untitledMILJÖARBETE I LANDSKRONA . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Landskrona och klimatet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Miljövinster och
besparingar går hand i hand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . 9 Miljöledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12 KlimatVardag – om tio landskronafamiljers klimatsmarta vardag .
. . . . . . . . . 16 Energispar - vad kan jag göra själv? . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
LANDSKRONA OCH KLIMATET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Klimat- & sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 i ett
Landskronaperspektiv . 20 Konsekvenser av besvärligt väder i
Landskrona - en lokal klimateffektprofil . 26 Verktyg som hjälper
oss med klimatanpassningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . 29 Andra kommuners klimatmål . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Hur arbetas det med
klimatanpassning på andra håll i Sverige? . . . . . . . . . . . .
33 Intressanta klimatlänkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
MILJÖTILLSTÅNDET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
EXAMENSARBETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på
kommunstyrelsens uppdrag.
Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har
varit projektledare.
Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjort diagram och andra
illustrationer.
Ytterligare information om miljötillståndet finns på
miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö och
hälsa”.
Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras
eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 1000 ex
Fotografer: Amir Arvin (sid. 41, mitten övre) Maja Malmqvist (sid.
4 vänster, 5, 6 övre) Olle Nordel (omslaget, sid. 6 nedre, 8, 19,
20 vänster, höger övre, 21 höger, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 33 höger,
34, 35 höger, 36, 38, 39,45 höger övre, 47, 51 vänster, höger
övre); Mats Svensson (sid. 11 vänster, 21 höger övre, 32, 44, 45
höger nedre, 46 vänster övre); Rainer Weich (sid. 3, nedre, 7, 9,
10, 12 mitten, 15, 16, 18, vänster, höger, 37, 43, 46 mitten, 48
väster).
Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är
hämtade finns på Landskrona stads hemsida. www.landskrona.se
<http://www.landskrona.se/> klicka på miljö och hälsa.
Miljömärkt trycksak Tryckning: Grahns tryckeri, Lund
Bilden på omslagets framsida: Hilleshögs dalar. Bilden på omslagets
baksida: Betande djur håller Kyrkbacken på Ven öppen och
blomrik.
FÖRORD
Miljöredovisningen handlar denna gång om klimatet. Största delen
handlar om kli-
matanpassning av kommunen. Det bety- der hur vi anpassar vår
verksamhet och planering efter de förändringar som vi vet kommer
att inträffa oavsett vad vi gör för att förebygga ökad
klimateffekt. Genom ett samarbete med Totalförsvarets forsk-
ningsinstitut genomfördes den första fa- sen i
klimatanpassningsarbetet genom några viktiga inventeringar av
förhållan- dena i Landskrona. Det gäller både havs- nivåhöjningen,
ökad nederbörd, värme- böljor och stormar. Vi kan redan idag se
effekterna av klimatpåverkan. Under nästa fas behöver det tas fram
planer och program för att mildra effekterna av
klimatpåverkan.
Det förebyggande arbetet mot klimatut- släppen fortsätter både i
den globala och i den lokala skalan. Det är roligt att läsa att
gymnasister från Landskrona har varit ak- tiva i samband med
klimatkonferensen i
Köpenhamn. Det blev ett lyckat projekt även om konferensen blev
mindre lyckad. Lokalt visar Fritid- och kulturförvaltning- en att
det går att göra stora insatser när klimatarbetet går att förena
med ekono- misk förbättring.
Det gäller att skapa de rätta förutsättning- arna för
klimatarbetet. Det är en viktig uppgift för oss som har det
politiska an- svaret i Landskrona. Några åtgärder som kräver
politiska beslut är energiåtgärder i det äldre bostadsbeståndet,
klok bostads- och trafikplanering och bilpool med mi- ljöanpassade
fordon för kommunens verksamhet.
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande
INLEDNING Gymnasieelever besöker 15:e klimatmötet i Köpenhamn -
COP15
Elever från Landskrona fick möjlighet att besöka den stora
klimatkonferensen i Köpenhamn i december 2009. Det var då
världssamfundet skulle komma över- ens om hur man skulle stävja de
hotande klimatförän- dringarna och hålla dem på en rimlig nivå.
Världen skulle enas. Evelina Weich från Justus Tranchellgym- nasiet
var med. Här kommer hennes berättelse.
Den 7 december 2009 inleddes klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn
och förhandlingarna höll på fram till den 18 de- cember. Jag var en
av de lyckliga elever som hade äran att få när- vara under
förhandlingarna.
Jag studerar mitt sista år på Justus Tranchellgymnasiet i Lands-
krona på samhällslinjen med inriktningen miljö. Miljöprofilen
startades i Landskrona år 2008 och det gör oss som nu tar stu-
denten till pionjärer. Under min tid med miljöprofilen har vi ar-
betat mycket med projekt som "Klimatsmart" och "Hållbar stad" där
vi drivit ett samarbete med miljöförvaltningen i Landskrona. Vi har
arbetat gruppvis och försökt få fram hur man som individ, grupp och
samhälle kan bli mer klimatsmart. Vi har även fått möjligheten att
konstruera en ultimat hållbar utopistad där vi utgick från hållbar
utveckling ur ett miljöper- spektiv såväl som ekonomiskt och
socialt perspektiv. Under våra olika projekt har vi också försökt
att skapa internationella kontakter och nätverk.
USA bjuder in oss
Mycket tack vare vår ambitiösa och nyfikna natur- och miljö-
kunskapslärare Karin Warlin har vi fått många nya kontakter. Det
var även genom henne vi fick kontakt med SES (School of
Environmental Studies Education Foundation) en skola från
Minnesota, USA. Denna skola hade ansökt om att få följa för-
handlingarna på COP15 och med hjälp av deras ansökan nomi- nerade
de vår skola till att också närvara under miljökonferen- sen. Vi i
miljöklasserna fick skicka in en motivering som belyste varför vi
ansåg att just vi skulle få följa med. Till slut var vi fem stycken
elever samt tre lärare som fick äran att följa med Ameri- kanarna
till konferenscentret i Köpenhamn som delegater från deras skola i
Apple Valley Minnesota.
4
Evelina Weich följer konferensen.
Konferenssalen på COP15 (15:e klimatmötet i Köpenhamn).
Minnesota är en av USA:s delstatar med en stor andel skandinaviska
ättlingar. Även naturen och landskapet liknar Sverige.
Intrycken under den första dagen på Bella Center var många. Där var
miljöorganisationer i massor och alla ville sprida sina budskap.
Lokalerna var överfyllda och man kände riktigt hur ad- renalinet
pumpade i förhandlingssalarna.
Eftersom vi redan dagen innan hade varit och hämtat våra ID-brickor
så kunde vi smita förbi den stora kön som stod och väntade på
registrering. Det första som slog oss var den enorma blandningen av
nationaliteter som mötte oss när vi klev in i Be- lla Center. Alla
dessa människor med olika bakgrunder, språk och kultur som befinner
sig här i Köpenhamn för att sträva efter samma mål. Vi hade en viss
föraning om hur stort Bella Center faktiskt var, men varje gång vi
gick runt i Centret hittade vi nya rum och korridorer att utforska,
storleken är enorm.
Önationerna drabbas värst
Under morgontimmarna bestämde vi oss för vad vi skulle kon-
centrera oss på under dagen. Under första dagen bestämde vi oss för
att temat skulle vara hur de fattiga länderna påverkas av
klimathotet och valde därför att gå på föreläsningar om just det-
ta. När denna väldigt intressanta föreläsning var tillända så hade
vi definitivt fått ny vetskap om hur orättvist detta klimathot
verkligen drabbar de fattiga länderna. Det är de industrialisera-
de länderna som släpper ut majoriteten av växthusgaserna, men det
är de så kallade "u-länderna" som får ta smällen och leva med
konsekvenserna. Öländer och lågt belägna områden kom- mer
eventuellt inte finnas mer och vems fel är det? Frågan är
obeskrivligt svår att besvara, men diskuterades under heta debatter
under större delen av COP15.
Det var först under eftermiddagen som vi fick vara med om da- gens
höjdpunkt. Vi närvarade då under AWG-LCA mötet som var det första
stora TV-sända mötet härifrån Köpenhamn. Där fick vi väldigt stor
insikt i hur internationell politik fungerar och fick även chansen
att prata med Sveriges delegat som närvarade på just detta möte.
AWG-LCA står för Ad Hoc (latin: för detta ändamål) Working Group on
Long-term Cooperative Action, AWG-LCA är inriktade på att ta fram
ett protokoll som ska träda i kraft efter Kyoto. Deras uppgift är
därför att lägga fram ett framarbetat förslag till ett sådant
protokoll till COP16)
Vi bestämde oss snabbt för att det var viktigt att omgivningen fick
chansen att få veta hur det var inne på förhandlingarna och
fick känna av stämningen inne på Bella Center. Tre av oss elever
startade en Live-blogg på Landskrona direkt där vi delade med oss
av intryck, händelser och personliga tankar.
