Foto: Bertil Hagberg

Stadens biologiska mångfaldSedan Sverige 1992 skrev på FN:s Konvention om biologisk mångfald har arbetet med mycket fåundantag kommit att handla om hotade arter, gener och biotoper i det svenska landskapet - ochnästan ingenting om de ekosystem som finns i våra tätorter. Oavsett om stadsgrönskan är beva-rad från en tidigare naturmiljö, har invandrat spontant eller utgörs av anlagd växtlighet, bestården dock av en biologisk mångfald som har stor betydelse som vardagsmiljö för stadsmänniskor.I detta Gröna Fakta tar vi ett första steg mot en modell för hur biologisk mångfald i tätort kanbli till en hanterbar faktor i planeringen.

Av Gabriella Lönngren och Bengt Persson. Illustrationer: Eva Svensson

GRÖNA FAKTA 8/95

Vi måste naturligtvis skydda utrotningshotade artel avel) 0177 de finns i staden. Men parker oci7 trädgaroar rar o sa

en helt annan mångfald att värna om - för människans skull. Foto Petter Åkerblom

GRÖNA FAKTA 8/95

Tätorten - livsmiljöför människorAtt en botanisk träd-gård markeras somen vit fläck på kartanöver biologisk mång-fald kan verka förvå-nande. Men det ärinte konstigt egentli-gen - eftersom vi lagtså mycket krut på attbevara naturen förnaturens egen skull.

Biologisk mångfald är definie-rat som diversitet inom arter(dvs genetisk variation), mellanarter och mellan biotoper. 1natur- och kulturlandskapetinnebär det att fokus sätts på dearter, gener och biotoper somriskerar att försvinna. De arbe-ten som hittills gjorts i Sverigeoch andra länder för att värnaden biologiska mångfalden hari första hand inriktats på deutrotningshotade generna, arter-na och biotoperna. Det harockså förekommit en uppfatt-ning, där det endast är de"ursprungliga" arterna somansetts ha något värde. De kul-turbetingade och förvildade harinte ansetts rena utan snararebetraktats som ett hot mot denbiologiska mångfalden.

Mångfald eller inte? De arbeten som gjorts rörandeden biologiska mångfalden itätorterna har följdriktigt inrik-tats på att undersöka om detfinns några skyddsvärda vildaarter, gener eller naturbiotoperinom stadens hank och stör.Oftast har man funnit att detinte finns så mycket av denvaran och därmed konstateratatt tätorten inte har någon biolo-gisk mångfald av intresse. Såt ex presenterades en botaniskträdgård som en vit fläck påkartan efter en inventering avstadens biologiska mångfald.Att koncentrera arbetet på detskyddsvärda och utrotningsho-tade kan ses som en insats att

bevara naturen för naturensegen skull. Det kallas med ettannat ord för ett biocentrisktperspektiv på den biologiskamångfalden. 1 tätorterna är detnaturligtvis viktigt att bevara defå utrotningshotade "vilda"

arter, gener och biotoper somfinns där. Men för stadsbornafinns också andra aspekter påväxt- och djurlivet i stadsmil-jön. I staden måste vi se denbiologiska mångfalden också urmänniskornas synvinkel - ur ett

antropocentriskt perspektiv.Med ett sådant synsätt går detinte att skilja mellan den"vilda" delen av den biologiskamångfalden och den plantera-de/odlade/kulturbetingade.

GRÖNA FAKTA 8/95

Det nya synsättet:I detta faktablad visar vi hur ettsådant antropocentriskt per-spektiv kan anläggas på stadensgrönska och djurliv. Vi koncen-trerar oss på att försöka finnakärnaspekterna på den biologis-ka mångfalden i ett tätortsper-spektiv. Dessa kan sammanfat-tas i tre huvudaspekter:• växtlighetens variation inom

ett område,• områdets ekologiska bety

delse för omgivningen,• områdets sociala betydelse.Vi återkommer till dessa i deexempel vi presenterar längrefram.

