1

Medeltiden

2

Medeltid

I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa)

Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor

vaknade upp en morgon och tänkte: ”oj, nu är det medeltid”. Tider förändras långsamt och

de namn vi har på olika tider har människor hittat på efteråt. Vi kallar tiden mellan 1050 och

1520 för medeltiden eftersom den är perioden mellan två stora tider, forntiden (den gamla

tiden) och den nya tiden.

En stor skillnad mellan vikingatid och medeltid är att vikingatiden handlar om Skandinavien

medan medeltiden är hela Europas tid. När barn i Europas länder läser i skolan om

medeltiden står det ungefär samma saker i deras historieböcker. Många saker var likadana

över hela Europa. Religionen var densamma, kyrkorna såg likadana ut, man läste samma

sagor ur Bibeln, lyssnade på samma musik och många lärde sig språket latin. Därför kunde

man prata och förstå varandra även om man kom från olika länder. Det är ändå viktigt att

veta att det bara var de som var utbildade och hade pengar som kunde resa, tala latin och

prata med folk från andra länder.

Kristendomen Kristendomen var väldigt viktig på medeltiden. Nu var det inte så att Sverige blev ett kristet

land exakt när medeltiden började. Kristendomen hade börjat sprida sig i Skandinavien

redan i början av vikingatiden och sakta blev fler och fler människor kristna. Som du säkert

kommer ihåg så var det en viktig händelse när Olof Skötkonung lät döpa sig och bli kristen år

1008. Att Sveriges kung valde kristendomen påverkade

människorna mycket och kristendomen blev större och viktigare.

Med kristendomen kom kyrkor och kloster till Sverige.

Kristendomen kom till Sverige genom att människor träffade folk

från andra länder som var kristna och genom munkar från andra

länder som kom hit. Man började bygga kristna kyrkor som såg ut

som kyrkorna ute i Europa. Man byggde också kloster – som var

stora gårdar – där munkar och nunnor kunde bo. För att få bli munk

eller nunna och bo i ett kloster var man tvungen att ge tre viktiga löften:

Lydnad – betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor.

Fattigdom – betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Kyskhet – betydde att man lovade att inte bli kär och inte gifta sig.

3

Livet i klostren var nog inte så lätt. Det fanns en chef som bestämde. I munkklostret kallades

chefen för abbot och i nunneklostret kallades hon för abbedissa. Munkarna och nunnorna

fick inte lämna klostret utan tillåtelse, de fick inte prata med varandra utan skulle bara be

hela dagarna. Ifall abboten eller abbedissan frågade något fick munkarna och nunnorna

svara ja eller nej.

Alla kloster var faktiskt inte lika stränga men en sak gällde ändå i alla. Munkarna och

nunnorna var tvungna att följa klostrets regler. De skulle hjälpa sjuka, gamla och fattiga

människor. Det var viktigt att de skötte om de växter som odlades i klostret. I många kloster

skrev munkarna och nunnorna böcker. Eftersom de skrevs för hand blev de väldigt dyrbara.

Det finns sådana böcker kvar än idag och de är så dyra att man har låst fast dem så att ingen

ska kunna stjäla dem.

Nunneklostret i Vadstena.

Ett av de kändaste klostren låg i staden Vadstena. Det klostret finns kvar idag och fungerar

bland annat som hotell. Under medeltiden bodde det en nunna här som hette Birgitta.

Birgitta var gift men när hennes man dog bestämde hon sig för att leva bara för Gud. Birgitta

flyttade sedan till Rom där Påven bodde. Hon blev helgonförklarad och kallas nu för Den

Heliga Birgitta.

Människorna i Sverige I början av medeltiden bodde det ungefär en halv miljon människor i Sverige. De flesta

bodde på landet och var bönder. Det fanns också människor som bodde i städer. Andra

bodde i stora borgar där de kunde skydda sig mot fiender. På den här tiden fanns det inte så

många olika arbeten. Man delade upp människorna i fyra grupper som man kallade de fyra

stånden. De fyra stånden var:

Adel – Adelsmännen var stormän som lovat att skydda landet och kungen.

