Kvalitetsredovisning Fageräng förskola Svanen Läsår ht 2015 ......Hösten 2015 Utifrån tema kroppen köpte vi in olika material bl.a ett skelett, halvkropp med kroppens organ,

0

0

Kvalitetsredovisning Fageräng förskola

Svanen Läsår ht 2015- vt 2016

Fageräng Skolvägen 1 Väsby Högtidsvägen 8 Vagnhärad •Tel: 08- 567 05 77• E-post: [email protected]

www.trosa.se

1

Innehållsförteckning Profil .......................................................................................................... 4

Värdegrund ................................................................................................. 4

Förutsättning för: ....................................................................................... 4Avdelning (Namn) ...................................................................................... 4Antal avdelningar på förskolan .................................................................... 4Öppettider: ............................................................................................... 4

Inledning .................................................................................................... 5

Lokaler/innemiljö ....................................................................................... 6

Gården/utemiljö ......................................................................................... 6

Arbetsplan .................................................................................................. 6

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan ............. 8Mål .......................................................................................................... 8Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ............................................ 8Kriterier för måluppfyllelse .......................................................................... 8

Metod ......................................................................................................... 9

Reflektion/Analys ..................................................................................... 10

Måluppfyllelse .......................................................................................... 10

Så går vi vidare ........................................................................................ 10

Dokumentation ......................................................................................... 12Aktivitet .................................................................................................. 12Läroplansmål ........................................................................................... 12Metod/arbetssätt ...................................................................................... 12(bild) ..................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.Reflektion Analys ...................................................................................... 12Så går vi vidare ........................................................................................ 13

OMRÅDE– Matematik, förskolan ............................................................... 14Mål ......................................................................................................... 14Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ........................................... 14

Metod ....................................................................................................... 15


Måluppfyllelse .......................................................................................... 17

Så går vi vidare ........................................................................................ 17


OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan ......... 20

Sida 2

Mål ......................................................................................................... 20Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ........................................... 20Kriterier för måluppfyllelse ......................................................................... 20

Metod ....................................................................................................... 21


Måluppfyllelse .......................................................................................... 23

Så går vi vidare ........................................................................................ 24


OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL ..................................... 27Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ........................................... 27Målindikator ............................................................................................. 27

Metod ....................................................................................................... 27


Måluppfyllelse .......................................................................................... 28

Så går vi vidare ........................................................................................ 28

Dokumentation ......................................................................................... 29Aktivitet .................................................................................................. 29Läroplansmål ........................................................................................... 29Metod/arbetssätt ...................................................................................... 29(bild) ...................................................................................................... 29Reflektion Analys ...................................................................................... 29Så går vi vidare ........................................................................................ 29

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan ............................................... 30Mål ......................................................................................................... 30Kriterier för måluppfyllelse ......................................................................... 30

Metod ....................................................................................................... 31


Måluppfyllelse .......................................................................................... 32

Så går vi vidare ........................................................................................ 32


OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ................................................................... 35

Sida 3

Mål ......................................................................................................... 35Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ........................................... 35Kriterier för måluppfyllelse ......................................................................... 35

Metod ....................................................................................................... 36


Måluppfyllelse .......................................................................................... 36

Så går vi vidare ........................................................................................ 37

Dokumentation ......................................................................................... 38Aktivitet .................................................................................................. 38Läroplansmål ........................................................................................... 38Metod/arbetssätt ...................................................................................... 38(bild) ..................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.Reflektion Analys ..................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.Så går vi vidare ........................................................................................ 39

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA ............................................................... 40Mål ......................................................................................................... 40Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: ........................................... 40Kriterier för måluppfyllelse ......................................................................... 40

Metod ....................................................................................................... 40


Måluppfyllelse .......................................................................................... 41

Så går vi vidare ........................................................................................ 41


Sammanfattning/Avslutning .................................................................... 44

Sida 4

Profil

Lek, Rörelse och Återhämtning

Värdegrund

Fagerängs förskola ska vara en arbetsplats och mötesplats där alla barn och vuxna ska bli sedda, bemötas respektfullt och bli positivt bekräftande för den man är. Alla ska känna trygghet och gemenskap. Ingen ska bli diskriminerad eller utsättas för kränkande behandling.

