Dnr: 2016:71 600

Systematiskt kvalitetsarbete

2015/16

Centralskolans kvalitetsrapport

Christina Fredriksson, rektor

Innehållsförteckning

BEGREPP .......................................................................................................................................................... 3

FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 3

1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 4

2 GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................. 4

2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 5

2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 5

2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 5

2.4 MODERN TEKNIK ................................................................................................................................................ 6

2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 6

3 KUNSKAPEROCH LÄRANDE ............................................................................................................................ 6

3.1 BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ........................................................................................................ 6

4 KUNSKAPSRESULTAT ..................................................................................................................................... 8

4.1 SKOLRESULTAT CENTRALSKOLAN 20132014 .......................................................................................................... 8

4.2 NATIONELLA PROV I GRUNDSKOLAN ....................................................................................................................... 9

5 NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................. 9

5.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ...................................................... 10

5.2 TRYGGHET OCH STUDIERO .................................................................................................................................. 10

5.3 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING ............................................................................................................ 11

6 ANSVAR OCH INFLYTANDE .......................................................................................................................... 12

6.1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .................................................................................................................. 12

6.2 SKOLA OCH HEM .............................................................................................................................................. 13

7 ELEVHÄLSA .................................................................................................................................................. 14

8 PEDAGOGISKT LEDARSKAP .......................................................................................................................... 16

9 ARBETSMILJÖ .............................................................................................................................................. 16

10 PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ............................................................................................ 17

Begrepp

Elev

De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola

Fritidshem

Kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Ska stimulera elevernas

utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.

Grundskola

Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1till 9.

Nationella prov

Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och

betygssättning. Ger underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå,

på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Utbildning

Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker bestämda mål”.

Undervisning

Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och

lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Uppföljning

Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och

resultat.

Utvärdering

Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till

skillnad från uppföljningen värderande moment.

Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad

och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara

granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.

Förkortningar Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

SBO skolbarnsomsorg/fritidshem

1 Inledning Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa

upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och

utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1

På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska

medverka.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar

som styr verksamheten.

I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans

kommuns skolor och förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur det systematiska

kvalitetsarbetet ska genomföras för läsåret 2013/14.2

Dessutom har man en plan (tidplan) för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3, som anger vad

kommunen/Fritid- kultur och utbildningsnämnden och skolan/enheten förväntas göra varje månad from

augusti 2013 tom juni 2014.

Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2013/144, med utgångspunkt i de nationella

styrdokumenten.

Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av Centralskolans verksamhet

för läsåret 2015/16. De som önskar ta del av en annan enskild grundskolas kvalitetsredovisning kan gå

in på www.storuman.se, utbildning och barnomsorg, grundskola och skolbarnomsorg, grundskolor.

Kvalitetsapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder

enligt följande struktur:

*mål

*genomförande

*resultat

*analys

2 Grundfakta- förutsättningar Centralskolan bedriver undervisningen i åk 4-6. Det har inte varit några parallella klasser på Central

detta läsår.

1 Skollag 4 kap 3§ 2 Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns skolor och förskolor, Läsåret 2013/2014 3 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 4 Storumans skolor utbildningsplan, 2013/2014

2.1 Styrning och ledning Grundskolans verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,

diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga

verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk

omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun.

Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige

har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan

finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga

tjänsteman är förvaltningschefen.

Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att eleverna ska nå en hög måluppfyllelse och

ansvarar för ekonomi och personal i grundskola och särskola. Centralskolans rektor har också ansvar

för Röbro skola och särskola samt förberedelseklass.

För den dagliga verksamheten med eleverna i grundskolan ansvarar lärare, speciallärare,

resurspersoner m.fl. och de har rektor som sin närmaste ansvarige chef.

Personalen och rektor har möten varannan vecka.

2.2 Barn/elever Läsåret 2015/16 är 55 elever inskrivna på Centralskolan. Antalet elever har under de senaste åren

sjunkit men kommer antagligen förändras inom ett par år då vi ser en ökning av elever i de yngre

åldrarna. Denna ökning beror till viss del på den ökade anhöriginvandringen.

