KAR R IÄR, VETE N S KAP, B RAN SCHN U M M E R 9 2010

BEHÖVS VARGJAKT I VINTER? SID 11

NÄR KONSULTERNA BLIR ETT B-LAG SID 6

UTMANING: 70% MER MAT TILL ÅR 2050 SID 12

BEHÖVS VARGJAKT I VINTER?

HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN

BEHÖVS VARGJAKT I VINTER? SID 11

HYDROLOGER VARNAR FÖR HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGENBRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN

ÖverlevareSTUDENTKÅREN STÅR PÅ EGNA BEN

N AT U R V E TA R N A . S E

on the road again...

Karriärvägar för forskare och doktorandermöt inspiratörer som visar på karriärvägar både inom akademin och i näringslivet. Vi kommer också att diskutera den pågående omstöpningen av karriärstrukturer efter doktorsexamen. hur kommer framtidens karriärsystem att se ut?

Vi kommer till:

göteborgs universitet – 10 februari

sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala – 17 februari

Karolinska institutet, stockholm – 24 februari

Lunds universitet – 10 mars

Umeå universitet – 17 mars

Alla seminarier pågår kl 17–20.

Kom gärna tidigare på eftermiddagen och få kvalifi cerad karriärrådgivning, skräddar-sydd för naturvetare. Gör en intresseanmälan för karriärrådgivning samtidigt som du anmäler dig till seminariet.

Vi bjuder på dricka och tilltugg i samband med seminariet.

Anmälan: www.naturvetarna.se

3N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

InnehållNR 9 2010 När språngbrädan blir en fälla Att jobba som konsult kan låta lite tju-sigt, beroende på vem arbetsgivaren är. Att vara konsult och komma från ett bemanningsföretag är minst av allt en tjusig tillvaro. En bekant till mig som vill vara anonym har varit uthyrd till samma arbetsgivare under mer än fem år.

Han vittnar om utanförskap och känsla av andra klassens arbetskraft, lite som ett B-lag, som inte får vara med på personalfester eller delta i andra aktiviteter som företaget ordnar. Lönerna är ofta lägre än för den perso-nal som är anställd direkt av företaget. En del av lönen som skulle gått till den anställda hamnar i stället i bemannings-företagets fickor, vilket är själva affärsi-dén för uthyrning av personal.

Å andra sidan kan ett jobb på ett be-manningsföretag vara en språngbräda till en fast anställning på det företag man är uthyrd till eller andra jobb. Man får en chans att visa vad man går för. Men kom ihåg att arbetsgivaren beta-lar ett ganska högt pris för att jämna ut toppar i produktionen och slippa ha ett anställningsförhållande med den som utför jobbet.

Läs mer om bemanningsbranschen lägre fram i tidningen. Efter publicering på vår webb har flera konsulter hört av sig till oss och vittnat om liknande upp-levelser.

Ännu fler kommentarer på webben har vi fått i den heta vargdebatten, som verk-ligen berör. Behövs det en upprepning av förra årets vargjakt är frågan, liksom hur många vargar det ska finnas i Sverige. Inte ens forskarna är överens. Däremot finns det en samsyn när det gäller den genetis-ka variationen, som inte är tillräckligt stor, med risk för att vargstammen drabbas hårt vid till exempel ett parasitangrepp.

Läs också om jordbrukets utmaningar för framtiden. För naturvetare i allmänhet och agronomer/lantmästare i synner-het råder ingen brist på saker att sätta tänderna i. De har den kompetens som behövs för att utveckla system som kan försörja en växande befolkning, samtidigt som miljön ska skonas och mer koldioxid ska fångas upp.

OpInIOn sId 4

Ledare: Vidga vyerna och välkomna de olika Kommentarer från webben

nyheter sId 6

Fast i flexibilitetens fällaKårerna klarar sig självaAstra Zeneca satsar i Mölndalduellen: Behövs det vargjakt i vinter?

temALantbruk sId 12

6 utmaningar för jordbruket och matproduktionenAgronomförbund i medvindstudentkrönika: Emma Tylstedt – Falukorv är ingen råvara

VetensKAp sId 18

Biologisk mångfald i backspegeln

KArrIär sId 22

Inspiratören: Maggies mat ger livsgnistamanualen: Ta pulsen på projektetChef: Hitta styrkorna och väx på jobbetFråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

LedIgA jObb sId 30

spAnAr In sId 34

gästkrönikör: anna Ottosson – Dags att nyansera mat- och hälsodebatten

medLemsnytt sId 37

Naturvetare lär sig ekonomernas språk | Djurskyddsinspektörer går samman | Åsa vågar sticka ut från mängden | Sofia coachar i karriären

ChefredAKtör

24

18

8

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seMedlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar Issn: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 27 januari med annonsstopp den 11 januari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Omslagsbild: Christopher Du Rietz och Henrik Gustafsson. fotograf omslagsbild: Pontus Tideman.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R N A . S E

Christina Jägarelayout08-466 24 87

Arbetet utgör en stor del av våra liv, där-för är det viktigt att vi trivs på jobbet. För att göra det måste vi alla bidra till att skapa ett öppet och trivsamt arbetsklimat. Det är inte en fråga som ligger på arbetsgivaren, utan vi har alla ett ansvar för arbetsmiljön. Att vara en välkomnande och inkluderande arbetsplats är viktigt, inte bara på pappret utan också i handling. Handen på hjärtat, hur ser det ut på din arbetsplats?

De flesta är positiva till invandrare, i alla fall i teorin. Men när det kommer till kritan söker sig många ändå till det som är invant och tryggt. En reaktion som är förståelig men som utifrån ett arbetsplatsperspektiv är galet! Forskning visar nämligen att ju mer olik var-andra man är på en arbetsplats desto högre kreativitet och utvecklingskraft får man!

Jag är ingen expert på historia men så pass mycket inser jag att Sverige inte skulle vara vad det är i dag om det inte funnits personer som sökt sig hit och bidragit med utveckling. Det finns många goda exempel på invandrare, som har byggt upp företag och vidgat våra vyer kulturellt. Själv är jag både svensk och finsk medborgare, eftersom mina föräldrar kom hit från Finland i slu-tet av 1960-talet. I samma veva kom många italienare och jugoslaver. Går vi längre till-baka i historien finns flera exempel på vik-ten av inflytande utifrån för Sveriges utveck-ling. Minns flamländare som invandrade på 1600-talet och var med och utvecklade den svenska gruvbrytningen och järnhan-teringen.

Egentligen borde det räcka med att stu-dera den demografiska utvecklingen i Sve-rige för att inse att vi i princip borde öppna våra gränser för alla som vill komma hit. Arbetskraftsbristen gör sig gällande inom vissa områden och stora pensionsavgångar

väntar generellt. Därmed inte sagt att alla som kommer hit ska ha en enkelbiljett rakt in i vården och äldreomsorgen. I stället ska vi utnyttja den kompetens som kommer hit på ett sätt som gynnar både individen och hela landet. Man behöver inte heller vara nationalekonom för att förstå att ju fler per-soner som bor i ett land, med driv och vilja, desto fler arbetar och bidrar till bruttonatio-nalprodukten. Arbetsmarknaden är inget nollsummespel med ett fixt antal arbetstill-fällen, som när de är uppfyllda så står övriga utan arbete.

Visst blir livet enklare med fördomar, och jag erkänner att många fördomar kan vara underhållande men, faktum kvarstår att en fördom är just vad den är, en dom i förhand. Därför måste vi alla jobba med våra fördo-mar så att de inte låser in oss i en enkelspå-

rig värld. I Sverige har vi invandrare, män, kvinnor, bögar, transsexuella, unga, blinda med fler. Alla dessa vill bli bemötta, i arbets-liv och privat, för vad de är, och inte förvän-tas att vara.

En av mina närmaste vänner har hiv, det är inget som märks på ytan och han lever ett helt normalt liv, förutom att han morgon och kväll tar en cocktail av mediciner för att hålla virusnivåerna i schack. Istället för att hålla sin sjukdom dold har han valt att be-rätta om den, han åker runt i skolor och på träffar och föreläser om hiv och aids. En av anledningarna till att han gör det är för att han är så trött på den okunskap och de för-domar som möter en hiv-smittad idag. Med kunskap kommer man långt, det är inte far-ligt att ta en hiv-smittad i hand, det är defi-nitivt inte farligt att kramas!

Så sluta att vara så förbaskat politiskt kor-rekt, agera professionellt istället! Det tjänar du på, det tjänar din arbetsplats på, det tjä-nar samhället på! Du formar världen, låt inte världen forma dig. Öppenhet börjar hos dig, du själv bestämmer vilken värld du vill forma och då kan du agera efter det. Nästa gång ni ska rekrytera en ny medarbetare, eller när du träffar en för dig ny person – ge den per-sonen chansen att visa vad han eller hon går för, utan att ha förutfattade meningar.

FO

TO

: T

HO

MA

S C

AR

LG

RE

N

N AT U R V E TA R E4 N R 9 2 0 1 0

Vidga vyerna och välkomna de olika

Ch r I ste r yrjAs , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

Att tågresandet fortsätter att öka.

Att svenskarna äter sig till igenväxta landskap genom att gynna utländsk köttpro-duktion.

L E D A R E N

C H R I STE R YRJAS, V I C E FÖ R B U N D S O R D FÖ R AN D E

JU MER OLIK VARANDRA

MAN ÄR PÅ EN ARBETSPLATS

DESTO MER KREATIVITET

Varför denna häxjaktjag håller med Radesäter. Varför ska det finnas ett visst antal vargar? Vad är det som styr, vad är det

som stör, vad är det som skrämmer? Vi borde inte kasta sten i glashus, är det någon art som ska tänka på att backa så är det arten människa. Det är bedrövligt med denna häxjakt på en så liten grupp djur. Kanske det är väldigt spännande med jakt på varg? Vi människor är fega som inte kan finna oss i att vi är en del av en värld där ingen art är mer värd än någon annan.”

LenA AresKOg

5N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

s K ICKA d I n I n sän dAr e t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

O P I N I O N

Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner in-lägg. För att vi ska veta vem du är behö-ver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

VI VILL VetA VAd dU tyCKer!

