Sida 1 av 29

Kvalitetsrapport

Systematiskt kvalitetsarbete

för Skytteanska skolan

2014/15

Kvalitetsrapport

Birke Weidringer Fahlqvist, rektor

Sida 2 av 29

BEGREPP .......................................................................................................................................................... 3

FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 3

1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 5

2 GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................. 6

2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 6

2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 6

2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 6

2.4 MODERN TEKNIK ................................................................................................................................................ 7

2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 7

2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .......................................................................................................................... 7

3 KUNSKAPER OCH LÄRANDE ........................................................................................................................... 9

3.1 MÅL ................................................................................................................................................................ 9

3.2 BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ........................................................................................................ 9

4 KUNSKAPSRESULTAT ................................................................................................................................... 11

4.1 SKYTTEANSKA SKOLANS BETYGSRESULTAT ÅK 6 (VÅRTERMINEN 2015) ....................................................................... 11

4.2 SKYTTEANSKA SKOLANS BETYGSRESULTAT ÅK 9 (VÅRTERMINEN 2015) ....................................................................... 11

4.3 SKYTTEANSKA SKOLANS RESULTAT VÅRTERMINEN 2015, MED FOKUS PÅ MERITVÄRDET .................................................. 12

4.4 JÄMFÖRELSE ÖVER TID ...................................................................................................................................... 12

4.5 NATIONELLA PROV ........................................................................................................................................... 15

5 NORMER OCH VÄRDEN ............................................................................................................................... 16

5.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ...................................................... 16

5.2 TRYGGHET OCH STUDIERO .................................................................................................................................. 20

6 ANSVAR OCH INFLYTANDE .......................................................................................................................... 21

6.1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .................................................................................................................. 21

6.2 SKOLA OCH HEM .............................................................................................................................................. 21

7 ELEVHÄLSA .................................................................................................................................................. 23

8 PEDAGOGISKT LEDARSKAP .......................................................................................................................... 25

9 ARBETSMILJÖ .............................................................................................................................................. 27

10 Plan för systematiskt kvalitetsarbete……………………………………………………………………………………………………...29

Sida 3 av 29

Begrepp Elev De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola

Fritidshem Kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Ska

stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull

fritid och rekreation.

Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform för elever som är 6 år. Den ska stimulera

elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Förkortningen fskl används i rapporten.

Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1till 9.

Nationella prov Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en likvärdig och

rättvis bedömning och betygssättning. Ger underlag för en analys av i vilken

utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på

nationell nivå.

Utbildning Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker

bestämda mål”

Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller

förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och

utvecklande av kunskaper och värden

Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens

förutsättningar, genomförande och resultat.

Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen

och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande

moment.

Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett

systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på

världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör

vetenskapens motor.

Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket

innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas

med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad

utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.

Förkortningar Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Unikum Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synligör

elevens utveckling. Underlätta information och kontakt med föräldrarna.

SALSA Analysverktyget SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala

SambandsAnalyser) är en statistisk modell som jämför kommuners och

skolors betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas

Sida 4 av 29

resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation

till ett antal bakgrundsfaktorer.

SIRIS Står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets

InformationsSystem.

PRIO Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. Ett förändringsarbete i skolan

som tar sitt avstamp ur McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem

från 2007 och 2010, samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers

studieresultat.

EHT Skytteanska skolans Elevhälsoteam

Sida 5 av 29

1 Inledning Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp

verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla

utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1

På enheten har rektorn ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr

verksamheten.

I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns

skolor och förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska

genomföras för läsåret 2013/14.2

Dessutom har man en plan (tidplan) för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3 , som anger vad

kommunen/Fritid- kultur och utbildningsnämnden och skolan/enheten förväntas göra varje månad from

augusti 2013 tom juni 2014.

Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2013/144, med utgångspunkt i de nationella

styrdokumenten.

Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt

följande struktur:

Mål

Genomförande

Resultat

Analys

1 Skollag 4 kap 3§ 2 Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns skolor och förskolor, Läsåret 2013/2014 3 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 4 Storumans skolor utbildningsplan, 2013/2014

Sida 6 av 29

2 Grundfakta- förutsättningar Skolan ligger vid ”Blå Vägen” mitt i Tärnaby med utsikt över sjön Gautan och Ryfjället. Skolan har under ett par

års tid renoverats på insidan och målats om utvändigt. Skolgården har fått en multisportarena som även är till

för allmänheten efter skoltid och på lov.

Verksamheten omfattar förskoleklass och upp till och med årskurs 9. Under läsåret 2014/15 har vi på skolan

haft sammanlagt 144 elever (fskl-9).

Ifrån årskurs 7 integreras eleverna från Sameskolan i Skytteanska skolans undervisning. De eleverna har

möjlighet att läsa samiska som språkval. Eftersom vi även har samiska elever i de yngre åldrarna så erbjuds

modersmålsundervisning i samiska. Inom huset väggar har vi idag även följande verksamheter;

skolbarnsomsorg, biblioteksfilial, SFI, skidakademin och TAG(Tärnaby Alpina Gymnasiet).

2.1 Styrning och ledning

Skytteanska skolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,

diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga

verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg,

förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun. Nämnden beslutar i

frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en

förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är

förvaltningschefen.

Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att eleverna ska nå en hög måluppfyllelse och

ansvarar för ekonomi och personal i Skytteanska skola. Personalen och rektor har konferenser varannan vecka

och arbetslagen för fskl- 4 och 5-9 varannan vecka.

Den dagliga verksamheten med barnen i förskoleklass och eleverna i grundskolan ansvarar lärare, förskollärare,

specialpedagog, fritidspedagoger m.fl. och de har rektor som sin närmaste ansvarige chef. I början av läsåret

erbjuds varje lärare ett uppdragssamtal där man samtalar om den anställdes enskilda uppdrag för läsåret.

Rektorer, förskolechefer och skolchefen har gemensamma skolledarmöten varannan vecka.

2.2 Barn/elever

Läsåret 2014/15 har Skytteanska skolan sett ut på följande sätt. På den undre raden redovisas även Sameskolan

elevantal men de barn som redovisas i kolumnen för fskl är samtliga barn som går i förskola och fskl.

2014/15 Fskl År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Summa

Antal elever/Skytte 23 10 13 15 11 15 12 11 27 7 144

Antal elever/Sameskolan 2 3 1 1 1 1 9

2.3 Personal

Antalet tjänster följer kommunens system för resursfördelning och under denna period har 15 lärare med olika

tjänstgöringsgrad fyllt sammanlagda utrymmet på ca 13 heltider. Riksgenomsnittet är 12 elever per lärare,

jämfört med kommunens 10,3 elever per lärare.