Kultur och natur till-sammansVåra städer är byggda av män-niskor för människor. Där fro-das kulturväxter sida vid sidamed vilda släktingar. Stadenhar rum för båda delarna.Antingen stadsgrönskan ärbevarad från en tidigare natur-miljö, invandrad i vild formeller utgörs av anlagd växtlig-het, menar vi att dess syftefrämst är att ge en rikare livs-miljö för stadsborna. Den biolo-giska mångfalden ses alltså urett mänskligt perspektiv ochvärderas efter mänskliga måttoch behov. Det gör att vi intebara är intresserade av hur storrikedom av växter och djur somfinns i staden, utan i högsta gradvilka möjligheter människorhar att uppleva denna.Vi menar att vardagsnaturen iform av igelkottar, nässelfjäri-

lar och koltrastar, tillsammansmed björkar, äppelträd ochsyrener är mest betydelsefullför stadsmänniskan. Det är vik-tigt med ett rikt utbud av bioto-per, växter och djur - en frodig-het och ett myller - men intenödvändigtvis en så stor varia-tion av arter som möjligt. Attenbart värdesätta sådana områ-den som rymmer vilda ochunika arter, rimmar illa med detverkliga utbud som staden haratt erbjuda.

Inte bara människorflyttar till sta'nDet finns en rad exempel påarter som skapat sig nya ekolo-giska nischer i staden och nuutgör en del av vår vardagsna-tur. Så har t ex koltrasten, somännu vid sekelskiftet var enskogsfågel, flyttat in till stan,liksom igelkotten som flytt sko-gen för sin främsta fiende gräv-lingen. Här erbjuds även ovan-liga arter en fristad. Den ganskasällsynta ängsvårlöken har påsenare år blivit allt vanligare iStockholm (se Stad & Land nr121). Där häckar numera ävenberguven som för några årtion-den sedan nästan var utrotad.Men enbart vilda arter täckerinte stadens utbud, utan urbanbiologisk mångfald måste äveninbegripa de trädgårdsväxtersom finns i stadsmiljö, dvsköks-, frukt- och bärväxter, lik-som prydnadsväxter och tam-djur. Staden rymmer mycketspeciella växt- och djursamhäl-len - särskilda stadsbiotoper.

Större variationän på landet!Studier från England ochSverige visar att växt- och djur-rikedomen kan vara större i stä-der än i den omgivande lands-bygden (Gilbert, 1989;Florgård, m fl. 1994). Det gällert ex slättstäderna Lund ochMalmö. En väsentlig orsak äratt den mosaik av småskaligabiotoper som formats avmänskliga aktiviteter ger enblandning av olika livsmiljöer.Lummiga trädgårdar och prun-kande kolonilotter, trädrika par-ker och kyrkogårdar, maskrikagräsytor och gröna mellanrumär några exempel på detta.

VardagsupplevelserviktigaDen del av naturen som vi kom-mer i kontakt med till vardagsär viktig. Särskilt viktig är när-miljön för barn och gamla somtillbringar en stor del av sin tidnära bostad och skola. Denpedagogiska aspekten av växteroch djur i staden är central -insikten om att vi är en del avett större ekologiskt samman-hang startar ofta med en närarelation till naturen där vi bor.Vi vet enligt en undersökningfrån Naturvårdsverket att hälf-ten av alla skogsbesök görs itätortsnära skog.

Glöm intemilj öpedagogikenAtt utbilda nya generationer omvår livsmiljö är en grundläggan-de del i det Agenda 21 arbete

som nu pågår i landets kommu-ner, det vill säga att skapa loka-la handlingsplaner för en uthål-lig samhällsutveckling. I dettasammanhang fungerar stadensgrönområden som naturskoladär sinnliga och praktiska erfa-renheter om växter och djur gerbestående minnen. GunillaLindholm, som forskar om mil-jön på skolgårdar, konstateraratt barns uppfinningsrikedomökar då de vistas ute. Derasumgänge med livet runt knutenger mersmak, väcker nyfiken-heten och ökar kunskaperna omde växter och djur som finnslängre bort. Vår närmiljö spelaralltså en stor roll för våra möj-ligheter att leva oss in i betydel-sen av en biologisk mångfald.