Den följande dagen påbörjades ytterligare förhandlingar som
handlade om en eventuell framtida uppföljning till Kyotoproto-
kollet (Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse,
sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet. Avtalet,
som trädde i kraft den 16 februari 2005, har som mål att de årliga
globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent
från året 1990 till perio- den 2008-2012).
Den lilla önationen Tuvalu (ligger söder om ekvatorn cirka 750
kilometer söder om Gilbertöarna i Kiribati och cirka 1.000 km norr
om Fiji) rivstartade förhandlingarna med att lägga fram de negativa
konsekvenser som klimatförändringarna kommer att leda till om vi
inte når ett nytt avtal här i Köpenhamn. De var väldigt noga med
att påpeka att det är NU vi ska agera eftersom att den politiska
viljan aldrig tidigare har varit så här stark. Tuva- lus tal ledde
till rungande applåder i lokalen och spred positiv anda och hopp
inför framtiden, men även kunskap om de förö- dande effekterna som
kan komma att uppstå om ingenting hän- der. Svar på tal kom när
Indien och Kina förklarade att de inte tänkte stödja avtalet då de
istället ville koncentrera sig på att ar- beta vidare och anpassa
det man kom fram till på Bali samt i Kyoto.
Förhandlingarna fortsatte sedan i samma anda då många afri- kanska
stater ställde sig på Kina och Indiens sida medan Allian- ce Of
Small Islands States (AOSIS) definitivt ställde sig på Tu- valus
sida. Anledning till detta som Cap Verde påpekade är naturligtvis
att det är just här vid de små östaterna som proble- men och
effekterna av klimathotet kommer att bli förödande. Dessa små öar
är de första som kommer att hamna under vatten om havsnivån
fortsätter att stiga.
Det var under detta möte vi uppfattade de första riktiga spän-
ningarna i förhandlingssalarna, och värre skulle det kanske bli. De
kommande dagarna bestod av förhandlingar med mycket argumentation
och heta diskussioner. Stämningen hade gått från mesigt och tam
till pressad och irriterad. Det tog inte långt tid innan länder
började beskylla varandra och i stället för att samarbeta mot ett
bindande avtal började tiden rinna ut i san- den.
Maria Wetterstrand fick ta emot en förslagslista Den 16 december
lämnade vi över våra papper från allmänhe- ten i Landskrona stad om
"Vad vi kan göra bättre och vad vi för- väntar oss av våra
politiker" Dokumenten speglar hur vi som in- divider kan bli mer
"klimatsmarta", tänka på vår miljö, åka kollektivt, återvinna och
ställa krav på politiska förändringar.
Allmänheten i Landskrona är väl medvetna om problemen vi står inför
och inte minst det faktum att vi måste arbeta tillsam- mans för att
nå resultat.
Vi är tacksamma att allmänheten ville dela med sig av sina tan- kar
som vi under konferensen lämnade över till Maria Wetter- strand,
ett av miljöpartiets språkrör. Man kände sig verkligen nära maktens
korridorer när vi ännu en gång stötte på Maria Wetterstrand
sittandes i en soffa när vi skulle gå och hämta nå- got att
äta.
5
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Inledning
Landskronaläraren Karin Warlin är involverad i en livlig debatt med
en av de amerikanska lärarna.
Känslan inne på Bella Center började vid denna tidpunkt bli
sammanbiten och man kände av stressen och den pressade situ-
ationen inne i salarna och ute i korridorerna. Tiden började bli
knapp och personer vi talade med hade olika syn på om det fak-
tiskt kommer att skapas något nytt avtal och inte minst om det
kommer göras nu. Dagarna blev allt intensivare, stämningen gick
från extas till nedstämdhet på fyra dagar.
Stämningen hettade till Demonstrationstågen den 16 december var
intensiva och våld- samma. Det var totalt stopp vid vissa
tidpunkter då delegater skulle in på Bella Center. Många fick vänta
i timmar, andra kom aldrig in. Eftersom vi åkte tidigt samma
morgon, drabbades vi inte så hårt av detta och blev heller aldrig
påverkade av demon- strationerna i någon större utsträckning.
Hundratals poliser fanns på plats och hjälpte oss att ta oss ut
från Klimatkonferensen. Detta var vår sista dag inne på COP15 och
den blev minst sagt intensiv. Lyckligtvis blandades den pressade
situationen med glädje, förväntansfulla människor, nya vänskapsband
och starka hoppfulla individer som inte bara tror på en ljus
framtid, men som också är beredda att agera och kämpa för en. Det
är precis sådana människor som världen be- höver.
Intrycken har för mig varit många då jag fick den underbara chansen
att uppleva ett stort toppmöte, både på gott och ont. Jag har fått
insikt i hur svårt det kan vara att samarbeta fast man vill uppnå
samma resultat. Jag har upplevt ett lugn och en säker- het som på
några dagar övergick till rädsla, beslutsångest och tidsbrist.
COP15 ses av många som ett misslyckat försök till för- ändring, men
jag ser det inte så. Jag har hopp om framtiden. Jag anser att det
är tragiskt att det inte blev något bindande avtal, men jag inser
också vikten i att belysa ämnet om klimathotet. Uppmärksamheten i
media runt COP15 har spridit kunskap och med största sannolikhet
ökat engagemanget runt om i värl- den.
Jag har lärt mig att en inte kan göra allt, men att alla kan vi
göra något.
Evelina Weich, Justus Tranchellgymnasiet, samhällsprogram med
miljöinriktning.
6
Maria Wetterstrand tar emot Landskrona stads förslagslista från
Evelina Weich och Jacob Stenblom.
Den stora demontrationen den 12 december som samlade tusentals
människor var en mäktig upplevelse.
MILJÖARBETE I LANDSKRONA
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Miljöarbete i
Landskrona
Solfångare har installerats på stugorna i Lill Olas stugby norr om
Landskrona.
Landskrona och klimatet
2007 års miljöredovisning fokusera- de på klimatförändringarnas
konse- kvenser i Landskrona. Miljöredovis- ningen för 2009 år har
samma fokus men riktar mer in sig på hur kommu- nen kan anpassas
till de förväntade klimatförändringarna.
Energibesparingar på idrottsanläggningar
Fritids- och kulturförvaltningen har un- der flera år arbetat med
att installera ener- gibesparande utrustning på kommunens
idrottsanläggningar Förutom att spara energi så blir anläggningarna
billigare i drift (sid 9-11).
Miljöledning
Kommunens miljöledning som startades 1998 är också en viktig del
miljöarbetet. I artikeln om miljöledning (sid 12-15) går vi igenom
hur arbetet har bedrivits och några resultat.
Spara energi på egen hand
Projektet "Klimatvardag" där tio hushåll deltar tillsammans med 170
andra hushåll och får råd och tips hur deras hushåll kan leva mer
klimatsmart beskrivs på sidan 16. Tips på vad man enkelt kan göra
själv finns på sidorna 16 - 18.
Klimat och sårbarhet
En bra startpunkt för klimatanpassnings- arbete kan den statliga
utredningen "Sve- rige inför klimatförändringarna - hot och
möjligheter", SOU 2007:60 vara. Utred- ningen har gjort en
omfattande och ambi- tiös genomgång av konsekvenserna av de
förväntade klimatförändringarna för Sve- rige. Utredningen har
fokuserat på följande viktiga samhällsfunktioner:
• Kommunikationer
• Människors hälsa
I artikeln (sid 20 - 25) beskrivs de områ- den som tas upp i
utredningen och kom- mentar ges översiktligt till vad som kan vara
aktuellt för Landskronas del. Det ger en fingervisning om vilka
frågor som är aktuella att utreda och arbeta vidare med.
Lokal klimateffektprofil
Landskrona stad har samarbetat med To- talförsvarets
Forskningsinstitut (FOI) med att ta fram en så kallad "Lokal klima-
teffektprofil" Arbetet har följt en metod som utvecklats i
Storbritannien. Syftet är
att kartlägga framförallt kommunala verksamheters sårbarheter för
dagens ex- trema väderhändelser för att skapa under- lag för
analyser av framtidens klimat. Ar- betet har bedrivits genom att gå
igenom lokala nyhetsmedia och intervjua kom- munala tjänstemän (sid
26 - 28).
Verktyg för klimatanpassning
I artikeln om verktyg (sid 29) som hjälper oss med
klimatanpassningen anges några olika sätt att identifiera
problemområden och systematiskt arbeta med att klimatan- passning.
I två artiklar blickar vi ut från den egna kommunen och ser vilka
klimat- mål som finns i några andra kommuner (sid 30 - 32) hur
andra kommuner har in- lett arbetet med klimatanpassning (sid 33 -
34).