Prognos elevantal:

SKOLA/ÅK ÅK 95/96 13/14 14/15 15/16 16/17

Centralskolan åk 4 14 21 20 19

Centralskolan åk 5 31 14 22 19

Centralskolan åk 6 34 31 13 22

Total Central 79 66 55 60 Antalet elever per lärare på Centralskolan är under läsåret 10,4. I riket är det 12,1 elever per lärare.

Under läsåret har skolan tagit emot 3 st nyanlända elever.

2.3 Personal Läsåret 2015/16 är 6,25 är lärartjänster totalt och 1,0 studiehandledare. 100% av lärarutrymmet består

av kvinnliga pedagoger. Av eleverna på Centralskolan är 42 % flickor.

Andelen lärare som har en pedagogisk högskoleexamen är 100% på skolan. I riket är andelen 87 %.

Skolan har i samarbete med Röbroskolan legitimerade lärare i alla ämnen.

Central- och Röbroskolan har tillgång till samma elevhälsoteam och delar på de speciallärare/pedagog

kompetenser som finns inom teamet, sammanlagt ungefär 140%. Insatserna kan variera över året

beroende på behov och situation.

2.4 Modern teknik Alla elever på grundskolan har inte tillgång till egna datorer. På Centralskolan finns en datasal med

närmare 20 datorer som klasserna delar på. Elever i behov av särskilt stöd har tillgång till datorer via

skoldatateket. Samtliga lärare har egna arbetsdatorer och alla klassrum är utrustade med projektor. I

två klassrum finns smartboardtavla. Datorer används alltmer av pedagogerna i det dagliga arbetet för

planering, genomförande, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Den pedagogiska

användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och där är det otillräckliga trådlösa nätverket

ett stort hinder. Inför nästa läsår har samtliga pedagoger fått en ipad för att själva börja använda denna

i sin undervisning. Under detta läsår har man från IT-enheten gått igenom samtliga verksamheter inom

FKU och håller på, att efter prioritering, förnya/byta accesspunkter på enheterna och även datortätheten.

Inom samtliga skolor använder vi Schoolsoft, som dokumentationsplattform, vilket förutsätter ett

fungerande nätverk. Detta sammantaget och fortbildning behövs innan eleverna kan få tillgång till

ipads/bärbara datorer.

2.5 Lokaler Skolan bedöms ha ändamålsenliga lokaler. Under detta läsår har en för en undervisningssal används

som lokal för ”fritidsklubb” där barn i mellanstadiet, inskrivna i skolbarnsomsorgen, kan vara på

eftermiddagarna.

3 Kunskaper5och lärande Mål

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt

utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.6

Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen. 7

Nyfikenhet och intresse ska stimuleras. Barnens/elevernas lärande ska ske i varierande miljöer och med

hjälp av varierande arbetsätt.

Elever ska ges förutsättningar för att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de ska lära sig.

Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever.

Pedagogerna ska tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar8

3.1 Barns och elevers utveckling mot målen9 Genomförande

I skolledargruppen har beslutats att befästa begreppet formativt lärande hos all pedagogisk personal

som grund för fortsatt utvecklingsarbete i kommunen. Lärare och rektorer har höga förväntningar på

eleverna och målsättningen är en hundraprocentig måluppfyllelse. För att uppnå detta arbetar man på

olika sätt för att stärka elevernas självkänsla, så att de får en tro på sin förmåga och en medvetenhet

om vad de kan klara av.

5 Rubrik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 6 Skollagen 3 kap 3§ 7 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 8 Storumans skolor utbildningsplan 2013/2014 9 Skollag 3 kap

Inför utvecklingssamtalen görs en bedömning av undervisande lärare om elevens kunskapsnivå. För

varje elev upprättas en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. För elever som

riskerar att inte nå målen upprättas åtgärdsprogram och olika insatser sätts in för att stödja elevens

lärande. Åtgärdsprogrammet upprättats i nära samarbete med hemmen och följs upp kontinuerligt.