Att skydda kungen och kriga var dyrt. De var tvungna att ha vapen, att ha

folk som tog hand om vapnen – de kallades för väpnare – och de var tvungna

att ha häst. Därför bestämde kungen att adelsmännen skulle slippa betala

skatt. Man kallade de här stormännen för ”frälse”. Frälse betyder befria och

med frälse menade man att de var befriade från att betala skatt.

4

Präster – Prästerna behövde inte heller betala skatt. Man tyckte nämligen

att kyrkan också krigade för kungen och landet men kyrkan krigade inte

mot andra länder utan mot Djävulen. Under medeltiden var man väldigt

rädd för Djävulen och därför tyckte kungen att prästerna som jobbade för

kyrkan och slogs mot Djävulen skulle slippa skatt.

Borgare – Under medeltiden började det byggas städer i Sverige. Runt städerna byggde man

murar för att skydda sig mot fiender. Städerna kom därför nästan att se

ut som stora borgar. Därför kallades folket som bodde i städerna för

borgare. Många av borgarna arbetade som handelsmän eller

hantverkare. Hantverkare är sådana som gör saker med sina händer. De

kunde till exempel vara skomakare eller snickare. Ifall du åker till Gotland

och besöker staden Visby ser du att muren från medeltiden fortfarande finns kvar runt

staden.

Bönder – Bönderna var den största gruppen. Under stora delar av medeltiden

gick det bra för bönderna. Klimatet i Sverige var ganska varmt och bönderna

fick stora skördar och kunde äta sig mätta. En del bönder hade egna gårdar,

andra arbetade hos någon adelsman som ägde en stor gård. Det var ändå svårt

för bönderna eftersom de var tvungna att betala skatter. De fick betala skatt

till kungen och till kyrkan.

Medeltida saker

Den här bilden föreställer ett lusbräde. På medeltiden var det

vanligt med löss och loppor. Särskilt vanliga var de i sängen. Därför

la man lusbrädan i sängen under dagen. Lössen kröp ner i de små

hålen och man kunde skaka bort dem innan man gick och la sig.

Det här är en styltsko. Sådana här skor var vanliga i städerna på

medeltiden eftersom marken i gränderna ofta var mycket

smutsig. Med ett par styltskor kom man upp lite och blev mindre

smutsig om fötterna.

5

Det här vapnet kallas armborst. Det fungerar så att man sätter

pilen i rännan, spänner och skjuter. Det är nästan som en

blandning av ett gevär och en pilbåge. Armborstet kunde skjuta

över 400 meter och var ett vanligt vapen bland bönderna. Man kan

säga att armborstet blev en symbol för de svenska bönderna.

Under medeltiden blev bönderna viktiga i Sverige. Sverige startade en riksdag där alla fyra

stånden var representerade. Därför fick bönderna var med och bestämma även om det var

adelns stormän som bestämde mest i riksdagen. Mest av alla bestämde såklart kungen.

Ståndsriksdagen visade ändå att de svenska bönderna var viktiga. I de flesta andra länder

hade bönderna det mycket sämre och fick inte vara med och bestämma alls.

Handel Handeln mellan länder blev vanligare under medeltiden. Tidigare hade man rest ut både för

att handla eller plundra men också för att man var nyfiken och ville upptäcka nya delar av

världen. Under medeltiden blev handeln den absolut viktigaste anledningen till att resa. Ett

land som blev rikt och mäktigt under medeltiden var Tyskland. I Tyskland bildade man något

som kallades för Hansan. Flera städer kring Östersjön blev viktiga Hansastäder. Viktigast av

alla var den tyska staden Lübeck. Den viktigaste av Sveriges städer blev Visby. Visby hade ett

väldigt bra läge ute i Östersjön.

