FRÖSÖ ZOO

VALPKURS

HILLESGÅRDEN

ÖLANDS DJURPARK

KOLMÅRDENSTROPIKARIUM

s.04-05

s.08

s.15

s.18-19

s.06-07

Följ med till denna på många sätt annorlunda Zoo- och nöjespark belägen i Republiken Jämtland. Kragbjörnen är bara en av dess många invånare.

Vi gjorde ett besök på en valpkurs med privat in-struktör. “Vi ser oss som ett komplement till bruks-hundsklubbar” säger en av initiativtagarna.

Här bidrar djuren till rekreationen. Följ med på en naturskön upplevelse bland mängder av djur.

Hos Ölands Djurpark hälsade vår utsände på hos lemurerna men fi ck även ett snack med Richard Berglund, en av två delägare.

Stora hajar och rockor. Fantastiska korallfi skar. Rep-tiler, mindre däggdjur, småapor och mycket mer!

Häng med på safari

landet runt!Träffa allt ifrån

TIGRAR, BJÖRNAR & KAMELER

TILL EXOTISKA DRAKFISKAR

på någon av Sveriges fi na

ANLÄGGNINGAR

medlemmar på nordenspopuläraste mötesplats på nätet för djurintresserade zoonen.comsedan 1997

35.000NU ÄR VI ÖVER

VARSÅGOD! Magasin Zoonen är gratis - ta med ditt fria exemplar och sprid det till nära och kära!MER I DETTA NUMMER: Malmö reptilcenter – en sagolik upplevelse • Pirayor - inte bara blodtörstiga rovdjur • Pilgiftgrodor • Biotop från Tanganyikasjön • Finkar

trevliga och i behändigt format • Glasögonkajman • Axolotl – en udda varelse • Sällsynt krokodilart • Stor positiv utveckling i Borås Tropikhus • Sveriges Off-

entliga Tropikanläggningar – en förening som värnar om djuren • Ringsvanslemurerna på Helsingborgs Tropikarium har ungar • Kanariefågeln en oöverträffad

sångare • SM i bruks i Halland i augusti • Chihuahua - världens minsta hundras • Podengo Português • Rödbukstamarin • Sällsynt krokodilart • Storhuvud-

sköldpadda • Cruft’s – stökigt och bökigt men oerhört kul! • Coton de tuléar • PETS – KLURIGT & KUL - Djurens språk, test, gåtor och tävling • SOMMARKRYSS!!!

02www.zoonen.com

MATERIAL Allt material i tidningen som ej har någon text- eller bildbyline ärs skrivet och fotograferat av Hans Norling. DISTRIBUTION Tidningen distribueras

gratis till privatpersoner som beställt samt via ställ på väl valda butiker, djurparker etc. NÄSTA NUMMER 1 december 2009. UTDELNINGSSTÄLLEN Uppgifter

om utdelningsställen återfi nns på www.zoonen.com/magasin och utökas kontinuerligt. ANNONSBOKNING För bokning av annonser i kommande nummer eller på

webben vänligen kontakta sales@zoonen.com eller på 08-50 64 02 02 MAGASIN ZOONEN FÖR UTDELNING Vill du ha tidningen för utdelning, kontakta oss!

Magasin Zoonen & Zoonen.com kontor

Hamngatan 11, 302 43 Halmstad

Telefon: 035 - 21 28 30 • Fax: 035- 77 77 097

www.zoonen.com • magasin@zoonen.com

INNEHÅLL

02 1303 1404 1505 1606 1707 1808 1909 2010 2111 2212 23

LEDARE, INNEHÅLLHANS HAR ORDET, MAGASIN ZOONEN NO 5

DJURPARKSGUIDEN IIPRESENTATION AV FSOT'S MEDLEMMAR

MALMÖ REPTILCENTRUMEN SAGOLIK UPPLEVELSE

DJURPARKSGUIDEN IIIÖVRIGA ANLÄGGNINGAR

FRÖSÖ ZOOHANS HAR ORDET, MAGASIN ZOONEN NO 4

HILLESGÅRDENNATURSKÖNT MED MÅNGA DJUR

FRÖSÖ ZOOHANS HAR ORDET, MAGASIN ZOONEN NO 4

KANARIEFÅGEL OCH CHIHUAUA - TRÄFFA DEM BÅDA!

KOLMÅRDENS TROPICARUM IETT RIKTIGT ÄVENTYR

SM I BRUKS...OCH PODENGO PORTOGUÊS

KOLMÅRDENS TROPICARUM IIETT RIKTIGT ÄVENTYR

ÖLANDS DJURPARK IEN UPPLEVELSE FÖR HELA FAMILJEN

VALPKURSMED PRIVAT INSTRUKTÖR

ÖLANDS DJURPARK IIEN UPPLEVELSE FÖR HELA FAMILJEN

BEHÄNDIGA FINKAROCH BIOTOP FRÅN TANGANYIKASJÖN

CRUFT'SSTÖKIGT MEN OERHÖRT KUL

BORÅS TROPIKHUSLANDETS STÖRSTA GIFTORMSEXPO

COTON DE TULÉARCHARMIGA BOMULLSTUSSAR

FSOTFÖRENING SOM VÄRNAR OM DJUREN

PETS - KLURIGT & KULDJURENS SPRÅK, TEST, GÅTOR & TÄVLING

DJURPARKSGUIDEN IPRESENTATION AV FSOT'S MEDLEMMAR

PETS - KLURIGT & KULDJURENS SPRÅK, TEST, GÅTOR & TÄVLING

LEDARE Välkommen till Magasin Zoonen, sommutgå-

van 2009.

Den här tidningen är som en Safaritur som sträcker

sig från Malmö i söder till Östersund/Frösön i norr –

och på vägen får du träffa på djur som sibiriska tigrar,

nästan nyfödda lejonungar, giftormar, lemurer, bar-

rabandparakiter, dingo, japanska makaker, surikater,

känguru, näsbjörnar, massor av apor och mycket myck-

et mer. Och allt i så naturtrogen miljö som möjligt! Det

ena mer exotiskt än det andra.

Häng med på en fantastisk resa, en resa som du

själv kan göra i sin helhet eller i valda delar. Läs ige-

nom Magasin Zoonen och välj ut det du är intresserad

av.

Genom ett samarbete med Egmont Kärnan distribu-

eras detta nummer av Magasin Zoonen tillsammans

med djurtidningen Pets. Det innebär att alla som pre-

numererar eller köper Pets i butikerna också får med

ett exemplar av Magasin Zoonen. Men självfallet fi nns

den också på de vanliga ”hämtställena” landet runt.

Kika in på zoonen.com för att beställa fl er tidningar.

Där kan du också ta del av vårt

samarbete med Pets.

Eftersom Magasin Zoo-

nen innehåller ett re-

portage om valpkurser,

vill vi här på sidan 2 ge

några maningens ord när

det gäller hundar. Först

och främst kan det inte nog

betonas hur viktigt det är att

gå en valpkurs. En sådan kurs ger

hundägaren en god grund att stå på i sin utveckling

mot att bli en ansvarskännande och bra hundägare!

Sommaren har redan gjort ett långt besöka under

april hos de fl esta av oss. Redan då kom larmrapporter

från hundutställningar och andra tävlingar, om hundar

som satt instängda i överhettade bilar.

En bil stående ute i solen blir snabbt en dödsfälla

för en hund! Tänk på det och bespara hundarna detta

förfärliga lidande det innebär att vara instängd i en

het bil.

Vi tycker absolut att ni ska besöka alla de fantas-

tiska anläggningar vi skriver om i detta nummer av

tidningen, men vi vill inte att det ska gå ut över hun-

darna! Sörj för hunden och åk sedan till Frösö Zoo,

Ölands djurpark, Malmö Reptilcenter, Tropikcenter i

Halmstad, Tropikariet i Helsingborg eller någon annan

anläggning.

Njut nu av sommaren! Och njut

av alla djur ni kommer att träf-

fa! Njut också av de djur ni

själva har.

Snart nog är det höst och

bakom hörnet lurar en vinter.

Tag då fram alla bilder ni tagit

under sommaren och återupplev

allt det härliga den varma, sköna

årstiden bjöd.

Måtte också hösten och vintern innebära en vänd-

ning i det prekära ekonomiska läge vi alla känner av

och ge vår kära djurhobby en knuff framåt, uppåt!

HANS NORLING

MED SOL I SIKTE!

Hans - Zoonens egen lemurman.

Gör som jag, håll dig nykammad påwww.zoonen.com

s.4-5s.10 s.9

www.zoonen.com

03

Malmö reptilcenter – en sagolik upplevelse

Zoonen.com - i medlemmarnas tjänst sedan 1996!

Den som har det rätta sinnet, d v s barnasinnet kvar, kan i Malmö Rep-tilcenter, beläget i stadens Folkets park, bland mycket annat, fi nna anknytningar till ett fl ertal stora barnbokförfattare och deras verk. Om man så vill...

Ett par anknytningar fi nns till ex-

empel till Astrid Lindgrens älskade

fi gur Pippi Långstrump.

Douglas, den ljusröda aran,

medverkade i ”Pippi Långstrump

på de sju haven”, den fi na fi lmen

från 1970. Han fi ck sin bostad i

Malmö efter fl ytten från Jönköping.

Och som inte det skulle räcka! Herr

Nilssons släktingar fi nns också i

anläggningen. Ibland roar de sig

med att rida, dock ej på Lilla gub-

ben, för han är för stor, men väl en

storvuxen ödla!

Vandrar vi vidare i anläggningen

så träffar vi på både Lilla Ru och

Kängu från A A Milnes fantastiska

berättelser om Nalle Puh. De små

kängururna som bebor Malmö Rep-

tilcenter är av arten Bennets kängu-

ru, som hör till de vanligast arterna

i Australien och den fi nns i mycket

stora mängder.

Har man ögonen med sig är det

inte helt otroligt att Herr Padda från

Kenneth Grahames fantastiska Det

susar i säven ger sig till känna. Han

ligger i sin monter och är precis så

sävlig och pompös som den riktige

Hr Padda.

Malmö Reptilcenter är dock bra

mycket mer än känggurugruppen

och påhittade kopplingar till barn-

litteraturen! I sin marknadsföring

berättar man att det är ”Stans vil-

daste ställe med 500 kvadratmeter

djungel”. Och man får verkligen

en känsla av fuktig regnskog! Det

är varmt och vått. Och det vimlar

av olika djur, mest reptiler, som är

mycket välmående och välskötta.

Numera är det alldeles speci-

ellt att komma in i aphuset. Tidi-

gare, liksom nu, fi nns där frigående

dvärgsilkesapor. Bara det en höjda-

re. Nytt sedan en tid tillbaka är de

frifl ygande fl ygande hundarna. Rätt

vad det är fl axar och glider en stor

fl addermus, helt ljudlöst, förbi den

överraskade besökaren. Och spanar

man upp i taket händer ”hundens”

kompisar där.

Här är i övrigt mycket gott om

djur. De fi nns i snart sagt varje

hörna i anläggningen och vid varje

steg upptäcker besökaren något

nytt och spännande. Och för reptil-

fantasten är den här anläggningen

sannerligen något för den verklige

fi nsmakaren.

Malmö Reptilcenter rekommen-

deras för ett besök.

Herr Nilsson tar sig en ridtur på det som mest liknarLilla Gubben – enligt apan…

Goulds varan.

Koikarpar – välmående och i fi n storlek.

Made in Swedenwww.Dharmazone.se

Ekologisk kroppsvård för alla sinnen......beprövad kunskap i nya spännande koncept

Prisbelönta ekologiska kroppsvårdsprodukter från den svenska västkusten.

Hösten 09 lanserar vi ekologiska produkter även för djur!

Är du redan en av våra 35 000 medlemmar? Om inte är det dags att ta steget nu. Surfa till www.zoonen.com och registrera dig gratis.

Till höger några av våra trevliga och kunniga medlemmar. Välkommen du också!

Medlem "Kalas" med sin vän Valdemar som är en Nätpyton albino 'white phase'(Phyton Reticulatus Reticulatus).

Medlem " Mmalin".

Medlem "Dumboråtta"

och katten Paffi e.

Medlem "Fireant".

04www.zoonen.com

Frösö Zoo- och Nöjespark är annorlunda, för att inte säga unik, på många sätt. Kanske kan andra liknande anläggningar mäta sig med den i några avseenden. Men på en punkt är parken fullständigt unik, det är den enda svenska djurpark som ligger i en republik! Ingen annan svensk djurpark är lokaliserad till ett land där en folk-vald president ”styr och ställer”.

De japanska makakerna är i sanning märkliga apor. I sitt hemland har en grupp lärt sig att det är skönt att bada i värma källor. Beteendet har sedan gått i arv till fl ockens efterföljande.

Näsbjörnarna är lustiga och un-Näsbjörnarna är lustiga och un-derhåller nästan som djurvärldens derhåller nästan som djurvärldens clowner.clowner.

Alpacka.

Dingo.

Köpenhamns zoo skryter med att de fortfarande har gråsparvar i parken. Det kan även Frösö Zoo göra.

Blåtungad skink visar varför den fått just det namnet.

Styr och ställer är måhända att

ta i… Republiken Jämtland får

väl ses som ett sätt att mark-

nadsföra regionen, även om en

allvarlig underton fi nns. Och

presidenten, Ewert Ljusberg,

är ju faktiskt från Härjedalen,

Hede närmare bestämt.

Frösö Zoo- och Nöjespark

ägs numera av de tre sysko-

nen Åke, Eva och Inger Net-

terström, barn till grundaren av

parken, den legendariske kon-

servatorn Rune Netterström,

som haft uppdrag världen över.

En del av hans verk fi nns

utställda i det museum, som

ligger i samma byggnad som

Tropikhuset. Museidelen visar

svensk zoologi från Skåne i sö-

der till Treriksröset i norr och

ända upp till Svalbard.

Det var 1960 som Rune Net-

terström startade sin djurpark.

Och från början var den blott

och bart just en djurpark. Ge-

nom åren har dock en utveck-

ling skett och numera är an-

läggningen ett äventyr för hela

familjen.

I dag fi nns där, utöver själva

djurparken, tropikhus, biolo-

giskt museum, cirkus, tivoli,

restaurang, gatukök, kiosker,

afrika-bar och zoobutik. Allt på

en yta av 42 hektar och inbäd-

dat i den vackra Frösönaturen.

Utmärkande för den här

zoologiska anläggningen är att

man specialiserat sig på för oss

nordbor exotiska djur. Man är

faktiskt den nordligast belägna

parken i landet som gör det

med sådant omfång! Bland det

som kan räknas till exotiska

djur märks inte minst parkens

adelsmärke, den stora grup-

pen sibiriska tigrar som ofta

förtjusar och gläder personal

och besökare med att få ungar.

Parken visar också lejon, hy-

enor, giraffer, kragbjörnar, näs-

björnar, dingohundar, ett fl ertal

arter apor och mycket, mycket

annat.

Även om man nu har ett stort

antal exotiska djur, så har man

inte glömt bort den inhemska

och nordiska faunan. Till den

räknas de fantastiska arktiska

polarvargarna, som är ett under

av upphöjd värdighet. Arten

är nordisk så till vida att den

kommer från de öde vidderna i

polartrakterna.

Lite mer inhemsk är den

sällskapliga och trevliga grup-

pen lodjur. De visar gärna upp

sig för publiken och om andan

faller på kommer de fram till

nätet och låter sig villigt foto-

graferas. Även fjällräven och

FrFröössöö Z Zooo - blando - blan sibiriska och ”svenska” tigrarRödögd krokodilskink.

Arktiskpolarvarg

Lodjur.