Miljöövervakning
En viktig del klimatarbetet är att få en uppfattning om hur arbetet
går. Blir till- ståndet i miljön bättre eller går det åt fel håll?
Närmar vi oss de målsättningar som satts upp? De frågorna behandlas
i den årliga redovisningen av miljötillståndet och i artikeln om
Landskrona stads miljö- barometer presenteras, en databas där
miljötillståndet ska kunna följas kontinu- erligt (sid 33 -
46).
8
Oavsett orsak, klimatförändringar är ett faktum. Vårt samhälle
måste förbereda sig inför framtida, mer extrema klimatförhållanden.
Översvämning vid Saxtorp.
Miljövinster och besparingar går hand i hand
Tom Sörensson, utvecklingsstrateg på Fritid- och
kulturförvaltningen.
Efter upphandlingsförfarande 2007, tecknade Landskrona kommun ett
EPC-avtal (Energy Performance Contract) för 60 miljoner kronor med
huvudentreprenören Siemens. Kontraktet innebär att Siemens fick i
uppdrag att installera ny energibe- sparande utrustning i 54 av
kommu- nens fastigheter med en maximal återbetalningstid på 9 år.
Villkoren är också att entreprenören garante- rar 80 % av den
beräknade bespa- ringen under hela återbetalningsti- den, och att
garantitiden på vissa komponenter omfattar 5 år.
Arbetet påbörjades januari 2008 och av- slutades våren 2009. Sedan
april 2009 görs löpande uppföljning och revision av mätning och
uppnått resultat i nära sam- arbete med Siemens. De första tolv
måna- derna redovisar en total besparing på 5,1 Mkr, medan enbart
Fritids- och kultur- förvaltningens 8 fastigheter redovisar en
besparing i detta projekt på 785 000 kr, vilket är bättre än
förväntat.
Både före och efter projektet har förvalt- ningen genomfört mindre
åtgärder i egen regi och planerar även fortsättningsvis göra
insatser för att ytterliggare minska miljöpåverkan och
driftskostnader som kan bidra till kommunens miljömål.
Nedan redovisas alla genomförda åtgär- der och besparingar i
Fritids- och kultur- förvaltningens fastigheter samt, planera- de
åtgärder.
Glumslövs idrottshall
Äntligen kunde man säga adjö till olje- pannan som under många år
har stått för uppvärmningen av idrottshallen. Årligen brände man
upp mellan 18-20 m3 olja vil- ket motsvarar ett koldioxidutsläpp av
ca. 55 ton. Idag står en toppmodern jordvär- meanläggning för
lågtemperatursystem, spetsad med en elpanna på plats.
Bakom idrottshallen har man på en me- ters djup grävt ner tusentals
meter slang. Ur vätskan som cirkulerar i slangarna ut- vinnar man
värmen via en eldriven vär- mepump. Energibesparingen är ca. 40 %
samtidigt som man minskar oljeberoen- det och kraftigt reducerar
koldioxiduts- läppen.
I idrottshallen har man installerat närva- rostyrd belysning och
ventilationsaggre- gat med värmeåtervinning. Luftutbytet regleras
genom en givare som mäter syre- halten i luften. Systemet är
förberedd för styrning och övervakning online.
Redan 2006 byggdes en ny omklädnings- byggnad med energieffektivt
ventilations- aggregat och vattenburen golvvärme.
Energibesparingen är cirka 115 000 eller cirka 153 000 kWh.
Utöver energibesparingen har vattenför- brukningen i samband med
bevattningen av gräsplanen minskat. Den tidsstyrda be- vattningen
övervakas och styrs numera via ett internetbaserat datasystem. Via
nätverket kan bevattningen stängas av om det regnar. Tidigare
skedde detta manuellt genom att personalen fick ta sig till
idrottsanläggningen med bil.
Planerade åtgärder
• Upprustning och tilläggsisolering av gavelpartier våren
2013.
Läktarbadet En ny, effektiv fjärrvärmecentral och nya
ventilationsaggregat med avfuktning och energiåtervinning samt
uppkopplad styr- och övervakningsutrustning online instal- lerades
på läktarbadet. Nu kan driftsper- sonalen styra och övervaka alla
uppkopp- lade anläggningar via datorer från Idrottsplatsen,
Idrottshallen eller Karls- lundsbadet. Det går också att styra an-
läggningen direkt på plats via en bärbar dator. Dessutom har
närvarostyrd belys- ning i badhall och duschrum installerats.
Besparingen uppgår till cirka 215 000 eller 285 000 kWh per
år.
För att sänka energikostnaderna på inom- husbaden har man
installerat snålspolan- de duschmunstycken som reducerar ener-
giförbrukningen för uppvärmning av varmvatten med 50 %.
För att kunna garantera låga bakteriehal- ter kloreras vattnet
kontinuerligt. Efter- som klor är miljö- och hälsofarligt samt
medför höga kostnader, har man komp- letterat kloreringen med en
alternativ me- tod. En UV-ljusanläggning för miljövänli- gare och
optimal vattenrening installerades i undervisningsbassängen. Genom
att utsätta returvattnet kontinuer- ligt för desinficerande
UV-strålning kan bakteriehalterna reduceras och klorering- en
minskas.
Planerade åtgärder
9
I backen bakom idrottshallen är många meter värmeslang
nergrävda.
Ventilationsaggregat i Glumslövs idrottshall.
Idrottshallen
Idrottshallen som byggdes 1965 utrusta- des då med
ventilationsaggregat som till- verkades av Thulinverket i
Landskrona. Det dåtida, moderna ventilationssystemet värmde upp
hallen med varmluft och fungerade i 40 år. Luftflödet styrdes ma-
nuellt genom ett pneumatiskt system som antigen öppnade eller
stängde luftflödet. Även om systemet fungerade tillfredstäl- lande,
var energiförbrukningen hög.
Idag utgörs systemet av en ny effektiv fjärrvärmecentral och
ombyggda ventila- tionsaggregat med närvarostyrning samt styrning
och övervakning online. Även belysningen i hall och omklädningsrum
är närvarostyrd.
Besparingen är cirka 320 000 eller 425 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
Ishallen
Ishallen står för en hög energiförbruk- ningen bland kommunens
fritidsanlägg- ningar. Speciellt under sommarmånader- na skjuter
energiförbrukningen i höjden.
En effektiv fjärrvärmecentral med upp- kopplad styr- och
övervakningsutrust- ning online som betjänar Ishallen och en
fristående omklädningsbyggnad installe- rades. Två nya
ventilationsaggregat med energiåtervinning försörjer Ishallens om-
klädningsrum. Närvarostyrning av från- luftsfläktar i fristående
omklädnings- byggnad minskar energiförbrukningen.
Överskottsvärme från Ishallens kylmas- kiner återvinns för
uppvärmning av varmvatten och en värmebatteri tillför
värme för driften av ett avfuktningsag- gregat. Avfuktningen behövs
eftersom man i energibesparingssyfte ska sänka temperaturen från
ca. 12° till 8° C inom- hus. Temperatursänkningen leder till ökad
luftfuktighet som dels känns obe- hagligt men även kan skada
byggnaden och kan öka mögelangreppen.
Helt självförsörjande är dock inte syste- met utan uppvärmning av
vatten och ishallens lokaler kräver en energitillförsel. Tidigare
skedde uppvärmningen av loka- ler och varmvatten med el men har
idag ersatts av den miljövänliga fjärrvärmen. Energikostnaden kunde
nu sänkas med 40% medan energiförbrukningen reduce- rades med
25%.
Besparingen är cirka 185 000 eller 245 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
• En ny energieffektivare styrutrustning för flexiblare reglering
av isens tem- peratur planeras till hösten 2010.
• Varvtalsstyrda pumpar som anpassar flödet till isbanan efter
aktuellt behov, hösten 2010.
• Sänkning av inomhustemperaturen från 12 grader till 8 grader med
stöd av effektivare avfuktningsaggregat, 2010 -2011.
Ridhuset
Olja och el stod för ridhusets uppvärm- ning fram till 2008 där
fjärrvärmen gjorde sitt intåg. Eftersom fjärrvärmen i Lands- krona
baseras på förnybara enegikällor är en miljövinst given.
Kostnaderna för uppvärmning kunde dessutom sänkas.
Den effektiva fjärrvärmecentralen är för- beredd för uppkoppling av
styr och över- vakning online.
Besparingen är cirka 60 000 kr eller 80 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
• Nytt ventilationsaggregat med energi- återvinning i
omklädningsrum, kansli och samlingsrum våren 2012.
10
Även under augusti månad råder det full aktivitet i ishallen.
Kylanläggningen drivs av elektriska motorer.
