KVALITETSREDOVISNING 2016

Innehållsförteckning PRESENTATION AV GHP SPINE CENTER GÖTEBORG AB .......................................................................... 1

Värdegrund .......................................................................................................................................... 1

Personal ............................................................................................................................................... 1

SAMMANFATTNING ................................................................................................................................ 2

FÖRKLARINGAR ....................................................................................................................................... 2

KVALITETSARBETE ................................................................................................................................... 4

Patientsäkerhetsarbete mottagningen ............................................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen ................................................................................. 5

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen. .................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen ........................................................................................... 5

Utbildning ............................................................................................................................................ 5

Revision ............................................................................................................................................... 6

Extern revision ................................................................................................................................. 6

Intern revision ................................................................................................................................. 6

Uppföljning genom egenkontroll ........................................................................................................ 7

Svenska Ryggregistret (Swespine) ................................................................................................... 7

Lokal kvalitetsuppföljning ................................................................................................................ 7

Avvikelsehantering .............................................................................................................................. 7

Anmälningar ........................................................................................................................................ 8

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker ........................................................................... 8

STRUKTURMÅTT – FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN ............................................................... 8

Remissflöde och patientflöde ............................................................................................................. 8

Återsända remisser ............................................................................................................................. 8

Produktion ........................................................................................................................................... 9

Patientbeskrivning ............................................................................................................................. 10

Diagnostyp och Resultatgrupper ....................................................................................................... 10

PROCESSMÅTT – BESKRIVER VERKSAMHETEN ..................................................................................... 11

Telefontillgänglighet .......................................................................................................................... 11

Väntetider.......................................................................................................................................... 11

Vårdtid ............................................................................................................................................... 11

Strukna operationer .......................................................................................................................... 12

Utskriven till annat sjukhus ............................................................................................................... 12

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning ................................................................................ 12

Postoperativ smärta .......................................................................................................................... 13

Postoperativt illamående/kräkningar ............................................................................................... 13

RESULTATMÅTT – VERKSAMHETENS VÄRDE ........................................................................................ 14

Ländrygg ............................................................................................................................................ 15

Halsrygg ............................................................................................................................................. 17

Patientskattat utfall av operationer utförda 2007–2015 .................................................................. 19

Anestesikomplikationer..................................................................................................................... 20

Urinvägarna ....................................................................................................................................... 21

Hud- och sårproblem under vårdtiden .............................................................................................. 21

Sårinfektioner .................................................................................................................................... 21

Operationstekniska komplikationer .................................................................................................. 22

Reoperation ....................................................................................................................................... 22

SLUTSATS ............................................................................................................................................... 23

FORSKNING OCH UTBILDNING .............................................................................................................. 23

Avslutad forskning under året ........................................................................................................... 23

Pågående forskning ........................................................................................................................... 23

Planerad forskning inför 2017 ........................................................................................................... 23

Utbildning och annan akademisk verksamhet .................................................................................. 24

PLANERING INFÖR 2017 ........................................................................................................................ 24

Bilaga 1. Redovisning av uppföljningsenkäter efter nybesök och operation 2016 ........................... 25

Bilaga 2. Utfall av Nationell patientenkät öppen- och slutenvård 2016 ........................................... 27

Bilaga 3. Publikationer av klinikens läkare under 2016 ..................................................................... 28

- 1 -

PRESENTATION AV GHP SPINE CENTER GÖTEBORG AB

GHP Spine Center Göteborg AB bedriver sedan 2007 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo. Kliniken har en mottagningsenhet för läkarbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och en tredje för blockader och preoperativ uppdukning, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till vårdavdelningen finns även en avdelning för fysioterapi. För närvarande utnyttjas 11 vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av GHP Ortho Center Göteborg AB för proteskirurgi. Fortsatt benämner vi GHP Spine Center Göteborg AB med Spine Center Göteborg och GHP Ortho Center Göteborg AB med Ortho Center Göteborg.

I slutet av oktober 2015 öppnade GHP Spine Center Göteborg en läkarmottagning i Lund. Mottagningen är sedan sommaren 2016 belägen i GHP Ortho Center Skånes lokaler i Malmö och går under namnet GHP Spine Center Skåne. Läkarmottagningen erbjuder mottagningstider måndagar och tisdagar. Vi tar emot offentliga patienter via region Skåne, patienter med sjukvårdsförsäkring samt privatbetalande patienter.

Värdegrund

Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländrygg, undantaget trauma, ungdomsdeformitet och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt en hög effektivitet.

Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personalsituation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling och god omvårdnad.

Personal

Spine Center Göteborg har 55 anställda. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av ryggkirurgi. Bengt Lind är President i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research Society - Europa). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och utveckling av detta. Olle Hägg har under 2016 gått i pension från kliniken för att ägna sig enbart åt arbete i Ryggregistret. Han arbetar fortfarande på konsultbasis åt kliniken vid behov.

I verksamheten finns ytterligare fem anställda ryggkirurger, Hans Laestander, Fabian Jacobsson, Yara Asterfjord, Christian Hagelberg samt Catharina Parai, samt Håkan Löfgren som är konsult. Vi har tre anestesiläkare; Magnus Sjöberg, Carl Widmark och Vigdis Hansdottir, alla tre med mångårig erfarenhet inom anestesi och intensivvård.

På vår fysioterapiavdelning arbetar sex heltidsanställda fysioterapeuter som sköter både slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.

Under 2016 har Spine Center Skåne varit bemannade av två konsulter: Björn Strömqvist och Acke Ohlin, båda är specialister inom ortopedisk kirurgi och ryggkirurgi samt Maria Lundahl som jobbar som vårdadministratör.

Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se.