Massflykt av unga forskareVisst har sverige blivit ett låglöneland och disputerade forskare är knappt vatten värda längre. Det finns för många av oss och mark-

naden är mättad, vilket bemanningsföretagen utnyttjar. Addeco life science ville ge mig en lön som var lägre än den jag hade när jag var doktorand! Jag ledsnade totalt och jobbar numera i England. Det sker en massflykt av be-gåvade unga forskare från ”kunskapsnationen” Sverige, men från politiskt håll görs inget.”

tess

Vad gör facket?jag är förvånad över att fackföreningarna har gått med på dessa avtal. Där jag jobbar omfattas jag av ett kollek-

tivavtal som Unionen har träffat. Vid t ex sjukfrånvaro så får man bara sjukersättning motsvarande 64 procent av månadslönen. Och vadå kompetensutveckling genom att man får flytta omkring mellan olika bolag. Det är ungefär som att kalla uteliggare för globetrotters för att de får se så många trappuppgångar.”

ALfOnsO

Var ska tusen vargar finnas?

radesäters inlägg borde kompletteras med en karta och en beskrivning av hur han ser på var tusen vargar ska finnas i Sverige. Värmlands yta är idag täckt med drygt 15 vargrevir med 50-60 vargar.”

LArs fUrUhOLm, rOVdjUrsAnsVArIg I VärmLAnd

natu rVEtar E SVarar:

Artikeln var en beskrivning av hur pensionssystemet fungerar i dag, där du själv ska placera en del av dina pensionspengar i fonder. Kom ihåg att det är fackförbunden som genom kollektivavtalen har förhandlat fram tjänste-pensionen. Den kommer att utgöra en betydande del av din framtida pen-sion. För att få hjälp att med de rätt komplicerade pensionsvalen kan med-lemmar vända sig till Akademikerrådgivning, som Naturvetarna är delägare i.

LArs-erIK LILjebäCK, ChefredAKtör

FaSt I FLEXI b I LItEtE nS FÄLLa – SE SI D 6

Det sugersverige har blivit ett låglöneland för högutbildade. Är själv disputerad och hankar mig fram på tillfälliga anställningar,

projekt och a-kassa. Det suger, hade jag inte haft familj så hade jag flyttat utomlands.”

mArKUs

b E HÖVS DEt VarGJakt I VI ntE r? – SE SI D 11

Köpt forskareLiberg är kattforskaren som finansieras direkt av C-märkta departement. I andra länder skulle hans

akademiska integritet ifrågasättas hårt. Skönt att andra fors-kare av rang äntligen börjar höras i frågan. För Liberg hand-lar vargfrågan bara om att leverera vilt till jägare och har ing-et med naturens mångfald eller biologiska värden att göra.”

dIAnA

SÅ FÅr Du PE nSIOnSPE nGar na att VÄXa

FrÅn natu rVEtar E n r 8-2010

Får jag skylla mig själv?tiden är förbi då man på förhand visste vad man skulle få i pension. Så om jag får suga på ramarna får jag skylla mig själv?! Naturvetarna är ett fackförbund. Hört talas om solidaritet?”

jOeL

A R b E T S V i l l kO R Den största arbetsgivaren för naturvetare bland bemanningsföretagen är Proffice Life Science, och de flesta uppdragsgivarna finns inom läke-medels- och bioteknikindustrin.

– Det blir allt vanligare att man hyr in personal, säger Ag-neta Forssén, vd för Proffice Life Science. Många av företagen har haft en tuff tid, och skaffar sig nu flexibilitet genom att hyra in alltifrån laboratorieassistenter till kvalificerade forskare.

TRE PARTER

Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Na-turvetarna, tycker att man kan se en kor-tare tids arbete på be-manningsföretag som en inkörsport till fast jobb och en chans att visa framfötterna.

– Det finns säkert också de som trivs med att vara konsulter även under längre tid, men min erfarenhet är att de flesta upple-

ver det som väldigt job-bigt att man inte har en vanlig två-partsrelation med sin ar-betsgivare, utan en tre-partsrelation mellan ar-

betstagare, bemanningsföretag och uppdragsgivare. Många känner sig också diskriminerade, säger hon.

Enligt ett avtal mellan arbets-givarorganisationen Almega och Akademikerförbunden, en sam-verkansorganisation för Sacoför-bund där Naturvetarna är med, ska konsulter få delta i aktiviteter på arbetsplatsen, såsom personal-fester, men längre än så behöver

N AT U R V E TA R E6 N R 9 2 0 1 0

Fast i flexibilitetens fällaEtt jobb på ett bemanningsföretag kan bli en bra språngbräda ut i yrkeslivet. Men konsultjobbet kan också innebära utanförskap och sämre förmåner än kollegorna som har fast anställning på arbetsplatsen, även efter flera års ar-bete sida vid sida.

OKÄNT ANTALOmkring 170 av Naturve-tarnas medlemmar har upp-gett att de är anställda av ett bemanningsföretag. De tre största, Manpower, Proffice och Adecco, har inga siffror på hur många naturvetare de har, och Proffice Life Science, som en-dast anställer naturvetare går inte ut med sitt personalan-tal. Astra Zeneca är kund hos Proffice Life Science, men hur många konsulter som arbetar på företagets svenska anlägg-ninga vill de inte svara på.

OMKRING EN PROCENT AV DE SVENSKAR

SOM HAR ARBETE, VAR ANSTÄLLDA AV

ETT BEMANNINGSFÖRETAG ÅR 2009

Inom life science är konsultuppdragen ofta långa. Tio år på ett och samma företag ger idag ingen rätt till fast tjänst på arbetsplatsen.

uppdragsgivaren inte sträcka sig. – Vi förstår att konsulterna

vill känna sig som en del av fö-retaget, och därför är de med till exempel på utbildningar, men vi har många konsulter och ingen möjlighet att ge dem samma för-måner som de anställda. Vi vill också ge våra anställda något extra, säger Ann-Lena Mikiver, presschef på Astra Zeneca.

TydligARE REglER

Agneta Forssén tror att de flesta konsulter upplever att upp-dragsgivaren nästan blir som en arbetsgivare.

– Men vissa kan uppleva att ”det är skillnad på mig på det här företaget – jag har varit här i ett och ett halvt år, men när det är kick-off är jag inte med.” Men vi har egna personalfester och mötesplatser för våra konsulter.

Agneta Forssén uppskattar den genomsnittliga uppdragsti-den på Proffice Life Science till omkring nio månader, men ofta varar uppdrag i flera år.

– Anställningen och trygghe-ten finns hos oss, och ett upp-drag kan vara i en eller flera dagar, veckor, månader eller år säger hon. Våra konsulter får kompetensutveckling genom möjligheten att prova på olika arbetsuppgifter hos flera företag.

Senast nästa år ska Sverige ha infört EU:s nya bemannings-direktiv, kanske blir reglerna kring de långa uppdragen tyd-ligare då.

– Vi menar att intentionen redan i det EU-direktiv som gäl-ler nu, är att löpande verksamhet inte ska utföras av personal från bemanningsföretag, säger Elba Rubilar-Abreu. Men fack och ar-

Elba Rubilar-Abreu

T E X T h A N N A M E E R V E l d

betsgivare tolkar direktivet på olika sätt idag. När det nya di-rektivet införs hoppas vi att det inte ska gå att göra olika tolk-ningar på den här punkten. #

N y h E T E R

7N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Vad hittar man i en proteinatlas?

Mathias Uhlén, pro-fessor i mikrobio-logi vid Kungliga Tekniska högskolan och chef för projek-tet Human Protein Atlas:

Nu är ni halvvägs till målet att skapa en atlas över människokroppens pro-teiner – vad innebär det?Vi har kartlagt 10 000 proteiner. Totalt har människan 20 000 gener som kodar för proteiner, om man inte räknar med iso-former och splice-varianter. Vi firar också att vi har kommit upp i tio miljoner bilder av proteiner i vävnader och att vi gör om designen i databasen och bygger in mer kunskap, istället för att bara leverera bil-der. Bland annat lägger vi in en bedöm-ning av tillförlitligheten. Vad kan proteinatlasen användas till?– Min förhoppning är att man i framtiden ska kunna använda atlasen väldigt mycket för stratifiering av patienter – att kontrol-lera vem som svarar på behandlingen och vem som inte svarar – och för att upp-täcka sjukdomar i tid. Allt sådant kommer att baseras på proteiner, tror jag.Används de delar av atlasen som re-dan är färdiga?– Vi har tusentals forskare som är inne i databasen varje dag. De går in och tit-tar på sina favoritproteiner. Med enkla sökverktyg kan man få fram listor på var proteinerna finns. Vissa finns överallt – så kallade housekeeping-proteiner – och en del finns bara i en viss vävnad. Hur mycket vet vi om vad proteinerna gör?– De flesta av proteinerna har ingen stu-derat! Omkring 20 procent är relativt väl studerade, 40 procent har ingen någon-sin studerat, och ytterligare 40 procent är lite halvdåligt studerade – här behövs det samlas upp och struktureras. När är hela atlasen klar?– År 2015 ska vi ha en karta av alla män-niskans proteiner. # H M

Hallå där!

Mathias Uhlén

Fast i flexibilitetens fällaAina illiano är ord-förande för Akade-mikerföreningen på Astra Zeneca i Möln-dal. hon ser både för- och nackdelar med konsulter.

Aina Illiano uppskattar antalet konsulter till upp till tio procent av arbets-styrkan. Hon anser att det kan vara nödvändigt att ta in konsulter då behovet av personal går upp och ned beroende på hur det går för de olika projekten.

– Vad vi däremot helt vänder oss emot är när företaget tar in konsulter på lång tid, säger Aina Il-liano. Om det finns behov

av personal anser vi att företaget ska anställa. Det finns de som har arbetat här som konsulter i fem eller till och med tio år, och som vill bli anställda, och dem blöder jag för.

Om dessa konsulter har den kompetens som be-hövs för en tjänst, och den inte finns internt, förordar akademikerföreningen dem när de diskuterar be-manning med företaget.

– Men i de neddrag-ningstider som råder just nu, anser vi att de anställ-da ska ha jobben i första

hand, säger Aina Illiano.Akademikerföreningen

på Astra Zeneca i Möln-dal har inget samarbete med konsulternas akade-mikerförening, men för däremot en dialog med läkemedelsföretaget kring konsulternas situation.

