Lärarhögskolans resultat – totala ... - lh.umu.seLärarhögskolans resultat – totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var 6 373-tkr

Bilaga p 9

FS 1.3.2-325-17

BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016

Lärarhögskolans resultat – totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var - 6 373tkr. Differensen mellan årets resultat och budgeterat resultat är 7 971 tkr. Se tabell 1. Tabell 1: Resultaträkning, totalt 2016

Utfall (tkr)

Budget (tkr)

Prognos (tkr)

Avvikelse

utfall-budget

3 Verksamhetens intäkter 310 Anslag 12 798 9 390 10 367 3 409

315 Medfinansiering 123 123 123 0

320 Bidrag 15 751 13 566 16 132 2 185

330 Uppdrag 6 146 3 536 5 036 2 610

335 Periodiserade externa medel -2 932 -117 -2 273 -2 816

340 Försäljningsintäkt 2 367 2 250 2 310 117

380 Finansiella intäkter 10 0 0 10

390 Fördelade gem intäkter 13 643 13 643 13 643 0

Summa 47 905 42 391 45 338 5 514

4 Verksamhetens kostnader

410 Lönekostnader -16 333 -16 232 -16 231 -102

490 Övriga personalkostnader -150 -90 -190 -60

510 Lokalkostnader -2 145 -1 971 -1 818 -174

520 Driftskostnader -24 198 -27 205 -24 163 3 007

547 Universitetsgem kostnader -2 983 -3 028 -3 028 45

548 Fakultetsgem kostnader 0 0 0 0

549 Institutionsgem kostnader 0 0 0 0

590 Finansiella kostnader -455 -220 -440 -235

690 Avskrivningar -42 -20 -57 -22

730 Medel för transfereringar 40 0 50 40

770 Transfereringar -40 0 -50 -40

Summa -46 307 -48 765 -45 926 2 458

8 Årets resultat

890 Årets resultat 1 598 -6 373 -588 7 972

Summa 1 598 -6 373 -588 7 972 Differensen är större på intäktssidan än kostnadssidan, 5 514 tkr jämfört med 2 458 tkr (se tabell 1). Det är anslagsintäkterna som står för den största skillnaden, 3 409 tkr. På grundutbildningsverksamheten är utfallet på anslagsintäkterna 7 589 tkr lägre än budgeterat (ska alltså läsas med ett minustecken) men på forskningsverksamheten är motsvarande utfall 10 998 tkr högre. Alltså en skillnad på 3 409 tkr. Bidragsintäkterna ligger drygt 2 000 tkr högre än budget, främsta orsaken är att intäkterna inom VAL-projektet blev högre än förväntat (vh 12). Uppdragen, som består av intäkter för kurser inom Lärarlyftet, ligger drygt 2 600 tkr över budget (vh 13). Utfallet på periodiseringarna är lägre än budgeterat och det är främst inom VAL-projektet och övningsskoleprojektet som medel inte har förbrukats i den omfattning som förutspåddes (vh 12). Den i särklass största differensen på kostnadssidan återfinns bland driftskostnaderna, 3 007 tkr. Till viss del är detta samma sak som att periodiseringarna är lägre, eftersom här återfinns de lägre kostnaderna på till exempel övningsskoleprojektet vilket också resulterar i att mer medel periodiseras. Det andra skälet till differensen är att utvecklingen av valwebben, till vilket det i budgeten var avsatt 2 000 tkr, inte blev av.

Grundutbildningsverksamhetens intäkter, kostnader och resultat – totalt och uppdelat per verksamhet Årets resultat på grundutbildningsverksamheten är 2 997 tkr. Det budgeterade resultatet var högre, 5 572 tkr. Differens är – 2 575 tkr. Se tabell 2. Intäktsutfallet är 29 469 tkr. Jämfört med budget är det drygt 5 795 tkr lägre. Att utfallet är lägre än budgeterade intäkter beror främst på:

• en ökning av utfördelning av kursintäkter till institutionerna. Lärarhögskolan har fördelat ut 8 674 tkr mer än budgeterat under 2016 (detta gör att utfallet blir lägre och ska läsas med ett minustecken),

• grundutbldningsanslaget är högre än budgeterat, 4 395 tkr • utfördelningen av anslaget för minoritetsspråken till institutionen för språkstudier är högre än

budgeterat, -1 338 tkr, • kostnaderna inom övningsskoleprojektet och VAL-projektet blev lägre vilket resulterar i att mer

medel periodiserades, -2 455 tkr och slutligen • ökade intäkterna inom Lärarlyftet jämfört med budget, 2 610 tkr.

Kostnadsutfallet är 26 472 tkr vilket är 3 220 tkr lägre än budget. Att kostnaderna är lägre beror främst på att:

• arbetet med att utveckla valwebben sköts upp, 2 000 tkr, • kostnaderna inom VAL-projektet blev lägre cirka 1 600 tkr, • kostnaderna för övningsskoleprojektet blev lägre cirka 1 100 tkr och slutligen • ökade kursintäkterna som fördelades ut till institutionerna inom Lärarlyftet med -2 500 tkr

(fördelas ut med ett kostnadskonto).

Grundutbildning med anslag och stödverksamhet, verksamhet 10 och 11 Lärarhögskolans utbildningsram (anslagsintäkter) var för 2016, 125 988 tkr. Lärarhögskolan fick också en återbetalning från universitetet på 4 392 tkr. Anledningen var att vid den preliminära slutavräkningen för 2015 betalade Lärarhögskolan tillbaka för mycket medel. Kursersättningen till institutionerna uppgick till 96 602 tkr. Gemensamma kostnader för alla lärarutbildningar uppgick till 33 041 tkr (varav 18 884 tkr är medfinansiering av fakulteternas fakultets- och universitetsgemensamma kostnader). Resultatet för den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten är 738 tkr (125 988+4 392-96 602-33 041). Dessa siffror kan inte utläsas direkt i någon av tabellerna eftersom intäkterna som kommer in och ersättningarna till institutionerna redovisas på samma budgetkod, (310 anslagsintäkter). Det budgeterade resultatet för den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten var 2 793 tkr. Skillnaden beror främst på två saker. För det första: helårsprestationerna blev högre än förväntat och hamnade på utbildningsområden med högre prislapp. Det är främst fler på teknik och natur och färre på hum och sam. Budgeterad helårsprestation var 1 570 och utfallet blev 1 620. För det andra: budgeterat antal helårsstudenter stämde väl med utfallet, men fördelningen på utbildningsområdena skiljde sig åt vilket medförde en fördyring. Budgeterat antal helårsstudenter var 1 839 och utfallet blev 1 828. Utöver den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten redovisas på vh 11 också anslaget som erhålls för utbyggnad av ämneslärarutbildning i minoritetsspråk, 4 105 tkr. Utav anslaget har 1 338 tkr fördelats ut till Institutionen för språkstudier för detta arbete. Resultatet är 2 767 tkr och dessa medel finns kvar på Lärarhögskolan för utbetalning till institutionen vid ett senare tillfälle. Årets resultat totalt på vh 10 och 11 är 3 506 tkr. Vilket är summan av resultatet på den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten och nettot av den ekonomiska verksamheten på utbyggnad av ämneslärarutbildning i minoritetsspråk, det vill säga 738 tkr + 2 767 tkr. Se tabell 2.

Grundutbildning med bidrag, verksamhet 12 Denna verksamhet finansieras nästan uteslutande av medel från regeringen som kommer via Kammarkollegiet. Det budgeterade resultatet var -1 326 tkr och utfallet -675 tkr. Differensen är alltså 651 tkr. Se tabell 2. Här redovisas vidareutbildning av lärare (VAL), utländska lärares vidareutbildning (ULV) och övningsskoleprojektet. Alla dessa tre är vad som kallas pågående projekt, vilket bland annat betyder att de inte visar resultat. Ett eventuellt resultat förs över till nästkommande år via en periodisering. Som nämnts i tidigare avsnitt har periodiseringarna jämfört med budget ökat vilket är en effekt av att kostnaderna varit lägre. Detta är dock inte något som förklarar skillnaden mellan årets resultat och budgeterat. Skillnaden är främst ett resultat av att Lärarhögskolan avsatt medel från myndighetskapitalet från verksamhet 12 som inte fullt ut nyttjats alternativt bokförts på annan verksamhet.

Uppdragsutbildning, verksamhet 13 Det budgeterade resultatet var -1 tkr och utfallet 166 tkr. Differensen är alltså 167 tkr. Se tabell 2. Inom denna verksamhet har ett nytt uppdrag tillkommit sedan budgeten beslutades och det är snabbspåret. Uppdraget kommer från Arbetsförmedlingen och går ut på att universitetet ska leverera en lärar- förskollärarförberedande utbildning omfattande 26 veckor för arabisktalande nyanlända med examen som lärare eller förskollärare. Utbildningarna kommer starta under 2017, men kostnader motsvarande 125 tkr upparbetades under 2016. Det stora uppdraget inom vh 13 är Lärarlyftsuppdraget. Det är främst omsättningen som ökat jämfört med budget, det rör sig om cirka 2 600 tkr. Kostnaderna hängde inte riktigt med i samma takt som intäktsökningen så resultatet blev drygt 380 tkr. Tabell 2: Resultaträkning 2016, Grundutbildning med stödfunktion (tkr)

Intäkter Utfall/budget

Kostnader Utfall/budget

Resultat Utfall/budget

10 Grundutbildningens stödfunktion 0/0 213/0 213/0 11 Grundutbildning med anslag 11 940/19 508 -8 647/12 610 3 293/6 898 12 Grundutbildning med bidrag 11 383/12 220 -12 058/-13 546 -675/- 1 326 13Uppdragsutbildning 6 146/3 536 -5 980/- 3 537 166/-1 Summa 29 469/35 264 -26 472/-29 692 2 997/5 572

Forskningsverksamhetens intäkter, kostnader och resultat – totalt och per verksamhet Årets resultat på forskningsverksamheten är -1 190 tkr. Budgeterat resultat var -11 905 tkr. Differensen är 10 715 tkr. Se tabell 3.

