto-ra mängder.Under veckan hann vi delta i flere ut-flykter där vi på smala, krokiga och

branta vägar på nära håll kunde bekan-ta oss med öns unika natur. Utfärden till den västra delen av ön förde oss till den ståtliga klippan Cabo Girãon, där branten stupar 590 m rätt ner i Atlanten och till Porto Monitz med sina naturliga havsbassänger. Här kunde vi också se när Atlantens mäktiga vågor bröts i skum mot de vassa strandklipporna. En annan utfärd förde oss till Nunnornas dal, som är känd för sin skönhet och otillgänglighet. Under denna tur fick vi också besöka ett Clarisserkloster och lyssna till en nunna som berättade om livet i det i övrigt helt stängda klostret.Kvällsprogrammet upptogs av bl.a. en madeirafton med espetada, ett långt spett med grillat kött. Underhållningen bestod av folkdans och fadosång. En kväll hade vi också möjlighet att lyssna till Madeiras världsberömda mandolin-orkester, som gav en oförglömlig kon-sert i Funchals engelska kyrka.

En intensiv vecka på Madeira gick fort och tidigt på morgonen den 9 april lan-dade de österbottniska resenärerna trötta men många upplevelser rikare på flygfältet i Vasa.

Håkan Wikberg

Smakprov på Madeiras rika utbud av frukt

Foto: Helena Wikberg

Utsikt över den botaniska trädgår-den

Nunnornas dal med den otillgäng-liga byn på vulkankraterns botten

Foto: Helena Wikberg

Foto: Helena Wikberg

Utsikt över Funchal från vårt hotellFoto: Helena Wikberg

Korsholmssenioren 17

Korsholms pensionärsförening fick sin 800:e medlem

Kristina Jansson från Singsby blev den 800:e medlemmen i Korsholms pensionärsför-ening. Här uppvaktas hon av Elsie-Maj Sabel och Stig Landing med blommor och tårta.

Laget från Korsholms pensionärsförening vann den österbottniska frågefinalen när mångvetarna från olika delar av regionen tog mått av varandra i Vasa 13 februari. I den slutliga finalen i Pargas den 11 april blev laget tredje. Vi gratulerar! De som framgångrikt försvarade kors-holmsfärgerna var fr. v. Håkan Wikberg, Kaj-Erik Pått och Britta Almén.

Foto: Håkan Wikberg

Foto: Roger Lind

Den redan traditionella julgrötsträffen hölls den 20 december 2012 på Senior-punkten. De kända julsångerna sjöngs under Per-Erik Sabels ledning till Stig Snickars ackompanjemang

13 februari

2013

20 December2012

18 Korsholmssenioren

Studiesekreterare Susann Nyman från vuxeninstitutet informerar om institutets verksamhet och aktuella kur-ser vid månadsmötet den 15 november 2012.

Tessa Turtonen från Stormossen informerar om det nya inom sopsorteringen vid månadsmötet den 15 novem-ber 2012

Tom Lillas föreläser om pekdatorer och deras använd-ning vid månadsmötet den 19 februari 2013.

Astrid Vikman leder allsången till dragspelstoner av Dan Lillas vid månadsmötet den 15 november 2012.

15 November2012

15 November

2012

19 februari2013

”Vad skall jag göra när jag börjat minnas sämre?” var ämnet för äldrerådgi-vare Diana Rosenlöf vid månadsträffen i april.

Mats Kevin, sjukskötare inom psykiatri, berättade om sin uppgift som länk mellan patient och läkare vid månadsträffen den 4 april 2013.

4 April

2013

Korsholmssenioren 19

EFTERLYSNING

Varje kommun var skyldig att utse en så kallad hästutskrivningsnämnd. Denna fungerade 1922−1945. I ämbets-husets arkiv finns Solfs nämndprotokoll. Var finns Korsholms protokoll? Jag vill gärna dokumentera detta skede i vår kommun, men saknar fakta. Den som eventuellt hittar något, kan lämna in det till arkivarien på Korsholms ämbetshus.

Gösta Norrgran Marabacktået 48 65460 TÖLBY gosta.norrgran@netikka.fi

Hur är det med blodtrycket – har du kontrollerat det på länge – kom in när du har vägarna förbi så mäter vi!

Behöver du hjälp med att fylla i blan-ketter? Var kan man få hjälp och råd i olika ärenden? Vad är dina rättig-heter och skyldigheter? E-recept hur gör jag då?

Stora/små frågor – kanske vi kan hjälpa dig! Folkhälsan i Korsholm har sökt om projektpengar för att kunna vara till för dig, som funderar över olika saker och kanske behöver få information om vart du kan vända dig i olika ärenden. Boka en tid och kom och träffa An-cha Willför eller Susanne West, vi

finns på plats från februari månad, på onsdagar kl. 9-13 vid Folkhälsans Hus i Smedsby - men boka en tid så vi säkert hinner träffas!

Ring hjälplinjens tel.nr 044 777 0855 eller kansliet 0447-651060, eller ta en chansning – och kom in bara så kanske vi är på plats!

PROJEKT “HÄLPLINJEN”

Nytt på gång inom FOLKHÄLSAN Korsholm

Finns det i ditt hus något protokoll som kan kopplas till krigstidens krigshästar?

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

Ring: Börje Paro 050-339 3016. e-post: borje.paro@netikka.fi

Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

NAMN:________________________________________________

ADRESS: _____________________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby,

Adam & Eva Damfrisering, SolfAgrimarket, VasaAgrolink, SolfAktia SkadeförsäkringAktia, SmedsbyAktia, SolfApoteket i SmedsbyBlomsterhandel Fant, SmedsbyBlomsterhandel Florina, SolfCirkas inredningsbutik, SolfDamfrisering Clippo, SolfDamfrisering Margareta, SolfDamfrisering Nancys Style, Hel-singbyDamfrisering Siv-Britt, SolfDäckservice Fant, SmedsbyFredrikas matservering, SolfFrisering Marlén, SolfHotel Astor, VasaHotel Vallonia, SmedsbyKlipphörnan, SolfKnip Andreas Hembageri, Kotileipomo Hämäläinen, Smedsby

Krister Finnes Grönsaker, SolfK-Supermarket Piffi, SmedsbyKvevlax SparbankLilla Eden, SolfLokalförsäkring TapiolaMaskinservice Marander, VasaMassagehörnan Jens Heinonen, SolfNigellas Blommor och PresenterOy Ecce-Re Ab, VöråpojkenRiitan Herkku, SmedsbySeniorpunkten, SmedsbySkönhetspunkten, VasaSolf Gräv & SchaktSolf GästgivargårdSolf LantbrukscenterSolf RörSolf ServiceST1-FladanSvenska PensionärsförbundetTähtipyörä, SolfUlla-Brittas broderier, KarkmoUPC Print, VasaWasa Teater

Wivians Klippotek, VasaYrkesakademin i ÖsterbottenÅlandsbanken, VasaÖstmans Radio & TV, SolfÖstra Korsholms Andelsbank

Gertrud BeijarChristine och Tor-Erik BåtmanChatarina GästgivarBrita HemmingStig LandingAlice och Dan LillasSiv NordlundGunnel och Börje ParoGun-Britt PörnInga-Britt RosbäckElsie-Maj och Per-Erik SabelGötha och Bernhard SkurLars-Erik StåhlCarita och Henrik Svarfvar

Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2012.