Elever som har svårt att nå kunskapsmålen får extra stöd av lärare och specialpedagog. I svenska

genomförs t.ex. intensivläsning – TIL (tidig intensiv läsning) och BRAVKOD (BRA AVKODning) som är

ett träningsmaterial för elever som behöver automatisera sin avkodning vid läsning. Specialpedagog

och kurator handleder personal och stödjer eleverna på olika sätt. Både elever som riskerar att inte nå

målen och elever som inte riskerar att uppfylla kunskapskraven får stöd vid olika tillfällen.

För att utveckla lärprocesserna har personal under året diskuterat och reflekterat kring faktorer för en

framgångsrik skolutveckling. Försteläraren har under detta läsår, på uppdrag av rektor, genomfört

kollegial fortbildning. Fokus har varit att utifrån tidigare arbete med bl.a. alignment utveckla lärandet om

formativ bedömning och återkoppling som för lärandet framåt. Som grund i detta arbete har man utgått

från Dylan Williams fem nyckelstrategier för lärande bedömning:

o Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer.

o Att skapa tydliga tecken på lärande.

o Att ge återkoppling som för lärandet framåt.

o Att aktivera eleverna som resurser åt varandra.

o Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer.

Lärprocessen att ge återkoppling som för lärandet framåt10 har i arbetslaget inneburit att man utgått

från Dylan Williams bok ”Att följa lärande”. I kollegiet har man sedan tidigare en tydlig modell och struktur

för arbetet. Genom litteraturstudier, diskussioner och filminslag har man försökt utveckla en enkel modell

för användning i undervisningen. Målen ska vara tydliga för att eleven ska förstå åt vilket håll de ska.

Man har använt sig av en teckenmodell- HUR (ska jag nå målet)? VAD (behöver jag för att ta mig dit)?

Det är ovant för eleverna men de börjar vänja sig och även förstå att vägen kan se olika ut för var och

en. Eleverna har fått prova på att vara varandras lärresurser och ”ring en vän”. Personalen har under

detta läsår även auskulterat hos varandra och har på så sätt kunnat ge varandra återkoppling på

undervisningen. Man har läst Carol Dweck´s bok ”dynamiskt mindset”, om hur nya kunskaper påverkar

våra förmågor och prestationer.

Utvecklandet av elevernas självbedömning och kamratbedömning går i rätt riktning och lärarna ger

uttryck för att eleverna ser sitt eget lärande tydligare. Lärarna fortsätter använda matriser för att

synliggöra elevens lärande och fortsatta utvecklingsområden. Lärarna bildar pedagogiska arbetslag där

tillfälle för samplanering och sambedömning finns. Lärarna arbetar med formerna för uppbygglig

feedback som inte stressar eleverna mer i sitt eget arbete.

Resultat

För att visa på resultat av det arbete som genomförs på Centralskolan kan betyg och nationella prov

vara en utgångspunkt. Dessa resultat redovisas närmare i avsnitt 4 Kunskapsresultat. Lärarna upplever

att eleverna i högre grad än tidigare ser en tydligare koppling mellan vad de gör, målen med

undervisningen och vad de blir bedömda på, vilket även var ett utvecklingsområde i den lokala

utvecklingsplanen.

10 Att följa lärande. Dylan Williams

Analys

Pedagogerna upplever att utvecklingsarbetet har bidragit till att göra eleverna mer medvetna om sitt

lärande och hur lärprocesserna går till. För att ytterligare öka elevernas medvetande om de olika

kunskapsnivåerna och vilka kvalitéer som kännetecknar dem ska lärarna systematiskt använda

konkreta exempel på arbeten med varierande kvalité. Genom att utveckla de olika förmågorna och

modellera hur högre nivåer av kunskapskraven kan nås ger lärarna eleverna rätt förutsättningar för att

nå så långt som möjligt i sin utveckling. Samtliga lärare fortsätter arbeta språkutvecklande med

stödstrukturer som begreppslistor, lässtrategier, skrivprocessen, olika texttyper. Samtliga lärare har varit

väldigt nöjda med det upplägg som har varit med modularbetet och ser gärna att det får fortsätta till

hösten parallellt med läsprojektet, men då behöver det lösas för att tid ska kunna räcka till.