Inom Hansan skapade man regler för handeln. Man bestämde om priser,

om tullar och andra skatter. Dessutom bestämde man att man skulle

handla mest med varandra. På så sätt blev Hansastäderna rikare och

rikare. Man lastade båtar som kallades koggar som reste mellan Hansans

städer med varor. Kogg.

Tack vare Hansan blev det vanligt att folk från Tyskland besökte Sverige. Därför var det inte

ovanligt att man hörde det tyska språket i Svenska städer. Flera svenskar lärde sig också att

tala tyska. Från Tyskland kom även det klädmode som svenskarna härmade. På så sätt blev

länderna alltmer lika varandra.

I de svenska städerna bildades ett annat slags förbund som kallades för skrån. Ett skrå var ett

förbund för folk med samma hantverksjobb. Till exempel så gick skräddarna ihop i ett skrå,

skomakarna i ett och så vidare. I skrået bestämde man sådant som priser och hur många det

skulle få finnas av olika hantverkare i staden. Ifall det till exempel flyttade in en skomakare i

en stad var han tvungen att kontakta stadens skomakarskrå och fråga om lov innan han

började arbeta som skomakare.

Om en ung pojke ville bli till exempel skräddare var han först tvungen att arbeta som lärling

(elev) hos en vuxen skräddare. När han blivit riktigt duktig fick han visa det genom att göra

ett mästarprov. Efter det fick han rätt att öppna ett eget skrädderi. På så vis höll man inom

6

skrået koll på hur många som hade ett visst yrke och på att de faktiskt var duktiga på sitt

jobb.

Pesten I mitten av 1300-talet kom den största katastrofen som funnits till Sverige. Allt började

troligen i staden Kaffa på Krim-halvön. Där hade handelsmän från Italien blivit instängda

under en handelsresa. Utanför Kaffas murar fanns fiender . Fienderna var mongoler och de

italienska köpmännen kunde inte ta sig ut ur staden.

Italienarna och mongolerna krigade och sköt pilar och kastade sten på varandra över muren.

Bland mongolerna spred sig en konstig sjukdom. Folk fick stora bölder och dog. Mongolerna

upptäckte att de blev smittade av liken. Det visade sig att det var råttor bland de döda och

att råttorna smittade. Smittan kom sig av att råttorna bar på

pestloppor som bet människor och då fick människorna den

hemska sjukdomen.

Mongolerna kom på hur de skulle kunna besegra

Italienarna. De kunde ju ge dem smittan genom att kasta in

döda kroppar över stadsmuren. När Italienarna såg att lik

kastades in i staden blev de först rädda. När de såg att det kröp ut råttor ur kläderna från

liken blev de ännu räddare. Snart började även de italienska köpmännen bli sjuka och dö. De

som fortfarande levde sprang ut ur staden och ner

till sina skepp.

Tyvärr kom även råttor med på skeppen och när

råttorna dött hoppade lopporna över till

människorna. När köpmännens båtar kom hem till

Italien vad nästan alla köpmän döda. Den nya

hemska sjukdomen pesten hade kommit till

Europa. Man kallade sjukdomen för digerdöden

som betyder stora döden. Ett passande namn eftersom väldigt många dog. Kanske så mycket

som uppåt hälften av alla människor i Europa.

Genom båtresor kom pesten också till Norden. Först till den Norska staden Bergen tror man,

sedan vidare mot Sverige och Finland. Människorna på den tiden förstod inte var sjukdomen

kom ifrån. Många trodde att det var ett straff från Gud men det förstod inte vad de hade

gjort för att göra Gud så arg. Pesten försvann till slut men kom tillbaka flera gånger under

medeltiden men inte lika hårt som första gången. Idag hade vi kunnat bota pestsjuka med

antibiotika (penicillin) men sådant fanns inte på medeltiden.