– Det är viktigt för oss att både Astra Zeneca och konsultbolagen har en bra personalpolitik, så att konsulterna behandlas väl och också får tillgång till bland annat kom-petensutveckling, säger Aina Illiano. #

Anders har varit an-ställd av Proffice och arbetat på Astra Ze-neca i fem år. han är inte orolig för att hans arbetsuppgifter ska försvinna, men väl medveten om att före-taget en dag kan be-stämma sig för en an-nan konsultlösning.

Som konsult har Anders ett annat kollektivavtal än sina kollegor på arbetsplat-sen. Han har en vecka min-dre semester och får ingen föräldralön om han skulle bli föräldraledig och ingen bo-nus om arbetet går bra. Nå-gon kompensation för detta i form av högre lön tycker Anders inte att han har, och han skulle hellre vara an-ställd av Astra Zeneca.

– Det är inte bara det rent påtagliga, avtalsmässi-ga, utan också mer subtila saker. Vi som konsulter är till exempel inte välkomna med våra barn på barnens julfest på företaget, berättar Anders.

När det blev hårt tryck på gymmet höjdes plötsligt avgiften för konsulter och om konsultkontraktet bryts får de inte några pengar tillbaka.

– Man känner sig som skräp – som någonting kat-ten har släpat in, säger An-ders. Företaget har skapat ett A- och ett B-lag.

Anders har utvecklings-samtal dels med sin chef på Astra Zeneca och dels

med sin chef på Proffice. Han är fackligt engagerad, men upplever att akade-mikerföreningen på Astra Zeneca inte vill kommu-nicera med föreningen på Proffice.

– De pratar inte med oss, för vi konkurrerar ju om deras jobb, säger han.

Han råder ändå alla som tar anställning på beman-ningsföretag att gå med i akademikerföreningen om det finns någon, annars att starta en.

– Man får mer kom-munikation med beman-ningsföretaget på det sättet, säger han.

Anders heter egentligen något annat. #

”Man känner sig som något katten har släpat in”

Man känner sig som något

katten har släpat in”

Jag blöder för dem som har

jobbat här länge”

N AT U R V E TA R E8 N R 9 2 0 1 0

U T b i l d N i N g Blötsnön lägger sig som en ljuddämpande matta kring Fysicum. I rum L309 bju-der Christopher Du Rietz och Henrik Gustafsson på kaffe och pepparkakor. De är ordföran-de respektive vice ordförande i Lunds naturvetarkår, Luna, den enda renodlade studentkåren för Naturvetare i Sverige och en kår som har klarat omställningen ef-ter kårobligatoriet bra hittills.

– Det har gått jättebra! Vi lig-ger på 87 procent av heltidsstu-denterna på Naturvetenskapliga fakulteten och 79 procent av det totala antalet studenter, säger Christopher Du Rietz.

Men så har ju Lunds student-kårer gått samman med universi-

tetsstadens nationer och Aka-demiska föreningen, som bland annat äger de flesta av Lunds stu-dentbos-täder och bildat ett de

facto-obligatorium som går un-der namnet ”Studentlund”.

– Vi kände när det blev tal om att avskaffa obligatoriet att vi måste ha något sätt att ha kvar våra studenter, säger Henrik Gustafsson.

På kårexpeditionen trängs da-torer och pärmar med myssof-for och fikabord. Luna har sänkt sin medlemsavgift från 200 till 70 kronor per termin och flytten från den gamla kårvillan är ett led i besparingarna. Fikasugna fysikstudenter tittar gärna förbi.

– Faktum är att vi har fått

bättre kontakt med studenter-na här, även om det förstås är mycket fysikstudenter som kom-mer, säger Henrik Gustafsson som har tagit ett års paus från studierna i just fysik.

Kårens fika, fester och pub-kvällar fyller en viktig funktion.

– Det är vi som sätter själva identiteten ”naturvetare”. När du kommer till kåren kommer du med din identitet som naturvetare och vi stärker den, säger Chris-topher Du Rietz, som själv läser på biologprogrammet, men har tagit ledigt från studierna för att

arbeta heltid på kåren. Det är vik-tigt att man känner att man ska bli något och att man vet vad det är man blir, att man inte bara läser ett antal kurser.

Men kåren står inte bara för festligheter. Huvuduppgiften är be-vakningen av utbildningskvaliteten

N y h E T E R

Kåren klarar sig självden första juli avskaffades kårobligatoriet, som ålade varje högskolestudent att gå med i en studentkår. Under höstterminen har de som ska bevaka lan-dets naturvetenskapliga utbildningar för första gången själva fått värva sina medlemmar – med varierande resultat.

Henrik Gustafsson och Christopher Du Rietz håller koll på de naturvetenskapliga utbildningarna i Lund.

Christopher Du Rietz

T E X T h A N N A M E E R V E l d F O T O P O N T U S T i d E M A N

Simon Jonasson, ordförande i Ultuna studentkår, 75 procent:

Det har gått över förväntan, men det är för att vi har jobbat hårt. Vi har lagt väldigt mycket energi på att synas, och vi har lyckats visa vad vi är duktiga på. Men rekryteringen har haft ett pris. Att uppda-tera hemsidan, gå ut och tala inför klasser och tillverka skyltar har tagit mycket energi.

– Vi har lagt den tid på studiebevakningen som vi har mäktat med, men marknadsfö-ringen har tagit mycket tid. Som tur är har det inte varit några större frågor att driva just det här året. När det väl behövs drivas något stort för studenternas skull så är jag lite orolig för att man inte hinner med marknadsfö-ringen och då kanske förlorar medlemmar. Men vi får hoppas att vi inte kommer dit. Vi har en bra verksamhet och har inga planer på att ändra vår organisation.

Martin Nilsson, studentombud för Studentkåren i Skövde, Institutionen Vård och natur, med omkring 5 procent av studenterna:

– Det har väl gått halvbra, kan man säga. Vi gjorde om den interna strukturen för att spara pengar, och bytte till ett billigare medlemssystem, som skulle kunna skicka e-fakturor. När terminen startade hade vi inte full styrel-se och medlemssystemet fungerade inte fulltständigt.

Högskolan har gått in och kompletterat det statliga övergångsstödet. De flesta kårer som Naturvetare har frågat ser högskolor-nas stöd snarast som en slags outsourcing av den obligatoriska utbildnings-bevakningen. Martin Nilsson skulle dock helst vilja att Stu-dentkåren i Skövde på sikt blev oberoende, och till våren satsar de mer på marknadsföringen.

– Klarar vi att öka vår rekrytering, så vill vi bli ekonomiskt oberoende så snart som möjligt, säger han. Vi ska ju granska högskolan, och då är det ett problem att de finansierar oss.

Studentkåren i Skövde behöver ha 1800 medlemmar för att gå runt. Idag lig-ger medlemssiffran på knappt 600. För läsåret 2010-2011 räknar man med en förlust på 250 000 kronor och inför vårterminen blir det eventuellt ytter-ligare personalnedskärningar. Studentkåren i Skövde för också samtal med högskolan om att ta hand om bostadsförmedling på studieorten och för in-terna diskussioner om att stänga kårhuset för dem som inte är medlemmar.

på Naturveten-skapliga fakul-teten.

– Det är väldigt myck-et förebyggan-de arbete. Vid tillsättning av professorer tittar vi på deras pedago-

giska erfarenheter, säger Christoph-er Du Rietz.

– Vi läser igenom kursplaner och ser till att de till exempel får tillräck-ligt tydliga kursmål, fyller Henrik Gustafsson i.

I den utredning som mynnade ut i att kårobligatoriet avskaffades uppskattade man att kårerna behö-ver 310 kronor per student för att bedriva sin studiebevakning. Un-

der en övergångsperiod på tre år betalar staten 105 kronor per läsår och potentiell medlem, baserat på antalet studenter i somras. Univer-siteten går in och fyller på upp till 310 kronor till de studentkårer som Naturvetare har haft kontakt med. Christopher Du Rietz är inte oro-lig för att kåren om några år måste kunna stå på egna ben.

– Lösningen finns inom räckhåll redan innan stödet försvinner, säger han. Vi ser stora möjligheter bland annat i vår arbetsmarknadsdag, som blir större och större, och där vi kan ta ut avgifter från företagen.

Luna tänker också söka stöd från Sveriges enade student- och ung-domssamarbetsförbund, Sesus.

– Vi är per definition en ung-domsförening, säger Christopher Du Rietz. #

Emma holmquist Sköld, ordförande för Consensus, studentkåren vid Hälso-universitetet i Linköping, 32 procent:

– Vi har haft ont om folk i kårstyrkan och ska nu försöka marknadsföra oss bättre. Till våren har Consensus bland annat planer på en bal. Via kårkorrespondenter i alla klasser ska kåren få ut information om vad de gör di-rekt till studenterna.

– Det är lätt att titta bort från en affisch, men det kan man inte göra om man får information muntligt, sä-ger Emma Holmquist Sköld.

Hon tycker dock inte att medlemssiffrorna påverkar studiebevakningen.

– Det här gör vi för alla studenter, inte bara för de 32 procenten.

9

HUR GÅR REKRYTERINGEN

EFTER OBLIGATORIET?

N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Kåren klarar sig själv

ANSLUTNINGSGRAD I TIO KÅRER FÖR NATURVETARSTUDENTER:

luna (Lunds naturvetarkår): 79%

Consensus (Hälsouniversitetets studentkår i Linköping): 32%

lintek (Studentkåren vid Linköpings tekniska högskola): 42%

göta studentkår, naturvetarsektionen: 40%

Studentkåren i Skövde, IVN-sektionen: 5%

Stockholms universitets studentkår: 67% (inga siffror för naturvetare)

Ultuna studentkår: 75%

Uppsala studentkår: 86% Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: 62%

Uppsala teknolog- och naturvetarkår: 34%

Umeå naturvetar- och teknologkår: 68%

Vi jobbar för alla

studenter”

Vi hann inte

marknadsföra oss”

Marknadsföringen tar

tid och energi”

(Hälsouniversitetets studentkår i Linköping):

lUNA79%

Henrik Gustafsson

FO

TO

: T

OB

IAS

NE

SE

LIU

S

N AT U R V E TA R E10 N R 9 2 0 1 0

N y h E T E R

d U b b l A k ä N S lO R Det finns lite smolk i glädjebägaren, men mest är det uppåt på Astra Zeneca i Mölndal. Där ska det globala företaget satsa på forskning.