Människan tänder påartrikedomForskarna Patrik Grahn ochGunnar Sorte vid Sveriges lant-bruksuniversitet har försöktbena ut vad det är som männis-kor uppskattar och tycker ärviktigt när de besöker en park.De har funnit att man kanurskilja åtta skilda karaktärereller argument - "det vilda","artrikedomen", rofylldheten",skogskänslan", festparken","prydnadsvärdet", "lekvänlig-heten" och "idrotten" (se GrönaFakta 6/91, Utveckla parkerna).

Grahn och Sorte konstaterar att"Människor med olika ålderoch bakgrund fascineras av attfinna ett spektrum av olika for-mer av liv att studera. Behovetav detta trycker användarnamycket hårt på. Ofta finner mankaraktären mest uttalad i bry-nen där artrikedomen ofta ärstörst med fåglar, insekter,örter, med mera. Den kan ocksååterfinnas i mycket kulturprä-glade parker, där man satsat påmångfald av olika växter."

Det är människans upplevelseav den s k "artrikedomen", ellermed ett vidare begrepp hennesupplevelse av den biologiskamångfalden som vi fokuserarpå i detta arbete.

Ett nära möte mellan individer gerdjupa upplevelser och beståendeminnen. Det spelar mindre roll omdet är en svan eller en ovanligareart. Foto: Petter Åkerblom.

De centrala delarnaav våra städer är enutmanande livsmiljöför växter och djurmed stor andel hård-gjorda ytor, avgaseroch buller från biltra-fik och ett myller avmänniskor.

Trots detta trivs många växteroch djur där, förutsatt att detfinns mat, vatten, växt- ochboplatser. Här fyller grönområ-den av olika storlek en viktigfunktion och vi ska skärskådaett grönt torg i centrum för attutröna vilken betydelse det kanha. Vid en snabb blick verkarinte växt- och djurlivet särskiltrikt, men om vi sätter in det isitt sammanhang och betänkerhur miljön runt torget ser ut såblir området desto mer betydel-sefullt.

Betydelse förväxter och djurTorget ligger i centrum av enmellanstor svensk stad. Det är

Många människor passerar dennaplats som har stor ekologisk bety-delse då den ligger mitt i stensta-den. Det vore en betydande förlustför både människor, djur och växterom denna plats inte fanns. Foto:Gabriella Lönngren.

knappt 3 000 m2 stort och växt-ligheten domineras av storastamträd. Platsen är traditionelltskött med en kortklippt gräs-matta, klippta häckar med anu-ellrabatter, men också friväxan-de, slutna buskage. Där finnsdessutom en fontän.Vi börjar med att koncentreraoss på de förutsättningar platseni sig rymmer för växt- och djur-livet. Med utgångspunkt frånmänskliga mått är utbudet ochvariationen av biotoper merintressant än enskilda arter.Vi konstaterar att denna plats

inte innehåller en särskilt varie-rad vegetationsstruktur. Desskomplexitet är låg och den bio-logiska mångfalden på bådebiotop- och artnivå likaså - ävenom individtätheten inom ettsådant här område i innerstadenkan vara hög med exempelvismånga pilfinkar. Det är hellerinte någon unik plats - det finnsandra liknande i centrum.Men om vi betraktar stadskar-lan och ser platsen i ett ekolo-giskt sammanhang som sträckersig utanför dess fysiskaavgränsning förändras bilden.

Spridningsmöjligheter Vi befinner oss i en traditionellstenstadskärna med få grönaytor. Många djur i närheten ärindirekt beroende av platsensom spridningsväg eller för attsöka mat och skydd. Om dennaplats låg i en grönare miljö voreden av mindre betydelse, menmed nuvarande läge fyller denen viktig funktion och har ett"ekologiskt influensområde"som sträcker sig ganska långt -åtminstone till nästa grönaområde av ungefär sammakaraktär som detta.

