Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ...doc.mediaplanet.com/all_projects/9667.pdf · Personlig assistans ”Jag ﬁ ck ett mycket bättre liv, ett helt annat engagemang”

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

FO

TO

: C

AR

OL

INE

RO

OS

MA

RK Suzzie Tapper: Jag fi ck som träningsvärk i kroppen, jag

började släpa med min vänstra fot. En läkare konstaterade att jag troligtvis drabbats av en neurologisk sjukdom.

FÖRBÄTTRA DITT LIV – LEV HÄR OCH NU

6TIPS

60 000 svenskar har EPILEPSI.

Vi ger information, råd och stöd!

Svenska Epilepsiförbundet

Vi stödjer epilepsiforskningen.Gör det du också!Plusgiro: 5 96 05 - 6Bankgiro: 5796 - 5444

www.epilepsi.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

Mars 2012Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

Nr. 5

Personlig assistans”Jag fi ck ett mycket bättre liv, ett helt annat engagemang”

BRITT-MARIE CARLSSON

Multipel Skleros”Lever man med MS har man en pytteliten påse med energi”

ANETTE HANSSON

2 · MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Var inte rädd för dina gener

Vi ärver risk- och friskfaktorer för hjärnsjukdomar. Denna kunskap är goda nyheter, eftersom den kommer att leda till bättre diagnostik och behandling.

Funktionsnedsättningar, sjukdomar och skador som drabbar hjärnan utgör tillsammans det i särklass största hälso- och sjukvårds- kostnadsproblemet.

Den vanligaste anledningen till förlorade friskår är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Här kan ni läsa om Alzheimer, Parkinson, stroke, MS och beroende. Detta och annan hjärnrelaterad ohälsa är en utmaning för forskarna och sjukvården.

Forskning botarOm vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte

känna igen sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen rörande den friska hjärnan livsviktig. Och den har tillgång till nya analys metoder som täcker allt från de enskilda genernas innersta skrymslen, till funktionella studier av hela vår egen vakna hjärna.

Forskning som fokuserar direkt på den sjuka hjärnan är den andra, lika livsviktiga delen av hjärn-forskningen. Med samma verktyg som används för att studera det friska tillståndet kan forskarna bena ut sjukdoms orsaker och förstå vad som händer då hjärnans utveckling störs eller hjärnvävnad skadas. Dessa kunskaper är i sin tur nödvändiga för att finna nya och bättre behandlingar.

Det mest omvälvande är den nya genetiken. Vi kastar loss från unkna fördomar och okunskap om vad som gör oss till männi skor, vad som ger oss olika egenskaper, vad som gör oss till män och kvinnor, och vad som gör oss olika mot-tagliga för sjukdomar.

Kartläggning av arvsmassaVi förstår att det finns gene-tiska sårbarhetsfaktorer för

hjärnrelaterad ohälsa. Från Parkinson till migrän. Från Alzhei-mer till alkoholism. Det startade med kartläggningen av männis-kans arvsmassa. Nu förstår vi hur bildning av DNA och RNA regleras och hur gener kan slås av och på.

Enkelt uttryckt: så gott som alla friska egenskaper och all sjukdom är mer ärftligt än vi tidigare förstått. Inte så att vi ärver egenskaper eller sjukdomar direkt enligt Mendelska lagar. Vi ärver i stället en mängd risk- och frisk faktorer i form av varianter av olika gener som sammantaget gör oss mer eller mindre sårbara.

Detta är på sikt goda nyheter. När vi förstår en sjukdoms orsaker ökar möjligheterna att utveckla ny diagnostik och behandling.

Förebyggande behandlingarFrån en femtedels mikro-gram DNA (en osynligt liten

mängd) kan vi nu få kunskap om förekomst av cirka 700 000 sekvensvariationer i en människas arvsmassa på fem minuter. Tanken

svindlar. Genetikerna finkammar männi skors arvsmassa och hittar komplexa samband som kan förknippas med sjukdomsrisk. I en framtid skulle detta kunna leda inte bara till bättre diagnostik utan till och med till nya före byggande behandlingar som gör att vi slipper sjukdomar som i dag knappast kan behandlas.

Lång väg kvarBlotta kunskapen om gene-tiska riskfaktorer kan vara

bra. Vet man att man har risk att utveckla beroendesjukdom, kan man minska sin exponering för så-dant som kan orsaka beroende. Vä-gen från genetisk kunskap till nya behandlingar är dock lång, och det är inte säkert att det ens är möjligt mer än i vissa fall. Vi lever i ständig interaktion med den omgivande miljön, och ofta tycks det vara vår individuella genetiska komposi-tion i kombination med miljöfak-torer som orsakar sjukdom.

Genom mitt engagemang i Hjärnfonden vet jag att Sverige har många duktiga hjärnforskare som brinner för hjärnforskning och möjligheterna att få bidra till att förbättra människors hälsa. Just nu pågår till exempel försök med ett svenskt vaccin mot Alzheimers sjukdom.

Stödet till hjärnforskning i pro- portion till lidandet och kostna- derna är flerfaldigt lägre än stödet till exempelvis cancerforskning. Stöd våra hjärnforskare.

”Studier i dag kräver ett stort underlag och tillsammans kan vi göra mycket mer.”

Per OdinProfessor

VI REKOMMENDERAR

SIDA 11

Epilepsi 14”Jag har försökt vända sjukdomen till något positivt. Bland annat genom att hjälpa andra.”

Ät fisk! 16Fett från fisk är viktigt både för fostret, för barn som växer och för äldre.

Lars OlsonOrdförande i Hjärnfonden,professor i neurobiologi

1Hjärnan ska ha 20 procent av det blod som ett ungt,

friskt hjärta pumpar. Se därför till att hålla ditt hjärta friskt och starkt. Konditionsträning för-bättrar kognition och ger visst skydd mot ålderssjukdomar.

2Lär dig snabbtestet för stro-ke. Om du misstänker att

någon drabbats, ring genast 112. Livslängden förkortas cirka tre veckor per minut som omhän-dertagandet dröjer.

3Både kaffe och te innehåller koffein, det är styrkan på

drycken som är viktigast för att hålla sig vaken. Koffein anses även kunna skydda nervceller.

4Den berömda placeboeffek-ten finns på riktigt. Men om

du vill bli friskare än så, håll dig till sådana behandlingar och mediciner som baseras på forsk-ning och förordas av läkare.

MINA BÄSTA TIPS

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NR 5, MARS 2012

Produktionsledare: Martin Björinge Affärsutvecklare: Björn Östman Layout: Madeleine Svensson

Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Christian Ahrgren Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected]

Distribution: Svenska Dagbladet, mars 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta: Björn Östman

Citera oss gärna, men ange källan.

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Vi får våra läsare att lyckas!

MER

OM

MS

PÅ

MS

LIV.

SE

www.novartis.se | 08-732 32 00

Det går att leva med MS.

SE

1112021998

FOTO

: PR

IVA

T

Ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras familjer.

Forskning för liv och livskvalitet


Fråga: Vad innebär det för en Parkinsonspatient att få en sond inopererad?Svar: Det kan betyda att livet blir så mycket bättre, att sjukdomen hålls i schack och att patienten slipper kraftiga fluktuationer.

Suzzie Tapper, ambassadör för Hjärn-fonden, drabbades av Parkinsons för 14 år sedan, under sin första graviditet.

– Något hände i min kropp som fick sjukdomen att bryta ut. Jag förstod att något inte stod rätt till. Jag fick som träningsvärk i kroppen, jag började släpa med min vänstra fot. Senare fick jag ock-så skakningar i vänster hand. En läkare konstaterade att jag troligtvis drabbats av en neurologisk sjukdom. Jag tänkte di-rekt på MS och tyckte att det var jobbigt, eftersom jag trodde att det bara var äldre som fick sådana sjukdomar

Ständig oroSuzzie Tapper är artist, sångerska och låt-skrivare. Hon berättar om många år med besvär i form av skakningar, hur sjuk-domen blivit värre och om stelhet, men också överrörlighet till följd av medicin, att kroppen rör sig av sig själv. Det var säl-lan normaltillstånd på grund av ojämn-heten i medicineringen med tabletter.

– Det var ständig oro för nya kompli-

kationer, risken för att övermedicinera i försöken att inte drabbas av problem.

Sjukdomen blir normaltillståndFör ett år sedan fick Suzzie Tapper en så kallad Duodopapump, som ger medicin via en sond eller plastslang till tunn-tarmen. Detta efter att en sond prövats genom näsan under någon vecka innan beslut togs om en inopererad sond.

– Man vänjer sig vid en sjukdom, den blir en sorts normaltillstånd, och kanske kom-mer man inte längre ihåg hur det är att va-ra fullt frisk. Men, säger Suzzie Tapper, jag mår otroligt mycket bättre numera. Det har blivit en enorm skillnad. Jag upplever

Suzzies liv förändrades tack vare inopererad sond

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

PARKINSONS SJUKDOM

STOCKHOLM

INSPIRATION

■ Vad innebär pumpbehand-ling av Parkinsons sjukdom?Vid svår Parkinsons sjukdom, där patienten har flera så kallade ”off”- perioder under dagen kan det bli aktuellt med pumpbehandling, antingen en Duodopapump, där en speciell beredning av konventio- nell parkinsonmedicin ges eller en apomorfinpump.

FRÅGOR & SVAR

PROFIL

Suzzie Tapper

■ Ålder: 54 ■ Yrke:

Ambassadör för Hjärnfonden

■ Övrigt: Artist, sångerska, sångtext-författare

■ Mest känd från: Melodifes-tivalen 2008

■ Drabbades av Parkinsons: För 14 år sedan

det litet som att få livet tillbaka. Det vär-sta är att jag är väldigt trött på morgonen, innan jag fått koppla in pumpen. Det är ändå fantastiskt att kunna känna sig så bra, trots en sjukdom som egentligen ba-ra gör en sämre med tiden.

Medicin i jämnt flödeSonden är inopererad för att föra medi-cineringen direkt till tunntarmen i ett jämnt flöde. Sonden förses med medicin från en pump placerad i en liten väska närmast kroppen under dagtid.

– Det har blivit stabilt. Känns helt fantastiskt. Jag slipper att uppleva hur det flukturerar, går upp och ned på ett oberäkneligt sätt, säger Suzzie Tapper, som är fortsatt aktiv som artist.

Suzzie Tapper har talat mycket öp-pet om sin sjukdom för att kunna hjälpa andra och för att avdramatisera sjukdo-men. Hon har medverkat i en dokumen-tärfilm som gått i Sveriges Television och hon har nyligen spelat in en uppfölj-ning.

”...jag mår otroligt mycket bättre numera. Det har blivit en enorm skillnad. Jag upplever det litet som att få livet tillbaka.”

FOTO

: CA

RO

LIN

E R

OO

SM

AR

K

Har Du

MIGRÄN

SvenskaMigränförbundet

* Rådgivning* Diskussionsforum* Migränbladet* och mycket annat.

Tel: 08-660 55 35 E-post: [email protected]

www.migran.org

-eller annan svår huvudvärk?

Välkommen till Attendo Långbroberg– ett nytt vårdboende med inriktning mot Parkinsons sjukdom

Inbäddat i Älvsjös grönskande villakvarter ligger det nyrenoverade vård- och omsorgsboendet Attendo Långbroberg. Vårdboendet lig-ger fi nt placerat med en vidsträckt utsikt och har dessutom en lummig trädgård som är lätt att ta sig ut till.

