Lennart Flood

Katarina Nordblom

Daniel Waldenström

Inledning Skattereformens princip om enkelhet och

likformighet har övergivits Oöverskådligt och svårbegripligt lapptäcke som

försvårar rationella beslut

Vår rapport belyser några centrala aspekter av skattesystemet: Hur ser progressivitet och omfördelningen ut? Vilken kännedom har svenskarna om skatterna? Har skattesystemet legitimitet? Hur skulle ett alternativt, enklare, skattesystem se

ut och fungera?

Lennart Flood

Katarina Nordblom

Daniel Waldenström

Skatternas utformning

Skattesystemet ska balansera mål om: Ekonomisk effektivitet Rättvis fördelning

Hur progressiva är Sveriges skatter?

Vilka skatter bestämmer graden av progressivitet?

Hur viktiga är skatterna för den totala omfördelningen i samhället?

Faktiska skatter i olika inkomstskikt

Låga inkomster Höga inkomster

Total inkomstskatt: Skatt på

förvärvsinkomster

Kapitalskatt Skattedelen i

arbetsgivaravgiften

Är arbetsgivaravgiften skatt?

Avgift om socialförmånen ökar vid ytterligare inbetalning. Annars skatt.

Skatteandelen beror på förmånsgolv och -tak i socialförsäkringen

Inkomstnivå Andel skatt

Under förmånsgolv

100%

Över förmånstak 100%

Mellan golv och tak

≈40%

Genomsnittlig skatteandel: 57%

Marginalskatten i Sverige

20-30%

65-70%

Sveriges skatteprogressivitet är internationellt låg

Omfördelningseffekt Sveriges

skatteprogressivitet internationellt låg, främst pga av att många betalar mycket i skatt

Verktyg för omfördelningOmfördelningseffekt. Mätt som effekt på Ginikoefficient.

0

5

10

15

20

25

8.4

12.5 13.6

20

Lennart Flood

Katarina Nordblom

Daniel Waldenström

Legitim beskattning

Ny norm i svensk skattepolitik? Enkelhet – optimal beskattning

Vi måste ha ett skattesystem som inte bara är effektivt, utan där folk också är villiga att betala skatt Ofta motsättning mot optimal beskattning

Vad tycker svenskarna - opinionsundersökning

Kriterier för legitim beskattning

Ett mål att nå gemensam välfärd

Upplevas rättvisa

Uppleva att ”alla andra” gör rätt för sig

Skattesystemet skall vara enkelt och begripligt

Vad tycker svenskarna?

74% tycker att det är lätt att deklarera

30% tycker att skattesystemet är enkelt

Problematiskt för legitimiteten… …och för effektiviteten

Dålig kunskap om arbetsgivaravgiften…

51 % svarar Vet ej

10% svarar 30-32 %

Stor spridning, en majoritet överskattar den

… och om brytpunkten för statlig inkomstskatt

44 % svarar Vet ej

17 % svarar mellan 30 och 40 000/månad

60% tror att gränsen är lägre än 30 000

Eget jobbskatteavdrag

54% svarar Vet ej på frågan om hur stort deras jobbskatteavdrag är

Färre än var 20:e vet på 500 kr när hur stort deras avdrag är per månad

Bland dem med månadsinkomst under 25 000 är det 0,4%...

Hur effektivt styr det då arbetsutbudet?

Egen marginalskatt

En klar majoritet vet ungefär hur hög marginalskatt man har

Dock, generellt en överskattning

Villighet att betala skatt

Kunskap viktig – tror man att skatterna är högre än de är kan skattemoralen sjunka

Tillit viktig – både gentemot politiker och medmänniskor

Eget beteende viktigt

RUT- och ROT-avdrag

Tar helt avstånd ifrån

Instämmer helt0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2006

”Det är omoraliskt att köpa tjänster svart”

Tar helt avstånd ifrån

Instämmer helt0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

20062012

Slutsatser

Generellt ganska hög legitimitet för det svenska skattesystemet

Systemet är krångligt och folk har bristfälliga kunskaper om skatterna

Problematiskt ur såväl legitimitets- som effektivitetssynvinkel

Skattepolitik kan påverka legitimitet och skattemoral

Lennart Flood

Katarina Nordblom

Daniel Waldenström

Vi har konstaterat att…

Skatterna är komplicerade och kunskapen låg Demokratiproblem Incitamentsproblem

Progressiv inkomstskatt spelar en mindre roll för omfördelning

Fördelar med likformig skatt Minskar behovet av skatteplanering Proportionell skatt kan vara optimal

Skattesystem enligt Hall & Rabushka

All inkomst klassificeras som företagsinkomst eller personlig inkomst

Samma skattesats för personer och företag

Ett bottenavdrag för personlig inkomst

Ingen dubbelbeskattning av kapitalinkomster

Inga ränteavdrag

Rådets utvärdering av alternativa skattereformer

En enkel reform med 22 % skatt Minskad sysselsättning Underskott Stor ökning av inkomstspridning

Alternativa reformer med bredare skattebaser

Utvärderad reform

Skatter

25/30% skatt arbete/transfereringar

Bottenavdrag 10% kapitalskatt Inga ränteavdrag 1% fastighetsskatt Avskattade avdrag för

arbetsinkomster och pensionssparande

Ökade transfereringar

Barnbidrag Bostadsbidrag Försörjningsstöd

Effekter av utvärderad reform

Inkomster/skatter Mdkr %

Disponibel inkomst 96 6.3

Arbetsinkomst 41 2.9

Slutlig skatt -41 -7.8

Moms 17

Arbetsgivaravgift 42 10.1

Budgeteffekt 3

Arbetsutbud Förändring %

Arbetade timmar 2.2

Antal sysselsatta 0.2

Dynamiska effekter

Budgeteffekter

Effekter på inkomstfördelningen

1 2 3-6 7 8 9 100

2

4

6

8

10

12

Disponibel inkomst

%

Inkomstdecilgrupp

Effekter, forts.En likformig skatt på en låg nivå har flera fördelar

Fler förstår systemet och kan agera rationellt

Minskad skatteplanering Oförändrade skatteintäkter om

skattebasen breddas Ökad finansiella stabilitet

En ökad inkomstspridning Kan motverkas genom riktade bidrag Politisk fråga

Lennart Flood

Katarina Nordblom

Daniel Waldenström

Rekommendationer från SNS Konjunkturråd 2013

Jobbskatteavdraget bör förenklas

Gör osynliga skatter synliga för skattebetalarna

Förbättra medborgarnas kännedom om skatte- och bidragssystemet

En bred översyn av skattesystemet med målet att ta fram ett enklare system