Av Sven-Erik Nyberg

HeadCom Education © 2014All rights reserved HeadCom Solutions

HeadCom Education vägledning för Chefer & Arbetsledare

Kurs- och Presentationsteknik

2

Kurs- och Presentationsteknik.

1. Inledning och fakta, sidan 3

2. planering av kurs och presentation, Sidan 6

3. Kursens tre faser. Sidan 15

4. Praktiska råd och tips, sidan 19

- Mentala förberedelser.- Manus, stolpar och tidsplanering.- Anpassningar, skräddarsydda kurser.- Mål och förväntningar.- Kroppsspråk, träning och repetition.

- Inledning och startfas.- Kursens genomförande.- Kursavslutning.

Innehåll och vägledningar kan givetvis generellt gälla alla kurser ochpresentationer men guiden är främst avsedd för HeadComEducation™ utbildningar. Och får ses som en kort vägledning i attplanera och hålla en kurs inom vårt affärskoncept.

Bifogat i HeadCom Education™ programvara finns även ettdokument som speciellt är avsett för våra kurser inkluderat enrekommenderad tidsplan och diverse skärmdumpar för tips ochvägledning vid en kursplanering.

I HeadCom Chefsguider™ nr.2 finns även en kort guide omsjälvpresentation och autenticitet. Denna självpresentation kan dockinte vara vägledande vid kurser och presentationer utan endast vid andrasammanhang som tillträdande av ny tjänst eller liknande.

3

1

Inledning och fakta.

Många oerfarna kursledare och presentatörer går ibland i fällan och troratt ordet och det de säger är det viktigaste i en presentation. Naturligtvisär det viktigt att ha ett bra innehåll och budskap. Framförs det dessutompå ett intressant och pedagogiskt sätt med exempel och ett bra visuelltstöd så ökar genomslagskraften betydligt. Budskapet når fram och mankommer ihåg presentationen längre. En bra strategi är därför att manäven avsätter tid för förberedelser hur man ska framföra kursen ochpresentationen visuellt. Tillsammans med ett naturligt kroppsspråk ochäkthet så kan många lyfta sina presentationer till en högre nivå.

Det finns många undersökningar som visar att merparten av budskapet(90 %) kommuniceras genom synintryck i form av visuellt presenteratmaterial och via vårt kroppsspråk. Förvånande lite, bara ca 10 %uppfattas genom av det som vi faktiskt hör.

Kroppsspråket (minspel, hållning och rörelsemönster) har en mycketstörre inverkan på vår kommunikation än vad man skulle kunna tro.Genom att vara ett med sitt budskap så förstärker kroppsspråketpresentationen på ett naturligt sätt och upplevs som mer äkta ochförtroendefullt.

Det är våra känslor som styr kroppsspråket och vilka signaler vi sänder ut.Kroppsspråket återspeglar våra känslor i form av glädje, engagemang,entusiasm, ilska, positivism, negativitet, besvikelse och uppgivenhet m.fl.Blixtsnabbt och omedelbart läser vi omedvetet av kroppsspråkets signaler.Signaler och beteenden som berättar sin historia oavsett vad du än säger iord.

4

Man brukar normalt sammanfatta människans omedvetna signaler iföljande sex grupper:

Rörelsemönster. Ögonkontakt. Minspel och mimik. Hållning. Gester. Tonfall.

Ovanstående intryck uppfattas intuitivt av alla och intressant att observeraär att det är bara tonfall som man uppfattar med hörseln, resterande femintryck läser vi av med våra synintryck. Något att tänka på!

Längre fram i denna guide kommer ett helt kapitel om kroppsspråkets betydelse ipresentationen.

I all kursledning och presentationer är äkthet (autencitet) i dessasammanhang numera ett nyckelord och betyder helt enkelt att vara sigsjälv och vara och agera på ett naturligt och personligt sätt i sitt sätt attframträda.

Om man vill förmedla äkthet kan man tänka på nedanstående punkter:

Var ärlig och mena vad du säger i ord, om inte kommer det attmärkas av andra människor via ditt kroppsspråk

Var spontan och öppen!

Var mänsklig och vardaglig. Jordnära helt enkelt, det skapar enform av äkthet.

Visa en positiv attityd. Det kommer att återspeglas och förstärkas iditt kroppsspråk.

Din ärlighet och äkthet återspeglas alltid i ditt kroppsspråk. Har duoärliga motiv talar din kropp om detta för åhörarna.

Dina ärliga motiv och din oförfalskade information resulterar iåhörarnas förtroende.

