1900-talets idealsvngningarUnder 1900-talet skedde mnga stora frndringar och i takt med alla dessa historiska hndelser skapades och ombildades samhllets ideal. Dessa rtionden fr ni flja utvecklingen av de manliga och kvinnliga idealen och deras pverkan p samhllet och miljn som sedan pverkade mnniskans hlsa.

1920-taletUnder 1920-talet skedde ngra viktiga historiska hndelser som till exempel att kvinnlig rstrtt infrdes och att Sveriges radios uppstart. Den allmnna vlfrden kade med en stigande brs men vid rtiondets slut s intrffade en pltslig brskrasch. Under rtiondet hade det frsta vrldskriget precis tagit slut och mnniskornas lycka bidrog till en kad kpgldje och ekonomin steg igen. I Stockholm ppnade NK (Nordiska kompaniet), det stora modevaruhuset. De senaste modellerna, i mrk sammet och kombinerat med lnga prl halsband var en stor modetrend och inspirationen till denna glamour hmtades frn filmstjrnorna p den lokala biografen och de amerikanska charlestondansare. En annan stor trendsttare var Gabrielle 'Coco' Chanel, som introducerade den "lilla svarta" fr vrlden, r 1926.

Nr radion utvecklades och blev en sjlvklarhet i det svenska hemmet s blev det mjligt fr samhllet att dela information mellan landsbygden, staden och omvrlden. I takt med att informationen spred sig snabbare med nya trender som folket fljde gjorde att mnniskor utvecklade sina stilar och ideal ut efter informationen som kom frn storstderna och omvrlden. Man fick fram nya stilar frn till exempel USA och andra kontinenter dr man kommit lngre med sina ideal inom till exempel modet. Att radions framfart spred information snabbare kade ven intresset fr att flja en typ av mode. Nr tillgngen p andra ideal, som man kunde jmfra sig med, blev tillgngliga fr hela folket och inte bara de rika vxte det fram en bild om hur den ideala svensken skulle vara. Centrala ideal i detta samhlle var sktsamhet, disciplin, ansvarstagande, fostran och bildning, men rent stilmssigt s fanns det tydliga trender.

Mannen skulle vara vlrakad, inte ha stor mustasch, framklippta ron vilket skulle visa p en vlstdad person. Man skulle skilja p de moderna, kontrollerade, rationella och knsliga mnnen frn de utlevande, ovrdade och ej disciplinerade rskinnen. Det man kan se hr r att mannens ideal inte har ndrats allt fr mycket under rtiondenas gng.

r 1921 infrdes kvinnlig rstrtt vilket ledde till att kvinnan fick strre chans att pverka samhllet och p s stt gjorde hon sig lite friare frn det mansdominerade samhllet. Detta frndrade det kvinnliga idealet. Kvinnan gick frn hrt snrade korsetter till lsa och lediga klder som dolde eventuella kvinnliga former. Om midjan var markerad alls, s var den placerad under rumpan. Fr flja hrmodet var det kort eller "bobbat" hr, en kort frisyr, som gllde. Man fick ett mer manligt mode fr att uttrycka sin mer sjlvstndiga stllning. Fr att sammanfatta kvinnans ideal under 20-talet s skulle man vara smal, med sm brst, smala midjor och hfter. Man skulle rka fr att visa sig sjlvstndig och cigaretterna symboliserade kvinnlig frihet.

Kvinnans ideal hade utvecklat en trend att man skulle rka cigaretter vilket ledde till en stor pverkan bde p hlsan och miljn. I frsta hand pverkas rkaren och de(m) i dess nrhet. P 20-talet hade man inte den medicinska kunskapen om hur kroppen pverkades, till exempel under graviditeten d fostret kan hmma sin utveckling. Men det r inte bara kroppen som pverkas utan ven miljn, under tillverkningen av tobaken. Under tillverkningen anvnde man tunga kemikalier som var dliga fr miljn och mnniskorna i dess nrhet.

Kemikalierna var ett stort miljproblem men lmnade ven stora fysiska skador p arbetarna. Detta var ett bevis p hur de som arbetade med tobaken inte hade ngra rttigheter till olika skydd mot kemikalier. Indirekt ledde denna vg av rkning till att blev mjligt att bedriva en nstan slavlik handel av dem som arbetade med tobaken. Det togs ingen hnsyn till de mnskliga rttigheterna. P den tiden var man inte lika medveten om vilken pverkan ens rkning hade p mnniskor och milj. Detta kunde bero p dlig kommunikation och allmn information ven om detta kan ha bttrats i samband med Sveriges Radios uppstart r 1925. ven i samband med att kvinnor fick rstrtt kade antalet kvinnor som utbildade sig vilket bidrog till deras sjlvstndighet och personliga frigrelse.

1950-taletP 1950-talet kade vlstndet i Sverige snabbt. Sverige kunde dra frdel av ett samhlle som inte slagits i spillror av kriget och investeringar tog fart. Produktion och konsumtion kade och ekonomin utvecklades starkt. Produceringen av fordon och byggnationen av andra allmnna platser pverkade frsts miljn negativt. Gruv- och skogsindustrin expanderade och exporterade till lnder som byggde upp sin ekonomi men ven tillverkningsindustrin kade kraftigt. Industrin behvde arbetskraft och arbetslsheten sjnk. Sverige fick under en tid importera arbetskraft fr att mtta behovet inom industrin. Mnga tekniska och medicinska framsteg grs under 50-talet som i sin tur ger frutsttningar fr produktion av nya produkter.

Bilgandet kade i och med att hushllen fick bttre ekonomi. Sverige brjade bli ett mer bilburet folk och tog intryck frn det stora landet i vster. Omgivningen brjade anpassa sig efter bilarna, det byggdes t.ex. bttre vgar och mer bensinstationer men ven drive-in biografer och drive-in snabbmats restauranger. Design p bilar utvecklades snabbt och i mnga fall blev amerikanska bilar frebild fr europeiska tillverkare och fr europeiska ungdomar. P slutet av 1950-talet kom begreppet raggare till. Bilen blev en del av identiteten fr det kade vlstndet och ocks ett ideal fr en denna och kommande generationer.

Det var stor kontrast mellan kroppsidealen p 20- och 50-talet. Till skillnad frn 20-talet skulle hemmafrun p 50-talet ha vackra kurvor. Midjan skulle snras ihop medan bysten och hften skulle lyftas upp och framhvas. De som var smala och inte hade ngra former fick stoppa in hfthllare och bra stlfjdrade behkupor. Att bli en hemmafru var ngot varje kvinna ville uppn. Medan mannen var borta p dagarna och jobbade och frsrjde familjen skulle frun var hemma p dagarna, ta hand om barnen och skta alla hushllssysslor.

Fritidssysselsttningar blir viktigare under 50-talet. Med kat vlstnd och kad lagstadgad semester har man rd och mjlighet att vara ledig. Dagarna var inte p samma stt som tidigare bara prglade av arbete.

Den populraste genren under 1950-talet rockabilly, det var dtidens rock'n'roll. Det var som en blanding mellan hillbilly, blues och country. En av de strsta artisterna under 50-talet var Bill Haley, han exprimenterade med blues och elektriska instrument. I mitten (ut)av (utav) 50-talet var Elvis Presley som skivor ver hela vrlden vilket gr honom till den bst sljande artisten genom tiderna. Folk gillade inte bara Elvis fr hans musik utan han var ven en stor flickidol och mnga killar sg upp till honom, de ville se ut och vara som honom.

