Ledningskonferens inom sjukskrivnings- och … · 2015-01-29 · journalintegration, appar, video möten, samordnad individuell plan . Internetbaserad stöd och behandling I februari

Ledningskonferens

inom sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen Hook 22-23 januari, 2015

2015-01-29

Jag har varken Twitter eller

Instagram. Därför går jag runt på

gatorna och ropar till

slumpmässigt utvalda vad jag äter,

vad jag dricker, hur jag har det

hemma mm mm. Det är trots allt

viktigt att bygga nätverk. Hittills

har jag tre följare. En är tydligen

läkare, dom andra är poliser.

Sociala medier……..

2015-01-29

Program för dagarna:

2015-01-29

DAG 1

• 13:00 Välkomna! Inledning.

• 14:00 Rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden – nuläge och framtiden

Anna Östbom – Sveriges Kommuner och Landsting

• 14.40 Fika

• 15:00 Minst 10 goda exempel och ett förtydligande med tillhörande work

shops

• 17:00 Avslut

• 19:00 Mingel o middag

DAG 2

• 08:30 Inledning Mats Bojestig . Hälso- och sjukvårdsdirektör

• 08:45 Workshops fortsättning

• 10:00 Fika

• 10:30 Summering och planering

• 12:00 Lunch och avslut

Vem är här?

2015-01-29

Aktuella frågor Anna Östbom

• Överenskommelse Rehabiliteringsgarantin

• Vad säger forskningen?

• Internetbaserad stöd och behandling

• Socialförsäkringsutredningen

Handlingsplan 2015

2015-01-29

• Tidig rehabsamordning

• Trepartsmöte och trepartssamtal

• Dokumenterad sjukskrivnings- och rehabplan

• Statistik

• Jämställdhet

• PR-team

• Psykisk ohälsa

• Rehabsamordning på klinik

• Rehabgarantin

– NRS light

Rehabiliteringsgarantin 2015 Överenskommelsen 1 år (regeringen vill göra översyn)

Anna Östbom - SKL

712 miljoner för behandlingar samma ersättning som tidigare för alla insatserna (1000 lappen försvinner)

15 miljoner att utveckla tekniska plattformen för internet

10.5 till landsting som ansluter eller förbereder anslutning till plattformen (500 000/landsting)

2 miljoner till kvalitetsregister för MMR1 (det innebär att anslutning

och registrering är gratis även under 2015)

10.5 forskning , utvärdering och utveckling

Nyheter i rehabiliteringsgarantin 2015

Bilagan är uppdaterad med en del förtydliganden (önskemål från landstingen) och en del ökade krav från Socialdepartementet och Finansdepartementet (vilket blev en kompromiss för att få behålla ersättningen)

För att öka möjligheten till återgång i arbete om det inte är uppenbart olämpligt att så sker, ta initiativ till kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård eller arbetsförmedling för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetstuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Patientens medgivande krävs

Det landsting i vilken patient är folkbokförd rapportera till

Försäkringskassan för patienter som har fått rehabilitering så väl i det egna landstinget eller om patienter har fått rehabilitering i annat landsting. Fakturering mellan landsting sker i enlighet med riksavtalet och ersättning mellan landsting samma som i överenskommelsen

Vem avgör arbetsförmågan? Bilder från Kerstin Ekberg

Hälso- och sjukvården

- Funktionsförmåga Läkare

Sjukgymnaster

Arbetsterapeuter

Psykologer

Socionomer Förmåga att arbeta

Socialförsäkringssystem - Arbetsförmåga • Handläggare

Individen själv

Arbetsplatsen - Produktionsförmåga • Arbetsgivare • Arbetskollegor

”Rätt” tidpunkt för återgång i arbete Bilder från Kerstin Ekberg

Hälso- och sjukvården – Försäkringsmedicinska beslutsstödet

Socialförsäkringen- Rehabiliteringskedjans tider, oberoende av diagnos

Arbetsplatsen – kostnader, produktion

Individen - ohälsa, ekonomisk trygghet, ”behövd” på arbetsplatsen

Kan primärvården främja återgång i arbete? Bilder från Kerstin Ekberg

Omfattande forskning visar att

Förmågan att arbeta beror på både hälsa och förhållande på arbetsplatsen

Bedömning av arbetsförmåga och planering av åtgärder kräver därför ett flerdisciplinärt perspektiv