4 Kunskapsresultat

4.1 Skolresultat Centralskolan 20142015 Jämförelserna nedan utgår från betyg 2013, 2014, 2015 samt resultat på nationella prov från 2014

från 2015. Skolenheten visar 2013 och 2014 relativt goda resultat. I år överensstämmer resultatet på

de nationella proven med betygsättningen 2015.

Årskurs 6 Centralskolan

Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid nationella prov/läsårets slut. Årskurs 6

2013 2014 2014 NP

2015 2015 NP

2016 2016 NP

BILD 100% 100% 100% 85%

ENGELSKA 100% 94% 87% 93,1% 92,9% 85% 98%

HEMKUNSKAP 100% 100% 100% 100%

IDROTT/HÄLSA 96% 97% 100% 93%

MATEMATIK 92% 94% 91% 89,7% 89,3% 77% 69%

MODERSMÅL

MUSIK 100% 100% 100% 100%

SO 100% 100% 100% 96,6% 81%

NO 100% 100% 100% 100% 100% 100%

SV 100% 100% 100% 100% 96,4% 77% 77%

TEKNIK 100% 100% 100% 100%

4.2 Nationella prov i grundskolan De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Från 2015 är

det frivilligt för skolorna att genomföra nationellt prov i i något av SO och NO- ämnena.

Skolledargruppen har, efter dialog med lärarna, tagit ett gemensamt beslut att inte genomföra nationella

prov i årskurs 6, i SO och NO. Att resultatet för NO redovisas i tabellen är för att provet används frivilligt.

Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen.

Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för

en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på

nationell nivå

I årskurs 6 ges proven i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Analys

I svenska når 77 % i år i åk 6 målen på de nationella proven och får betyg. Visserligen ser vi fortfarande

att fortsatt arbete med att utveckla elevernas skrivförmåga och även koppla det mot ett ökat fokus på

läsförståelse(se språkutvecklande arbetssätt under analys 3.2) är viktigt. I år är det endast 13 elever i

årskurs 6, därför blir några elever en hög %. Det vi ser, är att det underifrån kommer klasser där vi

behöver arbeta intensivt med att utveckla läs- och skrivförståelsen.

Vi behöver samverka mellan olika enheter för att ta del av varandras framgångsrika metoder för att öka

kunskapsnivån för skrivutvecklingen och läsförståelsen. Vi behöver också sätta in resurser i de tidiga

åren för att kunna ge eleverna en bra start där varje individ kan få rätt vägledning in i Läs- och

skriftspråket.

I engelska når 85 % målen på de nationella proven, vilket är en sänkning i jämförelse med föregående

år. Även i matematiken ser vi en sänkning från 89,3 % till 69 %.

5 Normer och värden11 Mål

*Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 12

*Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.13

*Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.14

11Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde 12 Skollagen 1 kap 4§ 13 Storumans skolor utbildningsplan 2013/2014 14 Plan för systematiskt kvalitetsarbete

I Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 står även att ”människors olikhet ska ses som en

tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra medarbetarskap,

främja likabehandling och motverka kränkningar.”

Utbildningsplanen uttrycker även att det ska vara ”En skola för alla” och att människors olikhet ska ses

som en tillgång.

5.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Både diskrimineringslagen15 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot

kränkningar av deras värdighet.

Centralskolan har en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer.

Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering, trakasserier

och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar,

förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan.

Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utvärderas en gång per år av rektor och

arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge synpunkter och nödvändiga

justeringar görs utifrån uppkomna behov.

För att främja arbetet med likabehandling genomför lärare och elever varje år trygghetsvandringar.

Synpunkter på förbättringar och åtgärder som kommer fram, leder till nya mål och konkreta

utvecklingsåtgärder. Under läsåret 14/15 identifierades vissa delar av skolgården samt rastaktiviteter

som utvecklingsområden. Detta har lett till att det i perioder under läsåret funnits fler vuxna ute på raster

samt att planerade rastaktiviteter erbjudits och genomförts. Centralskolan har årligt återkommande

aktiviteter vars syfte är att eleverna ska lära känna varandra och lära sig samarbeta för att skapa en god

gemenskap samt friskvård. Exempel på aktiviteter Skoljoggen, Värdegrundsdag, Tvärtomdagen.