5

Ett annat mycket bra och effektivt sätt är att inte bara tala om sinaglädjeämnen här i livet utan också våga berätta om sina tråkigheter och omsina personliga bekymmer. Din trovärdighet som kursledare och sommänniska kommer att öka dramatiskt genom att du vågar tala om dinapersonliga bekymmer. Din personlighet och äkthet förstärks genom att duvågar visa din sårbarhet.

Generellt

Att hålla ett föredrag eller kurs skapar alltid en viss form av nervositetoch anspänning. Det är normalt och absolut inget fel. En viss nervositetoch rampfeber måste finnas för att man skall behålla fokus ochkoncentration. Även en rutinerad och van talare och kursledare har enviss form av rampfeber.

Att tala inför människor och publik är för de flesta människor enobehaglig upplevelse. Alla känner olika former av anspänning. Skillnadenär att vana talare och kursledare vet hur de skall hantera sin rampfeberoch sina fjärilar i magen. För den oerfarne kan det vara lite värre mendenna guide hjälper med lite goda råd, tips och vägledning hur du blir enbättre kursledare och talare.

Förberedelser och planering är A och O i dessa sammanhang.Genom att steg för steg förbereda sig, mentalt, manuskript, tidsplan,träning och repetitioner skapar man ett mycket bättre självförtroende ochen bättre självkänsla. Ju bättre förberedd, påläst och rustad du är föruppgiften, ju säkrare känner du dig när du skall möta din publik. Entimmes ny presentation är ofta 5-10 timmars förberedelser.

I Bonniers ordbok kan man läsa;

Autenticitet = Användarens egen identitet.Står för äkthet.

Autenticitet kommer från autentisk och betyderäkta och oförfalskad.

6

2

Planering av kurs och presentation.

Vi väljer att gruppera förberedelsen i följande 5 viktiga punkter:

- Mentala förberedelser.- Manus, stolpar och tidsplanering.- Anpassningar och visuella hjälpmedel. Skräddarsy kurser.- Mål och förväntningar.- Kroppsspråk och träning.

Mentala förberedelser.

Ju bättre påläst och förberedd du är desto bättre självförtroende får du.Ju större din kompetens är i ämnet desto mer bekvämare blir du i dinroll. Allt detta påverkar din mentala styrka.

Den mentala delen i dessa sammanhang och i din uppbyggnad är av storvikt och kanske en av de allra viktigaste delarna i dina förberedelser.Glöm därför inte bort den mentala planeringen.

De allra flesta av oss människor har en inbyggd mental spärr inombordssom säger till oss att vi inte kan prestera mer än vi tror. Det är dessaspärrar vi måste tränga igenom och riva. Om du vill bli en bra kursledareoch genomföra en proffsig presentation är det en stor fördel att tänkapositiva tankar om sig själv. Var stolt över din kunskap och erfarenhetvilket ger dig den plattform du behöver för att utföra ditt arbete och varaen uppskattad och kompetent kursledare. Att tro på sig själv är viktigt.Mental tro kan försätta berg och riva alla hinder.

Negativa tankar får motsatt effekt. Utnyttja tankens energi och kraft.

Nästa gång du går in till en kurs som du skall hålla fyller du din hjärnaoch ditt medvetande med alla de positiva tankar som du skapat ochpumpat in i ditt medvetande under dina förberedelser och ”träningspass”.

Din ökade självkänsla och självförtroende kommer sedan under dinpresentation att återspeglas i ditt kroppsspråk och i din autenticitet. Duutstrålar äkta vara och värme och självförtroende och på så vis ger det digmer energi. Detta kommer att märkas.

7

Manus, stolpar och tidsplan.

För mig personligen är ett skrivet manus rena styggelsen om det användspå fel sätt. Men det menar vi om det läses upp slaviskt som det är skrivet.Talare och presentatörer som direkt läser ur ett manus tappar bådeengagemang och entusiasm och hjärta. Om detta finns det allt för mångadåliga exempel på. Politiker inte minst.

Det är dock en bra strategi att skriva ett manuskript på sin kurs,presentation eller tal. Man bör skriva ner vad man skall tala om. När duskriver ner innehållet så aktiverar du hjärnan många gånger mera än omdu bara tänker på vad du skall säga. Du kommer ihåg vad du skall säga påett bättre sätt och minimerar risken att komma av sig. Hjärnan registrerarvad du skrivit och du kan enklare skapa en röd tråd och helhet i dinpresentation.