Attendo Långbroberg erbjuder vård och omsorg till personer som behöver hjälp och stöd på ålderns höst. Vi har särskild kompetens och erfarenhet av att vårda personer med Parkinsons sjukdom.

Vårt mål är att erbjuda bästa tänkbara omvårdnad, utförd av professionell personal med bemötandet i fokus.

Kontakta oss gärna: Attendo Långbroberg vård- och omsorgsboende, Verksamhetschef Lena Holm, Spadvägen 9, 125 33 Älvsjö.Telefon 08-556 212 00, www.attendo.se/alvsjo/langbroberg.Attendo Långbroberg drivs i egen regi vilket gör det möjligt för kommuner och stadsdelar att köpa enskilda platser efter behov.

Permanent boende med Parkinsonprofi lEgen kontaktperson som är särskilt utsedd för att hjälpa dig i vardagen och skapa kontinuitet i omsorgenSjuksköterska på plats under hela dygnetLäkarkontakt med geriatrisk specialistkompetensRehabpersonal som arbetar med aktivering och träningGod och näringsrik mat som serveras i en trevlig måltidmiljö

Egen äldrepedagog som anhörigstödNyrenoverade och ljusa lägenheter med hög standardMöjlighet till parboende för dem som så önskarDelaktighet genom boendemöten, där man har stora möjlig-heter att vara med och påverka verksamhetens utformningGuldkant på tillvaron med ett brett utbud av trevliga aktiviteter såsom fi lmvisning i biosalongen

Vad kan vi erbjuda dig?

MARS 2012 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

■ Hur avgörs om det ska sättas in pump och sond?Det sker först efter noggranna överväganden och test med sond via näsan under någon vecka för att utreda att kontinuerligt tillflöde av medicin fungerar för patienten.

■ Vad är alternativet?När patienten har enstaka ”off”-

episoder per dag kan det räcka med injektioner med penna vid dessa tillfällen.

■ Vad är det som gör medici-nerna verksamma? En medicin fungerar som signal-substansen dopamin, vilken det är brist på vid Parkinsons sjuk-dom. Medicinen ges under huden, subkutant, för att snabbt häva

uttalad parkinsonstelhet, ”off”-symtom.

■ Hur fungerar pumpen? Duodopa ges som en lösning via en sond (plastslang) genom bukväggen till tolvfingertarmen med hjälp av en pump i en väska utanför kroppen.

■ Vad blir effekten av denna kontinuerliga medicinering?

De flesta patienter får mycket mindre fluktuationer, en bättre rörlighet och mindre ”off”-tid.

■ Hur går operationen till?Den görs med lokalbedövning och patienten är vaken under opera-tionen.

DUODOPAPUMPSonden är inopererad för att föra medicineringen direkt till tunntarmen i ett jämnt flöde. Sonden förses med medicin från en pump placerad i en liten väska närmast kroppen under dagtid.FOTO: SHUTTERSTOCK

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

2009 ÅRS VINNARE AV VÄRDEGRUNDSPRISET!

Hattstugan är ett privat demensboende i När på Gotland, som öppnade 1994. Redan från början har vi satsat mycket på kvalitet, värdegrundsarbete och personalvård. Vår ambition är att alltid ligga steget före när det gäller nya rön, metoder där det gäller att verka för ett värdigt liv och ökat välbefinnande för våra omsorgstagare.

Vi har genom åren fått många förfrågningar att visa vår verksamhet och prata om vårt sätt att jobba. Det som började med korta föreläsningar och studiebesök har nu utvecklats till flera olika utbildningserbjudanden som vi skräddarsyr efter kundens behov. Föreläsningar och studiebesök erbjuder vi fortfarande och sedan ett par år tillbaka kan vi även hjälpa till med att få igång värdegundsarbetet genom våra ”värdegrundsdagar” – två dagar då förläsningar om Hattstugan varvas med eget arbete.

– Något som särskiljer oss från assistansföretag

är att vi inte har något vinstintresse utan att

pengarna går tillbaka till verksamheten, säger

Jonas Franksson, styrelseledamot och ansvarig

för påverkansarbetet som STIL bedriver.

Syftet med STILs påverkansarbete är att vär-

na mänskliga rättigheter och allas lika värde.

– Vi arbetar för att förbättra den personliga

assistansen och motverkar nedskärningar. Vi

jobbar aktivt genom olika typer av politisk

påverkan och aktionsinriktad verksamhet,

säger Jonas Franksson.

Något som Jonas Franksson betonar är

medlemmarnas möjligheter att själva styra över

sina liv.

– Hos STIL anställer du själv dina person-

liga assistenter och bestämmer löner. Du kan

få stöd, hjälp och resurser från oss, men styr i

slutändan själv. Grundtanken är att du själv vet

bäst hur du vill leva ditt liv.

Assistansanordnaren STIL är en ideell förening utan vinstintresse. Medlemmarna är arbetsledare åt sina assistenter och bestämmer själva hur assistansen ska utformas.

www.stil.seTel: 08-506 221 50

Jonas Franksson

FOTO

: TH

INK

STO

CK

FORSKNING

Hur intresserar vi framtidens forskare?– För många börjar forsk-ningsintresset redan med projektarbetet på gymna-siet.

Det säger David Ebbevi ordfö-rande för Förbundet Unga Fors-kare, en ideell ungdomsorgani-sation med 7 000 medlemmar.

På utställningen Unga Fors-kare på Tekniska muséet den 26-27 mars i Stockholm ställer 100 gymnasieelever ut sina projekt-arbeten inom naturvetenskap och teknik för andra gymnsie-ungdomar. Det är två heldagar som även är öppna för allmän-heten.

– Vi tror att unga är bäst på att inspirera andra unga, fortsätter David Ebbevi.

De bästa projekten utses av en jury med kvalificerade univer-sitetsforskare. I år vinner pro-jekten forskningstipendier till bland annat Massachusetts In-stitute of Technology, USA eller får möjligheten att ställa ut och tävla i en större utställning med deltagare från hela världen i Yin-chuan, Kina.

REDAKTIONEN

[email protected]

!Läs mer på:www.ungaforskare.org


INSPIRATION

Personliga assistenter gör skillnad för Britt-Marie

TACKSAM FÖR SINA ASSISTENTER1. Britt-Marie Carlsson kammas av assistenten Gina Salamon.2. Britt-Marie tycker att hon har ett bra liv tack vare sina personliga assistenter.FOTO: PRIVAT

Därom vittnar Britt-Marie Carls-son i Malmö, som i många år varit beroende av hjälp med allt och som sedan ett år är mycket nöjd med ett privat assistansföretag. Hon har assistans mellan klockan 8 och 22 varje dag och därutöver trygghets-larm om något skulle hända.

– Det gäller att hålla sig igång, hålla humöret uppe, säger hon.

Bröt nacken som 20-åringHennes diagnos kallas tetraplegi, vilket innebär förlorad funktion i armar, bål, bäckenorgan och ben. Hon fi ck skadan för 34 år sedan, då hon ramlade från en balkong och bröt nacken. Hon var då 20 år, arbe-tade i vården och skulle utbilda sig till sjuksköterska.

– Det fick jag lägga åt sidan. I stället kom jag så småningom att arbeta som kanslist och gick en fri-

tidspedagogutbildning. Jag har ar-betat med arbetsterapi inom lång-vården för att aktivera gamla och jag har arbetat som kanslist och konsulent inom NHR i Malmö. Nu-mera är jag förtidspensionerad.

Britt-Marie beskriver sina dagar och sina aktiviteter:

– Hela förmidagen går åt att göra mig i ordning. Eftermiddagarna äg-nar jag bland annat åt träning två gånger i veckan, jag släktforskar

och jag ser alla MFF:s hemmamat-cher. Vintertid går jag till exempel på bio, föredrag och museer.

Engagerade assistenterHon klarar att borsta tänder, tvät-ta händer och äta, om någon lagat maten och hjälpt henne att dela den. Sju assistenter turas om en-ligt schema.

– Jag har varit nöjd med de as-sistenter jag haft, men inte med

kommundelen som ansvarig. Där såg man inte mig och mina behov. Sedan ett år har jag ett privat assi-stansföretag. Det är en väldig skill-nad.

– Jag fi ck ett mycket bättre liv, ett helt annat engagemang och intresse och det är liten omsätt-ning på personal. De bygger upp en enorm livskvalitet för mig. Vi kom-mer förstås väldigt nära varandra. Det är viktigt att kunna känna sig trygg med dem, men man måste ju också hålla litet distans.

Britt-Marie Carlsson tycker det är konstigt att försäkringskassan och politikerna inte har bättre koll på kommunen som bedriver per-sonlig assistans.

Viktigt att få egentid– Jag umgås mycket nära med fyra väninnor och min syster med fa-milj med barn och barnbarn. Tack vare mina assistenter kan jag sitta i styrelsen för Släktforskarfören-ingen. Jag kan ta långa promena-der när jag känner för det. Äta när jag vill. Trots att assistenterna är hos mig hela dagen och kvällen är det viktigt med egentid där jag kan läsa och sitta vid datorn.

■ Fråga: Kan man som gravt handikappad och näst intill totalförlamad få ett bra liv?

■ Svar: Med hjälp av person-liga assistenter kan man få en fullt fungerande vardag och möjlighet att leva ett engage-rat liv.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

LIVSKVALITET

PERSONLIG ASSISTANS

FAKTA

■ Rätt till personlig assistans avgörs av personliga behov. Syftet med personlig assistans är att en person med funktions-hinder ska kunna leva ett själv-ständigt, oberoende och tryggt liv.

■ Något av följande behov är avgörande: *Hjälp med/vid måltider. *Hjälp med att kom-municera. *Hjälp med person-lig hygien. *Hjälp med av- och påklädning. *Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen.

■ Den sökande avgör vem som ska ge hjälpen.

■ Enligt Lag om särskilt stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, är det kommu-

nen som ansvar för personlig assistans.

■ För behov av färre än 20 tim-mar hjälp i veckan beslutar kom-munen om assistansersättning.

■ För behov av mer än 20 tim-mar hjälp per vecka beslutar Försäkringskassan om ersätt-ning.

■ Skriftlig ansökan ska inne-hålla läkarintyg, en så kallad ADL-bedömning av en arbets-terapeut och andra intyg som styrker behoven.

■ En kommunal handläggare gör hembesök för att bedöma den sökandes vardag och behov.

■ Försäkringskassans policy är att det ska ta högst 120 dagar från ansökan till beslut.

Det finns ännu ingen bot mot Hortons sjukdom, en svårartad form av huvud-värk, men det finns gott om lindring. I besvärliga fall ges syrgasbehandling.

– Det handlar om en mycket svår huvudvärk, som vi ännu inte kan bota, men som kan lindras, berät-tar Elisabet Waldenlind. Hon är docent och överläkare vid neuro-logiska kliniken vid Karolinska, på Huddinge sjukhus. Hon är kli-niker, arbetar med patienter och forskar på området.

Hortons huvudvärk kommer i attacker, ofta nattetid, under pe-rioder. Många drabbade präglas av skräck för kommande attack-er. Värken beskrivs som skäran-de, borrande och pulserande och mycket intensiv, på gränsen till outhärdlig. En attack kan vara från en kvart till timmar.