Forskning och forskarutbildning med fakultetsanslag och stödverksamhet, verksamhet 20 och 21 Dessa två verksamheter visar tillsammans resultatet på den anslagsfinansierade forskningsverksamheten. I första avsnittet nämndes att den största skillnaden på totalen mellan utfall och budget vad gäller intäkter finns under anslagsintäkterna. Forskningssidan står för 10 998 tkr av skillnaden (grundutbildningens påverkan gick åt andra hållet, det vill säga utfallet var lägre än budgeterat). De främsta anledningarna till skillnaden mellan utfall och budget på forskningsverksamheten är:

• en del av medlen som avsattes för forskningssatsningen 2016-2019 sköts upp, 7 000 tkr, • medel som avsatts för forskningssamverkan med övningsskolor påbörjades inte som planerat,

1 000 tkr, • det budgeterade beloppet för de samfinansierade doktorander som startade hösten 2016 låg för

högt, 600 tkr och slutligen • fick området specialpedagogik inom forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016

omdisponera medel från 2016 till 2017, 1 600 tkr. På kostnadssidan är skillnaden mellan utfall och budget endast 101 tkr. Se tabell 3. Tabell 3: Resultaträkning 2016, forskning och forskarutbildning med stödfunktion (tkr)

Intäkter Utfall/budget

Kostnader Utfall/budget

Resultat Utfall/budget

20 Forsk. o fo utb m stödfunktion 0/0 39/0 39/0 21 Forsk. o fo utb m anslag 3 273/-7 746 -4 521/-4 622 -1 249/-12 367 22 Bidragsforskning 1 436/1 230 -1 416/-768 19/462 Summa 4 708/-6 516 -5 899/-5 390 -1 190/-11 905

Universitetsgemensam verksamhet, intäkter, kostnader och resultat – totalt och per verksamhet Verksamhet 90 och 91. På verksamhet 90 redovisas Lärarhögskolans stödkostnader för kansliet. Det rör sig till exempel om kostnader för tid som kanslichefen och en administratör arbetar med annat än Lärarhögskolans kärnverksamhet. På verksamhet 91 redovisas kostnader för Lärarhögskolans kansli men också kostnader för Lärarhögskolans fem programråd, lärarutbildningsrådet, forskningskommittén, rektorskostnader och styrelsens kostnader. Årets resultat år -208 tkr att jämföra med budget på – 40 tkr. Omsättningen är 13 693 tkr.

Balanserat kapital och dess utveckling 2014-2016 – totalt och per verksamhetsgren Totalt har det balanserade kapitalet under perioden ökat med 1 598 tkr, från 73 435 tkr till 75 033 tkr. Se tabell 4. Tabell 4: Balanserat kapital 2014-2016: totalt, per verksamhetsgren och per verksamhet (tkr)

2014 2015 2016 VG 1 Grundutbildning med stödfunktion 10 Grundutbildningens stödverksam 4 355 308 213 11 Grundutbildning med anslag 16 320 20 724 24 324 12 Grundutbildning med bidrag 10 816 10 364 9 689 13 Uppdragsutbildning 4 538 1 949 2 115 Totalt 36 030 33 344 36 341 VG 2 Forskn o fo utb m stödfunktion 20 Forskn, forskarutb stödv-het 485 299 39

21 Forskn o fo utb med fak.anslag 34 131 36 622 35 672

22 Bidragsforskning 0 42 61 Totalt 34 615 36 963 35 772

VG 7 Övrigt 90 Univ gemensam stödverksamhet 2 464 2 246 -83 91 Universitetsgemensamt ö budget 696 881 3 003 Totalt 3 160 3 128 2 920 TOTALT 73 805 73 435 75 033

Inom utbildningsverksamheten med stödfunktion har det balanserade kapitalet ökat med 2 997 tkr, från 33 344 tkr till 36 341 tkr. På vh 11 finns ett balanserat kapital på 24 324 tkr. Utav dessa medel är 5 912 tkr vikta för lärarutbildning i minoritetsspråk, samiska och meänkieli. Anslaget ska fördelas ut till Institutionen för språkstudier men förbrukningen har inte legat i nivå med anslaget och därför har ett balanserat kapital ackumulerats. Från och med 2017 kommer anslaget att i sin helhet fördelas ut till institutionen. Anledningen till att kapitalet ökade 2015 är att Lärarhögskolan då började med att nollställa stödverksamheten mot vh 11 och där hade ett kapital på drygt 4 000 tkr ackumulerats. I övrigt är förändringarna på verksamhetsgren 1 förhållandevis små. Utav det totala balanserade kapitalet på forskning och forskarutbildning med stödfunktion, 35 772 tkr, hör 2 427 tkr till Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 och är således märkta och uppbundna för denna satsning. Denna satsnings andel av det balanserade kapitalet har minskat över åren och kommer att vara helt förbrukad vid 2017 års utgång. Den resterande delen av det balanserade kapitalet hör till den ordinarie forskningsplanen. Ett kapital har medvetet byggts upp under åren och under 2016 påbörjades utbetalningarna till de större forskningssatsningarna mellan åren 2016 och 2019. Lärarhögskolans styrelse beslutade om fördelning mellan olika forskningsområden i december 2015 samt i september 2016 för de som ska pågå mellan 2017 och 2020. Sammantaget medför dessa satsningar att det balanserade kapitalet beräknas ligga på 10 procent av omsättningen 2021. Mellan åren 2013 och 2014 ackumulerades ett överskott på verksamhetsgren 7, främst på grund av att lönekostnaderna blev lägre än väntat. Precis som för verksamhetsgren 1 nollställs numer stödverksamheten och det är förklaringen till ökningen av balanserade kapitalet på vh 91 och motsvarande minskning på vh 90.

Ärende p 11 Svar på inkommen skrivelse från Region

Västerbotten

Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 FS 1.6.6-399-17

2017-01-27 Sid 1 (6)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Svar på skrivelse från Region Västerbotten – ”Tillgången på lärare – en ödesfråga för hela landet”.

Bakgrund Från skolcheferna i Västerbottens län har genom Region Västerbotten inkommit en skrivelse med anledning av den tilltagande lärarbristen nationellt och i länet. Västerbotten har några av de bästa skolresultaten i hela landet. Samtidigt står skolsystemet inför en stor brist på lärare och i några inlandskommuner i Västerbottens län är läget akut. Ett befarat scenario är att varannan lektion inom ett par år kommer att ledas av personal som är obehörig. Såväl arbetsförmedlingen som den parlamentariska landsbygdskommittén har nyligen lyft fram vikten av att tillgången till högre utbildnings stärks i glesbygd.1 I den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande föreslås att ”universitet och högskolor [bör få] ett förtydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörer”. Av denna anledning vill Region Västerbotten se:

• En satsning på utlokaliserad utbildning och distansutbildning inom pedagogiska yrken (och här ser Region Västerbotten att Umeå universitet kan kunna utgöra ett föredöme),

• En massiv statlig satsning på distansbaserat lärande och fjärrundervisning, • En nationell skolpolitik som tar hänsyn till villkor och förutsättningar utanför de större

städerna.

Lärosätets svar I sin skrivelse betonar Region Västerbotten att Umeå universitet kan utgöra ett föredöme genom att ge fler lärarutbildningar på distans eller utlokaliserat. Som ett första inspel i en fortsatt dialog om dessa frågor ämnar Umeå universitet presentera hur nuvarande utbud på distans respektive utlokaliserat ser ut inom lärarutbildningens område. Därefter skisseras en första bild över hur utbudet på distans/flexibelt skulle kunna utvecklas vid Umeå universitet. I framställningen ringar vi också in vilka utbildningar som lärosätet gör bedömningen inte kan ges distansbaserat alternativt utlokaliserat. Redovisningen belyser också de faktorer som underlättar respektive försvårar förläggning av utbildningar på distans, alternativt utlokaliserat, samt de argument som legat bakom nuvarande val av distributionsform. Förhoppningen är därefter att universitet och skolhuvudmän gemensamt kan föra en fortsatt dialog och finna lösningar på lärarbristens område i regionen. Sammanställningen inleds med en övergripande kommentar kring Region Västerbottens skrivelse och landsbyggdskommitténs förslag ovan:

1 https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-09- 14-Globaliseringens-effekter-pa-lokala-arbetsmarknader-i-Sverige.html (2016-11-29) och SOU 2016:26, På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar, s. 252


2017-01-27 Sid 2 (6)


Lärarhögskolan vid Umeå universitet stödjer Region Västerbottens propå om att det behövs statliga satsningar på distansbaserat lärande. Att omvandla hela programutbildningar, som idag ges campusbaserat, till distansbaserade utbildningar är dock resurskrävande – åtminstone i ett initialt skede. För de universitet eller högskolor som eventuellt i framtiden ges ett förtydligat statligt uppdrag att tillhandahålla flexibla utbildningslösningar, bör därför särskilda statliga utvecklingsmedel avsättas. I dagsläget finns inga sådana förslag i landsbygdskommitténs utredning. Lärosätenas kostnader för fler distansbaserade/decentraliserade utbildningsplatser förutsätts kunna finansieras inom befintliga anslag och genom en omfördelning av campusbaserade studier till mer decentraliserad utbildning. Detta är inte tillräckligt menar Umeå universitet, utan även lärosätena behöver medel för utveckling. För de lärosäten som ska ges ett förtydligat statligt uppdrag att tillhandahålla fler flexibla utbildningslösningar bör även statliga resurser avsättas för någon form av minsta gemensam platsgaranti, då avhoppen vid distansbaserade programutbildningar vanligtvis är högre än i reguljära campusbaserade program. Utbildningar vid universitet och högskolor finansieras med studentpeng, där andelen undervisningstid som ett lärosäte har möjlighet att ge är beroende av antalet studenter. Om studentgruppen minskar under utbildningens gång får detta direkt inverkan på andelen undervisning som kan ges i utbildningen och därmed på utbildningens kvalitet. Ett visst bortfall kan hanteras inom utbildningens ram utan att det påverkar kvalitén, däremot inte stora avbräck.