Lär dig sedan ditt manus utantill så gott du kan. Du skall absolut inte tamed ditt manus och läsa utantill. Återigen, det är hur du presenterar dinkurs och presentation som är det avgörande.

Stolpmanus.

Även om du har lärt dig ditt manus utantill är det bra att göra en”fusklapp” med dina stolpar. I dessa bör du också markera dina viktigadelar och/eller nyckelord/meningar i din presentation. Glöm inte att dinröda tråd i manuset måste du överföra till ditt stolpmanus.

I ditt stolpmanus kan du också markera in dina korta och långa pauser.Försök att lägga in naturliga och avspända pauser i ditt stolpmanus. Dettaskapar en bra avspändhet i din presentation.

Ett inlärt manus och ett bra upplagt stolpmanus gör att du hela tiden kanhålla en bra kontakt med din publik. Att hela tiden ha en braögonkontakt med åhörarna gör din presentation mycket mera personligoch intressant och du kan prata mer från hjärtat.

Använder du dig av PowerPoint har du ju oftast en del av dina viktigastolpar på detta visuella hjälpmedel. Du glömmer väl inte att cirka 90 %av all presentation bygger på vad åhörarna ser och på den visuellapresentationen.

8

Tiden.

Tänk på tiden i din planering!Håll alltid koll på den under din presentation.Dra aldrig över tiden och respektera alltid de tidsramar du planerat ochinformerat om.Det finns tyvärr alldeles för många kursledare och talar som drar övertiden. Detta är inte seriöst och en liten skymf mot publiken. Ansträng digdärför så mycket du kan för att hålla din planerade tid.

Dina tidsramar sätter du upp när du planerar din kurs. På ditt stolpmanusantecknar du dina tidsramar och planer. Oavsett form av kurs skall dualltid ha ett hållbart schema för ”bensträckare” kaffepaus, lunch ochframförallt avslutningen. Gör en ”tidtabell” och var noga med att följadenna. Speciellt vid kursslut eller kursavslutning för dagen. Respektera attmänniskor har andra tider att passa.

När du gör och anpassar ditt tidsschema och ”tidtabell” tänk då på att deti verkligheten tar längre tid än det kommer att göra i din egen ”timing”och repetition hemma i lugn och ro. Om det tar 30 minuter i dinrepetition så tar det 45 minuter i verkligheten. Oförutsedda sakerkommer alltid upp och frågor behöver ställas vilket gör att tiden kan draiväg. Väg därför in i din planering att frågor alltid kan komma upp.

Tala om för kursdeltagarna vid start när du tänker sluta för dagen ellernär kursen slutar. Planera och anpassa din tid från detta. Ingenting kansedan vara av så stort värde att det motiverar att dra över tiden. Dinaåhörare kommer att respektera dig för detta!

9

Anpassningar, visuella hjälpmedel och skräddarsydda kurser.

Inom HeadCom Education finns det en del standardkurser där allainnefattar en PowerPoint presentation utifrån kursen som skall hållas.Utifrån denna presentation kan man sedan anpassa och mer eller mindreskräddarsy kursen efter omständigheter och kunskap. Samt inte minst tillde åhörare och företag den är avsedd för.

Du behöver inte hålla samma mall från företag till företag. Ibland kanskedu ska hålla en kurs för chefer och administratörer eller arbetsledare ochibland för medarbetare. Du måste hela tiden göra en bedömning av ochlägga upp en plan och strategi utifrån vilken målgrupp och klientel duhar. Glöm aldrig att deltagarna och åhörarna kan ha helt olika behov avsin kurs och du som kursledare måste hela tiden anpassa ditt sätt utifråndeltagarna för att på så vis få en så bra och optimal kontakt som möjligt.

Förberedandet av dina visuella hjälpmedel är därför av största vikt.Framförallt bilder och innehåll men även rent praktiska och tekniskadetaljer.

För HeadCom Education™ kurser vill vi rekommendera att användablädderblock och PowerPoint som visuellt hjälpmedel. Detta av denenkla anledningen att vi planerar våra kurser för ca 10 – 15 deltagare. Ensnygg PowerPoint eller OH är mest lämpat för detta antal. Alla sitterganska nära duken och kan se och följa med bra.

Att kombinera blädderblock med PowerPoint är ett bra sätt att kunnagöra en proffsig presentation samtidigt som man engagerar alladeltagarna med blädderblocket. Här kan man skriva upp idéer ochsynpunkter.