IV

Varje plats har ett ekologiskt influens-4' område. Detta sträcker sig åtminsto-

ne till näraliggande områden medungefär samma karaktär som är lika

. stora eller större. Pilarna på kartanantyder storleken på platsens ekolo-

', giska sammanhang med omgivning-en.Den lilla figuren nedan visarsamma sak. Denna förenkling använ-der vi också i övriga exempel.

sen, och funderar över vilketutbyte som växt- och djurlivetger olika kategorier av besöka-re.Det här är en plats som mångamänniskor passerar - kanskedagligen på väg till jobbet ellerdå och då när affärer och biobe-sök lockar. Men det finns ävende som stannar till en stund, sät-ter sig på en parkbänk för attnjuta av sommarblommornaoch fontänen. Andra väljer attvänta på bussen en hit in på tor-get istället för ute vid gatan.

Lunch med fågelsångSärskilt vid lunchtid på somma-ren och vackra höst- och vårda-gar är detta en mycket uppskat-tad och livligt frekventeradpausyta. Det är en integreraddel av staden och dess liv ochinte primärt en plats som män-niskor söker upp för att kunnanjuta av tystnad och fågelsång,eller där man lär sig något nyttom naturen. Den enskilda män-niskans utbyte av den biologis-ka mångfalden är kanske inte såstor, men många människorssmå glimtar av växter och djur ien hårdgjord stenstadsmiljö ärnog så viktiga.

Över detta gröna torg harde flesta männis-

kor i stadennågongång

GRONA FAKTA 8/95

mångadjurarter.De störstakvaliteter-na på dettatorg utgörde äldreträden ochde friväx-

Äldre trädstörsta kvaliteten Platsens olika typer av vegeta-tion ger en bild av växtlivet,men kan också användas somett mått på djurrikedomen. Detär allmänt känt att en flerskik-tad vegetation - som innehållerträd och buskar av olika höjdoch ett varierat fältskikt, erbju-der goda möjligheter till föda,skydd och reproduktion för

ande bus-kagen. Gamla träd är en del avstadens kulturmiljö och de harhär en fristad, medan de i omgi-vande skogs- och jordbruks-landskap ofta faller för krav påproduktivitet. Särskilt äldrelövträd rymmer en stor mång-fald av bl a insekter och är vik-tiga för fågellivet. Träden pådenna plats är höga och de upp-tar en stor volym som ger ettbra skydd åt fåglar.

Vi frågar ossockså vilken bety-delse platsen har för män-niskors vistelse och rörelser istaden och därmed dess bety-delse för upplevelsen av växteroch djur. För denna faktor ärnärheten och tillgänglighetentill området viktig. Men iställetför att söka beskriva detta görvi en uppskattning av hurmånga människor som kommertill platsen, dvs besöksfrekven-

nat upp för enstund. Platsens sociala

influensområde sträcker sigöver hela staden, men engage-manget i besöken är lågt. Jäm-fört med en stadsdelspark medett litet socialt influensområdesom är desto mer betydelsefulltför dem som bor i närheten, ärinfluensområdet för denna platsstort men med en liten upple-velse i varje enskilt fall.

Vårt andra exempel är entraditionell stadspark

med äldre träd i axlar,sommarblommeprogrami ett frikostigt antal rabat-

ter m m. De gamla trä-den är boplats för alle-

handa insekter, fladder-möss och fåglar - och

ger invånarna i en slätt-stad omgiven av jord-

bruksmark en känsla avskog.

Platsen

GRONA FAKTA 8/95

VI

Sammanhanget

Detta är en traditio-nell stadspark på ca10 hektar. Den liggeri kanten av stadskär-nan och har karaktä-ren av en finpark.Här finns friväxande,äldre träd i gräs lik-som beståndsbildan-de träd, friväxandebuskage, flerskiktadebuskage med brynoch fältskikt avperenner och vårlö-kar.

Det finns också rabatter medanueller och perenner, kort-klippta gräsmattor, grusgångaroch dammar.