Förutsättning för:

Avdelning Svanen Höstterminen 2015: 20 barn Födda mellan (årtal tex: 2010-2014)

personal: 3 pedagoger som arbetar heltid 100% varav 1 förskollärare och 2

barnskötare

Vårterminen 2016. 24 barn Födda mellan 2010-2014 (årtal)

personal förskollärare:1 st 100%

personal barnskötare: 2 st varav en 100% och en 50%

1 vikarie som arbetar på fast schema

1 antal resurspersonal under terminen

Antal avdelningar på förskolan 1-3 år: 2st 3-5 år: 2st 1-5 år: 1st Öppettider: Öppethållande mellan kl 06.00 och 18.00

Sida 5

Inledning

Hösten började med en barngrupp på 20 barn och tre heltider. Vi startade upp temaarbetet om Kroppen vilket blev jättelyckat. Barnen var mycket intresserade och motiverade och ville bara lära sig mera. Materialet om kroppen som vi köpte in var mycket omtyckt och användbart. Vi hann under hösten gå igenom skelettet, organen, blodomloppet, hjärtat, musklerna och matspjälkningsapparaten. Barnen har fått varierande kunskaper utifrån arbetet med kroppen och vid dokumentationen över deras kunskaper överraskades vi av hur mycket de lärt sig. Dokumentationerna över barnens arbete /kunskaper tar lång tid men blir mycket bra. Barnen visar stolt upp sina arbeten för föräldrarna och diskuterar gärna med varandra om de faktakunskaper de fått. Under hösten blev det mycket rörelseaktiviteter, utifrån vår profil med inriktning på rörelse och lek. Vi hade tillgång till en lokal där vi kunde använda olika materiel och redskap tillsammans med barnen en gång i veckan. Vilket vi under vårterminen inte hade möjlighet till.

Under läsåret har vi satsat mycket på våra största barn. Två gånger i veckan har de stora barnen från Fagerängs alla tre avdelningar träffats och haft kul ihop med skolförberedande verksamhet. Barnen har lärt känna varandra väl samt att de har fått utmaningar utifrån deras nivå. En av dagarna har de haft gymnastik i skolans gymnastiksal där de fått träna i att duscha och byta om. De har även fått lära känna skolans miljö på ett naturligt och positivt sätt. Nu längtar de mindre barnen efter att få bli stora och få prova på allt detta roliga. Under hösten och våren fick vi en elev från gymnasiets Barn och Fritid delta några dagar i veckan som lärling på förskolan. Strax innan jul blev en personal långtidssjukskriven. Med ett nytt arbetslag började vi nu arbeta med struktur och rutiner ,bildschema, lekgrupper, värdegrund och rutiner blev tryggt för både barn och pedagoger. Efter en tid sattes en extra personal in för att stärka arbetet med gruppen. Våren verksamhet präglades mycket av värdegrund och kamratskap. Kompisblomman, kompisböckerna, makaroniburken och våra maskotar blev väl

Sida 6

använda. Rutiner blev viktigt för barnen, samma pedagoger och samma aktiviteter varje dag. Vi satte upp ett bildschema på väggen och i hallen kunde föräldrar och barn se vad som skulle hända. Lekgrupperna var värdefulla så barnen visste vad de skulle vara och ingen kunde känna sig utanför. Efter lunch hade vi vila för de flesta barnen med massage. Detta var väldigt omtyckt av barnen och många somnade.

Lokaler/innemiljö

Lokalerna på fagerhults förskola är tillfälliga och för små för fler barn i gruppen, vi väntar på att den nya förskolan ska bli klar. Fagerhults inomhus lokaler är slitna och vissa utrymmen sämre än andra vilket gjort att vi har fått möblera på bästa sätt för att ge barnen så mycket inspiration och utmaningar som möjligt. Vi är relativt nöjda men saknar ett målar och skaparrum där barnen har möjlighet att lämna sina arbeten för till ex. lunch och fortsätta sedan.

Gården/utemiljö

Utomhus har barnen en varierande gård med gräs och asfalt. Gården har olika nivåer och rum där barnen kan dela upp sig efter olika intressen. Sommartid tar vi pedagoger ut olika lekmaterial för att ytterligare stimulera leken. Det barnen och vi pedagoger saknar är den klätterställning med rutschkana som plockades ner och flyttades till en ny förskola.

Arbetsplan

Efter förra årets tema Jaget kunde vi se att barnen blev mer intresserad av sin kropp vilket medförde att vi under hösten planerade ett tema om Kroppen. I förra kvalitetsredovisningen kommer det fram på flera ställen att vi pedagoger vill följa barnen, inspirera och utveckla det som intresserar dem. Därför vill vi pedagoger styra verksamheten under året så att det finns utrymme att följa barnens intressen. Det framkommer utifrån förra året att vi pedagoger ser barnen som en tillgång i lärandet (barn lär barn). Vi vill ge barnen tid att få vara självständiga, visa varandra och tro på barnen så vi höjer deras självkänsla. Så utifrån förra kvalitetsredovisningen och läroplanen blev det en grovplanering. Grovplanering hösten 2015 och våren 2016 Språk