Återgång i arbete bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och arbetsplats

Processen för återgång i arbete underlättas av en koordinator eller case manager som skapar kontinuitet, främjar motivation dialog med arbetsplatsen och som hjälper individen att navigera i systemet

Koordinatorsfunktionen Sjukskrivningsmiljarden 2014-2015

Landstingen ska ha en funktion för koordinering på plats. Koordinatorsfunktionen har uppdrag/ansvar för att vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer samt kontaktperson eller coach till sjukskrivna och för att stödja i rehabiliteringsprocessen

Koordinators funktion med uppdrag att i högre grad fungera inom samordning, t.ex. coaching av patienter, analys av statistik, kartläggning rehabiliteringsbehov, samarbetspartners till andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam

Multimodal rehabilitering (MMR)

Ett antal välplanerade åtgärder sätts in av ett team som kan bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, socionom och psykolog

Personalen är tränade att arbeta tillsamman för att kunna gör en bred utredning och sedan behandla och rehabilitera

Behandlingen pågår sex till åtta veckar med två till tre tillfällen i veckan och kan innefatta hemuppgifter. Till programmet hör undervisning ofta i grupp om stress, sömn, ergonomi. Fysisk aktivitet som anpassas efter personen samt samtalsstöd

Evidens för multimodal rehabilitering (bilagan Rehabiliteringsgarantin utarbetad av Björn Gerdle och Kerstin Ekberg)

Flera systematiska sammanställningar har gjorts av den vetenskapliga litteraturen vad det gäller nyttan av multimodal rehabilitering. Stödet är måttligt till starkt stöd (studierna är genomförda inom specialiserad vård)

Det är endast multimodal rehabilitering som har visat evidens för att patienter har kunnat återgå i arbete. Det har ingått insatser på arbetsplatsen utöver vad som sker i vården

Nyheter i bilagan Antal timmar och patienter

Enligt vetenskapliga sammanställningar har längre och intensivare program bättre effekt än mindre omfattande/intensiva program. Program minde än 30 timmar uppvisade inte positiva effekter

MMR1 minst 40 timmar

MMR2 75-100 timmar

För att ha en hög patientsäkerhet , klinisk skicklighet och kvalitet samt kostnadseffektivitet bör verksamheterna ha

20-30 patienter/år

Nyheter i bilagan Diagnostisering och bedömning

En omfattande individuell utredning och bedömning måste göras för att utröna om individen behöver MMR, KBT /IPT eller annan behandling

Röda flaggor ska ha uteslutits (andra alvarliga tillstånd tex cancer)

Gula flaggor screening för psykologiska och sociala riskfaktorer

Blå och svarta flaggor patientens arbete inklusive den ergonomiska och psykosociala arbetssituationen

Patientens förväntningar och beredskap för förändringar har kartlagts

Nyheter i bilagan diagnos koder för MMR

Diagnosnr Klartext

F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M53.0 Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) M53.1 Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk) M54.2 Cervikalgi (Nacksmärta) M54.4 Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias) M54.5 Lumbago (Ländryggssmärta) M54.6 Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen) M54.9 Ryggvärk M75.1 Rotator cuff-syndrom i skulderled M75.9 Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad M77.9 Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled M 79.1 Myalgi (muskelsmärta nacke, axlar, rygg) M 79.7 Fibromyalgi R52.2A Nociceptiv smärta R52.2C Smärta utan känd orsak R52.9 Generaliserad smärta (uppfyller ej kriterierna för fibromyalgi) S13.4 Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk) T91.8 Sena besvär efter WAD

NRS light

Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete och de är en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem.

Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag

När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer

http://www.kvalitetsregister.se/

Vad vill läkarna? (läkares erfarenhet av arbete med sjukskrivning KI Enkätstudie 2012 jämfört med 2008 och 2004)

33 000 läkare fick enkäten (58 % svarsfrekvens)

Närmare hälften av läkarna uppgav behov av fördjupad kompetens att bedöma arbetsförmåga och vilka krav som ställs i olika yrken

Hälften önskade kunskap om ersättningsformer och arbetsförmedlingens, arbetsgivare och Försäkringskassan skyldigheter

Fortbildning som önskades var handledning och kurser i försäkringsmedicin

Internetbaserad stöd och behandling

Pilot med patienter har startats och är klar i mars (Jönköping är en av piloterna