Lärarutbildningar som Umeå universitet ger distansbaserat/flexibelt: Umeå universitet ger idag ett flertal lärarutbildningar/studie- och yrkesvägledarutbildningar på distans. Utbildningarna ges med nätstöd via lärplattform, där merparten av studierna alltså kan bedrivas vid hemorten. Eventuell ingående verksamhetsförlagd utbildning kan likaså utföras i närregionen. Alla distansbaserade utbildningar som ges inom lärarutbildningens område vid Umeå universitet innefattar dock regelbundna undervisnings- och studieträffar, ungefär 2-3 dagar en gång i månaden, vid Umeå universitet. Att helt förlägga programutbildningar inom lärarutbildningens område på distans, utan studieträffar, är inte lämpligt på grund av läraryrkets karaktär – där det sociala samspelet, mötet mellan människor (studenter och kollegor) är absolut centralt. Följande lärare-/studie- och yrkesvägledarutbildningar ges i dagsläget med distans som studieform vid Umeå universitet:

• Kompletterande pedagogisk utbildning med halvfarts studietakt, 90 hp, • Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt, 2 varianter varav en för

personer med forskarexamen, 90 hp, • Ämnena Bild, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd samt hem- och konsumentkunskap

för ämneslärare, halvfarts studietakt, • Yrkeslärarprogrammet, 90 hp, halvfarts studietakt, • Speciallärarprogrammet, 90 hp, • Specialpedagogprogrammet, 90 hp, • Studie- och yrkesvägledarprogrammet. 180 hp,

Den kompletterande pedagogiska utbildningen ger möjlighet för yrkesväxlare – studerande med en tidigare utbildning och yrkeserfarenhet (exempelvis ingenjörer, biologer, kemister,


2017-01-27 Sid 3 (6)


samhällsvetare, konstnärer och musiker) – att skola om sig till lärare. Utbildningen leder till ämneslärarexamen mot antingen årskurs 7-9 eller mot gymnasiet. Till den kompletterande utbildningen med halvfarts studietakt kan studerande som läst estetiska ämnen (se ovan), hem- och konsumentkunskap, moderna språk, svenska som andraspråk, finska samt samiska söka. Den kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt har ett än bredare intag. Behörig är den som har högskolestudier motsvarande 240 hp inklusive ett självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp. Minst 120 hp ska vara inom ett relevant skolämne. Umeå universitet har även, tillsammans med tre andra lärosäten i landet, en kompletterande pedagogisk utbildning för studerande med en forskarexamen inom matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen. Umeå universitet utbildar också yrkeslärare, specialpedagoger och speciallärare (inom tre inriktningar: läs- och skriv, matematikinlärning och utvecklingsstörning) samt studie- och yrkesvägledare på distans. Yrkeslärarutbildningen ges med halvfarts studietakt, då merparten av studenterna redan är yrkesverksamma som lärare i en gymnasieskola. Även de estetiska ämnena ges med halvfart studietakt, då målgruppen även här vanligtvis är yrkesverksam. Anledningen till att lärosätet har valt att förlägga dessa utbildningar på distans ser lite olika ut för respektive utbildning. För nästan samtliga utbildningar rör det sig dock om en kombination av faktorer som att studentunderlaget i närregionen (Umeå med omnejd) är för litet, parallellt med att det finns gott om sökande i regionen eller nationellt. Yrkeslärarutbildning och studie- och yrkesvägledarutbildning finns enbart vid ett fåtal lärosäten i landet. Även andelen lärosäten som ger speciallärarutbildning och specialpedagogexamen är till viss del – dock inte i lika stor utsträckning – begränsat. När det gäller hem- och konsumentkunskap och de estetiska ämnena, särskilt textilslöjd och trä- och metallslöjd, är Umeå universitet ett av få lärosäten i landet som ger ämneslärarutbildning inom dessa områden. Särskilt inom dessa ämnesområden tar alltså Umeå universitet ett större nationellt ansvar. Utöver nämnda programutbildningar erbjuder Umeå universitet en mängd kortare och längre fortbildningskurser för lärare där val av distributionsform nästan alltid är distans. Därtill är lärosätet nationell samordnare för det statliga VAL-projektet (Validering av verksamma lärare), som nyligen fått förlängd projekttid till och med 2030. VAL-projektet vänder sig till studerande som redan är verksamma som lärare eller förskollärare, men saknar examen för den skolform inom vilken läraren är verksam. Studerande inom programmet ges möjlighet att komplettera tidigare studier för att få en relevant examen. Studieformen är vanligtvis distans, med koncentrerade campusträffar. Umeå universitet deltar också i Utländska lärares vidareutbildning (ULV). ULV är en kompletterande utbildning för personer med en utländsk lärar- eller förskollärarexamen. Våren 2017 startar även det statlig finansierade Snabbspåret, för lärare med utländsk lärarexamen, som ger en introduktion till läraryrket i Sverige för studerande som sedan kan fortsätta inom ULV. Även här är studieformen distans.

Lärarutbildningar som Umeå universitet ger utlokaliserat: Umeå universitet ger idag följande utbildningar utlokaliserat, dvs. med annan studieort än Umeå:

• Förskollärarprogrammet 2014-2016, Skellefteå (nyligen avslutat), • Förskollärarprogrammet 2018-2021, Örnsköldsvik.

https://www.umu.se/globalassets/_lararhogskolan/dokument/komp.-ped.-utb/mojliga-undervisningsamnen-kpu_161116.pdf


2017-01-27 Sid 4 (6)


Umeå universitet har under lång tid haft en eller flera lärarutbildningar utlokaliserade, dvs. förlagda till en annan studieort. Exempel på studieorter utöver Skellefteå och Örnsköldsvik som varit aktuella är Lycksele och Strömsund. Vid lärosätet finns särskilda statliga medel, så kallade decentraliseringsmedel, som kursgivande institutioner erhåller för att täcka extra kostnader för resor och boende för lärare på annan ort. Vanligtvis har endast en till två utbildningar i taget förlagts utlokaliserat, då formen innebär restid för lärare till och från studieorten. Att ha för många utbildningar förlagda vid andra studieorter är inte hållbart, då universitetslärarna också har undervisningsåtaganden som kräver närvaro vid Umeå universitet. Däremot skulle något fler programutbildningar än idag kunna förläggas utlokaliserat, under förutsättning att lärosätet ges ett visst planeringsutrymme. Valet av studieort har varierat, framförallt av regional hänsyn där ambitionen har varit att åstadkomma en spridning. Det är också lärosätets erfarenhet att flera intag vid en ort kan leda till en uttunning av studentunderlaget.

Lärarutbildningar som Umeå universitet skulle kunna ge distansbaserat/flexibelt alternativt utlokaliserat. Om ytterligare programutbildningar ska ges distansbaserat, ser Umeå universitet det som mest möjligt att förlägga följande utbildningar på distans:

• förskollärarprogrammet och/eller • någon/några av grundlärarprogrammets inriktningar (F-3, 4-6 eller fritidshem).

Alla dessa programutbildningar kan också komma i fråga för fler utlokaliserade alternativ. Att utveckla förskollärarprogrammet eller grundlärarprogrammen på distans och/eller med flexibla undervisningsformer kräver dock utvecklingsmedel samt god planeringshorisont. Här välkomnar Umeå universitet gärna initiativ till gemensamma satsningar (dvs. lärosäte och skolhuvudmän) och/eller statliga satsningar. Förklaringar till varför ämneslärarprogrammet inte är möjligt att förlägga vare sig på distans eller utlokaliserat anges nedan under särskild rubrik. I det följande beskrivs mer utförligt hur Umeå universitet resonerat vid val av nuvarande distributionsform – campusutbildning – för dessa program. De lärarutbildningar som Umeå universitet för närvarande alltså inte erbjuder distansbaserat är:

• förskollärarprogrammet, 21o hp (här finns dock en utlokaliserad variant), • grundlärarprogrammet, 180-240 hp och • ämneslärarprogrammet mot 7-9 och ämneslärarprogrammet gymnasiet, 270-330 hp.

För de två förstnämnda, dvs. förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet, är ett huvudsakligt skäl att de två närliggande lärosätena i den norra landsdelen – Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet – uteslutande ger dessa utbildningar på distans. Att konkurrera om distansutbildning på en marknad där redan två lärosäten i regionen är aktiva har bedömts som allt för riskabelt. Istället har Umeå universitet valt profilera sig genom att behålla och utveckla sina campusutbildningar, där studentunderlaget dessutom är gott. För den norra regionens del är det dessutom viktigt att det finns åtminstone ett lärosäte som erbjuder lärarutbildningar i en samlad campusmiljö. Umeå universitets lärarutbildningar rekryterar lärarstuderande från hela landet,


2017-01-27 Sid 5 (6)


dvs. inte bara från närregionen och många av de studerande blir kvar i den norra landsändan efter avslutad utbildning. Härigenom bidrar Umeå universitets lärarprogram till att höja den högskoleutbildade kompetensen och främja lärarförsörjningen i regionen. Vi är dock medvetna om att de större städerna och särskilt Umeå kommun med omnejd har lättare att rekrytera utbildade lärare, än kommuner i regionen som befinner sig glesbygd. Tilläggas kan att även om utbildningarna ges vid campus i Umeå, så placeras studerande inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen inte bara i Umeå utan det stora flertalet kommuner i Västerbottens län och i Örnsköldsviks kommun. Även när det gäller de campusbaserade utbildningarna finns alltså möjligheter för skolhuvudmän att under den verksamhetsförlagda utbildningen främja rekrytering genom ett gott mottagande av de studerande som genomför verksamhetsförlagd utbildning i den specifika kommunen. Ytterligare ett motiv bakom till för den valda distributionsformen handlar om utbildningarnas kvalitét. Som diskuterats ovan är genomströmningen vanligtvis högre i campusutbildningar och utlokaliserade utbildningar, än i regelrätta distansutbildningar. Detta får åverkan på andelen resurser som lärosätet kan lägga på undervisning och examination. För de studerande innebär en campusutbildning också möjligheter att på daglig basis möta studerande och lärare från olika områden och ämnen i lärarutbildningen i en samlad utbildningsmiljö. Detta ger direkt tillträde till olika infallsvinklar och perspektiv i en heterogen miljö, vilket inverkar positivt på de studerandes förutsättningar att genomföra utbildningen med goda resultat. Campusutbildningen innebär också en närhet till universitetets forskning och forskningsmiljöer, vilket likaså är vitaliserande för de studerande. Lärosätet är dock medveten om att även distansutbildningar kan utformas så att de får mycket hög kvalitét. Viktigt är dock att utbildningen inte bara ”förläggs på distans” utifrån nuvarande campusbaserat upplägg, utan att hela utbildningen planeras så att innehåll och upplägg på bästa vis kan anpassas till de flexibla utbildningsformerna. Detta kräver resurser till utveckling och möjlighet till långsiktig planering för ingående lärarlag, särskilt i ett initialt skede.