• Skapande med hela kroppen • Munmotorik • Lek, musik och sång tillsammans

Sida 7

• Sagor och Fakta böcker Matematik

• Längd och vikt • Diagram • Jämföra

NTA

• Kroppsdelar • Kroppens funktion • Skelett, muskler, matspjälkningsapparaten

Hälsa Livsstil

• Röris, gymnastik • Skogen • Näringslära • Yoga, Massage

Normer och värden

• Känslor • Värderingar om kroppen

Barns inflytande

• Självständighet • Delaktighet • Ansvar

Sida 8

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker

nya sätt att förstå sin omvärld • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattning-

ar och försöker förstå andras perspektiv • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kom-munikativa funktioner

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att an-vända sig av, tolka och samtala om dessa

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tan-kar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

• att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse Personalen: 1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli

självständiga 2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i

grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande 4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängli-

ga och väl synliga 5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel

samt använder ett tydligt och nyanserat språk 6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen 7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synli-

ga för barnen 8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att ut-

veckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama 9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga

Sida 9

Metod

Hösten 2015 Utifrån tema kroppen köpte vi in olika material bl.a ett skelett, halvkropp med kroppens organ, affischer med kroppen, musklerna och matspjälkningsorganen. Vi lånade fakta böcker om kroppen och plockade fram pussel och andra material om kroppen. På samlingen pratade vi om kroppen, undersökte skelettet och kroppens organ. Vi utgick från barnens frågor och förklarade ord och begrepp. Barnen fick utforska med alla sina sinnen. Utifrån barnens kunskaper fick de sedan måla och skapa sina kroppar och reflektera över hur sin egen kropp fungerar. Vi använde oss av lekar och sånglekar som handlade om kroppen. Vi hämtade material från internet och tittade på olika små filmer från UR.

Våren Tema kroppen fick ta en annan riktning. Vi fick ta fram våra Kompisböcker om kaninen och ekorren (natur o kultur), situationskort, kompisblomman och vår makaroniburk. Vi lekte olika gruppstärkande lekar och vi hade lekgrupper i den fria leken.

Sida 10

Reflektion/Analys

Hösten 2015 Barnen visade ett stort intresse för vårt konkreta material om kroppen, även våra yngsta barn. De lärde sig snabbt nya ord och begrepp och berättade gärna för varandra och sina föräldrar. När de ramlade på rumpan sa de att de hade ont i svanskotan. Fakta böckerna var intressanta och samlade ofta flera barn som berättade för varandra. Alla barn visade en nyfikenhet och många var vetgiriga och ville veta mera. I rolleken, skapande och under andra tillfällen hamnade koppen i fokus. Vilka muskler man använde vid en viss rörelse, samt vad som hände när man blev sjuk eller skadade sig. Många föräldrar imponerades över barnens kunskaper. Våren 2016 Nytt arbetslag samt nya barn medförde att vi måste jobba ihop barn och pedagoger. Lekgrupperna blev bra och konkret för barnen, nu visste de vilka barn de skulle leka med och kunde komma till ro i leken. Våra maskotar ”Kråkan och Mamma Mu” fick vägleda barnen i olika dilemman vilket uppskattades av barnen. Makaroniburken var också populär, barnen fick lägga makaroner i burken när de gjort något bra eller varit hjälpsam allt för att stärka barnens självförtroende. Dock hann vi inte med att ha en kompisfest. Det blev många bra diskussioner tillsammans med barnen om olika känslor. Vad gör man när man blir arg och vad får man göra? Barnen hade många bra förslag. För vissa barn kändes det bra att vara ensam en stund och lugna ner sig. Vi kom fram till att ett av rummen på avdelningen kunde man få vara ensam i när barnen kände att de behövde det.

Måluppfyllelse

Hösten 2015 Vi anser att vi klarat måluppfyllelsen. Bara genom temat kroppen har vi pedagoger kunnat lyfta de olika kriterierna under hösten. Våren 2016 Vi anser att vi klarat måluppfyllelsen men inte till lika stor del. Kriterierna är uppfyllda i grupp men det enskilda barnet har fått mindre tid.

Så går vi vidare

Vi pedagoger ser en stor vinning med att arbeta med något större tema område,

Sida 11

barnen blir väldigt delaktiga och visar ett stort intresse. Lär sig nya ord och tar till sig fakta och specialkunskap. Vi kommer fortsätta jobba med ett större tema och utgå ifrån barnens intressen. Vi ser att barngruppen behöver utvecklas språkligt, det kommer vi att göra genom att lägga större focus på sagor i olika former, som tex flano ,3d sagor , dramatisera sagor och böcker.

Sida 12

Dokumentation

Aktivitet Tema Kroppen Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, undersöka och använda begrepp och samband mellan begrepp.