1 april går tekniska plattformen för internetbaserad stöd och behandling från projekt till förvaltning på 1177 vårdguiden

Landsting kan ansluta sig till plattformen från och med 1:a april och har skrivit p avtal med Inera

Nytt projekt startar för att utveckla plattformen

journalintegration, appar, video möten, samordnad individuell plan

Internetbaserad stöd och behandling

I februari tar NSK region beslut om Nationell kompetensgrupp för internetbaserade stöd och behandlingsprogram

En rapport kommer under februari som ger stöd för landsting att välja program

En checklista för upphandling och avtal om program kommer att finnas i februari

En endagars konferens där verksamheter och företag kan visa upp sina program och verksamheter beskriver hur de arbetar

14, 15 alt 16 21 april

Socialförsäkringsutredningen

2015-01-29

Tidiga insatser - ett förtydligande – Susanne Leander

2015-01-29

2015-01-29

Handbok

Rehabsamordnarens tidiga insatser

2015

Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden

-tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen

2015-01-29

”Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både

en intern och extern roll i samverkan, t ex verka för

tidig kontakt inom vården, möjliggöra tidig extern

samverkan och samarbete runt individen med andra

aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen och kommunen”.

Arbetssätt för tidiga insatser

2015-01-29

Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera

patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik

smärta eller andra komplexa fall.

Aktualisera med sjukskrivande läkare och/eller med

sjukskrivnings/rehabteam om så finns

Kartläggande

rehabsamtal/

telefonsamtal med

patienten

Kontakt med

arbetsgivare/Af/

kommunen

(efter samtycke)

Trepartssamtal (telefon läkare, patient,

arbetsgivare/Af)

Trepartsmöte (möte läkare, patient,

arbetsgivare/Af) Rehabsamordnare har

telefonkontakt med

arbetsgivare/Af

Brev till arbetsgivare om

rehabsamordnarens roll

Säkerställ

dokumenterad

sjukskrivnings-

och rehabplan

under sökordet

Att tänka på vid tidiga insatser

2015-01-29

• Rätt insats i rätt tidpunkt för rätt patient

• Alla med psykisk ohälsa ska inte ha tidiga

insatser. En del behöver initialt bara lugn o ro,

men viktigt det finns en sjukskrivnings- och

rehabplan inom vården.

• Viktigt att samverka i team

• Vid arbetsrelaterade besvär och om företaget har

FHV, kan de kopplas in?

Hur och när registrera tidiga insatser

2015-01-29

Hur tidigt är tidigt?

• När kontakt sker med arbetsgivare/

arbetsförmedling innan patienten fått en

handläggare eller om patienten nyligen har

fått en handläggare men Fk kan inte

medverka vid det redan inplanerade tre-

partsmöte

• Så tidigt som möjligt…….

2015-01-29

Inför en eventuell sjukskrivning eller så tidigt

som möjligt i sjukfallet, innan Fk blivit

inkopplad.

Vid besök där telekontakt med

arbetsgivare/arbetsförmedling uppkommer:

Skapa ny kontakt för trepartssamtalet,

använd vårdtjänst trepartssamtal och

kontakttyp Telefonkontakt,

besökstyp Administration.

Endast Trepartssamtal som läkare håller

ersätts, à 1000 kr.

2015-01-29

Vid mottagningsbesök tillsammans med

arbetsgivare/arbetsförmedling:

använd vårdtjänst trepartssamtal, kontakttyp

Mottagningsbesök enskilt.

Endast Trepartsmöte med närvarande läkare

ersätts, a´2000 kr.

När rehabsamordnaren själv

håller i ett trepartsmöte, efter

samverkan med läkaren.

Detta ska dock inte

registereras som

trepartssamtal

När rehabsamordnare har telefonkontakt med arbetsgivare/Af i syfte att ha

en tidig dialog för att klargöra om patienten kan kvarstå i arbete, ev. med

anpassade arbetsuppgifter under sjukskrivningsperioden, eller om andra

lösningar bör initieras ex. för att förhindra en sjukskrivning.

KVÅ-kodning XS005 ”extern kontakt” i kombination med

QR002 ”rådgivning vid arbete och sysselsättning”

När rehabsamordnaren ringer arbetsgivare/Af för att boka trepartsmöte och

telefonsamtalet blir fördjupat som ovanstående beskriver.