- 2 -

SAMMANFATTNING

Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt tio år. Det ger oss ett bra underlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1- och 5-årsresultat i Svenska Ryggregistret) och utvärdering av vårdprocessen. De kliniska resultaten vid 1- och 5-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla diagnosgrupper och ligger genomsnittligen i nivå med, eller bättre än riket i övrigt.

Under året har Spine Center Göteborg genom sitt avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) tagit emot remisser för bedömningsbesök samt operationer. Vi har även tagit emot patienter på fritt vårdval via Landstinget i Värmland och Stockholm Spine Centers avtal med Stockholms Läns Landsting. Vi har noterat en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen både vad gäller mottagningsbesök och operationer i jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 4151 mottagningsbesök och 890 operationer. Våra väntetider är i genomsnitt 30 dagar till mottagningen för nybesök och 59 dagar till operation. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser.

En operationssal hyrs ut två dagar i veckan till Ortho Center Göteborg där; 2016 utfördes 299 axel-, höft- och knäprotesoperationer. I jämförelse med 2015 har antal proteser ökat med 18 %.

Vi har en god operationsteknisk standard med små peroperativa blodförluster och endast ett fåtal patienter är i behov av blodtransfusion.

Upplevelsen av smärta och illamående är inget stort problem för våra patienter. Detta sannolikt beroende på en kombination av mobilisering redan på operationsdagen samt individualisering av anestesi under operationen.

Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Sedan verksamheten startade 2007 har vi endast haft 20 djupa infektioner (0,28 %), frekvensen ytliga sårinfektioner är 261, vilket motsvarar 3,7 %.

Våra enkätuppföljningar visar en patientnöjdhet på: 95 % utmärkt eller mycket bra 30 dagar efter operation och 85% efter nybesök.

Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.

FÖRKLARINGAR

Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.

ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till typ av ingrepp som patienten skall genomgå. • Klass 1 = frisk patient. • Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell begränsning.

Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.

• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp), genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).

• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel: Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt inom 6 mån.

Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.

Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.

Cervikal = Hör till halsryggen.

Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.

- 3 -

Hematom = Blödning/Blodansamling.

Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion:

• Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.

• Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.

Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.

KAD = Kateter i urinblåsan.

MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.

Myelopati = Störning i ryggmärgens funktion.

Ny operation: Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation eller ny indexoperation:

Re-operation • Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument p.g.a.

smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-stenos, operation för recidivdiskbråck.

• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion, extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument, exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a. smärta/infektion i tagställe.

• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.

• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.

Ny indexoperation • Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan, fusion

efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.

PUOH = Potentiellt undvikbar oönskad händelse (exempelvis blödning, infektion, liquorläckage).

Pseudartros = Icke-läkt fusion.

Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.

Rizopati = Störning i en nervrots funktion.

SRS = Segmentell (långvarig) rörelsesmärta.

Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen och ryggmärgen i halsryggen).

Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.

Resultatgrupper: När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat diagnos och operation till 8 resultatgrupper:

1. Diskbråck Diskectomi: Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av avlägsnande av diskbråck.

2. Stenos/Dekompression Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av dekompression, ej samtidig fusion.

- 4 -

3. Stenos/Fusion Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner.

4. Spondylolisthes: Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. SRS Fusion Ländrygg: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ

instabilitet kombinerat med alla typer av fusion. 6. SRS Protes: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet

kombinerat med protes. Vi utför inte protesoperationer sedan 2015. 7. Cervikal myelopati kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal rizopati kombinerat med alla typer av operation. 9. Övriga: Här finns de operationer som inte tillhör någon av ovanstående grupper.

Resultatmått • EQ-5D: Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0–1, 0 är sämst och 1 är bäst. • Global Assessment: Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört med före

operationen, skala i %, 6 svarsalternativ: hade ingen smärta före operation/helt smärtfri/ mycket bättre/något bättre/oförändrad/sämre.

• NDI: Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0–100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• Nöjdhet: Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna ryggoperation? 3 svarsalternativ, skala i %.

• ODI: Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0–100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• VAS: Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje, skala 0–100, 0 är bäst, 100 sämst. Ersatts med NRS från 2015.

• NRS: Numerisk skala, innebär att patienten väljer en siffra mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta). Patienten kan ange siffran verbalt, markera siffran på en linjal eller sätta ett kryss på en pappersskala.

• EMS: Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgspåverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).

KVALITETSARBETE

GHP Spine Center Göteborg arbetar systematiskt med kontroll av kvalitet på behandling och omvårdnad inklusive uppföljning av komplikationer och vårdskador. Alla patienter som genomgår en planerad operation på GHP Spine Center Göteborg registreras och följs upp i Svenska Ryggregistret, Swespine.

Utöver Svenska Ryggregistret följer vi upp och kontrollerar standarden på våra operationer genom hela vårdkedjan. Vi skickar även ut enkäter till våra patienter efter nybesök och operation.

Som ett led i vårt kvalitetsutvecklingsarbete har vi under 2016 arbetat fram ett nytt och förbättrat informationsmaterial till våra patienter samt infört en elektronisk operationsanmälan i vårt journalsystem.

Under 2016 deltog vi i IC Qualitys Nationella patientenkäter för öppen- och slutenvård, se bilaga 2.

Sedan april 2016 är GHP Spine Center Göteborg miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004.

Varje månad redovisas produktion och effektivitet med koncerngemensamma nyckeltal (KPI: Key Performance Indicators).

Varje kvartal sammanställer kvalitetsansvarig sjuksköterska en rapport med verksamhetens flöde, väntetider, komplikationer, avvikelser och patienternas synpunkter på sin behandling/vårdtid.

Fortsatt arbete med kvalitetsdokumentsystemet KIV (Kvalitet i vården).

- 5 -

Varje vecka hålls operationsplaneringsmöten. På så sätt säkerställer vi att våra patienter är medicinskt och operationstekniskt färdigutredda.