Fjärrvärmeanläggningen är mycket kompakt jämfört med alla tidiga
elledningar som behövdes för att klara uttaget av 155 kW.
Till höger om bygganden syns den gamla skor- stenen från det
oljeeldade uppvärmningssys- temet.
Andra anläggningar
Hög energiförbrukning och höga kostna- der uppstår i samband med
uppvärmning av vatten. Vid bl. a. stugbyn i Lill Olas, in-
stallerades 500 m2 solfångare på stugor- nas takytor.
Avskrivningstiden för anlägg- ningen beräknades till mellan 2-3 år.
Energibesparingen uppgick till 30 %. An- läggningen försörjer
stugbyn, badplatsen och campingen med ett varmvattentills-
kott.
Borstahusens idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad
I samband med inkoppling till fjärrvär- menätet installerades en
effektiv fjärrvär- mecentral som är förberedd för upp- koppling av
styr och övervakning online. Det vattenburna uppvärmningssystemet
med radiatorer kompletterades med nya effektiva
ventilationsaggregat med energiåtervinning.
Redan 2000 påbörjades arbetet ned att minska elberoendet genom att
installera solfångare med ackumulatortank. Från ett elberoende på
100%, använder bygg- naden idag endast el för belysning, fläktar
och pumpar.
Besparingen är cirka 60 000 eller 80 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
Exercisfältets idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad
Byggnaden är numera kopplad till fjärr- värmenätet. En effektiv
fjärrvärmecen- tral som är förberedd för uppkoppling av styr och
övervakning online och ett vat- tenburet uppvärmningssystem med
radiatorer och ett nytt effektivt ventila-
tionsaggregat med energiåtervinning har installerats.
Redan 2000 påbörjades arbetet med att minska elberoendet genom att
installera solfångare med ackumulatortank. Från ett elberoende på
100%, använder bygg- naden idag endast el för belysning, fläktar
och pumpar.
Besparingen är cirka 50 000 eller 66 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
Asmundtorps idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad
2000 installerades solfångare med acku- mulatortank för att minska
elberoendet.
Besparingen är cirka 21 000 eller 28 000 kWh per år
Planerade åtgärder
Härslövsbadet
Redan 1999 installerades cirka 150 kva- dratmeter direktverkande
solfångare för att minska elberoendet.
Besparingen är cirka 35 000 eller 45 000 kWh per år.
Planerade åtgärder
Citadellbadet
I dagsläget kräver uppvärmningen av badvattnet utomhus stora
energikostna- der. Som en enkel åtgärd skulle värme- pumpar kunna
reducera energiförbruk- ningen avsevärt. Avskrivningstiden för en
sådan anläggning ligger mellan 1,5-2 år
vilket ur ett ekonomiskt perspektiv kan anses som en mycket god
investering.
Slutsats
EPC - projektet, inklusive mindre åtgär- der både före och efter
projektet, redovi- sar för närvarande en årlig besparing på drygt
1,1 Mkr eller 1 450 000 kwh, vilket betyder en reducering med 20 %
av för- valtningens totala förbrukning.
Med fortsatta mindre åtgärder fram till 2013 beräknas
energiförbrukningen kun- na reduceras ytterliggare med cirka 550
Mwh till, totalt 2000 Mwh eller cirka 30% av förvaltningens
tidigare förbrukning.
Faktaruta Solfångare Solfångaren omvandlar solens energi till värme
som kan användas till exempel varm- vatten och uppvärmning av hus.
Solfånga- ren består i princip av en isolerad låda med en glasskiva
som ovansida. I lådan finns en svartmålad kopparplåt som tar upp
värmen från solen. Värmen överförs till ett rörsystem med
cirkulerande vatten. Det varma vattnet leds bort till en
värmecentral som tar hand om värmen. För att jämna ut produktionen
över dygnet kan man ha ett magasin som kan lagra vär- men, en så
kallad ackumulatortank. Idag an- vänds solfångare framför allt i
varmvattensystem där de kopplas till en vanlig varmvattenberedare.
Den lämpligaste placeringen av solfångare är i riktning mot söder
med en lutning på ca 42° mot horisontalplanet. l m2 solfångare kan
producera cirka 400 kWh/år.
11
En allt vanligare syn utgör solfångare på takytorna.
Miljöledning
Miljöpolicyn och resepolicyn styr
Innan vi analyserar miljöbelastning- en så ska vi först titta på
vad som står i miljöpolicyn och resepolicyn som är de två
styrdokument som gäller för kommunens persontrans- porter.
I miljöpolicyn från 1999 står generellt att kommunen målmedvetet
satsar för att nå kretsloppssamhället och att transporter utvecklas
i riktning mot hållbar utveck- ling. Sedan finns det tidsatta
miljömål för transporter fram till år 2008, ett är sådant är:
"Andelen längre tjänsteresor med kol- lektiva färdmedel (ej flyg)
bör vara minst 80 % uttryckt i antal km".
År 2000 togs en resepolicy där det står att "Alla tjänsteresor
skall ske på ett sådant sätt att de innebär minsta möjliga kostnad
för kommu- nen och minsta möjliga belastning på miljön. ….."
Vidare står det att eftersom flygresor in- nebär en stor belastning
på miljön är mål- sättningen att andra färdmedel används i ökad
utsträckning. Huvudregeln är därför att långväga tjänsteresor sker
med tåg. För att stimulera till användande av tåg på tjänsteresor,
subventionerar kommunsty- relsen förvaltningarnas kostnader för
tåg- resor med 50 %.
Vid kortare resor skall i första hand kol- lektivtrafiken eller
cykel utnyttjas. Om detta ur verksamhetssynpunkt anses för
tidsödande, orationellt eller omöjligt kan bil användas.
Samåkning skall utnyttjas så långt det är möjligt.
Klimatarbetet
Inom miljöledningsarbetet bedriver för- valtningarna ett direkt och
indirekt kli- matarbetet inom sektorerna transporter och energi.
Medan direkta åtgärder, som byte till energisnål belysning och
miljö- vänliga transporter till och från arbetet är mätbara, sker
utbildningsinsatser med syfte att få personalen att övergå till ett
ännu miljövänligare beteende.
En ökad miljömedvetenhet ökar även vardagsaktiviteterna utanför
arbetsplat- sen t. ex. genom ändrade inköps- och res- vanor.
För utbildningsändamålet har miljöled- ningsteamet tagit fram ett
utbildningsma- terial i både multimedia och som trycksak. Vid
utgången 2009 har utbildningsinsat- ser genomförts av två
tredjedelar av per- sonalen inom Landskrona stad.
Hur kan vi minska koldioxidutsläppen från kommunens
personbilar?
Stat och kommuner som förebilder
I omställningen av bilparken till miljöfor- don förväntas att stat
och kommuner går före och som goda föredömen får företag och
privatpersoner att följa efter. Statliga myndigheter har till och
med krav på att en viss andel av fordonen ska vara miljö- fordon,
något som är frivilligt för kom- munerna. När dessa bilar sedan
säljs på eftermarknaden, oftast efter 3 år, är de eftertraktade av
privatpersoner som inte vill investera i nybilsköp, men ändå vill
köra miljövänligt.
Överlag har Sveriges 290 kommuner tagit sitt ansvar att gå över
till miljöbilar. Miljö- fordon Syd fann, via en enkätundersök-
ning, att de 278 kommuner som bekräftat sina billistor har 24 851
personbilar, varav 11 360 är miljöbilar vilket motsvarar 45,7
procent. Bästa kommuner har 100 pro- cent miljöbilar medan en del
kommuner helt saknar miljöbilar.
12
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Miljöarbete i
Landskrona
Nu är det fritt fram att ladda sin elbil utanför Stadshuset.
CO2-halten i atmosfären ökar stadigt. Ökningen efter 1750 hänger
samman med starten av den industriella revolutionen och den ökade
användningen av fossila bränslen.
Hur ser det ut i Landskrona stad
Hur har Landskrona stad levt upp till sin roll som föredöme med
miljöfordon på personbilssidan? Ganska bra faktiskt för under år
2009 var 55 % av de egna personbilarna miljöbilar, jämfört med ca
46 % som genomsnitt för alla kommuner.
En tredjedel av alla personbilstransporter sker med privat bil i
tjänsten och där har vi i dagsläget ingen koll på hur många som kör
miljöbilar, men det är sannolikt betydligt lägre.
Stora koldioxidutsläpp idag…..
Vilken klimatpåverkan har kommunens samlade personbils-
transporter? Hur stora är koldioxidutsläppen per år? För dessa
beräkningar krävs uppgifter om körsträckor och drivmedels-
förbrukning för samtliga personbilar, plus kännedom hur många som
har miljöbil som kör med privat bil i tjänsten. Nå- gon sådan
komplett statistik finns inte idag. Utsläppsberäkning- arna bygger
därför på både tillgängliga och uppskattade uppgif- ter för
körsträckor för 2009.