När rehabsamordnaren närvarar eller håller i ett eget trepartsmöte, efter

samverkan med läkaren.

När rehabsamordnaren skickat ut brevet till arbetsgivare om rehab-

samordnarens roll och tidiga insatser och/eller brevet om patientens

arbetsuppgifter.

S

A

M

T

Y

C

K

E

Särskilda mallar finns för

2015-01-29

• Brev till patient om rehabsamordnarens roll

– intranätet eller blankett i Cosmic ”brev till patient –

rehabsamordnare”

• Brev till arbetsgivare om rehabsamordnaren och

tidiga insatser (obs. kvå-kodning) - intranätet

• Brev till arbetsgivare om arbetsuppgifter, brevmall

och blankett (obs. kvå-kodning) - intranätet

2015-01-29

(ange enhet via Infoga sidfot)

Finns på intranätet:

regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin





1 av 2

2 av 2

Verktygslåda

2015-01-29

WAI – Work Abilty Index

Vid kartläggande besök hos rehabsamordnare kan

WAI användas finns på http://fhvmetodik.se/metod/wai/

välj den översta rubriken, där det står "Webbformulär för

beräkning.." där får man hjälp med uträkning av index.

Work Ability Index är ett instrument som används för att

utvärdera individers arbetsförmåga och resurser i förhållande

till arbetets krav

2015-01-29

• Individuell behandling hos arbetsterapeut, kurator, läkare,

psykolog och sjukgymnast

• KBT/IPT

• FaR (Fysisk aktivitet på Recept)

• Samverkan med Af, Fk, Kommun, Fhv, Arena/KUR-

samverkan, Supported Employment-coacher

• MMR 1 och MMR 2 (Rehabmedicinska kliniken, Jönköping)

• ”Grön rehabilitering” och ”Kultur på recept”

• ENTER (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjö- och

Vaggeryds kommun)

• FIA med knuff (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjö-

och Vaggeryds kommun)

Verktygslåda

Sjukskrivningsteam

Nässjö och Bodafors vårdcentraler

Britt-Inger Allgurin och Göran Runesson

2015-01-29


• Sjukskrivande läkare

• Arbetsterapeut

• Rehabsamordnare

• Kurator/psykolog

• Sjukgymnast

2015-01-29


Prioritering

2015-01-29


• Trepartsmöte/samtal

• Avstämningsmöte

• Sjukskrivningsteam

• LUH-intyg

2015-01-29


Påläst

2015-01-29


15 minuter

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

2015-01-29


Utmaning

2015-01-29


Motiverad och delaktig patient

Effektiv sjukskrivningsprocess på ortoped- och reumatologkliniken

2015-01-29

Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015

Sjukskrivningsprocessen

2015-01-29


Patient med

behov av

sjukskrivning

Beslut om

sjukskrivning

(FK)

Läkarintyg Sjukskrivning

Begäran om

komplettering

(FK)

5 P – effektiv sjukskrivningsprocess

2015-01-29


Purpose/ Syfte

Patienter People/ medarbetare

Processer/ Flöden

Patterns/ mönster

Kompletta läkarintyg Effektiv sjukskrivnings-process Ledningssystem Mål och rutiner

Ortopediska och reumatiska åkommor. Sjukskrivnings- behov Delaktighet Sjukskrivnings- /rehabplan

Läkare, sjuk-sköterskor, vårdadmin., rehabsamordn. (FK, arbetsgiv.) FRUSTRATION! Beslutsprocess Arbetsförmåge- bedömning Kompetens Beslutsstöd

BSC Vision Mål Ledningssystem Processbeskr/ mätbara mål Behov av sjskr. Läkarintyg – ICF/DFA Bedömning

4055 läkarintyg 83 läkare 2420 patienter 136 kompl. 45 läkare.

3 %


Värdekompass

3- © 1996 Dartmouth Medical School and Lahey Hitchcock Clinic

Funktionellt hälsostatus

Tillfredsställelse Kliniskt status

Kostnader/resurser

P – ortopedisk/reumatisk åkomma med behov av immobilisering/rehabilitering

P – trygghet, god planering, involvering

P – tydlig rehabiliteringsprocess, sjukrivnings-/rehabiliteringsplan >28 dagar

P – sjukpenning i tid

L, S, V, F – tidsåtgång

A – planering av sjukfrånvaro och vikarie


Förbättringsprocessen

2015-01-29


Planering

• Bildat processteam • Definierat sjukskrivnings-/rehabiliteringsprocessen • Karläggning av processen • Följ handlingsplaner och riktlinjer • Grundlägg processen i kultur, värderingar och förhållningssätt – Varför!