Kragbjörnarna är lustiga fi gurer som verkar söka aktiv kontakt med åskådarna.

www.zoonen.com

05

Det fantastiska tropikhuset med sitt museum. Det är san-nolikt ett av de mest välfyllda tropikhusen vi har i landet.

Typiskt katter, oavsett storlek. Den här tigern smyger på fotografen för att...

...stunden efter göra ett utfall. Morrande sprang den mot MZ:as utsände.

Men vände och lommade tillbaka.

Sibiriska tigrar är djurparkens stolt-het och lite av adelsmärke. Den, liksom några andra arter, ingår i globala bevarandeprojekt.

älgen är hemtama djur.

Sammantaget har anlägg-

ningen cirka 700 djur fördelat

på ett drygt 100-tal arter.

”Nykomlingen” i den här

fantastiska anläggning är det

två våningar och 1 600 kva-

dratmeter stora tropikhuset

kombinerat med museum. Det

är en veritabel juvel i ”kronan”.

Tropikhuset invigdes av kungen

och drottningen för några år se-

dan. I dag är det landets störs-

ta och sannolikt också mest

välfyllda tropikhus. På varje

kvadratmeter fi nns något lock-

ande att se och då handlar det

inte bara om levande djur, utan

om utställningar med anknyt-

ning till naturen.

Bland de djur som fi nns att

se i tropikhuset kan nämnas

gibbonapor, dvärgsilkesapor,

rödhandad tamarin, bomulls-

huvudtamarin, vitörad silke-

sapa, tvåtåig sengångare, ett

stort antal ormar (ingen gift-

orm), ödlor, sköldpaddor, kro-

kodiler och mycket mer, allt

placerat i ändamålsenliga och

vackra miljöer.

En vandring i Frösö Zoo

med sitt tropikhus, är som att

förfl ytta sig från kalla arktiska

biotoper till de allra varmaste

regnskogsmiljöer – och på vä-

gen kan man bekvämt se alla

de fi na djuren.

Anläggningen drar årligen

150 000 besökare, merpar-

ten från det närbelägna Norge.

Men med tanke på kvaliteten

och att man är ensam om att

visa exotiska djur gissar vi att

antalet besökare kommer att

växa, vilket ju inte minst borde

glädja kommunen!

Till sist vill vi passa på att

uppmana alla som besöker

Frösö Zoo- och Nöjespark att

inte missa resten av den under-

sköna ön Frösön. Besök

till exem-

pel den

vackra och

säregna

Frösö Kyrka.

Och missa för all del

inte Wilhelm Peter-

son-Bergers fantastiska

hus med utsikt över

Storsjön och Oviksfjäl-

len.

Frösö Zoo - blandd sibiriska sibiriska och ”svenska”och ”svenska” tigrar tigrar

06www.zoonen.com

Kolmårdens Tropicarium –

Stora hajar och rockor. Fantastiska korallfi skar. Reptiler, mindre däggdjur, småapor, fåglar… Ja, listan kunde göras lång, väldigt lång när man pra-tar om Kolmårdens tropicarium, som ligger granne med landets största djurpark, Kolmården. Ett besök på den ena anläggningen kan med fördel kombineras med ett på den andra. Och vad ni gör, missa inte tropicariet! Det är värt vartenda öre i entréavgiften. Det är en fantastisk upplevelse.

Sammantaget fi nns fl era hundra djurarter samlade i tropicariet. Basen kan de 175 ar-

terna ryggradsdjur vara och till dem ska alla ryggradslösa arter läggas. Det blir väldigt

mycket att se och uppleva!

Vad som är utmärkande för den här anläggningen är att man medvetet och aktivt

strävar efter att göra biotopriktiga inredningar till djuren och då gäller det inte bara till

akvarierna, utan samtliga djur i anläggningen.

I dag är Kolmårdens Tropicarium ett av de största i landet med en utställningsyta på

mer än 2 000 kvadratmeter. Anläggningen byggdes så tidigt som 1972 och är alltså

beläget strax utanför stora entrén till djurparken.

Den största attraktionen i dag anses vara det väldiga hajakvariet som rymmer en halv

miljon liter vatten och hyser fl era hajarter tillsammans med en mängd andra fi skarter.

Men vi vill påstå att det fi nns attraktioner i det mindre formatet som väl mäter sig med

hajakvariet!

Karoline, Camilla, Jocke och Kalle med en jätteorm. Alla fyra jobbar på tropicariet och den femte, ormen, bor där. (Foto: Kolmårdens Tropicarium)

Långhalsad ormhalssköldpadda.

Alligator väntar på något ätbart.

Leopardhaj.

Slamkrypare.

Drakfi sk i saltvattensbiotop.

www.zoonen.com

07

ett riktigt äventyrEn blågul ara betraktar nyfi ket besökarna.

Drakfi sk i saltvattensbiotop.

Flygande räv låter sig väl smaka.

Gilaödla, något så sällsynt som en giftig ödla.

En farlig stimfi sk, som om den är hungrig, angriper allt som rör sig och snabbt sliter köttstycken ur offrets kropp, även om det är stort, så att det dör bara på några minuter. Det skulle kunna vara blodtörstiga hajar, men det handlar faktiskt om en grupp fi skar som är ganska vanliga som akvariefi skar, nämligen pirayorna. Denna fi sk som, beroende på art, blir 25 - 40 cm lång, kan i stora stim på ganska kort tid göra slut på så stora djur som vildsvin. I akvariet får de dock hålla till godo med annat animaliskt foder, till exempel fi skkött eller fi skrens.

Namnet piraya döljer egentligen en massa fi skarter. En del är utpräglade rovfi skar. Andra inte fullt så rovgirirga. Och några stränga vegetarianer! I sina hemländer i Sydamerika har de olika arterna också olika namn. Men för enkelhetens skull, kallas alla rovfi skar i gruppen för piraya. Även en del av vegetarianerna får bära detta namn och fruktas och hatas felaktigt på grund av detta. Exempel på inhemska namn är "piranhas" och "pirambebas".

De var, och är fortfarande i viss mån, något som man kunde se, tjusas och förundras över på offentliga djurutställningar. Få vågade säga att de ville ha sådana i hemmet, eller knappt ens tänka tanken! Det handlar om pilgiftgrodor. Några av dem hör till världens allra giftigaste djur. Men i själva verket är de helt ofarliga för den påläste som lärt sig handskas rätt med dem. De är inte djur som aggressivt anfaller allt som rör sig. De här grodorna har sitt gift endast som försvar!

För att skadas av gift från pilgiftgrodor krävs att det kom-mer in i blodomloppet! Och för att så ska ske måste man dels har sår på händerna, dels att man handskas ovarsamt, för att inte säga klantigt, med dem!

Behöver man ta i pilgiftgrodor bör man alltså först försäkra sig om att händerna inte är såriga och efter att man hållit i dem, tvätta händerna noggrannt! En variant är att använda den sortens platshandskar som läkare med fl era använder, och slänga dem sedan.

Man bör ha klart för sig att några av arterna är oerhört giftiga. Enligt uppgift fi nns det pilgiftgrodor vars gift är så starkt att endast 0,00001 gram är tillräcklig mängd för att döda en människa.

Namnet har de fått, eftersom chocoindianerna i Colom-bia förgiftat spetsarna på sina blåsrörspilar i uppsamlat gift. Vissa uppgifter gör gällande att de helt enkelt stryker spet-sen över grodans rygg. Andra hävdar att indianerna lärt sig utvinna giftet i sådan mängd att de kan doppa pilarna i det.

Pirayor - inte bara blodtörstiga rovdjur

Pilgiftgrodor

ZOONEN KORTISAR

08www.zoonen.com

Valpkurs med privat instruktörDet blir allt vanligare att priva-ta aktörer arrangerar valpkurser och andra kurser för hundfolk. Ibland ses de som konkurren-ter till brukshundklubbarna.

– Vi vill snarare se oss som ett komplement till klubbarna, förklarar Bosse Swensson som tillsammans med ett par kam-rater startat privat hundkurs-verksamhet i Halmstad.

Magasin Zoonen har tidigare

berättat om den här verksam-

heten, precis då den startade.

Det har nu gått knappt ett år

sedan senast och kursverk-

samheten blomstrar som aldrig

förr. Lillahund.com, som verk-

samheten kallas, har till dags

dato kört fyra valpkurser, en

spårkurs, fem sökkurser, en ak-

tiveringskurs och en lydnads-

kurs. Dessutom är ännu en

valpkurs fulltecknad och kom-

mer att starta inom kort.

EN DEL AV HUNDBUTIKENKursverksamheten har blivit en

gren i hundbutiken Lilla Torg

Zoo:s verksamhet. I butikens

källarplan har man inrett en

lektionssal där teorilektionerna

hålls och där fi ka intas. Dess-

utom har man ett avtal med

en av stadens fotbollsklubbar,

som lånar ut sin grusplan för

de praktiska övningarna i valp-

kurser och lydnadskurser. Öv-

riga kurser körs på olika ställen

ute i skog och mark.

–Anledningen till att vi star-

tade kursverksamheten var att

många kunder med hund kom

in i butiken och berättade hur

svårt det var att komma med i

kurser, berättar Bosse Swens-

son.

– Eftersom vi har förutsätt-

ningarna, jag är själv instruktör

för sjöräddningshundar och en

kompis har instruktörsutbild-

ning från brukshundklubben,

så gav det ena det andra och vi

började med en liten valpkurs

och en sökkurs.

– Det hela slog så väl ut att

vi bestämde oss för att fortsätta

och att bygga ut verksamheten.

Det har faktiskt gått fantastiskt

bra med tanke på lågkonjunk-

turen.

– Man kan ju fundera över

hur det ska gå när det vänder

och går uppåt igen?

ÄNNU EN INSTRUKTÖRMen Bosse Swensson och de

andra som driver den här verk-

samheten har tagit med det i

beräkningen och satsar på att

utbilda ännu en instruktör. Hon

kommer att bli klar lagom till

att hjulen börjar snurra och

ekonomin går uppåt igen – och

folk börjar köpa valpar som ald-

rig förr.

Kombinationen hundaffär

med full sortering och kurs-

verksamhet har visat sig vara

en fullträff. De båda verksam-

hetsgrenarna drar stor nytta

av varandra. Kursdeltagare

kan anmäla sig över disk och

de som går kurs kan göra sina

inköp då de ändå är i butiken

för lektion.

– Dessutom gynnas våra

kursdeltagare. Då de betalt sin

kursavgift blir de medlemmar

i något som vi kallar Kjelles

Hundklubb och det ger dem

tio procents rabatt på allt utom

hundfoder. Dessutom bjuder

vi valpkursdeltagarna på en

köpfest under den sista teori-

lektionen, säger Bosse. Då får

de handla allt med 20 procents

rabatt, säger Bosse.

– Dessutom har vi månadsvi-

sa erbjudanden på vår hemsida

till våra medlemmar.

Nu är det långt ifrån alla pri-

vata aktörer som är så välorga-

niserade och mångsidiga som

Lillahund.com. Så

den som funderar på

att gå valpkurs eller

någon annan kurs ut-

anför brukshundklub-

ben rekommenderas

att undersöka kvalite-

ten på den utbildning

som erbjuds.

Men Lillahund.com

kan vi rekommendera.

För små valpar kan det vara både svårt och skrämmande att träffa andra valpar och inte minst deras hussar och mattar. För att råda bot på sådant kör man ett fl ertal sociala övningar i valpkursen, där valparna på ett mjukt och fi nt sätt får träffa andra människor.

För vissa valpar tar det lite längre tid att lära sig att koppla av och för andra går det som en dans. Några, som den här norsk buhundvalpen, ägnar sig åt att bearbeta en pinne medan den kopplar av.

Kontaktövning! All hundutbildning byg-ger på god kontakt mellan hunden och matte/husse. Därför övas det speciellt på kontakt i valpkursen.

Inkallning hör till det viktigaste en valp ska lära sig och när det gäller den här lilla boxervalpen, så är det inga som helts problem. Den visste inte hur fort den skulle ta sig till matte.

Stora ögon och spänt intresse! Ja, det är mycket roligt att se vad de andra valparna har för sig.

Fotnot: Den kursverksamhet som beskrivs i artikeln presenteras närmare på www.lillahund.com.

För vissa valpar tar det lite längre tid att lära sig att koppla av och för andra går det som en dans.

En liten goldenvalp som fått godis innan den gav sig iväg mot matte. Den där mjukosten var nog lite svårbearbetad.

Delad glädje är dubbel glädje. Mia Helgesson, som är hjälpinstruktör i valpkursen, kör en motivations-inkallning med en liten taxvalp som var mycket ”svårstartad”. Men tjugofemöringen trillade ner till uppenbar glädje både för Mia och valpen.

www.zoonen.com

09Biotop från Tanganyikasjön

Cyphotilapia frontosa. Lamprologus tretocephalus.

Julidochromis ornatus.

Glasögonkajmanen kommer från Orinocos och Amazonas

fl odområde i Sydamerika. Arten var en av de första kroko-

dilerna som man började hålla i fångenskap. Som fullvuxen

blir den omkring 2, 5 meter lång och är då långt ifrån ett djur

att kela och leka med.

Den livnär sig i första hand på fi sk, som den jagar i fl o-

derna. Men då den kommer åt tar den såväl mindre däggdjur

som fåglar.

Kajmanerna och alligatorerna är nära släkt med varandra

och de omfattar nio arter, varav åtta fi nns i Amerika. Bara

den kinesiska alligatorn lever på annat håll. Systematiskt

står de dessutom de egentliga krokodilerna mycket nära.

Glasögonkajmanen hör till de minsta arterna av alla kro-

kodiler. Men bland kajmanerna fi nner vi också den största av

Amerikas krokodiler, nämligen morkajmanen, som blir cirka

sex meter lång.

De ser väldigt märkliga ut… Ungefär som ett pekfi nger med

ögon och ”indianfjädrar”. Men det är varken det ena eller

det andra. Axolotl är i sanning en märklig varelse i vår her-

res hage. Den räknas till de vattenlevande salamandrarna.

Men just axolotln har av någon märklig anledning stannat

i utvecklingen. Den befi nner sig i larvstadiet hela livet. Om

man studerar salamanderlarver, så ska man fi nna att de har

utanpåliggande gälar (”indianfjädrarna”). När de växer upp

försvinner de. Men axolotln blir kvar i det stadiet hela livet

och får därför detta något udda utseende.

De här djuren blir upp till 30 cm långa, ibland t o m läng-

re. De är helt vattenlevande.

Kubakrokodilen är en mycket sällsynt art, som endast fi nns i

två träskområden på Kuba. Detta faktum är också det största

hotet mot arten. Förstörs dess naturliga miljö, är det också

ute med krokodilerna. Lyckad uppfödning gör dock att arten

lär fortleva åtminstone så som den visas på en del tropikan-

läggningar i landet. Den hör till de mindre krokodilarterna

med sina 3,5 m. Fisk är den huvudsakliga kosten.

Glasögonkajman

Axolotl – en udda varelse

Sällsynt krokodilart

Tillsammans med ett fl ertal

sjöar, bland annat Malawisjön,

ingår Tanganyikasjön i Great

Rift Valley i Afrika. Eftersom

den här ”dalen” är en väldig

förkastningsspricka är de fl esta

biotoper mycket steniga och

klippiga. Det är ett utmärkande

drag för sjöarna, ett annat är

att fi skarna är endemiska, d v

s att arterna bara fi nns i just

den sjön.

Tangayikasjön hör till de

största i världen. Den är 650

km lång och har en maximal-

bredd av ca 60 km och

ett största djup av

ca 1 400 meter.

Men det är för-

stås i strand-

zonerna, från

några deci-

meter ned

till fyra, fem

meter vi fi n-

ner det största fl ertalet av de

ciklider vi har i akvarierna.