Lärarutbildningar som Umeå universitet inte har för avsikt att ge distansbaserat/flexibelt: Följande utbildning vid Umeå universitet kommer med största sannolikhet inte att ges distansbaserat:

• Ämneslärarprogrammet mot 7-9 och gymnasiet. Ämneslärarprogrammet är den programutbildning som Umeå universitet ser som mest komplicerad att anpassa till distans eller som utlokaliserad utbildning. Vid Umeå universitet är ämneslärarutbildningen mycket bred, i betydelsen att studerande kan välja mellan en mängd ingående ämnen: svenska, engelska, matematik, franska, tyska, spanska, svenska som andraspråk, historia, religion, geografi, samhällskunskap, idrott, biologi, kemi, fysik, naturkunskap, bild, musik, textilslöjd samt trä- och metallslöjd. Att anpassa alla dessa ämnen till distansbaserade studier skulle vara oerhört kostsamt. I många fall är den ekonomiska hållbarheten även beroende av samläsning med andra campusbaserade studiegrupper inom redan existerande fristående kurser och programutbildningar (exempelvis franska, spanska, tyska, svenska som andraspråk, biologi, kemi, kemi och naturkunskap, samhällskunskap). Till det ska läggas att många ämnen (exempelvis de praktiskt-estetiska och de naturvetenskapliga ämnena) är beroende av


2017-01-27 Sid 6 (6)


specialutrustade lokaler vid Umeå universitet. Varken organisatorisk, ekonomiskt eller kvalitetsmässigt är alltså denna komplicerade mosaik av strukturer och beroendeformer möjligt att överföra till ett distansupplägg alternativt utlokaliserat. En annan försvårande faktor är programutbildningens längd. Erfarenheterna av att behålla stora studentgrupper på distans i en så pass lång utbildning som ämneslärarprogrammet, mellan 4, 5 och 5, 5 år, är inte goda. Detta är också förklaringen till att få lärosäten i landet ger ämneslärarutbildning på distans. Karlstad universitet utgör dock ett undantag, där all lärarutbildning är förlagd till distans. Bredden av ämnen är dock betydligt mindre vid Karlstads universitet, än vid Umeå universitet. Att själva ämneslärarprogrammet är campusbaserat betyder inte att inte ämneslärare inte utbildas på distans vid Umeå universitet. Som tidigare nämnts så erbjuds den kompletterande pedagogiska utbildningen på distans i tre olika former för studerande som redan har läst ämnen. Även inom de nationella projekten VAL och ULV, pågår utbildning av ämneslärare på distans.

REGIONVÄSTERBOTTENBox443,90109Umeå,SwedenVISITORVästraNorrlandsgatan13,UmeåPHONE+4690165700FAX+4690770591www.regionvasterbotten.seinfo@regionvasterbotten.se

FAKTURA/INVOICERegionVästerbotten,Box65,83221Frösön,SwedenOrganisationsnummer/Corporateidentitynumber222000-2436VAT-nrSE222000243601Bankgiro245-8354Plusgiro34551-2

Skrivelse Datum: 2016-11-29

Tillgången på lärare – en ödesfråga för hela landet

Bakgrund

Skolcheferna i Västerbottens län diskuterade bl.a. lärarbristen och förslag på åtgär-der, vid ett möte i Lycksele 2016-11-17. Mötet beslutade att Tobias Thomson, strateg inom utbildning och kompetensförsörjning, Region Västerbotten skulle ta fram ett utkast för en skrivelse till Lärarhögskolan, samt en debattartikel. Nedan följer ett ut-drag ur detta utkast som kompletteras muntligt vid sammanträdet.

Geutbildningpådistansochutlokaliseradinompedagogiskayrken

Lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande1,2 – samtidigt som Sverige står inför en historisk lärarbrist – som redan är ytterst kännbar för skolhuvudmännen – och inom en snar framtid kan påverka eleverna allvarligt om inte åtgärder vidtas.

Statistik och utvärdering visar att skolor och kommuner i Västerbottens län har haft några av de bästa resultaten i landet3. Skolors storlek, huvudmannaskap, geografiska läge, som i liten glesbygdskommun eller storstad verkar inte ha haft någon avgörande betydelse för elevernas resultat och möjligheter till lärande.

Haft skulle vi vilja betona. När nu hela skolsystemet står inför skriande brist på utbil-dade lärare, samtidigt som den strukturella obalansen på arbetsmarknaden mellan glesbygd och stad växer, har läget snabbt blivit akut i många inlandskommuner i Västerbottens län. Redan i dag har vi mycket svårt att tillsätta vakanta tjänster och inom ett par år kan varannan lektion komma att ledas av personal utan lärarexamen. Vi befarar att kvaliteten i våra skolor kommer att sjunka – också av betydelse för högre utbildning – samtidigt som vi saknar verktygen att göra något åt det: Lärarna!

Liksom många andra nyckelkompetenser i våra kommuner är lärarna på väg i pens-ion. Vi kommer inte att klara att rekrytera nya utbildade lärare till våra elever utan hjälp. Löner och villkor vi kan erbjuda räcker inte på långa vägar för att konkurrera

1 John A C Hattie, 2009, Visible Learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achieve-ment, London: Routledge. 2 Håkansson, J. & Sundberg, D., 2012, Utmärkt undervisning : framgångsfaktorer i svensk och internationell belys-ning, Stockholm: Natur & Kultur 3 SKL, 2011. Öppna jämförelser. Grundskola 2011, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting

Bilaga p 11 B

med städernas dragningskraft – men forskning visar också att utbildningsvillkoren påverkar val av arbetsort för såväl städer som glesbygd.4

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport5, Globaliseringens effekter på den lokala arbetsmark-naden, att storstadsregioner har dubbelt så hög andel högskoleutbildade i åldrarna 25–34 år som glesbygd, och vidare,

Utbildningsutbudet måste även vara tillräcklig stort på högskolenivå inom starkt efterfrågade utbildningsinriktningar och som har stor betydelse på de regionala/lokala arbetsmarknaderna.

Den parlamentariska landsbygdskommittén menar att ”möjligheter till högre utbild-ning kan och bör utvecklas och stärkas ytterligare genom att universitet och högskolor får ett förtydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörer”.6 Vi ser här att Umeå universitet skulle kunna vara ett föredöme.

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, skriver också i en de-battartikel i Dagens Samhälle, 2016-11-17 att närhet till högskola är viktigt för lan-dets tillväxt – och att ungefär en femtedel av studenterna har familj.

Därför vill vi omedelbart se:

• En satsning på utlokaliserad utbildning och distansutbildning inom pedago-giska yrken.

• En massiv statlig satsning på distansbaserat lärande och fjärrundervisning.

• En nationell skolpolitik som tar hänsyn till villkor och förutsättningar utanför de större städerna.

Problematiken att klara det kommunala ansvaret i våra krympande inlandskommu-ner är redan betydande. Utan en fungerande skola är det ett omöjligt uppdrag.

Tobias Thomson Strateg inom utbildning och kompetensförsörjning, Region Västerbotten

4 Wilson NW, Couper ID, De Vries E, Reid S, Fish T, Marais BJ. A critical review of interventions to redress the inequitable distribution of healthcare professionals to rural and remote areas. Rural Remote Health. 2009 Apr–Jun;9(2):1060. 5 https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-09-14-Globaliseringens-effekter-pa-lokala-arbetsmarknader-i-Sverige.html (2016-11-29) 6 SOU 2016:26, På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utma-ningar, s. 252

Bilaga p 11 B

Ärende p 12 Kriterier för fristående kurser 2018

Dokumenttyp Maria Löfgren [email protected] 090-786 65 89 Diskussionsunderlag Dnr

2017-02-07 Sid 1 (3)


Principer för Lärarhögskolans fristående kursutbud I detta dokument presenteras ett förslag till principer för vilka kurser som ska ingå i Lärarhögskolans fristående kursutbud. I dokumentet presenteras också kriterier för prioritering av fristående kurser i det fall takbeloppet inte medger beviljande av alla fristående kurser för vilka institutioner äskar resurser vid Lärarhögskolan.

Bakgrund Från och med 2018 kommer utrymmet för fristående kurser att behöva minska vid Lärarhögskolan till förmån för de expanderande programutbildningarna. Även om det är av vikt att det finns ett fristående kursutbud för exempelvis fortbildning av lärare vid Lärarhögskolan, så är det – med hänvisning till nuvarande och framtida lärarbrist – än viktigare att utbilda så många lärare som möjligt inom den utbildningsram som Lärarhögskolan har till sitt förfogande. Sedan 2013 finns kriterier för hur fristående kurser ska prioriteras vid ett eventuellt överskridande av utbildningsramen. Några av dessa kriterier är inte längre aktuella, vilket föranleder en revidering av dessa. Lärarhögskolans ledning ser också ett behov av att mer tydligt definiera vilka fristående kurser som kan ingå i Lärarhögskolans fristående kursutbud. I dagens utbud av fristående kurser finns nämligen exempel på kurser som har begränsad relevans för just undervisning och lärande i skolan, alternativt studie- och yrkesvägledning. Information om process för fastställande av fristående kursutbud inom Lärarhögskolan: Varje år i april-maj ges institutioner möjlighet att äska fristående kurser hos Lärarhögskolan för kommande verksamhetsår. Beslut om fristående kursutbud tas av Lärarhögskolans styrelse i slutet av maj/början av juni.