– Vi har fått en fin chans, nu är det upp till oss att ta den och leverera, säger Aina Illiano, ord-förande i Akademikerförening-en på Astra Zeneca i Mölndal.

Helt klart är att de omkring två tusen anställda snart kommer att bli fler. Utöver att forskningen från Lund flyttar hit så hamnar funktioner som myndighetskon-takter och att formulera läkeme-del här. Den farmaceutiska av-delningen kommer att växa från 260 till runt 500 anställda.

Så det är glada tongångar när Naturvetarna och andra akade-mikerföreningar är på plats och

Astra Zeneca satsar i MölndalSamtidigt som Astra Zeneca förstärker forskningen i Mölndal kommer

personal att sägas upp. Men det behövs också ny kompetens som

passar in i det nya som håller på att byggas upp. Naturvetarna var

på plats i Mölndal och mötte medlemmar som både är optimistiska

och lite oroliga.

Toxikologerna Patrik Andersson och Sara Moses har fått besked om att de fårbehålla sina jobb på Astra Zeneca i Mölndal.

får besked under december.– Det är lite dubbla känslor. Vi

är inne i ett spännande skede där mycket händer, samtidigt som alla inte får plats, säger Aina Il-liano, som själv går och väntar på klartecken för sitt jobb som pro-jektledare inom databehandling.

För att råda bot på obalansen har företaget inrättat en intern rekryteringscentral där kompe-tenser och lediga tjänster match-as mot varandra.

– Det vittnar om att det finns vilja från företaget att värna om personalen och hitta lösningar. Jag hoppas att så många som möj-ligt från Lund tar chansen att flyt-ta hit. De har en nyckelkompetens som är svår att ersätta.

lOVANdE PROdUkTER

Det finns produkter i pipeline, både i tidig forskning och när-mare marknaden. Aktuellt just nu är ett diabetesläkemedel som Astra Zeneca har tagit fram i samarbete med BMS.

Aina Illiano tror på fler sam-arbeten av den typen, liksom att köpa idéer från mindre biotek-nikföretag.

– Viktigt att betona är att vi kommer att fortsätta med forsk-ning i tidiga skeden. Detsamma gäller de kliniska prövningarna, även om en del kommer att omför-delas till Asien och Östeuropa. #

Aina Illiano är ordförande för akademikerföreningen på plats.

T E X T & F O T O : l A R S - E R i k l i l J E b ä C k

möter medlemmar. Många kom-mer fram och pratar med före-trädare från de olika förbunden.

– Jag är med i Sulf och har tänkt gå över till Naturvetarna, men är osäker på hur det går med inkomstförsäkringen, säger Sara Moses, disputerad moleky-lärbiolog.

Naturvetarnas Ramón Sán-chez-Lövy förklarar att en in-komstförsäkring i ett annat Saco-förbund följer med vid ett byte.

FöRSTäRkNiNg FRåN lUNd

Sara Moses kollega Patrik An-dersson, som också jobbar med toxikologiska värderingar, är nyfiken på nyheter från Natur-vetarna. Som personalombud vill han hålla sig informerad.

De lyser av optimism och har fått veta att deras kompetens

behövs efter omorganisatio-nen. Deras grupp får förstärk-ning från Lund när forskningen läggs ner där.

– Vi är lyckligt lottade, men det finns andra på företaget som är oroliga när företaget delvis gör en omfokusering vad gäller sjukdomsområden, säger Patrik Andersson.

Aina Illiano intygar att det kommer att behövas nya kom-petenser, men med risk för övertalighet på vissa områden.

– Företaget ger chans till ut-bildning under sex månader för att klara de nya jobben. I dags-läget vet vi inte vilka som drab-bas. Hittar man inte kompeten-sen här blir det extern rekryte-ring av bland annat naturvetare.Omorganisationen går nu i ra-sande fart, flera av de anställda

11N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

TOMMy RAdESä-TER, profes-sor i zoo-logi, Stock-holms uni-versitet

1. bEhöVS dET VARgJAkT i

ViNTER?

Nej, inte mer än skyddsjakt på besvärliga individer, som man med säkerhet vet river boskap eller ställer till annan skada. Hellre fria än fälla vid tveksam-ma fall.

2. äR 200 VARgAR EN RiMlig

NiVå FöR SVERigE?

Nej, 200 vargar är för lite om vi ska ha en livskraftig varg-stam. För att få tillräcklig ge-netisk variation skulle det be-hövas minst 500 vargar. Men vårt stora land skulle klara långt fler än 1000 vargar, vil-ket skulle vara positivt för öv-rigt vilt som älg, kronhjort och dovhjort. De skulle bara mins-ka marginellt i antal. Det hår-da betestrycket skulle också minska vilket är till fördel för skogsbruket, liksom för den biologiska mångfalden och för att motverka klimatförändring-arna. Kom ihåg att vegetatio-nen binder koldioxid.

3. hAR Vi TillRäCklig

gENETiSk VARiATiON i dEN

SVENSkA VARgSTAMMEN

OCh VAd häNdER OM dEN

äR FöR liTEN?

Den genetiska variationen i den svenska vargstammen är omvitt-nat låg, vilket ger dålig genetisk variation med inavelsdepression. Man kan säga att man samlar alla ägg i samma korg, vilket ger vargstammen dålig buffring mot förändringar i miljön. Vid till exem-pel ett parasitangrepp ökar risken för att hela stammen stryker med.

4. hUR MiNiMERA RiSkEN

FöR iNAVEl?

Se till att det finns stor genetisk variation, vilket man kan uppnå på två sätt; plantera in varg för att få en snabb effekt eller vänta på naturlig invandring, vilket tar längre tid.

5. VilkEN RöST VägER

TyNgST i dEN SVENSkA

VARgdEbATTEN?

I de flesta fall lyssnar politi-kerna lika mycket på alla. Det är många intressen som ska vägas mot varandra i denna kontro-versiella fråga, där det ofta går en skiljelinje mellan storstad och landsbygd. Att begränsa vargstammen till 200 när det behövs minst 500 vittnar om att politikerna inte lyssnar tillräckligt på oss forskare. # LEL

OlOF libERg, viltforskare vid Grimsö forsknings-station, SLU och koor-dinator för SKANDULV

1. bEhöVS dET VARgJAkT i

ViNTER?

Om man ska leva upp till Riks-dagens temporära maximinivå på 210 vargar kommer det att behövas en viss reglerande jakt även i vinter.

2. äR 200 VARgAR EN RiM-

lig NiVå FöR SVERigE?

200 vargar i Sverige kan räcka för att uppfylla kravet från EU på så kallad gynnsam bevaran-destatus om samtidigt kravet på tillräckligt stort genetiskt inflöde uppfylles, det vill säga en till två nya vargar per varggenera-tion. Personligen tycker jag det vore rimligt om Sverige höjde sin ambitionsnivå något över 200. Sen får man inte glömma att Norge åtagit sig att hålla minst 30 vargar, vilket innebär att nivån för Skandinavien blir 240. Det vore kanske rimligt att även norrmännen höjde sin nivå något. Men man ska också komma ihåg att Sveriges nuva-rande maxnivå på 210 vargar är

temporär och gäller bara fram till 2012. Vi väntar med stort intresse på resultatet från den utredning som nu arbetar med nya mål för de svenska rovdjur-stammarna.

3. hAR Vi TillRäCklig

gENETiSk VARiATiON i dEN

SVENSkA VARgSTAMMEN

OCh VAd häNdER OM dEN

äR FöR liTEN?

Nej, vi har för liten genetisk variation, vilket på sikt kan innebära risker om vargstam-men skulle utsättas för nya problem. Det stora genetiska problemet just nu är dock inte brist på variation, utan den höga nivån på inavel som leder till mera närliggande problem, som minskande kullstorlekar och ökande frekvens av miss-bildningar.

4. hUR MiNiMERA RiSkEN

FöR iNAVEl?

Ökat inflöde av nya vargar uti-från. Se också svaret på fråga 1.

5. VilkEN RöST VägER

TyNgST i dEN SVENSkA

VARgdEbATTEN?

Beror nog på vem man frågar. Dessutom talar varken stadsbor, landsbygdsbor eller forskare med en röst. Det finns olika uppfattningar inom var och en av dessa grupper. # LEL

Minns förra vinterns vargjakt då 28 vargar fälldes. Om allt går enligt planerna blir det en ny jakt i vinter för att hålla vargstammen nere. Men det råder delade meningar om hur många vargar som ska finnas i landet. En professor i zoologi menar att Sverige klarar långt fler än 1000 vargar.

B E H ÖVS D E T VA R G JA KT I V I N T E R?

JA NEJ

DUELLEN

N AT U R V E TA R E12 N R 9 2 0 1 0

J O R D B R U K

utmaningar för jordbruket och matproduktionen

6

Investeringar i jordbruket ger god utväxling i fattig-domsbekämpningen. Men jordbruksbiståndet har minskat kontinuerligt sedan 1960-talet.

FO

TO

: ©

FAO

/SA

RA

H E

LL

IOT

Allt fler ska dela på knappa resurser som vatten, olja och fosfor. Enligt FAO måste

matproduktionen i världen öka med 70 procent fram till 2050. Men det ska ske på

ett uthålligt sätt, som binder kol och inte läcker näring och kemikalier till miljön.

Epidemier och antibiotikaresistens är andra gissel. Här tar vi upp sex av de

utmaningar som jordbruket står inför. T E x T T E x T l A R s - E R i K l i l J E B ä c Kl A R s - E R i K l i l J E B ä c Kl A R s - E R i K l i l J E B ä c K

13N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Motsvarande 30-40 procent av tillförd växtnäring till våra åkrar går till spillo och ställer till problem på andra håll. Jordbru-ket jobbar för att stoppa övergödningen, främst genom Greppa näringens rådgiv-ning till bönderna.

Kemiska bekämpningsmedel är ett an-nat gissel och ett nödvändigt ont i en del av växtodlingen. I skånska åar och i brunnar hittar man ofta rester av växtskyddsmedel.

– Vi är fångade i en föråldrad mental miljökarta. Det är inte konstgödsel och be-kämpningsmedel i sig som är problemen, säger agronomen och vetenskapsjournalis-ten Peter Sylwan.

BORT m E D plOg E N

Han vill inte utesluta kemin i jordbruket och menar att vi ska fokusera på målet och inte medlet.