Patientsäkerhetsarbete mottagningen

Under 2016 har kvalitetsansvarig läkare, kvalitetsansvarig sjuksköterska och operationskoordinator drivit ett projekt med att implementera elektronisk operationsanmälan i verksamhetens journalsystem. Tidigare skrev kirurgerna handskriven operationsanmälan som sedan manuellt lades in av operationskoordinator vid bokning. Syftet är att minimera hantering av handskrivna operationsanmälningar där feltolkningar lätt kan uppstå. Detta leder till ett mer patientsäkert arbetssätt eftersom kirurgen själv fyller i operationsanmälan direkt i journalsystemet.

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen

Operationsavdelningens autoklaver och medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

1 september 2016 utfördes en partikelmätning på våra operationssalar och resultatet från denna mätning visar på CFU-värden som ligger inom godkända referensvärden (Colony forming units). Antalet personer på rummet, lugna och stillsamma operationer, inga dörröppningar samt tät arbetsdräkt är förklaringar till det goda resultatet.

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen.

Operationsavdelningen jobbar aktivt med att få ner antal partiklar i luften på operationssalen vid pågående operation genom att:

• All personal på operationsavdelningen använder kläder av mikrofiber. • Samtlig personal på operationssal bär munskydd. • Operationssalen är stängd under pågående operation. In- och utleverans sker i möjligaste mån

via genomräckningsskåp eller dörrlucka. • Inga personalavlösningar görs under pågående operation. • Laminära instrumentbord används på operationssal 3.

För att minska uppkomsten av bakterietillväxt och postoperativ sårinfektion jobbar operationsavdelningen aktivt med att:

• Samtliga operationspatienter skall ha genomgått tre dubbelduschar med Descutan. • Operationsområdet tvättas av med Descutan samt Klorhexidinsprit innan knivstart. • Antimikrobiell incisionsduk används över operationsområdet under pågående operation.

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen

Samtlig medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

För att säkerställa att patienternas medicinlistor är korrekta under vårdtiden skickas en blankett tillsammans med kallelsen till operation så att patienterna kan fylla i läkemedlets namn, styrka och ordination. Blanketten lämnas till ansvarig läkare vid inläggning.

Utbildning

Samtlig personal på operationsavdelningen har genomgått årlig repetitionsutbildning inom A-HLR

och S-HLR.

All personal inom verksamheten har genomgått brandskyddsutbildning med genomgång av

brandskyddsorganisation, brandpolicy samt praktisk brandövning i verksamhetens lokaler. Den

praktiska brandövningen övervakades av personal från Securitas.

- 6 -

Personalen på operationsavdelningen har genomgått strålskyddsundervisning som tillhandahålls av

enhetens strålskyddsexpert.

Personalen på mottagningen har deltagit i en föreläsning med fördjupning inom bemötande och olika

personlighetstyper.

Revision

Extern revision

Externrevision av kvalitetsdokumentssystemet KIV (Kvalitet i vården) gjordes i december 2016 utan

anmärkning och certifieringen förnyades.

Externrevision av Miljö ISO 14001:2004 gjordes av Svensk Certifiering i två steg. Första steget i april

2016 och andra steget i juni 2016 och därefter utfärdades certifieringen.

Vård- och operationsavdelning har genomgått apoteksrevision utan anmärkning.

Gasrevision och luftanalyser har genomförts i samarbete med Apoteket.

Intern revision

Internrevision av KIV.

Ledningsgruppen har utsett en internrevisor som har till uppgift att en gång per år granska valda

delar av verksamheten. 2016 valde internrevisorn att granska de rutiner som rör inköp, beställningar

och lagerhållning av förbrukningsmaterial för respektive enhet inom verksamheten. Internrevisionen

berörde inte större inköp såsom datorer, kopieringsapparater, medicinskteknisk utrustning. Med

förbrukningsmaterial menas här material som används i den dagliga driften och där det krävs att det

finns ett lager. Det är viktigt att det beställs rätt mängd av respektive produkt, dels för att

lagerutrymmet är begränsat, men också för att det är kostsamt att ha för stora och onödiga lager.

Rätt storlek/volym på lagerhållningen leder också till att risken för att produkter passerar bäst-före

datum minskar. De enheter som granskades var administration, mottagning, vårdavdelning,

operationsavdelning samt fysioterapi.

Samtliga enheter har väl fungerande och skriftligt dokumenterade rutiner i KIV för hur och när

beställningar av förbrukningsmaterial skall göras samt vem som är ansvarig. Det finns också tydligt

beskrivet och dokumenterat vad som gäller vid varumottagning, fakturamottagning samt

attestrutiner.

Vårt begränsade lagerutrymme gör att vi inte kan ha stora lager. Beställningar görs löpande vid

behov. Få varor passerar bäst-före datum och många artiklar har förhållandevis lång hållbarhet

(ibland flera år). Sterila produkter som används under operation har i allmänhet kortare hållbarhet,

men eftersom verksamheten beställer små volymer ofta, får vi en bra ”rotation” på våra lagervaror.

Vi kasserar ytterst lite produkter på grund av att bäst-före datum passerat.

Det pågår ett arbete med att ta fram en ”profil” för varje typ av operation vi utför (ex

diskbråcksoperation). Syftet är att få en uppfattning om hur mycket varje ingrepp kostar; såsom

material, personal och lokal. Förbrukningsmaterial kommer att skannas in till vårt journalsystem. Det

kommer vara variationer från ingrepp till ingrepp, men högst sannolikt kommer detta arbete leda till

att vi får bättre bild på vad vi faktiskt förbrukar.

- 7 -

Uppföljning genom egenkontroll

Egenkontrollen för ryggkirurgin inom GHP Spine Center Göteborg bygger på att vi jämför våra resultat internt och mot andra kliniker och på att vi jämför egna parametrar mellan olika år.