Genom- förande

• Förankra processen hos ledning och berörda medarbetare • Definiera arbetssätt och angreppssätt – Hur!

Lärande • Bestäm metoder för uppföljning – Vad! • Sätt mål Nöjda patienter, 80 %, 2015

Nöjda medarbetare, 80 %, 2015 Antal sjukskrivnings-/rehabplaner >28 dagar, 70 %, 2015

Införande • Följ upp rutiner och utfall, vilka effekter fick åtgärderna • Se över processen • Inför processförbättringen eller revidera

Processteam

2015-01-29


• Rehabsamordnare, processledare, 40%

• Överläkare, kontakt med läkare

• Sjuksköterska, kontakt med sjuksköterskor

• Vårdadministratör, administrativt stöd

• Kurator, samordnar kontakt reumatologen

• Koordinator Försäkringskassan, stöd till läkare och rehabsamordnare, kontakt med handläggare.

Försäkringskassan finns tillsammans med rehabsamordnare tillgänglig på kliniken varannan vecka.

Messenger används i stor utsträckning för kommunikation däremellan.

Kostnader/tillfredsställelse

2015-01-29


AGERA Analysera om åtgärderna gett effekt och vilka i så fall

PLANERA Mål: 99% godkända läkarintyg 2015

STUDERA Följ upp statistik för • Antal godkända läkarintyg • Begärda kompletteringar • Andel enkla intyg

GÖR Identifiera vad som föranleder kompetteringskrav Identifiera behov av utbildning/information Genomför utbildnings-/informationsinsatser Maximera användande av enkla läkarintyg

Referenser

2015-01-29


Alexandersson, K., Arrelöv, B., Gustavsson, C., Hinas, E., Kjeldgård. & Ljungquist, T. (2013). Läkares

erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm, Karolinska institutet.

Berg, J. & Widell, Y. (2012). Förbättring av sjukskrivningsprocess med Sex Sigma och

mikrosystemperspektiv.

Försäkringskassan. (2014). Kvalitet på läkarintyg – en del av sjukskrivningsmiljarden

Johansson, P., & Nilsson, M. (2008). Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro?

Landstinget i Jönköpings län. (2014a). Styrkortet för Landstingets sjukskrivnings- och rehabprocess

Landstinget i Jönköpings län. (2014b). Rapporter och fördjupning.

SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SIQ Institutet för kvalitetsutveckling. (2014).

Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF

Socialstyrelsen. (2006). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och

sjukvården.

Socialstyrelsen. (2012). Övergripande principer för sjukskrivning.

Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

SOU 2009:89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete: slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen.

SKL. (2010). Bättre sjukskrivningar: Handbok om ledningssystem i Hälso- och sjukvården.

Tre-partsmöte - film - Ann-Britt Ekvall

2015-01-29

Work shop

2015-01-29

ICFstöd i läkarintyget - Mait

Pettersson Differentierade intyg

2015-01-29

• ICF i läkarintyget

• Intyget – sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

• Differentierade intyg (enkla intyg)

• REN

• ICF-International Classification of Functioning

• WHO 2001

• Kompatibelt med vårt diagnossystem ICD

• Verktyg med en gemensam terminologi för att beskriva funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

• Allt mer använt i olika sammanhang. För patientsäkrare informationsutbyte mellan olika aktörer tex hälso- sjukvård, kommuner, socialtjänst mm.

2008-2009

• A. Hedborgs utredning

• God samstämmighet vid de nationella möten som vi hade

då om att använda ICF.

• Vi utbildar och skapar gemensamma ICF-mallar.

• FK kommer med DFA-kedjan som bygger på ICF

• FK gör inte samma insatser

Varför ICF

• Terminologi som kan bli förstålig för alla aktörer

• Lätt att förstå koppling mellan diagnos och

funktionsnedsättning / aktivitetsnedsättning bara man får

lära sig verktyget.

• Patientsäker/rättssäker informationsöverföring.

• Forskning mm.

• Ett antal använder regelbundet

• En del ibland

• En del testat och fått begäran om komplettering därför slutat

använda stödet.