Kommunens totala transporter med personbilarna under 2009
uppskattas till runt 1 900 000 km. Resor i tjänsten med privata
bilar uppgick till 670 000 km är och resterande cirka 1 230
000
km gjordes med kommunens egna personbilar. Med dessa anta- ganden
släppte personbilarna under 2009 sammanlagt ut cirka 300 ton
koldioxid.
….kan minskas radikalt framöver
Miljöbilar och låg klimatpåverkan går hand i hand. Om alla per-
sonbilstransporter i kommunens regi år 2009 skett med biogas-
drift, skulle koldioxidutsläppen kunna reduceras med mer än 90 %,
dvs. från nuvarande 300 ton till ca 20 ton.
Denna drastiska minskning beror på att koldioxidutsläppen för en
personbil i mellanklass som drivs med biogas bara är 10 g/km, mot
64 g/km för etanol och ca 160 g respektive 170 g/km för diesel och
bensin.
För att kunna köra på biogas, måste man teckna ett avtal som
garanterar att leverantören fasar in biogas in systemet motsva-
rande den mängd som man betalar för. I praktiken innebär detta att
man tankar en blandning av biogas/naturgas som i dagsläget uppgår
till över 60% biogas och 40% naturgas. Eftersom efter- frågan på
biogas ökar, ökar även andelen biogas i pumpstatio- nerna.
Merkostnaden för 100% biogas uppgår i dagsläget till ca
13
Så här fördelar sig kommunens miljöbilar.
Av den svenska miljöbilsparken (statlig miljöbilsdefinition) ökade
andelen gasbilar mellan 2008 och 2009 från 1,5% till 7,5%. I slutet
på 2009 fanns det 21 749 gasdrivna personbilar i Sverige. Nya
gasbilar introduceras av många biltillverkare och en stadig ökning
av gasbilsköpen kan förväntas.
Att tanka biogas är inte speciellt svårt. Tryck munstycket på
tanköppningen och vrid handaget. Nu är kopplingen låst och
tankningen påbörjas automatiskt.
Koldioxidutsläpp från kommunens personbilpark under 2009 är en
kombination av de egna bilarnas utsläpp men även utsläpp från
körningar med egen bil i tjänsten. Genom att köra på biogas i
kommunens bilar (vision 1), skulle de total koldioxidutsläppen
kunna halveras. Om alla körningar skulle ske med biogasbilar, hade
koldioxidutsläppen kunna reduceras med 90% (vision 2,
biogas).
1 kr/m3. Prisutvecklingen för biogas och driftkostnader är dock
lägre än för andra bränslen.
Faktaruta Publika gastankställen Vid utgången 2009 fanns det cirka
100 gastankställen i Sverige och antalet ökar ständigt. Det flesta
finns i södra Sverige upp till Uppsala.
Krav genom miljöpolicyn
Faktaruta Biogas Framställs genom rötning av slam, gödsel,
växtdelar och matavfall. Räknas till förnybara bränslen men måste
förädlas innan den kan an- vändas som fordonsbränsle. Naturgas
Fossil gas som utvinns i samband med oljeutvinningen. Naturgasen i
Sverige kommer från Nordsjön via Danmark. Grön gas
GrönGas-principen kan jämföras med grön el-principen. Det innebär
att man tankar en viss mängd naturgas vid ett tankställe, men
betalar genom ett avtal ett något högre pris för biogas.
Leverantören garante- rar att motsvarande mängd biogas fylls på i
systemet. Fordonsgas Är samlingsnamnet för biogas och naturgas
eller en blandning av des- sa.
Miljöpolicyn ställer krav på våra tjänstefordon:
"Kommunägda fordon eller fordon som körs på entreprenad bör som
huvudregel använda el, bio- eller naturgas som drivmedel. För det
fall detta inte är möjligt, skall skälen därtill anges. Om sakliga
skäl föreligger för att inte använda el, bio- eller naturgas bör
istället teknik som överensstämmer med Vägverkets förslag till
Riksdagen för definition av miljöbilar använ- das. För det fall
inte heller detta är möjligt skall även skälen därtill
anges."
Kommunfullmäktige 27 oktober 2008, § 153
Andra insatser:
För att köra bränslesnålare genomförs utbildning i eco-driving
sedan flera år. Hittills har drygt hundra anställda fått denna ut-
bildning.
Hur går vi vidare?
En försöksverksamhet med en bilpool i stadshuset har pågått sedan
2008. Miljönämnden har presenterat en rapport över för-
söksverksamheten och överlämnat denna till kommunstyrelsen. Hösten
2010 ska Kommunsyrelsens budgetberedning behand- lar bilpoolen
framtida utveckling med inriktning på organisation och
ekonomi.
Bilar släpper ut mest koldioxid
Under 2009 uppgick resor i tjänst med flyg till 296 107 km, vil-
ket generade ett koldioxidutsläpp på 44 ton. Tågresor gjordes för
totalt 387 406 km med ett obetydligt koldioxidutsläpp på <1 kg!
Tjänsteresor med bil uppgick till ca 1 900 000 km och rege-
nererade ca. 300 ton koldioxid.
Av den totala resesträckan under 2009 utgjorde bilresor ca. tre
fjärdedelar. Den resterande fjärdedelen fördelas mellan tåg och
flyg, varav tågresor var något längre.
14
CO2-utsläpp för olika bränslen visar att förnybara bränslen medför
lägre utsläpp. De lägsta utsläppen uppnås dock endast vid
användning av enbart biogas.
Av alla persontransporter i tjänsten står bilarna för de största
koldioxidutsläppen följt av flyget. Tågresorna står för en
försvinnande liten del av koldioxidutsläppen.
Ekologisk mat Landskrona stad är nu bland de främsta skånekommu-
nerna att handla ekologiska livsmedel. På sex år, sedan starten
2004, har Landskrona ökat andelen ekologiska inköp från 1% till 21%
av budgeten.
Bara Malmö, Lund och Svedala har kommit längre. Ett mycket bra
resultat som innebär att Landskrona, med nuvarande ök- ningstakt,
sannolikt kommer klara riksdagens mål till 2010, att 25% av
livsmedelsinköpen ska vara ekologiska.
Hur har vi lyckats? Framgången är resultatet av ett samarbete
mellan olika förvaltningar och Agenda-21 teamet. Det har fun- nits
en bred förankring hos personalen som arbetar med inköp och
tillagning. En referensgrupp träffas 3-4 gånger per år och lägger
upp riktlinjer för arbetet.
Framgångsfaktorer är:
• Varje år ökar andelen ekologiska produkter vid upphand- lingen,
vilket garanterar lägre priser
• Med hjälp av inköpsstatistiken från leverantörerna är det möjligt
att följa upp miljöprestanda, vilket höjer motivatio- nen
• Ekologiska produkter marknadsförs genom kampanjer och
utställningar
Kollektivtrafiken
Den positiva utvecklingen för kollektivtrafiken i Landskrona håller
i sig. Under 2009 närmade sig antalet resor 2 miljoner. Be-
gränsade parkeringsmöjligheter i innerstaden kan förväntas yt-
terliggare öka resandet med stadsbussarna i Landskrona.
15
Flygsträckor under 2008-2009 fördelade på de olika
förvaltningarna.
TSB = Teknik & Stadsbyggnadsförvaltningen, VUX =
Vuxenförvaltningen, OMS = Omsorgsförvaltningen, SER =
Servicekontoret, FoK = Fritid- & Kulturförvaltningen, KS =
Kommunstyrelsen, BUN = Barn- & Ungdomsförvaltningen, MIL =
Miljöförvaltningen.
KlimatVardag – om tio landskronafamiljers klimatsmarta vardag
KlimatVardag
Maggie Karpicka, fjärrvärmeingenjör och energi- och
klimatrådgivare. Tek- nik- och stadsbyggnadskontoret.
Ingen kan göra allt – men alla kan göra något. Tillsammans kan man
göra ännu mera! Tio hushåll i Landskrona stad deltar under perioden
januari 2010 t.o.m. januari 2011 tillsammans med cirka 170 hushåll
från övriga Skåne i pro- jektet KlimatVardag.
Alla familjer har olika förutsättningar. Projektet syftar ge
hushållen tips och råd om hur man kan leva lite mer klimatsmart i
sin vardag. Genom att förändra på små saker i vardagen skall
familjerna hitta sin egen väg till en mer hållbar livsstil. På vä-
gen får familjerna hjälp av gruppsamord- nare.
Cirka 170 hushåll i hela Skåne deltar i Kli- matVardag januari
2010-januari 2011.