Svenska Ryggregistret (Swespine)

Uppföljningen av våra opererade patienter sker i olika tidsintervaller: 1, 2, 5 och 10 år efter operation. Detta dokumenterar den effekt behandlingen har på smärta och funktion på både kort och lång sikt. Resultatet sammanställs och utvärderas av läkarna och presenteras i årsrapporten vilken finns tillgänglig på vår hemsida (www.spinecenter.se).

Lokal kvalitetsuppföljning

Vi följer vi upp och kontrollerar standarden på våra operationer genom hela vårdkedjan med hjälp av anpassade uppföljningsmallar i vårt journalsystem. Utöver det skickas en enkät till patienterna 30 dagar efter utskrivning från vårdavdelningen. I enkäten kan patienten registrera eventuella komplikationer samt i fritext skriva övriga synpunkter/klagomål. Kvalitetsansvarig sjuksköterska ansvarar för att granska svaren och förmedla eventuella synpunkter/klagomål vidare till patientansvarig läkare och/eller enhetschef så att förslag till förbättringsarbeten kan tas fram och implementeras i verksamheten.

Nybesök följs upp med en enkät som skickas ut dagen efter, där patienterna kan svara på frågor om hur de upplevde sitt besök vad gäller bemötande, information och delaktighet samt ett fritextfält för övriga synpunkter/klagomål. Enhetschefen på mottagningen ansvarar för att granska svaren och sedan ta synpunkterna vidare till berörd arbetsgrupp och vid behov görs rutinförändringar.

Överlag synes patienterna vara nöjda med sin omvårdnad och behandling. Svarsfrekvens för enkäten 30 dagar efter operation är 83 %. För nybesök är uppföljningsfrekvensen 56 %. Resultaten av enkäterna finns i bilaga 1. Precis som tidigare år är det fortsatt flest klagomål och synpunkter beträffande bemötande och information.

En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens som läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer diskuteras gemensamt.

Läkarna har fortsatt M&M-konferens (morbiditets- och mortalitetskonferens) varje kvartal där patientfall med komplikation, reoperation och dåligt utfall granskas på individnivå. Med dåligt utfall menas de patienter som vid 1-årsuppföljning angivet att deras smärta är ”oförändrad” eller ”sämre” jämfört med före operationen.

Avvikelsehantering

Avvikelsehantering är en viktig del i verksamheten där all form av risk för skada och/eller negativ händelse skall rapporteras. Alla medarbetare på GHP Spine Center skall vara väl förtrogna med verksamhetens fastställda rutiner för patientsäkerhetsarbete och skall:

• Arbeta för att förebygga patientsäkerhetsrisker. • Omedelbart till närmaste överordnande eller till verksamhetschef rapportera patientskada,

avvikelse och risker. • Upprätta eventuell avvikelserapport. • Vid allvarlig patientskada, avvikelse eller risk skall verksamhetschef omedelbart informeras.

Alla avvikelser registreras i KIV och sammanställs varje kvartal, halvår och med en slutlig årsrapport där uppföljning och jämförelse kan göras med föregående års resultat. Avvikelserna granskas, åtgärdas och avslutas i ledningsgruppen. I de fall där avvikelsen är av större karaktär och eventuellt där fler enheter är involverade, kopplas kvalitetsgruppen in som tillsammans med enhetsansvarig handlägger avvikelsen.

- 8 -

Tabell 1

REMISSINFLÖDE 2016 %

VÄSTRA GÖTALAND 76%

HALLAND 12%

VÄRMLAND 7%

SKÅNE 3%

ÖVRIGA 1%

Summa 100%

Tabell 2

ÅTERSÄNDA REMISSER ANTAL

EJ FÄRDIGUTREDD FRÅN INREMITTERANDE/FEL2

PATIENT FÖRBÄTTRAD 12

ÅTER ENLIGT VÅR LÄKARE 6

EJ GODKÄND AV NARKOSLÄKARE 3

PATIENT SÖKT PÅ ANNAT SJUKHUS 30

PATIENT UTEBLEV FRÅN BESÖK 25

REDAN ÅTGÄRDAD 19

SUMMA 97

För att säkerställa det systematiska patientsäkerhetsarbetet får varje enhet kvartalsvis en sammanställning av sina avvikelser för genomgång och uppföljning.

Under 2016 har 67 avvikelser registrerats. 50 avvikelser är skrivna för GHP Spine Center Göteborg, fyra är registrerade för GHP Ortho Centers protesverksamhet, två för extern enhet samt 11 för Miljö enligt ISO 14001:2004. Samtliga avvikelsegrupper har analyserats. Ingen avvikelse har krävt någon händelseanalys utan har kunnat avslutas i ledningsgruppen. Sammanfattningsvis är de avvikelser som tillhör kategori administration/samordning störst och handlar om bristande rutiner.

Ingen av verksamhetens registrerade avvikelser har föranlett någon Lex Maria anmälan.

Anmälningar

I de fall där vårdskada uppstått följer patientansvarig läkare upp patienten. Vid allvarlig skada anmäls

ärendet enligt rutin till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) eller enligt Lex Maria. Under 2016 har

11 fall av patientskadeanmälan skickats in till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Fyra

har registrerats som vårdskada, två är avslutade utan ersättning och vi inväntar fortfarande svar på

fem av anmälningarna. Inga anmälningar har gjorts till IVO. Det har registrerats fyra anmälningar på

företagsförsäkringen, här ingår privatbetalande- och sjukvårdsförsäkrade patienter samt patienter

som väljer att komma på fritt vårdval då dessa inte inkluderas i LÖF.

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker

Strukturmått: Förutsättningar för verksamheten Processmått: Beskriver verksamheten Resultatmått: Verksamhetens värde

STRUKTURMÅTT – FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN

Remissflöde och patientflöde

Under året har vi tagit emot 1943 remisser varav 97 är återsända . Större delen av remissinflödet kom från Västra Götalandsregionen (Tabell 1).