Sida 7 av 29

Förutom lärarkollegiet så finns rektor (1,0), Specialpedagog (1,0), skolassistent (1,0), kurator (0,8 varav 0,3 som

pedagogisk resurs), skolsköterska (0,2), elevassistent (1,0), studie- och yrkesvägledare (0,2), biblioteksassistent

(0,6), förskollärare/fritidspedagog och barnskötare i skolbarnsomsorgen (2,85). I skolan kök tillagas mat och

serveras till samtliga elever och personal dagligen. I köket består personalen av en kock och två

skolmåltidsbiträden (2,4).

Av de 15 lärarna är 10 kvinnor och fem män. Biblioteksassistenten, elevassistenten och vår kock är män.

Tre lärare saknar idag full behörighet för de ämnen de undervisar i men två av dessa har påbörjade

högskolestudier. Den tredje läraren undervisar i musik och har idag en musikutbildning från gymnasial nivå som

grund. Av de lärare som har behörighet för de ämnen de undervisar i, så har alla inte fått ut legitimation ännu.

2.4 Modern teknik

På Lilla Skytte och i mellanbyggnaden (D-Huset) finns datorer i klassrummen och i båda byggnaderna finns

tillgång till Smartboard och kanoner. Även i fskl finns dator, men även Ipads för att användas av barnen i

verksamheten. På Stora Skytte finns datorer som kan bokas av enskilda elever eller klasser för användning. I

denna byggnad finns även Smartboard och kanoner för användning i undervisningen. Anledningen till att vi har

ett bokningssystem för de äldre eleverna är, att det idag saknas datorer till alla. Det finns även ett antal (11 st.)

Ipads som används av eleverna, framför allt i bild men även vid studiebesök utanför skolan. De elever som har

någon form av särskilda behov t.ex., läs- och skrivsvårigheter, har möjlighet att via Skoldatateket hyra datorer

eller Ipads. Under detta läsår har vi haft 3 sådana datorer med specialprogram. Elever som vill ha litteratur

inläst har även möjlighet att få låna Mp3-spelare med relevant litteratur inläst.

Samtliga lärare har egna arbetsdatorer.

2.5 Lokaler

Lokalerna är ändamålsenliga utifrån den verksamhet som bedrivs. De elever som har skolbarnsomsorg finns

även kvar under Skyttes tak på eftermiddagarna, i de lokaler som fskl förfogar över. I D-huset har vi även

skolbibliotek och biblioteksfilial. I dessa lokaler vistas de äldre eleverna, från mellanstadiet upp t.o.m.

högstadiet. Dessa elever upplever idag att de är trångbodda, och skulle vilja ha fler utrymmen. Under läsåret

2014 genomförs en tillbyggnad på D-husets entré för att öka antalet platser för elever att förvara kläder och

skolmaterial.

2.6 Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska läget för hela verksamheten är kännbar. I fskl-3 gör man gemensamma inköp för att kunna

prioritera, köpa in och förnya material/litteratur till undervisningen. Att köpa in klassuppsättningar i något

ämne är dyrt. Man får ha ett flerårigt perspektiv för att kunna förnya elevernas ämneslitteratur och i praktiken

prioritera ett ämne årligen. Denna modell har man inte haft ifrån mellanstadiet – åk 9, men från kalenderår

2014 provar även personalen till de klasserna, denna modell för att planera sina inköp med ett långsiktigare

perspektiv.

Analys

Tekniken vi har fungerar inte optimalt och detta tror vi beror på att det nätverk vi har är för klent. Följden blir

att man inte alltid har åtkomst till detta i undervisningssammanhang, och det leder till frustration både bland

lärare, elever och övrig personal. För att kunna nyttja det material som finns via internet, många gånger bra

undervisningsmaterial, och som skulle kunna bidra till att få ner inköpskostnaderna för undervisningsmaterial,

så måste it-tekniken fungera. I dagsläget är det svårt att använda sig av modern IT-teknik, då många av

datorerna dessutom är gamla och fungerar dåligt. När man befinner sig långt ut i glesbygden, är det dessutom

Sida 8 av 29

en viktig kanal för att hålla kontakten med föräldrarna mailvägen, men även för att eleverna ska kunna arbeta

hemifrån med material som personalen skickar via exempelvis Unikum.

Elevantalet är rätt stabilt i den västra delen av kommunen och skolan är en viktig del av samhället. Att förändra

och möta samhällets krav och samtidigt hålla en hög nivå i undervisning, är inte alltid lätt då man har en budget

att förhålla sig till. Dels ser jag en svårighet att rekrytera ny behörig personal i olika ämnen, framförallt i

språkval och modersmål eftersom det rör sig om ganska små utrymmen och de måste ligga parallellt med

varandra för att få plats inom skolschemats tidsram.

Förbättringsåtgärder

Särskilt uppmärksamma, följa upp och åtgärda:

Förbättra möjligheten att använda oss av IKT. Det är mer en fråga för våra politiker då det behövs

ekonomiska satsningar för detta och inte ryms inom verksamhetens budget.

Följ upp och utvärdera: Det fleråriga tänket för inköp av läromedel på mellanstadiet- åk 9.

Fortbildningsinsatser för personal: för att fortsätta hålla bra kvalité på verksamheten och för att trygga

elevernas rätt till behörig personal i undervisningen. Se över möjligheten till VAL-utbildning för

personal, så de kan bli fullt behöriga i de ämnen de undervisar i.

Sida 9 av 29

3 Kunskaper och lärande 3.1 Mål

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt

utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.5

Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen. 6

Nyfikenhet och intresse ska stimuleras. Barnens/elevernas lärande ska ske i varierande miljöer och

med hjälp av varierande arbetssätt

Elever ska ges förutsättningar för att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de ska lära sig.

Alla elever ska kunna läsa då de slutar år 1.

Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever.

Pedagogerna ska tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar7

3.2 Barns och elevers utveckling mot målen

Genomförande

Under förra året på börjades en del satsningar för alla skolor i kommun och på Skyttes enhet påbörjades även

andra satsningar, som fortsatt även under detta läsår. Inom personalgruppen har man haft fokus på att

utveckla metoder för formativ bedömning och pedagogiska samplaneringar som förtydligar målen för eleverna

och utvecklar lärandet.

Samplanering: Att utveckla den gemensamma pedagogiska planeringen genom samplanering av gemensamma

teman. Det gemensamma med olika teman är detta läsår att man tar in arbetet som har tagits fram av

stödjade klimatgruppen och coaching-gruppen (PRIO) där fokus ligger på hur man bemöter varandra utifrån ett

jämställdhets perspektiv. Under projektet ges möjlighet att coacha varandra och öka det kollegiala lärandet.