7

Regenter En regent är någon som bestämmer. Det kan vara en kung, en drottning eller någon annan

som regerar ett land. Under medeltiden hade Sverige flera regenter. Vem som var Sveriges

första kung vet vi inte säkert. Vi vet däremot säkert genom att det finns skrifter som inte är

sagor som visar att Olof Skötkonung var kung i Sverige i gränstiden mellan vikingatid och

medeltid och att han döptes och blev kristen.

Senare regenter vet vi tack vare skrifterna betydligt mer om. Vi vet också att när stormännen

valt en ny kung så reste han runt i landet och visade upp sig. Det gjorde han för att visa för

folket att ”Jag är er nye kung, det är mig ni ska lyda nu”. En sådan resa kallades för Eriksgata.

Birger Jarl (1248-1266)

En viktig regent som faktiskt aldrig var kung hette Birger

Magnusson. Han var inte kung men han var rikets Jarl. Det

betydde att han var kungens närmaste man. Birger kallas Birger

Jarl eftersom han blev rikets Jarl när en kung som hette Erik

Eriksson var kung. När Erik dog fortsatte Birger att regera då det

inte fanns någon kung. Birger Jarl kom att bli en viktig man under

medeliden. Det var han som gjorde Stockholm till Sveriges

huvudstad. Birger Jarl står staty i

Gamla Stan i Stockholm.

Birger Jarl stiftade även några viktiga lagar. De kallas för Birger Jarls fyra fridslagar. Lagarna

är:

Kvinnofrid – betydde att våld mot kvinnor var förbjudet.

Hemfrid – betydde att man inte fick överfalla någon i hemmet.

Kyrkofrid – betydde att allt våld i kyrkan förbjöds. Soldater var tvungna att lämna sina vapen

i ett rum som kallades vapenhus innan de gick in i kyrkan, Kyrkor idag har fortfarande

vapenhus även om inga soldater längre ställer vapen där.

Tingsfrid – betydde att det var förbjudet att överfalla någon på tinget.

Än idag gäller faktiskt de flesta av de lagar som Birger Jarl skrev. Våld mot kvinnor och flickor

är fortfarande allvarliga brott. Hemfridsbrott är så allvarligt att till och med polisen behöver

särskilt tillstånd för att gå in i någons hem. Tingsfrid gäller i Sveriges rättssalar. Den som stör

i en rättssal kan bli utkastad. Kyrkofrid finns inte längre men polisen vill ändå inte gärna gå in

och gripa någon i en kyrka.

Birger Jarl bestämde inte bara huvudstad och skrev lagar, han krigade också. Medan Birger

Jarl regerade krigade han i Finland och lyckades ta över en del nya landområden från

Finland.

Magnus Ladulås (1275-1290)

Magnus Ladulås var Birger Jarls son. Han hette egentligen Eriksson men hans tid som kung

8

har gjort att vi känner honom som Magnus Ladulås. Det var nämligen så att under

medeltiden reste ofta stormännens soldater runt i landet och stred eftersom stormännen

ofta blev osams om vem som ägde vilken mark. För att få mat tog sig soldaterna in till

bönderna och tvingade till sig mat och sovplats. De tvingade också bönderna att ge deras

hästar mat som fanns i böndernas lador. Magnus Ladulås bestämde en lag som sa att

soldater inte längre fick tvinga sig in hos bönderna. Den här lagen blev som ett ”lås på

bondens lada”. Därför kallas han Magnus Ladulås.

Precis som sin pappa ville Magnus skriva lagar. En viktig lag han skrev kallas Alsnö stadga

eftersom den skrevs på ön Alsnö i Mälaren. I Alsnö stadga bestämde man att det inte längre

var så viktigt vilken släkt man var ifrån utan istället var det viktigt vilket av de fyra stånden

man tillhörde. På så sätt försvann en hel del släktbråk och blodshämnden blev ännu

ovanligare.

Magnus Eriksson (1319 – 1364)

Magnus Ladulås tre söner bråkade mycket om kungakronan. Du kommer att få höra om det i

berättelserna om Håtunaleken och Nyköpings gästabud senare. När bröderna bråkat färdigt

blev hans sonson Magnus Eriksson kung. Det konstiga var att han bara var tre år när han blev

kung. Han kunde såklart inte regera då utan man tillsatte en så kallad förmyndarregering.