Lärarnas ansvar och uppdrag innebär att hålla en god och förtroendefull relation till sina elever. Vid

behov kontaktas föräldrarna och tillsammans med vårdnadshavare arbetar pedagogen mestadels

förebyggande.

Arbete med att förebygga mobbing och trakasserier sker kontinuerligt i varje klass/grupp i skolan.

Resultat

Under läsåret har det förekommit några konfliktärenden. Dessa har, i ett tidigt sked uppmärksammats

och hanterats av undervisande personal och följts upp. Tidigt agerande har lett till att konflikterna lösts

och slutat bra. De har inte varit av den art att de har behövts rapporteras vidare, utan det dåliga

beteendet har korrigerats omedelbart och bestått.

5.2 Trygghet och studiero16 Mål

*Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av

trygghet och studiero.17

15 Diskrimineringslagen 2008:567 16 Rubrik ur Skollagen, Kap 5 17 Skollagen 5 kap. 3 §

*Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.18

Lärarna strävar i sitt arbete efter ett tillåtande och positivt klimat både i klassrummet och på rasterna

och ambitionen är att eleverna ska känna sig trygga, för då kan de ta del av kunskaper och värden i den

dagliga undervisningen och samvaron. De vill ge eleverna möjlighet att tillsammans med andra göra

övervägande, komma till tals och lyssna på varandra. Skolans gemensamma regler har tagits fram i

samråd med klasserna och elevrådet. Dessa utvärderas och revideras i början av läsåret. I den dagliga

verksamheten pågår en ständig dialog kring vilka goda förutsättningar för lärande och arbetsro är och

hur lärare och elever tillsammans kan skapa och bidra till denna miljö.

Resultat

Även under detta läsår har elevhälsoteamet arbetat med årskurs 4, på Central för att stärka relationerna

och samhörigheten i gruppen. Ett främjande och förebyggande arbete för att grunda för trygghet och

skapa studiero, men även för redan nu bygga relationer som håller genom hela grundskolan. Under

hela detta läsår har det på enheten även funnits en resurs/studiehandledare som funnits med både i

undervisningen och i utemiljön, vilket upplevts som positivt av både lärare och elever. Eftersom vi har

elever av utländskt ursprung, har det varit särskilt bra att ha någon som kan både svenska och andra

språk, som kan vara med i sociala sammanhang på raster, och underlätta för eleverna att ta kontakt för

att leka med varandra.

Jag känner mig trygg på Centralskolan.

Namn Antal %

Stämmer helt och hållet 32 69,6

Stämmer ganska bra 14 30,4

Stämmer ganska dåligt 0 0

Stämmer inte alls 0 0

Vet inte 0 0

Total 46 100

Svarsfrekvens

100% (46/46)

5.3 Huvudmännens klagomålshantering Enligt skollagens 4 kapitel 8 § ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och utreda klagomål

mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda på eventuella

brister och kunna rätta till dem snabbt.

18 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU

På fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens hemsida, under rubriken Synpunkter och klagomål finns

de rutiner som gäller om man har synpunkter eller klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt

att synpunkter och klagomål framförs och att detta även är en del av förvaltningens kvalitetsarbete.

Resultat

Under läsåret har Centralskolan inte hanterat några klagomål eller anmälningar till Skolinspektionen.

Analys 5:1, 5:2 och 5:3

Skolan har en utarbetad likabehandlingsplan som beskriver hur man arbetar kontinuerligt med att främja

likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De områden

som kommer upp vid utvärdering är upp som en otrygg miljö är framförallt dusch- och omklädningsrum

för idrotten. Allt fler elever byter inte om eller duschar efter idrotten eftersom man är rädd för att bli

fotograferade men också för att man vill vara mer skyddade, kanske av rädsla för att bli trakasserad.

Eleverna upplever även att miljön i matsalen är stressande och man undviker att gå fler gånger till

matkön. Viktigt för eleverna är också att ha vuxna runt omkring sig på rasterna.