Hortons huvudvärk drabbar ungefär en på 500 personer, övervägande delen män. Proble-men är livslånga.

Oklar orsak– Värken är lokaliserad till ena sidan av huvudet, bakom ögat. Vi vet inte vad som orsakar den, men det fi nns kopplingar till hy-potalamus. Det fi nns en tänkbar-het att det är en infl ammation som kan kopplas till debuten, säger Elisabet Waldenlind.

Hypotalamus är den del av hjärnan, under mellanhjärnan, som sköter bland annat den biologiska klockan, kropps-temperatur, ämnesomsättning och sömn.

Det blev ett paradigmskifte när läkemedelsgruppen kom som ges som injektionsvätska under huden. Nässpray eller an-dra medel som verkar snabbt kan också sättas in liksom före-byggande medicin.

– Smärtan kan också lindras med hjälp av ren syrgas, som kan ges med en specialmask, en ”on demand-mask”, som ba-ra ger syrgas vid inandning – ett bra komplement när attackerna kommer ofta.

HORTONS SJUKDOM

Hortons – ensvårartad form av huvudvärk

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

LEV LYCKLIGT TROTS DITT HANDIKAPP

1TIPS

�� !"��#"

$%�� &�!"��' "��'��()�#*+�� ' ()��'�)("�� (�,*-��.'�%��"((��)�('��!��(��"-�/'�'("�'� #�("��!%��0'�('��#��#��"!�1�('"�("��/"(��"((�'�!'0'!)"��(��"-�/'�'("�'� #1�� +��0'#("�#"��

$%�� &�!"��%��)*(��'#"��!"��0� (�,*-��#��%�#��!#('� �#��0&�! '0��"�0'!��")�� '#*��"-�/'�'("�'� ��.'�-��%0"��0(��"!��!��!#('� ��,-�*��)�"��

1 2

Sveriges största företag inom personlig assistans.

Och du bestämmer allt.

Ända sedan starten har vi arbetat efter en ledstjärna. Att alla har rätten till ett bra liv. Hur det ser ut vet bara du. Och hur vi bäst kan hjälpa till att förverkliga det. Så självfallet är det du som är kund hos Humana som bestämmer. Och det gäller det mesta som har med dig och din assistans att göra. Uppenbarligen är det något som uppskattas. Annars hade vi nog inte blivit störst i landet. Så vill du också bestämma över Sveriges största företaginom personlig assistans, känn dig varmt välkommen.

Gå gärna in på www.humana.se och läs mer om oss. www.tophygien.se

BIDÉRA är en toalettsits med bidéfunktion. Med Bidéra kan du alltid känna dig säker på att att bli riktigt ren. Med spaken styrs en rejäl dusch enkelt dit där den bäst gör nytta.

Bra hygien hela livet!

Syrgasbehandling ger snabb smärtlindringvid akut Hortonattack1,2

Inandning av 100% syrgas ger effektiv smärtlindring vid akut Horton-attack.1 Inom några minuter blir de fl esta besvär fria. 2Syrgasbehan-

dling i samband med akut Hortonattack kan upprepas så många gånger som det behövs vid återkommande

attacker och har inga kända biverkningar vid behandling av huvudvärk.3,4Syrgas kan använ-das vid graviditet eller amning.5Vid lungsjuk-dom ska försiktighet iakttagas.

Hortons demand och LIV® Midi 10L – enklare och säkrare syrgasbehandling

Hortons demand gassparare ger 100% syrgas, men bara när man andas in! Det ökar säkerheten

och minskar förbrukningen eftersom ingen syrgas läcker ut när utrustningen inte används.

LÄS MER OM NYHETERNA VID SYRGASBEHANDLING

PÅ WWW.HORTONS.SE

Linde: Living healthcareIndikation: MEDICINSK OXYGEN AGA, VO3ANO1, medicinsk gas komprimerad 100%, är ett registrerat läkemedel med följande indikationer: För behandling av eller för att förebygga akut och kronisk hypoxi oavsett genes. Som del av färskgasfl ödet vid anestesi eller intensivvård. Som drivgas vid nebulisatorbehandling. För behandling av akut attack av Hortons huvudvärk (cluster headache). Produktresumé uppdaterad 2008-11-20. För fullständig information och priser se www.fass.se, www.tlv.se. MEDICINSK OXYGEN AGA är ett receptfritt läkemedel som kan skrivas på recept och ingår i läkemedelsförmånen.Referenser: 1. Cohen AS, Burns B, Goadsby PJ. High-Flow Oxygen for Treatment of Cluster Headache: A Randomized Trial. JAMA. 2009;302(22):2451–2457 (doi:10.1001/jama.2009.1855). 2. Kudrow L. Response of cluster headache attacks to oxygen inhalation. Headache. 1981 Jan;21(1):1–4. 3. Beck E. et al. Am Fam Physician. 2005 15;71(4):717–724. 4. May A. et al. EFNS guidelines on the treatment of cluster headache and other trigeminalautonomic cephalalgias. European Journal of Neurology 2006;13:1066-1077. 5. Produktresumé Medicinsk Oxygen AGA 100%, inhalationsgas, komprimerad 2009-09-30.

® LIV är ett registrerat varumärke som tillhör Linde AG.

Linde HealthcareAGA Gas AB, 181 81 LidingöTelefon 08-731 10 00, www.linde-healthcare.se

Nyhet!

Ett liv som räddas ska också levas.

Nybohovsgränd 12, 1 tr, 117 63 Stockholm, Tel: 08-447 45 30www.hjarnkraft.nu, [email protected]

HJÄRNSKADEFÖRBUNDET HJÄRNKRAFT

Hjärnkraft jobbar på riksnivå med det som påverkar dig och dina närstående i vardagen. Det kan till ex-empel vara LSS, socialtjänstlagen, rehabilitering och andra intressepolitiska frågor och insikter. Det hand-lar också om att sprida kunskap om hjärnskador och hur det är att leva med en sådan. Förbundet arbetar även med förebyggande verksamhet.

Hjärnkraft på läns- och lokal nivå jobbar bland an-nat med att påverka hur de politiska beslut som tas på riksnivå kommer att hanteras på lokal nivå. Här har du också möjlighet att få kontakt med andra i din situation, få rådgivning och delta i medlems-aktiviteter. Bland annat arrangerar de lokala fören-ingarna ibland utbildningar och seminarier.

Förbundet

Läns- och lokal-föreningarna


■ Fråga: Hur gör man för att få ett bra liv trots att man lider av MS?

■ Svar: Ett aktivt liv med en-gagemang i andras problem kan vara ett sätt att fokusera bort från de egna problemen.

Det menar Anette Hansson i Sollentuna, som drabbades av MS redan 1993.

– Jag fi ck mitt första skov då, men det fanns inga broms mediciner och jag fi ck ingen riktig diagnos, berättar hon. Det var kanske tur. Det dröjde ända till 2005 innan jag fi ck diagnosen och jag fi ck kanske på så sätt många år utan ångest.

Chockartat i börjanAnette Hansson hade arbetat som fl ygvärdinna på SAS i 27 år och det var först 2004 – 2005 som hon blev dålig på riktigt och började få balansproblem.

– Det är inte så praktiskt att ha sådana besvär i det jobbet och det är ju också en säkerhetsfråga. Jag fi ck sluta min anställning och kom in i sjukhussvängen. Jag visste inte så mycket om sjukdomen. Det var litet chockartat i början.

Gör det bästa möjligaAnette Hansson berättar om hur hon fått bearbeta detta med att lida av en kronisk sjukdom, hur det är att drabbas av sämre perioder, men också om hur man kan göra det bästa möjliga av sin situation.

– Jag får bromsmedicin och jag har länge mått ganska bra, sluppit att ha allvarliga skov.

– Det är bra att ha kontakt med likasinnade och få prata. Då behö-ver man inte prata så mycket om sjukdomen hemma, säger Anette

Hansson, som är aktiv i Neurolo-giskt Handikappades Riksförbund, NHR, bland annat som diagnosom-bud för att hjälpa andra personer med diagnosen MS. Hon har själv fått mycket hjälp från NHR. Hon

driver också eget företag, där hon lär ut medicinsk yoga, ett sätt inte minst för personer med MS att hål-la sig igång.

– Jag kommer ut, föreläser och träff ar folk. För mig handlade det

om att välja sjukdomen eller livet. Det gäller att försöka må så bra som möjligt i sin sjukdom.

Kan få många blickarMS är sjukdomen med många ansikten. För Anette Hansson yttrar den sig bland annat i balansproblem, muskeltrötthet, synnervsinflammationer och spasticitet, att musklerna jobbar okontrollerat.

När jag tar promenader kan jag få blickar, folk tror att jag är påverkad. Stavgång är ett bra sätt att underlätta promenaden.

– Men den extrema tröttheten, den totala orkeslösheten kan sätta in när som helst. Lever man med MS har man en pytteliten påse med energi som hela tiden måste fyllas på. Jag tvingas hela tiden ta pauser, jag känner alla kaféer i stan vid det här laget. Man får ta till de metoder man kan. Sjukdomen på-verkar förstås också de anhöriga.

– Jag ser oron i deras ögon hela tiden, deras undran om det är en bra eller dålig dag. Det är svårt att planera aktiviteter. Ibland måste jag ställa in saker och måste övertyga mina vänner att göra saker utan mig. Det är svårt för människor att förstå.– MS måste inte vara lika med rullstol, slår Anette Hansson fast. Man kan ha ett bra och normalt liv trots allt, men litet lugnare, litet mer planerat än annars.

Trots sin positiva inställning vittnar hon om hur man hela tiden ”har ett mörkt moln över huvudet” som det gäller att hålla så långt borta som möjligt.

– Jag försöker helt enkelt leva här och nu.

MS-sjuka Anette Hansson: Det gäller att leva här och nu

NYHETER

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

MULTIPEL SKLEROS

TA KONTAKT MED

LIKASINNADE

2TIPS

FAKTA

■ Multipel Skleros, MS, är en infl ammatorisk sjukdom som drab-bar centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen. Den kan ge många olika symptom beroen-de på vilka delar av centrala nerv-systemet som påverkas.

■ Multipel Skleros betyder ”många ärr” förlagda till nerv-systemet.

■ Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Insjuknandet sker oftast i 20 – 40-årsåldern.

■ Sjukdomen är inte dödlig men kronisk. För närvarande går den inte att bota, men väl att påverka sjukdomsförloppet

med bromsmediciner. ■ Symptomen varierar.

Den ”totala tröttheten” som också kallas ”fatigue” är svår för utomstående att förstå. De kan likna att ”gå in i väggen”. Andra symptom är domningar, smärta, känsel störningar, stelhet, balanssvårigheter, svaghet i armar och ben. Kognitiva problem och problem med koncentrationen är också vanliga.

■ Med skov menas attacker. Ett skov kan vara från ett par dagar till fl era månader. När skovet (infl ammationen) läkt ut eller förbättrats kan man ha fått ett ärr på nerven.

Motverka demens med hjärngympaHolten Castenskiold håller sin hjärna i form för att motverka demens och negativa effekter av åldrandet.

– När jag gick i pension trodde jag att det bara skulle gå utför. Men jag hittade en kurs i konsten att sköta sin hjärna, att hjärngympa för att förbli vital. En helt ny värld har öppnat sig.