Sikten i Tanganyikasjön är

mycket god. Under stilla dagar

kan man se klart ända ned till

10 meter. Precis som i Malawi-

sjön har vi också här ett alka-

liskt vatten, alltså ett pH-värde

på över 7. I sjön varierar värdet

mellan 7,5 och 9,2. Hårdheten

håller sig från 10 till 12 °dH.

Men de fl esta vattenlednings-

vatten i vårt land håller värden

som gör att Tanganyikaciklider

både kan leva och fortplanta

sig i det.

En typisk klipp-

strand består av

ett myller av

små klipp-

block och

stenar. Mel-

lan dem bil-

das massor

av grottor och

gömslen som fi skarna utnyttjar

som skydd och för lek. Ett och

annat större klippblock fi nns

också i biotopen.

Typiskt är också att det är

ganska ont om växter, med un-

dantag av alger. Varenda sten

är täckt av en tät och ganska

''långhårig'' matta av alger.

60 procent av fi skfaunan i

sjön just består av ciklider är

det också dem vi håller oss till

i vårt akvarium.

Cikliderna i den här sjön

är vanligen grottlekande. Det

innebär att rom-

kornen läggs i en

grotta, ofta fästs

de i taket och där

blir de fram till

kläckningen. För-

äldrarna bryr sig

inte särskilt myck-

et om ynglen, men

gör ändå en stor

yngelvårdande nytta genom att

de mycket intensivt försvarar

det revir där avkomman fi nns.

I Tanganyikabiotopen kan

bland annat ses Tropheus

duboisi, J. marlieri, Cypho-

tilapia frontosa, Lamprologus

brichardi (Prinsessan av Bu-

rundi) och Lamprologus treto-

cephalus. Så gott som samtliga

Tanganyikaciklider är mycket

praktfulla i sin färgrikedom,

kroppsform och sitt vackra fen-

verk.

Tropheus duboisi.

Julidochromis ornatus.

Finkar trevliga och i behändigt formatDen särklassigt vanligaste och

mest populära fi nken i våra

zoo-butiker är sebrafi nken. Och

för nybörjare i fi nkhållarskrået

är det också den arten som

passar bäst. Sebrafi nken är un-

gefär 10 cm mellan näbb och

stjärtspets. Färgen är på ovan-

sidan ljusgrå till gråbrun, med-

an undersidan ned till buken är

silvergrå, med vattring i svart.

Buken är helt vit. På senare tid

har ett fl ertal avelsvarianter ta-

gits fram av sebrafi nken, bl a

vita, fl äckiga och silvergrå.

Den här fågeln passar

utmärkt att hålla i fl ock

i en större voljär, men

också i en stor bur.

Lämpligt foder

fi nns att köpa i zoo-

handeln och det

består av hirs och

annat frö. Även

grott frö upp-

skattas förstås.

Sebrafi nkar

uppskattar

också att emellanåt få lite ani-

maliskt foder, t ex mjölmaskar.

För att få de här fåglarna att

häcka måste buren/voljären

förses med ett rede. Det går bra

med de slutna eller halvöppna

korgreden zoo-handeln tillhan-

dahål-

ler.

Där kan också lämpligt bobygg-

nadsmaterial köpas, exempel-

vis kokosfi brer.

Äggens antal är som mest 7

och de ruvas i 12 - 14 dagar.

Många av fi nkarna har

mycket trevliga läten. Det gäl-

ler dock inte sebrafi nken, vars

spröda, enformiga trumpe-

tande ibland kan upplevas som

störande.

Men ljudet blir aldrig så

påfrestande som det vissa

parakiter och papegojor kan

åstadkomma.

Sebrafi nken, som

kommer från Australien, har

varit ''människans tjänst'' i mer

än 100 år. Den första lyckade

häckningen i fångeskap note-

rades så tidigt som i slutet av

1700-talet.

Andra lämpliga praktfi nkar

som passar nybörjaren väl är

bandfi nk, måsfi nk, sävastrild

och pärlhalsamadin. De sköts

och utfodras som sebrafi nken.

De fl esta praktfi nkar blir, för-

utsatt att de sköts väl, 6 -8 år

gamla.

Sebrafi nken är en klassiker som håller

än i dag. Den är färg-grann och fi nns i fl era

framavlade färgvarian-ter. Den är lagom stor för att kunna hållas i fl ock även i ett hem.

ZOONEN KORTISAR

Axolotl (Ambystoma mexicanum), är en nattaktiv salamander.

10www.zoonen.com

Stor positiv utvecklingStor positiv utvecklingi Borås Tropikhusi Borås TropikhusLandet största giftormsexpoAtt försöka lura av Therese Jo-

hansson, som äger och driver

Borås Tropikhus tillsammans

med sin sambo, vilken orm

som är giftigast i samlingen lå-

ter sig inte göras så lätt:

– När det gäller giftigaste or-

men här så går det nog inte att

svara på, man brukar ju säga

att den giftigaste ormen i värl-

den är den du just blev biten

av. Men det är klart, att måste

jag välja så skulle jag nog säga

lite olika arter som, svart mam-

ba, boomslang, indisk glasö-

gonkobra och monokelkobra.

På senare år har den här an-

läggningen, som ligger intill

parkeringsplatsen vid Borås

Djurpark, genomgått en remar-

kabel utveckling till det bättre!

Den positiva utvecklingen sam-

manfaller med den tidpunkt då

Therese tog över driften av tro-

pikhuset för cirka tre år sedan.

Det man som besökare gärna

vill ha när det gäller sådana här

anläggningar är genomtänkta

terrarier, en god artrikedom

och allt placerat i en smakfull

och ändamålsenlig miljö, där

det ges god information om

innehållet i behållarna.

Just det har de senaste

årens utveckling av Borås Tro-

pikhus inneburit.

I dag fi nns i lokalen 120 oli-

ka arter och 56 av dem är gift-

ormar. Allt placerat i drygt 100

terrairer och några akvarier.

Det gör att Therese anläggning

innehåller landets största sam-

ling giftormar.

Men det är ingalunda allt

Borås Tropikhus kan erbjuda.

Här ett litet axplock bara:

pannkakasköldpaddor, som

ingår i ett bevarandeprojekt,

dvärgsilkesapor, ett fl ertal öd-

lor, fågelspindlar med mera.

Ett bevis för att terrarierna

med sin inredning funkar är att

Therese fått avkommor efter

ett stort antal av sina repitiler,

till exempel röd spottkobra,

skäggagam, gul palmhuggorm,

dvärgskallerorm (för några da-

gar sedan), pufform, västlig

diamantskallerorm (albino),

kinesisk spottkobra, leopard-

gecko, majsorm, monokelkobra

med fl era.

Detta med att visa företrä-

desvis giftormar och att hysa

ett stort intresse för dem, är

förstås aningen ovanligt. Be-

sökarna, som blir alltfl er, har

ofta ett tämligen smalt special-

intresse, eller så är det vanliga

”Svenssons” som kittlas av det

farliga och som med skräck-

blandad förtjusning vandrar

runt bland terrarierna.

– Jag har alltid vart intresse-

rad av alla möjliga djur och det

här är det jag vill jobba med

och så har det alltid varit! Se-

dan är det ju ofta så att tycker

man att något är kul, ja då fast-

nar det bara, säger Therese om

sin egen böjelse för reptiler i

allmänhet och giftormar i syn-

nerhet.

Det faktum att hon pratar

med ormarna och kallar dem

”lilla gumman” eller ”lilla gub-

ben” då hon pysslar om dem

vittnar om stort intresse och

kärlek till djuren.

När vi undrar vilken art som

är ovanligast i samlingen svä-

var Therese på målet, ungefär

som när hon skulle utnämna

den giftigaste.

– Ovanligaste arten i sam-

lingen, ja jag vet inte riktigt...

Alla tycker vi ju olika, men de

arter som jag verkligen är stolt

över att visa upp är bland an-

nat Crotalus salvini (huamant-

lan skallerorm) gul palmhugg-

orm (Cryptelytrops insularis)

boomslang (Dispholidus typus)

svart mamba (Dendroaspis po-

lylepis) med fl era. Listan kan

göras lång då jag är stolt över

det mesta.

– De längsta ormarna i ut-

ställningen är nog vår svarta

mamba, hon börjar närma sig

tre meter nu.

– Men vår ena västliga dia-

mantskallerorm är vi väldigt

stolta över då han är cirka två

meter lång nu, vi har även en

röd spottkobra som är snart två

meter lång. Och en Egyptisk

kobra som är 2,4 meter lång,

berättar Therese.

Borås Tropikhus är en an-

läggning stadd i utveckling.

Något nytt fi nns nästan alltid

att se där!

Therese Johansson driver och sköter Borås Tropikhus, ofta med hjälp av den intresserade sambon Andreas. Som alla nog förstås är ormen hon håller i handen inte giftig.

Monokelkobra i allsin prakt. Det här är en albinovariant.

Palmhuggorm, en oerhört vacker orm.

Grön trädpyton i typisk pose.En icke giftig art.

Noshornsgabon eller noshornsvipera, har ett lustigt utseende med sina utväxter på nosen.

Afrikansk buskhuggorm, en liten skönhet i lövverket.

Sandsnok som kikar fram från skyddet i träden. Boomslang, en av världens giftigaste ormar.

Den svarta mamban är en praktfull uppenbarelse. Den är något av anlägg-ningens stolthet.

Therese Johansson har en speciell liten avdelning som kan göras om varje eller vartannat år, efter behag. Just nu kallas den skallerormsgrottan och hyser ett stort antal olika arter av skallerormar.

www.zoonen.com

11Sveriges Offentliga TropikanläggningarSveriges Offentliga Tropikanläggningar FSOT – en förening FSOT – en förening som värnar om djurensom värnar om djuren

– Den här föreningen bilda-des för elva år sedan som ett alternativ för de små tropik-anläggningarna till den stora djurparksföreningen.

Det berättar Roland Norr-man, som sedan ett halvdus-sin år tillbaka är ordförande i Föreningen Sveriges Offentliga Tropikanläggningar (FSOT). I dag räknar föreningen nio ak-tiva medlemmar, två vilande och två på ingång.

– På det senaste årsmötet

kom det upp ett förslag om att

också ta in stödjande

medlemmar, berättar

Roland Norrman som

till vardags äger och

driver Tropikcenter i

Halmstad. Förslaget

ska utredas av sty-

relsen och sannolikt

kommer det då att handla om

medlemmar som får yttrande-

rätt men inte rösträtt.

– Detta eftersom våra stad-

gar föreskriver att fullvärdiga

medlemmar måste ha offent-

lig visning. Men vi tror att ett

system med stödjande med-

lemmar skulle kunna tillföra

föreningen mycket, inte minst

kunnande.

Föreningen startade den 3

maj 1998 och dess förste ord-

förande blev Ragnar Birgersson

från det numera nedlagda Tro-

pikhuset i Jönköping. Roland

Norrman var då vice ordföran-

de och har hållit i klubban som

ordinarie ungefär halva den tid

föreningen hittills funnits.

Så här beskriver man sin

verksamhet i korthet:

En av anledningarna till

föreningens bildande var att i

Sverige få ett forum för anlägg-

ningar med tropiska djur.

Föreningens syfte är att

medlemmarna aktivt ska ar-

beta för bevarandet av hotade

djurarter, samarbeta i avels-

projekt och sprida kunskap till

allmänheten om de tropiska

djurens livsbetingelser och

miljö. Meningen är dessutom

att man ska kunna diskutera

gemensamma frågor, delge

varandra erfarenheter och ar-

rangera kurser.

Alla djurparker, tropikhus

och övriga anläggningar med

liknande verksamhet kan an-

söka om medlemskap i fören-

ingen. För att bli medlem måste

anläggningen kunna uppvisa

godkännande för verksamheten

utfärdat av Jordbruksverket och

länsstyrelsen samt följa fören-

ingens stadgar och etiska regler.

Föreningen är remissinstans

(fråga om åsikt innan beslut

fattas) för bl a Jordbruksverket,

då frågor kring medlemmarnas

verksamhet hanteras.

Varje anläggning har dessut-

om en veterinär och en zoolog

knuten till sig.

Vilka medlemmarna är pre-

senteras på nästa uppslag.

Roland Norrmans egen an-

läggning, Tropikcenter i Halm-

stad, stod för övrigt värd för

föreningens allra första årsmö-

te. Det senaste hölls i Helsing-

borg, hos Magnus Lindqvist på

Tropikariet. Och genom åren

har platsen för årsmötet roterat

runt på de olika anläggning-

arna.

Liksom de andra anläggning-

arna, presenterar också Roland

Norrman en nyhet för året. Ni

känner säkert till den populära

Disneyfi guren Timon? Han har

med fru fl yttat in i Tropikcen-

ter. Tanken var från början att

visa dessa två surikater. Nu bar

det sig emellertid inte bättre

än att Hr och Fru Surikat gan-

ska omgående nedkom med en

unge, lille Timoninho. Trevligt,

tycke Roland och personalen

på anläggningen. Nu kunde

man ju visa tre surikater och

det är ju kul för publiken.

Men nu gav sig inte Timon

och hans kära hustru. Nyligen

levererade de ytterligare tre

ungar, vilket är ovanligt i en

kull. Så publiken kan, bland

mycket, mycket annat, avnjuta

en surikatfl ock om sex djur

denna sommar och de kom-

mer att husera i en spritt ny,

mycket stor monter längst ned

i anläggningen.

Annat sevärt i Tropikcenter

är annars alla aporna. Anlägg-

ningen är förmodligen den in-

omhusanläggning i landet som

har fl est arter av småapor.

Roland Norrman är ordförande i FSOT, men också ägare till Tropikcenter i Halmstad och hängivet intresserad av djur. Här hälsar han på inne hos Hr Nilsson, tillhörande arten dödskalleapor.

Surikaterna nedkom nyligen med tre vackra och mycket pigga ungar. Här är två av nykomlingarna.

Piff och Puff, d v s amerikanska jordekorrar, har på senare tid gjort entré på Tropikcenter. De lever där i högönsklig välmåga och visar gärna upp sig för besökarna.

På Tropikcenter fi nns förmodlingen landets längsta ormar i form av anläggningens nätpytonormar.

...följ med till förening-ens anläggningar på nästa uppslag »

12www.zoonen.com

Borås Tropikhus Öppettider: Helgöppet 10.00-16.00: 12/9-13/9, 19/9-20/9, 26/9-27/9, 3/10-4/10, 10/10-11/10, 17/10-18/10

Öppet varje dag 10.00-16.00: 1/5-21/6, 17/8-6/9

Öppet varje dag 10.00-18.00: 22/6-16/8

Entréavgifter:Vuxen: 70kr (15 år och uppåt) och Barn: 35kr, Ledsagare och assistenter går in för rabatterat pris:

55kr/pers.

Telefonnummer: 033-13 50 35 (vardagar 9–18)

E-post: therese_johansson_82@hotmail.com

Hemsida: http://www.borastropikhus.se/index.html

Adress: Borås Tropikhus, Fristadsvägen 24, 506 40 BORÅS

Anläggningen innehåller bland annat ett stort antal reptiler och har landets största giftormsutställ-

ning.

Hyr hela anläggningen för en oförglömlig kväll (endast efter stängning). Varför inte göra möhippan

eller svensexan oförglömlig bland alla djur på tropikhuset !? Vi erbjuder klappning av ormar, tusenfo-

tingar, ödlor, stora kackerlackor mm. För den som vill och vågar fi nns det möjlighet att få provsmaka

både syrsor och näringsrika larver. Pris som guidning + lokaltillägg på 300kr exkl moms.