Återsända remisser

Endast enstaka patienter återremitterats direkt vid remissgranskning. Anledningen kan vara att patienten är så sjuk att det skulle medföra en stor risk för postoperativ intensivvård som vi inte kan erbjuda. I samband med återremiss av dessa patienter har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på patientens hemortssjukhus. Under året opererades 8 patienter i Karlstad. Orsak till återsända remisser ses i Tabell 2.

- 9 -

Produktion

2016 tog vi emot 2251 nybesök på Spine Center Göteborg, jämfört med 2015 då vi tog emot 2564 Antalet återbesök och telefonkonsultationer skiljer sig inte så mycket från föregående år. I Skåne hade vi 500 nybesök under 2016. Vi utförde 890 operationer 2016, varav 777 var ländryggsoperationer och 113 halsryggsoperationer. Tabell 3 nedan sammanställer vår produktion för 2016 både på Spine Center Göteborg och Spine Center Skåne.

Spine Center Göteborg: Fördelningen mellan olika beställare är i stort sett oförändrad. 56 % av våra nybesök kommer från Västra Götalandsregionen och benämns nedan ”Eget Landsting”. 15 % av våra nybesök kom till oss från ”Annat landsting”, d v s de bor utanför Västra Götalandsregionen ). ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller via en privat sjukvårdsförsäkring.

Spine Center Skåne: 67 % av nybesöken kommer till oss som privatpatienter eller via en privat sjukvårdsförsäkring. 33 % av nybesöken kommer via Region Skåne.

Förhållandet av operation per beställartyp mellan privatbetalande och försäkringspatienter jämfört med landstingspatienter oförändrad jämfört med föregående år. Däremot så har förhållandet mellan patienter som kommer via Eget eller Annat Landsting förändrats; en större andel kommer från Annat Landsting jämfört med föregående år (Fig .1).

Tabell 3

PRODUKTION 2016 SC Gbg SC Skåne Summa

NYBESÖK 2 251 500 2 751

ÅTERBESÖK 1 145 255 1 400

TELEFONKONSULTATIONER 3 824 275 4 099

BLOCKADER 408 27 435

OPERATIONER 890 890

- 10 -

Tabell 5

OPERATIONER 2016 ANTAL

DISKBRÅCK DISCECTOMI LÄNDRYGG 58

STENOS/DEKOMPRESSION LÄNDRYG 480

STENOS/FUSION LÄNDRYGG 56

SPONDYLOLISTHES 22

SRS/FUSION LÄNDRYGG 87

MYELOPATI HALSRYGG 33

RIZOPATI HALSRYGG 80

ÖVRIG DIAGNOS LÄNDRYGG 74

SUMMA 890

Patientbeskrivning

Åldersfördelning för nybesök och våra opererade patienter beskrivs i (Fig. 2). Både median- och medelålder är relativt konstanta. Förhållandet mellan andelen kvinnor och män visas i tabell 4.

Majoriteten (95 %) av våra opererade patienter tillhör ASA-grupp 1 och 2. Jämfört med tidigare år har andelen patienter inom ASA-grupp 1 och 3 minskat medan ASA-grupp 2 har ökat (Fig. 3).

Diagnostyp och Resultatgrupper

Inför 2015 beslutade vi att göra uppehåll med diskprotesoperationer. Anledningen är att vi haft ett fall med mjukdelssvullnad bakom diskprotesen, vilket orsakade spinal stenos med nervsmärta. Enstaka liknande komplikationer har rapporterats i den

vetenskapliga litteraturen. Orsaken verkar vara slitageprodukter från det rostfria stålet i den typ av protes vi använt. Andra material har utvecklats som alternativ, men långtidsuppföljning med dessa saknas ännu. Till dess kunskapsläget förbättras, har vi beslutat göra uppehåll med diskproteser. Mellan 2007–2016 har vi utfört 7042 operationer (Fig.4).

Tabell 4

SC Gbg (Nybesök) SC Skåne (Nybesök) Operation

Medelålder 55,6 könsfördelning 50,2 könsfördelning 57,6 könsfördelning

Medel kvinnor 56,2 51% 55,2 40% 58,2 49%

Medel män 54,9 49% 48,8 60% 57 51%

- 11 -

PROCESSMÅTT – BESKRIVER VERKSAMHETEN

Telefontillgänglighet

Vår telefonväxel stödjer inte registrering av inkommande telefonsamtal och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.

Väntetider

Medelväntetid för nybesök är 30 dagar för Spine Center Göteborg och 9 dagar för Spine Center Skåne, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Medelväntetid från nybesök till operation har ökat från 52 till 59 dagar (Fig. 5).

Vårdtid

Vårdtid definieras som antalet vårddygn inklusive utskrivningsdag. Exempelvis räknas en övernattning efter operation av ländryggsdiskbråck som två vårddygn. Endast marginella förändringar i vårdtiden har skett under året i resultatgrupperna (Fig. 6).

- 12 -

Tabell 7

MEDICINSKA SKÄL TILL STRYKNINGAR 2016

PLITA/UTSLAG PÅ RYGGEN 3

ANGINÖSA BESVÄR 1

GICK EJ ATT SÄTTA KAD 1

SJUK 3

SUMMA 8

Strukna operationer

Med strukna operationer avses patienter som inte genomfört sin inplanerade operation av medicinska eller administrativa skäl (utrymmes- eller läkarbrist). Vi har fortsatt få strykningar tack vare de preoperativa samtal som infördes 2015 efter att vi under en längre tid haft problem med strykningar som inkom med kort varsel (tabell 6, 7).

Utskriven till annat sjukhus

Åtta patienter har remitterats till annat sjukhus för vidare behandling, se tabell 8.