• Utvecklar sin förmåga att föra och följa ett resonemang • Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur

människor, natur och samhälle påverkar varandra • Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och

samtala om naturvetenskap

Metod/arbetssätt Barnen har fått studera och utforska allt material om kroppen. Vi har diskuterat och samtalat om kroppens olika funktioner. Vi har lekt och dramatiserat och skapat i olika material. Barnen har sedan fått återberätta med egna ord vad de vet om kroppen. Reflektion Analys Barnen tyckte det var så spännande med temat kroppen. De väntade på sin tur att få berätta och dokumentera vad de lärt sig. De var sedan jättestolta när vi satte upp allas dokumentationer på väggen. Barnen fortsatte även diskussionerna när dokumentationen satt på väggen. Föräldrarna blev imponerade över barnens kunskaper. Vi pedagoger har lärt oss att barnen alltid är sugna på kunskap och att vi inte ska tänka att det kanske är för svårt.

Sida 13

Så går vi vidare Nya utmaningar med nya teman är så kul. Lika utvecklande för barnen som för oss pedagoger. Det tar mycket tid att göra dokumentationer för varje barn men det blir mycket bra och är uppskattat av alla barn och föräldrar.

Sida 14

OMRÅDE– Matematik, förskolan

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematis-ka begrepp samband mellan begrepp

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang.

Kriterier för måluppfyllelse Personalen: 1. räknar och ”ramsar” dagligen 2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter 3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser 4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och

mönster 5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym 6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt 7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur

saker förhåller sig till varandra 8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och

räknesymboler 9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att

experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Sida 15

Metod

Utifrån temat kroppen ta upp det matematiska. Längd och vikt kopplat till kroppen. Jämföra sig själv med vår meterstav och få en förståelse för meter och hur långt det är. Jämföra sin längd med varandra (längre-kortare). Skapa en längd som är lika stor som barnet själv.

Tema kroppen

Räkna olika kroppsdelar och hitta par. Få en förståelse för vad ett par är.

Skapa ett årshjul där det blir tydligt och konkret för barnen med årstider, månader och dagar.

Tid

Under samlingen kunna belysa olika matematiska begrepp genom lek, sång och diskussioner.

Samling

Inspirera barnen till olika skapande aktiviteter, som sykort, halband, sifferböcker m.m

Pyssel /Jobb

Sida 16

Reflektion/Analys

Barnen blev mycket inspirerande av tema kroppen och fastnade först för längd De jämförde sig med varandra och byggde olika saker som var lika långa som sig själva. De använde vår längdstav till det mesta eftersom de lärt sig att den var en meter. Barnen var stolta över sina band som var lika långa som de själva. De flesta barnen hade gjort olika mönster med färger som de gillar, eller utifrån färger på flaggor och fotbollslag. De som var långa upptäckte att de tog längre tid att göra sin längd. Skelettet Skelettet var det som intresserade barnen mest. De räknade de olika benen och speciellt revbenen som de upptäckte att de satt som par, lika många på varje sida. Detta blev viktigt för vissa barn när de sedan skapade sitt skelett med tops.

Pyssel/ Jobb Många barn tycker det är kul med ett ”jobb” i lådan som de plockar fram när tid ges. De börjar enkelt men barnen vill gärna ha svårare utmaningar som mindre pärlor, svårare mönster och arbete som tar längre tid. Barnen inspirerar också varandra och hjälper varandra när de stöter på problem. Samlingen Samlingen är väldigt uppskattad av barnen. Det är då vi leker och har kul tillsammans. Det är ett tillfälle att plocka in alla olika ämnen, speciellt matematik genom olika räkneramsor och lekar. Tema kroppen har fått stort utrymme, det är då vi tittar och diskuterar om kroppen tillsammans. Barnen inspirerar och lär av varandra och tar in på sin nivå. Vi pedagoger kan se en stor vinning i att barnen är i olika åldrar när de lär av varandra.

Sida 17

Tid Under samlingen sjunger vi och pratar om årstider, månader och dagar. Årshjulet har varit konkret för barnen, där de kunnat se när de fyller år, samt olika traditioner som ska hända under året. Barnen har fått en uppfattning om att allting går runt, återkommer hela tiden.

Måluppfyllelse

Vi anser att vi uppfyllt de flesta kriterierna. Det vi inte tagit upp speciellt mycket är volym.

Så går vi vidare

Vi fortsätter arbeta tematiskt med något tema eftersom vi sett att det utvecklar barnen och oss pedagoger mycket.

Sida 18

Dokumentation

(dokumentation tex aktivtetsblad, eller ipad skall innehålla :) Aktivitet Matematik Längd Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum , form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Metod/arbetssätt Barnen fick fundera över vad längd var och hur långa de trodde att de var i jämförelse med varandra. De fick också fundera och jämföra längden hos oss pedagoger. När barnen fått en förståelse för längd mätte vi barnen och de fick göra en längd med pärlor och mönster så långa de var. Reflektion Analys Barnen tyckte det var spännande och lärorikt. Hur olika lång man kan vara fast man är lika gammal. De började diskutera hur långa deras föräldrar var och jämförde med varandra. Några barn var stolta över att de var så långa men upptäckte att de fick göra mycket längre längd vilket tog lång tid.