På Central är man nu i princip ett arbetslag med fördelning av arbetsområden och flexibilitet att anpassa

innehåll och metoder för att möta elevers behov och önskemål. Även de elever som har

skolbarnsomsorg i årskurs 4-6, kommer att vara placerad under Centrals tak. Det som kommer fram i

samband med detta är, att det blir allt svårare vid olika aktiviteter rent personellt är räcka till. Det beror

till viss del på att några av lärarna har vad vi kallar ”springtjänster” och är på flera enheter.

Sammanfattningsvis så finns det utmaningar till hösten där vi behöver fortsätta att arbeta förebyggande

och främjande med relationer och bemötande för att stärka samhörigheten, vilket är av värde för att öka

elevernas rätt till trygghet, studiero och bibehålla/öka elevernas motivation i skolarbetet. Ser gärna

också att man planerar schemabrytande aktiviteter, tillsammans med Röbro, kanske kan det vara ett

sätt att lätta få lärarresurser att räcka till.

6 Ansvar och inflytande Mål

Föräldrar och elever ska vara insatta i skolans mål och mål för lärandet. Föräldrar och elever

ska också kunna utöva relevant inflytande i skolans verksamhet.19

6.1 Elevernas ansvar och inflytande20 Det formella inflytandet sker via klassernas klassråd under lärares ledning. Klassrådens ärenden

mynnar vid behov ut i elevråd där klassrådsrepresentanter deltar. Klass- och elevråd ser över

ordningsregler och uppdaterar dem utifrån behov. På Centralskolan är eleverna delaktiga i planerandet

och genomförandet av många av de gemensamma aktiviteterna som turneringar, uppträdanden och

friluftsdagar. I undervisningen deltar eleverna i den pedagogiska planeringen av arbetsområden.

De vuxna på min skola lyssnar på vad jag säger.

19 Storumans plan för systematiskt kvalitetsarbete 20 Läroplanen 2 kap, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Namn Antal %

Stämmer helt och hållet 23 50

Stämmer ganska bra 21 45,7

Stämmer ganska dåligt 1 2,2

Stämmer inte alls 0 0

Vet inte 1 2,2

Total 46 100

Svarsfrekvens 100% (46/46)

6.2 Skola och hem21 Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda

samverkansformer.22

Föräldrar/vårdnadshavare och lärare håller kontakt via mail och telefon. Veckobrev är ett forum där

information fortlöpande ges. Dokumentation för att synliggöra elevens utveckling sker fortlöpande och

delges föräldrar. Mål och utvecklingsplan skrivs vid utvecklingssamtal som genomförs varje termin.

Under läsåret har föräldramöten och öppet hus genomförts.

Resultat

Föräldraenkät har genomförts under våren i samband med utvecklingssamtalen och 43 föräldrar har

svarat på enkäten. Svarsalternativen har varit stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer

ganska dåligt, stämmer inte alls och vet ej.

Jag upplever att lärarna i mitt barns skola hjälper mitt barn i

skolarbetet om han/hon behöver det

21 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem 22 Storumans skolor utbildningsplan

Namn Antal %

Stämmer helt och hållet 31 72,1

Stämmer ganska bra 11 25,6

Stämmer ganska dåligt 0 0

Stämmer inte alls 0 0

Vet ej 1 2,3

Total 43 100

Svarsfrekvens

100% (43/43)

97,7% (stämmer ganska bra/helt och hållet) upplever att barnet känner sig tryggt i skolan och 97,7%

upplever att skolan hjälper barnet om han/hon behöver det. Även påståendet ”skolarbetet gör mitt barn

så nyfiket så det får lust att lära mer” har 97,7% på ”positiva sidan” vilket är en ökning på ca 3%. När

det gäller informationsbiten till hemmen så upplever 100% att de får veta hur det går för eleven i

skolarbetet, en ökning på 3,9%. Sammantaget så är resultat av svaren i enkäten positiva och man

upplever i hög grad att lärarna har höga förväntningar på elevens måluppfyllelse, 97,7%.