Malmö ReptilcenterFolkparken, Malmö

Öppettider:September – april: 10 – 17 (månd – fred) 12 – 17 (lörd – sönd)

Maj – juni: 10 – 17 (månd – fred) 12 – 18 (lörd – sönd)

Juli – augusti: 10 – 19 (månd – fred) 12 – 19 (lörd – sönd)

Entrávgifter:Vuxna fyllda 14 år 70:-

Barn fyllda 5 år 40:-

Barn under 5 år gratis i föräldrars sällskap

FÖRENINGAR MM.

Vuxengrupper 50:-/pers

Barngrupper 30:-/pers

För guidade turer kontakta via telefon för prisuppgift

Telefonnummer: 040-305237

E-post: malmo.reptilcenter@telia.com

Hemsida: www.malmoreptilcenter.se

Adress: Amiralsgatan 35, 214 37 Malmö

Malmö ReptilCenter har ett brett urval av olika exotiska djur till be-

skådning, så välkommen in och ta en rundvandring i denna exotiska

oas i Malmö.

Här fi nns en stor mängd mycket välskötta och välmående djur. An-

läggningen erbjuder mycket bland annat till den som är intresserad av

reptiler. Men många andra djur fi nns också att se i anläggningens 500

kvadratmeter stora djungel. Favoriter bland de yngre besökarna brukar

de charmiga wallabyerna (liten känguruart) bli. Dessa kan man träffa

både inomhus och utomhus.

Tropikariet i HelsingborgÖppettider:Tisdag – söndag 11.00 – 17.00

Måndagar stängt.

Entréavgifter:Vuxen 80 kr Barn (4-12 år) 40 kr

0-3 år gratis i målsmans sällskap

Telefonnummer: 042 - 13 00 35

E-post: marianne@tropikariet.com

Hemsida: www.tropikariet.com

Adress: Tropikariet, Hävertgatan 21, 254 42 Helsingorg

”Tropikariet är mitt eget företag. Anläggningen har upp-

förts och drivs utan någon form av kommunala eller stat-

liga bidrag. Att driva ett eget företag, speciellt inom min

bransch, innebär arbete sju dagar i veckan vilket min

sambo Christina bittert har fått erfara. Idag har Tropika-

riet blivit en av Helsingborgs mest besökta attraktioner.

Min förhoppning är att ett besök skall ge ung som

gammal en möjlighet att se och lära sig om exotiska djur

och deras livsmiljöer. Detta ger oss större respekt för

djur och natur och kanske också stämmer till eftertanke

och väcker debatt om den mångfald av djur och växter

som människan nu i en rasande fart håller på att öde-

lägga.” Så långt Magnus Lindqvist, Tropikariets ägare.

Tilläggas kan att den välskötta anläggningen bland annat

innehåller ett 75 000 liter stort hajakvarium, en fl ock

ytterst sällskapliga ringsvanslemurer och de fantastiska

bladskärarmyrorna. Och mycket mer är på gång!

Tropikcenter i HalmstadÖppettider: 10.00 - 17.00 (juli 10 - 18)

Jul-, nyårs- och midsommarafton: Stängt

Café Tucanen öppet under juli månad.

Entré: Från 15år 70:-

Under 15 år 40:-

Under 1 meter gratis.

Telefonnummer: 035 – 12 33 33

E-post: roland@tropikcenter.se

Hemsida: tropikcenter.se

Adress: Tullhuset, Strandgatan 19, 302 46 Halmstad

Tropikcenter är mycket vackert beläget i det gamla tull-

huset intill Nissan i centrala Halmstad. Vår specialitet

är småapor. Men anläggningen innehåller mycket annat,

som reptiler, fåglar, krokodiler, akvariefi skar och inte

minst årets premiär, surikater. Timon och hans familj

kommer att fl ytta in i en helt ny monter inför turistsä-

songen 2009.

Vi arrangerar företagkvällar och aktivitetskvällar, skatt-

jakt a´la Fångarna på fortet och barnkalas.

Välkomna att besöka oss!

www.zoonen.com

13

Hillesgården Hillesgården är beläget i Fastarp, närmaste by är Östra Ljungby och vi ligger i Klippans

kommun. Lättast att hitta oss är via vägbeskrivningen på vår hemsida.

Öppettider:Restaurang & Café mån-sön 08.00-19.00

Butiken mån-sön 12.00-18.00

MBT-butiken mån-sön 12.00-18.00

Hilleboden / Vildmarksbutik mån-sön 12.00-18.00

Parken mån-sön 10.00-19.00

Mini-Zoo (parkentré krävs) mån-sön 10.00-18.00 (Lunchstängt 13.00-13.30)

Minigolf mån-sön 10.00-19.00

Våffelcaféet mån-sön 11.00-18.00

Eva Rydberg-utställningen mån-sön 11.00-18.00

Loppis mån-sön 11.00-18.00

Entréavgifter:Vuxen 40 kr

Ungdom (12-18 år) 15 kr

Barn (0-11 år) Ingen avgift

Rullstolsburen 30 kr (inkl. ledsagare)

Pensionär 30 kr

Grupper (från 10 pers.) 30 kr /person

Stödmedlem Ingen avgift

Att bli stödmedlem kostar 225 kr. Då ingår fri entré i parken under hela öppetsäsongen

samt att du som stödmedlem har möjlighet att boka biljetter till onsdagsföredragen en

dag innan dom släpps till allmänheten.

Frösö ZooFrösön, Östersund

Öppettider:13 juni - 30 juni kl. 10.00-16.00

1 juli - 31 juli kl. 10.00-18.00

1 aug - 16 aug kl. 10.00-16.00

Frösö Zoo stänger för säsongen 16 aug

Entréavgifter:Vuxna 180:- Vuxna 160:-

Barn 5-12 år 90:- Förskolebarn 2-6 år 70:-

Ålderspens. 110:- Skolbarn 7-16 år 80:-

Familjekort 2 vuxna + 2 barn 500:- Ålderspens. grupp minst 15 pers/st 90:-

Barn under 13 år i målsmans sällskap.

I entrépriset ingår: djurpark, tropikhus, museum och cirkus

2 dagars familjekort (2 vuxna, 5 barn 5-12 år, 2 dagar i följd ). Pris 750:-

Säsongskort

Vuxna 400:-

Barn 5-12 år 200:-

Ålderspensionärer 250:-

En ledare gratis på minst 15 betalande barn, bussförare med grupp grratis.

Ölands Djur & NöjesparkBelägen vid brofästet på Öland, välskyltat.

Öppettider/entréavgifter:21 maj – 18 juni

Djurparken 10-18

Vattenland/Nöjesfält 11-17

240 kr per person

19 juni

Djurparken 10-16

Vattenland/Nöjesfält 11-16

240 kr per person

20 juni – 9 juli

Djurparken 10-19

Vattenland/Nöjesfält 11-18

240 kr per person

10 augusti – 31 augusti

djurparken 10-18

Vattenland/Nöjesfält 11-17

240 kr per person

1 september – 30 september

Djurparken 11-16

Vattenland/Nöjesfält stängt.

100 kr per person

Ålderspensionärer 65 år fyllda. Per person 120:-

Alla under en meter i betalande persons sällskap FRI ENTRÈ

Övrigt, som paketerbjudanden mer mera se parkens hemsida.

Telefonnummer: 0485- 39222 Fax: 0485- 31276

E-post: info@olandsdjurpark.com

Hemsida: www.olandsdjurpark.com

Adress: Ölands Djur & Nöjespark, Djurparksvägen, 386 90 Färjestaden

GPS koordinater: Lat: N 56 40' 16.63 Long: E 16 29' 36.41

DjurvårdsinstitutionenSpånga GymnasiumSpånga Gymnasiums Djurinstitution är en högklassig anläggning med

omkring 1200 djur fördelade på ca 100 arter. Det stora tropikhuset ny-

invigdes 2006 och innehåller nu den enorma Victoriabassängen på 23

000 liter med vattenfall och exotisk växtlighet. Bassängen sträcker sig

över två våningar och kan upplevas från tre lektionsalar. Där har vi vackra

ciklider och tetror av olika slag men också två stingrockor och några stora

leopardmalar.

Entrén till tropikhuset leder genom Regnskogen. Där lever många olika

fågelarter, fl era sköldpaddor och har man riktig tur kan man få syn på en

knallgrön daggecko som kvickt kilar runt i lövverket.

Detta bland mycket annat som fi nns på den här skolan.

Kontakta skolan för information om hur anläggningen kan besökas och

beses.

Kontaktuppgifter:Spånga gymnasium

Adolf Rudbecks väg 21

163 54 Spånga

Telefon: 08- 508 413 01/02

E-post: spapost(at)utbildning.stockholm.se

Djurexpo för allmänheten arrangeras:2009 9 - 10 maj och 26 - 27 september

2010 8-9 maj

GPS koordinater: Lat: N 56 40' 16.63 Long: E 16 29' 36.41

Telefon:Restaurang 0435-217 09, Reception 0435-211 99

Kontor 0435-215 30, Fax, kontor 0435-215 28

E-post: info@hillesgarden.se (allmän e-postadress till kontoret)

anders@hillesgarden.se (e-post till Mini-Zoo-personal)

Hemsida: www.hillesgarden.se

Adress: Hillesgården 4452, 264 94 KLIPPAN

Anläggningen Hillesgården ägs och förvaltas av den näringsdrivande Stiftelsen Hilarion HOH som

är politiskt och religiöst helt obunden. Huvudnäringen kommer från konferens-, restaurang-, hälso-

hems-, och butiksverksamhet. Syftet med stiftelsen är att det ekonomiska överskottet skall gå till

hjälpbehövande i samhället, t ex ensamma gamla, långtidssjuka, handikappade och på sikt även

barn och ungdomar. Våra gäster är bland annat pensionärsföreningar, församlingar, bussgrupper

och konferensgäster samt även enskilda personer som vill njuta av god mat, kulturellt utbyte eller

behandlingar.

Med tanke på vår affärsidé erbjuder vi våra gäster även en stunds avkoppling i trevlig parkmiljö

under sommarhalvåret (parken med djuranläggning är stängd under vintern).

Dammanläggningar, vattenkonst, stenpartier, Våffelcaféet, Mini-Zoo och Fågelpalatset ingår i

denna helhetsupplevelse. I första hand blir därför djuranläggningen en form av vilsam rekreations-

plats. I andra hand bidrar djurens närvaro till den holistiska livssyn som präglar Hillesgården, bland

annat genom att sprida en insikt om att allt levande påverkar varandra och ingår i samma livscykel.

Därför passar bland annat våra lanthöns (genbanker) så väl in i bilden genom att de uppmärksam-

mar behovet av att bevara den biologiska mångfalden.

De övriga djuren bidrar även till att öka intresset och fascina-

tionen av naturens rikedom.

Hillesgården är en komplex anläggning där alla delar bidrar

till att forma en helhet som är unik i Sverige.

Telefonnummer: 063-51 47 43, Mob. 070-532 57 18

E-post: frosozoo@telia.com

Hemsida: www.frosozoo.se

Frösö Zoo ligger på Frösön Östersund. Frösön är en ö med tre broar och fl ygplats.

60 mil norr om Stockholm, 25 mil från Trondheim, 18 mil från Sundsvall.

Frösö Zoo har sedan 1960 funnits på Frösön i Jämtland och är helt familjeägt

av familjen Netterström. Under denna tid har anläggningen utvecklats konti-

nuerligt till vad den är idag. Parkens yta är 42 hektar med ett hundratal olika

byggnader och den ligger på en höjdsluttning på Frösöns norra sida. I parken

förekommer fl era olika verksamheter nämligen: djurpark, tropikhus, biologiskt

museum, cirkus, tivoli, restaurang, gatukök, kiosker, afrika-bar och zoobutik.

Bland attraktionerna kan nämnas sibirisk tiger, lejon och hyenor. Tropikhuset

innehåller många aparter, bland annat gibbonapor samt ett stort antal reptiler.

Ölands Djurpark erbjuder sina

besökare 160 olika arter av djur

från världens olika hörn. Tiger,

lejon, zebra, orm, alligator, krag-

björn, lodjur, gibbon, schimpans

är bara några av de djur ni fi n-

ner hos oss. Vi erbjuder inte bara

svenska arter utan även från an-

dra delar av världen.

Men den här anläggningen är

mycket mer än en djurpark. Det

är en totalupplevelse för hela

familjen, som tillgodoser alla

upptänkliga intressen. Här fi nns

också en komplett nöjespark, ett

vattenland med fl era bassänger

och vattenrutschbanor, möjlighet

till boende och mycket mer. Läs

reportaget om Ölands Djurpark i

denna tidning.

14www.zoonen.com

Ringsvanslemurerna på HelsinborgsTropikarium har ungarDe här märkliga, charmiga

och mycket vackra halvaporna

kommer från Madagaskars

mystiska djurvärld, närmare

bestämt från sydvästra delen

av denna afrikanska ö.

I naturen lever de i grupper,

eller fl ockar, om cirka 30 djur.

Riktigt så många är de inte på

Helsingborgs Tropikarium. Men

de blir kanske? Ty de har fått

ungar i år!

Kroppen hos dem blir unge-

fär 50 cm lång. Till detta ska

läggas svansens längd, som är

ca 60 cm.

Ringsvanslemuren är en

mycket social varelse som har

en strikt rangordning i fl ocken,

där honorna alltid har högre

rang än hanarna. Riktigt hur

sociala och sällskapliga de är

förstår man inte riktigt, förrän

man hälsat på dem på nära

håll. Utsökta tillfällen att göra

det bjuds i Helsingborg, på

Magnus Lindqvists Tropicariet,

som är beläget i staden.

Den lemurfl ock som lever

där är oerhört trevlig och, om

man har lite tur, väldigt säll-

skaplig på ett försiktigt närgån-

get sätt.

Den här säsongen är det för

övrigt extra trevligt att besöka

Tropikariet och lemurerna, ef-

tersom de fått ungar. Det ger

besökaren tillfälle att studera

fl ockens sociala beteenden.

I fl ocken hjälps nämligen

honorna åt att ta hand om ung-

arna.

I naturen är de också när-

mast ”bofasta” på sitt område.

Det innebär att de sällan eller

aldrig fl yttar på sig. Det kan

vara bra att ha i åtanke för de

som måhända tycker att le-

murerna borde få röra sig över

stora områden ute på olika an-

läggningar runt om i landet.

Anledningen till att de också

kallas kattalemur är att de har

ett läte som ganska mycket på-

minner om kattens. Varför de

kallas ringsvanslemurer är lätt

att förstå, det är bara att kika

på svansen.

De blir upp emot 30 år

gamla. Till ungefär 70 procent

1. Lycksele DjurparkDetta är landets nordligaste djurpark. Speciali-

teten är nordiska djur.

Till det intressantaste hör visenter och myskoxar.

Tel. entré 0950-163 63

Hemsida: www.lyckseledjurpark.com

2. Junsele DjurparkParken visar omkring 25 djurarter. Dragplåstret

är de ovanliga vita tigrarna. Tel: 0621-102 95

Hemsida: www.aventyrsberget.se

3. Järv Zoo, JärvsöNordiska djur, bland annat myskoxar.

Tel: 0651 - 411 25 Hemsida: www.jarvzoo.se

4. Orsa GrönklittEuropas redan största björnpark blev sommaren

2007 217 000 kvadratmeter stor, mer än dub-

belt så stor som tidigare! Varganläggning och

tigerberg tillhör nyheterna i ombyggnaden.