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning

Peroperativ blödning är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år (Fig. 7). Endast en patient har fått blodtransfusion. Cellsaveranvändningen är fortsatt låg, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under operation. Jämfört med 2014 och 2015 är användningen nästan densamma. 18 patienter har haft Cellsaver varav 12 återfått blod (medelvärde 205 ml).

Tabell 6

STRUKNA OPERATIONER 2016

MEDICINSKA SKÄL 8

VARAV PLITOR/EKSEM 2

ADMINISTRATIVA SKÄL 1

PLATSBRIST 1

PATIENT FÖRBÄTTRAD 4

SUMMA 14

Tabell 8

UTSKRIVEN TILL ANNAT SJUKHUS 2016

REHABILITERING 3

DURASKADA 3

INFEKTION 1

LUFTVÄGSBEKYMMER EFTER INTUBATION 1

SUMMA 8

- 13 -

Postoperativ smärta

Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på UVA (uppvakningsavdelning) och vårdavdelningen i tre kategorier: Ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv smärtlindring. Som rutin används oxycodon och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller peroralt till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2–4 timmar postoperativt på UVA. Vår erfarenhet av att mobilisera patienterna tidigt är god och vi bedömer att det är en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg både på UVA och vårdavdelningen även om vi ser en skiftning i förhållandet mellan Ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad smärta jämfört med tidigare år (Fig. 8).

Postoperativt illamående/kräkningar

Även detta skattas av sköterskorna på UVA och vårdavdelningen i tre kategorier: Inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året. Endast enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar (Fig. 9).

- 14 -

RESULTATMÅTT – VERKSAMHETENS VÄRDE

Vi har registrerat 100 % av våra indexoperationer 2016 i Swespine, av dessa är andelen förstagångskirurgi liksom tidigare år ca 80 %.

1-årsresultaten som presenteras nedan baseras på 2015 års operationer: Vi utförde 849 operationer varav 751 är nya indexoperationer och därmed möjliga att följa upp. Primärregistreringen är 100 %. Uppföljningsfrekvensen för 1 år är 79 % och 2 årsuppföljningen 72 % (Fig. 10).

5-årsresultaten baseras på 2011 års operationer. Uppföljningsfrekvensen är 65 %.

Sedan 2013 har uppföljningsfrekvensen minskat, vilket kan bero på att uppföljningen sedan januari 2013 inte längre sköts av vår egen sekreterare utan av Swespines centrala kansli; det upplevs kanske mer anonymt och mindre angeläget att svara. En annan orsak skulle kunna vara att det skickas fler enkäter i samhället i stort och att detta innebär en viss trötthet vad gäller enkäter. Rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening är 90 % 1år och 80 % 2 år.

Vi har 2016 utfört 890 operationer varav andelen halsryggsoperationer är 13%. Av dessa är 765 nya indexoperationer, vilket utgör ca 8% av totala antalet registrerade operationer i Swespine under 2016, 9889 stycken (Fig. 11).

Fördelning mellan myelopati och rizopati i halsryggsgruppen är förändrad. Vi har gjort större andel rizopatier jämfört med myelopatier, d.v.s. allvarliga neurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden till operation är lång.

- 15 -

Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 12).

Ländrygg

I Fig. 13–19 redovisas preoperativa data och 1-årsresultat för livskvalitet mätt med EQ-5D, resultat mätt med GA, funktion med ODI och självskattad nöjdhet för patienter opererade under 2015. I normalfallet redovisas även smärta i form av VAS, men då det pågår ett skifte från VAS (en hundra-gradig skala) till NRS (en tiogradigskala) i ryggregistret, så kan inte jämförbara data fås fram och analyseras detta år. Vi ser dock en högre livskvalitet preoperativt jämfört med riket hos samtliga patienter, utom Diskbråckspatienterna, som opererats under 2015, liksom en bättre postoperativ livskvalitet, resultat (GA), funktion (ODI) och nöjdhet hos SRS-patienter som opererades 2015 jämfört med riket i övrigt. Utfallet för Diskbråckspatienterna är också fortsatt bättre, trots ett sämre utgångsläge, däremot är utfallet för patienter med spinal stenos inte annorlunda än riket i övrigt. För patienterna med spondylolisthes ses ett sämre utfall än riket i övrigt, fortfarande ses en hög andel patienter som anser sig oförändrade 1 år efter operationen, vilket sannolikt är anledningen till sämre ODI och EQ-5D jämfört med riket. Detta kommer att analyseras ytterligare för att hitta förklaringar.

- 16 -

- 17 -

Halsrygg

Fig. 20–21 visar livskvalitet mätt med EQ-5D och NDI-värden preoperativt, samt vid 1-års uppföljning av rizopati och myelopati för patienter opererade under 2015. Fig. 22–23 visar utfall mätt i GA samt patientnöjdhet. Fig. 24 visar EMS för myelopati. Vi har under 2015 opererat patienter som är sämre än riksgenomsnittet för myelopati, men har trots det fått ett bättre resultat med avseende på livskvalitet och ett likvärdigt resultat vad beträffar NDI, GA och nöjdhet. Här är det svårt att dra alltför stora slutsatser då antalet patienter är relativt litet. Vad gäller rizopati så är resultaten bättre i alla utfallsmått jämfört med riksgenomsnittet.

- 18 -

- 19 -

Patientskattat utfall av operationer utförda 2007–2015

Följande sammanställning är en utvärdering av alla operationer som följts upp i Swespine sedan 2007. Underlaget består av 11 166 diskbråck, 19 801 spinal stenos dekompression, 6 248 spinal stenos fusion, 2 154 spondylolisthes, 4 931 SRS, 2 111 rizopati och 1 041 myelopati. I övriga riket finns vår systerklinik Stockholm Spine Center med, vars resultat likvärdiga med våra. Fig 25–28 visar GA och nöjdhet för operationer i hals- och ländrygg sammanslaget för åren 2007-2015. Resultaten är inte Case-mixjusterade. För ländryggsdiskbråck är resultatet klart bättre än för riket i övrigt. Beträffande övriga ländryggsdiagnoser är trenden lite åt samma håll, men inte så markant. På halsryggssidan ter det sig som att vi är lite bättre är riket på båda diagnoserna, även om skillnaden är mindre för rizopati.