Analys

Under utvecklingsarbetet med de pedagogiska planeringarna har fokus tidigare legat på att lärarna ska

bli mer säkra i utformning och innehåll. I år har det utvecklingsarbetet skett parallellt med att man arbetat

med former/metoder för framåtsyftande återkoppling till eleverna. Eleverna ser sitt eget lärande tydligare

och börjar förstå vad de behöver utveckla. I år har man jobbat med återkoppling och utvecklat

lär/teckenmodeller som provats i klassrummet. Det arbetet, tillsammans med det som påbörjats

föregående år är processer som fortsätter. Lärarna tar även stort ansvar för sitt eget lärande och lär av

varandra, de auskultationer man gjort hos varandra kommer vi att fortsätta med, helst också mellan

Röbro och Central. Schoolsoft har använts under detta läsår och det behövs gås igenom med föräldrar

och personal igen, till hösten. Nya frågor dyker upp allt eftersom man arbetar med den plattdormen och

på det stora hela är tongångarna positiva. I förlängningen kommer det att underlätta lärarnas

dokumentation.

7 Elevhälsa

Mål

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska

stödjas.23

Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärandemiljöer som främjar barns och

elevers förutsättningar till en positiv kunskapsutveckling.24

Fungerande elevhälsoteam.25

Genomförande

Elevhälsan har under detta läsår haft ett större fokus på förebyggande och främjande arbete på

organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och

specialpedagogiska insatser. Detta genom att lägga mer tid på samtal med pedagogisk personal, samtal

med klasser och observationer både i undervisning och på friare ytor.

Skolans lokala elevhälsoteam består rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Psykologstöd

köps in vid behov. Elevhälsoteamet sammanträder varje vecka. Aktuella ärenden lyfts i gruppen för

beslut om vidare åtgärder. Lärare deltar vid behov. Elevhälsoteamen arbetar direkt med elever med

pedagogiska och sociala insatser, med föräldrar, andra myndigheter och med handledning gentemot

personal. Elevhälsoteamet och den övriga personalen på Central har eleven i fokus, arbetar hela tiden

för att individen ska må bra och lyckas med skolarbetet.

Sammantaget har vi ett elevhälsoarbete där lärare, assistenter och RHT samarbetar för att skapa ett

skyddsnät kring våra elever, både på ett studierelaterat plan men också på ett socialt och psykosocialt

plan.

Vid behov remitteras ärenden till kommunens centrala elevhälsa för vidare utredning t.ex. läs-och

skrivutredningar, skoldatateksbehov eller medicinska åtgärder.

Resultat

Under läsåret har elevhälsoteamet arbetat med ärenden både på grupp- och individnivå. I kurators och

skolsköterskas verksamhetsberättelse framgår att stor del av deras arbete handlar om relationer mellan

elever samt elever och vuxna. Under detta läsår, med ökat fokus på främjande och förebyggande

insatser ser vi en minskning av antal elever som mår dåligt och det har varit lugnare på skolan. Inga

särskilda undervisningsgrupper finns, däremot har ett fåtal elever anpassad studiegång.

Analys

Handledningen till pedagoger från framförallt specialpedagog och kurator behöver fortsätta utvecklas. I

teamet behöver mer tid läggas på att handleda pedagogerna i klassrumsmiljö så inför hösten 2015

behöver elevhälsoteamets användning av tid ses över ytterligare. Det finns mer att göra när det gäller

anpassningar av miljön i klassrummet. När läraren har verktyg att möta eleven utifrån dess behov i

klassrummet ökar elevens möjlighet att lyckas. Forskningen visar att inkludering är främjande för

elevernas utveckling och lärande. 26

23 Skollagen2010:800 kap2, 25§ 24 Presentation Storumans kommun, utbildning o barnomsorg, elevhälsa 25 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 26 Bengt Persson, professor i specialpedagogik, Elisabeth Persson, universitetslektor i matematikdidaktik.

”Inkludering och måluppfyllelse.

8 Pedagogiskt ledarskap27

Mål/Syfte/Definition

Tydligt pedagogiskt ledarskap.

Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.28

Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor

ska också särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Om rektors ansvar står det i läroplanen,29 ”Som

pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret

för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.”