Genom blädderblocket skriver du upp och fångar upp deltagarnaserfarenheter och kunskaper. Låt hänga synligt i rummet och återgå tillanteckningarna vid behov. Här kan du också skriva upp deltagarnasförväntningar. Mer om detta i nästa kapitel.

10

Mål och förväntningar.

Både som kursledare och presentatör måste du alltid sätta upp olika mål idin presentation. Du måste fråga dig vad du vill, vad du vill få ut och vaddu vill uppnå med kursen. Stolpa därför upp en lista på vad du specielltvill förmedla och hur du skall uppnå detta och en bra helhet.

Dessa mål hänger ihop med hur du skall anpassa och formulera dittmanus och vad du vill säga. Allting måste hänga ihop och få en intressanthelhet.

Det är viktigt att sätta sig in i kursdeltagarna och åhörarnas situation ochvad de kan tänkas ha för förväntningar på innehåll och kursledare. Tadetta i beaktande och stolpa upp vad du tror och ta sedan med detta i dinpresentation. Tänk även på vad du kan få för frågor under kursens gång.Förvänta dig ett visst antal strategiska frågor och fundera sedan ut ett brasvar på dessa. På så vis ligger du hela tiden ett steg före.

En annan god idé är att ta blädderblocket till hjälp och skriva upp vidstart de viktigaste punkterna som varje deltagare förväntar sig av kursen.Gör detta strax efter kursstart och låt sedan dessa blad hänga synligt irummet. Detta är ett bra sätt att aktivera och engagera deltagarna ochsnabbt få en bra kontakt med dessa. I slutet av kursen stämmer ni sedanav dessa förväntningar och ser om de har blivit infriade.

I vissa tillfällen kan förväntningar skilja sig från de punkter som du hade idin egen ursprungsanalys och vad du själv trodde.

Kroppsspråk, träning och repetition.

Alla människor, dina kursdeltagare och publik kommer att värdera digoch ditt kroppsspråk omedelbart när du hälsar dem välkomna och talarom vad du heter. Blixtsnabbt scannar vi över vad kroppen säger mer änvad talaren säger. Detta sker rent instinktivt och hjärnan har redanregistrerat vad vi ser, hur du rör dig, dina händer, din blick, din mimik,dina kläder. Dessa olika detaljer vägs ihop till en samplad bild av dig somperson. Gillar vi inte det vi ser gillar vi inte heller vad vi hör oavsett vaddu säger. Detta publiken bara registrerar ca 10 % av dina ord. Därför äräkthet och kroppsspråk ett direkt samband med hur vi sedan uppfattaroch tar till oss av dina ord och vad du säger.

11

Tänk därför på att försöka påverka ditt kroppsspråk positivt. Lär du digde viktigaste detaljerna kan du också påverka ditt undermedvetna.Normalt i vardagslivet tänker vi aldrig på hur vi gör och agerar utan dettasker helt intuitivt. Med genom positiva tankar och synsätt blir ocksåkroppsspråket positivt.

I en presentation är det samma sak, tänk positivt och förmedla energi ochpositiva känslor utan att för den del överdriva för då försvinner dennaturliga känslan och allt verkar tillgjort. Ta leendet som exempel, ettpåklistrat och påtvingat leende skapar inget förtroende. Ett ärligt leendeskapar en form av äkthet och signalerar omedelbart förtroende ochacceptans.

Kom ihåg att kroppsspråket säger mer än tusen ord. Var ärlig och öppeni din framställning annars kommer detta att märkas tydligt i dittkroppsspråk.

Här följer de viktigaste detaljerna som varje talare och kursledarebör tänka på i sin framtoning vid varje presentation;

Kroppshållning.

Detta är nästan det första som hjärnan registrerar. Din hållning och dinstil. Sträck på dig och upp med huvudet är en regel. En hängig ochnerböjd stil och med ”tappad haka” signalerar oftast ett dåligtsjälvförtroende och osäkerhet. En sträckt hållning och ”högt huvud” talaroftast om för oss ett detta är en säker person med gott självförtroende.Även om det inte alltid stämmer så är det den signal som man sänder ut.

Du kan träna din hållning regelbundet om du inte är nöjd med denna.Ställ dig rakt uppefter en vägg med huvud, axlar, stjärt och häl utefterväggen. Så skall din hållning vara när du går utifrån väggen.

Din kompetens, ditt självförtroende och speciellt din positiva attityd ochsynsätt är de delar som omedvetet påverkar din hållning på ett positivtsätt.

Tänk på att ha en positiv attityd. Detta ger en positiv rörelse ochutstrålning. Ett äkta leende förstärker sedan detta intryck.