Det betyder att några vuxna hjälps åt att regera medan kungen får växa upp och bli stor.

När Magnus Eriksson blev 16 år var det inte bara han som vuxit, hans kungarike hade också

vuxit så han blev kung över både Sverige och Norge. Precis som sin farfar var han duktig på

att skriva lagar. Den viktigaste lagen han skrev kallas för Magnus Erikssons landslag. Magnus

tyckte nämligen inte om att olika lagar gällde i olika landskap. Det skulle vara lika i hela

Sverige, tyckte Magnus.

Magnus Erikssons landslag

1. Viktigast är att alla lyder kungen. Vi ska ha samma lagar i hela Sverige så

att alla känner sig som svenskar.

2. Lagarna ska visa att Sverige är ett kristet land. Kristendomen säger att

alla är lika mycket värda inför Gud. Därför ska alla också ha samma straff

för samma brott.

Så här skrevs lagar ute i Europa och Magnus ville likna de moderna europeiska kungarna.

Därför skrev han Sveriges landslag. Innan landslagen skrevs var det vanligt att man fick

olika straff fast man begått samma brott. En bonde som slagit ihjäl en adelsman

straffades till exempel mycket hårdare än en adelsman som dödat en bonde. Även om

den nya landslagen bestämde att det inte fick vara så, så fanns det ändå kvar en hel del

orättvisa när man dömde ut straff. En bra sak med landslagen var att den gjorde så att

9

det blev omöjligt att ha trälar (slavar). Ifall alla är lika mycket värda kan ju ingen

människa äga en annan människa.

Magnus Eriksson krigade också en del. Mest mot Ryssland men det gick inte särskilt bra

och Sverige förlorade en hel del.

Albrekt av Mecklenburg (1364-1389)

När Magnus Eriksson dött valde stormännen hans släkting Albrekt

till ny kung. Albrekts pappa kom från Mecklenburg i Tyskland och

därför kallas han ofta för Albrekt av Mecklenburg i historieböckerna.

Albrekt blev ingen omtyckt kung. Han tog ut höga skatter. För att

samla in skatterna hade han folk som kallades fogdar. Fogdarna var

ofta våldsamma och kunde både slå och döda bönder som inte ville

eller kunde betala de höga skatterna.

Det var inte bara bönderna som var missnöjda. Eftersom Albrekt hade tysk pappa var han

noga med att vara god vän med Hansan. Det gillade inte adelsmännen som tyckte att

Hansan fick bestämma för mycket. Nästan alla verkade vilja bli av med Albrekt som kung.

Sverige hade förlorat Norge till Danmark. Danmark styrde också över Island och

Grönland. Den danska regenten var en kvinna – drottning Margareta.

Margareta (1389 – 1412)

De svenska adelsmännen övertalade Danmarks drottning Margareta att bli drottning

över Sverige också. Det var inte så svårt. Margareta ville gärna bestämma mer så hon

tackade snabbt ja. Problemet var att Sverige redan hade en regent som hette Albrekt och

han ville inte sluta vara kung. Han hade det bra och blev rik på alla skatter. Albrekt tyckte

det var larvigt med en kvinna som regent. Han kallade Margareta för ”Kung Byxlös”.

Det blev ändå strider mellan Albrekts och Margaretas soldater. År 1389 förlorade Albrekt

ett slag i Falköping och Margareta fick ta över som regent över

Sverige. Hon styrde nu över Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Island och Grönland. Det betydde att hon regerade över Europas

största rike.

För att göra det möjligt med en regent över så många länder

höll man ett möte i Kalmar år 1397. Där bestämde man att de

sex länderna skulle bilda en union. Det betydde att de skulle ha

en regent men att länderna själva samtidigt fick bestämma en hel del själva. Man fick till

exempel ha egna lagar. Eftersom man hade mötet i Kalmar kallas unionen för

Kalmarunionen.