Tel: 0250-462 00

Hemsida: www.orsagronklitt.se

5. Furuvik, Gävle73 olika djurarter visas under sommarsäsongen

i en djurpark grundad år 1900, och här fi nns

Sveriges enda aktiva fasta cirkusmanege, där

Furuviksbarnen ger föreställningar. Satsar stort

på sitt aplandskap. Tel: 026 - 17 73 00

Hemsida: www.furuvik.se

6. Skansen, StockholmTräffa vilda och tama djur på Skansen - Stock-

holms enda djurpark. Redan vid Skansens invig-

ning 1891 fanns det djur på Skansen. Artur Ha-

zelius ville levandegöra miljöerna med husdjur

runt hus och gårdar, men även med vilda djur

som ju var en del av människornas vardag.

Idag kan man se nordiska vilda djur som lo,

björn, varg, säl och älg, svenska lantraser och

andra svenska tamdjur på Skansens övre områ-

de, samt exotiska vilda djur på Skansens nedre

område med bl.a. Skansen-Akvariet.

Tel: 08-442 80 00 Hemsida: www.skansen.se

7. Skansen-AkvarietSe under Skansen.

Tel: 08-666 10 10 /442 80 39

Hemsida: www.skansen-akvariet.se

8. Parken Zoo, EskilstunaHär fi nns dvärgfl odhästar – en liten västafri-

kansk släkting till den stora fl odhästen och given

publikfavorit! I den helt nya inomhusanläggning

Amazoonas lockar man med krokodiler, kloapor,

ormar och fåglar. Gibbonapornas anläggning har

byggts om och utökats betydligt; de har nu ännu

mer utrymme för sin halsbrytande akrobatik.

Dessutom har man vita tigrar, bland mycket,

mycket annat! Tel: 016-100 100

Hemsida: www.parkenzoo.se

9. Kolmårdens DjurparkKänd bland annat för delfi nerna och delfi nsho-

werna. Kolmården är den enda djurparken i lan-

det som har dessa intelligenta tandvalar. Andra

fi na inslag är safariparken, där man kommer i

närkontakt med djuren. Kolmården är nordens

största djurpark. Tel: 011-249000

Hemsida: www.kolmarden.com

10. Kolmårdens TropicariumEtt av landets största i sitt slag, men drygt 2

000 kvadratmeter utställningsyta. Gott om små-

apor och reptiler. Ett fantastiskt saltvattensakva-

rium med bland annat hajar hör till de verkliga

dragplåstren. Tel: 011-39 52 50

Hemsida: www.tropicarium.se

11. Borås DjurparkBorås djurpark är en av de största i landet med

fantastiskt fi na djur. Här fi nns omkring 500 djur

från 80 arter. Parken ligger intill Knalleland och

ett besök kan kombineras med shopping för den

som så önskar. Men djurparken i sig är väl värd

en tur. Tel: 033 – 35 32 80

Hemsida: www.boraszoo.se

12. Skånes Djurpark, HöörI Skånes Djurpark får man möta över 800 vilda

och tama djur av mer än 85 olika arter i vacker

natur. Anläggningen har också ett barnzoo. Par-

ken har mest nordiska djur och husdjur av gamla

raser. Tel: 0413-55 30 60

Hemsida: www.skanesdjurpark.se

13. Ystads DjurparkParken är ganska liten och mycket familjär men

storleken till trots inte desto mindre värd ett be-

sök. Ligger i vacker natur utanför Ystad.

Tel: 0411-710 17

Hemsida: www.ystaddjurpark.se

14. Malmö NaturmuseumGott om uppstoppade djur i väl inredda montrar.

Men pärlan är det tropiska akvariet som bland

annat har regnskogsterrarier och en nattdjursav-

delning. Tel: 040-34 44 14

15. Nordens Ark, HunnebostrandDet här är djurparken som tar större hänsyn till

djuren än till publiken. Här fi nns gott om utrot-

ningshotade djurarter och för att ge dem största

möjliga ro och trivsel, bor de i mycket stora hägn

där de kan dra sig undan alltför närgånget be-

traktande. Belägen i storslagen natur.

Tel: 0523-795 90

Hemsida: www.nordensark.se

16. Slotsskogens Djurpark, GöteborgSlottsskogens djurpark är en av de äldsta i lan-

det, i vacker miljö och utan inträde. Huvudsak-

ligen fi nns här svenska djur som kronhjort, dov-

hjort, gotlandsruss, älg och sjöfågel.

Tel: 031- 365 57 00 (parkförvaltningens växel)

Hemsida: www.parkochnatur.goteborg.se

17. Universeum, GöteborgUniverseum är så mycket mer än djur och natur.

Här varvas fasta utställningar innehållande le-

vande djur med experimenthall och mycket an-

nat. Tel: 031-335 64 50

Hemsida: www.universeum.se

18. Holmsunds TropikhusHär fi nns pytonormar, ödlor, skallerormar, sno-

kar, kobror, huggormar, jättetusenfotingar, kack-

erlackor, stora fågelspindlar – och mycket mer!

Tel: 090-19 69 99

Hemsida: www.holmsundstropikhus.se

19. Aquaria, vattenmuseum i StockholmHär fi nns en hel undervattensvärld att upptäcka.

Eller vad sägs om levande regnskog, mangrove-

skog, korallrev och nordiska vatten – och mycket

mer? Tel: tel 08-660 90 89

Hemsida: www.aquaria.se

20. Sälenfjällens älgpark, RörbäcksnäsI Rörbäcksnäs fi nns en unik älgpark, endast

femton minuter från Sälen och Stöten kan ni

möta Gudrun och Gösta, älgparkens två kalvar.

I en rymlig älgpark tar guiden med besökaren

på en 1000 meter lång naturstig genom öppen

skogsmark, myr och hygge. En unik möjlighet att

uppleva en av vår faunas mäktigaste djur i deras

naturliga miljö. Tel: +46(0)730 340 202 (besök

förbokas) Hemsida: www.salenalgen.se

21. Stadsbondgården, HalmstadHär fi nns gamla svenska djurraser, ekologiskt

jordbruk, trädgårdsodling, strövstigar & grillplat-

ser. Tel: 035-22 12 20

22. Bullarens Djurpark, BullarenParken har cirka 60 djurarter med alltifrån tro-

piska fi skar och lekfulla apor till väldiga jakar

och enormt charmiga sibiriskakameler.

Telefon: 0705-46 59 98

Hemsida: hem.passagen.se/bullarensdjurpark

23. Visentparken, AvestaEn av europas få parker med visenter. Här strö-

var ett tjugotal europeiska bison visenter om-

kring på ett stort fält i Avestas utkant. Det fi nns

ett utkikstorn samt informationstavla vid parken.

Tel: 0226-64 51 17

24. Elinge Älgland, LjungbyEtt landskap med huvudattraktionen: älgar. Har

sveriges enda grå älg. Tel: 0372-502 50

25. Gute Zoo, Gotlands djurparkEn djur-, natur- och kulturpark. I parken sam-

sas ca 500 djur utspritt på ca 50 arter på en

150 000 kvm stor yta. Möt kamel, jak, sebra,

piggsvin, apor, känguru och olika papegojor. Här

fi nns även Sveriges enda papegojcirkus, fyra

stora papegojor som räknar, cyklar, lägger pussel

och mycket mera. Tel: 0498-49 35 03

26. Mössebergs Djurpark, FalköpingParken ligger uppe på Mössebergsplatån och

härifrån kan man se allehanda djur såsom, get-

ter, hjort, diverse fjäderfä, grisar, kaniner och

en del andra arter. En väl tilltagen lekplats gör

Mössebergs Djurpark särskilt kul och spännande

för de små i familjen.

Telefon: 0515-77 70 50 (Falköpings Turistbyrå)

27. Nolhaga djurpark, AlingsåsAnlagd där Jonas Alströmers lantgård låg. I

djurparken fi nns gäss, svarta svanar, sjöfågel,

hjortar, hängbukssvin, ponnies, getter, åsnor,

strutsar och många andra trevliga djur. I barnens

lantgård får man kela med djuren och lära sig

om gamla lantraser, tex. den utrotningshotade

bohuskullan. Ett tropikhus med apor, papegojor

och många andra tropiska fåglar. I hönshuset

fi nner du olika sorters höns- och fasaner.

Telefon: 0322-61 61 92

28. Traryds DjurparkEn djurpark i bondgårdsstil, med bl.a lantdjur,

lekpark för småbarn, ponnyridning.

Telefon: 0433-621 13

29. ÅhusparkenNöjespark av "sommarlandstyp". Nöjesfält med

karuseller, berg- och dalbana, radiobilar, sago-

stig och hopptält mm. Minizoo med smådjurs-

hagar. Artistuppträdanden med dans, lördagar

maj-aug. Telefon: 044-24 79 00

30. Trädgårdsföreningen, GöteborgFjärilshuset, Palmhuset och Rosarium med

mera. Tel: 031-365 58 58

Hemsida: www.parkochnatur.goteborg.se/

31. Fjärilshuset Haga Trädgård, StockholmEn levande naturupplevelse på 3000 kvm.

Hundratals exotiska fjärilar fl yger fritt i tropisk

miljö. Här fi nns också jätteskalbaggar, bladskä-

rarmyror, grodor och papegojor. Bakom fönstret

i jättedammen simmar koikarpar och andra fi s-

kar. Allt omgivet av prunkande växtlighet och

tropiskt klimat. Dessutom Stockholms äldsta

vinterträdgård, butik och växthuskafé.

Tel: 08-730 39 81

Hemsida: www.fjarilshuset.se

32. Sjöfartsmuseet och Akvariet, GöteborgHär kan man lära mer om våra vatten, dess miljö

och nya maritima arter. Här kan hela familjen

ta del av livet i våra kalla och varma hav och

uppleva vackra färgsprakande koraller, sjöhästar,

fi skar och havsanemoner. Akvariets klapptank

erbjuder barn möjligheten till närmare kontakt

med några av djuren. Tel: 031-368 35 50

Hemsida. www.sjofartsmuseum.goteborg.se

33. Köpenhamns Zoo3 500 djur av 250 arter och beläget i vacker

omgivning. Hemsida: www.zoo.dk

Fotnot: Texterna i den här guiden har hämtats på respektive hemsida och där sådan saknas, från artiklar på Internet, vi reserverar oss för eventuella felaktigheter.

ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR

består dieten av frukter. Denna

späs på med löv och blad, lite

blommor och örter, samt en

och annan insekt.

Ringsvanslemurer är dräk-

tiga i ungefär fyra och en halv

månad och de föder en unge

åt gången. Men tvillingfödslar,

som ju bland annat skett i Hel-

singborg, är inte ovanliga.

Ungarna diar i upp emot

100 dagar. De blir könsmogna

vid ungefär två års ålder. Så de

mycket söta ungarna i Helsing-

borg kommer att vara beroende

av mamman, de andra honorna

och den övriga fl ocken ganska

länge.

Ett litet tips! Om man har

turen att komma upp till lemu-

rerna när inga andra besökare

är där, kan man, precis som

redaktören gjorde, råka ut för

att de försiktigt klättrar över

till en och sätter sig tillrätta på

axlarna! Ett försiktigt och fan-

tastiskt möte med det vilda och

ett förtroende mellan arterna.

Tropikariet i Helsingborg är

dock mycket, mycket mer än

bara lemurerna. Anläggningen

är stadde i ständig utveckling

och nytt för året är ett fantas-

tiskt entréplan med bland an-

nat en stor och vackert inredd

monter för surikater.

Andra dragplåster är det

vackra hajakvariet i källaren,

som rymmer 75 000 liter vat-

ten.

Anläggningen huse-

rar på fl era plan och

är uppdelad ”världs-

delsvis”. Enormt

mycket fi nns att se.

Och mycket mer spän-

nande är på gång. Det

fi nns alltid något nytt

att uppleva på Tropi-

cariet.

Lemurungar i Helsingborg Tropikariets trevliga fl ock har blivit större

Tryggheten här i världen är mammas rygg,eller kanske någon av de andra honornas?

Fotnot holism (eng., av grek. ho´los 'hel', 'fullständig'), åsikt enligt vilken helheten är något mer än

summan av delarna. Som logisk, metafysisk och kunskapsteoretisk uppfattning innebär holismen (hos

t.ex. Hegel eller Bradley) att helheten är primär i förhållande till delarna och att delarna måste förstås

utifrån helheten snarare än tvärtom (motsats: "logisk atomism"). Inom modern språkfi losofi har holis-

tiska uppfattningar fått stor utbredning, särskilt efter Willard V. Quine som gjort gällande att många

språkliga uttryck inte kan tillskrivas en individuell mening utan kan förstås endast mot bakgrund av det

språk i vilket de ingår. Som metodologisk uppfattning inom samhällsvetenskaperna innebär holismen

att kollektiva storheter som stater, folk eller klasser inte kan förklaras enbart med hjälp av antaganden

om individerna (motsats: "metodologisk individualism"). (från NE.se)

www.zoonen.com

15Här bidrar djuren till rekreationenHillesgården - en naturskön upplevelse med många djur

Vad holism är för något framgår

av fotnoten nedan. Nu åter till

Hillesgårdens djuranläggning.

Mini–Zoo är beläget längst in i

området. Man kommer dit via

en vacker promenad där myck-

et vatten ingår i omgivningen.

Själva djuranläggningen är

smakfullt inbäddad i en vacker

grönska och byggnationerna är,

liksom överallt annars på den

här fantastiska anläggningen,

uppförda av återvunnet mate-

rial.

Burar, hägn och allt övrigt

är, där det är möjligt, tillverkat

i trä och dörrarna in till de olika

djuren är lika ofta återvunna

altandörrar som de mer tra-

ditionella skjutglasen. Det är

mycket charmigt och mycket

levande.

Visserligen har man valt att

kalla anläggningen för Mini–

Zoo. Men låt er inte luras av

det! Omfånget och inte minst

kvaliteten och de välmående

djuren mäter sig tveklöst med

de mindre tropikhusen i lan-

det. Här fi nns mycket att se för

den djurintresserade och det är

lätt att spendera fl era timmar

bland Hillesgårdens djur.

Nu hör det, erfar vi, inte till

vanligheterna att besökarna

kommer till Hillesgården en-

bart för att kika på djuren. De

är egentligen en rätt liten, men

viktig, del i den totala verksam-

heten.

I den här tidningen vill vi

dock tipsa om alla de välskötta

och välmående djuren och kan-

ske kan det bli en väg att upp-

täcka resten av Hillesgården?

Vad fi nns då för djur på Hil-

lesgården?

Man har bland annat ett

fl ertal spännande småapor. Till

exempel dvärgsilkesapor med

ungar. Man har en synnerligen

sällskaplig fl ock rödhandade

tamariner. En av de tillgängli-

gaste vi sett ute på anläggning-

ar landet runt.

Dessutom fi nns ”Elvis”

bland aporna. Det är en mös-

skapucin vars frisyr påminner

om den gamle rockkungens

och det har hänt att besökande

barn spontant kallat honom för

just Elvis.

– Men vi kallar honom Ju-

nior, berättar Anders Öhrn som

jobbar med djuren och som

startar varje morgon med att

sköta om aporna.

– En härlig start på dagen,

ler han.

I den smakfullt inredda ”tro-

pikavdelningen” fi nns också

ett antal sötvattensakvarier

som inretts biotopvis. Där fi nns

också terrarier och montrar för

mindre däggdjur. Ett par terra-

rier innehåller orkideér. Infor-

mationen om de olika djuren är

mycket god.

Utomhus fi nns en anlägg-

ning som fått namnet Fågel-

palatset. Här fi nns en mängd

exotiska fågelarter, men också

inhemska. Man har bohusläns

dals svarthöns, som är en lant-

ras. Den ingår i ett bevarande-

projekt som Hillesgården deltar

i.