– Det är resultatet som räknas när de

negativa effekterna på om-givningen ska bort. Om konstgödseln framställs med förnybar energi och bekämpningsmedlen bryts ned och är selektiva så är de okej. Plogen är en värre bov, den gör jorden lika

steril som efter en kemisk bekämpning räknat på predatorer, maskar och mikroor-ganismer.

När jorden vänds och syre tillförs börjar mineraliseringen. Om det inte finns någon gröda som fångar upp näringsämnen och jord så rinner de bort. Dessutom frigörs koldioxid.

– Minskad gödsling löser inte proble-met. Ändrade växtföljder med insådd och perenna grödor är mitt recept. Men de pe-renna grödor som finns av till exempel vete, majs, sorghum och ris har låg avkastning.

En anledning är att de kommersiella växt-förädlingsföretagen inte har något intresse av att förädla perenna grödor. Där har sta-ten ett ansvar.

mycKET ATT Vi N NA

Peter Sylwan talar om elegant kemi i stäl-let för brutal teknik och syftar på samspelet mellan GMO, perenna grödor och en od-ling utan jordbearbetning.

– Här finns mycket att vinna. Behovet av diesel minskar radikalt, liksom närings-läckaget och markpackningen. På köpet be-höver man inte gödsla lika mycket och den biologiska mångfalden ökar när plogar och harvar inte längre stör det sofistikerade livet i marken.

Men det finns en hake, som han beklagar.– Så länge allmänhet, politiker och indu-

stri inte är intresserade av den här sortens GMO får vi vänta på en förändring. #

ÖVE R G Ö D N I N G O C H K E M I KALI E R I M I LJ Ö N

Elegant kemi i stället för brutal teknikDet moderna jordbruket läcker växtnäring till hav, sjöar och vattendrag. Minns de blågröna algerna som varje sommar gör livet surt för semesterfi rarna. Peter Sylwan ser lösningen i ett sofi stikerat samspel mellan GMO, selektiva kemikalier och perenna grödor, utan jordbearbetning.

Peter Sylwan

Mer än en tredjedel av tillförd växtnäring går till spillo och orsakar övergödning i haven, här i Laholmsbukten

majs, sorghum och ris har låg avkastning. GMO får vi vänta på en förändring. #

Med perenna grödor utan plöjning skulle mycket växtnäring kunna räddas kvar på åkern.

N AT U R V E TA R E14 N R 9 2 0 1 0

Redan förra året i Köpenhamn kom världens länder överens om principerna för REDD, Reducing Emissions from Defo-restation and Forest Degradation, som syf-tar till att minska avskogningen och att öka kolförrådet i befintliga skogar, bland annat genom att restaurera skogar.

– REDD är redan hett både i ett globalt och i nationella perspektiv. Nu börjar även jordbruket och matproduktionen inklu-deras i ekvationen, säger Peter Holmgren, skoglig doktor och ansvarig för klimat- och energifrågor vid FAO.

B ETAlT FöR g lOBAl NyTTA

Han målar upp en bild där det finns en ef-

terfrågan och betalnings-vilja för en global nytta som bara kan levere-ras av lokala brukare av mark och naturresurser.

– Det handlar om sto-ra pengar, upp till hund-ra miljarder USD per år,

som de stora utsläppsländerna kan komma att betala till utvecklingsländer som binder kol. Knepet blir hur man skall ersätta de lo-kala leverantörerna på landsbygden.

Det finns lösningar för att bruka jor-den på ett klimatsmart sätt, exempelvis genom att plöja mindre för att bevara kolet i marken eller att tillämpa agrofo-

restry, ett sambruk av jordbruksgrödor och träd.

– Det gäller också att använda resurser som vatten och gödsel på ett effektivare sätt för att öka produktionen och samtidigt binda mer kol och minimera utsläppen. Det gäller samtidigt att hitta lösningar som höjer produktionen av mat i delar av värl-den som lider av livsmedelsbrist.

B iOlOg i s K måNg FAlD hOTAs

Även djurhållningen kan bli klimatsmarta-re. Med färre och effektivare djur minskar utsläppen av växthusgaser.

Men ett mer rationellt jordbruk i ut-vecklingsländerna är inte bara av godo.

Strukturförändringar med större enheter kan påverka den biologiska mångfalden ne-gativt. Det finns också en oro för GMO-grö-dor. Frågan är också hur fattiga småbönder och lokalbefolkningens rättigheter kan drab-bas om klimatpengar driver upp det ekono-miska värdet på mark och naturresurser. #

Utbrott av olika slag får stort utrymme i media och skapar oro. Ta till ex-empel galna kosjukan som några experter trodde skulle drabba flera miljo-ner människor, men det blev bara knappt 200 fall. Att galna kosjukan stop-

pades är bland annat är ett resultat av förbu-det mot kött och benmjöl i djurfoder.

Vad som orsakar utbrotten har exper-terna en ganska bra bild av. De stora be-sättningarna kan vara ett problem.

– Det är inte storleken i sig som är be-

kymret, utan att så många djur flyttar mel-lan olika besättningar. Det var så mul- och klövsjukan spred sig och orsakade en kata-strof för Storbritanniens djurägare. Med få djur på vägen och hög biosäkerhet är det möjligt att hålla smittan borta, säger Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU.

s måBöN D E R i As i E N

Den småskaliga djurhållningen i Asien, som brukar beskyllas för att sprida smitta mellan djur och människa, kan vara ett problem.

– Här måste man vara ödmjuk och inse

att småbönderna är beroende av djuren för sin överlevnad. Man får titta på den lokala situationen och minimera riskerna. Ett riskmoment är när djuren slaktas på marknadsplatsen. Då kan smitta gå från djur till människa, så kallad zoonos som i fallet Sars, säger Ivar Vågsholm.

sAlmON E llA Och cAm pylOBAKTE R

Andra smittor, som salmonella och cam-pylobakter borde vara är lättare att kon-trollera. Bakterierna oskadliggörs genom kokning eller annan uppvärmning, men ändå är salmonella och campylobakter de vanligaste smittorna inom EU.

Med listeria är det värre då den smit-tar via livsmedel som kylförvaras i lång tid innan förtäring. Bakterien som finns i skinka och rökt lax kan vara dödlig för högriskpatienter, närmare hundra per-soner drabbas per år i Sverige, varav upp till 30 procent med dödlig utgång.

– Riskgrupper kanske ska ha särskil-da råd. Listeriabakterien är lite lurig för den växer snabbt i kylskåpstemperatur, åtta grader, och behöver inte visa tecken på otjänlighet, som till exempel gäller för ost. #

J O R D B R U K

SÄK R A LIVS M E D E L

Färre djur på vägen håller smittan bortaMed jämna mellanrum dyker farsoterna upp. Svininfl uensan, galna kosjukan och fågelinfl uensan har de fl esta i färskt minne. Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU, menar att det inte är storleken på besättningarna som orsakar epidemier, utan att djur fl yttar mellan olika gårdar.

K LI MATFÖ R ÄN D R I N GAR NA

Småbönder får betalt för att binda kolSå mycket som en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser står jordbruk och markanvändning för. Genom att binda mer kol i mark och vegetation kan utsläppen minska. En lösning kan vara på gång inom ramen för klimatförhandlingarna i Mexiko.

Ivar Vågsholm

Peter Holmgren

3

15N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

FOS FO R B R I ST

Dags att sluta kretsloppen

Fosforfrågan måste hanteras i ett stör-re sammanhang för att skapa hållbara och effektiva system där även vattenfrågan kom-mer in. De begränsade resurserna fosfor och vatten hänger ihop säger Tina Schmidt, forskare vid Linköpings universitet.

Hon vill titta på hela systemet och återfö-ra forsfor till marken, där djurhållning och växtodling hänger ihop. Ett av problemen är att den cirkeln bryts.

– Men det handlar också om att minska behovet av fosfor genom ändrade kostvanor, som att äta mindre kött och att hantera ma-ten bättre för att minska svinnet.

sTigAN D E pR i s E R

Agronomen och vetenskapsjournalisten Pe-ter Sylwan ser också möjligheter att genom växtförädling ta fram kornsorter där djuren kan tillgodogöra sig all fosfor. I dag hamnar en stor del av fosforn i gödseln.

Att fosfor är en bristvara blir allt mer up-penbart. När spannmålspriserna nådde en topp för två år sedan steg fosforpriserna med 800 procent på kort tid. I dag kostar fosfor-malmen dubbelt så mycket som före 2008.

– Det visar på känsligheten i systemet där EU är en stor importör. De stora fyn-

digheterna finns i Afrika, mest i Marocko och i det politisk känsliga Västra Sahara.

pEAKE N FöR s KJ UTs

Hur länge fosforn räcker tvistar experterna om. Be-dömningarna spänner mel-lan 30 år och 300 år.

– Nya data visar att fos-forn kan räcka lite längre än vad man tidigare trod-

de. Men då har man inte tagit hänsyn till att befolkningen ökar och att behovet av fosfor blir större. Det troliga är att peaken för-skjuts några decennier från tidigare beräk-nade 2035.

Tina menar att det ändå är bråttom att hitta lösningar för att få fosforn att cirkulera och att minska förbrukningen.

– Det är en stor utmaning, men tyvärr finns inte resursfrågan på den politiska agendan. Lantbrukarna, industrin och andra aktörer börjar inse allvaret och att stora förändringar behövs.

Hon påpekar att det finns goda exempel i Sverige med system för till exempel urinse-parering och slamåtervinning, som gör att fosforn kan cirkulera. #

Bara en femtedel av all fosfor som bryts hamnar på tallriken. Resten försvinner på vägen, där en del hamnar i haven. Om några decennier tar fosforn slut, så det hastar på att utveckla system för återvinning av den ändliga resursen.

Kungl. Skogs- och LantbruksakademienDrottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

Välkommen till KSLA:sseminarier och

konferenser!

Seminarium 13 januariUrsprungsmärkning av

lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling

i Sverige?Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 18 januariStadsbon och landet utanför

– ett samtal med tre perspektiv

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 1 februariVilken forskning på lövskog

krävs för framtiden?Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 15 februarii Göteborg:

Hållbart vattenbruk – en möjlighet för Sverige?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se www.ksla.se.