I projektet KlimatVardag får deltagarna tips och stöd att leva mer
klimatsmart i sin vardag. Genom föreläsningar, gruppträf- far och
möten med bland andra energi- rådgivare får deltagarna kunskap och
konkret vägledning till en mer klimat- smart vardag. Utifrån sina
egna intressen och förutsättningar får hushållen välja vil- ka
åtgärder de vill fokusera på inom ener- gibesparing, avfall,
transporter och livs- medel.
Syftet med KlimatVardag är inte bara att visa deltagande hushåll
hur de med enkla medel kan minska sina koldioxidutsläpp och därmed
leva mer miljövänligt. Syftet är också att visa upp hushållen som
goda exempel för andra – kollegor, bekanta, grannar, allmänhet.
Projektet visar på det- ta sätt att det finns flera olika sätt att
agera på och att det finns stora möjligheter att själv bestämma hur
man vill utforma sin klimatvänliga vardag. Eftersom hushållen har
olika sammansättning och deltagarna kommer från skilda yrken och
orter är förhoppningen att information och inspi- ration från
KlimatVardag sprids över hela Skåne.
Deltagarnas erfarenheter och resultat kommer att kommuniceras inom
delta- gande organisationer och till allmänheten med målet om en
ökad medvetenhet och delaktighet i klimat- och miljöfrågor. Kli-
matVardag vill visa att hushållens miljöåt- gärder är enkla att
genomföra, att det finns flera olika lösningar och att vinster- na
är många.
KlimatVardag drivs av Hållbar Utveck- ling Skåne i samarbete med
Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Förutom hushåll från dessa
organisationer deltar hushåll från bland andra Länsstyrelsen i
Skåne och kommunerna Malmö, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Landskrona,
Helsing- borg, Höganäs, Bjuv, Åstorp, Perstorp, Örkelljunga,
Klippan, Svalöv, Burlöv och Trelleborg.
Det är enbart hushåll som har finansie- ring från en
kommun/organisation som kan delta i KlimatVardag.
Upplägg I KlimatVardag fokuserar man på att ge information och tips
för en klimatsmarta- re vardag inom områdena energianvänd- ning,
transporter, mat och inköp samt av- fall. Det finns inom dessa fyra
områden ett mycket stort antal möjligheter och åt-
gärder att genomföra och det är upp till er i varje hushåll att
bestämma hur mycket ni vill förändra och välja de åtgärder som
passar er bäst. Förhoppningen är att alla personer i varje hushåll
vill engagera sig och kommer att hitta saker som lockar.
Storföreläsningar
Under första delen av projektet arrange- ras fyra storföreläsningar
med olika te- man. Dessa är till för att fördjupa kunska- pen om
klimatet ur ett Skåne-perspektiv. Flera forskare och experter bjuds
in för att tala. Storföreläsningarna hålls på fyra knutpunkter
runtom i Skåne: Malmö, Ys- tad, Helsingborg och Hässleholm/Kristi-
anstad. Man går i första hand till den stad som är närmast, men om
någon vid något tillfälle har förhinder går det bra att välja ett
annat datum på en annan ort.
Gruppträffar Man kommer att ha 6 gruppträffar under året när vi har
olika teman, följer upp ar- betet och delar med sig av tips och
idéer till varandra. Dessa träffar kommer främst att ske på
vardagskvällar (ca 2 tim- mar) och man förutsätter att det vid
varje träff finns någon som deltar från varje hushåll.
Gruppträffarna ska förhopp- ningsvis bli tillfällen att utbyta
erfarenhe- ter, få information, uppmuntran och tips av andra
deltagare i projektet.
Valfria aktiviteter
Förutom gruppträffarna coh storföreläs- ningarna arrangeras i
projektet andra akti- viteter, studiebesök, tävlingar, personlig
rådgivning och erbjudanden som delta- garna frivilligt kan delta i.
Till de flesta av dessa aktiviteter krävs anmälan.
Hur gör andra kommuner?
Projekt som liknar KlimatVardag har ge- nomförts på olika platser
med mycket goda resultat:
I Kristianstad kommun har elva familjer under tio månader deltagit
i projektet Kli- matbantarna, där de genom förändringar i sin
vardag minskat sina utsläpp av koldi- oxid med 25 ton.
I Karlstad kommun avslutades hösten 2008 projektet Miljövardag där
100 famil- jer under ett år fick hjälp att leva mer mi- ljövänligt.
Projektet fick stor massmedial uppmärksamhet och bidrog till att
Karl- stad kommun fick det europeiska miljö- priset ”Climate
Star”.
16
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Miljöarbete i
Landskrona
Hushållen står för en stor del av energiförbruk- ningen i
samhället.
Energispar - vad kan jag göra själv?
Alla kommuner har en energirådgi- vare, som det inte kostar något
att rådfråga. Och många kommuner och energibolag har egna hemsidor
med spartips, värda att titta på. Energirådgivaren når du enklast
via kommunens växel.
Energikostnader utgör en stor del av hus- hållens budget.
Energisparande åtgärder kommer miljön och din plånbok till godo.
Många åtgärder är enkla och billiga och ibland räcker det med att
ändra beteendet.
Nedanför finner du ett axplock ur en lång lista av åtgärder som
reducerar energi- förbrukningen i hushållet.
Vatten
- Byt till snålspolande dusch. Du kan halvera vattenåtgången. Den
stora energivinsten uppnås genom den minskade
varmvattenförbrukningen.
- Installera solfångare på taket för att värma upp vatten.
- Koka vatten i vattenkokare i stället för i kastrull på spisen. Du
använder bara en tredje- del så mycket energi.
Matlagning
- Använd lock när du lagar mat och koka upp vatten i vattenkokare i
stället för på spisen.
- Stäng av ugnen eller plattan några minuter innan maten är klar
och använd eftervärmen.
- Ska du byta spis, spar energi genom att sat- sa på en spis eller
platta med induktionshäll.
Vitvaror
- Ha inte onödigt låg temperatur i kyl och frys, Det räcker med 4
°C i kylen och -18 °C i frysen.
- Tina frusen mat i kylen så kylan kommer kylen till godo.
- Fyll alltid maskinen när du tvättar.
- Sänk tvättemperaturen från 60° till 40 °C vid lätt smutsad
tvätt.
- Undvik förtvätt vid normalsmutsad tvätt.
- Diska inte under rinnande vatten utan an- vänd sparprogrammet i
en väl fylld diskmas- kin.
- När du köper nya vitvaror som kyl och tvättmaskin, satsa då på
A-klassade produk- ter. De är sällan de billigaste i inköp, men
drar betydligt mindre el.
Belysning
- Släck efter dig när du lämnar rummet. 20 % av hushållens
energiförbrukning går till be- lysning.
17
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Miljöarbete i
Landskrona
Uppvärmnigen med el utgör med 50% den största andelen av
elförbrukningen i hushållet. Resterande elförbrukning fördelas till
lika delar mellan hushållsel och el för varmvatten.
En induktionshäll är energieffektiv och blir inte varm eftersom
energin överförs direkt till maten. Du måste dock använda speciella
kastruller och stekjärn.
Hushållsmakiner är energideklarerade enligt EU-norm. A++ står för
den lägsta energiförbruk- ningen i sin klass.
- Styr belysningen inomhus via en rörelsede- tektor.
- Byt till lågenergi- alternativt LED-lampor (lampor med
lysdioder). En vanlig glödlampa omvandlar bara 5 % av energin till
ljus, resten blir värme. En lågenergilampa omvandlar ca 80 % av
energin till ljus.
Elektronik
- Stäng av tv och stereo med dess huvudström- brytare. Stänger du
av med fjärrkontrollen fort- sätter de att dra ström i ett
standbyläge.
- Köp datorskärmar eller TV apparater med LED-belysning eftersom de
förbruker mindre enegi.
Transporter
- Gå eller cykla till jobbet. Alternativt åk kollektivt eller samåk
i bil.
- När du köper ny bil - välj en bränslesnål. Halverad
bränslekostnad för den som kör 1 000 mil på ett år betyder cirka 4
000 kro- nor mer i plånboken och en lägre miljöpåver- kan.
Byggnader
- Skaffa en effektiv luftvärmepump till villan. Jämfört med
direktverkande el, halverar du din elförbrukning för uppvärmning
och sparar cirka 10 000 kwh per år.
- Täta dragiga dörrar och fönster i huset - det blir skönare inne
och mindre värme läcker ut.
- Sänk innertemperaturen någon grad - till max 20 grader. En
tempertaursänkning med 1° C ger en energibesparing med ca.
5%.
- Lufta kort och effektivt, gärna genom tvär- drag.
- Om du ska bygga ett hus välj ett låg- energihus.
18
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Miljöarbete i
Landskrona
LED lampor förbrukar mindre energi än t. o. m. lågenergilampor.
Desutom har de en betydligt längre livslängd och är miljövänligare
då de inte innehåller kvicksilver.