Holten Castenskiold missar inget tillfälle till aktivitet och minnesträning.

– Grunden är att ha bra män-niskor omkring sig, vänner som stimulerar. Fysisk aktivitet är viktigt, jag går mycket stavgång,gör saker jag gillar, skaff ar nya intressen, fotograferar, skriver, dokumenterar mitt liv. Då kommer minnet in. Mental av-slappning, bra kost och god sömn är också viktigt.

Hjärngymnastik med iPadByta miljö, lyssna på musik är andra aktiviteter för Holten, som också använder roliga appar.

– iPad är ett eff ektivt hjälp-medel för att träna hjärnan. Jag lär mig till och med att spela piano med hjälp av en app.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

MULTIPEL SKLEROSAnette Hansson, drabbades av MS redan 1993. I dag är hon aktiv i NHR och hjälper andra i samma situation.FOTO: PRIVAT

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Varje dag insjuknar någon nära dig i ms, (multipel skleros). Stöd livsviktig forskning

med 50 kr, sms:a MS till 72930 (ev. trafiktaxa tillkommer)

WWW.MSFORSKNINGSFONDEN.SE

MSFORSKNINGSFONDEN

MS drabbar unga vuxnamitt i livet. Ditt bidrag kan leda till bättre vårdoch ny behandling.

Plusgiro 900200-7 Bankggiro 900-2007

LÅT DITT BIDRAG STÖDJASVENSK MSFORSKNING!

– Dels har vi naturligtvis ett patientfokus när vi tar

fram nya innovativa läkemedel, dels har vi det när det

gäller att ta fram redskap och hjälpmedel för att an-

passa dem till patienternas livssituation, säger Nicklas

Rosendal, kommunikationschef vid Novartis.

Företagets nya webb-platser och applikationer gör

det enklare för patienterna att få information om be-

handlingar och läkemedel som står till buds.

– Grundtanken är att kunniga och insatta patienter

är bättre patienter. Om man är aktiv och intresserad

och tar del i behandlingen, får man ofta bättre resultat.

Novartis går aktivt ut till läkare och vårdteam när

företaget introducerar nya mediciner och behan-

dlingsmetoder. Men man går också steget längre och

ger patienterna möjlighet till ökad kunskap och insyn

i vården.

– Vi vill underlätta under hela ”patientresan” från

det att man får första symtom och diagnos till dess

att han eller hon står på en behandling som fungerar,

säger Nickas Rosendal.

Fokus nå sjukdomar i centrala nervsystemetEtt av Novartis fokusområden är sjukdomar som drab-

bar centrala nervsystemet (CNS). Företaget har en

stark bakgrund i utvecklingen av läkemedel för be-

handling av epilepsi, Parkinsons sjukdom, Schizofreni,

ADHD och Alzheimers sjukdom.

Det senaste decenniet har även multipel skleros

tillkommit som fokusområde för Novartis. MS är en

sjukdom i centrala nervsystemet, alltså hjärnan och

ryggmärgen, och drabbar främst personer mellan 20

och 40 år. Av dem som får diagnosen är 70 procent

kvinnor. Drygt 17.000 svenskar har diagnosen. Om-

kring 650 får den varje år.

Behandlingar bromsar och underlättar– Det finns ingen bot mot MS men väl behandlingar

som kan bromsa sjukdomen och underlätta livet för

patienter, exempelvis läkemedel mot symtom som

depression, inkontinens och smärta samt läkemedel

som bromsar sjukdomen, säger Novartis produktchef

Daniel Holland.

– Tillgängliga läkemedel kan utvecklas och förbät-

tras och vi hoppas på möjligheter till en bättre indi-

vidanpassad, skräddarsydd behandling.

Novartis har patientens behov i fokusNovartis har fokus på patientens behov och strävar efter att skapa ett mervärde för patienter och samarbets-partners inom sjukvården. Webb-sidor och appar är det senaste.

Novartis är ett av världens största läkemedelsföretag och det enda som har en ledande position inom såväl innovativa läkemedel som generika och egenvård. Novartis bildades när läkemedelsföretagen Ciba Geigy och Sandoz gick ihop 1996.

NICKLAS ROSENDAL DANIEL HOLLAND

Vi erbjuder våra brukare skräddarsydda lösningar anpassade efter önskemål och behov. Vi har erfaren personal som talar flera olika språk.

Vårt mål är att ge dig inflytande och valfrihet att bestämma över din egen situation. Vi ger dig rätten att välja personlig assistent och utforma assistenternas arbete. Ingen personal anställs utan ditt godkännande.

Detta ger sig uttryck i:�� anhöriga som anställda��

Juridisk Rådgivning och SkrivhjälpVi har gratis skrivhjälp och juridisk rådgivning för våra brukare. Vi hjälper dig att skriva ansökningar och hålla kontakt med olika �� har anlitat oss tidigare.

Vi kan hjälpa dig när du skall söka assistansersättning från Försäkringskassan. Vi hjälper dig att tolka regler och vart du skall vända dig om du vill överklaga ett beslut, från landsting och kom-munen t ex hjälpmedel eller bostadsanpassning. Vi har en gedigen kompetens och många års erfarenhet från detta område och kan hjälpa dig på bästa sätt.

Personlig assistans

Bli vår brukareVi rekryterar, utbildar och anställer personliga assistenter efter dina behov. Vår verksamhet kännetecknas av närhet, personligt bemötande och snabb service med hög kvalitet samt tillgänglighet dygnet runt.

www.lssassistans.se


NYHETER

Till exempel har det visat sig att extremt för tidigt födda barn löper större risk att drabbas av ASD– autism spectrum disorder. Tidigare trodde man att uppkom-sten av ASD handlade huvud-sakligen om genetik, men det rör sig alltså om någonting i omgiv-ningen (utanför livmodern) som påverkar hjärnan.

– Djurexperimentella studier har visat att bättre omvårdnad ger på-verkan på arvsmassan, berättar Hu-go Lagercrantz, professor i pediatrik vid Karolinska institutet och på Ast-rid Lindgrens barnsjukhus.

Miljön påverkarForskningen går nu från att hand-la om epigenitik till hur miljöfak-torer, som exempelvis näringstill-försel och stimulering av barnet, påverkar hjärnan.

– Men det är en kombination. Det är både 100 procent arv och 100 pro-cent miljö.

Hugo Lagercrantz har jobbat med extremt tidigt födda, barn som föds mer än 15 veckor för tidigt. Han har undersökt hur hjärnkärnorna mellan syn, tanke och hörsel kom-municerar med varandra.

– Har man fel på kommunikatio-nen här kan det leda till autism, adhd eller schizofreni.

Ny syn på barnhjärnanAnnat nytt på forskningsfronten är att den nyföddes hjärna har vi-sat sig vara mer lik den vuxnes än man tidigare trott. I den vuxna hjärnan kan man se en hög aktivi-tet när personen inte tänker på nå-got speciellt. Hjärnan har helt enkelt mycket att göra då vi tidigare trodde att den vilade sig.

Detta kallas för hjär-nans standardnätverk. Samma fenomen har man nu upptäckt i spädbarnets hjärna av fysikern och hjärnfors-karen Peter Fransson. Tidigare har man trott att barnets hjärna är ett oskrivet blad, men det har vi-sat sig vara fel. Tester av standard-nätverket under de första levnads-åren kan också användas för att kartlägga jaget och upplevelsen av oss själva.

Minskad risk för cp-skadorEtt stort problem globalt är skador som uppkommer i samband med

syrebrist vid förlossning. Med en ny metod kyler man ner hjärnan ner till 32 grader och på sätt minskas risken för cp- skador. Nerkylningen sker med hjälp av en vattenmadrass eller med en ny teknik med saltblandning. För-delen med saltblandningen är att man inte behöver tillgång till el eller vatten, vilket skulle fungera även i utvecklingsländer. Forsk-

ning som visar att metoden fungerar presenterades i

en avhandling av Linus Olson nyligen.

– Tekniken tar tid att marknadsföra, men det

fi nns redan intresse från Storbritannien Indien och Vietnam berättar Hugo Lagercrantz.

Samhällsplanering blir bättreHjärnan utvecklas under hela barndomen. Små barn är mycket duktigare på att lära sig exempel-vis fl era språk, men har svårare att fatta beslut och välja. Först i 25-årsåldern är framhjärnan helt mogen. Det är där hjärnans exekutiva centrum är beläget, sombland annat bromsar ungdomens våghalsiga och dumdristiga impulser.

– Denna kunskap om hjärnan är viktig för att utveckla och planera för till exempel förskola och skola, avslutar Hugo Lagercrantz.

Hugo LagercrantzProfessor i pediatrik vid Karolinska institutet och överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

FORSKNINGEN LÄR OSS MER OM HJÄRNAN

■ Fråga: Vad händer inom barnhjärnforskningen?

■ Svar: Här kommer några korta exempel.

LOTTA ERIKSSON

[email protected]

MILJÖFAKTORER

STOCKHOLM

FOTO

: JE

NN

Y T

HÖ

RN

BE

RG

VIKTIG KUNSKAP

3TIPS

FAKTA

Hjärnan ■ Hjärnan väger 1 500 gram ■ Två procent av kroppsvikten,

använder 20 procent av blodför-sörjningen, 1 liter/minut

Hjärnans behov per dygn ■ 144 gram socker ■ 72 liter syre ■ Utan blodcirkulation (hjärt-

stopp) slutar cellerna fungera efter två minuter och dör efter fem minuterKÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET

��

Titta in på www.autism.se

�� !��"�� !��

� �� #

STROKE OCH HJÄRNSKADEREHABILITERING

MURCIA SPANIENEn högkvalitativ rehabiliteringsresa på det förstklassiska spahotellet Thalasia i Murcia, Spanien. Vi erbjuder individuella behandlingar med svenska sjukgymnaster, logopeder och neuropsykologer, i kombi-nation med medicinska spabehandlingar, intressanta föreläsningar och utflykter.

08 – 663 33 49 www.enrichedlife.se

Du kan eventuellt få ersättning från Försäkringskassan

– Ring oss och vi berättar mer

BESTÄLL VÅRT PROGRAM FÖR

2012

Borlänge, Enköping, Göteborg, Hallstahammar, Linköping, Norrköping, Oskarshamn,

Solna, Södermalm, Uppsala, Växjö och Åkersberga.

Personlig assistans

Läs mer om oss på:

www.oliviapersonligassistans.se

– med kunskap, känsla, närhet och tillgänglighet

Vi finns nära dig med många lokalkontor runt om i landet:

MARS 2012 · 11HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Organisationen SWEPAR starta-des för två år sedan med stöd av Vetenskapsrådet och strävar mot att stimulera samarbete inom forskning om Parkinsons sjukdom i Sverige. Alla univer-sitetskliniker för neurologi är med, liksom många aktörer in-om preklinisk forskning. Man bedriver både akademiska och kommersiella projekt, de förra bekostas av de senare.

– Just nu har vi fem studier som är på väg att rulla i gång, berättar professor Per Odin.

Förebilder är amerikanska Parkinson Study Group, liksom den tyska motsvarigheten Kom-petenznetz-Parkinson/German Parkinson Study Group som Per Odin har varit med att byg-ga upp. Tillsammans med dessa två och en kinesisk organisation är SWEPAR på väg in i ett globalt nätverk för Parkinsonforskning.