Sida 19

Så går vi vidare Mycket intressant med barnens olika funderingar om längd. Meterstaven var mycket uppskattad och blev lätt att jämföra sig med. Den kom även till användning vid olika byggen och arbeten. Viktigt att barnen har något att associera till som är konkret.

Sida 20

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur männi-skor, natur och samhälle påverkar varandra

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel tek-nik fungerar

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekni-ker, material och redskap

• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion 2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt le-

vande och omsorg om sin närmiljö 3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, återvinning och

källsortering 4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, reflek-

tera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lust-fyllt sätt

Sida 21

Metod

Tema Kroppen

Vi undersökte kroppen och dess funktioner tillsammans med barnen bl.a skelettet, blodomloppet och hjärtat, matspjälkningsapparaten, musklerna övriga organ i kroppen. Vi har använt oss av olika material som vi köpt in bl.a docka (människokroppen) med kroppens organ, ett skelett, ett hjärta, planscher med musklerna och matspjälkningsapparaten och olika faktaböcker på biblioteket. Barnen har fått undersöka med alla sina sinnen. Experiment Under vintern och våren undersökte vi snö och vatten. Vi gjorde olika snö och vattenexperiment. Barnen fick möjlighet att ställa egna hypoteser och reflektera över tex. varför snön är vit och vad har vattnet för färg, kan man dricka allt vatten. Återvinning Storbarnen arbetade med återvinning på deras träffar under våren. Vi besökte en återvinningsstation, sorterade olika sopor, diskuterade vad som händer med sopor i naturen samt tittade på olika avsnitt av ”Barr och Pinne” i UR. Projektet avslutades med den årliga skräpplockardagen.

Bygg och konstruktion

Vi har skapat en miljö där det finns tillgång till mycket olika sorters bygg och konstruktions material. Där barnen har möjlighet att sitta själv och skapa och där man kan bygga flera samtidigt. Vi har också tagit kort på barnens byggen så de har möjlighet att återskapa dem.

Sida 22

Odling Barnen började intressera sig för vad det var för hårda små saker i tomaterna. Kunde man göra något av dem. Vi provade att lägga dem på papper och vattna och även i jord. Barnen ville plantera mera så vi fick spara mjölkkartonger som vi kunde plantera i. Reflektion/Analys Kroppen Barnen har visat ett stort intresse för temat om kroppen. Barnen har tagit till sig olika kunskaper. Några var väldigt intresserade av skelettet, andra om lungorna och hjärtat. Att lyssna med stetoskop på sitt eget hjärta var svårt men spännande och hur kunde det vara lättare att höra hjärtat när man precis hade sprungit. Det blev många frågor och diskussioner hur vår kropp fungerar. Allt material var tillgängligt hela dagarna för barnen vilket gjorde att de gärna samlades kring sakerna och diskuterade. Det blev mycket jämförelse och tankar kring om alla ser likadana ut inuti människor och djur, vilket medförde att vi fick låna böcker och titta på nätet hur olika djurs skelett såg ut. Experiment Barnen är mycket förstjusta i experiment speciellt när de får prova själva. De flesta barn vågar ställa egna hypoteser och vill gärna veta hur det fungerar.

Återvinning Återvinning var ett konkret och uppskattat ämne för alla barn. De hade mycket bra för kunskaper vilket gjorde att barnen lärde sig mycket av varandra. Filmerna om ”Barr och Pinne ” från UR är mycket bra och uppskattade av barnen. Tyvärr fick vi inte projektorn att fungera vilket gjorde att barnen fick sitta i mindre grupper och titta på datorn. Även annat material från Håll Sverige Rent fungerade bra och var roliga. På själva skräpplockardagen öste regnet ner vilket gjorde att barnen och vi pedagoger inte tyckte det var så kul. Trots det plockade barnen påsarna fulla med skräp.

Sida 23

Bygg och konstruktion Många barn tycker om bygg och konstruktion. Vi har sett att det är viktigt att det finns mycket olika sorters bygg och konstruktion. Där man kan bygga själv med och tillsammans med flera. Det behöver ibland finnas mycket för att det inte ska bli konflikter om materialet. Under temat kroppen ville barnen gärna bygga något som var lika långt som de själva. De ville gärna använda meterstaven för att se hur långt de kunde bygga.

Odling

Odlingen på avdelningen var på barnens eget initiativ. De fick välja vad vi skulle

plantera. Barnen var helt klara med vad de behövde för att odla. De provade med

de olika grönsaker som vi fick till maten och att plantera godis. Kanske skulle de

växa ett godisträd diskuterade de. Trots vattning och sol kom det inget godis men

många tomatplantor. Till semestern kunde alla barn få med sig en tomatplanta hem

och plantera vilket alla barn var stolta över.