Det finns många tekniska lösningar som har sänkt
bränsleförbrukningen. Elhybridfordon har två drivsystem - en
elmotor och en förbrän- ningsmotor. Dagens elhybridbilar på svenska
marknaden sänker bränsleförbrukningen 25-40 procent jämfört med
konventionella bensinbilar i samma storleksklass och
motorstyrka.
Värmepumpar fungerar på samma sätt som ett kylskåp, fast tvärt om.
I kylskåpet tas värme in- nifrån skåpet och avger den på baksidan.
En luft/luftvärmepump (även kallad komfortvärme- pump) utvinner sin
energi från soluppvärmd ut- omhusluft och överför värmen till den
cirkulerande inomhusluften. För varje kWh som används för att driva
en luft/luftvärmepump får man normalt ut cirka två till tre kWh
värme till huset.
En termostat är en reglerteknisk apparatur som ska hålla en önskad
temperatur i t. ex. ett element. De enklare elektriska
termostaterna består av en bimetallfjäder som fungerar som
strömbrytare genom att den böjs med ökade temperaturer.
Bilden visar lågenergihus i Glumslöv. Ett låge- nergihus har
tjockare isolering än konventionella hus. Dessutom styrs till- och
frånluft så att vär- meförluster reduceras. Husen värms upp av
värmen från hushållsapparater och personer som vistas in huset. Vid
låga temperaturer un- der längre tid kan dock viss uppvärmning
behö- vas. Energiförbrukningen i samband med uppvärmninge är dock
betydligt lägre än i konventionellla hus.
Energienheter KW = 1 kilowatt, vilket motsvarar den momentana
effekten 1000 Watt. KWh = 1 kilowatttimme avser uttaget av 1000
Watt/timme. MW = Megawatt, 1000 KW TW = Terrawatt, 1000 MW
Rörelsedetektorer stänger av eller slår på belysningen beroende på
om personer vistas i rummet eller inte.
LANDSKRONA OCH KLIMATET
Den statliga utredningen "Sverige inför klimatför- ändringarna -
hot och möjligheter" SOU 2007:60 har gjort en omfattande och
ambitiös genomgång av kon- sekvenserna av de förväntade
klimatförändringarna för Sverige. Utredningen har fokuserat på
följande viktiga samhällsfunktioner:
• Kommunikationer
• Naturmiljön
• Människors hälsa Utredningen gör en nationell bedömning för varje
samhälls- funktion. Här återger vi de nationella bedömningarna och
ger några kommentarer för vad som kan vara relevant för Lands-
krona.
Kommunikationer
Vägnätet
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kom- mer att bli
betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär
översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar
samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur
innebär att skador för- skjuts från tjälerelaterade till värme- och
vattenbelastnings- relaterade samt minskade underhållskostnader för
betongbroar."
Kommentar: Översvämningar och skador på mindre parti- er av
vägnätet kan förväntas.
Järnvägar
"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större
nederbördsmängder och intensivare nederbörd inne- bär
översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för
åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion
vid brostöd och anslutande bankar. Den ökade temperaturen under
vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren
innebär ökat under- håll. Kraftigare vindar och ökade risker för
stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen."
Kommentar: Västkustbanan genom Landskrona byggdes 2000 och kan
förväntas tåla extrema vädersituationer bra. Det finns endast
mindre områden med träd längs banan. Stora delar av bangården i
Landskrona ligger nära dagens havsnivå.
Sjöfart
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av kli-
matförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller
säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre
vattenstånd kan påverka hamnverksamheten ne- gativt längs Sveriges
sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle
kunna medföra problem för sjö- farten."
Kommentar: Förstärkning och ombyggnad av hamnar kan bli aktuellt på
sikt.
20
Översvämning på Rönneberga backars sydsluttning.
Flyg
"Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av kli-
matförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldju- pet med
konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder
belastar flygplatsernas dagvattensys- tem och kan föranleda en
tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings-
och halkbekämp- ningsmedel minskar i de södra delarna av landet,
men ökar i stället i norr."
Telekommunikationer
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökade risker för stormfällning påverkar system med luft- ledningar
och även master. Luftledningar kommer att fin- nas kvar under ett
antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och
nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även
kraftigt elberoende. Med hän- syn tagen till både förändringar av
klimatet och skogstills- tåndet samt den pågående ombyggnaden av
elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de
elektro- niska kommunikationerna."
Radio och TV
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Radio- och tv-distributionen bedöms inte påverkas i nå- gon
väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess
påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Ut- sändningar av
radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att
innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen
och indirekt för radio- och tv-distributionen."
Kommentar: Landskrona har liten andel skog så eventuella problem
kan antas vara av liten omfattning.
Tekniska försörjningssystem
"Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket ska- par mycket
goda förutsättningar för en successivt ökad vat-
tenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar
i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något.
En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad
tjäle och kraftigare vin- dar kommer säkerligen fortsatt att
påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av
kablar som nu pågår."
Kommentar: Potentialen för vindkraftproduktion ökar.
21
I Landskrona kommer telekommunikationen inte påverkas i större
utsträckning av förändrade klimatförhållanden.
Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av
klimatförändringarna.
Solceller och solfångare kan med fördel integreras i framtida
byggnationer. Ökade vindhastigheter kan i framtiden medföra en ökad
vindkraftproduktion.
Dammar
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är
dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av
landet, men stora osäkerheter finns. 100-årsflödet visar på
kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra
Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även
i fjälltrakterna ökar 100-årsflödet med risken att detta kan
fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många
andra håll väntas dagens 100-årsflö- den bli mindre vanliga."
Kommentar: Landskrona har inga dammar som avses ovan.
Värme och kylbehov
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och
kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraf- tigt till följd av
temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade
värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form
av minskad energianvändning."
Kommentar: Behovet av kylning kan förväntas öka.
Fjärrvärme
"Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för
markförskjutningar och översvämningar, företeel- ser som allvarligt
kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvär- mesystemen successivt
bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon
större utsträckning på- verkas av klimatförändringarna."
Kommentar: Fjärrvärmedistributionen kan påverkas.
"Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avse- värda.
Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer san- nolikt att
försämras med ökade humushalter och ökad förorening av
mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet
ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred."
Kommentar: Dricksvattenförsörjningen kan påverkas och kvaliteten på
lokala vattentäkter kan påverkas. Risken för försämring av
drickvattenkvaliteten p g a ökade humushal- ter bedöms som låg i
Landskrona.
22
Fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg grävs ner i
Hilleshögs dalar.
I skogsbygder kan dricksvattenkvaliteten påverkas negativt genom
ökade humushalter – så kallad ”brunifiering”. Den tilltagande
brunifieringen av våra vatten kan ha samband med klimatförändringar
och ändrad markanvändning.
Om man bor nära havsnivån, kan framtida havsnivåhöjningar skada
fastigheterna.
Bebyggelse och byggnader
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämning- ar längs
vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De
ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig
längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en
osäkerhet då vattendragen är regle- rade. I andra områden minskar
risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd
havsnivå ställer öka- de krav på åtgärder och planering vid
nybebyggelse fram för allt längs landets södra kuster, men även
längs de mel- lersta."
Kommentar: Allvarliga konsekvenser längs kusten kan be- faras. Dock
finns endast ringa bebyggelse längs de större vattendragen. Problem
kan uppstå vid högt vattenstånd i havet och kraftig
nederbörd/snösmältning.
Ras, skred erosion
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna med större och intensivare neder-
bördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt
benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets
sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta.
Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skred- benägna områdena.
Inom andra områden minskar i stället risken då
snösmältningssäsongen blir förlängd och vårflo- den minskar liksom
de höga flödena."
Kommentar: Generellt är nog eventuella problem små i Landskrona.
Klintkusterna på Ven och i kommunens norra delar kan beröras.
Kusterosion
"Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att in- nebära
väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med
konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra
stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är
utsatta."
Kommentar: Stora problem kan förväntas för Landskronas del.
Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förän- drat
klimat på grund av ökade regnmängder och en omför- delning av regn
till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är
vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli
överbelastade. Riskerna för bakåtström- mande vatten med
källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av
avloppsvatten med åtföljande hälso- risker."
Kommentar: Problem med att bli av med dagvatten kan förväntas i
samband med högvattenstånd i Öresund och kraftigt regn.
Byggnadskonstruktioner
"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och
framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk
för fukt och mögelskador samt överfulla av- loppssystem och
översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att
öka. Den ökade temperatu- ren ger ett minskat uppvärmningsbehov,
men samtidigt kommer kylbehovet att öka."
Föroreningsspridning vid översvämningar, ras & skred Klimat-
och sårbarhetsutredningen:
"Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred
innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad
mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för
förorening av framför allt lokala vattentäkter och
betesmarker."