Genomförande

Rektors viktigaste uppgift är att leda arbetet med skolans huvuduppdrag, som det formuleras i läroplaner

och i skollagen. I början av ett nytt läsår genomför rektorerna kortare s.k. uppdragssamtal med lärarna.

Meningen med samtalen är att uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som

förväntas av honom/henne och för att de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete. För att säkerställa

den pedagogiska kvaliteten och att undervisningen genomförs i förhållande till målen genomför rektor

klassrumsbesök. Minst en gång per år genomför rektor s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med

lärarna. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö, kompetensutveckling. Rektor

leder och samordnar också utveckling av verksamheten genom att planera, genomföra och följa upp

pedagogiska diskussioner utifrån utvecklingsområden i den lokala utvecklingsplanen.

Resultat

Vid verksamhetsbesöken syns ofta tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i

läroplanen. Flera goda exempel på hur förmågorna tränas i olika situationer och sammanhang samt att

eleverna medvetandegörs om detta. Personalen har gemensamt utvecklat strategier för att tydliggöra

undervisningens innehåll och mål. I klassrummen syns det genom tydliga introduktioner/genomgångar

vid lektionsstart där man även bryggar tillbaka till det man gjorde vid senaste tillfället. Man har finslipat

sina strategier och man är mer öppna för att coacha varandra med stöd och råd.

Analys

Pedagogerna vill utvecklas i sin yrkesroll och är öppna för att pröva nya arbetssätt och metoder utifrån

forskning och beprövad erfarenhet. De behöver träna på att reflektera över sitt eget och andras lärande

och hur det sker för att lättare få syn på elevernas lärprocess och sin roll i detta. För att främja elevernas

utveckling och möjlighet att äga sin egen lärprocess behöver mål och kunskapskrav fortsätta utvecklas.

Det utvecklingsarbete som pågår är en process som fortsätter.

9 Arbetsmiljö

Medarbetarenkät

Medarbetarenkäten 2015 är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter

medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation,

information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa.

Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.

Det saknas resultat från enheten.

27 Storumans plan för det systematiska arbetet 28 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU 29 Lgr 11 , 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar

Analys

Då enheten, för tillfället, och till viss del har samma personal som Röbro, borde enheterna bilda en enhet

vid genomförande av MAE.

10 Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa

upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och

utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det

systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp,

analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som

betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt

att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt

beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:

Genomförande

Utifrån förra läsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för skolenhetens

verksamhet. Under detta läsår har fokus fortfarande legat på kollegialt lärande, formativ bedömning

samt det pedagogiska ledarskapet. Formativ bedömning är ett fortsatt utvecklingsområde, likaså

relationer och bemötande. Dessa områden är gemensamma för samtliga skolor i kommun,

förhoppningsvis även nästa läsår.

Resultat

När det gäller formativ bedömning skattar lärarna själva att eleverna i slutet av läsåret i större grad ser

koppling mellan vad de gör, målen och hur de blir bedömda. Lärarna upplever att de i större grad

utvecklar nya samarbetsformer och utbyter erfarenheter samt att de använder sig av kollegor och rektor

för att reflektera och analysera sin undervisning. De ligger fortfarande högt i sina skattningar, men menar

att man fått en betydligt vidare insikt i vad formativt lärande innebär.

Analys

Lärarna ser ett fortsatt utvecklingsbehov kring formativ bedömning samt språkutvecklande arbetssätt

genom kollegialt lärande. Att samverka med andra enheter genom Skapande skola, som nästa läsår

fokuserar på just läsförståelsen för att utveckla arbetet med läsning och läsförståelse, och läsprojektet

ser jag som en möjlighet till kollegialt lärande i ett vidare perspektiv. Vidare så står arbetet med

bemötande med som punkt på nästa års arbetsplan, för utvecklingen av skolansvärdegrundsfrågor.

Vidare så kommer det nya materialet för överlämning mellan stadierna, förhoppningsvis, leda till

tydligare bild över vilka styrkor de kommande eleverna har och hur man på bästa sätt ska möta eleverna

där de står.

20160706 Storuman

Christina Fredriksson

Rektor Röbro/central