Händerna.

Händer och gester är en viktig del av din kommunikation. De skaförstärka det du säger. Om du lär dig använda dig dina händer på etteffektivt sätt förstärker du och lyfter din presentation ytterligare en

12

dimension. Tänk också på att inte låsa dina händer. Samt att inte skyla dinkropp eller delar av din kropp med händerna. Händerna i byxfickan kanse nonchalant ut.

Låt händerna vara ganska rörliga och aktiva. Händer som är samspeltamed det du säger i form av gester ger mer energi åt presentationen.När du hemma i lugn och ro tränar och repeterar din presentation kandu stå framför en stor spegel och träna in dina rörelsemönster så att detser positivt ut. Du kommer snabbt att upptäcka den positiva effekt somdetta ger dig och din utstrålning.

Den amerikanske presidenten Barack Obama är ett lysande exempel påhur man med relativt små medel även i en talarstol använder händerna påett positivt sätt. President Obama har för övrigt förmågan att kunna allasina tal helt utantill och att de trots manus verkar som han talar mycketengagerat och med full entusiasm från sitt hjärta samtidigt som han harbra kontakt med sin publik.

Rörelsemönster och mimik.

Några tips!

Göm dig inte. Stå eller sitt inte heller stilla. Det signalerar monotoni,oinspiration, oengagemang och brist på motivation och kursdeltagarnablir sömniga. Säkert har du hört många politiker som läser sina tal utantillsamtidigt som de krampaktigt låser sina händer i talarstolen och på så visförsöker få kraft. Även om undantag finns som ovan. Själv är jag liteallergisk när en kursledare sitter bakom ett skrivbord och monotontpresenterar sina uppgifter. Det är svårt att hitta något mera oengagerat!Kasta ut skrivbord och talarstolar från ett kurspodium!

Rör dig lugnt och avslappnat på podiet och i lokalen. Inga yviga nervösarörelser och inte heller några snabba rörelser som kan skapa stress hosdeltagarna. Ha hela tiden fokus och kontakt med åhörarna på ett äkta,lugnt och behagligt sätt.

I dessa fall är alltid mimiken viktig. Le alltid! Leenden skapar en positivkänsla hos alla och sprider glädje.

Din positiva attityd, glädje och engagemang återspeglas i ditt ansikte och idin mimik. En uttråkad kursledare med dåligt engagemang återspeglasalltid i en negativ mimik och ansiktsutryck. Återigen, tänk positivt! Glöminte bort att ha ”glimten i ögat” och bjud gärna på dig själv hela tiden viddin presentation.

13

Kom ihåg att kroppsspråket säger mer än tusen ord. Var ärlig och öppeni din framställning annars kommer detta att märkas tydligt i dittansiktsutryck.

När du tränar och repeterar hemma i lugn och ro tränar du inte bara dinaord utan du måste framförallt träna in dina positiva rörelsemönster,gester och mimik.

FallgropGör aldrig misstaget att säga en sak som du egentligen inte menar.

Ditt kroppsspråk och minspel förråder dig alltid.Vare sig du vill det eller ej talar din kropp och minspel

om att du är oärlig och många tyder detta som ett oärligt uppsåt!

Gör så härVar alltid ärlig och mena vad du säger, var öppen och spontan i ditt sätt att

kommunicera till andra.Visa din personlighet och var dig själv i ditt framträdande,

det vinner du alltid på!

Kom ihåg att den trovärdighet som du signalerarinte ligger i hur ”charmig” du är,

utan hur äkta du verkar vara och vad din kropp talar om!

14

Klädkoden.

I kurssammanhang och vid olika seminarier är i det i de flesta fall enganska informell, ledig och avslappnad klädsel som gäller utan överdrifteråt något håll.

En kursledares klädsel spelar faktiskt en ganska stor roll i sammanhanget.Du blir ganska snabbt bedömd även utifrån din klädsel. Den får inte pånågot vis sticka ut och vara udda. Håll dig till samma mönster som dinaåhörare. Är det tex. ett chefsseminarium där alla bär strikt klädsel(kostym/dräkt) bör du också göra. det. Känner du dig osäker inför etttalaruppdrag kan du alltid rådfråga arrangören om vad som är normaltoch vad som gäller.

På de flesta kurser det informell klädsel som gäller. Kom i dessa fall inte iallt för strikt klädsel (mörk kostym/dräkt). Då stämplas man lätt somöverlägsen innan man ens har börjat. Detta gör också att dina deltagarekänna sig underlägsna och illa till mods och trivs inte med situationen.