Sida 24

Måluppfyllelse Vi anser att vi uppfyllt alla kriterier under året.

Så går vi vidare Naturkunskap fascinerar de flesta barn och är roligt. Det är roligt när det finns material att använda och blir lättare för barnen att ta till sig kunskap om de får uppleva med alla sinnen. Vi pedagoger behöver bli bättre på att använda oss av olika medier för att visa barnen andra filmer och spel. Fakta böckerna är viktiga på förskolan. Där behöver barnen inte alltid ha en vuxen bredvid sig för att förstå, ibland räcker det med bilder som talar.

Sida 25

Dokumentation

Aktivitet Tema Kroppen Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna , reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Metod/arbetssätt Vi tittar och undersöker vårt skelett. Försöker känna på oss själva om man kan känna sitt skelett. Talar om vad de olika benen heter och vad skelettet är till för. Barnen fick även skapa sitt egna skelett. Reflektion Analys Skelettet fascinerade barnen mycket. De lärde sig snabbt vad de olika benen hette och vad skelettet var bra för. Något barn hade hittat skelettdelar i skogen som vi undersökte och kom fram till att det kom nog från ett djur. Barnen ville veta vad alla benen hette. När något barn slagit i huvudet, hade de ont i skallbenet och hade barnet ramlat på rumpan fick de ont i svanskotan.

Sida 26

Så går vi vidare Vi kommer fortsätta att utmana och erbjuda barnen upplevelser i naturkunskap eftersom vi kan se att barnen visar ett stort intresse för lusten att lära.

Sida 27

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10 Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: • Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan • Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis • Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten • Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns

lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

• Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

• Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut

enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet. Sammanställs på varje avdelning i en pärm

• Föräldraaktivinskolning

Metod

Under året har vi haft föräldramöte, drop in fika och utvecklingssamtal där föräldrarna har fått möjlighet till insyn i vår verksamhet. Vi har också erbjudit föräldrarna att vara delaktiga i vår verksamhet för en dag. Tyvärr är det ingen förälder som har haft den möjligheten. Vi har en bra dialog med föräldrarna i hallen när de lämnar/hämtar sina barn. Om det är jobbigt på morgonen eller finns annan oro hos förälder eller barn har vi ringt eller sms föräldrar under dagen för att lämna information och de ska känna sig trygga.

Sida 28

Reflektion/Analys

Under våren hade vi våra första barn med föräldraaktiv inskolning. Det gick väldigt bra, föräldrarna kände att de fick en bra insyn i förskolan och lärde känna många barn. Vi pedagoger fick en bra kontakt och relation med föräldrarna. På föräldraenkäten fick vi enbart bra feedback när det gäller om föräldrarna anser om utvecklingssamtalet är stöd för sitt barns lärande.

Svanen har fått väldigt goda resultat från enkäten vilket är roligt och gör att vi känner oss stolta över vårverksamhet och arbete med barnen.

Under läsåret har vår maskot ”kråkan” och ”Mamma Mu ” fått följa med barnen hem tillsammans med annat pedagogiskt material. Detta har varit väldigt uppskattat av barnen och föräldrarna.

Måluppfyllelse

Vi anser att vi uppfyllt alla kriterier i måluppfyllelsen

Så går vi vidare

Vi fortsätter med den dagliga kontakten och en öppen dialog med föräldrarna, föräldrasamtal och föräldramöten samt dropp in fika. Vi kommer att fortsätta med någon typ av maskot samt pedagogiskt material som får följa med barnen hem.

Sida 29

Dokumentation

(dokumentation tex aktivtetsblad, eller ipad skall innehålla. (Här utgår ni från en aktivitet med föräldrasamverkan, där föräldrar är delaktiga. På gruppnivå.) Aktivitet Läroplansmål Metod/arbetssätt (bild) Reflektion Analys Så går vi vidare

Sida 30

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: • Förskolan skall sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och

förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler • utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar • utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation

samt vilja hjälpa andra • utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika

etiska dilemman och livsfrågor i vardagen • utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social

bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

- 95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten. I årets föräldraenkät kände % av föräldrarna trygghet och trivsel

- 95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (endast de avd med 5 åringar svarar här se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt 4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i

läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder 6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter 7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar en årlig

plan

Sida 31

Metod • Arbeta med kompisböckerna.

• Använda Lions quest material.

• Arbeta med kompisblomman.

• Använda oss av Kråkan och Mamma Mu våra maskotar.

• Kråkan och Mamma Mu får följa med barnen hem tillsammans med annat pedagogiskt material.

• Ge barnen redskap att uttrycka sig och hantera sina känslor.