Många av de exotiska fåg-

larna känner besökarna igen,

eftersom de är ganska vanliga

sällskapsfåglar som nymfpa-

rakiter, undulater, måsfi nkar,

kanariefåglar,risfåglar med

fl era. Men anläggningen inne-

håller också en rad ovanligare

papegojor och parakiter.

Och allt är mycket natur-

skönt, inbäddat i den omgivan-

de nordskånska grönskan.

Vi förstår att människor fi n-

ner avkoppling och ro i själen

genom att besöka Hillesgår-

den.

Att nära umgänge med djur av alla de slag skapar välmåga och är direkt hälsosamt har väl vi ”djur-freaks” anat i alla tider. Under senare år har denna hälsobringande effekt bevisats vetenskapligt via ett fl ertal forskningsprojekt världen över. Att då Hil-lesgården motiverar sitt djurhållande bland annat med att ” Syftet med djuranläggningen är främst att vara en form av vilsam rekreationsplats, där djurens närvaro bidrar till den hollistiska livssyn som präglar Hillesgården”, förvånar inte.

www.hillesgarden.se

Dvärgsilkesapa med ungar.

Mösskapucin

Skäggagam

Smakfull och vacker inredning för djuren på Hillesgården.

Stina Johansson och Anders Öhrn jobbar båda med djuren på Hillesgården. Tillsammans med övriga som jobbar där har de lyckats skapa ett Mini-Zoo som till omfånget väl mäter sig med de mindre tropikhusen i landet.

16www.zoonen.com

Kanariefågeln en oöverträffad sångare

Kanariefåglar är både vackra och skönsjungande. Dessutom anses de lätta att hålla och sköta.

ZOONEN KORTISAR

Denna upp till 50 cm stora ödla har ett kort och brett huvud,

med ett kraftigt tvärveck på strupen. Detta veck kantas av

spetsiga fjäll och kan spännas ut ganska mycket. Med lite

fantasi kan man få det att likna skepparkransen hos en gam-

mal ”beckbyxa”. Om ödlan blir retad eller störd på annat

sätt spärrar den upp gapet och reser ”skägget”, samtidigt

som den gör sig platt. En skräckinjagande syn för angripare.

Den understryker den skrämmande uppsynen genom att

ändra färg och bli gul med orange strimmor. Arten, som liv-

när sig bland annat av insekter, kommer företrädesvis från

de inre delarna av Australien. Den är en populär ödla bland

terrariefolket i landet.

Häftskivor på tårna och ganska löst bukskinn gör att lövgro-

dorna, av vilka korallfi ngergrodorna (Litoria caerulea) är det

största, kan ta sig fram på lodräta ytor. De är med andra ord

riktiga klätterkonstnärer.

Korallfi ngergrodan hör till Australiens och Nya Guineas

lövgrodor, annars fi nns familjens släkten utspridda över i

stort sett hela världens tempererade områden. Även i sydli-

gaste Sverige fi nns en art lövgrodor, nämligen Hyla arborea,

som blir 5 cm lång. Den är också den enda lövgrodan i Eu-

ropa.

Om korallfi ngergrodan kan nämnas att den på huvudet har

en stor fl äck som kan uppfattas bara i den infraröda våg-

längdsområdet. Vilken funktion den har är dock ännu inte

klarlagt. Möjligen handlar det om jakt eller om parning.

Denna märkliga sköldpadda, som endast blir ca 20 cm, kom-

mer från Burma, Thailand och södra Kina. Den kan inte dra

in huvud och svans i skölden som andra sköldpaddor. Därför

är dessa kroppsdelar täckta med kraftigt pansar. Arten klätt-

rar gärna för att komma åt bra platser från vilka den kan sola.

Annars är vattnet dess element. Småfi sk och annat mindre

animaliskt foder står på dess meny.

Skäggagam

Korallfi ngergroda

Storhuvudsköldpadda

Kanariefåglar hör till familjen

fi nkfåglar. Det vetenskapliga

namnet är Serenius canaria

canaria. Som namnet, både

populärnamnet och det veten-

skapliga, antyder kommer ar-

ten från Kanarieöarna. De fi nns

också på Madeira och Azorer-

na. Som sångare har kanariefå-

geln - det är hanen som sjung-

er - få, om ens någon överman

bland övriga burfåglar.

De former vi kan köpa är färg-

mutationer - alltså slumpmäs-

sigt uppkomna förändringar

som uppträtt och uppträder

inom uppfödningen. Vissa för-

ändringar har man tagit vara

på och renodlat. Det vanligaste

tycks vara gula kanariefåglar,

men ingalunda den enda fär-

gen eller formen. Det fi nns

röda, orange, bruna, grönaktiga

med fl era färger och det fi nns

så kallade fi gurkanarier som

kan ha "riktiga modefrisyrer".

Och de olika varianterna kan

förekomma blandade, för hur

det än må vara, så handlar det

givetvis om en och samma art.

En fi gurkanarie kan alltså utan

vidare para sig med exempelvis

en färgkanarie och få fortplant-

ningsduglig avkomma.

Man brukar säga att en sång-

are (sjungande kanariehane)

sjunger bäst om den hålls en-

sam. Om man nu absolut mås-

te ha en sångare, så kanske det

ligger något i det? Även om ka-

nariefåglar går bra att hålla en-

samma, trivs de bra i fl ock och

därför bör nybörjaren satsa på

ett par - hanen kommer ändå

att sjunga.

När det gäller kanarier är

det dock så att man bör ha

hanen en tid - kanske ett år -

ensam innan honan skaffas.

Han bör först få installera sig

och komma tillrätta innan ho-

nan inköps. Och hon bör skaf-

fas så långt före parningstiden,

dvs våren, att hon har minst

vintern på sig att lära känna

hanen, den nya buren och

omgivningen. Det är svårt att

se könsskillnad på kanarier,

så om en hane inte sjunger är

det säkrast att låta en fackman

välja paret.

Kanariefåglar kräver lika nog-

grann daglig skötsel som andra

sällskapsdjur. Det innebär att

de ska ha foder och färskt vat-

ten i rena skålar varje dag. Håll

noga koll på buren, så den all-

tid är ren. En gång i veckan bör

buren grundligt göras ren, det

gäller även sittpinnarna.

Liksom de fl esta andra bur-

fåglar är kanarierna fröätare.

De tycker om negerfrö, hirs,

rybs, skalad havre, hampfrö

med mera. De tycker även om

grodda frön. Det kan ges då

och då. Man dränker helt en-

kelt in frön i vatten några tim-

mar, låter det sedan rinna av

ordentligt och sedan får det gro

utplacerat på till exempel ett

hushållspapper.

Just när grodden tittar fram

genom fröskalet är det färdigt

att servera.

Även frukt och grönsaker

uppskattas då och då. Man

kan prova med sallad, mask-

rosblad, en äppelbit etc och

se vad de tycker om. Färska

grönsaker och frukter, ska man

dock inte ge för ofta, eftersom

det kan vålla diarré.

Viktigast att tänka på om man

vill få sin fågel tam är att alltid

låta det ske på fågelns villkor.

Den måste själv få avgöra när

det är dags att komma! Genom

att studera kanariefågeln kan

man se om den är upplagd

för närmare umgänge. Dess

grundläggande kroppsspråk är

som andra fåglars. Sitter den

nedsjunken med uppburrad

fjäderdräkt och andas snabbt

och tungt är fågeln sjuk och

kan behöva behandling. Då ska

den absolut inte störas med

pock om umgänge.

Sitter den med fjädrarna tätt

tryckta med kroppen och en

avlång, lite stressad kropps-

form är fågeln rädd och ska

givetvis få vara ifred. Det bete-

endet betyder att fågeln sitter

på helspänn och är beredd att

snabbt fl yga sig väg. I naturen

går det ju bra för en fågel att

fl yga bort från det otäcka och

sätta sig i säkerhet. I en bur

reagerar den på samma sätt.

Men där kan den inte komma

iväg och utsätts den då för mer

stress grips den av ångest. Det

ska den givetvis slippa! Det är

upp till husse och matte att

rätt tolka signalerna.

När fågeln ser allmänt av-

slappnad ut, sitter på ett nor-

malt sätt och visar intresse

för omgivningen, då är den

mottaglig för umgänge. Då be-

fi nner den sig i rätt sinnestill-

stånd för att bli tam.

Kanariefåglar blir 12-13 cm

lång. Den är en riktig klassiker

som sällskapsfågel. Man vet att

redan på 1400-talet hölls de i

bur.

Arten anses som lättskött.

Chihuahua

www.zoonen.com

www.zoonen.com • www.zoonen.com • www.zoonen.com

www.zoonen.com • www.zoonen.com • www.zoonen.com

Det här är världens minsta

hundras. Det gör att den på

senare tid vunnit oerhört i

popularitet och de två vari-

anterna, kort- och långhårig,

återfi nns bland vårt lands 20

mest registrerade hundraser.

Tyvärr fi nns också en baksida.

Det behändiga formatet och

rasens ofta fi na mentalitet har

gjort att mindre nogräknade

människor kommit att betrak-

ta hunden som accessoarer,

alltså en ”pryl” som passar till

en viss utstyrsel. Det här har

bidragit till populariteten, vil-

ket i sin tur lett till en ganska

stor insmuggling och lättvindig

försäljning av chihuahuaval-

par. Det är naturligtvis inte ett

riktigt sätt att ha eller skaffa

hund på.

Även om chihuahuan är liten

så handlar det om en pigg, glad

och modig hund som har sam-

ma krav och behov som stora

hundar. Ändå är det just dess

litenhet som gör att vi har den

med i den här boken.

En chihuahua följer gärna

med på långpromenader, även

om den klarar sig bra med

korta vändor. Chihuahuan är en

utpräglad sällskapshund, eller

rentav knähund, och trivs bäst

när den får vara med sin fl ock,

om vilken den är mycket med-

veten. Rasens individer är små,

men det vet de inte om själva.

Så de drar sig inte för att för-

svara fl ocken om den skulle

utsättas för hot.

En spännande anmärkning

av kuriosakaraktär när det gäl-

ler rasens historia är att chihu-

ahuan anses härstamma från

de hundar som de mexikanska

aztekerna hade. Rasen är upp-

kallad efter Mexikos största

provins, Chihuahua.

Hemland: Mexiko

Hårlag/färg: Kort- eller långhå-

rig päls. Alla färgvarianter till-

låts.

Storlek: Får väga 0,5–3 kilo.

Web: www.chihuahuacirkeln.nu

www.zoonen.com

17SM i bruks i augusti

Podengo Português

SM i bruks, d v s bland andra spår, sök och rapport, kommer att avgöras i Halland sista helgen i augusti. Då kommer man att kunna få se många scener som den här, en väldresserad brukshund släpps på spåret.

En podengo português pequeno på väg att ge sig ut på jakt efter luren vid en lure coursing-träning.

ZOONEN KORTISAR

Jätteskinken, eller gripsvansskinken (Corucia zebrata), från

Salomonöarna är helt och hållet orienterad till ett liv i trä-

den. Därför har den också utvecklat den säregna förmågan

att kunna gripa med svansen, vilket är unikt för skinkarna.

Det gör att den kan känna sig tryggt förankrad under sina

vandringar uppe i lövverken. Även de kraftiga fötterna visar

att det är en trädlevare vi har att göra med.

Tyvärr har just den här arten bland skinkarna, med sina 60

cm för övrigt gruppens största, drabbats hårt av att skogarna

huggits ned. Med detta har deras livsrum undan för undan

krympt. Arten är nattaktiv.

Rödbukstamarinen härstammar från ett relativt litet område

i både Peru och Brasilien.

Denna art föredrar att nyttja trädens höjd fullt ut, vilket

kan innebära att den inte är främmande att befi nna sig på

drygt 30 meters höjd. Där försvarar den sitt revir och sin fa-

miljegrupp, vilken kan bestå av upp mot 25 individer.

Den äter frukt och insekter samt nektar, men vill gärna

även ha sav från vissa träd.

Rödbukstamarinen är hotad i naturen och får enbart hand-

las med i vissa speciella fall.

Kubakrokodilen är en mycket sällsynt art, som endast fi nns i

två träskområden på Kuba. Detta faktum är också det största

hotet mot arten. Förstörs dess naturliga miljö, är det också

ute med krokodilerna. Lyckad uppfödning gör dock att arten

lär fortleva åtminstone så som den visas på en del tropikan-

läggningar i landet. Den hör till de mindre krokodilarterna

med sina 3,5 m. Fisk är den huvudsakliga kosten.

Griper med svansen

Rödbukstamarin

Sällsynt krokodilart

– Det kändes som alla bitarna

föll på plats när vi fi ck lov att

använda oss av Falkenbergs

idrottsplats för de publika eve-

nemangen under tävlingen, sä-

ger SM-generalen Lena Matts-

son.

Nu är det inte premiär för

sådana här tävlingar i vårt län.

Redan 1985 arrangerade di-

striktet SM, då med Halmstad

som centralort. Och vid ett

par tillfällen där emellan har

SM för tjänstehundar (bevak-

ning och räddning) avgjorts i

Halland, då med Varberg som

huvudort.

YPPERSTA ELITENDet är den yppersta eliten,

sammantaget cirka 130 hund-

förare, som kvalifi cerat sig

till SM:et och det handlar om

följande grenar: spår, sök, rap-

port, skydd och IPO.

Mycket kortfattat kan de

olika grenarna beskrivas enligt

följande. I spår ska hunden föl-

ja ett människospår där ett an-

tal föremål lagts ut, vilka hun-

den ska markera och av föraren

medföras och överlämnas till

tävlingsledningen. I spår, lik-

som i övriga grenar ingår också

ett lydnadsprogram och ett

uppletande. I sök ska hunden

på en given yta söka rätt på ett

antal fi guranter och ”tala” om

för föraren var de befi nner sig.

Rapport är brukssportens ”ral-

lygren” – här ska hunden löpa

fl era sträckor mellan föraren

och en hjälpförare.

Skydd är den kanske mest

spektakulära och publika gre-

nen. Här handlar det bland

annat om att skydda föraren,

gripa en farlig person och föra

bort denne. Men skyddshun-

darna är också mångkampare,

eftersom deras tävling även

omfattar bland annat lydnad,

avsök och ett spårarbete.

IPO är en förkortning som

betyder internationell pröv-

ningsordning. Disciplinen räk-

nas in under bruksgrenarna och

har alltså internationella rötter.

Men i själva verket handlar det

om bruksarbete, fast lite an-

norlunda och där arbetet inte

kräver lika stora markytor som

det traditionella brukset.

MÅNGA ENGAGERADEI den styrgrupp som Lena

Mattsson basar över ingår fem

personer, men när det hela drar

igång kommer cirka 220 perso-

ner att på olika sätt vara enga-

gerade i arrangemanget.

De olika spåren, sökrutorna,

rapportsträckorna med mera

kommer att vara belägna inom

en radie av 2-4 mil i Halland,

så det blir inga större sträckor

de tävlande kommer att be-

höva förfl ytta sig. Men samtliga

klubbar i distriktet är med och

arrangerar tävlingarna och bi-

drar också till att ordna fram

tävlingsmark.

Normalt får distriken söka

de här arrangemangen. Men

just för 2009 erbjöds Halland

värdskapet.

– Förbundsstyrelsen frågade

om vi ville ta SM:et eftersom

någon annan inte ville ställa

upp, förklarar Lena. Vi hade

en hel del extramöten på dist-

riksnivå och det fanns en del

tveksamheten i början.

– Men när vi fi ck veta att vi

fi ck använda Falkenbergs IP,

som är perfekt i sammanhang-

et, så tyckte vi att det gjorde

saken lättare och då slog vi till.