• Regelbundna kontakter med första bedömning, FMR region

syd

• Drivit frågan i olika arbetsgrupper som vi medverkat i

nationellt.

• Allt mer gehör för en gemensam terminologi

• Flera slutrapporter- uttryckt behov av gemensam

terminologi.

Utbildningsbehov-ICF

• Många nya medarbetare i läkarkåren i primärvård kräver

nya insatser.

• Psykiatri, ortopedi, andra kliniker

• Planerar utbildningsinsats under hösten

• Viktigt att vi får in synpunkter från er

INTYGET

• Om vi skriver funktions/aktivitetsnedsättningar i ICF och

skriver sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Differentierade intyg

• Antal intyg per/mån

• Förväntad återgång inom 2 månader.

• Tidsbesparing

• Slipper kompletteringar

• Tid frigörs för att göra ett bra jobb på de komplicerade

ärendena

REN

Teambaserad funktions- och aktivitetsbedömning

• När vårdcentraler och kliniker har behov av fördjupad utredning inom

sjukskrivnings- och rehabprocessen finns möjlighet att remittera patienter

till rehabenheten i Nässjö (REN) för teambaserad funktions- och

aktivitetsbedömning.

• Kriterier för remiss:

– screeningformulär visar risk för långvariga besvär

– diffus problematik

– tidigare åtgärder har ej haft förväntad effekt

– risk för långvarig sjukskrivning

– många professioner är inblandade i behandling

• REN har ett totalansvar att utföra SLU, TMU, AFU samt teambaserad

funktions- och aktivitetsbedömning. Se särskild uppdragsbeskrivning.

Work shop

2015-01-29

Jämställdhet - våld i nära relationer -

intervju med Aneby och Apladalen

2015-01-29

Ledningskonferans - vad har varit

till nytta för dig?

2015-01-29

• Chefer och rehabsamordnare sitter tillsammans, struktur och ordning sen får vi

prioritera. Checklistan, vilka delar är vi bra på vad ska utvecklas?

• Att vi får ansikten på folk, helhetsbild för chefer, utveckla och träffa chefer några

gånger per termin.

• Fokusera på frågorna, genomgång av checklista bra, egen tid önskas som blir under

em.

• Handlingsplanen i kortversion är bra, vill börja utveckla vissa delar i den, ser chans

till en omstart. Psykisk ohälsa- hur kan vi utveckla den tillsammans med

psykosocialt team?

• Goda exempel är bra och inspirerande. Patienternas status i sjukskrivningsarbetet

har höjts, teamsamverkan har blivit en möjlighet att utvecklas, fara i att ta över Fk

roll.

Vardagsrevidering – Eva Svensson & Christina Steen

2015-01-29

Vardagsrevidering – ReDO TM

En arbetsterapeutisk

gruppintervention för

arbetsrehabilitering

Lunds universitet,

Landstinget/primärvården och

Försäkringskassan i Halland

Teoretisk grund

• Aktivitetsvetenskap:

- Aktivitetsmönster och hälsa i kvinnors vardag • ValMO-modellen

• Arbetsterapi

• Sociala inlärningsteorier

Fokus: förändring av aktiviteter

och aktivitetsmönster

• Målsättning:

Deltagarna ska ha en klarare bild av vad de vill/behöver

förändra – kunna fortsätta arbeta/arbetsträna/minska

sjukskrivning /undvika sjukskrivning

för att återta aktivitetsbalansen

Upplägg

• 10 tillfällen á 2 timmar/vecka

• Praktiska övningar

• Gruppdiskussioner

• Hemuppgifter

• Mini-seminarier/föreläsningar

Egen mapp

Dagbok för egna reflektioner

Innehåll

• Aktivitetsbalans

• Aktivitetsmönster

• Störningar och uppmuntringar i vardagen

• Stresspåverkan

• Att sätta mål

• Sömn

• Aktiviteters värde. Uppföljning av förändringsarbetet.

• Uppföljning aktivitetsbalans. Sätta gränser.

Fortsatt uppföljning/utvärdering

• Av Sofi Fristedt – klinisk forskning, Futurum

Etikprövning (pågående efterhandsansökan)

Fokusgrupper

Aktivitetshälsa

Då Du har möjlighet att utföra

det du vill

så som du önskar

i den miljö du befinner dig.