– Studier i dag kräver ett stort underlag och tillsammans kan vi göra så mycket mer, avslutar Per Odin.

Under de tre senaste decennierna har intresset för forskning kring skador i hjärnan ökat. Nya behand-lingsmetoder har tagits fram och rönt framgång.

Blodpropp står för 85 procent av skadorna vid stroke och hjärn-blödning för 15 procent. Hjärnblöd-ning innebär att ett blodkärl har spruckit.

– Trombolys har varit en vanlig metod sedan 90-talet, berättar Nils Wahlgren, professor och överlä-kare vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Det går ut på att dropp används för att lösa upp blodprop-pen. Men denna metod är mest ef-fektiv på de mindre blodproppar-na. De största propparna är över 8 mm i längd och här räcker det of-tast inte med att lösa upp dem. Det måste gå fort att få bort dem innan hjärnskador sker.

Korkskruvsmetoden-Sedan några år fi nns metoder att avlägsna blodpropparna. Trombek- tomi är en teknik som utvecklats snabbt sedan 2005 och har möjlig-gjorts av en utvecklad röntgen-diagnostik.

Det första genomslaget skapade en fransman med en ”korkskruv” som kallas ”MERCI”. Metoden rönte internationell framgång genom att den skruvar in instru-mentet och drar ut blodproppen som en vinkork.

– Metoden har under åren ut-vecklats. I dag förs en slang genom

ljumsken till kroppspuls ådern och vidare till halspulsådern för att sedan fortsätta till hjärnans kärl där blodproppen letas upp och plockas ut.

Det krävs specialtutbildning med neurologi, neurokirurgi eller neuroradiologi i botten och tre års påbyggnad för att lära sig tekniken.

– Ett sjukhus i varje region ska kunna klara detta och rädda de allvarliga fallen som riskerar att ge handikapp. Att snabbt komma under vård är det absolut viktiga-ste, säger Nils Wahlgren.

Världens största databas– Nu öppnar vi en databas för behandlingar och erfarenheter inom Trombektomi med möjlig-het att följa patienternas fram-steg. Vi ligger långt framme på Karolinska, har service dygnet runt och är i dag bland de ledande i Europa. Flera andra svenska centra är också långt framme och under uppbyggnad. I dag sker sam arbetet främst i Europa.

-Den strokekampanj som pågår är ett sätt att nå ut till allmän- heten. Drabbade måste snabbt under behandling för att undvika livslånga handikapp. Att få med alla i vården från ambulansen och vidare i vårdkedjan är nödvändigt.

Behandling gör skillnad-Det är inte bara äldre som drabbas, säger Nils Wahlgren. Unga mellan 35 och 40 år fi nns bland patienterna. Skillnaden att komma snabbt under vård handlar om att till friskna helt eller bli svårt handikappad.

Nya behandlings-metoder av stroke

MARIE LOUISE AARÖE

[email protected]

PÅVERKAS AV ARV OCH MILJÖHugo Lagercrantz har jobbat med extremt tidigt födda, barn som föds mer än 15 veckor för tidigt. Han har undersökt hur hjärnkärnorna mellan syn, tanke och hörsel kommunicerar med varandra.FOTO: THINKSTOCK

■ Fråga: Hur kan man mildra effekterna av ett strokeanfall?

■ Svar: Genom att blod-proppen plockas ut eller löses upp.

PARKINSONFORSKNINGEN:

På väg mot ett globalt nätverk

LOTTA ERIKSSON

[email protected]

HJÄRNSKADOR

STOCKHOLM

PARKINSONS SJUKDOM

Per OdinProfessor

FOTO

: PR

IVA

T

STROKE-Föreningen i Stockholms Län

Vet du att...Var 17:e minut får någon

i Sverige stroke.

Är du drabbad elleranhörig/närstående.

Mer informationTel: 08-549 019 00

www.strokesthlmlan.se

Stöd STROKE-FondenPlusgiro 90 05 30-7

�� !��"� ��!�� #�� !�� !�� !��!��$ �� "��

�� !"��#$�%�$�&��'�� "�� "�� (��)*�*+�),%)�� (��)**%+),)

Stöd Strokeforskningen!

Strokefonden Pg 90 05 30-7Tel: 0200 88 31 31

www.strokefonden.se

STROKE-Riksförbundet

Strokefonden kontrolleras av

Var 17:e minut får någonSTROKE

T��


INSPIRATION

Nytt läkemedel tros förhindra Alzheimers

ALZHEIMERS SJUKDOMAlzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens-sjukdom och den debuterar ibland tidigt, före 65 års ålder, trots att majoriteten av patienterna är äldre.FOTO: THINKSTOCK

– Efter upptäckten av två ärftliga mutationer som leder till Alzheimers sjukdom, har vi tagit fram ett läkemedel som angriper orsaken till sjukdomen och som nu prövas på patienter i en fas 1-studie, berättar professor Lars Lannfelt i Uppsala, som leder en forskargrupp kring Alzheimers sjukdom.

– Vi ser hoppfullt på resultaten. Om allt löper som det ska, räknar vi med att kunna ha ett läke medel ute på marknaden 2015 eller 2016.

Ett passivt vaccinLars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hans forskning bygger på upptäcktenav två mutationer, den ”svenska” 1992 och den ”arktiska” 2001. Mutationerna medför en felaktig nedbrytning av proteinet APP, vilket gör att det bildas plack i hjärnan som förstör hjärnceller.

– Hypotesen är att Alzheimers

sjukdom orsakas av protofi briller, små trådliknande strukturer som är förstadier till placken och som är mycket giftiga och som försämrar nervcellernas funktion och som leder till att cellerna dör. Vi har funnit samband mellan mängden

förstadier till plack och hur sjuk patienten är. Det nya läkemedlet är en antikropp riktad mot protofi brillerna. Den blockerar den process där protofi briller bildas.

Det handlar om ett biolo-giskt läkemedel som ges intra-

venöst, men som på sikt kan kom-ma att ges liksom insulinspru-tor i huden. Läkemedlet beskrivs som ett passivt vaccin, man ger anti kroppar i stället för att, som ett aktivt vaccin, medverkar till bildandet av antikroppar.

Positiv effekt–Studier som gjorts på Alzheimer möss har visat väldigt positiv eff ekt, säger Lars Lannfelt.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens-sjukdom och den debuterar ibland tidigt, före 65 års ålder, trots att majoriteten av patienterna är äldre.

– Läkemedlet riktas mot för-stadierna till sjukdomen. Det är där vi tror att man ska sätta in stöten, säger Lars Lannfelt, om sin banbrytande forskning.

Förbereds också för USAArbetet med den nya medicinen, som är en helsvensk innovation, sker i ett bolag i nära kontakt med den akademiska miljön. Fas 1- studien genomförs med 80 Alzheimerpatienter i USA och de kommande två studierna med betydligt fl er patienter kommer att ske i samverkan mellan Sverige och USA. Allt för att det framtida läkemedlet ska kunna godkännas även i USA.

”Läkemedlet riktas mot för stadierna till sjukdomen.”

Lars LannfeltProfessor i geriatrik, överläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala

■ Fråga: Finns det något botemedel mot demenssjuk-domar?

■ Svar: Dagens mediciner lindrar symptomen men en ny medicin, som vi tror kommer att angripa grundorsaken till Alzheimers sjukdom, kan vara ute på marknaden om 3–4 år.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

ALZHEIMERS SJUKDOM

FAKTA

■ Drygt 150 000 personer i

Sverige har en demenssjukdom.

Den vanligaste är Alzheimers

sjukdom.

■ Dagens läkemedel mot

Alzheimers är inte riktade mot

sjukdomens orsak utan syftar till

att lindra symptomen.

■ I Uppsala har forskare tagit

fram ett nytt läkemedel, som i

form av antikroppar angriper

protofi briller, giftiga förstadier till

den plack i hjärnan som anses

vara grund orsaken till sjukdomen.

■ Vid Uppsala universitet

bedrivs vid Institutionen för

folkhälso- och vårdvetenskap

forskning inom bland annat

området demens i samarbete med

det svenska bolag som startats för

att utveckla den nya medicinen.

■ Det svenska läkemedlet

prövas just nu i en fas l-studie

om dess säkerhet och hur det

bryts ner i kroppen. En fas II-

studie, om läkemedlets effekt

och dosering, planeras kunna

starta i år. Efter en fas III-studie

beräknas det nya läkemedlet

kunna vara ute på marknaden

2015 eller 2016.KÄLLA: HJÄRNFONDEN

BLODTRYCK

Det säger Karin Kjellgren, professor i omvårdnad vid Hälso-universitetet Linköpings uni-versitet och Sahlgrenska akade-min Göteborgs universitet.

Många blodtryckspatienter upplever kortsiktiga biverk-ningar av sina mediciner som trötthet, yrsel och hosta och inte den långsiktiga vinsten, chansen att slippa drabbas av stroke.

1,8 miljoner svenskar lider av högt blodtryck. 1,4 miljoner behöver läkemedel. Men bara hälften tar läkemedel enligt ordinationen. Årligen drabbas 30 000 av stroke. Högt blodtryck är en av de viktigaste riskfakto-rerna.

– Det gäller att vara motiverad för att ta läkemedel regelbun-det under lång tid, säger Karin Kjellgren, som upptäckt att så många som 60 procent av blod-tryckspatienterna inte ens vet sitt eget målblodtryck. Det ska generellt sagt vara under 140/90 mm-hg eller för diabetespatien-ter under 130/80 mm-hg.

– Följsamheten gäller också en bra livsstil, att undvika rökning, röra sig mer, äta rätt och minska mängden alkohol.

Ha koll med appKarin Kjellgren talar om olika metoder att göra patienterna medvetna och ansvarstagande. Bland annat om en nyligen startad studie där patienten själv, i sin egen mobil, registerar symptom, fysisk aktivitet, stress och läkemedelsintag i en mobil-app. samt mäter sitt blodtryck. Detta ger möjlighet att se sam-band mellan blodtryck och livs-stil och motiverar till bättre följ-samhet.

– Får man en klar uppfattning om vad man mår bra av kanske man lättare kan åstadkomma en livsstilsförändring.

NY MEDICIN GER NYA HOPP

4TIPS

Viktigt ha kollpå blodtrycketBristen på följsamhet i behandlingen av högt blodtryck är ett stort hälso problem.

– Vi har en viktig uppgift att se till att blodtrycks-patienter verkligen tar sina mediciner.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Cereb har kunskap och lång erfarenhet av ADHD

– Kunskap och fakta kring ADHD är en förutsättning för att barn tidigt ska få rätt diag-nos och behandling i tid. Det säger Hannah R Jakobsson, ut-bildnings- och handledning-sansvarig vid Cereb AB, som driver en privat mottagning för neuropsykiatriska och psykia-triska tillstånd.

Företaget erbjuder utredn-ing, diagnostik och behan-dling på vetenskaplig grund och vänder sig till privatper-soner, landsting, organisa-tioner och företag.

En förutsättning för att det skall gå bra i livet är att barnen inte misslyckas i skolan. Risken för utslagning i högstadiet är hög för barn med ADHD.