Det är bara att gratulera alla

hundintresserade i Halland och

dito hitresa turister till detta

beslut. De kan vänta sig hög-

tidsstunder i Falkenberg och

ute i de halländska markerna.

Till SM i bruks brukar det kom-

ma upp emot 5 000 besökare

under SM-dagarna.

För den som inte vill ta sig

ut till spåren, sökrutorna, rap-

portsträckorna med mera ut

i skogarna rekommenderas

Falkenbergs IP, där lydnaden,

planskydd för skyddshundarna

och IPO skyddsarbete avgörs

på söndagen, samt en agility-

tävling på lördagen.

Boka alltså in helgen 29-30

augusti! Härliga upplevelser

utlovas till den hundintresse-

rade!

De halländska klubbarna är

Halmstads Brukshundklubb,

Oskarströms Brukshundklubb,

Laholms Brukshundklubb,

Falkenbergs Brukshundklubb,

Ullareds Brukshundklubb och

Varbergs Brukshundklubb.

Halland har genom åren i olika sammanhang stått värd för många högklassiga hundarrangemang. Detta år är inget undantag, för den sista helgen i augusti arrangeras en av de största hundtäv-lingarna, nämligen svenska mästerskap i de olika bruksgrenarna. För arrangemanget står Svenska Brukshundklubbens Hallandsdistrikt och centralort för tävlingarna blir Falkenberg.

Som namnet antyder kommer

den här rasen från Portugal.

Men om man letar ännu längre

tillbaka i rasens historia tror

man sig ha funnit ett ursprung

i gamla vinthundar från Egyp-

ten.

Rasen, som är talrikast i

hemlandets norra delar, är

en jakthund. Till övervägande

delen handlar det om jakt på

kaniner.

Aveln har genom åren fram-

bringat tre olika storlekar av

den här rasen: grande (stor),

médio (mellan) och pequeno

(liten). De tre varianterna hål-

ler sig mellan 20 och 70 cm

mankhöjd. Även två pälstyper

fi nns, nämligen strävhårig och

släthårig.

Podengon är en ras som an-

lände sent till vårt land. Det

skedde så sent som 1997.

Möjligen kan rasen ha funnits

tidigare i landet, men det rå-

der osäkerhet om den importen

(1950-talet) verkligen var en

podengo. Årtalet 1997 är man

dock helt säker på!

Det här är mycket arbetsvil-

liga hundar och deras avlägsna

släktskap med vinthundar

avspeglar sig inte minst när

man ser dem arbeta på ett lure

coursing-fält. Men de fungerar

i många andra hundsportsam-

manhang också.

Hemland: Portugal.

Hårlag/färg: Släthårig eller med medelgrov sträv päls. Hos

den släthåriga varianten skall pälsen vara glatt och hos

den strävhåriga skall den vara krispig (likt borsten hos ett

vildsvin). Den släta pälsen skall vara tätare än den sträva.

Med den sträva pälsen följer ett väl framträdande skägg på

underkäken. Det får inte fi nnas underull eller fl uffi g päls.

Dominerande färger är gul, fawn (i alla nyanser från ljust till

mycket mörkt) och svart (urblekt). Rasen kan vara enfärgad

med eller utan vita tecken eller ha vit grundfärg med tecken

i ovan beskrivna färgerna.

Storlek: 20-70 cm beroende på rasvariant.

Podengo Português-klubben: www.podengoklubben.se

FAKTA Podengo Português

www.zoonen.com • www.zoonen.com • www.zoonen.com

www.zoonen.com • www.zoonen.com • www.zoonen.com

18www.zoonen.com

Ölands djurpark - en totalu

Rörande förståelse mellan två helt olika arter. Tapirhannen Werner, för övrigt döpt efter en djurvårdare, lägger sig på rygg som en stor hund och låter sig klappas på magen av Richard Berglund. Det här trevliga umgänget med djuren hör ofta till Richards dagliga rutiner. Det skapar djur som gärna visar upp sig för publiken.

Det här ser kanske ut som en hund? Och, javisst. Det är en hund. Men det är en vildhund, en dingo från australien. För den hundintresserade är det här oerhört intressant. Här kan vi se ungefär vad det skulle bli av våra hundar om de fi ck löpa fritt i naturen och här kan vi studera ursprungligt hundbeteende.

Denna stutsartade fågel, en emu, kommer från Australien.

Djurens konung, lejonet, fi nns förstås i parken. Den här säsongen har han dessutom ett par små ungar att ta hand om.

Efter fi lmerna med Pumba och Timon har surikaterna blivit mycket popu-lära. Den här lilla ungen hör till nykomlingarna för året.

Ölands djurpark är aptätast i landet. Bland många andra arter märks de sällskapliga men lite reserverade svartaporna.

Lilla Hjördis är rikskänd och mycket populär bland parkens besökare. Visst är hon vacker?

– Vad jag brinner för? Ja, det är förstås djuren. Men allt det andra är också intressant och nödvändigt.

Det säger Richard Berglund, en av två delägare till Ölands Djur– och nöjespark på frågan om vilket av allt det som par-ken omfattar som är roligast att hålla på med. ”Allt det andra” går verkligen inte av för hackor. Det handlar om nöjesfält, cir-kus, äventyrsbad och mycket, mycket mer. Och allt på sam-ma entrépeng!

Men det är, som sagt, djuren som ligger Richard varmast om hjärtat.

– De tillhör min ”familj”, sä-ger han leende.

Och när vi vandrar runt i djurparken tillsammans med honom förstår vi vad han me-nar. Han morsar på de fl esta djuren och här och där har han särskilt goda vänner. Ett

exempel på det är en praktfull mösskapucinerhanne, som, så fort han får syn på Richard, tar kortaste vägen fram till häg-nets nät för en stunds kel och småprat.

– Det är samma kära återse-ende varenda morgon, förklarar Rickard medan han ”samtalar” med apan och smeker dess ar-mar som är utstuckna genom nätets maskor.

Nästa kära återseende in-träffar vid de toppmoderna och mycket funktionella schimpan-söarna, där bland andra den unga schimpanshonan Hjördis bor. Hon har en speciell histo-ria bakom sig, eftersom hennes mamma inte ville ha henne. Det fi ck till följd att personal från parken fi ck uppfostra hen-ne och att hon sedermera fi ck slussas in tillsammans med två andra schimpanser på en av de två öarna. På den andra fi nns också tre schimpanser,

bland annat Hjördis mamma som fortfarande har svårt för dottern.

Det hela ledde till att Hjördis blev rikskändis och i dag hör till kelgrisarna i parken.

När Richard kommer utbry-ter ett livligt samtal. Helt klart ber våra närmaste släktingar i djurriket om något gott.

Detta bekräftas när Richard styr stegen mot den närbeläg-na entrén, där isglass fi nns att hämta.

Ute på öarna utbryter nu ett skrikande och stojande bland människoaporna, eftersom de vet vad som vankas.

Richard hämtar ett knippe isglassar och slänger över till schimpanserna. Lyckan blir total!

Man är mycket noggranna med att ge djuren sysselsätt-ning också för insidan av huvu-det. Man hittar på allt möjligt för att de ska få lösa uppgifter

av olika slag. Måhända var uppgiften att snyggt ta pappe-ret av glassen en sådan uppgift en gång i tiden. Men schim-panserna har kvickt lärt sig att försiktigt riva av omslaget för att få ut glassen i bästa skick.

Rent rörande blir den här närheten till djuren och den familjära känslan när Richard går in till tapiren Werner, som raskt kommer fram för att bli klappad. Efter en stund lägger han sig på rygg, likt en jätte-lik hund, för att bli klappad på magen.

Bidragande till den familjära inställningen till djuren är för-stås att så gott som samtliga har namn, inte bara ett chip-nummer (vilket givetvis också fi nns). Och oftast fi nns också en liten historia knuten till dju-rets namn.

Vår vandrig runt i djurparken blir mycket positiv. Överallt möts vi av välskötta djur som

Richard brinner för sina djur

pplevelse för hela familjen

Richard, en av ägarna till anlägg-ningen, har speciella förhållanden till många av djuren. Den här mös-skapucinerapan älskar stunderna då han får ”prata” med sin män-niskokompis.

Nisse Norling bekantar sig med de avslägsna släktingarna ringsvanslemurerna. De låter sig väl smaka av en medhavd banan.

Kragbjörnarna är publikfavoriter på Ölands djurpark. De är ständigt fulla av upptåg.

Sumpbävrarna är roliga och idoga djur. De lever lika mycket i vattnet som ovanför det.

www.zoonen.com

19

gärna visar upp sig. Det är

svårt att säga vad som impone-

rar mest i djurparken. Kanske

är det det stora antalet apor?

Parken är den anläggning i lan-

det som kan visa fl est aparter,

inte mindre än ett drygt 20–tal

arter – halvaporna ringsvansle-

mur och varilemur inräknade.

Det handlar om apor från värl-

dens minsta, dvärgsilkesapan

till vår släkting schimpansen.

Där emellan fi nner vi bland an-

nat mantelbabianer.

– När folk undrar vilket som

är parkens farligaste djur, så

nämner jag aldrig tigrar eller

lejon, säger Richard.

– I stället är det de här dju-

ren, säger han och gör en gest

med handen mot babianhäg-

net. Tillsammans är de här

bland det farligaste som fi nns.

De är oerhört påhittiga och

har en stor lusta att undersöka

allt. Richard berättar att de för-

stör allt som parkens personal

lägger in till dem. En stor ek-

stock som legat inne hos dem

några dagar bär syn för sägen.

Den är nästan helt avbarkad.

För att råda bot på sådant

får också babianerna uppgifter

att lösta. Något som kan sys-

selsätta dem en hel dag är att

helt enkelt slänga in majskorn

i bottensubstratet, som består

av halm. De älskar majsen och

tycks fi nna nöje i att sitta i

halmen och leta de åtråvärda

kornen.

Parken innehåller en stor

mängd djur, varav de fl esta kan

räknas till de exotiska. Nämnas

kan sibiriska tigrar, som lagom

till den här säsongen nedkom-

mit med en unge, lejon, som

har två ungar, kragbjörnar,

dingo, japanska makaker (ni

vet de där aporna som lärt sig

uppskatta bad i varma käl-

lor, surikater, hyenor… Listan

skulle kunna göras nästan hur

lång som helst, eftersom man

har 160 arter från jordens alla

hörn i parken. Och över 1 200

individer.

För den djurintresserade är

Ölands djurpark en stor upp-

levelse. För den inte så djurin-

tresserade blir en vistelse där

ändå en stor upplevelse, efter-

som det fi nns så mycket annat

att göra inom parkens hank och

stör – och utanför ligger hela

Öland med sitt enorma utbud

av nöje och kultur! En helgvis-

telse i parkens fi na stugby ger,

med tanke på den centrala pla-

ceringen, bekväm tillgång till

hela ön.

Nämnas ska också att djur-

parken deltar i 13 bevarande-

projekt!

KORTFAKTA ÖLANDS DJURPARK

1975 - öppnade Ölands Djurpark portarna för första gången. Det var Boris Bravin

med hjälp av den välkände arkitekten Sören Rasmussen som slet hårt för att kunna

öppna djurparken på våren. Drygt 8000 besökare kom för att beskåda djurparken.

Med "minst en stor nyhet varje år" fortsatte parken att växa lika säkert som besökarna

ökade.

1993 - passerade parken drömgränsen - 300 000 besökare under sommaren. Det

stora vattenlandet byggdes, en mångmiljoninvestering av fl era i raden genom åren.

Djurparken bytte här under 1990-talet namn till Ölands Djur- och Nöjespark.

2000 - bytte parken ägare. Boris sålde sitt livsverk till Barbro Hägg och hennes son

Richard Berglund De fortsätter med framgång att utveckla Ölands Djur- och Nöjes-

park. Deras erfarenhet bygger på 150-åriga familjetraditioner från nöjesbranschen.

2006 - Startar Ölands Djurpark en gymnasieutbildning för djurvårdare. Schimpans-

fl ickan Hjördis fl yttar in med sin familj och fästman i Ölands Djurparks nya supermo-

derna Schimpansanläggning, byggd och uppförd av Finja Betong.

2008

En rekordsommar med mycket nytt i parken och många besökare.

Parken upplever en babyboom med ungar bland annat av lejon, tiger, lemurer med

fl era. Många nya djur tas in och gör parken till vad den är i dag. Men utvecklingen

fortsätter!

Utförlig historik kring anläggningen fi nns på: www.olandsdjurpark.com

20www.zoonen.com

Jo, det fi nns några hallar att avverka om man vill hinna med och se allt.

Så här kan det se ut på Cruft´s, tidigt på morgonen innan det kommit så mycket folk och i en av hallarna. Puh…

Cruft s – stökigt och bökigt ´Stökigt, stojigt, vansinnigt, roligt, stressigt, nästan oändligt stort, massor av geschäft… och ja, vad du vill! Att kliva in på Cruft´s, världens äldsta och en av de allra största hundutställningarna är som att komma in i en helt ny värld. Årets Cruft´s, som hölls i Birmingham var inget undantag. Att inbilla sig att hinna se hela expon är verklighetsfrämmande. Den egna rasen och några till hinner man med. Dessutom lite fl anerande i trängseln och lite kikande på all handel som bedrivs. På Cruft´s säljs allt – det ena knäppare än det andra.

Men Cruft´s är först och främst en hundutställning, en synnerli-

gen prestigefylld sådan. Att ha lyckats där hör till det fi naste man

som hundägare/uppfödare kan uppnå! Konkurrensen är mördande

och deltagarna kommer från precis hela världen. Tuffare kan det

inte bli!

Men icke desto mindre visade duktiga svenska uppfödare och

hundägare framfötterna på årets Cruft´s.

Framhållas bör förstås att två av ekipagen i fi nalen var svenska,

nämligen Jenny Hall med faraohunden Qing och Ingela Wallström

med ord english sheepdog cruella.

I sammanhanget vill vi också lyfta fram salukin Stella som är

engelskägd, men som på expon visades av sin uppfödare Elisa-

beth Andersson, Kennel Barakisch i Sånna, utanför Markaryd.

Stella blev bim, d v s bäst i motsatt kön bland alla de salukis som

visades på Cruft´s.

Den här utställningen har hållits årligen, med få undantag, i

London sedan 1891 och heter offi ciellt Cruft´s Dog Show. I sam-

band med 100-årsjubileet 1991 fl yttade dock utställningen till

sin nuvarande plats i Birmingham.

Utställningen har fått sitt namn efter dess skapare, Charles

Cruft.

Utställningen lockar årligen omkring 20 000 hundar till ringar-

na. Deltagarrekordet sattes vid jubileumutställningen då 22 991

hundar visades! Snacka om att det är stort och att det tar tid att

bevista Cruft´s!

Men alla med intresse för hundut-

ställningar längtar till Cruft´s och

har nästan alltid bara positiva

upplevelser med sig hem.

Foto: ANJA FAGERSTRÖM

Cool herre som tar det lugnt. Allt under kontroll!

Nej, det här är inte boxer-ringen. Det är försäljning av hundar, fast de är tillverkade i textilmaterial och de fi nns i fl era raser.

Välkommen, tycks den här trähunden säga och kanske rentav vilja bjuda på en träkorv?

Tråkigt? Nejdå, det här är min naturliga stil.

Bland andra svenska framgångar märktes uppfödaren av saluki, Elisa-beth Andersson, Markaryd, som visade den egna uppfödningen Stella.

www.zoonen.com

21Coton de tuléar

Individerna i rasen coton de tuléar är mycket angelägna om att hålla god kontakt med husse/matte. Och de gillar att jobba.

Den här rasen har en mycket märklig och lite våldsam historia.