- 20 -

Anestesikomplikationer

Vi har få anestesikomplikationer. De som registrerats presenteras i Tabell 9.

Tabell 9

Anestesikomplikationer 2016 Antal

Bltr sänkning efter 5 min 114

Bltr ökning efter 5 min 8

So 2 fall 5

Aspirationspneumoni 1

Fläskläpp 2

Förmaksflimmer 1

Luftvägsbekymmer pga svullnad subglottis 1

Lång vårdtid på UVA pga desaturation 1

Nedsatt SPO2 samt sinuskycardi 1

Postoperativ kardiell ischemi 1

Postoperativ konfusion 1

Tandskada i samband med intubation 1

Tryckskada på örat 1

Totalt 138

- 21 -

Urinvägarna

KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid över en timma. Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt har minskat något. Även frekvensen av urinvägsinfektioner är generellt sett är mycket låg. Två patienter skrevs ut med kvarvarande KAD, se Fig.29.

Hud- och sårproblem under vårdtiden

Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Endast tre patienter hade hudreaktion på förbandsmaterial.

Sårinfektioner

Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av uppföljningsenkäten vi skickar 30 dagar postoperativt till opererade patienter. Vi frågar patienten om operationssåret läkt utan problem och om de har fått antibiotikabehandling på grund av sårläkningsproblem.

Under året har 28 ytliga infektioner registrerats vilket motsvarar 4 %. Ett observandum är att antalet djupa infektioner ökat till 7 st. d.v.s. 1 % (Fig.30).

- 22 -

Operationstekniska komplikationer

Andelen operationstekniska komplikationer har ökat jämfört med 2015, se Tabell 10. Orsakerna till detta analyseras på läkarnas M&M-konferenser. Generellt sett har en durarift sällan någon betydelse för slutresultatet, men antalet nervskador är ett observandum. Då det totala antalet är lågt kan det röra sig om en slumpmässig anhopning. Totalt har 14 nervrotsskador och 14 stora blödningar (>1500 ml) inträffat sedan kliniken startade 2007, detta motsvarar 0,4 % av alla operationer.

Reoperation

Under året utfördes 55 reoperationer under aktuellt eller nytt vårdtillfälle. Fördelningen framgår av Tabell 11. Andelen reoperationer på grund av postoperativt hematom har ökat kraftigt, medan reoperationer för kvarvarande reststenos har minskat kraftigt. Vi har inte haft några reoperationer för recidivdiskbråck inom 30 dagar. Vi kan se något fler antal reoperationer som beror på implantatproblem. Övriga diagnoser ses oförändrade. Antalet reoperationer som orsakats av blödning kommer att analyseras.

Den totala reoperationsfrekvenser för PUOH (potentiellt undvikbara oönskade händelser, det vill säga blödning, infektion, reststenos, implantatsproblem och liquorläckage) var under året 5,5 %, jämfört med 6,3 % under 2015 och 4,6 % under 2014.

Tabell 10

OPERATIONSTEKNISKA KOMPLIKATIONER

Antal % Antal %

Nervrotsskada (alla) 1 0,4% 3 0,3%

Implantatsproblem (3+4+5) 4 2,9% 6 3,6%

Duraskada (1+2+3) 29 4,8% 54 9,1%

Stor blödning (alla) 0 0% 0 0%

Övrigt 0 0% 0 0%SUMMA 34 63 0

2015 2016

Tabell 11

REOPERATIONER 2014 2015 2016

Duraskada 6 6 8

Hematom 9 6 23

Implantatsproblem 2 4 7

Kvarvarande reststenos 14 31 7

Infektion 3 2 8

Recidivdiskbråck 7 8 0

Övrigt 8 10 2SUMMA 49 67 55

- 23 -

SLUTSATS

Utfallet av våra operationer under 2015 visar att vi ligger lika bra eller bättre än riksgenomsnittet för alla diagnoser utom spondylolisthes. Vi har redan sedan tidigare historiskt sett haft signifikant bättre resultat än riket för SRS, diskbråck och spinal stenos. Sammantaget så uppfyller vi fortfarande delvis målet att ”våra behandlingsresultat ska vara bättre än genomsnittet i Swespine.” Några resultat i årets rapport bör bli föremål för närmare kontroll och analys: 1. Ökad andel reoperationer på grund av postoperativt hematom och sårinfektioner under 2016. 2. Ett något sämre resultat än riksgenomsnittet för patienter med spondylolisthes opererade under

2015. 3. Antalet peroperativa durarifter under 2016.

FORSKNING OCH UTBILDNING

Avslutad forskning under året

Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind.

Bakterieprovtagning i samband med operation av ländryggsdiskbråck för att utföra eventuell förekomst av propionibacterium acnes. Olle Hägg.

Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid cervikal rizopathi. Bengt Lind handledare.

Benchmarking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg.

Randomiserad studie där två olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Olle Hägg.

Pågående forskning

Doktorandprojekt vid Sahlgrenska Akademin avseende preoperativ fysioterapi i samband med steloperation i ländryggen. Hanna Lotzke (fysioterapeut). Huvudhandledare Marie Lundberg, bihandledare Professor Helena Brisby Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Olle Hägg.

Minimalinvasiv kirurgisk teknik vid fusionskirurgi i ländryggen (MIS). Hans Laestander

Doktorandprojekt avseende utvärdering/validering av Global Assessment som primärt utfallsmått efter ländryggskirurgi – en registerstudie. Catharina Parai, huvudhandledare Helena Brisby och bihandledare Bengt Lind och Olle Hägg

Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind.