-Därför måste förskole- och skolpersonal ha kunskap om ADHD och den särskilda ped-agogik som kan underlätta undervisningen för dessa barn,

Cereb erbjuder också utbild-ning och handledning kring ADHD och andra neuropsykia-triska diagnoser.

Cereb finns idag i Stockholm, Göteborg, Växjö och snart också i Västerbotten.

www.cereb.se

Hannah R Jakobsson

För mer information ring eller maila +34 952 770 583 eller 08-510 620 20 [email protected] www.cfsmarbella.com

Neurologisk rehabilitering i ett härligtklimat och i en underbar miljöPå den spanska sydkusten, strax utanför Marbella, där ligger en

svenskägd pärla. CFS Marbella är en högklassig rehabanläggning medsvensk personal och som har bedrivit rehabilitering sedan

slutet av 60-talet.

Vårt neuroprogram har till syfte att främja funktioner som ledrörlighet, smidighet, koordination, kondition, balans och styrka.

Programmet består av funktionsförbättrande träning, individuell behandlingoch olika kunskapspass. Individuell rehabiliteringsplan med

målformulering görs upp av teamet i samråd med deltagaren.

Teamet består av sjukgymnast, arbetsterapeut, friskvårdsledare, beteeendevetare, sjuksköterska och läkarkonsult, som samtliga

är svensktalande.

Målgruppen är vuxna personer med neurologiska sjukdomar,med lätta till måttliga aktivitetsbegränsningar i vardagslivet och arbete,

t ex MS, Stroke eller Parkinson.

Möjlighet finns till egen träning med tillgång till inom- och utomhuspooler, gym och gymnastiksal. Det finns också möjlighet till

polikliniska behandlingar.

Man kan delta i 4-veckorsgrupp på fasta datum, eller boka vårt individuella program där man väljer den period man själv vill, från en

vecka och uppåt.

Vi har avtal med flera landsting, t ex Stockholm och Västra Götaland.

Gå in på vår hemsida www.cfsmarbella.com och läs mer.

Följsamheten till kroniska läkemedels-

behandlingar brister ofta, oavsett läke-

medel eller sjukdomstyp. Merck Serono

som tillverkar ett läkemedel mot multi-

pel skleros, MS, insåg att detta även gäll-

de de patienter som behandlades med

företagets medicin.

Därför har vi lanserat flera åtgärder i

en strävan att underlätta behandlingen

för patienterna och höja följsamheten.

Dels tillhandahålls en elektronisk injek-

tor och dels erbjuds ett omfattande pa-

tientstödsprogram för de som använder

företagets medicin.

Den elektroniska injektorn är speciell

eftersom patienten via en kalender-

funktion kan se exakt när injektionerna

tagits. Det ger ökad möjlighet till egen

kontroll av den faktiska följsamheten på

ett tillförlitligt sätt.

– Det känns bra att kunna bidra med verktyg som höjer kvaliteten och

möjligheten till utvärdering så som den innovativa injektorn. Att vi dessu-

tom kunnat visa att de som deltar i patientstödsprogrammet faktiskt är mer

följsamma än de som inte deltar i stödprogrammet är också mycket glädjande,

säger Fredrik Tedborn, affärsområdeschef på Merck Serono.

* Rapport Health Solutions 2011-12-19, data från Läkemedelsregistret.

Förbättrad följsamhet med stödprogram*

Den elektroniska injektorn hjälper patienterna att kontrollera sin följsamhet till MS-behandlingen.

Merck AB, Box 3033, 169 03 Solna, Tel 08-562 445 00

SE

.MS

.01

43

.12

02

FO

RM

SM

ED

JAN

.SE

Läs mer om oss, våra värderingar och vår verksamhet på nordstromassistans.se eller ring kostnadsfritt på 020-80 90 90.Vi har kontor i Malmö, Stockholm och Gällivare.

NORDSTRÖM ASSISTANS har sedan 1998 bedrivit personlig assistans med fokus på kunden och deras situation. Utifrån de möjligheter LSS ger erbjuder vi en rättvis personlig assistans. Med transparenta och ordnade rutiner samt tydlig och faktabaserad kommunikation bygger vi långsiktiga relationer med våra kunder. Självklart har vi av socialstyrelsen utfärdat tillstånd att bedriva personlig assistans. Du som kund ska kunna påverka hur din ersättning används och spara ej nyttjade medel så länge du är kund hos oss. Du ska även kunna bestämma vem som ska arbeta hos dig, erbjudas möjlighet till personlig träning, få tillgång till juridisk hjälp och tillgång till en partner som tar ansvar. Oavsett var du bor i landet. DET TYCKER VI ÄR RÄTTVIST.

ETT RÄTTVIST LIV.


Anna Eksell är 32 år och bor i ny-köpt hus i Töreboda med sin man och en dotter på åtta år. Sedan nio år har hon inget arbete, men hon arbetar ideellt för Svenska Epilep-siförbundet.

– Jag hade upprepade feber-kramper redan innan tre års ålder. Sjukdomen bröt ut ordentligt ef-ter mina föräldrars skilsmässa när jag var sex år och gick i första klass. Det var en jobbig upplevelse.

Anna beskriver sig som en mycket aktiv person, som alltid ve-lat visa att hon kan göra vad som helst. Hon åkte snowboard, läste vid universitetet i Örebro och hade avsikten att läsa in en tvåårig un-dersköterskeutbildning på en ter-min!

Kan falla handlöst– Jag var aktiv och mycket ambi-tiös och jag levde nog ett överdri-vet hårt liv efter tonåren. För åtta nio år sedan blev jag mycket säm-re, säger Anna, som har diagnosen myoklon epilepsi, som bland an-nat medför plötslig förlust av för-mågan att stå, man riskerar att falla handlöst.

– Jag kan ha 10 till 15 frånvaro-attacker varje dag. Alla anfall är inte så allvarliga, men en till två gånger i månaden har jag större anfall.– Jag ramlar ibland, försvinner

litet grand, allt från några sekun-der till en timma. Det är jobbigt för det hackar upp dagen. Jag för-söker ha koll på dagen, skriva upp vad som ska göras och vad som bli-vit gjort.

Anna Eksell har haft alla möjliga lösningar för att klara sig och stort stöd från sin familj. Bland annat

hjälp av hemtjänst, som hon på-pekar inte bara ges till äldre män-niskor.

Vänder allt till något positivt– Jag har försökt vända sjukdomen till något positivt. Bland annat ge-nom att hjälpa andra. Jag åker runt och föreläser om epilepsi och om

mig själv. I familjen och med mina vänner skojar vi friskt som ett sätt att stå ut och för att överleva.

– Bland fördelarna är att jag ut-an min sjukdom inte hade träff at så många underbara människor, kanske inte haft så bra relation till min familj. Jag har blivit tacksam och ödmjuk. Jag får vara med om så mycket, komma ut och resa med min assistent och uppleva saker.

Hamnar mellan stolarnaAnna Eksell beskriver epilepsi som en sjukdom som hamnar mel-lan stolarna, eftersom det inte är någon ”synlig funktionsnedsätt-ning”.

– Jag har precis lyckats få färd-tjänst, men jag måste betala för assistenten själv och en av mina bekanta kör.

– Jag är en positiv person, men visst har jag mina bittra stunder och begränsningar. Jag kunde till exempel inte låta min dotter gå och spela fi ol, eftersom jag då skul-le behöva gå med henne tillbaka till skolan en dag i veckan. Det har vi löst genom att hon fått en synt, berättar hon.

Anna Eksell tar läkemedel mot epilepsi morgon och kväll, men hon vet inte hur hon skulle vara utan medicinen.

Hon är medveten om att sjukdo-men sannolikt är livslång. Hon be-skriver sig nu som utförsäkrad och skulle gärna vilja ha någonting mer att göra.

– Kanske få arbeta i omsorgen fem timmar i veckan. Det vore un-derbart. Men man blir inte riktigt insläppt på arbetsmarknaden.

Anna gör det bästa möjliga av sin sjukdom

NYHETER

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

FOKUSERA PÅ POSITIVA SAKER

5TIPS

FAKTA

■ Epilepsi orsakas av en permanent eller tillfällig skada i hjärnan.

■ Allt som kan skada hjärnan kan ge risk för epileptiska anfall.

■ Minst 60 000 svenskar har epilepsi.

■ Vid stora anfall (toniskt-klo-niska anfall, grand mal), blir per-sonen medvetslös, faller omkull och får kramper. Det varar i tre till fem minuter. Andningen för-svåras, ansiktet kan bli blått.

■ Frånvaroattacker (absencer, petit mal) är vanligast hos barn och innebär några sekunders frånvaro.

■ Astatiskt-myoklona anfall

innebär plötslig förlust av förmå-gan att stå.

■ Vid komplexa partiella an-fall (psykomotoriska) är medve-tandet grumlat kombinerat med psykiska upplevelser eller moto-riska fenomen. Man svarar inte på tilltal.

■ En person som får ett anfall bör föras till sjukhus. Flertalet anfall är självbegränsande. Som vittne bör man avvakta och inte stoppa något i munnen.

■ Ett epileptiskt anfall kan utlösas av feber, sömnbrist, psykisk eller fysisk stress eller alkoholförtäring. KÄLLA: SVENSKA EPILEPSIFÖRBUNDET

”Jag kan ha 10 till 15 frånvaro-attacker varje dag.”

Anna EksellHar diagnosen myoklon epilepsi

■ Fråga: Kan man leva ett bra liv trots att man har epilepsi med många anfall varje dag?

■ Svar: Anna Eksell som har epilepsi sedan många år, foku-serar på positiva saker och fi n-ner mening och glädje genom att hjälpa andra.

www.humlegarden.a.se

Stiftelsen Humlegården

Box 36, 193 21 Sigtuna

Tel: 08-505 553 00

[email protected]

Välkommen

till Humlegården

i Sigtuna!

Humlegården har i snart

50 år bedrivit neuro-

logisk rehabilitering och

drivs i nära samarbete

med NHR.

Neurologisk

rehabilitering till

ett aktivt liv.

Afasiförbundet i Sverige har cirka 70 föreningar runt om i landet. Där träffar man personer med egna erfarenheter av afasi, logopeder och andra kunniga personer.

I många afasiföreningar finns Mötesplats Afasi/Prova på-rum, där man kan träna sin kommunikation i datormiljö och med stöd av handledare.

Afasiförbundet arrangerar, tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, studiecirklar, bl. a. med språklig stimulans, tidnings- och litteraturcirklar med högläsning, musik- och bild-cirklar samt läs- och res-cirklar.

Genom att bli medlem i en afasiförening stödjer du det viktiga arbetet för att förbättra livet för dem som får afasi och deras närstående. Medlemskapet ger också gemenskap med andra i likande situation. Det ger glädje och trygghet.

Här finns mycket hjälpför människor med afasi

www.afasi.se

När man drabbas av en neuro-logisk sjukdom handlar det ofta om en lång uppförsbacke tillbaka. Här är rehabiliteringen ett viktigt redskap för att patienten ska orka, både fysiskt och mentalt.

– Det gäller att få hjälp att leva så bra som möjligt, säger Anders Johansson, överläkare på neu-rologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Att drabbas av en neurologisk sjukdom leder ofta till in akti-vitet och depression. Här kan rehabiliteringen bli en nystart för patienten.

– För man kan påverka sin situation, fortsätter Anders Johansson och tar idrottsmän som exempel på några som är vana att med träning kunna få bättre resultat.