Varje tema utgår ifrån ett centralt innehåll av läroplanen som kopplas till kunskapskraven och grundar sig på en

formativ uppföljning.

5 Skollagen 3 kap 3§ 6 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete 7 Storumans skolor utbildningsplan

Sida 10 av 29

Mattelyftet - utifrån vetenskaplig grund/text sedan praktiskt tillämpat arbete i klasserna. Metoderna och

resultaten utvärderades och analyseras av personalen. Men först har man utvärderat arbetet med eleverna.

Under detta läsår har man arbetat med modulerna för bråkräkning och problemlösning och det har upplevts

som mycket bra. Man har tillämpat flera pedagogiska arbetssätt i respektive klass, i åldersblandade grupper,

mindre grupper och enskilt elevarbete. Detta har i år arbetats med i klasserna 4-9, men inför fortsättningen vill

man även involvera fskl-3.

Arbets-/läxstudio - På Skytte erbjuds även eleverna att på onsdagseftermiddagen, då alla slutar klockan 13,40,

att vara kvar på skolan för att få extra hjälp med skolarbetet. Både specialpedagogen och assistenten finns till

förfogande men även lärarna vid behov. Elever som varit frånvarande från skolan, elever som behöver extra tid

av olika skäl eller elever som vill försöka ligga i framkant i sina studier (framför allt de som tävlar i alpin sport)

bereds möjlighet att nyttja denna tid på onsdagar.

Unikum/utvecklingssamtal - via dessa forum får varje enskild elev, via mentor och andra lärare som eleven har,

information om hur lärandet utvecklas och vad som är nästa steg i den. Skytteanska skolan är en liten skola så

eleverna kan när som helst även samtala med sina lärare om sin egen studiesituation, vilket många också gör. I

dagsläget gör de flesta lärarna så, inför ett nytt arbetsmoment, att man tydligt går igenom vilka mål och

kriterier som gäller för momentet och vad läraren kommer att ha extra fokus på och bedömer.

Stödåtgärder - När läraren uppmärksammar en elev som behöver extra stöd så anmäls detta till skolans

elevhälsoteam. Elevhälsoteamet följer sedan kommunens elevhälsoplan. Många elever tar även på eget

initiativ kontakt med skolans specialpedagog och kurator om de stött på ett problem som de behöver

vägledning i. Detta gäller fler elever än de som nödvändigtvis behöver särskilt stöd eller har åtgärdsprogram.

Specialpedagogen och kuratorn är dessutom ute i helklass för observationer och handleder/stöttar lärare i

deras arbete. Kuratorn arbetar också i hela klasser med gruppstärkande aktiviteter för att t,ex förbättra det

sociala klimatet i en klass.

Resultat

För att visa på resultat av det arbete som genomförs i grundskolorna kan betyg och nationella prov vara en

utgångspunkt. Dessa resultat redovisas närmare i avsnitt 4 Kunskapsresultat.

Förbättringsförslag

Något längre framförhållning från huvudman då det gäller projekt för att hinna med att anpassa

scheman och skapa bättre förutsättningar för personalen att planera och genomföra ett bra arbete.

Fortsätta utveckla stödstrukturer för kollegial coachning och för möjligheter till samplanering och

sambedömning.

Sida 11 av 29

4 Kunskapsresultat

4.1 Skytteanska skolans betygsresultat åk 6 (vårterminen 2015)

Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5

och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som

fått betyg A-F i respektive ämne. Resultat för flickor och pojkar redovisas ej separat då elevantalet är för lågt.

Antal elever Andel (%) med A-E Genomsnittlig betygspoäng

Ämne Total Total Total

Bild 12 100 13,5

Engelska 12 100 16,5

Hem- och konsumentkunskap 12 100 12,9

Idrott och hälsa 12 100 12,5

Matematik 12 100 14,0

Musik 12 100 14,4

NO 12 100 14,2

Biologi

Fysik

Kemi

SO 1 100 15

Geografi 11 100 13,4

Historia 11 100 12,7

Religionskunskap 11 100 14,1

Samhällskunskap 11 100 12,3

Slöjd 12 100 13,3

Svenska 12 100 14,0

Teknik 12 100 12,3

Ämnen med högst genomsnittlig betygspoäng i åk 6:

Engelska (16,5)

Musik (14,4)

Religion (14,1)

Ämnen med lägst genomsnittlig betygspoäng i åk 6:

Samhällskunskap (12,3)

Teknik (12,3)

Hem och konsumentkunskap (12,5)

4.2 Skytteanska skolans betygsresultat åk 9 (vårterminen 2015)

Resultat för flickor och pojkar redovisas ej separat då elevantalet är för lågt.

Antal elever Totalt

Ämne Total Betygspoäng Andel (%) med A-E

Bild 7 15,4 100

Engelska 7 17,8 100

Hem och konsumentkunskap 7 12,5 100

Idrott och hälsa 7 13,2 100

Matematik 7 13,9 100

Sida 12 av 29

Moderna språk, språkval 6 16,3 100

Musik 7 14,6 100

Biologi 6 15,0 100

Fysik 6 15,0 100

Kemi 6 14,6 100

Geografi 7 13,2 100

Historia 7 12,5 100

Religionskunskap 7 14,6 100

Samhällskunskap 7 14,6 100

Slöjd 7 13,9 100

Svenska 7 12,1 100

Teknik 7 13,9 100

Ämnen med högst genomsnittlig betygspoäng i åk 9:

Engelska (17,8)

Moderna språk, språkval (16,3)

Bild (15,4)

Ämnen med lägst genomsnittlig betygspoäng i åk 9:

Svenska (12,1)

Hem- och konsumentkunskap (12,5)

Historia (12,5)

4.3 Skytteanska skolans resultat vårterminen 2015, med fokus på meritvärdet

Antal elever

Genom-snittligt

meritvärde

Andel (%) behöriga till yrkes-program

Andel (%) som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen

Andel (%) som ej uppnått

kunskapskraven i ett ämne

Andel (%) som ej uppnått

kunskapskraven i minst två ämnen

Skytteanska skolan

7 236,8

85,7 - 14,3

Kommunala skolor i urvalet

67? 199,3? 85,1? 70,1? .. 23,9?

Riket (samtliga huvudmän)

97260? 214,8? 86,9? 77,4? 6,7? 15,9?