Planerad forskning inför 2017

Studie avseende behandlingsresultat efter halsryggskirurgi värderat med Global Assessment score i

relation till resultat bedömt med EuroQ respektive NDI. Studien bygger på data ur Swespine. Fabian

Jacobsson och Bengt Lind.

RCT mellan diskprotes och ALIF vid kronisk ländryggssmärta – Yara Asterfjord. Huvudhandledare

Svante Berg, Stockholm Spine Center.

- 24 -

Utbildning och annan akademisk verksamhet

Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för blivande ryggkirurger).

Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research Society) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsatt arbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (SVEUS). Hans Laestander är styrelseledamot i Svensk Ryggkirurgisk Förening.

PLANERING INFÖR 2017

I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för kommande år:

1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %. 2. Minska re-operationsfrekvensen för PUOH till högst 3 % och duraskador till högst 2 %. 3. Bibehålla korta väntetider: Max två månader till mottagning respektive operation.

Vi kan konstatera, att frekvensen av sårinfektion och reoperation fortfarande kvarstår som kvalitetsmål.

Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter:

• Sårinfektion och reoperation enligt ovan. • Särskild granskning av orsaker till djup infektion. • Analys av orsaker till ökad reoperationsfrekvens för hematom, duraskador och infektion. • Utvärdering av orsaker till samt åtgärd av dåligt bemötande. • Fortsatta problemkonferenser varje vecka. • Komplikationskonferens (M&M) varje kvartal med granskning av genomförda reoperationer och

dåliga behandlingsutfall. • Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst risk

för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.

• Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. GHP Spine Center Göteborg AB 2017–05-22

Hans Laestander

Kvalitetsansvarig läkare

- 25 -

Bilaga 1. Redovisning av uppföljningsenkäter efter nybesök och operation 2016

Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?

Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt av din läkare?

Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av övrig personal på

Kliniken?

- 26 -

Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?

Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?

Skulle du kunna rekommendera kliniken till andra?

I vår enkät ”Uppföljning efter operation” har vi även två frågor om upplevelsen av smärtlindring på vårdavdelningen; • Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? • Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? 90 % av patienterna är nöjda med sin behandling av smärta och obehag under vårdtiden och 83% upplever att de får med sig tillräckligt med smärtstillande hem.

- 27 -

Bilaga 2. Utfall av Nationell patientenkät öppen- och slutenvård 2016 Nationell patientenkät för patientupplevd kvalitet skickades ut under perioden 1 april till 31 maj 2016 till patienter inom öppen och slutenvård på GHP Spine Center. Sammanfattningsvis har 150 enkäter skickats ut inom öppenvården (mottagningen) med en svarsfrekvens på 54 %. Inom slutenvården skickades 131 enkäter ut med en svarsfrekvens på 75,6 %. I enkäterna får patienterna svara på frågor inom nedan sju dimensioner; • Emotionellt stöd • Information och kunskap • Delaktighet och involvering • Kontinuitet och koordinering • Tillgänglighet • Respekt och bemötande • Helhetsintryck I jämförelse inom öppenvården mellan GHP Spine Center Göteborg, Västra Götalandsregionen och Riket ligger GHP Spine Center något över vad gäller alla dimensioner förutom emotionellt stöd. Här ligger verksamheten i paritet med Västra Götalandsregionen och Riket. Genomgående i utfallet för enkäten med patientupplevd kvalitet inom öppenvård är att patienterna efterfrågar mer information vad gäller medicinering och eventuella biverkningar samt möjlighet till att vara mer delaktiga i besluten beträffande sin vård/behandling. I jämförelse inom slutenvården mellan GHP Spine Center Göteborg, Västra Götalandsregionen och Riket toppar GHP Spine Center samtliga dimensioner. Även här visar utfallet för enkäten att patienterna efterfrågar mer information vad gäller medicinering och eventuella biverkningar samt möjlighet till att vara mer delaktiga i besluten beträffande sin vård/behandling.

- 28 -

Bilaga 3. Publikationer av klinikens läkare under 2016 1. A 5- to 8-year randomized study on the treatment of cervical radiculopathy: anterior cervical

decompression and fusion plus physiotherapy versus physiotherapy alone. Engquist M, Löfgren H, Öberg B, Holtz A, Peolsson A, Söderlund A, Vavruch L, Lind B. J Neurosurg Spine. 2017 Jan;26(1):19-27. doi: 10.3171/2016.6. SPINE151427. Epub 2016 Aug 26. PMID: 27564856

2. Publication rate of paper and podium presentations from the European Section of the Cervical Spine Research Society Annual Meeting. Janssen T, Bartels R, Lind B, Villas Tome C, Vleggeert-Lankamp CL. Eur Spine J. 2016 Jul;25(7):2311-6. doi: 10.1007/s00586-016-4404-9. Epub 2016 Feb 11.

3. BMC Musculoskelet Disord. 2016 Aug 18;17(1):349. doi: 10.1186/s12891-016-1203-8. Use of the PREPARE (PREhabilitation, Physical Activity and exeRcisE) program to improve outcomes after lumbar fusion surgery for severe low back pain: a study protocol of a person-centred randomised controlled trial. Lotzke H1,2,3, Jakobsson M4,5, Brisby H4,6, Gutke A7, Hägg O4,8, Smeets R9,10, den Hollander M11,12, Olsson LE13,14,15, Lundberg M4,6,13.

4. Age and pro-inflammatory gene polymorphisms influence adjacent segment disc degeneration more than fusion does in patients treated for chronic low back pain. 2016 Jan;25(1):2-13. doi: 10.1007/s00586-015-4181-x. Epub 2015 Aug 18. PMID Omair A, Mannion AF, Holden M, Leivseth G, Fairbank J, Hägg O, Fritzell P, Brox JI. Eur Spine J.: 26281980 Similar articles Select item 25828191