Det finns två varianter av rehabilitering, dagrehabilite-ring och inneliggande reha-bilitering då man bor på ett rehabiliteringshem i några veckor. Dagrehabilitering upp-levs ofta som praktisk, eftersom patienten sover hemma, men fördelar med den inneliggande rehabiliteringen är fl er, enligt Anders Johansson.

– Man träff ar andra som är i liknande situation, det fi nns olika specialister på plats och det blir längre period med kontakt och lättare att bedöma patienten.

Det gäller att träna på rätt saker och hitta en balans mellan att träna upp olika förmågor och att lära sig hushålla med krafter.

REHABILITERING

LOTTA ERIKSSON

[email protected]

NYSTART

Få hjälp att leva så bra som möjligt

I början av sin vistelse på Alfta Rehab i Hälsingland kunde Peter Högfeldt gå 75 meter under fem minuter, stödd på sin rollator. Fem veckor senare kunde han gå hela 150 meter på samma tid med hjälp av kryckor. Nu har Peter som målsättning att klara av att gå utan stöd.

-

-

-

-

-

Träningen på Move & Walk vänder sig till dig som drabbats av bl.a. Stroke, MS eller Parkinson. Genom konduktiv pedagogik hjälper vi dig att komma tillbaka, eller hitta lösningar för att du ska kunna förbli så självständig som möjligt. Hos oss tränar du allt från finmotorik, grovmotorik och kommunikation till kognitiva och sociala färdigheter. Det är en intensiv och indi-vidinriktad träning. Tveka inte att höra av dig till oss för information!Ring 031-55 84 20, 08-624 99 91eller mejla [email protected]

www.movewalk.se

Vi ser möjligheterdär andra ser svårigheter

Move & Walk Assistans Personlig assistans med konduktiv pedagogik i vardagen – det bästa av två världar!Välkommen att kontakta [email protected]

Vi arbetar med att stimuleraoch stödja utvecklingen av

framtidens anhörigstöd

��

��

Anhörigvårdares hälsaAnhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorgIndividualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd

��

��

��

!!!" �� "�


Fisk – bra kost från fosterstadiet till äldre dar

Redan under en graviditet är det viktigt att äta bra mat. Mamman och barnet behöver till exempel mer vitaminer och mineraler, men inte så mycket mer kalorier. Fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan är ett gott råd.

Välj fi sk från rena vatten, helst från havet eller fi sk som fötts upp i odling. Den feta fi sken är särskilt nyttig och väljer du odlad lax från Norge kan du vara säker på hög-sta kvalitet. Men se till att variera fi skmåltiderna. Sill, torsk, kolja el-ler lutfi sk är andra bra val, liksom nyttiga och lättlagade skaldjur som musslor, räkor, hummer och krabba. De är bra källor till Omega-3-fetter, vitaminer och spårämnen.

Pålitlig sushi är braUppfattningen att gravida kvin-nor ska vara försiktiga med sushi behöver nyanseras. Gravida kvin-nor ska undvika maginfektioner och därför ska maten vara fräsch och vällagad.

Nygjord sushi från en pålitlig sushi leverantör är utmärkt mat, inte minst eftersom en del av Omega-3-fettsyrorna kan förstö-ras om fi sken tillagas på för hög värme. Livsmedelsverkets senas-te råd till gravida kvinnor är ock-så att det går bra att

äta såväl gravad och rökt fi sk som sushi, bara maten är nygjord eller nyförpackad.

Gravida kvinnor och kvinnor som planerar att skaff a barn ska däremot var försiktiga med viss insjöfi sk och fet fi sk från Öster-

sjön, eftersom

den kan innehålla olika miljögif-ter.

Människans hjärna består till 60 procent av fett och mer än hälften av det fettet är Omega-3-fettsyror. Flera studier visar också på posi-tiva eff ekter mellan högt intag av fi sk under graviditeten och bar-nets mentala utveckling.

Omega-3-fettsyrorna är viktiga för utvecklingen av människans hjärna och centrala nervsystem. Under den sista tredjedelen av gra-viditeten utvecklas hjärnan sär-skilt snabbt. Då behövs extra Ome-ga-3-fettsyror och fi sken eller fi sk-oljan är ett måste i kosten.

Bra för barn och äldreBarn behöver mycket näring för att växa och utvecklas. Samtidigt behö-ver de mindre energi än vuxna. Där-för ska man ge barn näringstät mat. Att från början skapa goda matva-nor är kanske den bästa hjälp som föräldrar kan ge sina barn till ett friskt liv. Fisk, med sitt höga prote-ininnehåll och nyttiga fetter minst tre gånger i veckan, är en vana som borde fi nnas i alla barnfamiljer.

Det fi nns all anledning att fort-sätta äta en balanserad och varie-rad kost även som äldre. Man behö-ver mindre energi i maten, men li-ka mycket näring.

PÅLITLIG SUSHI ÄR BRAUppfattningen att gravida kvinnor ska vara försiktiga med sushi behöver nyan-seras. Gravida kvinnor ska undvika maginfektioner och därför ska maten vara fräsch och vällagad.FOTO: THINKSTOCK

NYHETER

INGEBJÖRG MOE

Näringsfysiolog

■ Fråga: Vad har fetter från fi sk och havets andra läckerhe-ter för inverkan på människor?

■ Svar: Fett från fi sk är viktigt för både foster, för barn som växer och för äldre. Det ger rik-ligt med det nyttiga fettet Ome-ga-3 samt B- och D-vitaminer.

SHOWCASE

HÅLL DIG FRISK MED FISK

6TIPS

■ Välj fisk från rena vatten, helst från havet eller fi sk som fötts upp i odling.

■ Sill, torsk, kolja eller lutfi sk är andra bra fi skar, liksom skal-djur som musslor, räkor, hummer och krabba. Alla ger Omega-3-fetter, vitaminer och spårämnen.

■ Var försiktig med viss insjö-fi sk och fet fi sk från Östersjön, eftersom den kan innehålla mil-jögifter.

■ Bebisar behöver D-vitami-ner för att bygga upp ett snabbt växande skelett.

■ I 60-årsåldern bör man öka intaget av D-vitaminer som mot-

verkar benskörhet. Lax och sill innehåller mycket D-vitamin.

■ Äldre människor behöver B-vitaminer för att motverka åder-förfettning. Torsk och räkor är utmärkta källor till B-12 vitamin.

■ Fet fisk, som lax, sill och mak rill, innehåller också det särskilda Omega-3-fettet, DHA, som kan minska risken för hjärt- kärlsjukdom.

■ Regelbunden fi skkonsum-tion minskar risken för Alzhei-mer. Äldre med demenssjukdo-mar anses få en bättre minnes-funktion genom att äta fettrik fi sk.

FAKTA

FOTO

: KJE

LL O

VE

STO

RV

IK

Hon drabbades av afasi efter en stroke 2004. Allt hon kunde säga var fem ord: ja, nej, svårt, vet in-te. Karin som alltid haft lätt att tala och skriva har sedan dess ar-betat med sitt språk. Genom tå-lamodsprövande arbete har hon återvunnit en hel del av sin ver-bala förmåga.

– Att drabbas av afasi är så frustrerande och kaotiskt. Det är en enorm förlust att inte kun-na tala. Det kändes som om jag hade förlorat min identitet. Jag fanns inte längre, säger Karin Zätterman.

”Kopplar inte alltid”– Det kan vara ett enkelt ord som jag ska säga. Då måste jag först bearbeta ordet. Det kopplar in-te alltid. Telefonsamtal kan fort-farande vara svårt. Karin har ibland mött oförståelse hos per-soner som har ringt upp henne och hon har blivit dåligt bemött.

För att ytterligare förbättra sin kommunikationsförmåga kan man delta i studiecirklar med bland annat tidnings- och litteraturcirklar med högläs-ning, musik- och bildcirklar och läs- och rescirklar.

Livslång träningKarin citerar nobelpristagaren Tomas Tranströmer, som ock-så har afasi: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig och det är som det skall.”

– Jag tror inte att jag blir ”fär-dig” med min språkträning nå-gonsin, säger Karin Zätterman.

Karin ZättermanDrabbades av afasi efter en stroke 2004.

AFASI

Afasi kräverlivslång träningVarje år drabbas cirka 12 000 personer i Sverige av afasi. 35 procent är i yrkesverksam ålder. Karin Zätterman från Taberg i Jönköpings län är en av dem.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

FOTO

: LE

NN

AR

T S

TRÖ

M

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum

för forskning om drog- och läkeme-

delsberoende. Syftet är att utbildning,

forskning och praktik ska kunna

samverka för ett bättre samhälle. Det

är en enad kraftsamling av många

olika aktörer för att utveckla åtgärder

mot missbruk.

Universitetets tvärvetenskapliga,

narkotikarelaterade forskning är väl

etablerad. Beroendeforskarna är i

internationell framkant.

Här finns Berzelii-centrum för

neurodiagnostik, Metadonkliniken,

Centrum för polisforskning,

Nationellt centrum för kvinnofrid

och många andra aktörer.

Närheten till praktiska aktörer ute

i samhället gör att nya upptäckter

snart kan tas i bruk. Här finns Lands-

tinget, Läkemedelsverket, Läns-

styrelsen, Kommunen, Regionför-

bundet, Polisen, Idrottsrörelsen med

flera.

U-FOLD: Storseminarium 2012Onsdag den 4 april, kl 9-12Universitetshusets aula, UppsalaLedande specialister om dags-aktuell forskning och praktik kring drog- och läkemedelsmissbruk och förebyggande frågor.Info & anmälan: www.ufold.uu.se

– U-FOLD är en viktig

plattform där nya veten-

skapliga landvinningar

snabbt kan kommuni-

ceras mellan forsknings-

områden och sedan med

praktiker ute i samhället.

Det säger Fred Nyberg, professor i

beroendeforskning vid Uppsala univer-

sitet och koordinator för U-FOLD. Hans

forskning är inriktad på drogeffekter på

hjärnan, på kroppsegna substanser som

påverkar toleransen och abstinensbe-

svären från opiater och på mekanismer

som kan bidra till att återställa hjärn-

skador från drogmissbruk.

Inkörsport till tyngre drogerDocent Mathias Hall-

berg använder sig av

olika metoder för att

studera anabola steroi-

ders effekter på hjärnan

och beteenden som ag-

gression, ångest, kognition och be-

roende.

– De flesta förknippar anabola ste-

roider med kroppsbyggare, tyngdlyftare

och idrottare, men en del grupper utan-

för idrottsvärlden använder steroiderna

för att förutom muskeluppbyggnad ock-

så uppnå ökad aggressivitet eller ökat

självförtroende, säger Mathias Hallberg.

Steroidanvändande ger även upphov

till hjärt-kärl-komplikationer, endo-

krina och metabola störningar, lever-

skador, akne, håravfall, hudbristningar,

impotens, bröstförstoring.

– Vår forskning är dock huvud-

sakligen fokuserad på de psykiska

biverkning arna såsom aggressivitet, im-

pulsivitet och depressioner.

– Anabola steroider kan vara en

inkörsport till tyngre drogberoende.

Vi vill förstå vilka system och hjärnre-

gioner det är som påverkas för att dessa

effekter ska uppkomma. Ett långvarigt

användande av många droger har visat

sig ha en negativ inverkan på just minne

och inlärning.