? Skytteanska skolans meritvärde för avgångsklassen ligger avsevärt högre än genomsnittet på kommunala

skolor i kommunen och så även jämfört med rikssnittet.

4.4 Jämförelse över tid

Ämnesbetyg

Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i resp. ämne

2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Bild 100 100 100 100 .. 100 90 100 100 88,2 100

Biologi 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 92,6 88,2 87,5

Engelska 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 100 100

Fysik 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 92,6 88,2 87,5

Geografi 100 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 100 82,4 100

Sida 13 av 29

Hem och konsumentkunskap 100 100 100 100 .. 100 100 92,9 96,3 82,4 87,5

Historia 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 100 100 82,4 95,8

Idrott och hälsa 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 95,8

Kemi 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 92,9 92,6 88,2 87,5

Matematik 85,7 100 100 100 .. 93,3 100 92,9 100 88,2 95,8

Moderna språk, elevens val . . . . . . . . . .

Moderna språk, språkval 100 .. 100 .. .. .. .. 100 100 .. 90

Modersmål . . . . . . . . .. .

Musik 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 100

NO . . . . . . . . . .

Religionskunskap 100 100 100 100 .. 93,3 100 100 100 82,4 100

Samhällskunskap 100 100 100 100 .. 93,3 100 96,4 100 82,4 100

Slöjd 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 94,1 100

SO . . . . . . . . . .

Svenska 100 100 100 100 .. 100 100 100 96,3 87,5 100

Svenska som andraspråk . . .. . . . . . .. .

Teckenspråk . . . . . . . . . .

Teknik 100 100 100 100 .. 100 100 100 100 88,2 95,8

Meritvärde

2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Genomsnittligt meritvärde 236,8 221 215 205 .. 220 186 215 212 189 213

Andel (%) behöriga till nationellt program

87,5? . . . . 93,3 100 92,9 96,3 88,2 95,8

Andel (%) behöriga till yrkesprogram

100 100 100 100 .. . . . . . .

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

85,7 100 100 100 .. 93,3 .. 89,3 92,6 70,6 83,3

Det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklassen på Skytteanska skolan har höjts från 205 (2011), 215 (2013)

till 221 (2014). Detta är en positiv trend.

4.4.1 Resultat på ämnesprov i svenska, matematik och engelska läsåret 14/15

Årkurs 3

Totalt i urvalet Totalt riket

Antal elever

Andel (%) som nått kravnivån av samtliga elever

Andel (%) som nått kravnivån av samtliga elever

Ämne Delprov

Matematik Muntlig kommunikation 15 100 93,8

Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 15 80 88

Matematik Mönster i talföljder, geometriska mönster 15 73,3 94,1

Matematik Positionssystemet, enkla problem 15 46,7 93,1

Matematik Mätning längd, proportionella samband 15 86,7 71,6

Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder 15 26,7 82

Matematik Huvudräkning, förståelse för räknesätten 15 66,7 91

Svenska Tala: muntlig uppgift 15 100 97,9

Svenska Läsa: berättande text 13 92,3 94,4

Svenska Läsa: faktatext 14 85,7 91,8

Svenska Läsa: enskild högläsning 15 100 94,4

Svenska Läsa: enskilt textsamtal 15 100 97,5

Sida 14 av 29

Svenska Skriva: berättande text 13 84,6 90,3

Svenska Skriva: stavning och interpunktion 13 61,5 89,7

Svenska Skriva: faktatext 14 78,6 86,2

Andelen som nått kravnivån av samtliga elever är högre än i riket i bl.a. följande delprov:

Matematik – symmetri, skriftliga räknemetoder (differens +18)

Matematik – överslagsräkning, huvudräkning (differens +12)

Svenska – Skriva: stava och interpunktion (differens +10,3)

Andelen som nått kravnivån av samtliga elever är lägre än i riket i bl.a. följande delprov:

Svenska – Läsa: enskild högläsning (differens -3,5)

Matematik – muntlig kommunikation (differens -2,9)

Matematik – positionssystemet, enkla problem (differens -2,2)

Årkurs 6

Andel (%) elever som deltagit av samtliga

Antal elever med provbetyg

A-F

Andel (%) elever med

provbetyg A-E

Genomsnittlig provbetygspoäng

Delprov Totalt Totalt Totalt

Svenska Provbetyg 91,7 11 91,7 16,4?

Svenska Muntlig förmåga 100 12 100 16,4?

Svenska Läsförståelse 91,7 11 100 16,4?

Svenska Skriftlig förmåga 91,7 11 91,0 15,2?

Matematik Provbetyg 83,3 12 100 14,8?

Engelska Provbetyg 100 12 100 15,5?

Engelska Muntlig förmåga 100 12 100 15,9?

Engelska Receptiv förmåga 100 12 100 15,2?

Engelska Skriftlig förmåga 100 12 100 15,2?

Årskurs 9

Andel (%)

elever som deltagit

Antal elever med provbetyg A-F

Andel (%) med provbetyg A-E

Genomsnittlig provbetygspoäng

Prov/delprov Totalt Totalt Totalt Totalt

Svenska

Sammanvägt provbetyg 85,7 6 100 17?

Tala (delprov A) 85,7 6 100 17,2?

Läsa (delprov B) 100 7 85,7 18,3?

Skriva (delprov C) 100 7 100 15,6?

Matematik

Provbetyg 85,7 6 83,3 9,3?

Engelska

Sammanvägt provbetyg 100 7 100 16,3?

Tala (delprov A) 100 7 100 15,6?

Läsa och lyssna (delprov B)

100 7 100 16,6?

Skriva (delprov C) 100 7 100 13,8?

Sida 15 av 29

4.5 Nationella prov

De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Proven ska ge läraren

stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan

dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen.

Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en

analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

I årskurs 3 ges ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 6 ges proven i

ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 9 ges proven i engelska,

matematik, svenska och svenska som andraspråk, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen.

Sida 16 av 29

5 Normer och värden8 Mål

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 9

Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.10

Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.11

I Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 står även att ”människors olikhet ska ses som en

tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra medarbetarskap,

främja likabehandling och motverka kränkningar.”

Utbildningsplanen använder uttrycket ”En skola för alla” och att människors olikhet ska ses som en

tillgång.

5.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Både diskrimineringslagen12 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar

av deras värdighet.

Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller beskrivning av förebyggande arbete, åtgärder och

arbetsgång i den händelse någon form av kränkande behandling sker.

På Skytte arbetar vi kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier

och kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som vi arbetar med i den dagliga verksamheten och som

utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Elever och föräldrar får årligen möjlighet att påverka

utformningen av planen.

8Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde 9 Skollagen 1 kap 4§ 10 Ur Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 11 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 12 Diskrimineringslagen 2008:567

Sida 17 av 29

Under läsåret 2014/2015 har följande identifierats som utvecklingsområden.

Målsättning

Metod

Ansvarig

Tid för

genomförande

Uppföljning

Utvärdering

Bemötande i

undervisningen

1. Under samarbeten

mellan olika

ämnen/klasser ska

jämställdhetsperspekti

vet vara en röd tråd

2. Samarbeten innehåller

att lärare coachar

varnadra och tittar på

lärarnas bemötande

mot eleverna utifrån

kön och ålder.

Lärarna 2014/2015

Redovisning av

samarbeten under

reflektionsdag v 48

utifrån

jämställhetsperspektivet

LBP- enkät 2015

Lärarna

genomför en

utvärdering

efter

samarbeten

med frågor

kring

bemötande.

Målsättning

Metod

Ansvarig

Tid för

genomförande

Uppföljning

Utvärdering

Bemötande på rasterna

och under

skolaktiviteter/temadagar

1. Personalen och

rastvakterna är

uppmärksamma

på eleverna

bemötande

2. Innan varje

skolaktivitet

planera man in

aktiviter som

främja

jämställdhet och

genomför en

utvärdering

utifrån satta

målen.

Rektor för

schema

Lärarna

som är

rasvakter

Kurator

ansvarar

för

planering

innan

aktiviteter

Elever

Under hela

läsåret

Varje vecka under

elevteamsträffarna

Utvärdering

av eleverna

under våren

15

När nya elever kommer eller när den nya fskl börjar visas de runt på skolan och träffar de olika

personalkategorierna. Våra ”gamla” elever är duktiga på att sedan ta hand om de nya som kommer till Skytte.

När det sker någon form av kränkning som läraren inte uppmärksammat så söker eleverna själva upp kurator

eller rektor för att det ska uppmärksammas. Det är positivt och kan därför också snabbare hanteras. När det

sker så utreds ärendet och dokumenteras. Samtal med iblandade genomförs och även hemmen kontaktas.

Ärenden följs upp över tid tills det kan anses vara avklarat. Vad vi sett under detta läsår i samtal med eleverna

är att det blivit allt vanligare med kränkningar via mobiltelefoner och datorer (Facebook, sms, ask osv.). Det

gäller främst elever från mellanstadiet och uppåt. För att miljön utanför klassrummen ska kännas trygga och

säkra så försöker personalen bland de äldre eleverna att synas och vara i korridorerna. Bland de yngre eleverna

har man ”rastvärdar” som rör sig bland barnen hela tiden. Trots det så kan det naturligtvis ändå hända saker

ute eller i miljöer där det för tillfället inte befinner sig någon vuxen.

Varje vår genomförs trivselenkäterna från fskl-9 och sammanfattning av resultat och en analys, redogörs för

under rubriken resultat och analys nedanför.

Sida 18 av 29

Resultat och analys

Sammantaget för samtliga årskurser i årets likabehandlingsenkät, är svaren gällande social miljö, trivsel,

likabehandling/rättvisa, generellt positiva. I stort sett alla elever har skattat dessa värden på den positiva

halvan av skalan. (A-F eller ledsen/neutral/glad mun) För de yngre eleverna, Fskl-år3, rör de negativa svaren

framförallt interaktionen med andra barn under raster. De yngre barnen efterfrågar högre grad av

vuxennärvaro i form av rastvakter. Även i de äldre elevernas svar kan man utläsa detta behov, då formulerat

som "lärarna ser och hör inte allt som händer i korridoren."

Ju äldre eleverna är, desto högre är förekomsten av kränkningar på sociala forum. De yngre eleverna relaterar

mer till fysiska platser (omklädningsrum, matsal) och raster (korridor, utomhus).

Elever i alla åldrar föreslår ökad vuxennärvaro på raster, och ser samband mellan detta och förekomsten av

kränkningar.

Många elever i alla åldrar efterfrågar också faddersystem, blandade grupper osv. De äldre verkar mer positiva

till detta än de yngre. (Hos de yngre tyckte nästan 20% att det kändes ”sådär” att arbeta med de äldre

eleverna, och inget av de yngre barnen har föreslagit fler ”blandade” arbetsdagar. Detta har de äldre eleverna

däremot gjort)

Då det gäller personalens likabehandling och förbättringsbehov handlar dessa oftast om kön, och det blir

tydligast i de högsta klasserna (framförallt år 8). Eleverna verkar överens om att tjejerna blir positivt

särbehandlade, killar får mer skäll. En del elever pratar också om lärare som särbehandlar ”favoritelever”, samt

nämner funktionshinder. Vi hade under förra läsåret en del diskussioner kring detta, då flera elever i år 9

högljutt hävdade att skolans personal särbehandlade elever med funktionshinder på ett positivt sätt.

Gällande elevernas likabehandling gentemot varandra handlar det också i huvudsak om kön. Nedsättande

könsord, då framförallt mot tjejerna, men också sexuell läggning. Också uttryck som att killar tror sämre om

tjejer, och behandlar tjejer sämre. De nämner också ålder och social status. Det finns även beskrivningar om

elever som är ensamma, annorlunda eller har ”en störning”. Då eleverna ska beskriva interaktionen mellan

dem är det också ofta beskrivningar som inte handlar om diskrimineringsgrunderna.

De äldre elevernas strategier vid kränkningar tyder på att de har tillgång till trygga vuxenkontakter, både i

hemmet och i skolan. Resultaten tyder också på att många elever vågar vända sig till en personal på skolan,

även om de upplevet en kränkning från en annan personal.

Samtliga klasser upplever att bemötandet förbättrats under läsåret, mellan 38-67%.

Våra äldsta elever skattar den sociala miljön högst, trots att de är mest missnöjda med rasterna, bristen på

egen lokal osv. Många beskriver en bra skola med god sammanhållning, och man är nöjd som det är idag. En

högre ålder verkar ge en ökad social trygghet, de äldre eleverna har under året varit de som väljer ”sin” plats i

korridoren, och någon yngre elev beskriver att man undviker dessa platser.

Då det gäller konkreta förslag till förbättringar nämner flera bänkar i korridoren; man vill att alla ska få plats.

Man vill också ha fler ”blandade” temadagar, faddersystem, ”aktiviteter” som man tycker att de vuxna ska

ordna. Man efterfrågar också vuxennärvaro på raster och en sänkt ljudvolym, förslag finns istället på musik i

korridorerna. En elev föreslår ett arbetssätt då det kommer en ny elev till skolan; att även elever från äldre

klasser presenterar sig, hälsar och visar runt.