Förslag I Lärarhögskolans fristående kursutbud föreslås ingå fortbildningskurser för lärare med tydlig relevans för skola och studie- och yrkesvägledning samt programidentiska kurser och kurser som kompletterar en befintlig lärarexamen mot ytterligare ett verksamhetsområde. Vidare ingår överbryggande termin för studie- och yrkesvägledare samt Lärarhögskolans handledarutbildning för lärare och studie- och yrkesvägledare i skolan. De två senare utbildningarna – överbryggande termin och handledarutbildningar – är dock kurser som institutionerna inte behöver äska för utan dessa ingår alltid i Lärarhögskolans fristående kursutbud i en omfattning som medverkande institutioner godkänner. Med ”tydlig relevans för skola och studie- och yrkesvägledning” menas att ett skolperspektiv och/eller relevansen för undervisning och lärande i skolan (alternativt studie- och yrkesvägledning) måste genomsyra kursen i såväl innehållsbeskrivning, litteratur som FSR och gärna även i titeln. Det föreslås inte längre räcka med att kursen ligger inom ett ämnesområde som är relevant för skolan eller för blivande/verksamma studie- och yrkesvägledare (exempelvis historia, nationalekonomi eller matematik) eller att kursen som en delaspekt belyser hur området


2017-02-07 Sid 2 (3)


är relevant för skolan, alternativt studie- och yrkesvägledning, exempelvis via ett FSR eller som en aspekt av innehållsbeskrivningen. För att en fristående fortbildningskurs ska kunna ges inom Lärarhögskolans ram ska alltså kursen genomsyras av ett skolperspektiv (exempelvis ”Skoljuridik, 7, 5 hp”) och/eller ha en tydlig didaktisk/ämnesdidaktisk prägel med fokus på undervisning och lärande i skolan alternativt studie- och yrkesvägledning. Detta betyder inte att Lärarhögskolan inte värderar eller förstår betydelsen av fortbildning för lärare med fokus på exempelvis ”rena” ämneskunskaper alternativt sociala aspekter eller perspektiv som har betydelse för skolan (exempelvis hälsa eller genus). Men, i en tid då Lärarhögskolan måste prioritera, föreslås att fokus läggs på skolan och/eller det pedagogiska/vägledande uppdraget. För fortbildning utan ett genomsyrat skolperspektiv/studie- och yrkesvägledarperspektiv alternativt ett ämnesdidaktiskt perspektiv, hänvisas, i den mån det är möjligt, till fakulteternas fristående kursutbud. Förslag till kriterier för prioritering av fristående kurser i det fall takbeloppet inte medger beviljande av samtliga fristående kurser:

1) Fortbildningskurser för lärare på avancerad nivå inom ett huvudområde, exempelvis pedagogisk yrkesverksamhet eller specialpedagogik. Motivering: Enligt Umeå universitets kvalitetsbaserade system för fördelning av resurser inom utbildning ska andelen HST på avancerad nivå öka. Tidigare har Lärarhögskolan valt att prioritera alla fristående kurser på avancerad nivå, oavsett om kursen har ett huvudområde eller inte. Nu väljer Lärarhögskolan istället att i första hand prioritera fristående fortbildningskurser som kan leda vidare till en examen på avancerad nivå inom ett huvudområde (exempelvis specialpedagogik eller pedagogisk yrkesverksamhet), då det är av vikt att den fortbildning som lärare erbjuds på avancerad nivå finns i en struktur som kan leda vidare till en examen. Tanken med att kurser inom huvudområden som kan leda vidare till en examen på avancerad nivå prioriteras framför kurser utan huvudområden på avancerad nivå är att skapa hållbar och meningsfull struktur för lärares fortbildning inom en examensstruktur. Efter genomgången lärarutbildning ska universitet och högskolor kunna erbjuda en fortbildning som leder vidare till magister och/eller en masterexamen inom olika områden. Detta är också någonting som Umeå universitet menar stärker läraryrkets status på sikt. Dessutom ligger idéerna i linje med hur den av regeringen tillsatta skolkommissionen för närvarande resonerar kring lärares fortbildning i sin kommande utredning. Modellen liknar också den som finns för lärarutbildning och fortbildning i våra grannländer (Finland och Norge).

2) Programidentiska fristående kurser för ämneslärare inom bristområden enligt UKÄ:s rapport Ämnen i lärarstudenternas examina som ger behörighet till KPU. Kurser inom estetiska ämnen, idrott och hem- och konsumentkunskap prioriteras i första hand, då lärarbristen är som störst inom dessa ämnen.1 Hem- och konsumentkunskap går dessutom inte att läsa inom det reguljära programmet. Andra bristområden som UKÄ: lyfter fram är lärare inom idrott och svenska som andraspråk. Fristående kurser inom moderna språk prioriteras inte inom Lärarhögskolans fristående utbud (även om

1 Ämnen i lärarstudenternas examina. Nuläge och modell för ämnesvis dimensionering, rapport 2015:17 UKÄ, s. 33.


2017-02-07 Sid 3 (3)


lärarbristen förväntas bli stor inom dessa områden), då dessa uppbär språkstöd och ingår i den humanistiska fakultetens utbildningsram

3) Internationella kurser för blivande lärare för inresande studenter.

Motivering: Enligt Umeå universitets kvalitetsbaserade system för utbildning ska andelen inresande studenter öka.

4) Övriga programidentiska kurser inom ämneslärarprogrammet som leder vidare till en lärarexamen antingen via KPU alternativt inom redan befintlig lärarexamen.

5) Fortbildningskurser på avancerad nivå.

Motivering: Enligt Umeå universitets kvalitetsbaserade system för fördelning av resurser inom utbildning ska andelen HST på avancerad nivå öka. Av denna anledning prioriteras fortbildning på avancerad nivå högre än utbildning på grundnivå.

6) Fortbildningskurser på grundnivå.

Beredning Ärendet bereds av Lärarhögskolans ledning.

Tidsplan Tidsplan för behandling av ärendet i Lärarhögskolans styrelse: 20 februari: presentation av inledande tankar vid Lärarhögskolans prefekt- och studierektorsmöte. 23 februari: diskussion Lärarhögskolans styrelsemöte Mars: remiss fakulteter och institutioner, 18 april: beslut om kriterier för fristående kurser 8 juni: beslut om fristående kursutbud 2018 enligt nya kriterier.

Ärende p 14 Utlysning av Lärarhögskolans sökbara

forskningsmedel

Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor

Beslutsförslag 2017-02-12 FS 2.1.6-326-17

Sid 1 (6) Bilaga p 14

Utlysning av Lärarhögskolans sökbara forskningsmedel Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH) har årligen sedan 2010 utlyst medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Rangordningen av ansökningarna har baserats på en modell som tar hänsyn till publiceringar, erhållna externa medel samt kvalitativ bedömning av forskningsplan. Nedanstående beskrivning tar upp fördelningsmodellens huvudsakliga komponenter.

Belopp att fördela • 16 anslag om 600 tkr, totalt 9,6 mkr (därutöver tillkommer universitets- och fakultetsgemensamma kostnader som fördelas till respektive fakultet i vanlig ordning). • 4 av 16 anslag reserveras i första hand för nydisputerade (max 3 år sedan disputation vid sista ansökningsdatum). Sökande kan erhålla medel ur denna kategori högst en gång. • Minst 6 av 12 återstående anslag ska gå till sökande som haft minst 15 % grundutbildningsundervisning och/eller ledningsuppdrag (prefekt, studierektor, rektor, råd/kommitté) inom LH:s ansvarsområde. Om t.ex. prefekt arbetar delvis inom detta område gör den sökande en uppskattning av andelen. Orsaken till denna kvotering är att det är önskvärt och samtidigt svårt att rekrytera aktiva forskare till undervisnings- och ledningsuppdrag eftersom många resursfördelningssystem endast premierar forskning.

Forskningsplan • Forskningsplanen bedöms utgående från LH:s definition av utbildningsvetenskap1 ur två aspekter: kvalitet och genomförbarhet (Appendix 1). • Två externa bedömare av forskningsplanen rekryteras utifrån förslag från LH:s forskningskommitté.

Publikationer Endast följande kategorier av publikationer räknas: • Vetenskaplig doktorsavhandling (sammanläggningsavhandling och monografi värderas lika). • Vetenskaplig monografi om minst 50 sidor, där förlaget är rankat i norska listan (dvs. på nivå 1 eller 2, https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside). • Artikel i vetenskaplig tidskrift, där tidskriften är rankad i norska listan. • Redaktörskap för vetenskaplig antologi, där förlaget är rankat i norska listan. • Kapitel i vetenskaplig antologi, där förlaget är rankat i norska listan. • Vetenskaplig konferenspublikation, där förlaget är rankat i norska listan. • Populärvetenskapliga publikationer. Endast om den sökande för varje text tydligt motiverar, i relation till både innehåll och publikationskälla, att den i första hand riktas till läsare som är inte är forskare, att texten är populärvetenskaplig samt i första hand behandlar utbildningsvetenskap. Texten behöver inte vara rankad i norska listan. Bokkapitel och artiklar ska ha ett minimumomfång på 5 sidor och böcker 50 sidor. Texter utan ISBN/ISSN nummer får inte medräknas. Texten måste i sig innehålla

1 Se: http://www.lh.umu.se/digitalAssets/177/177702_lhs-definition-av-utbildningsvetenskap-151026.pdf

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/177/177702_lhs-definition-av-utbildningsvetenskap-151026.pdf

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/177/177702_lhs-definition-av-utbildningsvetenskap-151026.pdf




namngiven författare, vilket exkluderar t.ex. vissa skolverksrapporter. Sökande kan erhålla högst 1 poäng sammanlagt för populärvetenskapliga publikationer. Populärvetenskaplig text som utgår från text redovisad i någon av de vetenskapliga publikationskategorierna måste baseras på omfattande anpassningar till populärvetenskap för att tillgodoräknas. Övriga villkor: • Populärvetenskapliga publikationer redovisas separat i ansökningsformuläret. Information om övriga publikationer hämtar LH:s handläggare direkt från publikationsdatabasen DiVA. • Publikation kan inte tillgodoräknas om det är en kopia, sammanfattning eller enklare omskrivning av material från licentiat- eller doktorsavhandling eller annan publikation som ska medräknas. Vetenskaplig text som utgår från material från avhandling måste innehålla väsentliga nya analyser och nya resultat för att tillgodoräknas (i annan kategori än doktorsavhandling). Därför måste den sökande ange (på anvisad plats i ansökningsformuläret) om det förekommer ”dubbelredovisade”, dvs liknande eller identiska, vetenskapliga publikationer som i DiVA redovisas flera gånger. • Poängsättningen för publikationer görs enligt tabell 1. Viktning av Monografi, Artikel i tidskrift och Kapitel i antologi i norska listan följer riktlinjer presenterade på http://dbh.nsd.uib.no/pub/hjelp.jsp . Tabell 1. Publikationstyper och poängbedömning