Chans fånga upp riskbarnDocent Karin Brocki

studerar betydelsen av

mentala funktioner som

möjliggör målinriktat

beteende (till exempel

minne och impulskon-

troll) vid uppmärksamhetssvårigheter

och hyperaktivitet/impulsivitet – kärn-

symtomen vid ADHD.

– Dålig förmåga till självreglering och

impulskontroll under barndomen ökar

risken för till exempel drogmissbruk och

kriminalitet i tonåren och vuxenlivet.

Bidrar till kunskap– Våra studier har bidragit till kunskap-

en att bristande impulskontroll hos barn

i förskoleåldern har stor betydelse för

beteendeproblem av ADHD-typ längre

fram.

– Av särskilt intresse är att betydelsen

av olika aspekter av barns förmåga till

självreglering i förhållande till ADHD-

symtom tycks variera med ålder. ADHD

bör tolkas som ett utvecklingssyndrom

och inte som ett statiskt syndrom som

förblir oförändrat.

– Kunskap om tidiga riskfaktorer för

ADHD kan bidra till att man kan ”fånga

upp” och hjälpa barn tidigt och därmed

hämma utveckling av framtida negativa

beteenden, till exempel drogmissbruk.

Professor Svante Winberg an-

vänder fiskar för studier av

hjärnan med fokus på aggres-

sion, motivation, stress och

socialt beteende. Han är professor inom

neurovetenskap och disputerade 1993

på en avhandling kring röding och

dominanshierarkier, social interaktion

och stress.

Numera används framför allt ze-

brafisk och forskarna har ett helt batteri

av beteendetester när fiskarna utsätts

för olika typer av droger, narkotika och

alkohol.

Förändrar sitt beteende– Testerna visar hur de efter påverkan av

olika medel förändrar sitt beteende. Ett

syfte är att få fram snabba metoder att

kunna bedöma och klassa nya okända

droger.

– Det går betydligt snabbare med

fiskar än med gnagare, säger Svante

Winberg.

Uppsala universitet knyter ihop drogforskningenVid Uppsala universitet bedrivs omfattande forsk-ning kring hjärnan med fokus på bland annat aggression, hyperaktivitet och kognition. I nätverket U-FOLD kan fors-karna mötas och kunskapen spridas.

U-FOLD arenaför samverkankring droger

Möjligt att snabbt klassa nya droger

FRED NYBERG

MATHIAS HALLBERG

ANVÄNDER FISKAR. Svante Winberg är professor inom neurovetenskap.

KARIN BROCKI

“Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drogberoende.”

Drogernas effekter

sociala faktorer

behandling

NÄTVERKET U-FOLD DRIVER NIO CENTRALA SAMVERKANS OMRÅDEN:

U-FOLD FORUM FÖR FORSKNING

OM LÄKEMEDELS- OCH DROGBEROENDE


PERSONLIG INSIKT

”Livsarkivet är kärleks-brevet som gör att dina nära anhöriga slipper sväva i ovisshet”

Att fylla i dokumentet är i första hand en omtanke om din familj, att inte lämna dem i osäkerhet den dag du inte längre kan ge uttryck för dina önskemål. Livsarkivet fi nns hos alla auktoriserade begravnings-byråer. Hämta ditt exemplar här så får du hjälp att fylla i det – utan kostnad eller förpliktelse.

www.begravningar.se

Anna Axelsson – begravningsrådgivare hos Kinds Begravningsbyrå i Gislaved – en av Sveriges 400 auktoriserade begravningsbyråer

”Jag sprang ifrån sjukdomen”

Fyra år har gått sedan jag fi ck det tuff a beskedet att jag drabbats av ms, en obotlig sjukdom. Livet tog en annan riktning fast inte åt det hållet jag räknat med.

Under hösten 2007 fick jag konstiga symptom och blev inlagd akut för ut-redning. Jag hade tappat smaken helt och medan jag

låg inne blev jag sämre med fl er symptom. Man satte in kortison och efter någon vecka fick jag komma hem. Kort därefter fi ck jag det tuff a beskedet att det var ms. Det blev en jobbig tid med många funderingar och livet såg väldigt mörkt ut. Jag fick börja med bromsmedicin men jag tyckte inte det räckte, jag ville själv göra något aktivt mot sjukdomen. Träning fi ck bli mitt alternativ!

Det var tufft i början Jag hade aldrig satt foten på ett gym innan, men jag skaff ade mitt första gymkort och drog igång för att se vad som hände. Det var tuff t i början, men samtidigt mådde jag bättre och bättre, vilket var bra för motivationen. Ett halvår gick och jag mådde fortfarande bra, jag kände mig stark och hade hittat gnistan igen. Jag ville göra mer

och skaff ade mina första löparskor som skulle ta mig långt.

Visade var skåpet ska ståDet här med löpning hade jag aldrig testat, men det blev fort kul och jag anmälde mig ganska snart till ett lopp på 10 kilometer. Mitt mål var att aldrig stanna under hela loppet och det lyckdes jag med. Det var något av det jobbigaste jag gjort, men det gav mig åndå mersmak och jag ville ha mer. Jag anmälde mig därefter till ett lite större och längre lopp, ett maraton – New York Marathon!

Jag hade 14 månader på mig att komma i form och med min sjuk-dom som sparkade mig i baken blev det rena dynamiten för träningen. Jag fortsatte må bra och två år efter

min diagnos stod jag på start linjen i ett av väldens största maraton. Loppet gick fi nt och med mitt namn skrivet stort på bröstet fl ög jag fram av alla hejarop. Det blev mitt livs häftigaste upplevelse och jag visade min sjukdom var skåpet skulle stå!

I mitt livs bästa formJag trodde jag skulle sluta löpträna därefter, men jag fortsatte springa skiten ur min sjukdom och fl er maraton har det blivit. I dag tävlar jag i långdistans för min lokala löparklubb och har lyckats med många fi na resultat. Min sjukdom har hållit sig på avstånd och jag är i mitt livs bästa form. Jag mår bättre än före min diagnos och ingenting känns omöjligt!

Nu har en ny resa påbörjats då jag och min fru tagit beslut om att adoptera ett barn. Det är en häftig resa där man lär sig mycket, inte minst om sig själv, då man granskas i sömmarna. Under ett av utredningssamtalen fi ck jag frågan om vilken tid som varit den bästa i mitt liv? Jag svarade att de senaste fyra åren har varit de bästa.

”Mitt mål var att aldrig stanna under hela loppet och det lyckdes jag med.”

KRÖNIKA

Daniel ErmanÅlder: 35årBor: Söderslätt/TrelleborgYrke: Grafi kerBakgrund: Fick en ms-diagnos 2007 som gjorde att jag fi ck upp ögonen för löpning och träningSpringer på: 10 km 36:59, Halvmaraton 1:22, Maraton 3:12

HJÄRNAN

En märklig grå klumpDu bär på ett mysterium. Mellan dina öron fi nns en märklig grå klump på drygt ett kilo. Den formar dina tankar. Den skapar dina känslor. Den lagrar dina minnen. Den styr allt som händer

i din kropp. Din hjärna är du. Människans hjärna är kroppens viktigaste organ. I den finns löftet om större intelligens, mer kreativitet och djupare mänsklig-het, kort sagt, en bättre värld.

MISSA INTE!

Visste du att… ■ Hjärnan är människo-

kroppens mest komplexa del och väger 1,2-1,4 kilo

■ Hjärnan fungerar bäst om du äter en välballanserad kost. Annars kan du bli glömsk, överkänslig, eller få yrsel

■ Sömnen styrs av hjärnan. Om du sover dåligt en natt blir du trött och hängig. Efter två sömnlösa nätter får du svårt att koncentrera dig. Flera

sömnlösa nätter gör att du får hallucinationer

■ Den vänstra hjärnhalvan står vanligtvis för analytiska förmågor som logik, språk och matematik

■ Den högra ansvarar för konstärlig förmåga och syn-förmåga som färger, former och mönster. Det är därför som en skada i hjärnan kan yttra sig på så många olika sätt beroende på var skadan sitter.KÄLLA: HJÄRNFONDEN

300 km/timme

I hjärnan fi nns över 100 miljarder nervceller som kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av cirka 300 kilometer i timmen

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

FOTO: PRIVAT

Är du en livräddare?Du kan vara ett sms från att rädda liv!Du som bor eller arbetar i Stockholms innerstad och är utbildad i hjärt- och lungräddning kan använda dina färdigheter i ett projekt där din insats kan vara livsavgörande. Som SMS-livräddare larmas du via din mobiltelefon om du befinner dig nära någon som drabbats av hjärtstopp. Varje minut är livsviktig - din insats kan vara skillnaden mellan liv och död.

Sms:a LIV till 717 47så får du en länk direkt till din mobiltelefon som du kan använda för att registrera dig som livräddare eller surfa in direkt på SMSlivraddare.se.

Vilken otrolig förmån att få möjlighet

att vara med och rädda en annan människas liv. Om det går att använda ny teknik för det här

ändamålet så är det fantastiskt välkommet.

Filippa Reinfeldt,Sjukvårdslandstingsråd (M)

”

”

Det är känt sedan länge att växtsteroler bidrar till �� -� ��

– !��"��#��$��-�� #��-�� - �� %&� �� #�� #��-��'��(�) �� *��-��+��,��-�� .��/��

Hitta alternativ,�� '�� # ��0��

– 1�� "�� 2�� #��"��-#��

�� -��+"�3�� -�� '��"��

– 4��#�� #��5� �� #��

Sänkte sitt kolesterol'�� 6��

– 7�� #�� #�� +"�3�� #��"�� berättar Anette.

– ,��#��#��+"�3��#��

Sänk det onda kolesterolet

Hälften av alla svenskar har förhöjt kolesterolvärde. Så många som var femte svensk över femtio år har förhöjda värden av det onda kolesterolet LDL. Risken för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdomar ökar med den höga kolesterolhalten. Men man kan påverka kolesterolhalten genom att äta rätt. För detta finns det numera enkla sätt.

ST

EN

ST

RÖ

M R

ED

CE

LL

Tänk att D-vitamin, Omega 3 och selen kan vara så gott.

Finns det något godare än en väl tillagad fi skrätt till middag? Med en god sås eller bara pepparrot och skirat smör till, får smaklökarna en minnesvärd upp-levelse. Och du kommer att minnas den. För fi sk och skaldjur innehåller bland annat marint omega 3 som är bra för t ex hjärnans minne och som skydd mot hjärt- kärlsjukdomar. Även en mager fi sk som torsk, ger dig ett bra tillskott av omega 3. En portion ger

dig cirka 0,5 g omega 3 vilket är det du behöver varje dag för en god hjärt- kärlhälsa. Väljer du fi sk och skaldjur från Norge kan du vara säker på att fi sket bedrivs på ett ansvarsfullt och hållbart sätt från stora fi skbestånd. På norskfi sk.se kan du läsa mer om vårt norska fi ske, nyttigheterna och få massor med inspiration att laga riktigt god sjömat.

Norsk Fisk. Hållbart fi ske som gör gott.

Recept och tips på norskfi sk.se

Documents

Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ...doc.mediaplanet.com/all_projects/9667.pdf · Personlig assistans ”Jag ﬁ ck ett mycket bättre liv, ett helt annat engagemang”