Idealet fr kvinnorna var att vara gift och ha barn, man fick inte vara gravid och singel.Klder, smink och hr var mycket viktigt under 50-talet precis som idag. Kvinnornas klder var ofta tighta i midjan fr att visa kvinnans former.Fr killar gllde det att kpa en moped s fort man fyllt femton, fr killarna som arbetade och tjnade egna pengar skulle man spara ihop till en motorcykel, och nr dom blev gamla nog att skaffa krkort kpte dom flesta amerikanska bilar. Det fanns ungefr ett fik i dom mindre samhllena dr knutarna samlades vid en jukebox och lyssnade p Elvis Presley och andra rockidoler. (styckeindela korrekt)

1953 kom Coca-Cola till sverige, efter att den grundas 1886 i USA var den frbjuden i Sverige tills 1953 fr strst. Han var en amerikansk rocksngare som ofta blev kallad fr The King. Han har slt ver en miljard den innehll fosforsyra och koffein.Ngra r efter Coca-Colan blev tillten i Sverige invigdes ven den frsta hamburgarbaren Burger-Grill i Helsingborg dr Sveriges frsta hamburgare kan ha lagats. Efter det blev spred sig trenden med snabbmatsrestauranger ver hela Sverige.Charterturismen tog ven fart. 1951 fick man lagstagad rtt till 3 veckors semester i Sverige. I och med att man fick betald semester drog intresset fr utlandsresor igng. I brjan frdades man vanligast med tg, buss och bt. Men 1995 arrangerades den frsta charterresan med flyg. Flyget gick frn Stockholm till Palma, Mallorca och varade i 16 dagar. Eftersom man nu kunde flyga utomlands och fler hade tid med den betalade semestern s kunde man ka till andra lnder och ta in deras kultur och p s stt ndra sin stil.

1970-talet1970-talet var ett rtionde prglat av stora hndelser och revolutionerande frndringar, p mnga olika fronter. 1971 enades samtliga riksdagspartier i Sverige om en satsning att bygga elva krnkraftsreaktorer fr att minska beroendet av importerad kol och olja. D visste man ej att krnkraftsdebatten skulle vxa sig stor under resten av 70-talet. Oljekrisen 1973 innebar att priserna p olja gick upp drastiskt vilket skapade en allmn debatt om andra mjliga energikllor. Folk brjade se de negativa effekterna med bde olja och krnkraft och kampen fr miljn togs upp p allvar. Almstriden i Stockholm d tusentals stockholmare protesterade mot skvlingen av hundrariga almar fr byggandet av en tunnelbaneuppgng r ett exempel p det nyfunna engagemanget. Folk tltade runt och sov i hngmattor i almarna fr att skydda dem. Man brjade bra pins med texten Atomkraft? Nej tack fr att visa sitt motstnd mot krnkraft och politiskt engagemang blev mer och mer vanligt.

Under 1960-talet brjade hemmafruidealet ifrgasttas och uttrycket jmstlldhet myntades fr att beskriva frhllandet mellan mn och kvinnor. Under 70-talet kom en rad reformer som (ledde) underlttande fr kvinnor att g ut i arbetslivet med lika rttigheter som mn. Dock blev arbetsmarknaden mer och mer uppdelad d den offentliga sektorn vxte under denna tid, fler jobb skapades inom kvinnodominerade yrken som vrd, skola och omsorg.

Vietnamkriget var ett resultat av de tv politiska gruppernas krock, kommunisterna i Nordvietnam och de liberala i Sydvietnam. Kriget brjade nr Nordvietnam skickade trupper till syd, och beslt om avrttningar p hgt uppsatta sydvietnameser i nord. Flera av vrlden stormakter drogs med i tvisten eftersom de ville skydda sina globala intressen. Andra kommunistlnder som Sovjetunionen och Kina, hjlpte Nordvietnam med vapen och skydd och frsvrade kriget enormt. USA bidrog med soldater fr att hjlpa Sydvietnam hlla kvar vid sin liberala ideologi. Presidenten Dwight Eisenhower sg oroligt p hur kommunismen spred sig i vrlden, och var drfr orolig att hela Asien skulle tas ver av detta onda tnkande. De hade tidigare vart i konflikt med Sovjetunionen och Kina, och knde drfr att det behvde stoppas. Men det blev inte precis som de tnkt. Amerikanerna framstlldes som de(m) onda i hela dramat, eftersom de var vsterlnningar som kom till Asien och brjade slppa bomber ver Vietnam, och det var majoriteten civila som ddades.

Politiska strmningar var till stor del orsak till 70-talets mode och ideal i Sverige. Kvinnornas tillgng till arbetsmarknaden brjade p riktigt, och de fick p alla stt mer att sga till om inom omrden som politik, arbetsliv, och yrkesliv. Kvinnor brnde sina behar fr att visa sitt distanserade frn hemmet, d de inte lngre ville vara fast i hemmafru-spret och protesterade fr sin lika rtt. Samtidigt brjade miljtnkandet, och man brjade vara mer naturlig. Att inte raka sig var populrt, man ville vara vild och vacker. Hr var naturligt, drfr skulle det f vxa fritt. Frger och mnster p plagg var ofta i positiva kulrer, vilket kan kopplas till hippiekulturen vars ml var global fred, lugn och ro, samt en hllbar milj. De vnsterengagerade som ville st emot traditionellt och strikt mansideal bar nbbstvlar och murarskjortor, som ansgs vara arbetarklassens mode. Idealen om mannens roll frndrades ocks med milj- och hippierrelserna som utmanade den egenmktiga, ordentliga och dominerande mannen med att bra klder i material som velour. Radikala tankar om frndringar som var ndvndiga p jorden brjade komma, och man ville snabbt gottgra fr det slsaktiga sttet man levt p tidigare. Kvinnor och mns jmlikhet brjade diskuteras, och feminister var en politisk grupp som brjade ka i landet. I och med det tankesttet (s) blev unisexmodet populrt. Klder skulle inte lsas till ett kn, utan vara ppna att anvndas fr alla. Det slappa, mjuka modet med plyschoveraller var gemensamt fr mn och kvinnor vilket skapade den naturliga och befriade kroppen.

I och med frigrelsen frn det gamla levnadssttet ville mnniskor ndra p allt, man kanske sg klderna d som ett fngelse och knde att man ville revolutionera i kldesvrlden. Folk ville slppa de gamla stela klderna och bli mer fria, och inspirerades av en hllbar utveckling. Frndringarna som skedde runt om i vrlden var drastiska och i samma takt som att gamla traditioner ifrgasattes ville man d visa den totala motsatsen till det gamla. Det rckte till exempel inte bara att sympatisera med feminism, utan du skulle ocks uttrycka det visuellt genom att bra unisexklder och att vgra bli bedmd fr din kropp.

Ur ett miljperspektiv pverkade de nya idealen och tankestten mycket d debatten om hllbar utveckling togs upp och fler och fler blev miljmedvetna. Diskussionen om alternativa energikllor gjorde att frgan kom upp i rampljuset och d fler blev engagerade brjade ocks nya ider till frnybar energi komma. Mnga kmpade fr hllbar utveckling. andra sidan blev det populrt att rka bland annat cannabis, frmst bland hippies som nskade frihet och fred p jorden. Odling av cannabis krver stora mngder energi med konstgdning vilket leder till koldioxidutslpp. Nr det gller hlsoperspektiv fr mnniskor r cannabisrkandet ocks en faktor, d det r skadligt och frsmrar flera av vra tankefunktioner s som uppmrksamhet, koncentration och minne.

Den rda trd vi ser lper mellan dessa rtionden och deras samband r att hlsofaror kommer i vgor i form av olika trender. Idealen har inte alltid lett folket till en sundare livsstil d idealen bygger p vem som har ett intresse att tjna pengar p olika trender; till exempel olika kldesmrken, tobak och bilar. Fretagen har under alla rtionden tagit mnniskors behov av bekrftelse till sin egen frdel. Att trender som till och med r farliga kan sl igenom visar p mnniskors behov att bli bekrftade av varandra och ngot strre n sig sjlv, att bli en i gnget.

Kllor:http://lissenko.net/kronika/index.php?option=com_content&view=article&id=42&Itemid=65http://www.users.abo.fi/sjylha/mode.htmhttp://www.aftonbladet.se/sofismode/article10477727.abhttp://stockholmsmode.devote.se/category/866883/1920-tal_310985.htm

http://alltomjamstalldhet.se/?page_id=270http://www.kalla-kriget.se/,http://www.so-rummet.se/kategorier/vietnamkrigethttp://www.popularhistoria.se/artiklar/kvinnokroppens-ideal-%E2%80%93-smart-eller-mullig

Vem stter idealen?

Att idealen i samhllet skapas och frndras utifrn vad massmedierna vljer som medieutseendet, r ngot inte alla tnker p, men vad tror dagens ungdomar pverkar dem? Vi har drfr gjort en underskning fr att se vad tonringar med koppling till innerstaden tror pverkar dem mest.

Inledning/sammanfattningVi ville ta reda p hur ungdomar anser att de blir pverkade av media. Vilken typ av knda personer har mest inflytande p hur idealen i samhllet formas? Vem blir man mest pverkad av? Vi ville se hur de sjlva bedmer och vljer fredmen och hur de olika idealen formas av dem. Fr att ta reda p detta gjorde vi en underskning i form av en enkt, dr ungdomar fick svara p vem de sjlva pverkas av i media. Syftet med denna underskning r att se vilken mediagrupp som pverkar samhllets ungdomar mest och att f en uppfattning om hur ungdomar sjlva resonerar om huruvida de blir pverkade eller ej. Denna rapport kommer best av avhandling, resultat, diskussion och analys av resultatet samt en slutsats.

Metod/Hur vi gick tillvgaVi formulerade en enkt dr vi stllde frgorna:

Vilket kn r du? (tjej, kille, annat)

Vilken av nedanstende alternativ pverkar din syn p samhllet mest? Vlj ett alternativ. (bloggare, politiker, skdespelare/skdespelerskor, modeller, artister, inget av de ovanstende, annat).

Sedan hade vi fljdfrgan:

Har sikterna frn mnniskor i din nrvaro inverkan p hur ditt beslut ser ut? (ja, nej, vet ej)

Vi infogade ven tv hjlptexter fr att frtydliga vra frgor och undvika missfrstnd. I brjan av enkten fanns denna hjlptext: I vr underskning vill vi att ni besvarar vilken typ av mediegrupp som pverkar er syn p samhllets ideal. Enkten riktar sig till dig som r mellan 14-20 r. Besvara frgorna nedan och besvara sedan fljdfrgan. Obs. Ringa in dina svar.Nsta fanns parallellt med frga tre. Om din kompis har en stark sikt om sitt svar i frga tv, pverkar det dig d?

Underskningen gde rum under 12/03- 2013 till den 13/03-2013. utfrgningen skedde under dagtid mellan kl, 12.00-15.00. Med vr frdiga enkt gick vi sedan runt och delade ut och samlade in svar p Drottninggatan i Stockholm och p Kungstensgymnasiet. Vi frgade ungdomar mellan ldrarna 14-20 r.

Kllor/kllkritikVi genomfrde som sagt underskningen p ungdomar p Kungstensgymnasiet och ven ungdomar p Drottninggatan. Vi valde dem som sg ut att vara mellan ldrarna vi satt som ramar, och gav dessa ett lspapper med enkten s de fick svara anonymt. Detta kan vara till vr frdel d de flesta vgar svara rligt nr ingen behver se deras svar. Hade vi stllt frgan muntligt, till exempel till ett kompisgng, hade grupptryck pverkat eftersom det d r hgst offentligt vad varje person svarar. Anonymiteten av individuella svar p lspapper gr att vr underskning blir mer verklighetstrogen. En faktor som kan pverka svaren p vr enkt r att de tillfrgade uppfattar frgan olika eller inte lser ordentligt. Detta r sjlvklart svrt att mta d det inte gr att veta om de skulle svarat annorlunda eller om de lst frgan slarvigt. En till sak som skulle kunnat pverka om mnniskor svarat ordentligt och lsa igenom frgorna r att vi frgade mnniskor som var p vg ngonstans och att de var mitt p dagen vilket gr att de kan ha varit stressade eller att de inte orkade svara ordentligt d de kanske inte hade tid.

Resultat

Vilken av nedanstende alternativ pverkar din syn p samhllet mest? Har sikterna frn mnniskor i din nrvaro inverkan p hur ditt beslut ser ut? Antal killar/tjejer som svarade: DiskussionVi har analyserat resultaten och kom fram till att eftersom det vanligaste svaret i frga 2 var annat brjade vi genast reflektera ver vilken typ av person som de har i tanke som ej fanns med i alternativen. Alternativet inget av de ovanstende var ocks valbart vilket tyder p att de som svarat annat d har ngon speciell grupp eller enskild person i tanke, ngot som inte fanns med bland vra svarsalternativ. 62% av de som svarat annat svarade ven ja p frga fljdfrgan, frga tre, som undrade om sikterna frn mnniskorna i din nrvaro har inverkan p hur ditt beslut ser ut. Om vi skulle haft ett svarsalternativ i frga tv som ld mnniskorna i din omgivning, skulle fler valt detta alternativ eftersom s mnga faktiskt svarade ja p fljdfrgan nummer tre?

Vi frgade ven fler tjejer n killar, vilket kan ha pverkat svaren genom att intressen kan skilja sig mellan knen, vad eller vem man ser till och vad man knner sig manad att svara. Till exempel fick vi inga svar med modeller eller bloggare frn de som angett att de r killar, detta kan bero p att de pverkas av till exempel kompisar som r nrvarande vid tillfllet d enkten gjordes eller att dem helt enkelt inte lser lika mycket bloggar och inspireras av modeller som de tjejer som svarat. Vi frvntade oss att fler av de tillfrgade skulle vlja svaret bloggare. Mnga unga tjejer besker dagligen knda bloggar och blir pverkade av idealen p dessa, p gott och ont. Vi tror att mnga inte vill erknna att de hmtar inspiration och ofta besker bloggar d det har ftt dligt rykte nr kontroversiella bloggare som till exempel Kissie eller Blondinbella syns i media som ibland extrema exempel p dagens ungdom. De fr dligt rykte bland vuxna som inte vill att deras barns frebilder ska vara dessa.

Majoriteten av killarna svarade politiker, som de personer som pverkas deras syn p samhllet mest. Vi stllde oss frgan varfr just flertalet killar vljer politiker, men inte till exempel bloggare? Kanske fr att framst som mer intellektuella eller behlla sin manlighet istllet fr att vlja modeller, som kunde ha ftt dem att st i en mindre manlig position. En annan anledning kan vara att de knner fr stort grupptryck i allmnhet att vlja ngot som inte anses vara bgigt eller tntigt som ens kompisar kanske skulle anse. Fr vi lever idag i ett samhlle dr, oftast killar, kallar varandra fr skllsord som r homosexuellt diskriminerade nr ngot inte anses vara manligt nog.

S hur mycket anpassar vi oss, tjejer och killar, fr att inte bli krnkta fr de individuella val vi gr efter vr omgivning som mjligtvist inte tycks uppskatta? Hur mycket visar vi egentligen av vr riktiga insida och hur mycket dljer vi fr att inte upprra samhllet? Till slut, r det ens vrt att anpassa sig efter vad alla andra tycker bara fr att passa in i samhllets mall under en sorts period? Vill vi pverka andra genom att vga sticka ut eller fortstta gmma oss i skuggorna?

En 80-tals hrdrockares sikter p 2000-talet.Dennis Skantz berttar om hur sin uppvxt och hndelserna dr omrking pverkat hur han ser ut idag. Hur mycket pverkar sammhllet oss egentligen, och ndrar det oss som personer?

Jag och pappa satte oss ner i den bruna soffan, det luktade tacokttfrs i hela huset.Han brjade med att bertta om nr han var ungdom. Under mina tonrs r 82 till 88 s sg jag upp och frskte likna Sebastian Bach brjade han med, Sebastian var en medelm i heavy metal-gruppen Skid Row. Vi frskte nstan se ut som tjejer fast med manliga drag. sa han och gav sin iPad till mig dr han skt upp en bild p Sebastian. Med det lnga hret, rhngerna, halsbanden och tajta byxorna kunde jag bara hlla med.Jag iakttog bilden och la mrket till att Sebastians mage som syns igenom den uppknppta skinnjackan var rtt s spinkig. Nr jag frgar honom fall kroppsidialet var samma som idag skakar han snabbt p huvudet. Folk trnade, men mest inte fr att man ville ha stora muskler och magrutor och det var absolut ingen press p att man skulle ha det. Man trnade mest fr att vara stark eller m bra.Pappa ger mig sin iPad igen, den hr gngen med en bild p min honom sjlv som yngre. S dr sg jag ut som ung sger han och jag kan inte lta bli att skratta, han skrattar med mig, jag nickar och ger tillbaka iPaden. Jag r rtt s glad att han inte ser ut s lnge med det lnga lockiga hret. Men trotts det s har han inte slppt det helt, n idag sitter han med hrdrocks t-shirts och lyssnar p 80-tals hrdrock.

Jag vxte upp under Flower Power perioden Sa han och brjade sedan bertta om hur hans uppfostran var. Nr hans frldrar vxte upp s var dom vldigt hrt hllna, vilket gjorde att de sedan gjorde en slag revolution emot deras frldrars uppfostran. S Dennis frldrars uppfostran var raka motsattsen till hur hans frldrar uppfostrat honom. Han fick ta mycekt ansvar och fick lra sig ganska fort att ta hand om sig sjlv. De frgade inte s ofta om de han hade lxor eller hur det gick i skolan, vilket bidrog till att han inte hade de bsta betygen. Nr han sger dras hans mun ner lite, jag tror han nskat att hans frldrar brytt sig lite mer.Jag blir genast nyfiken p hur den fria uppfostran har pverkat hans uppfostran p mig och min storebror Linus. Jag kan rligt sga att jag uppfostrar er som mina frldrar uppfostrade mig, det var alldeles fr fritt. Jag har tagit med mig det bsta frn mina frldrars uppfostran till hur jag idag uppfostrar dig och Linus. Men jag visar att jag bryr mig mer och jag har bttre relation med er. Sa han och hans mungipor hngde fortfarande nere. Jag frgar fall han nskat att hans frldrar brytt sig mer och varit dr fr honom. Han svarar att dem flesta utav hans kompisar blev uppfostrade p samma stt, det var s man gjorde p den tiden.Ngot annat som ven lrde mig att vxa upp fort var nr jag lg i lumpen. Sa han och jag nickade. P den tiden var alla killar tvungna att gra lumpen, vilket man inte r idag. Det tycker jag r synd! Lumpen var otroligt lrorikt och jag tycker alla killar borde ha gjort det. Samt att vi nu inte har ngot frsvar ifall Sverige skulle hamna i krig.Ngot som ven satt spr i honom idag frn hans uppvxt var en kampanj som heter Hll Sverige Rent. Detta har pverkat honom stort, han skulle aldrig f fr sig att kasta ngot p marken, vilket frekommer vldigt ofta hos dagens ungdomar.

Min storebror kommer in och bryter samtalet fr att ta middag, jag suckar och flyttar mig s han ocks fr plats i soffan."Vart var vi?" Frgar pappa och jag lser igenom mitt frgepapper igen. Jag ber honom bertta lite om hur politik har pverkat honom och han berttar om ett projekt han gjorde i skolan dr dom skulle skriva om John F Kennedy. Han fick d reda Johns sikter och politik, vilket pverkade honom och d brjade han hlla med John. John F Kennedy stod mycket fr att alla skulle ha samma rttigheter och demokrati vilket Dennis ocks gjorde. Trotts att John redan hade dtt innan Dennis ens var fdd s hade hans sikter en stor pverkan p Dennis politiska sikter.

En stor pverkan var nr mobilerna och datorn slog igenom. Nr han vxt upp hade han brevvxlat med sina kompisar som bott lngre bort och nu kunde man helt pltsligt g runt med en telefon, och ringa folk vart man n var.Hans jobb som mklare har ven pverkats stort eftersom han nu kan lgga ut objekt p internet dr intresserade kpare kan se dom istllet fr att bara se dem i tidningarna eller i skyltfnstret utanfr deras kontor.Det mesta hnde under 1900-talet, det r som att vrldens utveckling har stannat under 2000-talet.

Nr han gick i skolan fanns inte Internet s han kunde inte hitta information till sina skolarbeten p google eller ngot annat forum. S nr de skulle hitta information fick dom g till bibliotek och lsa i bcker eller sl upp i uppslagsverk. Nr han till exempel skulle skriva ett stor kompendium om Turkiet s kte hans mamma till stan och hmtade massa resekataloger dr dom kunde hitta information om Turkiet.Detta r en stor skillnad frn idag d vi tar frgivet att vi kan hitta allt p Internet och inte slr upp i uppslagsverk eller s ofta gr till biblioteket och lser i bcker.

Nr jag var klar med intervjun skakade vi hand och sedan gick jag upp p mitt rum. Jag kunde inte lta bli att sluta tnka p intervjun. Vrlden har frndras mycket under de senaste 40 ren men inte hans sikter. Kommer mina sikter se likadana ut nr jag r 40?

Elin Skantz

Ideal frossa.Mats Andersson, min pappa. En terberttelse i hans ungdomsr och hans utformning till den person som sitter hr idag. Lag och ordning blandas med utbildning som prglar han till en framt individ. En omtumlande resa genom pappas liv. Med en helt annan generation berttar han nu fr oss ungdomar hur han hade det nr pappa var ung!

Pappa och jag kliver in i kket, kl r 18.17 och det har precis brjat skymma utanfr s lamporna fyller sin funktion genom att kasta ett varmt ljus ver kket. Maten r under full tillagning i ugnen och det r ktt med potatis. Doften av kttet som lagas i ugnen mter doften av aroma ljus som brinner i fnstret vilket bildar en stillsam doft av hemma. Vi stter oss ner mitt emot varandra vid kksbordet, Pappa fingrar p smulorna p bordsduken och vntar medans jag frbereder minafrgor. Jag stllde frsta frgan och vntar in hans reaktion:Vilka faktorer har bidragit till formandet av din identitet?Pappa fnyser ver den frsta frgan och konstaterar sarkastiskt Vad ltt att svara p och ser bekymrad ut nr han brjar tnka efter. Jag lger d till att jag har underfrgor till min hjlp och pappa suckar lttat. Svaren sitter lngt inne och pappa fick tnka efter ordentligt fr att kunna ge ett vettigt svar.Efter en minut ungefr s svarar Pappa:Jag har inte direkta ngra konkreta vrderingar som jag kan stta ord p. Jag mste nog sga att jag har kvar de jag tagit med mig frn min uppvxt i en arbetarfamilj. Han frklarar sedan lite ur sin uppvxt.

Pappa r fdd r 1963 i Sandviken, i en familj p fyra personer en mamma och en pappa som bda hade jobb och en ldre syster. Pappa konstaterade att han vxte upp i en normal arbetarfamilj och genom det sttet han har vuxit upp formats till den han r. Han anser inte att ngra specifika politiska hndelse eller historiska har ndrat honom srskilt, det r mer frldrarnas synpunkter som tex pappas mamma, min farmor, som jobbade som polis gjorde s att man fick det synsttet p livet att man ska gra rtt fr sig och jobba, inget alternativ att inte gra det efter som hans mamma var s pass strng och respektgivande och gav en stor respekt fr auktoritet, g i skolan f utbildning var ocks av hg prioritet. Att hans mamma hade s pass stor pverkan p pappa gjorde att han hll sig undan mnga dliga laster som droger och alkohol vilket har format pappa till att inte uppmuntra sdana laster hos mig och mina syskon. Den bilden jag har av min pappa r att han har mnga starka sikter om hur saker och ting ska ske vilket enligt mig r positivt fr han kan ven ta hnsyn till andras sikter. Han vill alltid vrt bsta och lgger stor vikt p att vi ska plugga och ha ambitioner i livet, jag tror att han pverkades mycket av hur situationen i hemmet sg ut och hur hans frldrars stndpunkt sg ut. Att de var s noga med att ha ambitioner och att vara ordentliga har verkligen fljt pappa genom ren.

Han berttar ven bestmt att han under sin uppvxt inte hade samma influenser frn media som vi har idag och frklarar att man gick till biblioteket och lnade bcker, tidningar, skivor och filmer som man studerade och hmtade inspiration ifrn. Man var starkt prglad av modet men det var aldrig ngot specifikt utan det ndrades jmt som det gr n i dag. Det var en starkare influens enligt pappa att man skulle ha samma eller liknande klder som sina kompisar jmfrt med idag d det inte r lika accepterat att vara en i mngden. Jag tror att det r naturligt att det var s p den tiden fr d hade man inte s mycket inspiration och information om nya stilar att hmta fr att skapa en unikare stil. Man hmtade stilar frn varandra. Det mest konkreta idealet som pappa kan komma p r bodybilder idealet men det frklarar pappa sedan att han inte anammade det.S starka kropps ideal har alltid funnits men jag tror att det var lttare att motst dem frut fr fixeringen var inte lika stark vid idealen och kanske hade man en lite mer sund syn p mnniskokroppen i alla fall om man ska lyssna p det pappa sagt. Man lade heller inte ner samma mngd prylar i sin vardag. Det kom frst efter andra vrldskriget d Sverige hade klarat sig bra och kom med hjlp av naturresurserna snabbt p framkant med sin ekonomi vilket pappa mrkte av i och med att ekonomin hela tiden kade och mnniskorna konsumerade s var det ltt att tjna mycket pengar och snabbt men han studerade just d s var sjlv inte med d. Men ngra r senare s trffades den svenska kronan av inflation och en lgkonjuktur vntade under 1990 talet. Pappa mrkte av det i och med att rtorna skt i hjden och det blev jobbigt fr de som hade ln. Men pappa hade tur att han inte hade stora ln s han blev inte pverkad just d, men det han tog med sig var att han nu r frsiktig med att lna pengar och tjnar pengar i stllet. Att man hela tiden har koll p rntorna och investerar pengarna skert. Jag tror att det r en nyttig syn att man sparar och inte tar ondiga ln som sedan blir en last om man inte kan betala. Det minskar ven konsumtionen i lngden om man lr sig att hushlla med sin ekonomi, fr d konsumerar man inte i ondan.Det kommer jag ta med mig i framtiden till mig och min familj. Vi avslutade intervjun dr och pappa stller sig upp fr att ta ut maten ur ugnen och vi avnjuter en trevlig middag.

AV: Matilda MatsdotterKlla:http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1968%E2%80%931991

Ung nu och d mina farfrldrars berttelseDoften av potatisgratng fyller kket nr min farmor Ingrid tar ut fatet frn ugnen. Det r sen eftermiddag, mrkret brjar lgga sig och jag befinner mig i min kra farmor och farfars hem i sterskr, norr om Stockholm. Jag stter mig tillrtta p en av kksstolarna medan farmor gr mig sllskap. Jag frgar farmor Ingrid, 80 r, hur man skulle man vara kldd nr hon var ung.Ja, hur skulle man vara kldd under mina ungdomsr? Bra frga! skrattar farmor. Hon tar p sig glasgonen och tnker efter.Det var ett bra tag sedan, p 40-50-talet till och med. Farfar Bengt-Gran, 83 r, gr entr i rummet och frgar vad farmor tnker p. Mina farfrldrar trffades p slutet av 50-talet och firade guldbrllop fr tre r sedan. Farfar har ocks ett svar.Swingpjattar! Mnnen bar lnga kappor och runda hattar. sger han utan en sekunds tvekan, fljt av mitt fnitter.Dansen fick strre betydelse d fritid kade bland befolkningen. Man dansade antingen swing eller jazz, de stilarna kom frn USA frsts. fortstter han medan han stter sig bredvid mig.Mycket kom frn USA, musiken, filmer. Allt som kom frn USA ansgs fint. fortstter farmor med farfar nickandes instmmande.Dock s hade klder ingen betydelse fr oss. Klder var en funktion och det rckte.Hur var du kldd d? frgar jag farmor.Ja du, inget speciellt. Kjol, blus och en stickad trja. Det var allt jag behvde. Jag gde inga lngbyxor minns jag sger hon och tnker tyst i ngra sekunder.Dock kommer jag ihg att jag gde en lng fin svart kjol som rckte nda ner till ftterna. Jag knde mig s oerhrt fin i den. Den kom frn en stil som hette The New Look frn Dior i brjan p 40-talet om jag inte misstar mig. Det var mitt frsta modeminne! fnittrar farmor.Men sg ni inte upp till ngon? Hade ni inga idealfrebilder? Farmor svarar frst.Svr frga. Kanske den amerikanska filmstjrnan Marilyn Monroe. Jag tyckte hon var vacker men hon var ingen frebild eller ideal fr mig. P vr tid hade vi f kllor till ideal. Till exempel s fanns det ju ingen TV, internet eller tidningsmagasin som vi idag anvnder av oss dagligen. D hade vi bara en tidning.Och sm lokaltidningar inflikar farfar.Precis, sger farmor. I dem kunde man hitta noveller att lsa. I och med att det var s f kllor till nyheter s var man vldigt beroende av de tidningar som gavs ut dr man bodde. Film och modenyheter var kanske inte det frmsta man skrev om.S varifrn fick ni era klder? frgar jag. Gick ni och handlade klder?Var familj hade sin egen smmerska som sydde klder. Det var praktiskt. Annars fanns det sm kldaffrer men man gick mycket sllan dit. sger farmor och tog av sig glasgonen igen. Hon reser sig och gr bort fr att passa maten i kket.Jag kommer ihg, brjar farfar, nr jag var 19 r gammal och ryckte in i lumpen. Jag lg i lumpen i tv r och var tvungen att bra uniform under hela den tiden. Br man uniform i tv r finns det inte mycket tid och intresse fr mode. Uniformen visade att man var stark och vuxen. Jag tycker den pverkade mig ganska mycket. sger han.Farmor str vid spisen och frbereder det sista fr middagen.Det var vl p 50-talet man brjade se vrlden med nya gon? sger hon. Efter kriget fick man nytt perspektiv p sin omgivning och sig sjlv. Eftersom Sverige inte var med i kriget fick vi en bra ekonomisk tillvxt och vi brjade disponera pengar mer p klder och egna hemmet till exempel. sger hon och gr oss sllskap vid bordet igen.Kom ihg, att det hr var en tid dr mannen arbetade och hustrun var hemmafru. D kunde man aldrig tnka sig att mannen skulle vara hemma och skta hushllssysslor. avslutar farfar.Jag tycker ocks att kyrkan och skolan hade stor pverkan. sger farmor och tar p sig glasgonen igen. Farfar nickar instmmande och hon fortstter. Skolan var striktare n idag och elever var klart understllda lraren. Man fick som elev endast tala om man fick en frga eller rckte upp handen. Man lrde sig att respektera auktoriteter i skolan. Farmor tittar ut genom fnstret och tnker efter. Kyrkan hade en starkare stllning i vardagslivet n idag. Frn kyrkan fick man med sig viktiga levnadsnormer, t ex hur vi ska frhlla oss till varandra, vad som r rtt och fel samt grundlggande vrderingar. sger farmor.Och i hemmet! sger bda tv nstan i kr. Hemma var vi tvungna att ta fint och se till att sngarna stod bddade och s gick listan p. Hemmet, skolan och kyrkan spelade en stor roll fr skapandet av levnadsnormer.Farfar skrattar lite fr sig sjlv och sger att han gick med i Centers ungdomsfrbund i sina unga r. De ordnade danser man gick p. Kanske inte har s otroligt stor pverkan p formandet av mig. Men det r ett starkt minne!Farmor reser sig frn bordet och sger att middagen r frdig. Jag hjlper till att duka bordet och vi stter oss och ter middagen som bestr av potatisgratng, hjort och gel. Samtalet om ideal och olika stilar fortstter att diskuteras under mltiden. Farmor frgar till exempel vad fr olika stilar som finns idag och vad jag tycker r snyggt. Jag svarar farmor men tnker ocks fr mig sjlv hur jag kommer g kldd om 60 r och vad ungdomarna d kommer att bra. Kommer de fortfarande vara inspirerande av 1900-talets olika decenniers stilar som vi r idag? Kommer de verhuvudtaget vara inspirerade av mode? Vilka frgor kommer att inspirera framtidens ungdom och vilka ideal kommer de arbeta efter?Jag tackar farmor och farfar fr middagen och fr ett roligt och givande samtal. Det r dags fr mig att ka hem. Hela kvllen har lrt mig mycket om deras uppvxt och vldigt mycket om min egen tid.Frida Littorin17/3/2013

Med tv vrldskrig i ryggenAgnes Bogren, bondflickan frn Harmnger som flyttade till Stockholm fr att ska jobb och ett nytt liv. Ingen annan person i min nrhet har varit med om s mycket som hon har, hon har upplevt tv vrldskrig och hundra r av ett Sverige i stndig utveckling och framfart. Jag har bett henne bertta om sin uppvxt, hur det var att leva i Sverige under 1900-talet.

Jag har precis slagit mig ned i min gammelfarmors ljusfyllda lgenhet och har precis serverat en varsin kopp rykande, vldoftande kaffe t oss bda. Hon borstar av kaksmulorna frn bordet och stter sig tillrtta i sin ftlj. Hon fyller 100 r i maj, men har ett knivskarpt minne och syn. Hon r en ganska liten kvinna, med haka och kinder som r identiska med mina.

Agnes fddes 1913 p en stor grd med mnga djur i Harmnger, Hlsingland med familjen, bestende av frldrarna och fyra barn. P somrarna cyklade de och p vintern fick de lift av de f bilar som passerade p vgen. P sin fria tid var hon p dans med vnner i Stocka och Strm. Hon berttar att det var vldigt familjrt "dr hemma". Alla var lika vrda, ingen dmdes och hon knde att det inte fanns ngra direkta ideal och ingen press p hur man skulle vara. Redan i sina tidiga tonr fick hon, fr 25 re, dessutom lyssna p det frsta barnprogrammet p granngrdens transistorradio.

Den frsta januari, r 1938, flyttade Agnes till Stockholm p grund av bristen p jobb i sina hemtrakter. Hon blev lovad plats som inneboende i en lgenhet i Stockholm, men hade blivit lurad. Med hjlp av sina kusiner i Vsterhaninge fick hon ett tillflligt boende, men flyttade sen in p Alstrmergatan 23. Hennes kusiner roade sig med att ta bten till Musk fr att dansa och p den bten trffade hon Hugo, skeppskocken, som hon sedan gifte sig och fick tv barn med.

Nr hon berttar om danserna p Musk och om vilken bra dansare Hugo var, s glittrar det i hennes gon och hon tittar ut genom fnstret. Snflingorna dansar ned och lgger sig tyst p balkongrcket utanfr. Hon talar med vrme i rsten om hur hon sydde nya klnningar till dansen som gde rum varje helg, om hur honkpte ett oblekt lakan och en brd av rd satng fr att sy p lngst ned p bde kjol och rmar, med rda knappar p slagen och rmarna.

Hon var en duktig smmerska och arbetade p flera skrdderier i Stockholm. Trots denna dagliga kontakt med klder och mode tror hon inte att detta hade ngon ytterligare pverkan p de ideal hon hade. Hon berttar att hon fljde modet och att hon sydde alla sina klder sjlv. Hon tycker sjlv att idealen fr henne var som starkast p 1930-talet, d hon kldde sig i lnga kjolar och klnningar. Jag frgade hur man pverkades och svaret jag fick var att enskilda mnniskor ofta pverkade ens ideal, s som familjemedlemmar eller partners; "Jag arbetade fr en kvinna en gng, p ett gstgiveri. En dag hade hon kammat mittbena och hennes man hade ppekat hur vacker hon var i hret den dagen. Hon hade mittbena varje dag efter det!"

Hon hller upp nnu en kopp kaffe och plockar fram en kartong pepparkakor frn i julas. Hon kammar omsorgsfullt sitt korta, kritvita hr och blddrar krleksfullt igenom de gamla fotoalbumen som vi plockat fram. Vi vnder blad ett par gnger och hon berttar mycket om varje bild. Merparten av bilderna r frn 1930-talet och mycket riktigt s str hon dr med sina vnner och sin slkt, i lagt hr och vackra klnningar som slutar p halva vaden. Det frsta jag lgger mrke till och kommenterar r hur fantastiskt vacker hon var, och r, d skrattar hon bara och kliar sig i bakhuvudet.

Nr jag frgar om man var miljmedveten under frsta halvan av rhundradet s fr jag ett bestmt "nej". Det var inget hon tnkte p, men hon frdades till fots eller med cykel och levde energisnlt. Hon sger ven att man var vid vldigt god hlsa, man t "riktig mat" som kom direkt frn grden, dessutom var man ute mycket. Hennes far var medlem i nykterhetsfrbundet och det fanns inte en droppe sprit i hela bygden, finfrmmande bjds p svagdricka. Hon kom i kontakt med sprit frst vid 27 rs lder, d hon drack likr till kaffet. nnu senare kom andra droger, som hon inte blev medveten om frrn hon var 60 r.

Hon var inte politiskt aktiv, men nr hon bodde i Harmnger kom det ofta folk frn andra kommuner fr att ha politiska mten och d hjlpte hon till genom att till exempel laga mat. Hon tycker inte heller att ngra politiska hndelser har direkt pverkat henne. Hon fick hra talas om Sovjetunionen, via radio, nr hon bodde i Harmnger. "Usch, stackars folk. Vi bodde i trygga Sverige, men man tyckte det var hemskt hur de behandlade folk". Samma klang har hon i rsten nr jag nmner nazisterna. "De var nnu mer otcka, de fanns ju verallt!" Under andra vrldskriget kallades hennes man in och han tjnstgjorde i Mariefred, som kock. Hon berttar om ransoneringskorten, ven fast det var mnga begrnsningar p hur mycket mat man fick kpa, gick det aldrig nd p hennes familj. Hon tror dock att detta sparsamma beteende fanns redan innan, frn uppvxten p grden, och sitter kvar n idag.

Nr jag antecknat nstan en hel sida av vad hon berttat, tittar hon ngsligt p mig och frgar om jag egentligen kan gra ngot med det hon sagt. Vi gr korta avbrott, pratar om hur det gr i skolan, vad hon vill gra p sin hundrarsdag och varfr vrvdret r s blygt i r. ter igen glider vi in p hennes glada dagar och hon berttar om sina somrar p Gotland, dr Hugo fddes. De gick ofta p sommarspex, med mnga nummer p scen. "Det var vad vi hade fr att roa oss och det var faktiskt roligt" sade hon retsamt med glimten i gat.Ingenting r sig likt
Inte mycket gr att jmfra med hur det var frr. Samhllets utveckling ser annorlunda ut idag, och det har pverkat alla p ngot vis. Men har det hjlpt oss eller stjlpt oss?

Vad formar oss mnniskor egentligen? Hur var det frr?
Jag ska drfr trffa Tom Olof Barkhammar 73 r gammal, och han ska bertta om vad som pverkat honom genom livet. Vi trffas p caf Landkrabban i Norrtlje, dr mnga tar skydd frn kylan. Det snar enormt och man kan nstan hra isvindarna susa i ronen. Stora snflingor kyler ner ansiktet nr de landar sakta och fridfullt p mina kinder.

Han sitter dr vid ett bord i hrnan och lser dagens Norrtelje tidning. Ovanligt snabbt reser han sig fr att hlsa mig vlkommen.

Tjena tjena! Hujeda mig vilket ovder det r nstan s man blser bort, eller vad sger du? Ett ventyr i vinterlandskap r vad resan blev.

Tillsammans gr vi och bestller fika i kassan, ngot som visade sig vara svrare n man trott.

Efter vi hade slukat fikat med hull och hr, s brjade Tom undra lite vad reportaget skulle handla om. D han ftt hra det huvudsakliga temat, brjade han mumla lite, som en diskussion med sig sjlv.

Jo det r ju s att jag r fdd 1940 i Fredhll, och dr bodde jag, mor, far och bror min tills jag var tio r. Vi bodde i en liten lgenhet p Stagneliusvgen, och hemmet var mors arbetsplats. Hon satt alltid och lagade klder och strumpor, eftersom det var viktigt fr henne att vi hade hela klder. Mor hade sjlv haft det tufft under barndomen, s hon ville att vi skulle ha en mer drglig tillvaro att vxa upp i.

Tom berttar om kvalitetsskillnaden som det r idag. Allt som tillverkades frr i tiden var gjort fr att hlla, vilket var bttre fr miljn. Detta var mjligt eftersom landet satt i en bra ekonomisk sits. Men det var inget orubbligt. S nr svackorna kom blev fretag oroliga fr att de inte tjnade tillrckligt, d brjade man snka de tillverkade objektens livslngd med flit, fr att ka konsumtionen. Det r ngot Tom berttade hade pverkat honom ganska mycket. Under hans uppvxt s kpte man endast klder, om de man haft innan inte gick att laga eller blev fr sm.

Hur var det med ideal och mode under din uppvxt?
Jo men klder har vl alltid varit ngot viktigt fr folk. Fr att snda olika signaler/budskap. Vissa ville visa vad man hade fr politisk sikt, vilken klass man tillhrde eller bara konstatera att man hngde med i modet. Fast man kpte nd inte saker i samma utstrckning som idag, masskonsumtionen existerade inte nr jag var i din lder.

Influenser frn Amerika kom och svepte som en revolution genom landet berttade han. Musik och dansstjrnor var de stora trendsttarna, och hade stort inflytande p det vanliga folket, d dans och musik var dtidens njen. Man kunde ka lngvga fr att f dansa loss under sndagskvllen, till knda orkestrar med sngare. De flesta mnnen var kldda som Elvis Presley, Glenn Miller eller Tommy Steele, fr att imponera p damerna.

Hur sg familjen ut? Vad fanns det fr fritidsintressen?
Familjen var en stark grupp p den tiden. Det var ngot som var viktigt fr de flesta vuxna, och f gifta personen vgade skilja sig. Ett gifterml var ett hgre lfte, n att man bara skulle gilla varandra. P den tiden kunde knslor vxa fram senare under ktenskapet.
Man umgicks mycket med familjen p den tiden, och att ta tillsammans var viktigt fr att hlla ihop oss tror jag. Vi gjorde ven mycket i naturen, som att fiska, plocka svamp, ta picknick i skogen, g p upptcktsfrder och s vidare.
Andra intressen jag hade var sport, mest fotboll och hockey. Men det var inte s mycket klubbar p den tiden, eftersom det inte fanns ngon organiserad ungdomsidrott. De yngsta som fanns var juniorer, 18 till 19 r. Fr de yngre gllde kvarterslag.

Eftersom maten var en stor del av familjelivet och modern oftast var hemmafru, s lagades det mycket bra mat. Det lades ner mycket tid och anvnde sig av bra rvaror, till strre delen inhemsk. Det r ngot som var positivt fr miljn, d inte det fanns s mycket mattransporter. Maten var mer kta och man visste vad man stoppade i mun. Inte som idag nr man kan kpa frdiglagad mat, med mycket oknt innehll.
Det var ett ftal som var verviktiga p den tiden eftersom det inte fanns samma masskonsumtion av mat, och det var bttre innehll. Fysiskt arbete var ngot som genomsyrade hela landet p den tiden, genom allt ifrn hemmet, skolan, arbete och fritid. Man jobbade mycket med kroppen och hll igng p det viset. Det var mer verklassen som hade rd att ha ett verfld av mat, och eftersom deras barn troligtvis kunde klara sig p familjens pengar s kunde de troligtvis vga lite mer.

Hur sg man p miljn?
Man gjorde inte ett jota! Det tnket fanns inte nr jag var liten. Bilar var ngot som ett ftal personer hade, och skrp/sopor fick man aldrig riktigt mycket av. Det mesta eldade man upp, och glas sldes vidare fr att teranvndas.

Han sger att allmnheten ovetande om miljproblem inte gjorde ngot, men kollar man nu s kan man se ett passivt agerande. Till exempel att man teranvnde glasflaskor och dylikt. Sopsortering existerade inte, utan man brnde det mesta, och mycket tbart gick till djuren. Men Tom sa ven att man inte fick s mycket skrp, eftersom man kpte mycket rvaror och allt sdant lg lst. Idag s r det pappersfrpackningar och plastpsar runt allt man kper i affren, mer slseri p material som vi nd kastar s fort vi kan. Det fyller en funktion i dagens samhlle att locka kparna att vlja just den varan, men kanske inte har en ndvndig funktion, som att den kan teranvndas eller r hllbar.
Bttre frr n nu? Enligt Tom mste det bli bde och.

Hannes Tollbring - 20/03/13

Perspektiv p vr nrhistoria

Det r med nyfikenhet jag p sndagseftermiddagen stter mig vid vrt vita kksbord fr att intervjua mina frldrar. Bara ngon minut efter jag bett dem bda rota fram freml frn sin uppvxt, fr att minnas bttre, slr de sig ned runt bordet med fotoalbum och gamla mappar frn skoltiden. Jag ser ljus och iver i deras blickar, och mrker hur de riktigt lngtar efter att friska upp frldrade minnen om hur de formades som individer.

Kolla vilken ttiotalsfrippa! utbrister mamma Caroline nr hon ppnar den senapsgula prmen och en flkt av den inpyrda doft emballaget avger flyger t mitt hll. Inuti finns det bilder frn en sprkresa till Torquay 1981 som synnerligen avsljar mycket om stilen ungdomar skulle ha i denna tidsera. Collegetrjor, baggy jeans och armblten r ett terkommande tema och frisyrerna r naturliga och frislppta; det r svrt att skilja p vem som r kille och tjej. Pappa Olle kontrar med historien om nr han och brorsan tjatade sig till utstende belly-bottom jeans med en lng ljus rand p sidan fr att f status. Boots med hga klackar stod ven hgt p nskelistan. Trenderna svngde snabbt och kldkedjorna utnyttjade och tjnade pengar p detta, d ett specifikt kldesplagg frn ett mrke kunde ge status.

Mamma berttar om hur alla tjejer i hennes lder lste Veckorevyn och frskte efterlikna den brunbrnda och frislppta amerikanska modellen Brooke Shields. Det var inget prat om hlsofarorna med UV-strlning och att sola fr mycket p den tiden. Att sola solarium var ngot de flesta gjorde. Nr solarier introducerades i Sverige trodde man att UVA, ett av mnena som strlar kroppen vid solariesolning, var harmlst och inte liknande vanligt solljus. Idag vet vi att alla sorters UV-strlning kan orsaka frndringar i DNA och framkalla cancer.

Alkohol var precis som idag ngot man som ungdom prvade p. Skillnaden var att det var svrare att f tag i drickan och det var vanligare att man tog ur sina frldrars vinskp utan deras vetskap. D handlade det mer om nyfikenheten av att prova p n att festa varje helg och supa sig redlst full. Intag av alkohol hos minderriga har varit vanligt sedan lnge.

Betydelsefulla medierI brjan av 1980-talet utvecklades teknik till nya former av information- och kunskapsspridning, bland annat inspelningsinstrument som gjorde videoinslag i nyhetssndningar mjliga. Hndelsefrlopp och olika skeenden kunde tckas betydligt mer utfrligt n tidigare. Nyhetsprogrammen blev mer korrekta och heltckande. Mamma minns hur hon sg p Rapport varje dag och det r anledningen att hon n idag hnger med i nyhetsfldet. Kabel och satelliter var brjan p en ny mediesituation d SVT, som gde ettan och tvan, inte lngre hade monopol p TV-sndningar och bestmde vad som skulle visas. Jag gillar det bttre idag d man kan plocka olika kanaler och program och bilda sig en egen uppfattning, sger pappa. Underhllningsprogram blev allt mer populrt och kom att dominera de bsta sndningstiderna. Det bekvma TV-tittandet med lttsmlta program blev alltmer vanligt, under hela 80-talet fanns en stor efterfrgan p nje.

Tidningsmediet hamnade i skymundan med de nya innovationerna inom TV-vrlden. Mamma hvdar att dagstidningen alltid fanns hemma men att hon sllan lste den. Pappa blev politiskt medveten som ungdom och brjade prenumerera p en tidning. Det var sknt att ha ngot personligt, ngot som jag sjlv tagit initiativ till och var intresserad av, sger han.

Historisk och politisk pverkanHur pverkade de mnga politiska hndelserna och historiska frndringarna som skedde under 70- och 80-talet mina frldrars generation, och dem sjlva som individer? Jag deltog i en Nej till krnkraft demonstration nr jag var i 14-rsldern. Egentligen var jag inte speciellt engagerad- jag rycktes med i den allmnna debatten berttar mamma. Detta sger mycket om idealet och trendfaktorn i att vara politiskt intresserad under denna tid, det ingick i livsstilen fr mnga ungdomar. Faran om de inte tnker efter, bara fljer strmmen, kan f stora konsekvenser om ngon bestmmer sig fr att utnyttja denna vilja mnniskor har att frbttra sin situation i samhllet. Krnreaktorolyckan i Tjernobyl -86 gick ej att missa. Mamma har minne av mnniskor i vita klder p TV och den globala rdslan fr krnvapenkrig. Radioaktiva partiklar togs upp av regnmoln som drev med till Sverige och ledde till radioaktivt nedfall. Det var svrt att veta hur allvarligt det var och hur det skulle pverka Sverige sger pappa.

I Februari 1986, nr Sveriges dvarande statsminister Olof Palme blev skjuten, var Sverige ett land i chock. Alla minns var de befann sig och vad de gjorde nr de fick reda p nyheten sger mamma. Jag tittade p film hos en kompis och nr jag fick reda p det ringde jag hem till mamma och pappa; de trodde att jag skmtade. Man pratar om nationella trauman, och vad som skiljer ett sdant frn en vanlig omfattande hndelse. Hela landet blev direkt pverkat och det faktum att man n idag ej kunnat faststlla vem grningsmannen var har gjort att mnga har ifrgasatt den svenska tryggheten. Ingen trodde att ngot sdant kunde hnda i skra lilla Sverige. Det oskyldiga frsvann nr det vrsta intrffade. sger pappa. Han berttar hur han var p FN-tjnst p Cypern och var p en resa till Israel nr det hnde. Att vara i ett oroligt land dr bombningar kan ske p gatan och sedan hra att statsministern blivit skjuten hemma i lilla Sverige var svrt att smlta. P ett stt sitter chocken kvar n idag.

Krnfrgan i intervjun var vad tror du r det som bidragit mest till formandet av din identitet? Vi brjar tillsammans reflektera runt svaret p denna invecklade frga. Den sjlvklara frklaringen att familjen och vnner r de faktorer som pverkat mest kommer upp. Men vare sig man inser det eller ej, pverkas man av ideal och politiska hndelser d ens egen och andras omgivningar r delar av samhllet. Samhllsmodellen om social nrmilj stmmer in p de flesta plan inom min slutsats: personlig livsstil och vrderingar r en form av karaktrsdrag som i allra hgsta grad influeras av omgivningen.

Johanna Bauer