• Lekgrupper

• Makaroniburken

Reflektion/Analys

Vi hararbetat mycket med kamratskap och värdegrund .Vi har arbeta med lekgrupper och många gruppstärkande lekar för att barnen skulle få en relation till varandra och hitta nya kompisar i den nya barngruppen. Ett bildschema på väggen gav bra struktur för barnen. Vi arbetade mycket med känslor och vad man kan göra när man blir arg, hur ilska kan se ut. Flera barn kände att de behövde vara i fred en stund, vilket gjorde att ett av rummen på avdelningen fick vara ett rum där man kunde vara ifred. Vi hade massage och vila för alla barn, vilket var mycket omtyckt av barn och pedagoger. De flesta barnen somnade en stund. För att stärka positivt beteende fick barnen lägga makaroner i en burk när det gjort något bra som lekt med en kompis, sagt något snällt eller varit hjälpsam. Barnen använde sig mycket av kompisblomman där vi satt upp positiva ord att följa och påminde varandra om orden. Detta var mycket omtyckt av barnen. Tyvärr hann vi inte med någon kompisfest som var tänkt när burken var full.

Sida 32

Måluppfyllelse

Vi anser att vi uppfyllt alla kriterier i måluppfyllelsen

Så går vi vidare

Viktigt att det finns bra material i arbetet med värdegrund och en bra likabehandlingsplan att följa. Vi kommer att fortsätta med värdegrundsarbetet även nästa termin när det börjar nya barn och gruppen förändras.

Sida 33

Dokumentation

Aktivitet Värdegrund Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Metod/arbetssätt Vi har under våren arbetat intensivt med kamratskap och värdegrund. Med olika material som Kompisblomman, Makaroniburken, kompisböckerna. Våra maskotar Kråkan och Mamma Mu har fått agera i olika situationer och dramatisera. Reflektion Analys Barnen har visat ett stort intresse för värdegrund. De berättar gärna för varandra om vad man får göra och vad som inte är snällt. Genom makaroniburken blev barnen och vi pedagoger medvetna om hur mycket bra vi gör hela tiden. Vi försökte ta kort på barnen när de gjorde bra handlingar och dokumenterade på väggen för att barnen skulle inspirera varandra . Tyvärr hann vi inte få upp så många dokumentationer.

Sida 34

Så går vi vidare Vi kommer att fortsätta arbetet med värdegrund. Måste komma ihåg att arbeta och stärka barnens positiva och bra handlingar. Vi pedagoger kommer under hösten gå ABC för personal i förskolan vilket ska bli inspirerande.

Sida 35

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att

påverka sin situation • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö • utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom

att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande • Kriterier för måluppfyllelse Barnen får efter förmåga: 1. Möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i

förskolan 2. Ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor,

plocka undan. 3. Träning i demokratiska arbetsformer t.ex:få uttrycka sina åsikter, lyssna på

andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta 4. möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur

mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka

Personalen: 5. uppmuntrar barnen att hjälpa varandra 6. väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7. är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8. stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det

är(miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan 9. är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,

uppmärksamhet och påverkansmöjligheter 10. följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen 11. utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters

lekaktiviteter och skapande 12. De flesta barn upplever - att de har möjlighet att själva få bestämma vissa

saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt

13. (intervjufrågor till 5-åringar)

Sida 36

14. Att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga

15. De flesta = lägst 80% av alla 5-åringar

Metod

Vi pedagoger uppmuntrar barnen till att bli självständiga och våga ta egna beslut.

Vi har frukost och mellanmåls buffé där barnen har möjlighet att själva välja vad de vill ha. Barnen får turas om att vara pyssling under en vecka och duka och presentera maten. Barnen får mycket utrymme till fri lek där de också har möjlighet att önska vad de vill leka med. Har en miljö med många olika material så barnen har valmöjlighet.

Reflektion/Analys

Under året har barnen blivit mycket medvetna om vad de har rätt till och vad de har för ansvar. De hämtar vatten själva om de är törstiga, de fixar gärna mellis själva, hämtar i kylskåpet om något saknas. Om barnet behöver hjälp frågar de gärna kompisen som står närmast. Vi pedagoger ser att barnen växer med uppgifter där de får vara självständiga. Under samlingen uppmuntrar vi barnen att det är bra att tycka olika. Barnen säjer gärna till varandra – man får tycka som man själ vill. Att vara pyssling tycker barnet är kul även om vissa barn tycker det är lite pirrigt att presentera maten. Under arbetet med tema kroppen och värdegrund ser vi pedagoger att barnen har blivit medvetna om sin kropp och person vad de behöver för att må bra.

Måluppfyllelse

Vi har uppfyllt kriterierna 1 – 12. Kriterierna 13-15 har vi inte hunnit med.

Sida 37

Så går vi vidare

Vi ser att barnen växer med att vara självständiga och vara delaktiga så vi tänker fortsätta arbetet med att sätta barnens intressen först.