Generellt är resultaten jättebra; skolmiljön, elever och personal får höga betyg. Skattningarna inom dessa

områden är också relativt lika. (Någon klass skattar personalens förmåga till likabehandling som högre än

elevernas, andra tvärtom) Många elever ser inga förbättringsområden och tycker att de går på en jättebra

skola.

Sida 19 av 29

Fskl-år 3

Elevernas upplevelse av att personalen ibland kan vara orättvis står kvar, och det skulle vara intressant att fråga

upp mer kring detta. I kommunikationen med vuxna säger nu barnen till i högre utsträckning då någon varit

dum mot en kompis, förra året var det tvärtom. Andelen elever som tar hjälp av en vuxen då någon varit dum

mot en själv är dock densamma som förra året. Högre omsorg om kompisarna alltså!

De yngre elevernas förslag till förbättringar liknar i stor utsträckning många äldres; ”vara snäll”.

Förbättringsåtgärder

Under nästa läsår kommer vi har kvar fokus på bemötande. Det som resultaten visa tydligt att man behöver

förstärkning och en planering under rasterna som vi genom att ge ett konkret ansvar till en lärare på stora

Skytte och en på lilla Skytte som är förutom närvarande på rasterna även kommer att fokusera på olika teman

för aktiviter. Tre av personalen har gott en rast verksamhetsutbildning under våren 2015 för att skapa

utrymmer för trygghet och möjligheter för alla elever att känna en delaktighet. Dessutom kommer vi att

undersöka behovet av faderverksamhet och /eller flera temadager med fokus på bemötande. Det som redan är

inbokat är en temadag med fokus på ”ta in världen i klassrummet” för att även ger eleverna ett perspektiv hur

verkligheten i andra skolor i världen ser ut och för att sedan kunna få syn på sin egen social miljö och vad som

är viktigt i att bemöta varandra på sin egen skola. Dagen är för elever och avslutas som en fortbildning för

lärare.

Jämförelse LBP 2015, år 4-9

År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Social miljö 4,1 4,6 4,1 4,6 4,7 5

LB personal 4,7 5,2 4,7 4,7 4,1 5,3

LB elever 4,8 4,6 4,9 4,6 4,5 4,4

Strategi kränkning av elev

1.kompis 2.vux hem 3.vux skola

1.vux hem 2.vux skola 2.kompis

1.vux skola 1.kompisar 1.vux hem

1.kompis 2.vux hem 3vux s/elev

1.vux hem 2.vux skola 3.kompisar

1.vux. hem 2.vux. skola 3.kompisar

Strategi kränkning av personal

1.kompis 2.vux skola 2.vux hem

1.vux hem 2.vux skola 3.kompis

1.vux skola 1.kompis 2.elev

1.kompis 2.vux hem 3.personal

1.vux hem 2.vux skola 3.kompisar

1.vux.hem 1.vux.skola 1.kompisar

Förbättring i bemötandet

57% 60% 38% 67% 53% 57%

Raster 4,3 4,8 5,1 4,9 3,6 3,1

Sida 20 av 29

5.2 Trygghet och studiero13

Mål

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av

trygghet och studiero.14

Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.15

Genomförande

På Skytteanska strävar vi mot ett fortsatt relationsorienterat arbetssätt. Det är en process som vi ständigt

måste arbeta med för att införliva det i vårt förhållningssätt, så det fortsätter kontinuerligt. Resultatet i årets

trivselenkät som belyser att det finns enstaka vuxna som upplevs ”orättvisa” i sin undervisning, i förhållande till

genusperspektivet, är viktigt att hantera i våra fortsatta strävanden. Även om det är en ”skämtsam” jargong

från den vuxnes perspektiv så får man vara mer lyhörd för hur det kan uppfattas. Kurator arbetar med

elevgrupper och handleder personalen i strategier för arbete med värdegrund i klasserna. Detta sker bland

annat genom diskussion/samtal om etiska dilemman, dramatiseringar och samarbetsövningar för att stärka

gruppgemenskapen.

För att eleverna ska känna att de är delaktiga i skolans arbete och att det finns ett gemensamt ansvar, så är en

bra dialog viktig och en ömsesidig respekt. Vi lyssnar på varandra och arbetar för ett sådant klimat i

verksamheten genom bland annat skolråd, elevråd, gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, äldre elever har

besökt de yngre eleverna och bland annat haft högläsning. Dessa sammanhang(bland andra) ger utrymme

social träning och en ökad delaktighet och trygghet i skolan. Alla barn känner varandra.

Förbättringsåtgärder

Utveckla personalens och elevernas gemensamma engagemang för att förebygga diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Särskilt fokus på att personalen på Stora Skytte ska vara mer

synlig i korridorerna, och även att i undervisningen ta upp etik på nätet, med tanke på de ökade

kränkningarna bland ungdomar i detta forum.

Fortsätta att systematiskt följa upp arbetet med normer, värderingar och attityder.

Eftersträva att personalen har ett gemensamt förhållningssätt och tar ett gemensamt ansvar för att

utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

13 Rubrik ur Skollagen, Kap 5 14 Skollagen 5 kap. 3 § 15 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU

Sida 21 av 29

6 Ansvar och inflytande Mål

Föräldrar och elever ska vara insatta i skolans mål och mål för lärandet? Föräldrar och elever ska också

kunna utöva relevant inflytande i skolans verksamhet.16

Utvecklingssamtalen samt den årliga enkäten bör ge svar på upplevelsen av inflytande.

6.1 Elevernas ansvar och inflytande17

Det formella inflytandet sker via klassernas klassråd under lärares ledning. Klassrådens ärenden mynnar vid

behov ut i elevråd där klassrådsrepresentanter deltar. Skolan kurator leder elevrådet på Skytteanska skolan.

Fskl- 3 har fskl-3råd och åk 4-9 har klassråd 1 gång i veckan. Där de förutom att de lär sig mötesteknik får lyfta

frågor som är aktuella för dem och under demokratiska former vara med och påverka. Representanter för

eleverna lyfter sedan vidare vissa frågor som inte kan tas på klassnivå, till elevrådet, som träffas var 3:e eller 4:e

vecka.

Klass- och elevråd ser över ordningsregler/trivselregler och uppdaterar dem utifrån behov. Varje läsårsstart får

även föräldrar möjlighet att komma med synpunkter på innehåll i den likabehandlingsplan och de trivselregler

som skolan upprättar. Eleverna har också möjlighet att i klassrummet vara med och påverka hur man vill ta sig

an olika arbetsområden. Ibland kan det dock upplevas från lärarna att eleverna ofta har lite bråttom med att

sätta igång med själva görande och inte ha så stor förståelse för lärarnas genomgång av kriterierna för det

område/moment som ska hanteras och vad som bedöms. Även eleverna behöver tid för att lära sig nya

arbetssätt i skolan och förstå att den ”gamla skolan” då man bara behövde plugga inför proven, är borta.