Publikationstyp Rankning 1 i norska listan

Rankning 2 i norska listan

Populär-vetenskap

Doktorsavhandling 3 (ej rankad) - - Monografi 5 8 1 Artikel i tidskrift 1 3 0,2 Redaktör antologi 1 2 - Kapitel i antologi 0,7 1 0,2 Konferenspublikation 0,5 0,5 -

• Fraktionering vid samförfattarskap. LH förutsätter att samförfattande av publikationer utgår från riktlinjer fastställda av ICMJE, http://www.icmje.org/icmje-recommendations.pdf). Publikationspoängen divideras med antalet författare och multipliceras med en viktfaktor 1,2 för att främja samförfattarskap. • För att ta hänsyn till hur mycket forskningstid den sökande haft under perioden för meriteringen multipliceras publikationspoäng med en vikt F=2-p/100 där p är procent forskningstid enligt bemanningsplanen. F varierar då mellan 1 (för 100 % forskningstid) och 2 (för 0 % forskningstid). • Ansökan som inte erhåller några publikationspoäng eller bara erhåller publikationspoäng i kategorin populärvetenskap avslås.

http://www.icmje.org/icmje-recommendations.pdf

http://www.icmje.org/icmje-recommendations.pdf




Externa medel • Vid tidigare utlysningar har det ibland varit svårt att avgöra om anslagen avsett forskning eller annat. Den sökande ska därför motivera att varje redovisat anslag ur finansiärens perspektiv i första hand är ett forskningsanslag, det räcker alltså inte att bara ange att anslaget använts till forskning. Detta ska göras extra tydligt för anslag från finansiär som inte primärt är forskningsfinansiär (t.ex. är Vetenskapsrådet primärt en forskningsfinansiär medan Skolverket inte är det). Finansiär ska alltid anges. Det ska anges om anslaget är öppet utlyst och erhållet i konkurrens eller ej. • Anslaget räknas för den tidpunkt när formellt besked är erhållet, inte när anslaget förbrukas. Om t.ex. besked om anslag från Vetenskapsrådet erhölls i november 2012 och dispositionstiden för anslaget är 2013-2016 ska år 2012 anges i ansökan. • Endast den sökandes andel av anslaget redovisas enligt följande: Vid flera sökande räknar huvudsökande 50 % av beloppet. Resterande 50 % räknas som om det fördelas lika på övriga sökande. Det är sökande som namnges i ansökan som ska redovisas, inte de som förbrukar medlen. Exempel: I ansökan ingår huvudsökande HH, medsökande MM, medsökande NN och ej namngiven postdoc. Medlen förbrukas av HH, MM, postdoc PP och forskare FF (vilken ersätter NN som fått andra uppdrag). Då kan HH, MM och NN redovisa anslaget men inte PP och FF. • Endast andelar som var och en är minst 50 tkr redovisas. Exempel 1: Ett anslag på 2000 tkr har en huvudsökande och fyra medsökande. Huvudsökande redovisar då 1000 tkr och varje medsökande 250 tkr. Exempel 2: Ett anslag på 200 tkr har en huvudsökande och tre medsökande. Huvudsökande redovisar då 100 tkr men medsökandes andel (33 tkr) understiger beloppsgränsen 50 tkr och kan inte medräknas. Exempel 3: Ett anslag på 40 tkr har ensam sökande och kan inte medräknas eftersom det understiger 50 tkr.

Poängberäkning och betygssättning • Summan av maxbetygen för de tre meritkategorierna (publikationer, externa medel och forskningsplan) är 100. • Vad gäller fördelning mellan de tre meritkategorierna är ett problem att det inte är säkert att det är den sökande som skrivit forskningsplanen. Det kan t.ex. vara en forskningsplan från en forskargrupp som den sökande ingår i. Därför bör inte denna rangordning ges alltför stor relativ vikt. Inte heller externa anslag bör ges för stor vikt, eftersom det i och med kravet ovan på att endast redovisa forskningsanslag kan bli relativt få anslag som räknas. Samma viktfördelning som tidigare föreslås: Publikationer 50, externa anslag 25, forskningsplan 25. • För anslagen till nydisputerade gäller, eftersom nydisputerade har haft färre möjligheter att meritera sig utöver avhandlingen, att forskningsplanen ges högre relativ vikt enligt följande fördelning: Publikationer 25, externa anslag 25, forskningsplan 50. Redovisning av meriter görs på samma sätt som ovan, men rangordning görs i separat tabell för nydisputerade. Nydisputerad sökande som inte erhåller anslag från denna utlysning räknas då istället automatiskt som sökande den ordinarie utlysningen. • För att betygssättningen för publikationer och externa anslag ska vara jämförbar med betygsättningen för forskningsplanen bör även den senare vara relativ. De forskningsplaner som bedöms vara inom det utbildningsvetenskapliga området och bedöms ha tillräckligt hög kvalitet rangordnas av en bedömargrupp så att den lägst




rankade godkända forskningsplanen ges betyget 0 och den högst rankade ges betyget 25. De övriga forskningsplanerna ges betyg 0-25 (flera planer kan ges samma betyg). • En extern bedömargrupp (2 personer) gör den kvalitativa granskningen av forskningsplanerna som ingår i ansökningarna enligt Appendix 1. • Vid lika poäng beaktas först publikationspoäng och därefter forskningsplanens poäng.

Övrigt • Behörig att söka är den som avlagt doktorsexamen senast 1/7 2017 och under senaste året fram till sista ansökningsdatum innehaft i genomsnitt minst 50 % anställning vid Umeå universitet, eller hos skolhuvudman i regionen (Västerbotten och Örnsköldsvik) som har forskningssamverkan (ska motiveras i ansökan) med Umeå universitet. • Sökande får ha en sammantagen universitetsfinansierad forskningstid om högst 75 % under perioden som anslaget får förbrukas under, vilken för denna utlysning är 1/1 2018 – 31/12 2020. • Meriter räknas över samma tidsperiod som vid VR-ansökningar, dvs. åtta år. För att förenkla datahantering inräknas meriter från året för ansökan plus de åtta föregående kalenderåren, vilket för denna utlysning är 2009-2017. • I utlysningen läggs för uppföljning in ett villkor om redovisning som inkluderar bl.a. hur medlen förbrukats och vad det resulterat i. • Sökande kan endast erhålla ett av anslagen ovan. • Sökande ansvarar själv för att föra in publikationsdata i DiVA samt övrig information i ansökan på ett korrekt sätt. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslås, se Appendix 2.

Tidsplan 7/2 Beslutsrekommendation om utlysning från LH:s forskningskommitté 23/2 Beslut om utlysning av LH:s styrelse 28/2 Utlysning 31/5 Deadline för ansökan 1/8 Deadline inrapportering i DiVA för sökande 9/8 Utskick av DiVA-utdrag till sökande 16/8 Alla eventuella korrigeringar i DiVA klara 23/8 Beredning av fördelningsförslag klar September Beslutsrekommendation om fördelning från LH:s forskningskommitté September Fördelningsbeslut av LH:s styrelse

Beslutsförslag LH:s styrelse fastställer riktlinjerna i detta dokument avseende utlysning och bedömning av ansökningar om forskningsmedel.




Appendix 1: Anvisningar för bedömning av projektplaner som ingår i ansökningarna till Lärarhögskolans sökbara forskningsresurs inom utbildningsvetenskap. En extern bedömargrupp (2 personer) gör den kvalitativa granskningen av projektplanerna som ingår i ansökningarna. Betygssättning görs med en förenklad version av Vetenskapsrådets bedömning av vetenskaplig kvalitet på projektansökningar. Bedömningen görs utifrån två av de fyra kriterier som VR använder sig av, ”projektets vetenskapliga kvalitet” och ”genomförbarhet”, men med en förenklad betygsskala. Vetenskapsrådets kriterium om nytänkande och originalitet utgår i denna förenklade bedömning och ”sökandes kompetens” bedöms genom publikationer och externa anslag. Projektets utbildningsvetenskapliga kvalitet Projektplanens utbildningsvetenskapliga kvalitet bedöms i en 4-gradig skala (0-3). Frågor relevanta att ställa till projektplanen är: Är det föreslagna projektet tydligt, välmotiverat och övertygande? Är problemdefinitionen, de föreslagna åtgärderna och forskningsöversikten väl beskriven? Är valen av forskningsmetod, infrastruktur, utrustning och fältarbete ändamålsenliga? Är forskningsplanen utbildningsvetenskaplig enligt LH:s definition? Om och endast om svaret på den sista frågan är nej så ges betyg 0 oavsett ansökans övriga kvaliteter. Betygsskala utbildningsvetenskaplig kvalitet

Betyg Beskrivning 3 Stark ansökan med försumbara svagheter 2 God ansökan med mindre svagheter 1 Ansökan innehåller tydliga svagheter 0 Uppfyller ej LH:s definition av utbildningsvetenskap

Genomförbarhet Projektplanens beskrivning av genomförbarhet bedöms i en 4-gradig skala (0-3). Frågor relevanta att ställa till projektplanen är: Är projektet vetenskapligt och tekniskt genomförbart? Är tidsplanen realistisk? Har projektet tillgång till andra nödvändiga resurser? Är forskningsmiljön lämplig för att genomföra det föreslagna projektet? Betygsskala genomförbarhet

Betyg Beskrivning 3 Genomförbart 2 Troligen genomförbart, men mindre oklarheter eller invändningar föreligger 1 Tveksam genomförbarhet, tydliga oklarheter eller invändningar föreligger 0 Forskningsplanen är ej genomförbar

Betygssumman för de båda kriterierna och från de båda bedömarna läggs samman (max 12 p, min 0 p) och görs relativ där den högst rankade ges betyget 25 och den lägst rankade godkända forskningsplanen ges betyget 0. De övriga forskningsplanerna ges betyg 0-25 (flera planer kan ges samma betyg). Ansökan med en forskningsplan som erhåller betyget 0 i minst en av de två kategorierna ovan tilldelas ej anslag, i detta fall ska granskarna skriftligen motivera varför ansökan erhållit betyg 0.