Kom heller inte i slitna jeans och T-shirt. Då skapar du absolut ingetförtroende och deltagarna kan lätt uppfatta din som oseriös ochrespektlös inför uppgiften.

Om dina åhörare gillar dig och vad de ser gillar de även vad du säger –även om du ibland missar ord och meningar i din presentation.

15

3

Kursens tre faser.

Det mest vanliga och mest klassiska är att man delar in en kurs ochpresentation i tre delar;

- Inledning och start.- Genomförandet av kursen och presentationen.- Avslutningen.

Inledning och start.

Det är i inledningen av en kurs eller presentation som man har möjlighetatt påverka lite extra vilket förmedlar ett gott första intryck och göraåhörarna intresserade av dig och kursen. Som ni förstår så är denna fasmycket viktig i kursens helhet. Det är nu som du under samma momentskapar förtroende och trovärdighet.

Det är mycket som ska stämma under denna inledning men här har manmycket att vinna om det kan skapa rätt stämning och inledning..

Tänk lite extra på ditt kroppsspråk och den äkthet som du vill förmedla.Det ska kännas positivt och ditt självförtroende visar att du har någotviktigt och intressant att säga och dela med dig av.

Här kommer därför några tips och vägledning från en person med storerfarenhet från olika presentationer i olika sammanhang. Självklart så harman även fallit i en hel fel fallgropar under årens lopp. Det är inte alltidså lätt att leva som man lär då vi som människor aldrig någonsin blirfullärda i vår profession. Misstag är positivt så länge vi lär oss av dem ochförbättrar oss.

Tips!Vänta in rätt tillfälle innan du startar. Tänk på inledningen och var nogaatt du har åhörarna med dig.

Kom ihåg att ditt syfte i inledningen är att fånga åhörarnas intresse,nyfikenhet och att skapa en omedelbar kontakt och god stämning.

16

En god idé är att starta med att vara tyst ett par sekunder. Två sekunderär lång tid och ger en samlande effekt. Du kan i lugn och ro sökaögonkontakt med deltagarna.

Hälsa och gör en kortare presentation av dig själv. Kort och koncis sombara talar om och bekräftar din kompetens och kvalifikationer. Undviklängre utlägg, då tappar deltagarna snabbt intresset. Undvik också att sägasom många andra gör i liknande situationer; ursäkta klyschor som jag ärsen, jag har inte haft tid att förbereda mig, jag är ingen talare etc. Dettatillför inget och ger fel energi åt starten.Det är ofta en fördel att vänta med eventuella vitsar till senare när du harfått kontakt och känt av publiken.

Tänk på att undvika skämt eller kommentarer med etniska och rasistiskainslag. Gör heller aldrig sken av att veta bäst och mest. Sådant skaparbara en mur mellan dig och åhörarna. Saker som under kursens gång ärsvåra att reparera.

Humor ja, självironi absolut, men låt det komma lite senare ochframförallt vid rätt tillfälle. Först då får det rätt effekt. Åhörare brukargilla ner en kursledare driver med sig själv och har självironi och distans.

Tänk på att hela tiden vara äkta och bjuda på dig själv. Det gör ingentingom du placerar dig själv i pinsamma och löjliga situationer eller om dusjälv talar om dina brister med glimten i ögat. Detta lättar alltid uppstämningen under kursens gång.

I detta skede kan du nu låta deltagarna tala om sina egna förväntningaroch behov och skriv ner detta på ett blädderblock som sedan är välsynligt för alla i lokalen. Återkom till dessa anteckningar då och då underkursen vid behov. I samband med detta låter du deltagarna själva göra enkort presentation av sig själva och vad de jobbar med.

Du har nu förhoppningsvis skapat en god kontakt med alla och alla ärengagerade och delaktiga i kursen och presentationen.

Det är troligtvis nu dags för den första bensträckaren i cirka 10 minuter.Du har fram tills nu skapat en bra och lättsam inledning samtidigt somdu engagerat deltagarna i sitt favoritämne, att få ge utlopp för sinaförväntningar och behov.

17

Kursens presentation och innehåll.

Kort så har man givetvis sitt innehåll och manus klart. Din plan är klaroch du har en god bild av deltagarna. Du har redigerat och lagt in nyabilder och symboler i din PowerPoint presentation. Du har tränat dittupplägg och du har full kontroll på ditt tidsschema.