KSLA_Naturvetaren09-2010.indd 1 2010-11-30 16:51:09

Tina Schmidt

4

En femtedel av den fosfor som bryts hamnar på tallriken. Utmaningen är att återvinna fosforn och få den att ingå i ett kretslopp.

N AT U R V E TA R E16 N R 9 2 0 1 0

Vi vill undvika en upprepning av de hung-erkravaller som inträffade i ett trettiotal län-der under 2007-08 då matpriserna steg dra-matiskt, säger Jakob Lundberg vid FAO Nor-den i Stockholm.

Då utpekades höga oljepriser och produk-tionen av bioenergi i jordbruket som orsa-

ker till stigande livsmedelspriser. Nu är läget mer komplicerat.

– Det ryska exportstoppet som en följd av sommarens torka spelar in, liksom att banker, pensionsbolag och andra investe-rare trissar upp priserna med bland annat terminshandel. Det skapar stora prisfluktua-

tioner på råvarumarknaden, vilket påverkar fattiga som spenderar en stor del av sin inkomst på livsmedel.

gOD UTVäxli Ng

FAO vill se ökade investe-ringar i jordbruket, vilket ger god utväxling i fattigdomsbe-kämpningen.

– Problemet är att den typen av bistånd har minskat kon-stant sedan 60-talet, till förmån för utveckling av demokrati, banker och domstolar.

Egentligen råder ingen matbrist i världen i dag, men maten når inte fram. Jakob Lundberg påminner om att 2,5 miljarder män-niskor försörjs av små-jordbruk.

– Tidigare var målet bara att öka produktio-

nen. Nu handlar det lika mycket om att skapa uthålliga system där man utgår från lokala metoder och marknader. Bättre ut-säde och odlingsmetoder, liksom tillgång på vatten är grunden. Ibland kan det också behövas tillförsel av växtnäring, säger Jakob Lundberg.

”lAN Dg RAB B i Ng” på gOTT Och ONT

En företeelse som växer i omfattning är så kallad landgrabbing, där länder som Kina och Saudiarabien arrenderar od-lingsmark för att trygga det egna landets matförsörjning.

– Det är både en risk och en möjlighet. Nytt kapital tillförs och nya jobb skapas, men det kan slå undan fötterna på de loka-la bönderna, med risk för att landet ham-nar i ett beroende av bistånd, säger Jakob Lundberg. #

G LO BAL LIVS M E D E LS FÖ R S Ö RJ N I N G

Fler munnar att mättaAntalet hungrande i världen minskade förra året från en miljard till 925 miljoner. Men nu fi nns en risk att trenden vänder. Matpriserna stiger, bland annat som en följd av sämre skördar i år. Fram till 2050 måste livsmedelsproduktionen öka med 70 procent, enligt FAO.

ANTI B I OTI KAR ES I STE N S

Satsa på smittskydd och djurmiljö

Infektion med resistenta bakterier (ESBL) är idag lika vanliga som salmonella på människa, enligt Smittskyddsinstitutet.

I djurhållningen har man kunnat byta ut ett verkningslöst antibiotika mot ett som biter mot till exempel juverinflammation. Men den möjligheten blir allt mindre. Fram till 1986 slösade man med antibiotika i den svenska djurhållningen. Det var ett underme-del mot bland annat juverinflammation och som medel för att öka tillväxten hos djuren.

Efter påtryckningar från Sverige är det förbjudet inom hela EU att tillsätta anti-biotika i djurfoder i förebyggande syfte.

BäTTR E DJ U R m i lJö

– Jag vill se en djurhållning där inte anti-biotika används som ersättning för en god miljö. Att det är möjligt visar laxodlingen i Norge där man på 20 år har minskat an-vändningen av antibiotika med 99,8 pro-cent samtidigt som produktionen har ökat

med 20 gånger, säger Ivar Vågsholm, pro-fessor i livsmedelssäkerhet på SLU.

FOR s KN i Ng B E höVs

Han vill att djurhållningen går samma väg. Lösningen är vaccinering, bättre smittskydd och miljö. Men det behövs forskning för att nå den antibiotikafria djurhållningen.

– Vi måste hitta lösningar på detta, tänk-bart är också att vissa antibiotika bara får användas i humanmedicinen. Å andra si-dan är det djurplågeri att inte behandla sjuka djur.

Frågan är också om människor kan smit-tas via livsmedel eller djur. Sjukhus i Neder-länderna isolerar veterinärer och lantbruka-re, som jobbar med svin, för att inte riskera spridning av resistenta bakterier. #

Resistenta bakterier är på väg att bli ett allvarligt hot inom djur- och humanmedicinen. För att skydda människor kanske vissa antibio-tika bara ska få användas i humanmedicinen, menar Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU.

5

6

Jakob Lundberg

FAO varnar för livsmedelskris i världen.

FO

TO

: ©

FAO

/GIU

LIO

NA

PO

LIT

AN

O

17N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

J O R D B R U K

Falukorv är ingen råvaraFå vet idag vad de egentligen äter och tillverkningen av frukostlimpan är för många ett okänt fenomen. Det ar-bete som lagts ner bakom odlingen av råvaran, transporterna, malningen på kvarnen, bakningen och försäljningen är något som gemene man verkar ha glömt bort. Vissa tror till och med att falukorv är en råvara.

Kunskapen om jordbruksnäringen har alltmer glidit ut i periferin i mångas medvetande medan intresset för miljön bara ökar. Detta är en aning paradox-alt eftersom kopplingen mellan jord-bruk och miljö är oerhört stor. Många miljöproblem såsom övergödningen av Östersjön och utsläpp av växthusgaser härstammar till stor del från just jord-bruket.

Medan den breda massan vet allt mindre om jordbruk är dagens lant-brukare mer kunniga än någonsin. Av denna anledning kommer framtidens rådgivning troligen att handla mer om hanteringen av den byråkrati som ge-nomsyrar lantbruket idag. Förutom råd-givning har agronomer alltid haft, och kommer också i framtiden att ha, en nyckelroll i att informera om jordbruket och dess villkor.

Äta kött? Ekologiskt eller inte? GMO i Sverige? Bioenergi eller matproduk-tion? Kunskap behövs för att kunna fatta de viktiga beslut som vi konsu-menter ställs inför. När till exempel vår svenska Falukorv varumärkesskydda-des behövdes korrekta uppgifter och information, framförallt vetskapen att det inte är en råvara utan en produkt bestående av minst 40 % fläsk- och nötkött. Beslutet påverkade kanske inte världen i stort men är ett exempel på vilken betydelse djupare kunskap

har för riktiga beslut, nu och i framtiden.

EmmA TylsTEDT

BliVANDE

mARK- Och

VäxTAgRONOm

s T U D E N T K R ö N i K A N

agnus Thelander är en stolt ordförande för näs-tan 1 900 agronomer. Själv är han livsmed-elsagronom och jobbar

på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, med fodersäkerhet. Det är ett viktigt första steg för att förhindra att få in sal-monella och andra obehagligheter i livs-medelskedjan.

– Sverige ligger tillsammans med Fin-land och Norge i framkant inom området, säger Magnus Thelander.

B E hOV AV TE KN i KAg RONOm E R

Kopplingen till arbetsmarknaden är viktig för honom som ordförande.

– Det gäller att näringslivet får den kom-petens den behöver. Ett akut problem är bristen på teknikagronomer. Överum, Hus-hållningssällskapen, Akron och Rekordver-ken med flera skriker efter dem men det utbildas inte längre några teknikagrono-mer. Kombinationen teknik och lantbruk är unik och svår att få på annat sätt.

Med anledning av det skrev Agronom-förbundet tillsammans med några företag och organisationer ett öppet brev förra hös-ten till jordbruksministern och rektorn för SLU om att utbildningen borde införas igen.

– Vi har hamnat i ett moment 22, det finns inte någon utbildning för studenter att söka och SLU vågar inte erbjuda den av risk för tomma platser. Med anledning av detta har SLU bjudit in till rundabordssam-tal för att diskutera frågan med näringen.

Ännu en hjärtefråga är behovet av prak-tik bland dagens studenter.

– Utan praktik är det svårt att jobba som rådgivare, särskilt som allt fler inte är uppväxta på gård. Det gäller särkilt mark-växtagronomer som får läras upp när de börjar arbeta.

mAsTE R på gåNg?

Ännu en fråga som har stötts och blötts en tid är att förlänga utbildningen med ett halvår så att den blir femårig, det vill säga en master. Frågan har varit uppe med SLU

som är positiva men pengar måste då skjutas till från departementet.– Det är master som i vissa fall räknas om man ska jobba eller forska ut-omlands. Därför är det viktigt att agronomut-bildningen harmonise-

ras med Bolognamodellen.Tack vare ett resestipendium som Agro-

nomförbundet delar ut är det möjligt för studenter att göra kortare studieresor ut-omlands med koppling till utbildningen.

– Ett större stipendium är till minne av agronom Axel Adler. Dessutom delar vi ut Sven Johan Perssons arbetsmiljöstipen-dium. Och så utser vi Årets Agronom som delas ut på Kamratmiddagen i mars där medlemmarna kan nominera kandidater, säger Magnus Thelander.

Så inte undra på att det är lockande att vara med i Agronomförbundet. #

Agronomförbund i medvindTidningen Agronomen blev en succé direkt. Deras stipendier och årliga Agronomdag är också populära. Så inte undra på att det är lockande att vara med i Agronomförbundet.

M

Magnus Thelander

Agronomförbundet delar varje år ut två stipendier. Frågan är också vem som blir Årets Agronom 2011?

Aacarisilkesapa (Mico acariensis).

Biologisk mångfald i backspegeln

19n At U r v e tA r en r 9 2 0 1 0

rodor. Fåglar. Ormar. Spind-lar. Och ett grönt hav av li-anklädda träd, buskar och blommor. Ingenstans i värl-den är artrikedomen så stor som i Amazonas regnskog.

Bara under de senaste tio åren, mellan 1999 och 2009, har 1 200 nya arter av djur och växter som tidigare varit okända för världen upptäckts här, enligt en sammanställning av vetenskapliga artiklar som Världsnaturfon-den släppte i slutet av oktober.

Artbildningen i Amazonas är en ständigt pågående process, men Alexandre Anto-nelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård varnar samtidigt för att arter hela tiden dör ut. Sedan forskare vid Göteborgs universitet började arbeta med Ecuadors flora för 40 år sedan, har redan flera hundra växter försvunnit från kartan.