Appendix 2. Hantering av felaktigt införande av publikationer i ansökan Avsikten med ansökans utformning är att den både ska vara lätt att fylla i och granska och att systemet för bedömning ska vara genomskinligt. Den bygger också på att det är den sökande själv som ansvarar för att undersöka nivåplacering för sina publikationer och föra in dem på ett korrekt sätt i DiVA och i ansökan. Det skulle förlänga handläggningstiden betänkligt om det var upp till handläggaren/-arna att granska varje publikation och justera eventuella felplaceringar. Då LH fortsättningsvis använder denna modell för fördelning av medel är det viktigt att de sökande har förtroende för modellen och granskningen av ansökningarna. Frågan om hur vi ska hantera felaktigt angivna publikationer är komplicerad. Det handlar ytterst inte om bestraffning utan om de signaler som vi ger sökande inför nästa ansökningsomgång. Det kan inte ses som acceptabelt att chansa och se om man kan komma förbi systemet och hoppas att man får igenom publikationer som man själv (kanske med rätta) anser ska ha en viss rankning. En mjuk linje där endast felaktigt införda publikationer bortdöms kan leda till ett större granskningskrav. En hårdare linje där hela ansökan stryks ger signaler om att det är upp till sökande att se till att ansökan är korrekt, vilket underlättar handläggningen, men kan skapa missnöje hos dem som eventuellt får sin ansökan bortdömd. LH håller en medelhård linje och stryker ansökningar som har felaktigt angivna uppgifter som medför att personen får högre meritpoäng. Om den felaktiga uppgiften medför en lägre meritpoäng räknas den på den låga nivån, även om det i sig också är ett fel begånget vid införandet. Det innebär att personen får en lägre poäng än den är berättigad till. På så sätt varken gynnas eller bestraffas man av misstaget. Förhoppningen är att denna lösning leder till att de som ansöker om medel vinnlägger sig om att föra in sina publikationer korrekt. Text till missiv och i ansökansformulär Följande text (och den engelska översättningen) inkluderas i missiv och ansökningsformulär: ”OBSERVERA! Sökande ansvarar själv för att föra in sina publikationer samt övrig information i ansökan på ett korrekt sätt enligt anvisningarna. Felaktigt införd information som gynnar den sökande medför att hela ansökan avslås. Kontakta gärna LH:s forskningshandläggare om något är oklart.” “NOTE! Applicants are themselves responsible for registering their publications and other information in the application correctly according to the instructions. Incorrectly entered information that benefits the applicant means that the entire application is rejected. Please contact LH’s research administrator if something is unclear.”

Ärende p 15 Utlysning av delfinansiering av forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsområdet

Umeå universitet Lärarhögskolan



1

Utlysning av delfinansiering av forsknings- och utvecklingsuppdrag (FoU-uppdrag) inom utbildningsområdet

Bakgrund Ett av verksamhetsmålen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet är att vidareutveckla forskning som bedrivs i direkt anknytning till verksamhetsutveckling inom undervisningsområdet. Av denna anledning utlyser Lärarhögskolan medel för ett antal forsknings- och utvecklingsuppdrag om 30-50 %, varav skolhuvudman finansierar hälften och Lärarhögskolan den andra hälften. För att kunna erhålla medel i utlysningen ska den sökande endera:

1) själv ha uppdrag om vardera minst 15 % både vid Umeå universitet och vid en skola i regionen eller

2) ingå i ett team där en av uppdragstagarna är anställd i skolverksamhet och har till det gemensamma projektet avsatt 15-25% av sin arbetstid vilket finansieras av skola/skolhuvudman. Den andra uppdragstagaren är anställd vid Umeå universitet och har till det gemensamma projektet avsatt samma procentsats av sin arbetstid, vilken finansieras av Lärarhögskolan.

Delade anställningar eller uppdrag finns sedan tidigare t.ex. i samverkan mellan Västerbottens landsting och Umeå universitets medicinska fakultet. Ett förslag presenterades för Västerbottens Presidie- och skolchefskonferens 21/2 2014 och bereddes vidare av företrädare för Regionförbundet i Västerbotten, Lärarhögskolan samt kommunala skolhuvudmän i Örnsköldsvik, Skellefteå och Umeå. Lärarhögskolan har gjort liknande utlysningar 2014-2016 och för närvarande finansieras fem forskare och/eller lärare av dessa anslag.

Uppdragets syfte Enligt skollagen, som gäller från den 1 juli 2011, ska all utbildning som bedrivs inom skolan: ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Kap 1 § 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Samtidigt finns behov av att vidareutveckla utbildningsvetenskaplig forskning mot att även bli mer användbar som stöd för verksamhetsutveckling. Från universitets perspektiv behövs samverkan för att tydliggöra de faktiska forskningsbehoven (dvs. vägleda forskningens inriktning) samt för att ge möjlighet till att i samverkan med lärare implementera och utvärdera forskningsbaserade innovationer. Från skolans perspektiv kan forskningen, i samverkan med beprövad erfarenhet, stödja en mer välgrundad design och utvärdering av nya undervisningspraktiker. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter som kan formuleras som




2

syften för uppdragstagaren/-arna att: • vara en länk mellan skola och universitet på verksamhetsnivå, • utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, • låta skolans behov vägleda forskningens inriktningar, • koppla verksamhetsutveckling till forskning.

FoU-uppdragets två olika format FoU-uppdraget är två-, alternativt treårigt, med planerad start 2018. För att kunna erhålla medel från Lärarhögskolan för detta uppdrag kan du kvalificera dig på två olika sätt:

1. Delade uppdrag för en uppdragstagare Uppdragstagaren har en anställning hos minst en av de två parterna, dvs. antingen hos Umeå universitet eller skolhuvudman - eller hos båda parterna. Vad gäller skolhuvudman riktas utlysningen i första hand till Region Västerbotten (inklusive Örnsköldsvik) och i andra hand inbjuds andra områden i syfte att sprida goda exempel. Uppdragstagaren arbetar under uppdragsperioden deltid hos sin ordinarie arbetsgivare och samtidigt deltid i ett tillfälligt uppdrag som finansieras av den andra parten. Uppdragstagarens arbetstid ska innefatta:

o Minst 15 % med uppdrag vid skola som är finansierat och lett via skola/skolhuvudman.

o Minst 15 % med uppdrag vid Umeå universitet som är finansierat och lett via Umeå universitet.

o FoU-projekt på 30-50 % (önskad omfattning anges i ansökan). De medel som Lärarhögskolan utlyser är från forskningsbudgeten, vilket innebär att uppdraget ska handla om just forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Det kan alltså inte primärt handla om t.ex. fortbildning, utredningar eller konsultverksamhet.

Kraven ovan på procentuell fördelning av arbetstid gäller per verksamhetsår. Det är inte möjligt att t.ex. arbeta 100 % åt ena parten år 1 och 100 % åt andra parten år 2.

2. Team med två uppdragstagare Två uppdragstagare ingår i ett team där en av uppdragstagarna är anställd i skolverksamhet och har till det gemensamma projektet avsatt 15-25 % av sin arbetstid vilket finansieras av skola/skolhuvudman. Den andra uppdragstagaren är anställd vid Umeå universitet och har till det gemensamma projektet avsatt samma procentsats av sin arbetstid, vilken finansieras av Lärarhögskolan.

Gemensamt för båda formaten För båda varianterna gäller alltså att de sökande (enskild person eller team på två) ansöker om ett FoU-uppdrag på 30-50 % av en heltid. Önskad omfattning anges i ansökan. Av dessa 30-50 % finansierar skolhuvudman hälften och Lärarhögskolan hälften. I de ansökningar som kommer från två personer som arbetar i team kommer




3

Lärarhögskolan att betala forskningsdelen till den uppdragstagare som har ett uppdrag vid Umeå universitet, medan skolhuvudmannen ska stå för utvecklingsdelen för den uppdragstagare som har uppdrag vid en skola. FoU-uppdraget ska ha ett tydligt fokus på utbildningsvetenskaplig forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Det är därmed önskvärt att den eller de som erhåller medel hittar arbetsformer där skoluppdraget, universitetsuppdraget samt FoU-uppdraget kommer varandra till gagn.

Kompetenskrav Två kompetenser är centrala för uppdragen:

I. Dokumenterad erfarenhet av verksamhetsutveckling inom skolans område. II. Dokumenterad utbildningsvetenskaplig kompetens (disputerad, doktorsnivå).

Uppdragstagaren/-arna ska ha minst en av kompetenserna. Om Uppdragstagaren själv saknar en av de två kompetenserna ska uppdraget genomföras inom en projektgrupp där det ingår (minst) en medverkande med den saknade kompetensen som avsätter minst 10 % arbetstid till projektet. Dessa 10 % kan inte fördelas på flera personer. Det är fördelaktigt om projektet även på andra sätt involverar flera medverkande från skola och universitet. Lärarhögskolan kan dock inte finansiera andra medverkande än uppdragstagaren/-arna genom denna utlysning. Exempel format 1: Uppdragstagaren är anställd som lärare vid en skola i regionen, och arbetar 35 % med arbetsuppgifter vid sin skola, 35 % med lärarutbildning vid Umeå universitet och 30 % i ett FoU-projekt tillsammans med forskare från Umeå universitet. Exempel format 2: Två uppdragstagare får medel för ett gemensamt FoU-uppdrag. Den ena är anställd som forskare/lärare vid Umeå universitet på 75%, och arbetar 25 % inom FoU-projektet. Den andra är anställd som lärare vid en skola i regionen med undervisning på 75 % och genomför FoU-uppdraget på resterande 25 % på samma skola.

Förväntat utfall Det förväntade utfallet av uppdragen är att:

- långsiktiga kombinerade utvecklings- och forskningsprojekt inom angelägna områden bedrivs,

- projekten är funktionella som stöd för skolans verksamhetsutveckling, - forskningsresultat av hög relevans och kvalitet publiceras, samt att - projekten gärna attraherar extern finansiering för fortsatt samverkan.