Kattuggloroch människorDet här stora grönområdet bju-der på ett rikt utbud av biotoper,växter och djur, där vattenbioto-pen höjer kvaliteten ytterligare.Det är ett för tätorten uniktområde. Parken är en säker till-flyktsort för växter och djur ochden är av stor betydelse för djur-livet i stora delar av staden. I engammal lind på en innergård iett kvarter alldeles intill, bor enkattuggla som jagar i parken.Skulle inte parken finnas, skulleinte heller kattugglan kunna bokvar. På grund av parkens stor-lek kan djur med stort arealbe-hov och mindre tolerans förstörningar få fritt utrymme - t exnäktergal och lövsångare.

Denna park är unik genom sin storlek och sitt rika utbud av olika biotoper. Många människor kan här fördjupa sinaupplevelser av växter och djur. Foto: Eva Svensson.

Samma villkorgäller för män-niskor - i ettstörre områdekan människormer ostörtnjuta av växt-och djurlivet.Denna park för-binder stads-kärnan medytterstadsde-lama och fun-gerar därmedsom en viktiglänk för sprid-ning av växter

och djur. Dess ekologiska influ-ensområde är betydligt större äni exemplet innan och omfattarstörre delen av staden.

Andningshål för många Parken är ett välbesökt and-ningshål. Många passerargenom parken, men en övervä-gande del av besöken är förrekreationsupplevelser och lek.Här rastar man hunden, sitteroch njuter på en parkbänk, spe-lar boule eller tar en joggingrun-da. Många föräldrar går hit medsina barn för att mata fåglarnavid vattendammarna. Dessa

besök ger rikare upplevelser änen snabb passage och parken ärav betydelse för samtliga invå-nare i staden.

VII

Dessa betade stran-dängar är ett mycketpopulärt strövområdei utkanten av staden.De viktigaste kvalite-terna för växt- ochdjurlivet är vattnetoch dess strandkan-ter med hög artrike-dom, liksom en orördmarkprofil och engräsmark som betatskontinuerligt underen lång tid.

Ån svämmas över varje år ochgöder marken, vilket har lett tillen utarmning av floran. Dennanaturliga variation i vattenstån-det för dock med sig föda somgör att många fåglar trivs här.Förr var detta en rikligt före-kommande naturtyp, mennumera är den unik och saknarmotsvarighet i staden medomland.

eller nyttjar an och stranden föratt ta vattenprover och letainsekter. Det här är en av sta-dens viktigaste naturskolor - ettområde av stor pedagogiskbetydelse för barns möjlighetatt lära sig om växter och djur.Området är attraktivt för mångamänniskor och det sociala influ-ensområdet täcker hela staden.

1 vattenkanten i utkanten av staden finns mycket attundersöka. Till denna "naturskola" dras ungdomar -med eller utan lärare. Området saknar motsvarighetbåde i staden och dess omland. Foto: Bertil Hagberg.

Myller av livTill detta område kommermånga barn från stadens dagisoch skolor. De åker på utflykt

VIII

Privata trädgårdarglöms ofta bort, trotsatt de är av storbetydelse för växt-och djurlivet i sta-den. Vid en invente-ring i engelska träd-gårdar anlagdaunder mellankrigsti-den visade de sigrymma bortemot entredjedel av landetsinsektsarter (Gilbert,1989).

Vi exemplifierar här medMarias vildvuxna trädgård, därmycket får växa fritt.Vegetationen är flerskiktad ochden rymmer både äldre träd ochbuskar, trädgårdsväxter ochvilda örter, grönsaker, frukt ochbär. Även byggnaderna och ettgammalt stenparti bidrar tillmyllret av växter och djur.

Ansat och vildvuxetkompletterar varandraTrädgården är en kontrast tillmånga andra välstädade, sven-ska villaträdgårdar och inteminst den stora trädgårdskom-posten vittnar om en ekologiskt

intresserad ägare. Men det är ettmissförstånd att trädgårdenmåste se "vildvuxen" ut för attrymma en rik flora och fauna.Traditionellt välskötta trädgår-dar är många gånger en lika stortillgång. Nyckelordet är återi-gen variation där individuelltpräglade trädgårdar komplette-

rar varandra och tillsammansökar den biologiska mångfal-den.