6.2 Skola och hem18

Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda

samverkansformer.19

Föräldramöten har arrangerats på Skytteanska skolan. Föräldrarna har bildat ett föräldraråd med

representanter från alla klasser. De ser i sin tur ut 2 representanter till Skyttes skolråd. Föräldrarna diskuterar

aktuella frågor som de vill ta upp i kommande skolråd. Rektor leder skolrådet, som består av lärar-, elevråds-

och föräldrarepresentanter. Syftet har varit att öka stödet i föräldrarollen och informera om vad skollag och

läroplaner uttrycker. Det genomföra 2 skolråd under detta läsår och 2 föräldrarådet. Protokoll skickas ut via

UNIKUM. Föräldrarådet kan även bjuda in lärare och rektor till sitt forum för att diskutera frågor som de har..

Annars är det också ett bra tillfälle, förutom föräldramötena att förklara hur den läroplan och betygssystem vi

har i dag, ska fungera och tolkas. Dessutom fick föräldrarådet vara aktiv i utformandet av LBP.

Vi har även genomfört öppet hus på Skytte då föräldrar haft möjlighet att både få ta del av den undervisning

som pågår men även fått ta del av de arbeten som eleverna tidigare producerat och som finns som utställning i

korridorerna och andra ytor i skolans lokaler.

Föräldrarna får även del av skolans verksamhet via hemsidan http://skytteanskaskolan.wordpress.com/ och

UNIKUM. Information till föräldrarna utbyts även genom mail och telefonsamtal. Bland eleverna i de yngre

åldrarna är det vanligt att föräldrar besöker verksamheten lite då och då. De föräldrarna följer barnen in vid

lämning och hämtning.

16 Storumans plan för systematiskt kvalitetsarbete 17 Läroplanen 2 kap, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 18 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem 19 Storumans skolor utbildningsplan

Sida 22 av 29

Resultat

Enligt Skolinspektionens skolenkät hösttermin 2014 så svarade vårdnadshavarna, påståendet om tillit, trygghet

i skolan (indexvärde 0-10). I åk 9 svarade 15 av 17(88 %) elever på enkäten och i åk 5 svarade 10 elever (100%):

Skytteanska skolan Storuman Samtliga medverkande enheter

Tillit/elev förmåga 8,2 8 8,4

Trygghet 8,5 7,9 8,1

Förbättringsåtgärder

Med det nya systemet SchoolSoft hoppas vi får bättre elevuppföljning av föräldrarna genom dätare

kommunikation.

Sida 23 av 29

7 Elevhälsa Mål

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska

stödjas.20

Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärandemiljöer som främjar barns och

elevers förutsättningar till en positiv kunskapsutveckling.21

Genomförande

Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska,

psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Rektor ansvarar för att en kartläggning görs för att beskriva hur lärandemiljön och skolsituationen ser ut för

elever i behov av särskilt stöd. Rektor ansvarar för de utredningsinsatser och kontakter som skolan bedömer

som nödvändiga för att göra en allsidig kartläggning. Om det visar sig att eleven har behov av särskilt stöd

upprättas ett åtgärdsprogram enligt skollagen (2010:800) 3 kap 9 §. Exempel på stödinsatser är

specialpedagogstöd, särskild undervisningsgrupp, konsultation och handledning till personal och anpassning av

undervisning och miljö.

På Skytteanska skolan ingår rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog/speciallärare. SYV och lärare

deltar vid behov och även psykologtjänst köps in vid behov.

Elevhälsoteamet har träffats 1 timme varje veckan för att kontinuerligt ta upp aktuella ärenden, revidera och

planera för fortsatta åtgärder

Elevhälsoteamen arbetar direkt med elever med pedagogiska och sociala insatser, med föräldrar, andra

myndigheter och med handledning gentemot personal. Specialpedagogen arbetar med de elever som behöver

extra stöd eller inte nått kunskapsmålen. Kurator arbetar med elevgrupper och handleder personalen i

strategier för arbete med värdegrund och trygghet i klasserna.

När läraren uppmärksammar en elev som behöver extra stöd så anmäls detta till skolans elevhälsoteam.

Elevhälsoteamet följer sedan kommunens elevhälsoplan. Många elever tar även på eget initiativ kontakt med

skolans specialpedagog och kurator om de stött på ett problem som de behöver vägledning i. Detta gäller fler

elever än de, som nödvändigtvis behöver särskilt stöd eller har åtgärdsprogram. Specialpedagogen och

kuratorn är dessutom ute i helklass för observationer och handleder lärare i deras arbete. Kuratorn arbetar

också i hela klasser med gruppstärkande aktiviteter för att t,ex förbättra det sociala klimatet i en klass.

Resultat

Varje elev i grundskolan, erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Skolsköterskan

har varit på Skytte en dag i veckan, i början på måndagar men då var kurator och tjänstgjorde på sjukstugan.

Skolsköterskan har då möjlighet funnits bytt dag och varit här på torsdagar för att samtliga i lokala

elevhälsoteamet ska haft möjlighet att träffas.

Vid hantering av olika elevärenden så förs en dialog med föräldrar, elev och de lärare som eleven har. Aktuell

information förs kontinuerligt vidare via mail, telefon eller vid behov, möte med elev och föräldrar. I den

händelse undervisande lärare ej är med så får de uppdaterad återkoppling. Genomgång av elevärenden och

aktuella åtgärdsprogram gör även på konferenstid.

20 Skollagen2010:800 kap2, 25§ 21 Presentation Storumans kommun, utbildning o barnomsorg, elevhälsa

Sida 24 av 29

Arbetet i det lokala elevhälsoteamet har fungerat och relationen mellan eleverna och teamets representanter

är bra. Vår upplevelse är att de gärna söker upp oss med både stora och små bekymmer.

Insatser som görs är riktade både till enskilda elever, grupper eller klasser, men det kan också vara insatser som

handledning till undervisande lärare, tips, ideér och förslag på olika arbetsmetoder. Vi har rutiner för när ett

ärende påbörjas, är aktivt och avslutas.

Specialpedagogen och lärarna genomför varje år Läs- och skrivkartläggningar enligt kommunens Läs- och

skrivplan.