– Utrotningshastigheten har exploderat, men det är mycket svårare att fastlägga att en art är utdöd, säger han. Det kan gå lång tid, och så plötsligt hittar man några exem-plar av en art igen någonstans.

Men hur uppstod all denna mångfald av djur och växter? Här har forskarna varit oense. En hypotes har varit att dagens arter härstammar från öar av regnskog, så kal-lade refugier, från den geologiska tidsepo-ken Pleistocen, som varade från cirka 11 600 till 2,6 miljoner år sedan. Refugierna skulle ha bevarats under istider då resten av regnskogen förvandlats till savann, varefter

djur- och växtliv blommat upp och spridit sig på nytt.

Under 1990-talet kunde forskare visa att de centrum av biologisk mångfald i regn-skogen som pekades ut som bevis för refug-teorin, i själva verket var resultatet av ett felaktigt sätt att samla in forskningsmaterial. Fossil och molekylära släktskapsstudier tyd-de på att den explosiva utvecklingen av nya djur- och växtarter hade börjat långt tidiga-re. Forskarvärlden höjde sakta blicken och en ny teori tog form: Kunde den mäktiga bergskedjan som utgör regnskogens gräns i väster ha något med uppkomsten av det rika djur- och växtlivet att göra?

krockAnDe plAttor

Andernas veckning skedde i flera etapper, med början för över 100 miljoner år sedan, då havsbottenplattan under Stilla havet bör-jade glida in under den Sydamerikanska kontinentalplattan. Processen gick från sö-der till norr och från väst till öst. Centrala Anderna höjde sig mycket för omkring 65

till 35 miljoner år sedan, medan bergsked-jans norra delar har haft sin mest dramatis-ka utveckling under de senaste 15 årmiljo-nerna. Nu har Alexandre Antonelli, tillsam-mans med bland annat holländska och syd-amerikanska forskarkollegor, tagit ett samlat grepp kring den vetenskapliga litteraturen på såväl geologins som biologins område och jämfört veckningsprocessen med date-rade molekylära släktskapsträd för hundra-tals olika arter i dagens Amazonas.

– Vi har samlat geologer, paleontologer, paleoekologer, växt- och djursystematiker och gått igenom allt som finns och plockat ut det absolut största möjliga datasetet, sä-ger Alexandre Antonelli.

Resultatet, som publicerades i Science den 12 november, skriver om Amazonas historia. Det är väldigt få arter som är så unga som man hittills har trott.

– I och med att bergskedjan bildades stängdes Amazonasområdets dränering norrut och allt vatten började istället drä-nera österut. Under en period för mellan 23

Samtidigt som den biologiska mångfaldens år går mot sitt slut, avslöjar svenska

botaniker tillsammans med ett internationellt forskarteam hemligheten bakom

jordens artrikaste miljö, Amazonas: Det var Andernas bergveckning som lade

grunden för dagens mångfald.

B i o l o G i s k m Å n G f A l D

t e X t h A n n A m e e r v e l D

G EXPlodErAt, MEN dEt är

UtrotNiNgsHAstigHEtEN HAr

MYCkEt svÅrArE Att fAstläggA

Att EN Art är Utdöd

Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid göteborgs botaniska trädgård

fo

to

: G

eo

rG

es

Né

ro

N

Anti mAte r iA fAst i fys i ke r nAs fällA

f y s i k en tiondels sekund. så länge har fysiker i Alpha-experimentet vid Cern utan-för Genève lyckats fånga antimateria. fors-karna, som kommer från femton olika uni-versitet och forskningscentra världen över, bland annat stockholms universitet, har till-verkat antiväte, väteatomens motsvarighet i antimaterians värld. Medan väteatomen består av en proton och en elektron, be-står antiväteatomen av en negativt laddad antiproton och en och en positivt laddad positron. Antiväte producerades för första gången vid Cern redan 1995, men så fort antimateria och materia möts, förintar de

varandra, och eftersom vår värld består av väldigt mycket materia, har antimaterian en kort livslängd här. Alpha-fysikerna, som pu-blicerade sina resultat i en artikel i Nature i mitten av november har hittills lyckats hålla kvar 38 antiväteatomer tillräckligt länge för att kunna studera dem. Knepet för att fånga de heta och snabba antiväteatomerna är en magnetisk fälla. forskarna vill bland an-nat se om antiväteatomerna absorberar och utstrålar ljus vid samma våglängder som väteatomer, vilket är en viktig princip inom partikelfysiken. Kanske kan mätningarna ge ledtrådar till varför det finns så lite anti-materia. Vid Big Bang ska lika mycket anti-materia som materia ha bildats – men vad hände med antimaterian? HM

v e t e n s k A p i k o r t h e t

n At U r v e tA r e20 n r 9 2 0 1 0

B i o l o G i s k m Å n G f A l D

Elektrodcylindrar håller positroner och antiprotoner på plats. När antiväteatomerna bildats stängs de in i en yttre magnetisk fälla.

och 11 miljoner år sedan täcktes ett område på en miljon kvadratkilometer av sjöar och sumpmarksområden, berättar Alexandre Antonelli. När Amazonfloden bildades för omkring sju miljoner år sedan, torkade den-na yta upp och blev tillgänglig för evolution av landlevande djur och växter. Samtidigt försågs området med näringsrika sediment när det nybildade berget vittrade sönder. Det skiljer området från nästan alla andra områden i tropikerna, som är väldigt nä-ringsfattiga. Det har regnat på dem i hund-

ratals miljoner år redan.

Det är i dessa områden som tidigare hade varit vatten-täckta som man hittar den ab-solut största di-versiteten idag. Här finns den största artrike-domen bland däggdjur och groddjur. Pre-liminära ana-

lyser av pollen i sediment från de närmaste två miljonerna år efter Amazonflodens eta-blering visar en ökning av antalet växtarter med tio till femton procent och bilden be-kräftas av utvecklingen inom flera trädsläk-ten, som forskarna har fått fram med hjälp av molekylära släktskapsanalyser.

Att veta när två arter skildes under evo-lutionen är emellertid inte lätt – nuförtiden. På 1960-talet lanserade amerikanska och japanska forskare ”den molekylära klockan”, en behändig teori som byggde på att evo-lutionshastigheten var konstant, och att de genetiska skillnaderna mellan två arter där-för kunde avslöja hur länge det var sedan de bildades från en gemensam anfader.

kontroversiellA klockor

Tyvärr har det visat sig att evolutionshas-tigheten inte är konstant, och därför mås-te forskare idag kalibrera sina molekylära klockor med hjälp av fossil och uppskatta evolutionshastigheten utifrån modeller för hur DNA-sekvenser förändras och hur för-ändringshastigheten är fördelad längs en gren eller mellan grenar i ett släktträd. Alla dessa nya metoder är mer eller mindre kon-troversiella.

– De artiklar vi har gått igenom bygger i allmänhet på någon av de metoder som utvecklats de senaste 15 åren, säger Cajsa Anderson, forskare verksam vid Botaniska trädgården i Madrid, och en av medförfat-

tarna till artikeln i Science. Vi satte upp stränga kriterier för vilka studier vi använde. Alla dateringsmetoder beter sig illa om man stoppar in för lite data. Artiklar där antalet studerade arter var lågt jämfört med det to-tala antalet kända arter, är därför till exem-pel inte med. De åldrar vi har angivit måste ses som preliminära, men förhoppningsvis ger de tillsammans en någorlunda bild av de tidsperioder då olika släkten har divergerat.

Att de alpina arter som finns i nordvästra Sydamerika idag, uppstod efter Andernas bergveckning, enligt de dateringsmodeller som forskarna har använt, stärker deras bild av att de har hamnat rätt i sin historieskriv-ning. En annan ledtråd är de olika arterna av ciklider i regnskogens många floder.

– Just det här med fiskar har varit intres-sant, säger Cajsa Anderson. Släktskapsstudier-na visar att vissa fiskarter i en flod i Amazonas är närmast släkt med arter i en annan flod, och det finns ingen förbindelse mellan floder-na. De här arterna delade på sig vid samma tid som Anderna höjde sig och floderna i om-rådet ändrade riktning. Jag blev uppmuntrad av att vi hittade så tydliga kopplingar.

Cajsa Anderson, vid Bota-niska trädgården i Madrid har studerat släktskap.

vissA fiskArtEr i EN flod i AMAzoNAs

är NärMAst släkt MEd ArtEr i EN

iNgEN förBiNdElsE MEllAN flodErNA

ANNAN flod, oCH dEt fiNNs

Alexandre Antonelli hoppas att artikeln ska vara en hjälp för framtida geologiska och biogeografiska undersökningar i Amazonas och ge en finger-visning i bevarandearbetet.

– Om man tittar bakåt och ser hur mångfalden påverkas av geologiska och klimatologis-ka förhållanden, kan man se-

dan projicera framåt och bygga modeller för hur klimatprocessen kommer att påverka naturen. Man måste ha långsiktiga perspek-tiv när det gäller artbevarande.

Alexandre Antonelli understryker att vi inte kan försöka bevara enskilda arter, utan måste skydda hela ekosystem och bevara olika sorters regnskog.

– Västra Amazonas är oerhört artrikt och geologiskt intressant och hyser en stor out-nyttjad resurs för bland annat läkemedel. Där finns många unika arter som är anpas-sade till torrare skogar. Det här området borde man verkligen prioritera att bevara.

Han liknar regnskogens ekosystem vid ett flygplan.