Ansökan Ansökan, som kan avse antingen 2 eller 3 år, är webbaserad och ska innehålla: • Kortfattade finansierings- och uppdragsplaner. Den sökande förväntas själv ta kontakt med och förankra dessa hos berörda parter (skola och/eller Umeå universitet). Det ska framgå att finansieringsplanerna är förankrade hos berörda chefer. • Projektplan inklusive tidsplan för FoU-projektet. Det är avgörande att det framgår tydligt hur både verksamhetsutveckling och forskning samverkar i projektet.




4

Projektplanen exklusive referenslista kan innehålla högst 12 000 tecken inklusive blanksteg. En detaljerad beskrivning av vad projektplanen ska innehålla finns i ansökningsformuläret. • Beskrivning av den/de sökandes roll samt vilka personer/miljöer utöver den sökande som ska arbeta i eller i anslutning till projektet. Det ska framgå att de två kompetenskraven ovan är uppfyllda. Beskriv även om den/de sökandes övriga uppdrag inom skola och vid Umeå universitet ovan knyter an till projektet. • En preliminär finansieringsplan för den del av FoU-projektet som ska finansieras av skolhuvudman inklusive namngiven skolverksamhet där det ska bedrivas. Det ska framgå att finansieringsplanen är förankrad hos berörd chef för aktuell skolverksamhet. • Detaljerad budget för det sökta anslaget för FoU-projektet. Utgifter ska specificeras per år. För lönekostnader ska separat anges bruttolön, LKP och påslag för institutionsgemensamma kostnader. Utöver lönemedel till Uppdragstagaren/-arna kan högst 50 tkr till andra utgifter under hela perioden erhållas. Fakultets- och universitetsgemensamma kostnader ska inte inkluderas i budgeten. I ansökningsformuläret framgår efterfrågade budgetposter. Be gärna institutionens ekonomiadministratör om hjälp att ta fram dessa uppgifter. • CV och publikationslista för sökande. Om sökande saknar en av de två kompetenserna beskrivna under Kompetenskrav ovan ska CV och publikationslista bifogas även för den medverkande med den saknade kompetensen och som avsätter minst 10 % arbetstid till FoU-projektet. CV och publikationslista för andra medverkande i projektet kan bifogas men det är inte ett krav.

Sista ansökningsdag samt ansökningsformulär Ansökan är webbaserad och skickas in senast den 1 september 2017. För att få användaruppgifter till webbansökan, fyll i dina uppgifter här: http://bit.ly/1nqWCgU

Kontakt För frågor om utlysning och webbansökan, kontakta Lärarhögskolans forskningssamordnare Carina Rönnqvist, [email protected], 090-786 76 10.

Uppföljning Uppdragstagaren förväntas att till Lärarhögskolan tillhandahålla information för ekonomisk och innehållslig uppföljning när uppdraget avslutas.

Besked om beslut Beslut om fördelning meddelas tidigast efter Lärarhögskolans styrelsemöte i oktober 2017.

Beslutsförslag Lärarhögskolans styrelse tillstyrker utlysningen enligt ovan.

http://bit.ly/1nqWCgU

mailto:[email protected]

Ärende p 16 Antagning av forskarstuderande med

licentiatexamen som slutmål i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området, hösten 2018

Carina Rönnqvist/Forskningssamordnare [email protected] 090-786 76 10 FS 4.2-328-17

2017-02-13 Sid 1 (1)

Bilaga p 16


Antagning av forskarstuderande med licentiatexamen som slutmål i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området, ht 2018

Sedan Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) startade verksamheten våren 2010 har det funnits en uttalad ambition att på olika sätt samarbeta med skolhuvudmän i regionen. Ett sätt att få till stånd detta samarbete har varit att erbjuda skolhuvudmän att delfinansiera doktorander i FU utifrån samma modell som den som Lärarhögskolan erbjuder institutioner och enheter vid Umeå universitet. Då hitintills endast fyra doktorander har antagits i detta samarbete, varav inga de två senaste antagningsomgångarna, föreslår FU:s föreståndargrupp att Lärarhögskolan också erbjuder möjligheten att medfinansiera forskarstuderande med licentiatexamen som slutmål. Dessa forskarstuderande kommer att ha goda möjligheter att bedriva forskarstudier på exempelvis halvtid och arbeta i sin skola på den andra halvtiden.

Genom denna lösning torde incitamenten för skolhuvudmän att gå in ett samarbete med Lärarhögskolan kring forskarutbildning vara märkbart större. Förutom att det blir mindre kostsamt för skolhuvudmannen kommer den forskarstuderande att kunna vara kvar och utgöra en resurs i sin skola på deltid under studietiden. Det är också mer troligt att hen kommer att stanna kvar hos den skolhuvudman som bekostat utbildningen och därmed fortsatt kan vara med och driva utvecklingen vid en eller flera skolor även efter examen. Tanken är att dessa licentiater ska ta samma obligatoriska kurspaket som FU:s doktorander, vilket skulle stämma bra i tid även om de bedriver sina studier på exempelvis halvfart. På detta sätt utgör de också en viktig resurs och koppling till skolan för hela forskarskolan.

Sammanfattningsvis menar FU:s föreståndargrupp att Lärarhögskolan bör pröva denna modell av samarbete med skolhuvudmän i samband med antagningen av nya forskarstuderande till FU. Då licentiaternas utbildning skulle kosta Lärarhögskolan hälften av doktorandschablonen skulle det också kunna ge möjlighet att anta några fler personer till forskarutbildning än de planerade 18-20 utrymmen för vilka Lärarhögskolan avsatt medel vid antagningen ht 2018.

Beslutsförslag Lärarhögskolans styrelse beslutar att enligt förslag ovan öppna upp för antagning av forskarstuderande med licentiatexamen som slutmål i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området från höstterminen 2018.

Ärende p 17 Riktad beställning - geografi

Lärarhögskolan Lärarhögskolans styrelse

Bilaga p 17 Riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk

historia Datum: 2017-02-23

FS 3.1.1-356-17


Riktad beställning för kurser i ämnet geografi inom ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan. Bakgrund

Lärarhögskolans ledning har under våren 2016 diskuterat med representanter från Institutionen för geografi och ekonomisk historia om att utveckla kurser i ämnet geografi som ingångsämne och andra ämne inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Eftersom ämnet geografi sedan tidigare funnits inom ämneslärarprogrammet åk 7-9 (45 hp) ansåg institutionen att det skulle kunna vara möjligt att även utveckla kurser för ämneslärarstudenter som studerar mot gymnasieskolan.

Förslag som diskuterades under våren 2016 var,

Kurs 1-30 hp, alternativt moment om 4 x 7,5 hp/2 15 hp,



Kurs 91-120 hp, Examensarbete

Kurserna genomförs med första start vt 2018.

Förslag

Beställningen är riktad till Institutionen för geografi och ekonomisk historia, då det är här merparten av lärar- och forskarkompetensen inom området finns och institutionen redan ger geografi 45 hp enligt upphandling 2010-12-20. Att beställningen är riktad till en institution betyder dock inte att inte andra institutioner, exempelvis EMG inte ska medverka in förslaget. Tvärtom är det ett av vikt att adekvat kompetens används i inriktningens olika delar. Geografi är ett tvärvetenskapligt område och här är samverkan med flera institutioner nödvändig.

Förslag på kursplaner utarbetas av Institutionen för geografi och ekonomisk historia i enlighet med nedan specifikation för ovan nämnda kurser. I kursplanerna, i enlighet med av universitetet fastställd mall ”Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå” (Dnr: FS 1.1-292-15), ska kunna utläsas:

- kursansvarig och medverkande institution(er) samt respektive institutions kursandel i form av högskolepoäng,

- att angivna FSR rubriceras enligt Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt,




FS 3.1.1-356-17


- att angivna FSR svarar mot examensmålen för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,

- hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur dessa förväntas stödja progression,

- att kurslitteraturen omfattar såväl forskningsbaserade som internationella perspektiv vilket i normalfallet inkluderar engelskspråkig litteratur

- hur integrering av ämnesdidaktik och VFU samt kopplingar till den utbildningsvetenskapliga kärnan genomförs

- gällande VFU-kurser - hur dessa är relaterade till högskoleförlagda kurser

Observera att Lärarhögskolans särskilda mall ska bifogas nya kursplaner. Mallen benämns ”Mall till hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen” och hämtas via nedanstående länk.

https://www.aurora.umu.se/enheter/lh/planering-och-uppfoljning/

Förutom detta ska specifikt beskrivas - en kompetensredovisning över undervisande lärare i kursen i vilken framgår omfattningen

av för kursens innehåll relevant vetenskaplig/konstnärlig och professionsinriktad kompetens.

- hur kursen planeras och utvärderas och hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) analyseras (c) leda till åtgärder

Beredning av inkomna förslag 1. Inkomna förslag granskas (LH:s kansli)

LH:s kansli granskar inkomna förslag. I detta ingår särskilt att ställa samman kompetensprofiler, forskningsförankring, FSR i relation till examensbeskrivningen.

2. Beredning av förslag

Inlämnade förslag bereds i programrådet för ämneslärarprogrammen och KPU tillsammans med ansvarig vid LH kansli.

3. Beslutsrekommendation

Beredningsprocessen avslutas med att programrådet för ämneslärarprogrammen och KPU tillsammans med ansvarig vid LH kansli fattar beslutsrekommendation som via LH kanslichef lämnas till LH:s styrelse som beslutsförslag.

Beslut om beställning

Beslut om beställning har fattats av LH:s styrelse 2017-02-23. Eventuella frågor avseende innehåll och beställning kan ställas i första hand till vikarierande kanslichef Birgitta Wilhelmsson eller Lärarhögskolans rektor Maria Löfgren.

https://www.aurora.umu.se/enheter/lh/planering-och-uppfoljning/




FS 3.1.1-356-17


Förslag på kursplaner skall inlämnas elektroniskt till [email protected] senast 2017-05-15.

Tillsammans med det elektroniska förslaget ska det även bifogas

• en underskriven överenskommelse om fördelning av poäng mellan kursansvarig och medverkande institution/er,

• ett av samtliga medverkande institutioner underskrivet förslag på kursplaner.

mailto:[email protected]

Documents

Lärarhögskolans resultat – totala ... - lh.umu.seLärarhögskolans resultat – totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var 6 373-tkr