Behöver jag påminna dig igen om ditt kroppsspråk och äkthet ochutstrålning. Tänk positivt och tro på dig själv och det du gör. Lita på dinkunskap och på dina planering.

Var inte rädd för att göra bort dig. Om så skulle vara kan du lätt skämtabort fadäsen, det är alltid uppskattat och det ökar på din trovärdighet.Det finns de talare och kursledare som medvetet planerar in en fadäs ochgör bort sig för att på så vis få en effekt och ett glatt avbrott. Tänk barapå att göra detta ytterst naturligt så att det inte ser konstlat ut.

Kursens och presentationens avslutning.

En kursavslutning och avslutning av en presentation är liksominledningen en mycket viktig detalj i upplägget som inte får underskattas.

Avslutningen måste även den ingå i dina förberedelserutiner då denmåste planeras lika noggrant som allt annat i ditt kurskoncept. Det är nudu skall knyta ihop säcken på ett så snyggt och proffsigt sätt som möjligt.Att bara säga; ”Jaha, det var väl ungefär allt jag hade att säga, tack förvisat intresse” är att göra det lite väl enkelt för sig. En bra avslutning haren stor betydelse av hur mycket åhörarna kommer att komma ihågpresentationen.

Deltagarna och lyssnarna vet och känner när det drar ihop sig till avslut.Alla börjar så smått att plocka ihop sina saker, pennor och kursmaterieloch koncentrationen börjar att avtal Många är rent mentalt redan ute urrummet. Ett tips är att planera avslut cirka 15 minuter innan den tid duhar meddelat. Då får du ytterligare lite marginal ifall något oförutsettskulle hända. Har du meddelat 16,30 planera då för 16,15!

Själva avslutningen har till syfte att summera kursen och återknyta där vistartade. Gå igenom blädderblockets och deltagarnas förväntningar och

18

behov. Du som kursledare har ju självklart sett till att alla förväntningarär infriade och alla deltagarnas behov uppfyllda.

Infriade förväntningar klargör samtidigt kursens och presentationensvärde för deltagarna och detta är mycket viktigt. Först då kan kursenavslutas och deltagarna lämna kursen med positiva minnen och nykunskap i baggaget för att inte tala om en ny fin kontakt med dig somkursledare.

Många kursledare avslutar med en frågestund men det är jag kritisk tilloch vill avråda alla oerfarna kursledare att ha detta. Detta utav den enklaanledningen att det kan dra ut på tiden alltför mycket. Det är bra omfrågorna har blivit besvarade under kursens gång.

Försök att hålla avslutningen kort och kärnfull. Det som inte blivit sagtfram tills nu skall heller inte bli sagt.

Vad du alltid måste tänka på är att aldrig dra över tiden!Har du sagt att ni skall sluta 16,15 skall ni sluta 16,15 också inte 16,30!Respektera att deltagarna har andra viktiga tider att passa. Kanske medtåg eller flyg eller familjemedlemmar som skall hämtas.

Avsluta alltid presentationen med att lätt buga till din publikoch kraftfullt säga;

Tack allihopa eller Tack snälla ni!

19

4

Praktiska råd och tips.

I detta avslutande kapitel av guiden vill jag nämna och ta upp någraviktiga och praktiska detaljer som du alltid bör tänka på och varaobservant på. Nedanstående 7 punkter är alltid bra att gå igenom:

- Gör en checklista på ditt program.- Rekognosera lokaliteter och var ute i god tid.- Förbered bra kursmaterial i god tid.- Teknisk utrustning och visuella hjälpmedel.- Telefon och mobiltelefon.- Raster, lunch och avslutning.- Trivselarrangemang.

Checklista.

Gör upp en checklista och påminnelselista över alla viktiga detaljer somdu kan komma på. Detta kan vara allt från förberedelser till avslut. Gören lista på allt du behöver kolla upp i samband med kurs. Lämna inget åtslumpen. Gör även upp din lista om mål och förväntningar och vad dutror att deltagarna har för behov och eventuella frågor. Underskatta aldrigchecklistans betydelse utan försök verkligen få med allt.

Rekognosera och var ute i god tid.

Kommer du till helt nya lokaler eller direkt hos nya företag måste dukolla upp lokal och arrangemang och allt runt omkring. Har du möjlighetatt rekognosera detta några dagar skall du göra detta. Om inte skall duvara ute i god tid så du verkligen hinner med allt. Framförallt, var ingentidsoptimist och räkna alltid med att allting tar mycket längre tid än duräknat med. Kom inte för sent som kursledare!

20

Kursmaterial.