Rasen kommer från Madagaskar och det är kanske inte så kon-

stigt. Däremot sättet den kom till den fantastiska afrikanska ön

är minst sagt udda! Man tror att rasens föregångare, sannolikt

hundar av bichontyp, tog sig i land från ett eller fl era segelskutor

som förlist utanför töns kuster. I och för sig en katastrof, eftersom

Madagaskars djurvärld är världsunik och inte klarar inblandning

från främmande djurarter.

Nu blev dock de här hundarna populära bland öns högrestånds-

människor. De togs alltså omhand och hindrades från att löpa fria

i naturen. Och de avlades till en egen ras.

På båtarna, innan de kom till Madagaskar, fungerade de tro-

ligen som råtthundar. Efter ”fl ytten” till den då natursköna ön

vidgades dess arbetsuppgifter och de fi ck så väl uppgiften att

vakta och att skydda.

Sanningshalten i rasens ursprung kan dock ifrågasättas, efter-

som den grundar sig på sägner från 1500-talet. Men visst retar

det fantasin?

Vad man vet är i alla fall att fransmännen tog med sig de här

små ulliga hundarna tillbaka till hemlandet och gav dem namnet

coton de tuléar. Coton betyder bomull och Tuléar är en hamnstad

på Madagaskar. Bommulstussen från Tuléar alltså.

Det handlar om små, kvicka och intelligenta hundar som är

perfekta i rollen som sällskapshund. Men dess arbetsvilja gör att

de också passar utmärkt som lydnads- och agilityhundar. De bör

också fungera utsökt i den nya sporten rallylydnad. Vad man slås

av när man träffar en sådan här hund är den glädje som den visar.

Den utför allt med samma stora, entusiastiska glädje.

Hemland: Madagaskar.

Hårlag/färg: Pälsen skall vara ca 8 cm lång och svagt vågig.

Pälsstrukturen skall vara fi n och påminna om bomullsplan-

tans mogna kapslar. Vit. Några gula eller mer eller mindre

mörkt grå eller gula fl äckar är tillåtet, särskilt vid öronen.

Storlek: Idealmått för hanhund 28 cm, tillåten variation 25-

32 cm. Idealmått för tik 25 cm, variation 22-28 cm.

Vikt: Hanhund från 4-6 kg och tik från 3,5-5 kg.

Coton de tuléar-klubben: www.cotondetulearclub.se

FAKTA Coton de tuléar

När man ser den här bilden förstår man att fransmännen gav rasen namnet ”bomullstussar från Tuléar”.

men oerhört kul!

En liten vovve som går i papiljotter för att förberedas för visningen.

Väntar ivrigt på sin tur.

Easy breazy.

Visst är det bra att kunna koppla av när man är på utställning. Men man behöver ju inte överdriva…

Här fi nns allt att köpa. Ju glittrigare desto bättre, tydligen. Och allt kan provas på en konstgjord modell.

Matte, ska vi inte åka hem snart?

Överallt, hundgodis i alla möjliga former

och smaker.

Vad kikar du efter då? Något gott, måhända?

Kaniner pratar både genom kroppsspråk och genom olika ljud.

Djurens språk

Det är faktiskt inte ovanligt att

hundar och katter är kompi-

sar. Egentligen är det ganska

konstigt. De pratar ju helt olika

språk!

Ibland är det svårt att förstå sin bästa kompis. Med Pets blir det lite lättare!Av Hanna Hallborg Foto: Shutterstock, Ardea

Viftar på svansen...... gör katten när den är arg,

och hunden när den är glad.

Morrande och spinnande......låter ganska lika, men katten gör det när den är nöjd, hun-den när den är arg och rädd.

Svansen rakt upp

betyder......för en katt att den

är glad och vill hälsa,

för en hund att den

vill dominera, och

kanske slåss.

Att slå till med tassen och klorna ute gör...... katten när den menar allvar och vill för-svara sig, men hunden när den vill leka.

Hundar är lätta att förstå – tror vi. De viftar på svansen när de är glada, de morrar när de är arga. När de är rädda har de svansen mellan benen. Men visste du att...

Hundar

Djur vi diggar!

Knorrande ljud och öronen bakåt betyder att kaninen är arg.Om kaninen gör ett malande eller knäppande ljud när du klappar den tycker den att allt är mysigt.Om den gnisslar tänder har den ont någonstans.En kanin som stampar i marken är rädd och vill varna dig för något farligt.När kaninen kommer fram och buffar lite på dig hälsar den och vill bli klappad.Om den buffar hårt på din hand kanske den puttar bort dig och vill bli lämnad i fred.

Lyxig kojaVarje hundhus är specialdesig-nat och fullt möblerat precis som ägaren vill ha det. Hund-kojorna, eller ska man kanske kalla dem hundslott?, tillverkas i USA och kostar från 36 000 kr ända upp till 300 000 kr.

Buddy ringer 112Schäfern

Buddys husse är sjuk och får ibland anfall och behöver då läkarhjälp snabbt. Bud-dy är special-tränad så när detta händer har han lärt sig att lyfta av lu-ren och trycka på en särskild knapp på telefonen, som ringer upp larmcentralen. Sen gnäller och skäller han för att tala om att en ambulans behövs.

Sötaste jordgrisenDen här söta aardvark-ungen föddes helt utan hår på ett zoo i USA. Amani, som han heter, var 58 cm lång och hade 10 cm långa öron när han föddes. Aardvark är holländska och betyder ungefär jordgris. Med aadvarken är inte alls släkt med grisen, även om Amani faktiskt liknar en söt liten gris-kulting!

TassmassageLejonet Jamu ligger på rygg och bara njuter. Varje dag får han tassmassage av sin skö-tare Alex Larenty. Jamu bor i ett reservat i Johannesburg i Sydafrika.

...en hund som slickar sig om munnen vill berätta för dig el-ler för en annan hund att den inte vill något ont och att alla ska lugna ner sig lite?...när din hund gäspar behöver det inte alls betyda att den är trött utan tvärtom att den är förväntansfull och glad?...en hund som går på stela ben med stel svans rakt upp vill imponera på en mötande hund och är beredd att slåss?...en hund som sänker framdelen, har lyft bakkropp och viftar på svansen vill leka?

Katter talar mest med svansen När svansen är mjukt nedåtböjd, och sen går upp igen vid svans-tippen, är katten nöjd med allt

och mår bra.Om svansen är nedsänkt och borstig är katten rädd. Om

den är krökt och borstig är den beredd att anfalla om

någon är dum mot den.Om katten rusar iväg

med svansen i en båge efter sig vill den leka.

Och lite med öronenÖronen visar också hur katten mår. Om den är arg vrider

den öronen bakåt. Om den vill för-svara sig ligger öronen platt ner. Om öronen

pekar framåt och lite utåt är den

avspänd och glad.

Katter

Äh, hundar pratar tvärtom-

språk!

Psst! Vill du höra en hemlis?

Hi hi, det kittlas när du

gör sådär!

Läs på här så fattar du vad jag

säger.

Kaniner

Som hund och katt!

Det kan be-tyda många saker, de kan tigga, klaga, vara ängsliga eller locka. Framför allt använder katter jamandet när de ska prata med människor. De har väl förstått att vi tycker om att prata med ljud!

Mjau då?

Klurigt & kul

Vad säger djuren till varandra? Hitta på en rolig, knasig, klurig eller totalt vansinnig text till pratbubblorna. De bästa tre bidragen vin-ner varsin tre-nummers prenumeration av världens bästa djurtidning PETS!

Tävla så här:Sms:a PET ZOONEN, ditt textförslag, ditt namn och adress till 72 772. Ett sms kostar 5:- (+ ca 1 kr i operatörsavgift). Du måste fråga dina föräldrar om lov innan du sms:ar.Sista tävlingsdag är 1 september. Vinnarna publiceras i Pets nr 7. Håll utkik.

1

2

3

4

5

6

Flest A – Du är kattdiggare En katt är det perfekta husdjuret för dig. Du älskar djur och vill kunna kela och gosa, men du har också massor av andra intressen. En katt klarar sig ganska bra på egen hand och har inte jättetråkigt om husse eller matte vill göra andra saker.Flest B – Du är hundfantast Ditt drömdjur är en hund. En hund som kan vara med dig så mycket som möjligt. Det är viktigt att någon kan ta hand om den medan du är i skolan. En hund tar väldigt mycket tid, men eftersom det är ditt absolut största in- tresse så fungerar det.

Flest C – Du är hästtokig Du är en hästälskare! Att ta hand om en häst tar mycket tid, och kostar pengar. Tur att du är hängiven! En häst- älskare får inte vara rädd för att smutsa ner sig eller vara ute i regn och rusk!

Vilket djur passar dig?

Resultat:

1. Taggtråd 2. Alla. Hus kan inte hoppa 3. Boxern 4. Milk-shake 5. Snok 6. Snigeln

Rätt svar till gåtorna:

Har du kattfnatt?

Världens äldstaJonathan är nog världens äldsta djur! Han är 176 år, och bor på St Helena. Han har tre fruar och är pigg för sin ålder. Om han inte blir sjuk kommer han att kunna leva tills han blir 200 år.

Minsta polishundenMidge, en chihuahuakorsning 3,6 kilo tung, är världens minsta polishund. Midge bor i Ohio, USA, tillsammans med sin husse som är sheriff. Midge är narkotika-sökhund och är så liten att hon kommer åt att leta på en massa ställen som större hundar inte kommer åt.

Hollywood- bröllopSångerskan och fi lmskådespe-lerskan Jennifer Hudson ska gifta sig, och vill ha sina hundar med sig på bröllopet. Dreamgirl och Grammy heter de. Sötare brudnäbbar får man leta efter!

Twiggy älskar vattenskidorEkorren Twiggy gillar att åka vattenskidor. Matte Lou Ann Best bor i Florida, USA, och har tränat just ekorrar i 30 år. Twig-gy har haft fl era fi lmroller och har uppträtt på olika båtmässor med sina konster.

Vad tycker du är roligast att göra?A. Jag tycker mest om att ligga i soffan och mysa.B. Jag tycker om att vara ute i alla väder och gå långa promenader.C. Jag är inte rädd för att bli smutsig och ta i lite grann.

Vilken fi lm tycker du bäst om?A. AristocatsB. 101 dalmatinerC. Den svarta hingsten

Hur är det i din familj?A. Alla i familjen är borta mycket på dagarna.B. Någon är hemma nästan hela tiden och kan hjälpa till att passa mitt djur.C. Vi bor på landet och har nära till stallet.

Hur viktigt är det att ditt djur kan sova i din säng?A. Jätteviktigt! Man vill ju kunna gosa med sitt djur när man ska somna.B. Det är viktigt, men viktigast är att vi kan göra en massa roliga saker tillsammans på dagarna.C. Inte viktigt. Jag tycker om att gosa med mitt djur, men vill helst inte ha det hemma i sängen.

Veckopeng lägger du helst på:A. Pets förstås, men också bio och godis. Jag har många intressen.B. Pets! Och böcker om hundar.C. Hästsaker och ridlektioner.

1

2

3

4

5

6

7

Hur klär du dig helst?A. Jag gillar snygga kläder som passar bäst att vara inomhus i.B. Jag tycker om fi na kläder, men de ska vara bekväma att vara ute och röra sig i.C. Det viktigaste för mig är att mina kläder tål lite tuffa tag.

Vilka egenskaper beundrar du?A. Vighet och lätthet.B. Glädje, kärlek och lättlärdhet.C. Snabbhet och styrka.

TÄVLA!Vad får man om man korsar en igelkott och en orm?

Vilket djur kan hoppa högre än ett hus?

Vilken hund vill sova i en låda?

Vad får man från nervösa kor?

Vilket djur lägger sig mest i?

Vilket djur är mindre än en mus men fyller ändå ett helt hus?

Tycker du om söta djur och gillar spän-nande och rolig läsning? Då kan du läsa mer i tidningen Pets – tidningen för oss som gillar djur!

Djur vi diggar!

Klura ut det här om du kan! Bubbla på!

TEST! Klurigt & kul

KORSORD: IdCrossworks by Interdo

ZOONENS SOMMARKRYSSTäv

la Täv

la

& vinn!

& vinn!

1:a pris DIGITAL VIDEOKAMERA2-10:pris Biobiljetter

Skicka in rätt lösning och vinn något av priserna ovan. Vinnarna presenteras på Zoonen.com och kontaktas via brev. Rätt lösning postas till Magasin Zoonen, Hamngatan 11, 302 43 Halmstad

(Senast 15 september 2009 vill vi ha din lösning)

Namn:

Gatuadress:

Postadress:

ALFAALFA FORDMODELL

GÖR DET I OTTAN

KOMMERFÖRST

EFTER KSTAT FÖRR

SÄLLSYNT

FIGUR

NAMN PÅ ASIATISK SALTSJÖ

DET SERMAN I LIM FARSTU

POST-LAPPKOMMER

FÖRST

KOSTAPÅ SIGKOSTAPÅ SIG

ARGENTINSKLANDSKOD

LÄGG IN! KOMMER FÖRST

BÄR UPP TAK

PAMPIGTTRÄD

SMÄRT

ELEMENTÄR KUNSKAP

KOMMER FÖRST

KVARLE-VANDE

VATTEN-DRAG

FÖRE E

ENGELSKT PÅ

MASBO KÄNNAPÅ SIG

VINNAR-TECKEN

TON TRE SCIFI-KLASSIKER

BRITT-TITEL

LINJE

TÄNDA BRASA

KAN BO I HERRGÅRD EFTER S NATRIUM TILL ÅREN

KOMMEN IRIDIUMFÖRE T

MARDRÖM FÖR

MÅNGASTRECK

GIFT SOM GER

BEGÄR

VARUHUS

HEMBI-TRÄDE

SPANSKT UTROP

IBSEN-ROLL

TIDIGT MÅL

TON TRE

LUKTAR

SYRE

EFTER R

BARTERRASS

SENIOR

FART

TECKEN FÖR STOPP

KVÄVE

KOMMER UPP

PÅ SPRIT AV HÖG

KVALITET

LÄTT STEKT

TANK-SPRIDD

HAN MED TELEFONEN

INGÅR I MENING

GULLIGT GÖRA

DANS

EFTER

A

VÅRDS-LÖSHETVÅRDS-LÖSHET

TVÅ

FÖRE Q

GOJA

UPPGIFTER

STIRRA

RÖDA KORSET

FÖRE S EFTER K

BIBLISK HIMLAFARARE

LAGLAG

SKEVT LÄGE

KVÄVE STANNA

ENGELSK FÖRKORTNING

FÖR ÅR

NÄRAFÖRESTÅENDE

"LÅNA"

INSTRUKTÖR

ENHET FÖR ELEKTRISK

STRÖM

YTMÅTTGIGA

SYRE

FINNS TILL

KURSVERK-SAMHETEN

NÅGON KORTARE

SKYDDAR KUSTEN

ÄR VATTEN-OMSLUTEN

FARTYGS-VÄRDE

BÖNERRYSSJA

.. HELA NATTEN

GEMEN-SKAP

ROARE

TVÅ LIKA RISBÅL

SAGO-KUNG

PASS PASSAR

HÄR

BRITT-TITEL

BITER SIG FAST

TAL

PÅSTÅENDE

EFTER K

SVENSK ÄVENTYRARE

FRIHETS-RÖRELSE

INNAN N

FÖRMODA

ELEV

FÄSTE

SKIDARE PÅ GRÖN-

LANDVINSORT

KAPAD

RÖK

MEDIA-FÖRETAG

KÄMPA

KOMMERFÖRST

FÖR-ANKRAR BESLUT

SÄLLSYNT

SÄKERHETS-MÄRKE PÅ

LAMPA

SÄNKA

EFTER C