Kommentar: Stora arealer med förorenad mark finns i
Landskrona
23
Kusterosionen förekommer i den norra delen av Landskrona.
Grönalger, fukt och mögelskador gynnas av ett fuktigare
klimat.
Areella näringar och turism
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att
bli betydande. Ökad tillväxt ger större virke- sproduktion, men
ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter,
svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora
kostnader."
Kommentar: Skogsbruk förekommer knappt i Landskrona.
Jordbruket
"Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med
klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och
möjlighet förnya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och
ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på
grund av de ändrade neder- bördsmönstren."
Kommentar: Stora förändringar kan förväntas med ökat
bevattningsbehov och ökad behov av dränering.
Fiskenäringen
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare
klimat. Torsken kan komma att slås ut helt i Öst- ersjön och
istället ersättas av sötvattenarter. Varmvattenar- ter kommer att
ersätta kallvattenarter i insjöar. Fisket i Västerhavet och i vissa
insjöar kan komma att gynnas."
Turism och friluftsliv Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare öka- de
möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre
badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en
nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta
successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med
framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas
under åtminstone de närmaste decen- nierna."
Naturmiljön
Landekosystem
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och
förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av
klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat
klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk
mångfald, men de negativa effekterna kan be- gränsas."
Kommentar: Förändringar kan förväntas med både förlus- ter av
biologisk mångfald och många nya arter kommer från söder.
Sötvattenmiljön
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare isloss- ning
och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och
humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och
sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en
försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå
miljömålen."
Kommentar: Försämrad vattenkvalitet kan förväntas. Hög- re
vattentemperaturer kan försvåra för ädelfisk.
24
Ett varmare klimat kan gynna turism i Sverige.
Många vattenmiljöer kan påverkas negativt av ett varmare
klimat.
Ändrade nederbördsförhållanden med torrperioder kan öka
bevattningsbehovet.
Östersjön och den marina miljön
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och is- täckets
utbredning minskar kraftigt. Detta tillsammans med förändringar i
tillförseln av näringsämnen leder sannolikt till storskaliga
konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Om
vi får ökade västvindar och kraf- tigt ökad nederbörd kommer
salthalten i stort sett att halv- eras. Detta leder till dramatiska
förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken
försvinner."
Kommentar: Öresund räknas som en del av Östersjön. Konsekvenser är
svårbedömda.
Människors hälsa
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för
smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer
sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare
kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar
är dock stora."
Kommentar: Fler sjukdomar och parasiter kan förväntas komma in i
kommunen. T ex ökad smittspridning med fäs- tingar, dvärgbandmask
och liknande.
Extremtemperaturer
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta
temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet,
särskilt för sårbara grupper. Framtida vär- meböljor kan bli ett
betydande problem som kräver motåt- gärder."
Kommentar: Känsliga grupper kan drabbas.
Ändrad luftkvalitet
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av kli-
matförändringen, men andra faktorer ger större förändring-
ar."
Kommentar: Känsliga grupper kan drabbas.
Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för
personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och
hemtjänst."
Kommentar: Förändringar i beredskap för olika typer av extrema
händelser kan behöva göras.
25
Miljöredovisning, Landskrona stad 2009 - Landskrona och
klimatet
Fästingarnas överlevnad ökar när vintrarna är milda. På våren,
efter en mild vinter, kan deras förekomst explodera.
Extrema temperaturer i kombination med långvarig torka ökar
riskerna för bränder.
Konsekvenser av besvärligt väder i Landskrona - en lokal
klimateffektprofil
Arbetet med att minska de klimatförändringar som kan förväntas på
grund av ökande halter av växthusgaser i atmosfären bedrivs på
global, nationell och lokal nivå. Koldioxidhalten ökar framför allt
på grund av förbrän- ning av fossila bränslen medan utsläppen
övriga växt- husgaser, som metan och dikväveoxid hör samman med
bland annat djurhållning och sophantering. Att minska
klimatpåverkan är bland våra största utmaning- ar. Landskrona har
deltagit i de nationella programmen för att minska
klimatpåverkan.
Kring 2000-talet deltog kommunen i Lokalt investeringspro- gram för
ekologisk omställning av samhället (LIP). Under sena- re år har
kommunen haft några projekt inom Klimatinveste- ringsprogrammet,
(KLIMP). Arbete för att minska utsläppen av så kallade växthusgaser
pågår även i flera kommunala verksamheter samt inom bostads- och
industrisektorn.
Trots ett mer eller mindre ambitiöst arbete världen över menar
ledande klimatforskare att klimatet kommer att förändras och på en
global nivå kommer temperaturen att stiga. Det talas om
temperaturökningar på mellan 2 och 6 grader det närmaste sek- let.
Prognoserna är naturligtvis osäkra men ju högre halter av
växthusgaser i atmosfären desto högre förväntad temperatu-
rökning.
Förutom att arbeta med att minska klimatpåverkan inleds arbe- ten
för att anpassa samhället till ett förändrat klimat runt om i
världen.
Här presenteras vad som har hänt vid besvärliga väderhändelser i
Landskrona - en "Lokal klimateffektprofil" (LCLIP) för
Landskrona.
Verktyget har ursprungligen utvecklats och använts i Storbritan-
nien under namnet Local Climate Impacts Profile, LCLIP. I Sverige
har verktyget testats i Lomma, Burlöv och Landskrona. Arbetet med
att ta fram en lokal klimateffektprofil har letts av Forskningschef
Annika Carlsson-Kanyama på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
och gjorts inom ramen för forsknings-
programmet Climatools, där verktyg för klimatanpassning på lokal
nivå tas fram och provas ut i samverkan med framförallt
kommuner.
Bakgrund
I Klimat och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60
"Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjlig- heter" finns
en ambitiös analys på nationell nivå om vilka konse- kvenser som
kan förväntas på viktiga samhällsfunktioner av kli- matförändringar
och extrema väderhändelser.
Utredningen listar följande områden där en påverkan kan antas
ske:
1. Kommunikationer (vägar, järnvägar, sjöfart, flyg, tele, ra- dio
och TV)
2. Tekniska försörjningssystem (elsystem, dammar, värme- och
kylbehov, fjärrvärme, dricksvatten)
3. Bebyggelse och byggnader (översvämning, ras, skred, erosion,
kusterosion, dagvatten och avlopp, byggnadskonstruk- tioner,
föroreningsspridning)
4. Areella näringar och turism (skogsbruket, jordbruket, fis-
kenäringen, rennäringen, turism och friluftsliv)
5. Naturmiljön och miljömålen (landekosystem, biologisk mångfald,
sötvattensmiljön och Östersjön och den marina mil- jön)
6. Människans hälsa (extremtemperaturer, ändrad luftkvali- tet,
hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred)
7. Förändringar i vår omvärld och deras påverkan på Sverige
Klimat- och sårbarhetsutredningen utredningar har initierat ar-
bete runt om i landet för att klimatanpassa viktiga samhälls-
funktioner. Bland verksamheterna kan följande exempel näm-
nas.
Inledande arbete med klimatanpassning i Landskrona Miljönämnden i
Landskrona har gett miljöförvaltningen i upp- drag att påbörja
arbetet med klimatanpassning. Klimatanpass- ning innebär att
samhället ska anpassas till de förändringar som klimatändringen
medför för olika sektorer i Landskrona. Arbe- tet startade i
december 2009 med representanter från de kom- munala förvaltningar,
bolag och industrier som bedöms ha störst behov av
anpassning.
Gruppen har haft fyra möten och startade sitt arbete med att ar-
beta fram en Lokal klimateffektprofil. Anteckningar från möten och
andra dokument finns på kommunens hemsida:
http://www.landskrona.se/Invanare/Miljoe--haelsa/Kom-
munens-klimatarbete/Klimatanpassning.aspx
26
Lokal klimateffektprofil för Landskrona
Arbetet att ta fram en så kallad Lokal kli- mateffektprofil består
i huvudsak av att lokala medier gås igenom för att leta efter
artiklar om konsekvenserna av extrema väderhändelser samt vidtagna
åtgärder. Mediainventeringen kompletteras med intervjuer av
kommunanställda där man även tar upp vilka idéer om
klimatanpassning som redan finns idag.
Syftet är att kartlägga framförallt kommu- nala verksamheters
sårbarheter för da- gens extrema väderhändelser för att ska- pa
underlag för analyser av framtidens klimat. Verktyget riktar sig
till kommunala handläggare och politiker som vill skaffa sig en
förvaltningsövergripande sårbarhetsbild.
Väderrelaterade problem i Landskrona och hur man åtgärdat dem
Metod
Två olika ansatser har använts för att be- skriva på vilka sätt
olika vädertyper orsa- kat problem i Landskrona och vilka åtgär-
der man vidtagit, nämligen: