MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH … › contentassets › 773398c783ec4... · 2015-03-14 · djurgrupper saknar vi helt kunskap om. Remissutgåva 2011-04-11 8 14

Remissutgåva 2011-04-11

1

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD,

VÄXTLIV OCH DJURLIV - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av

transportplaner

Beskrivning av begreppet ”Landskap” En utförlig beskrivning av begrepper ”Landskap” återfinns i ”Allmänna utgångspunkter för

bedömningsgrunderna” av 2011-04-11.

Definition – biologisk mångfald

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive

bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka

dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.1

En stor del av den biologiska mångfalden är beroende av mänsklig aktivitet. Detta biologiska

kulturarv utgörs av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats

genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter

eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Detta innebär att det även går att lägga ett

kulturarvsperspektiv på biologisk mångfald.2

Biologisk mångfald är ett brett begrepp som också innefattar de i lagstiftningen angivna

miljöaspekterna Djurliv och Växtliv. Några särskilda bedömningsgrunder för miljöaspekterna Djurliv

och Växtliv behövs därför inte utan omfattas av bedömningsgrunderna för Biologisk mångfald.

Avgränsning

Infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på alla skalor. Från älgens till groddjurens

säsongsvandringar, en skalskillnad från många mil till mindre än 100 meter. Hela biosfären går att

betrakta som ett ekosystem likväl som begreppet ekosystem kan användas på en mängd mindre

skalor, t.ex. en strand.

I detta sammanhang hanteras främst den nationella och regionala skalan. Vissa hänsyn behöver

emellertid tas till sådana värden som finns på en mycket lokal skala, exempelvis förekomst av

ängsmarker och rikkärr. Dessa naturtypers värden är mycket högt rankade ur nationellt perspektiv.

De hyser en specialiserad och artrik flora och deras förekomster har minskat kraftigt till följd av

förändrad markanvändning.

Möjligheten att göra relevanta avgränsningar avseende biologisk mångfald är direkt kopplad till

kunskapen om landskapet – det vill säga det planeringsunderlag som finns framtaget, hur detta är

utformat samt kompetensen att tolka hur landskapet kan påverkas av planerade åtgärder. Så kallade

regionala landskapskaraktärsbeskrivningar (se vidare Utvecklingsbehov) av landskapet ger

indikationer på vilka parametrar som utgör ”nyckelkaraktärer” i olika landskap samt deras känslighet

1 Konventionen om biologisk mångfald

2 Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan 2010-2010, Publikation 2009:100, sidan 46.


2

och potential (ur biologisk perspektiv om de är funktionella, känsliga eller fragmenterade landskap3).

Redan i kunskapsunderlaget har alltså en avgränsning gjorts om vilka landskapskaraktärer och i vilken

skala som är av betydelse vid planering av infrastrukturåtgärder.

Bedömningsgrunderna rymmer påverkan från alla trafikslag dvs. luftfart, sjöfart, väg och järnväg.

Luftfartens huvudsakliga påverkan bedöms vara buller och arealkrav från flygplatser och det är dessa

som ryms i bedömningsgrunderna. Klimateffekter hanteras i bedömningsgrunder för klimat.

Den biologiska mångfalden rymmer också arter som kan göra skada. Påverkan från invasiva

främmande arter på den inhemska biologiska mångfalden hanteras därför med en särskild indikator.

Förutom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv berörs flera andra av de nationella miljömålen.

Ett rikt växt och djurliv har använts som ett slags paraplymål som huvudsakligen även rymmer

följande miljökvalitetsmål:

8. Levande sjöar och vattendrag

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

15. God bebyggd miljö

Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan Betydande negativ miljöpåverkan på den biologiska mångfalden uppstår om planen direkt eller

indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer

vanliga arter och miljöer. För att bedöma om planen ger upphov till betydande miljöpåverkan

används nedanstående indikatorer:

Planens betydelse för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker

när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk

mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör

arters rörelser och spridning i landskapet.

Planens betydelse för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs

möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Trafikverket kan

åtgärda barriärer och öka djurs och växters möjligheter att sprida sig tvärs infrastrukturen.

Planens betydelse för mortalitet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i

infrastrukturanläggningen.

Planens betydelse för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva pga. störningar

från trafik, t ex buller.

Planens betydelse för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter4

kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik.

Infrastrukturens negativa påverkan kan sammanfattas med begreppet fragmentering. Fragmentering

innebär att livsmiljöerna i landskapet bryts sönder i allt mindre områden. Små populationer varierar

mer i antal över tiden och löper större risk att utrotas än stora populationer. Ofta syns

fragmenteringens effekter först när ett utdöende av en art är nära och det är för sent att vidta

åtgärder, dvs. när artens tröskelvärde redan är passerat.

3 Metodik finns beskriven i Götalandsbanan, underlagsrapport landskap, F08-12021/SA20

4 http://www.artdata.slu.se/invasivaarter.asp


3

Trafikverket har stor potential att bidra till en ökad mängd värdefulla habitat för den biologiska

mångfalden eftersom många av de växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade

odlingslandskapet istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, bangårdar,

kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur.5

Förslag till årsvisa mål för Trafikverket finns för barriärer och infrastrukturmiljöer med hög kvalitet

för biologisk mångfald. För övriga indikatorer finns ännu inga konkreta åtgärdsmål specificerade6.

Sammanvägd bedömning

Sammanvägning av konsekvenser mellan olika typer av objekt/arter/miljöer är ofta omöjlig och inte

ens önskvärd att göra för att avgöra betydande miljöpåverkan för biologisk mångfald. Istället krävs

kvalitativa bedömningar. Kunskapsunderlag och metodik för att stödja dessa bedömningar kan

förbättras men frågans art är dock sådan att olika grader av kvalitativ bedömning inte kan undvaras.

Sammanvägd bedömning är ett kvalitativt bedömningsarbete och behöver därför göras med kunskap

om och insikt i om den biologiska mångfalden på den skalnivå som är relevant.

Många gånger är de värden som är knutna till biologisk mångfald platsbundna. Ett hypotetiskt

exempel: Utterstammen i Skåne antas ha sin regionala särart, genetik osv. och kan därför inte bytas

ut mot en annan utterstam. Medför planen åtgärder som utrotar alla uttrar i Skåne kan detta inte

uppvägas av att åtgärder genomförs som gör det bättre för uttrarna i Norrland vilka därför blir

många fler. Summan av åtgärderna blir inte noll. Efter en sammanvägning av alla effekter blir

resultatet för planen betydande negativ påverkan eftersom den unika utterstammen i Skåne utrotas

och skadan är irreversibel. Det totalt sett ökade antalet i uttrar i Sverige kan i detta exempel inte

uppväga förlusten av en unik genpool.

5 "Infrastrukturens biotoper – en refug för biologisk mångfald", CBM:s skriftserie 31, ISSN 1403-6568, ISBN 978-

91-89232-40-2 6 ”Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan. Sammanfattning.” TRV 2010/88481


4

7 Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan, Sammanfattning. TRV2010/88481



10 Bygger på ovanstående analyser, utvecklingsbehov


Mål Indikator

Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete

Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ

Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen

Underlag för analys

Metoder för analys - krav på redovisning

Metoder för uppföljning

1 Ett rikt växt- och djurliv

Planens betydelse för förekomst av livsmiljöer

(Hur) Berörs biologiskt rika landskap (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård. Påverkas funktionella eller känsliga landskap i sådan utsträckning att vi riskerar förlust av biologisk mångfald eller kan miljöer tillföras? Förändrar systemanalysen eller planen förekomsten av nationellt särskilt viktiga habitat?

Negativ BMP uppstår om mindre än 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. Positiv BMP uppstår om mera än xx % (20?) av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för identifierade värdesystem och /eller värdetrakter sett ur ett regionalt perspektiv BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för identifierade värdesystem och /eller värdetrakter sett ur ett nationellt perspektiv. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser i identifierade funktionella och känsliga landskap BMP uppstår vid irreversibla

Planens åtgärder hindrar förlust av biologiska livsmiljöer i tillräcklig omfattning. Planen leder till att 10 procent av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald 2021

7.

Planen hindrar att irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap

8 uppstår.

Planen hindrar att irreversibla konsekvenser i skyddsvärda objekt

Underlag inför analys

Landskapskaraktärsbeskrivning med biologiskt rika landskap och värdesystem

9

Bristanalys för utvalda paraply arter/artgrupper med avseende på mängd och konnektivitet av habitat.

10

Skyddade områden enligt 7:e kapitlet Miljöbalken, riksintressen samt andra kända särskilt värdefulla objekt/landskap ex Världsarv och biosfärsområden.

Analysmetod

Utgå från de i landskapskaraktärsbeskrivningen identifierade funktionella och känsliga landskap och bedöm hur planen påverkar dessa.

11

Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående underlag habitat/miljöer/landskap.

Har nya habitat anlagts eller har skötseln av befintliga habitat längs infrastrukturen anpassats för att minska förlusten av livsmiljöer så att biologisk mångfald inte förloras? Uppföljning av projektspecifika mål för infrastrukturprojekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan


5

konsekvenser i unika biologiskt rika landskap. BMP uppstår vid irreversibla konsekvenser i unika skyddsvärda objekt. BMP uppstår vid förlust eller vinst av nationellt särskilt viktiga habitat exempelvis kalkkärr, ängsmarker m. fl.

uppstår. Planen hindrar förlust av nationellt särskilt viktiga habitat exempelvis kalkkärr, ängsmarker m. fl.

Krav på redovisning

Redovisning sker i form av karta och text som beskriver omfattningen av påverkan och kopplingen till landskapets känslighet/sårbarhet/tålighet/potential. En bedömning görs av om risk för betydande miljöpåverkan finns. Denna bedömning återkopplar till kriterierna som är uppsatta.

. Fördelning av areal som förlorats och areal nyanlagda miljöer


6

12

Trafikverkets avsiktsförklaring för medverkan i Nationella Viltolycksrådet. TRV2010/39408

Mål Indikator




Underlag för analys

Metoder för analys - krav på redovisning



Planens betydelse för barriärer

Hur påverkar systemanalysen eller planen barriäreffekterna för prioriterade djurgrupper?

BMP uppstår om särskilt viktiga spridningsstrukturer eller spridningsstråk påverkas påtagligt negativt eller positivt. Detta gäller också spridningsmiljöer i vatten.

Betydande miljöpåverkan uppstår om målet att 20 procent av identifierade barriärer ska vara åtgärdade till 2021

12

inte nås.


Bristanalyser avseende barriärer för hjortdjur, grodor, fisk och utter.

Landskapsmått på fragmentering med identifierade särskilt vikiga stråk. Redovisas på karta och i text Analysmetod

Bedömning av konsekvenser på värdesystem. Krav på redovisning

Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående spridningsstråk och spridningsstrukturer.

Följ upp till hur stor del identifierade barriärer har åtgärdats inom planen och att nya barriärer inte har tillkommit (gäller även vatten). Säkerställande av funktion i särskilt viktiga spridningsstråk.


7

13

De prioriterade djurgrupperna enligt f.d Vägverkets bristanalyser är fisk, utter, hjortdjur och groddjur.


Planens betydelse för mortalitet

Hur påverkar planen mortaliteten för prioriterade djurgrupper?

Betydande miljöpåverkan uppstår om mortaliteten för prioriterade djurgrupper

13 påverkas påtagligt.


Saknas. Utvecklingsbehov

Bedömning av konsekvenser för prioriterade djurgrupper där mortaliteten får konsekvenser på populationsnivå. Analysmetod Redovisning ??

Svår fråga att hantera då mörkertalet är enormt för de djurgrupper som vi överhuvudtaget mäter olyckor på. Insekter och andra djurgrupper saknar vi helt kunskap om.


8

14

Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer - en metod för att identifiera konfliktpunkter, Metod under utvecklingvia Triekol. 15

Saknas. utvecklingsbehov 16

Konfliktpunkter mellan värdefulla fågelmiljöer och vägbuller. Metodikutveckling och pilotprojekt i Vägverket Region Mitt.


Planens betydelse för störning

(Hur) Berörs biologiskt rika landskap (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård av ökad störning.

BMP uppstår om N2000 områden med störningskänsliga habitat får väsentligt ökad eller minskad störning. BMP uppstår om systemanalysen eller planen som helhet ger upphov till väsentligt ökad eller minskad störning i särskilt känsliga miljöer.

Betydande miljöpåverkan uppstår då planen inte bidrar till minskad störning av biologiskt värdefulla livsmiljöer så att målet om bevarande av den biologiska mångfalden kan nås.


Bulleranalyser14

Ljusstörningsanalys längs prioriterade viltstråk och vid ekodukter och liknande.

15

Analysmetod

Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående känsliga miljöer.

Bulleranalyser utvärderas utifrån tröskelvärden i olika habitat för prioriterade artgrupper.

16Identifiering av

särskilt känsliga miljöer och koppling av dessa till infrastrukturen. Krav på redovisning

Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer

Uppföljning kan göras med ny körning av bulleranalyser med förändringar av infrastruktur och bebyggelse mm för att se hur känsliga områden påverkats. Uppföljning av projektspecifika mål för objekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Uppföljning av bullerstörning i identifierade


9

, särskilt värdefulla miljöer.


10

Mål Indikator




Underlag för analys Metoder för analys - krav på redovisning



Planens betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden.