Pusselbit i ekologiskhelhetTrädgården ligger i ett villa-kvarter från 1930-talet, där detfinns ungefär lika mycket grönaytor som svarta. Tillsammansmed en liten park, bildar allaträdgårdarna i kvarteret en eko-logisk helhet, där växt- ochdjurlivet inte påverkas av tomt-gränser eller ägarstruktur.

Den vildvuxna trädgården behöverinte hysa värdefullare mångfald änden välansade villatomten. Det kanlika gärna vara tvärtom - beroendepå sammanhanget. Foto: GabriellaLönngren.

falden om just denna trädgårdförsvann. Däremot har miljön ikvarteret som helhet mycketstor betydelse och den får inteförstöras.

Marias trädgård är bara en pus-selbit i denna helhet.Trädgårdens yta är inte särskiltstor och det vore ingen kata-strof för den biologiska mång-

Villagator lockarflanörerI villa- och flerbo-stadshusområden ärden biologiska mång-falden runt knutenmycket betydelsefulloch skapar engage-mang och lokal identi-tet.Det är två gruppersom besöker området- dels de människorsom bor där och har

möjlighet att på nära håll upple-va växt- och djurlivet, menockså de som gärna promenerarrunt i villakvarteren och fråntrottoaren njuter av grönskan iträdgårdarna.

IX

Platsen

Många bortglömdarestområden vidindustrier, vägar,järnvägar och bak-gårdar är ett him-melrike för vilda väx-ter och djur. Vårtexempel ligger i enpark i ett flerbo-stadshusområde därdet hör till ovanlighe-terna att finna rude-ratmark.

Läget är alltså unikt. Områdethar lämnats fritt och betecknassäkert av förbipasserande somett vanvårdat skräphål. I självaverket är det en viltrefug och enbarnkammare för många arter.Marken har inte varit orörd sålång tid och fältskiktet präglasav de första stadierna i succes-sionen, med speciella gräs ochogräs. Får området utvecklasostört fortsätter successionenmot en naturlig förbuskningoch igenväxning:Vi noterar att barn ofta sökersig till sådana här platser. Det ärinte konstigt, eftersom de är ensäker källa till spännande upp-täckter av växt- och djurliv.Trots detta är det sociala intlu-ensområdet litet. Genom attinformera de förbipasserandeom platsens funktion och visapå de växter och djur som finnsdär, skulle den kunna få störreuppmärksamhet och förståelse.

Ibland finns det ruderatinarker inpå knuten. Pa dessa övergivna ytor frodas mer eller mindre sällsynta pionjärväx-ter, t ex svedjenäva och bolmört. Deras frörika vinterståndare blir skafferi åt både vanliga och ovanliga fåglar undervintern. Men dessa områden fungerar samtidigt som magnet på barnen, vilkas fantasi är det enda som sätter stoppför vad de hittar och upplever. Foto: Eva Svensson.

X

I. PlatsenOmrådets faktiska innehåll av växt- ochdjursamhällen eller biotoper, vilken vigrovt uppskattar genom att studera markoch vegetation inom området, dvs:

• Vegetationsstrukturens variationsgrad(V). Vegetationens struktur både i höjdled(horisontellt) och i sidled (vertikalt), vilketger en bild av ytans komplexitet avseendebiotoper. Denna faktor inrymmer ocksåförekomst av vatten och till vatten knutnabiotoper.

• Ålderskontinuiteten (Åk) som handlar ommarkprofilens orördhet och hur länge fält-skiktet fått utvecklas ostört.

Il. SammanhangetOmrådet sett i ett ekologiskt sammanhang,dvs:

• Ekologiska influensområdet (E). Detområde runt den plats som studeras, varsväxt- och djurliv är beroende av platsen förfödosök, skydd, reproduktion m m.

• Unikiteten (Uk). Ett områdets särdrag -det vill säga dess innehåll av för tätortenovanliga biotoper, arter och gener.

III. UpplevelsenMänniskors upplevelser av den biologiskamångfalden, vilken mäts genom att studera:• Besöksfrekvensen (Fb). Den sammanlag-da mängden av personer som i olika syftenbesöker ett grönområde. Det innefattar delsantalet olika individer som besöker områ-det under en tidsperiod och dels respektiveindivids besöksfrekvens under perioden.Tio besök av en person är således ett annatvärde än ett besök av tio personer.• Besökstypen (Tb) som byggs upp av detengagemang som besökarna har i upplevel-sen av den biologiska mångfalden (dvs intesociala eller rekreativa upplevelser i övrigt,utan bara upplevelsen av växt- och djurli-vet).