Analys

En väl fungerande elevhälsa är en förutsättning för att eleverna utvecklas, lär, trivs och mår bra i skolan.

Rutinerna för när ett ärende påbörjas, är aktivt och när det avslutats fungerar bra. Det som behöver hanteras

framöver är rutinerna för hur undervisande lärare anmäler ärenden till elevhälsoteamet.

Förbättringsåtgärder

Förankra och utveckla arbetet med stöd och handledning till personalen.

Dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp dessa.

Sida 25 av 29

8 Pedagogiskt ledarskap22 Mål/Syfte/Definition

Tydligt pedagogiskt ledarskap.

Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.23

Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska

också särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Om rektors ansvar står det i läroplanen,24 ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot

de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till

de nationella målen och kunskapskraven.”

I Storumans plan för det systematiska kvalitetsarbetet, uttrycks att man vill stärka

rektors/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål. För att åtgärda detta

vill man att diskussioner kontinuerligt ska föras om vad pedagogiskt ledarskap är.

Genomförande

I början av ett nytt läsår genomför rektorerna kortare s.k. uppdragssamtal med lärarna. Meningen med

samtalen är att uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som förväntas av honom/henne

och för att de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete.

Minst en gång per år genomför retor s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med lärarna. Samtalen omfattar

arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö, kompetensutveckling.

För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att undervisningen genomförs i förhållande till målen, har

verksamhetsbesök genomförts. Besöken har avslutats med återkopplande samtal. Spontana besök har också

förekommit och observationer på andra arenor t,ex. personalrum och konferenser.

Syftet med besöken och observationerna har varit att identifiera och förstärka framgångsrika metoder och

strategier som leder elevernas lärande mot målen.

Besöken visar att man i överlag har en bra balans mellan lärarledda moment och elevernas eget arbete. Lärarna

är tydligare till skillnad från tidigare år, med att i början av lektionerna gå igenom syftet med lektionen, vilka

Rektors analys och förslag till förbättringsåtgärder

Förändringsarbete behöver drivas framåt även nästa läsår. Nya metoder och strukturer behöver ”sätta” sig.

Lärarna gynnas av att lära av varandra och den kollegiala coachning och gemensamma reflektionen stärker

lärarna i deras profession. För detta behöver det inom ramen för verksamheten, skapas

strukturella/organisatoriska förutsättningar.

Vi kan fortsätta utveckla elevernas ansvar och delaktighet i sitt eget lärande genom att tydligare visa på målen

och vägen dit. Eleverna behöver också egen tid för reflektion över sitt eget lärande. Vi behöver fundera över

hur vi binder ihop/avslutar lektionen. Det finns goda exempel i kollegiet på hur man tydligt samlar ihop och

återkopplar till inledning av lektion. Elevernas egen lärprocess blir succesivt konkret och tydligare för dem

själva.

22 Storumans plan för det systematiska arbetet 23 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU 24 Lgr11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar

Sida 26 av 29

Jag, som pedagogisk ledare, följer det pedagogiska arbetet på skolan. En ökad närvaro i lärarnas och elevernas

vardag. En ökad kunskap om den pedagogiska vardagen underlättar identifieringen om var olika insatser

behöver sättas in.

Sida 27 av 29

9 Arbetsmiljö Mål

I AMP beskrivs syfte och mål med arbetsmiljön samt att det följer en årsplanering där man kontinuerligt

utvärderar målarbetet. Följande mål utsattes av arbetslaget gemensam för 201415 samt ser när

verksamhetsbesöken, samtal och skyddsronder mm genomförs.

Målsättning Metod Ansvarig Tid för genomförandet

Uppföljning/Utvärderig

Mål och uppdragsgemensam arbete genom kollegial lärande och samplanering

Pedagogiska samarbeten med coaching och utvärdering

Arbetslaget och rektor

Hela året

Utvärdering vt 15

Balans mellan den gemensamma och den egna planeringstiden

Gemensam samplaneringstid varannan vecka på onsdagstiden

Arbetslaget och rektor

Hela året Utvärdering vt 15

Att hinna med sina arbetsuppgifter som varierar under året som t.ex. utvecklingssamtal och nationella prov

Långtidsplanering över året. Prioritering med hjälp av arbetslaget och rektorn (RUS)

Arbetslaget och rektor

I början av terminen

Utvärdering vt 15

Sida 28 av 29

Medarbetarenkät

Medarbetarenkäten 2014 är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter

medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information,

uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa. Rektor är ansvarig för

genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.

Efter diskussioner om när det är lämpligast att genomföra MAE, så genomförs den numer under början av

vårterminen.

Enkäten visar att personalen på Skytte känner hög motivation för uppdraget och utvecklas i sitt arbete. De har

mitt förtroende och de är i hög grad insatta i arbetsplatsens mål och vad som förväntas av dem.

Arbetet med fokusområden genom samplanering upplevdes mycket positiv och man vill fortsätta att utveckla

detta arbetssätt. Man har även lyft fram att arbetet med återkoppling med moduler utifrån formativ

bedömning förbättrade undervisningsplaneringen och processinriktade arbete mot betygsättning.

Man önskade dock mer tid för pedagogiska caféer och utbyten mellan lärare utan för mycket strukturella

förutsättningar.

Blå = Skytte , grön = Storuman

Förbättringsåtgärder/förslag

Fler möten som fokusera på att utifrån en pedagogiskt planering kunna har ett utbyte av erfarenheter

och sedan planera in nya samarbeten.

Dela arbetslagsmöten i 2 grupper för kunna fokusera på sina samarbeten som rör sina egna elever.

Lyfta upp temat bemötande till en internationell nivå där även temarbetet gör sin egen verklighet

synligt.

Gemensam och enskild fortbildning som sedan delges kollektiv och följs upp av nya samarbeten.

Fortsatta verksamhetsbesök av rektor i klassen och även i olika verksamheten som regelbundna

möten på fritids, bespisning och ämnesarbetet.

Satsning inom IT/data och förstärkning av det nätverk samt inköp av Ipads och utbildning inom detta

område.

Fortsatt arbete med en helhetsöverblick av systematiskt kvalitetsarbete med utgång i syfte och mål

som basera sig på fokusområden och blir synligt i arbetet med olika planer som stråla samman in

aktiviter och utvärdering.

Sida 29 av 29

10 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt

följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det

planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen

uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver

dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad

erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av

utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet

systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:

Bemötande

Samarbete

Formativ Bedömning

Vision och mål

Planer (PV,LPB,

AMP)

Undervisning

Aktiviteter

Möten

kollegial lärande

Utvärderingar

Dokumentation