MEDELTIDEN

En översikt

MedeltidenEn mörk tidsålder?

Medeltiden mörk?

Antiken Medeltiden

Renässansen (antiken

återkommer)

Filosofi, konst, musik, teater, vetenskap

Kristendom, våld och pest

Filosofi, konst, musik, teater, vetenskap

Begrepp som renässans och medeltid sätter käppar i hjulen när vi ska försöka förstå händelser.

De påverkar hur vi ser på människorna som levde, och de påverkar hur vi upplever att människorna som levde tänkte.

Historiemedvetande

Jag lever under medeltiden därför är jag deppig

Jag lever under renässansen därför är jag glad

Folkvandringar Den kristna kyrkan Feodalism Arabiska riket Urbanisering Handel Korstågen Pesten

Medeltiden i rubriker

Äldre medeltid

Folkvandringar Arabernas expansion Kristendomens utbredning Feodalism

Högmedeltid Kyrkan Korståg Städer Handel

Senmedeltid Pesten Kyrkans nedgång

Medeltidens indelning

Europa bryter sammanFolkvandringarna

Förflyttningar

DNA Språk Historiska skildringar Arkeologiska fynd

Tecken

HUR KAN MAN UNDERSÖKA OM FOLKVANDRINGARNA VERKLIGEN ÄGDE RUM?

PROPAGANDA

FINNS DET NÅGOT SKÄL FÖR POLITIKER ATT MANIPULERA HISTORISK FAKTA SOM RÖR FOLKVANDRINGARNA?

ARIER

PANSLAVISM

ArabernaEn ny världsreligion och ett nytt imperium

Den arabiska halvön

Expansion

Muhammed enar de många stammar som lever på den

arabiska halvön och skapar ett rike

Efter Muhammeds död fortsätter araberna att plundra karavaner, men nu vänder de sig utåt. Plundringarna går över i invasioner – expansion.

661 e Kr tar umayyaderna (en släkt) över ledarskapet och flyttar huvudstaden från Medina till Damaskus.

Genom att de två stora imperierna (det bysantinska riket och det sasanidiska riket) försvagas kan araberna expandera.

Det muslimska riket

Umayyaderna förlorar makten till en annan släkt;

abbasiderna. Konsekvensen är att det stora riket delas upp i mindre (750 e Kr).

Araberna tar in vetenskap, filosofi, kultur och teknik. De antika författarna översätts till arabiska.

Araberna lät de som tillhörde ”boken folk” behålla sin religion. Ofta fick de som tillhörde dessa religioner betala en särskild skatt för detta ändamål.

Under 1000-talet fick abbasiderna problem med turkiska folkslag.

Det muslimska riket

Feodalismdecentralisering

Treståndsläran

Staten

Adelförsva

r

Prästerskap

bön

Bönder

mat

Samhället ska vara uppbyggt på tre pelare: de som bär vapen, de som sköter själarna och de som producerar mat.

Vasaller

Vasall 1 Vasall 2

Vasall 3 Vasall 4

Kung

För att kungarna skulle kunna regera större områden skapades ett system där kungen bytte landområde och skattefrihet mot lojalitet och vapenmakt.

Vasallerna fick sköta områden som ledare i kungens namn. I händelse av krig var de skyldiga att ställa upp med soldater åt kungen.

Feodalism

Furste

Vasall

Undervasall

Undervasall

Vasall

Undervasall

Undervasall

Vasallerna (länsherrar) hade i sin tur vasaller som i sin tur hade vasaller.

Detta kunde resultera i komplicerade vasallrelationer som kunde ställa till det i händelse av konflikt.

Den kristna kyrkanReligion, ideologi och makt

Den tidiga kyrkan

Kristendomen sprider sig snabbt, intensiv mission.

På 300-talet går kristendomen från förföljelse till ledande ställning = problem.

Många religiösa söker utmaningar - klosterrörelsen

Kamp mellan grekisktalande och latintalande kristna resulterar i konflikt och spricka (1066)

Klosterrörelsen

Började som eremitrörelse (ensamhet och tystnad)

Benedictus av Nursia skapar klosterregeln

Att gå i kloster blir omåttligt populärt och klosterorganisationerna blir rika.

Påven (biskopen av Rom) blir klostrens närmaste ledare.

Klosterregler

Bön och andlig läsning

Fysiskt arbete

Lydnad

Celibat

Kyrkans hierarki

Påven

Biskopar

Präster

AbbotarAbbediss

or

MunkarNunnor

DEN KRISTNA BEFOLKNINGEN

Kejsare mot påve

Kurian väljer påve

Påven kröner kejsare

Kejsaren

skyddar påven

Kejsaren tvingar kurian

att välja rätt

Påven kröner kejsare

Kejsaren skyddar påven

Kejsaren får sin makt legitimerad genom påvenPåven får sin makt legitimerad av kejsaren

Två filosofer

Augustinus Stater består av

människor som vördar något gemensamt

Stater som vördar materiella och världsliga ting är onda stater

Stater som vördar det andliga är goda stater

Thomas av Aquino Människan är en

samhällsvarelse av naturen Staten är därför ett

nödvändigt ont (den behövs eftersom den är naturlig)

Statens hierarki är naturlig och nödvändig

Staten ska byggas utifrån de andliga idealen för att motverka de världsliga drivkrafterna

Kyrkan är underkastad staten i den världsliga världen. Kyrka och stat ska också vara skilda åt och ha skilda uppgifter. Staten sysslar med det världsliga och kyrkan med det andliga.

Marsilius av Padua

Kyrkan och makten

Kamp mellan kyrkans ledare (påven) och de världsliga ledarna (kejsare/kungar)

Bestämma över prästerskap, tillsätta biskopar, rättighet till de rika klosterrörelserna

Under 1000-talet och fram till 1300-talet får kyrkan en särställning

Kyrkan vapen: excommunikation och interdikt senare även inkvisitionen

Kyrkan och samhället

Befolkningen i Europa generellt sett religiös; rädsla för helvetet.

Kyrkan bar funktioner som sjukhus, skola, arbetsledare inom jordbruk.

Pilgrimsresor en naturlig del av tillvaron

Kyrkan blev byns medelpunkt

BefolkningstillväxtHögmedeltiden

Jordbruk

Jordbruket effektiviseras:Hjulplog, väderkvarn, från tvåsäde till tresäde. (50% ökning)

Mer mat leder till mer att

sälja Mer mat leder till att färre

behöver ägna sig åt jordbruk Bankverksamhet (Italien),

krediter, Valutor Handeln ökar Två viktiga handelsområden

(Mellan- och Norditalien samt Flandern).

Handel

Urbanisering

Främst i Mellan- och Norditalien Florens, Milano, Siena, Venedig.

100 – 200 000 invånare

Paris 80 000Stockholm 5000 - 8000

Handelsstad (kust, å, flod), kyrkostad, vid en borg