Summan av kardemumman

Genom att väga samman ovanstående trehuvudaspekter - platsen, sammanhangetoch upplevelsen - får vi ett mått på denbiologiska mångfalden i tätorten sett ur ettmänskligt upplevelseperspektiv (=Bta).

Detta kan för varje enskild plats uttryckasmed hjälp av formeln:

Bta = (V x Åk) + (E x Uk) + (Fb x Tb)

Därmed har vi början till en tumstocksom, när vi utvecklat den vidare, kananvändas för att värdera ett områdes bety-delse i en konkret planeringssituation.

GRÖNA FAKTA 8/95

Utgångspunkter för"mänsklig" planering

Optiskt buller är inte det enda som lockar ut folk i stadsgrönskan. En prunkande rhododendronblomning är en upplevelse få vill missa som har den i sinnärhet. Och vem vet hur "rhododendronhonung" smakar... Foto: Bertil Hagberg.

I en amerikansk bok om biolo-gisk mångfald handlade 6 sidorav totalt 496 om urbana förhål-landen. Detta är ännu ett exem-pel på att kunskapen saknas omde speciella förutsättningar ochvillkor som råder för växt- ochdjurlivet i stadsmiljö, liksominsikten om dess betydelse förmänniskors livsmiljö.Det finns ett praktiskt behov avatt på ett enkelt sätt kunna mätaoch värdera den biologiskamångfalden i tätort. I detta fak-tablad har vi sammanfattat detvi anser kan vara utgångspunk-terna för ett antropocentrisktoch planeringsrelevantangreppssätt och visat hur mankan resonera. Det är ett förstasteg på vägen. Från dessautgångspunkter kan en tillförlit-lig metod för översiktlig

bedömning och värdering ikonkreta planeringssituationerutvecklas, men det arbetet kvar-står att göra.

Faktorer som bygger uppEn följd av det förhållningssätttill tätorternas biologiska mång-fald som vi presenterat är att detantagligen inte är särskilt frukt-bart eller ens möjligt att vägaolika ytors betydelse för denbiologiska mångfalden i stadenemot varandra. Det går kanskeinte heller att sortera dem efteren enhetlig skala.Varje plats är unik och måsterelateras till sin omgivning ochtill de förändringar den kanutsättas för. Det kan t ex handlaom att ytan skall bebyggas.Men det kan också handla omatt man vill försöka öka den

biologiska mångfalden genomförändrad skötsel och under-håll. Eller att göra åtgärder föratt öka människors möjligheteratt besöka området - dvs ökatillgängligheten - eller att ökabesökarnas kunskap och intres-se genom information.I dessa och liknande samman-hang är det väsentligt att kunnabedöma de faktorer som byggerupp den biologiska mångfaldeni varje enskilt fall, för att göraden biologiska mångfalden itätort till en hanterbar faktor iplaneringen.

Tack!Författarna står själva för innehål-let. Vi vill tacka följande personersom vi har haft mycket givandediskussioner med, men som inte äröverens med oss om innehållet i sin

helhet: Eivor Bucht, Jan Falck,Mats Gyllin, Mårten Hammer, EvaJansson, Ulla Mörtberg och MatsWirh.

Lästips!Grönstruktur i städer och tätor-ter av Bucht, E. & Persson, B.1994. Movium, Stad & Land nr127/1994.The ecology of urban habitatsav Gilbert, 0. L. 1989. London;Chapman and Hall.The ecology of a garden avOwens, J. 1991. Cambridge,England.Stadens parker och natur avTallhage Lönn, I. (red.) 1994..Boverket, rapport 1994:1 2Växter och djur i stadsnatur avFlorgård, C., Mörtberg, U. &Wallsten, M. 1994. Movium,Stad & Land nr 121/1994.