Sida 38

Dokumentation

(dokumentation tex aktivtetsblad, eller ipad skall innehålla :) Intervjufrågor eller/och annan dokumentation om inflytande. 5-åringarna använder de intervju frågor som finns i mallen. Finns förslag på intervjufrågor till barnen under 5 år också, återkommer. Samt frågan på utvecklingssamtalet ”Det här har ditt barn beskrivit som roligt, meningsfullt och intressant”, ska alla svara på.) Aktivitet Leken Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskit och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Metod/arbetssätt Vi vill belysa leken och vad den lär barnen.

• Turtagning • Konflikthantering • Närhet omsorg • Samspel • Fantasi • Kommunikation • Symboliskt tänkande

Reflektion analys Vi pedagoger att blivit medvetna om hur viktig leken är och att barn lär barn. Under året har vi haft några barn som haft en god förmåga till lek dessa barn har sedan lärt många andra barn. Speciellt rolleken har utvecklats med hjälp av mycket rekvisita och material till en början. Nu kan vi se att barnen kan föreställa sig och leva sig in i sina roller utan rekvisita. Många barn har dessutom börjat använda sig av metakommunikation vilket medfört mindre konflikter samt barn med annat modersmål har lättare att komma i leken. Vi pedagoger kan se att många barn har stort behov av närhet vilket de kan få genom leken av varandra.

Sida 39

Så går vi vidare Leken är viktig för alla stora som små. Viktigt att det finns några bra lekare i gruppen som kan lära andra. Vi kommer att fortsätta leken i fokus och prioritera tid och utrymme för den.

Sida 40

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: • Förskolan skall sträva efter att varje barn • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt

förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Kriterier för måluppfyllelse 1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga 2. Barnen får daglig utevistelse 3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost 4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin

kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

Metod

Vi har röris en gång i veckan, ett gymnastikprogram framtaget av ”friskis och svettis” De stora barnen går på gymnastik en dag i veckan, där de byter om och duschar. Vi har utevistelse varje dag, då barnen har möjlighet till olika grovmotoriska utmaningar. Vi medvetna rörelseövningar på samlingen under veckan. Vi påminner barnen om vikten av att tvätta händerna. Vi uppmanar föräldrarna att vara hemma med barnen när de är sjuka. Under året har vi haft återhämtning varje dag efter maten med massage. Genom temat kroppen belyst vikten av att äta bra mat och vad kroppen behöver för att må bra.

Sida 41

Reflektion/Analys

Genom temaarbetet med kroppen och dess funktioner kan vi se att barnen fått en bra kunskap om vad kroppen behöver. De säger gärna att nu behöver jag ut och springa eller idag ska jag sova för jag är trött. Under hösten hade vi tillgång till andra och större lokaler för att ha rörelse i vilket var mycket bra och uppskattat av barnen. Vi kunde då använda olika material och göra andra övningar som vi under våren saknade. Vår gård har varit ett bra komplement till de vuxenstyrda rörelseaktiviteterna, där barnen kunnat springa, hoppa, klättra, sparka boll och cykla. Vi har regelbundet gått till skogen, när verksamheten har tillåtit.

Måluppfyllelse

Vi anser att vi klarat måluppfyllelsen

Så går vi vidare

Vi mår alla bra av rörelse, återhämtning och hälsa vilket vi kommer att fortsätta arbeta med.

Sida 42

Dokumentation

(dokumentation tex aktivtetsblad, eller ipad skall innehålla :) Aktivitet Röris Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Metod/arbetssätt Vi använder oss av materialet Röris framtaget av Friskis och Svettis. Vi använder oss av olika rörelselekar och sång. Vi använder oss av Medveten rörelse lek och övningar utifrån utbildning vi fått under året. Reflektion Analys Vi pedagoger ser mycket lust och glädje hos barnen av att få röra på sig. Barnen vill gärna att vi ska göra övningar och lekar i grupp vilket är positivt för gruppen. Övningarna på musikskivan från Friskis och Svettis är lätt för barnen att göra samt medryckande. När barnen kan programmet kör de gärna övningarna själva.

Sida 43

Så går vi vidare Vi kommer att köpa in nya skivor för att utmana barnen i nya övningar. Vi hoppas att vi kommer att kunna ha lite mer medveten rörelseaktivitet utomhus till hösten.

Sida 44

Sammanfattning/Avslutning

Sammanfattningsvis har året varit mycket varierande med både med- och motgångar som utmanat oss på olika sätt. Tema kroppen var ett roligt och spännande tema som var utvecklande för både barn och oss pedagoger. Det gav oss pedagoger en tanke om hur mycket kunskap små barn har förmåga att lära sig.

Documents

Kvalitetsredovisning Fageräng förskola Svanen Läsår ht 2015 ......Hösten 2015 Utifrån tema kroppen köpte vi in olika material bl.a ett skelett, halvkropp med kroppens organ,