Kan systemanalysen eller planen medföra ökad risk för införsel av invasiva eller på annat sätt skadliga arter?

BMP uppstår om Trafikverkets aktiviteter medför påtagligt ökad eller minskad risk för att invasiva arter sprids.


Kartering av förekomsten av invasiva arter (utförs av Naturvårdsverket).

Analysmetod

Projektuppföljning att inte invasiva arter planterats in eller spridits via massor, barlastvatten eller på annat sätt.

Finns åtgärder identifierade i planen för att hindra spridning och minska utbredningsområden för dessa arter?

Krav på redovisning

Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer

Uppföljning av utbredning av invasiva arter med fokus på koppling till infrastrukturen.


11

Utvecklingsbehov

Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar

Regionala landskapskaraktärsbeskrivning är en förutsättning för att göra miljöbedömningar av vilka

konskvenser föreslagna infrastrukturåtgärderna har på den biologiska mångfalden i landskapet.

Landskapens egenskaper hämtas från landskapskaraktärsbeskrivningen där landskapets ”biologiska

infrastruktur” är en del av olika landskapsområdens specifika karaktär.

Ett metodutvecklingsprojekt för hur man tar fram en landskapskaraktärsbeskrivning pågår i form av

en fallstudie för Västra Götaland inom pågående regeringsuppdrag ”Utveckling av miljöbedömning av

långsiktiga transportplaner”.

Åtgärder som inte är geografiskt definierade

Samtliga åtgärder (tex potter för särskilda åtgärder samt drift och underhållsmedel) som inte är

geografiskt definierade i planen utgör en ”potentiell” (negativ eller positiv) miljöpåverkan. Detta

eftersom påverkan och effekterna på landskapets karaktärer och kvaliteter inte går att bedöma om

åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap.

Målkonkretisering

Det finns ett behov av målkonkretisering för många av de kriterier som satts upp. Utan ett sådant

arbete är det svårt att utvärdera om planen leder mot miljömålen i tillräcklig omfattning.

Samlad beskrivning av infrastrukturåtgärders inverkan på landskapet

(”Åtgärdskategorier”)

Det finns också ett tydligt behov av ”åtgärdskategorier” för att bedömma hur transportplanens olika

typer av åtgärder påverkar olika aspekter i landskapet, bl.a. biologisk mångfald. Åtgärdskategorierna

bör baseras på åtgärdernas omfattning och landskapstypernas olika känslighet.

I pågående fallstudie för Västra Götaland som pågår parallellt med arbetet med bedömningsgrunder

görs försök att identifiera sådana ”åtgärdskategorier”.

Bristanalyser

Före detta Vägverket har tagit fram bristanalyser för barriärer för utter, hjortdjur, fisk och groddjur.

Dessa bristanalyser är ett av de nödvändiga underlag för miljöbedömningen av transportplaner.

Sådana bristanalyser saknas för järnväg och behöver tas fram.

Landskapsmått på fragmentering

Landskapsmått på fragmentering saknas med identifierade särskilt vikiga stråk för utvalda

djurgrupper. Likaså behöver listan med utvalda arter som ska följas upp med fokus på barriärer i

behov av att förnyas.

Gränsvärden för bullerstörningar

Gränsvärden för bullerstörningar i olika värdefulla naturmiljöer bör tas fram. Arbetet är påbörjat men

behöver utvecklas.

Mortalitet

Övervakning av populationerna för större vilt saknas i stor utsträckning. Ökar eller minskar olyckorna

i förhållande till populationernas storlek? Tillförlitliga data för mortalitet saknas. Viss data finns att


12

tillgå vid registering av viltolyckor på väg och järnväg men mörkertalet är stort. Enligt lag ska arter

som hör till ”statens vilt” som omhäntertas, påträffas dött eller dödas rapporteras men även här

finns stora mörkertal. För djurgrupper som insekter och gnagare med flera saknas helt data.

Naturvårdsverket bör ha uppgiften att övervaka populationerna för större vilt och en dialog med dem

behövs.

Vatten och hav

1 juli 2011 bildas den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Denna myndighet kommer

bl.a. att ha ett administrativt och sammanhållande ansvar för det nationella arbetet med främmande

och invasiva arter. Ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter kommer att ha betydelse för

denna bedömningsgrund som bör stämmas av efter att beslut tagits i frågan.

Documents

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH … › contentassets › 773398c783ec4... · 2015-03-14 · djurgrupper saknar vi helt kunskap om. Remissutgåva 2011-04-11 8 14