10

Allt blev ändå inte som de svenska stormännen hoppats. Margareta tog också ut höga

skatter och dessutom tyckte folket att hon var orättvis. Hon var alltså inte en särskilt

omtyckt drottning.

Erik av Pommern (1412 – 1439)

Efter Margaretas död blev hennes släkting Erik kung i unionen. Erik

kom från Pommern i Tyskland och kallas därför för Erik av Pommern.

Precis som tidigare kungar blev Erik illa omtyckt. Han tog ut höga

skatter och fogdarna som hämtade in skatterna var kanske ännu

våldsammare än de fogdar Albrekt haft.

Dessutom krigade Erik mot Hansan. Det kriget gjorde det svårt för

svenska handelsmän att handla med Hansan. I Bergslagen i Dalarna

hade Svenska bergsmän börjat bli duktiga på att få fram järn ur bergen. De ville gärna

sälja sitt järn till andra länder men kriget mot Hansan gjorde det svårt.

Engelbrektupproret

Till slut blev bergsmännen så arga att de kände att de måste göra något åt saken. Det

fanns en bergsman som ägde en gruva. Han hette Engelbrekt Engelbrektsson.

Stormännen litade på Engelbrekt så han fick resa till kungen för att försöka prata med

honom om kriget mot Hansan. Samtalet med Erik gick inte bra. Erik ville inte sluta kriga

och han ville inte heller sänka skatterna.

När Engelbrekt berättade det för bergsmännen blev de väldigt arga. De bestämde sig för

att slåss mot kungen. Engelbrekt blev ledare för upproret och kungens fogdar förlorade.

Upproret kom att kallas Engelbrektupproret. Erik av Pommern tvingades fly och börja ett

nytt liv som sjörövare. Engelbrekt blev vald till chef för den svenska armen.

Engelbrekt hade också fiender och under en resa till

Stockholm övernattade han på en holme i Mälaren.

Han överraskades under natten och anfölls av en

man som kallades Magnus Bengtsson Matt och

Dag. Bengtsson högg ihjäl Engelbrekt med en Yxa.

Efter Engelbrekts död blev det oroligt i unionen.

Regenterna satt fortfarande i Danmark. I Sverige

hade vi riksföreståndare. Genom åren försökte de

svenska riksföreståndarna ibland få Sverige att

lämna unionen men det lyckades inte.

Engelbrektupproret.

11

Medeltidens sista tid Även om Engelbrekt lyckades jaga bort Erik av Pommern så skulle unionen bli kvar nästan

100 år till efter att Engelbrekt dött. Det var först efter Stockholms blodbad 1520 som

Sverige på allvar lyckades ta sig ur Unionen med Gustav Vasas krig mot Danskarna. Det

får du läsa om i femman.

Kom ihåg att…

..medeltiden var hela Europas medeltid. Mycket blev lika i Europas länder.

..kristendomen blev viktig i Sverige. Sverige blev ett kristet land på riktigt

under medeltiden.

..det bildades ett handelsförbund som kallades Hansan som bestämde över

handeln och såg till att handla med varandra inom förbundet.

..att det stiftades lagar i Sverige som skulle gälla i hela landet.

..Sverige började på grund av Hansan handla mer planerat med andra

länder.

..det var under medeltiden kungarna började ta in skatter på ett mer

planerat sätt.

..under medeltiden gjorde Birger Jarl Stockholm till Sveriges huvudstad.

..under medeltiden delades befolkningen in i fyra stånd. Adel, Präster,

Borgare och Bönder.

..under medeltiden växte många städer upp.

..under medeltiden tog pesten (digerdöden) död på kanske nästan hälften

av folket i Europa.

..Sverige gick i union med Danmark, Norge, Finland, Island och Grönland

under medeltiden. Året var 1397 och unionen kom att kallas

Kalmarunionen.

12