Gör klart ditt kursmaterial i god tid före kursen. Gå igenom allt materialnoggrant och förpacka det snyggt och proffsigt.

När det gäller HeadCom Educations kurser används desschefsmanualer och chefsguider som kursmaterial. Detta gör det enklareför dig som är ansluten till HeadCom Solutions affärskoncept. Till dettakan du infoga eget materiel och din egen affärs- och konsultinformationoch/eller specialinformation om företaget.

Skriv ut alla kopior och gör en snygg pärm med register där du även fårplats med din egen information. Skriv gärna ut ett försättsblad i färg.

Du kan även be ett tryckeri att trycka digitalt och binda ihopkursmaterialet och informationen till en snygg mapp. Om du har mångadeltagare i kursen blir det billigare att göra på detta sätt istället för attprinta ut och sätta i pärm. Be några tryckerier om offert då priserna kanvariera stort.

Teknisk utrustning och visuella hjälpmedel.

Här är det mycket viktigt att du själv kontrollerar alla tekniska faciliteter ilokalen samt informerar dig om hur de fungerar. Gör dig hemmastadmed tekniken. Du får inte stå och fumla under kursens gång, det ser baraoproffsigt ut.

Viktigt också att kolla upp är internetuppkoppling. Finns PowerPointkanon?

Inom HeadCom Educations system- och programkurser krävs Internetdå dessa är webbaserade. Om inte alla deltagarna har sin egen laptoptillgänglig kan ni säkert låna hos arrangören eller företaget.

Telefon och mobiltelefon.

Be alla att stänga av sin mobiltelefon. Det fungerar inte medmobiltelefoner som ringer hela tiden.Tala med receptionen eller konferensvärdinnan/värden var ni finns ochvilka deltagarna är ifall ett viktigt meddelande kommer.

21

Raster, lunch och kursavslutning.

Gör klart och informera redan vid start vad ni har för tidsschema. Görklart raster, lunch och framförallt när ni slutar för dagen eller närkursavslutning är. Håll dig sedan till dessa tider. Dra aldrig över tiden isynnerhet inte avslutningen.

Inom HeadCom Education planerar vi för 45 minuter föreläsning, 10minuters bensträckare, 15 minuters fikapaus och 60 minuters lunch.Avslutning klockan 16,30 om inget annat planeras. Det viktigaste är dockatt deltagarna vet tiderna från början.

Trivselarrangemang.

Inom varje kurs och kurslokal måste det alltid finnas vatten och glas.Vanligt vatten eller kolsyrat vatten eller juice. Vidare bör det arrangerasmed fruktskålar och olika former karameller och konfektyrer.

Sätt ut några blommor eller liknande. Tänk på att göra atmosfären såvarm och välkomnande som möjligt. En välkomnande och trivsamatmosfär är mycket mer värt än vad man kan tro och även små detaljerbidrar till helheten

Lämna aldrig något åt slumpen i något oavsett i vilka praktiska detaljerdet än må vara.

Lycka till !

22

HeadCom Education™ Chefsguider i serien om Personalansvarär skriven Sven-Erik Nyberg ©.

All rights reserved HeadCom Solutions 2014.

Personal- och Chefsutveckling

Följande HeadCom Chefsguider™ har utgivits avHeadCom Education Concept;

1. 8-punkts strategi för nya arbetsledare och chefer.2. Självpresentation och autenticitet.3. Ansvar och ansvarsfördelning.4. Motivation och om konsten att motivera.5. Den Lärande Organisationen.6. Konkreta konfliktlösningar.7. Arbetsledningen i ett förändringsarbete.8. Att bygga DreamTeam.9. Medarbetarsamtal.10. Att ge Feedback.11. Mentorskap och Fadderskap.12. Empati och Respekt i ledarskapet.13. Ledarskapets tre grundbultar.14. Betyg och Intyg.15. Rekrytering och rekryteringsprotokoll.16. Regelbunden information och infomöten.17. Skiftformer och schemaläggning.18. Att skapa och organisera förbättringsgrupper.19. Att gradera kompetens.20. De fem kompetensnycklarna.21. Definition Personalansvar.22. Kurs- och presentationsteknik.23. FIRO-modellen.24. Joharis fönster.25. SSM, Sensible & Smart Management.26. Fokus på bra medarbetarskap.27. Att utveckla sin erfarenhet.28. Företagsorganisation29. Utveckling av effektivare team.30. Att bedöma chefer, ledarskapet och tjänster i

organisationen.31. Internutbildning