Ann Wilcock

Förstärkt bedömningsteam

och tidiga insatser inom

psykiatrin

Ann Wisén, öppenvårdmottagning

psykiatri, Eksjö

Syfte Förbättra bedömningarna av aktivitets-

och arbetsförmåga samt bedöma

behovet av rehabinsatser hos

patienter, med fokus på unga vuxna 18-

30 år.

- vara med som stöd i

processen

- vara med på möten

- samordna insatser mellan

patient och FK och AF.

Resultat

• Viktigt vilka som erbjuds vara med

• AF medverkan är av stor betydelse

• Projektet har gjort oss mer synliga på mottagningen

Självhjälpsgrupper - GGVV

Syfte: Förbättra egenupplevd hälsa och

förebygga psykisk ohälsa

Mål: Ett samhällsbaserat, nytt arbetssätt

för att förebygga ökan psykisk ohälsa

Målgrupp: Personer med lindrigare

psykiska besvär med risk för att de ökar

Metod: Koordinator - upplevt behov av

stöd från andra – ihopkoppling –

starthjälp – eget ansvar

Inspiration från Västerås, Göteborg

Therese Råberg

Multimodal rehabilitering (MMR 1)

Gislaveds vårdcentral

2015-01-29

• https://vimeo.com/117156908

https://vimeo.com/117156908

https://vimeo.com/117156908

Work shop

2015-01-29

Statistik – nya Diver rapporter

2015-01-29

Utan särskild behörighet

Könsfördelad statistik finns i

urvalslistorna

Förtydligande:

Tidiga insatser/Av-möte/PR-team/Sjukskrivnings- och rehabplan = Antalet som under månaden haft ett aktivt

vårdåtagande sjukskrivning >28 dagar, och som någon gång sedan start av detta vårdåtagande fått insatsen.

2015-01-29

Dr Xxxx Xxxsson

Dr Xxxx Xxxsson

OBS!

I Rehabmatrisen står siffran ”antalet långtidssjukskrivna” vid vald medicinskt

ansvarig vårdgivare för:

Antalet patienter med vårdåtagandet > 28 dagar som har varit aktivt under

vald månad.

2015-01-29

Med särskild behörighet

Könsfördelad statistik och vilka patienter

som är sjukskrivna > 28 dagar resp. läkare

finns i urvalslistorna

Förtydligande:

Datumet för Sjukskrivnings- och rehabplan är det datum när sökordet första gången användes i journalen

Egen tid för planering av fortsatt

arbete hemma

2015-01-29

• Vad gör vi tillsammans?

• Vad gör jag själv?

• Vad gör vi hemma? - vad tar vi med oss? Vad är vårt nästa

steg?

Hur arbetar vi vidare på hemmaplan?

2015-01-29

Ledningskonferens 22 – 23 januari 2015

• Eksjö: Göra om checklista till en handlingsplan – VAD vi ska

göra. Bl a för att få med läkare på tåget.

• Vetlanda: Även här handlingsplan. Koda åtgärder rätt för att

hitta vad som görs. Disk med vårdadministratör.

Sjukskrivnings – rehabiliteringsplan i sjukintyget. NRS-light

– ska ansluta sig. Utbildning 23 april.

• Psykiatrin Eksjö: Måluppfyllelse – statistik –

genusperspektiv – lika mål

• Norrahammars VC: Omstart – checklista vad man ska ha

koll på. Skapa intranätsida på VC där allt material läggs

som tillhör rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen.

Hur arbetar vi vidare på hemmaplan?

2015-01-29

Ledningskonferens 22 – 23 januari 2015

• Onkologkliniken: Mycket att lära av primärvården. Fått

inspiration till arbetet. Bättre struktur – lika för alla patienter.

• Gnosjö VC: Handlingsplan utifrån checklista. Rehabplan

ses över. Registrera trepartssamtal. Arbeta förebyggande.

Vad kan vi göra mer för de som är långtidssjukskrivna? Vad

gör vi för dem med psykisk ohälsa? Vad gör vi för dem som

inte trivs på jobbet? Samtal/fysisk aktivitet = kombination.

Psykisk ohälsa – koppla in andra aktörer – friskvård, kyrka..

2015-01-29

Documents

Ledningskonferens inom sjukskrivnings- och … · 2015-01-29 · journalintegration, appar, video möten, samordnad individuell plan . Internetbaserad stöd och behandling I februari