– Man kan plocka ut mutter efter mut-ter och planet fortsätter att flyga, men till slut kommer man till en gräns, där det inte fungerar längre. Vi vet inte var den gränsen ligger, men vi kan vara ganska nära vid det här laget. #

21n At U r v e tA r en r 9 2 0 1 0

hästAr hAr D et B rA i hop

D J U r h Å l l n i n G Många hästägare är rädda för att deras hästar ska skadas om de får vistas tillsammans med andra hästar. Men en av-handling skriven av elke Hartmann vid sLU visar att oron för till exem-pel bett och sparkar är överdriven. totalt studerades 106 olika möten mellan oskodda hästar, som inte kände varandra och bara en lättare skada uppstod. Av- handlingen tar också upp sä-kerheten för hästskötaren. Bland annat visar elke Hart-

mann att de övriga hästarna är mindre benägna att följa med till grinden om man tar ut en häst i ta-

get. Avhandlingen är en del i ett samnordiskt forskningspro-

jekt kring grupphållning av hästar som nu avslutas

efter fyra år. HM

Alexandre Antonelli, själv från Brasilien, hoppas att hans forskning kan bidra till bevarandet av regnskogen.

att artikeln ska vara en hjälp för framtida geologiska och biogeografiska undersökningar i Amazonas och ge en finger-visning i bevarandearbetet.

ser hur mångfalden påverkas av geologiska och klimatologis-ka förhållanden, kan man se-

dan projicera framåt och bygga modeller för

Voyriella parvifl ora.

lättare skada uppstod. Av- handlingen tar också upp sä-kerheten för hästskötaren. Bland annat visar elke Hart-

mann att de övriga hästarna är mindre benägna att följa med till grinden om man tar ut en häst i ta-

get. Avhandlingen är en del i ett samnordiskt forskningspro-

jekt kring grupphållning av hästar som nu avslutas

efter fyra år.

G e n e t i k så faller då yt-terligare en av genetikens dog-mer. Allt DNA korrekturläses inte när det kopieras. Upptäck-ten, som har gjorts av forskare vid Umeå universitet i samar-bete med amerikanska kollegor kan ge en viktig bit till pusslet om varför mutationer och i för-längningen cancer, uppstår. re-sultaten, som har publicerats i tidskriften PLos Genetics, kommer från försök med bage-rijästen Saccharomyces cervisi-

ae, som är en vanlig modellcell inom genetiken. Det så kallade mismatch repair-systemet är ett sista kontrollsteg som dub-belkollar att rätt byggstenar har satts in när DNA kopieras in-för celldelningen. systemet gör sitt jobb under syntesfasen i cellens livscykel, men om repli-keringen av DNA avbryts, fylls luckorna i när cellen förbere-der sig för delning utan någon medverkan av mismatch repair-systemet. HM

D nA-kontrolle n B r i ste r när ce lle r D e lAr s iG

aggie Rodebjers kar-riär som dietist har ta-git henne från nordir-ländska Londonderry via Wales, runt jorden och till Sverige. I Stor-

britannien har hon gjort sig ett namn som klinisk dietist och dietistchef, men också ar-betat med nutrition inom segling och trav-sport. Efter några år som konsult i Kina, Japan, Thailand, Vietnam och Indonesien, där hon satte samman nutritionsteam på en rad sjukhus, har Maggie Rodebjer nu landat i Norrtälje, där hon arbetar för att öka livs-kvaliteten hos de äldre i kommunen genom att förebygga undernäring.

– Livskvalitet är att kunna göra saker på sitt eget sätt, oavsett om man är 60, 70 eller 90 år gammal, säger Maggie Rodebjer.

Med sig i bagaget har hon det struktu-rerade arbetssätt som hon nötte in under de tidiga åren i yrkeslivet då hon arbetade mycket med klinisk utvärdering hemma i Storbritannien. Hon är noga med att alla åtgärder ska baseras på fakta. Aktuell forsk-ning ska omsättas i handlingsprogram, ut-bildning, utvärdering och återkoppling. När det gäller äldres nutrition, är det först de se-naste 15 åren som Maggie Rodebjer tycker att forskningen har tagit fart på allvar.

– Vi blir allt äldre, säger hon. År 1900 var medellivslängden omkring 55 år, idag är den cirka 83 för kvinnor och 79 för män.

Redan när vi fyller 30 börjar vi tappa i muskelmassa, och efter 60 går processen fortare. Det är inte bara muskler i armar och ben som drabbas, utan också muskler-na i hjärtat, mellan revbenen, i diafragman, i tarmen, kring halsen med mera.

– Till slut påverkas livskvaliteten på all-var. Om vi vill minska risken för undernä-ring måste vi minska muskelbortfallet, säger Maggie Rodebjer.

REGELBUNDNA KONTROLLER

Maggie Rodebjer rör sig vant i kommun-husets korridorer, hejar och skojar medan

passerkortet öppnar dörr efter dörr på väg in mot arbetsrummet. Här huserar hon se-dan två och ett halvt år tillbaka, anställd på den så kallade Tiohundra-förvaltningen, ett unikt samarbete mellan kommunen och Stockholms läns landsting som ska garan-tera en obruten vårdkedja.

Maggie Rodebjer har infört regelbundna

N AT U R V E TA R E22 N R 9 2 0 1 0

K A R R I Ä R

INSPIRATÖREN SID 20–21

MANUALEN SID 22–23

CHEF SID 24–25

FRÅGA EXPERTEN SID 26

PÅ NYTT JOBB SID 27

PLATSANNONSER SID 30 Maggies mat ger livsgnistaI N S P I R AT Ö R E N

Sedan dietisten Maggie Rodebjer tog över ansvaret för kosten, har det blivit fler kontroller, mindre näringsdrycker och mysigare måltider för de äldre i Norrtälje. Samtidigt som äldreboenden går från storkök till småskaligt, sparar de pengar på dyra näringsdrycker.

MT E X T & F O T O H A N N A M E E R V E L D

Maggie Rodebjer har satt den brittiska modellen i verket i Norrtälje. Aktuell forskning om-sätts i handlingsprogram, utbildning, utvärdering och återkoppling.

kontroller av de boende på kommunens 22 äldre- och demensboenden. Fyra gånger om året bedöms risk för undernäring genom att man väger samman BMI, aptit och vikt-historik med eventuella akuta sjukdomar och förvirringstillstånd. Över hälften av de gamla på äldreboendena har bedömts vara undernärda.

UPPDRAGET VÄXTE

Från början var det bara tänkt att Maggie Rodebjer skulle undersöka förekomsten av undernäring hos de äldre. Men att stå vid sidan av och titta på är inte hennes melodi.

– Med hjälp av ett utbildningsprogram, nya rutiner och regelbunden uppföljning inom en tvärprofessionell ram, har under-näringsförekomsten minskat, berättar hon.

Maggie Rodebjer har också utökat sitt uppdrag och sett över den mat som serveras vid äldreboendena.

– Om maten inte smakar bra, så äter man inte, och då ökar risken för undernäring. Nu har vi skrivit strikta upphand-lingsavtal kring kostens näringsin-nehåll och råvarukvaliteten, berät-tar hon.

Kosten ska bland annat inne-hålla tillräckligt mycket protein, vätska, vitamin B12, D-vitamin, C-vitamin, folsyra, fiber och ome-ga 3-fett syror. De två nya äldre-boenden som har öppnat i Norr-tälje under hösten, har efter en ny upphandlingsprocess fått en ny matleverantör. I framtiden, i de nya äldreboenden som byggs i kommunen, ska maten tillagas i små kök för grupper

om åtta personer. Lika betydelsefull är stäm-ningen och miljön kring måltiderna. Maggie Rodebjer har introducerat konceptet ”peda-gogiska måltider” i hela kommunen.

– Det handlar om att man dukar fint och lägger upp maten på ett snyggt sätt och att personalen inte har bråttom och inte pratar jobb under måltiderna, säger Maggie Rodebjer.De som bedöms vara undernärda får extra skummjölkspulver i sin kost.

– Forskningen visar att äldre har ett ökat behov av protein, särskilt protein från mjölk och särskilt vassleprotein, förklarar Maggie Rodebjer.

STRIKT MED NÄRINGSDRYCKER

Extra kalorier tillförs helt enkelt i form av en klick smör. Tidigare behandlades un-dernärda rutinmässigt med näringsdrycker. Nu används de bara om skummjölken och smöret inte fungerar.

– Vid behov har vi ett strukturerat pro-gram för näringsdrycker.

Vi har också infört logo-pedbedömningar för dem

som har svårt att svälja, och det har visat sig att långtifrån alla be-höver konsistensan-passad kost.

De nya rutinerna har inneburit en bespa-ring på 300 kronor per person som behandlas för undernäring.

INFÖR NYTT MÅTT

Maggie Rodebjer tror att undernäring är minst lia vanligt bland dem av Norrtäljes gamla som bor kvar

hemma, och nästa år vill hon organisera kontroller även hos dem. Under 2011 vill Maggie Rodebjer införa handgreppsstyrka som mått på muskelmassa. Det ger en bättre bild av hälsotillståndet än vikten.

– Man kan vara överviktig och ändå vara undernärd, förklarar Maggie Rodebjer.

Hon har dragit igång ”Lätt med fett” – ett frivilligt program för långsam viktminsk-ning med sjukgymnastik och en försiktig minskning av fettintaget. Resultaten visar att det aldrig är för sent för en nystart.

– Man får inte räkna ut de här männis-korna bara för att de är gamla, säger Mag-gie Rodebjer. De har mycket kvar och det är fantastiskt att se en person förändras och bli en helt annan människa som ser tio år yngre ut. #

23N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Maggies mat ger livsgnista

små kök för grupper

Smör och protein från mjölk - ett recept på livskvalitet för äldre.

Född: 1961 i Londonderry, Nordirland

Utbildning: Kemi och dietistutbild-ning vid universitetet i Cardiff, Wales

Aktuell: Förebygger undernäring hos äldre i Norrtälje

Bor: I Vaxholm med man och två barn, 7 och 5 år gamla

Fritid: Löpning (har sprungit fem ma-ratonlopp), skidåkning, musik, med-lem i SWESPEN, Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism, ESPEN, European Society for Clinical Nutrition and Metabolism, och bevakar deras kongress åt japanska systeror-ganisationen, JSPEN

Född: 1961 i Londonderry, Nordirland

MAGGIE RODEBJER

Plötsligt går det inte framåt längre. Arbetet står och stampar medan klockan tickar på. Något är sjukt i projektet – men vad? Lär dig att ställa diagnosen och komma vidare med projektstyrningskonsultens framgångsrecept.

i jobbar alltmer i projekt. Att dela in arbetet i delmål ger överblick, effektivitet och flexibilitet i ett sam-hälle där hjulen snurrar allt fortare.

– Projektformen ger oss koll på både peng-ar och tid. Projekt betyder planering – att tänka efter före, säger beteendevetaren Mo-nica Lööw, konsult på Cordovan performance med tjugo års erfarenhet av projektstyrning och författare till flera böcker på området, bland annat Att leda och arbeta i projekt.

Projektformens ökade popularitet har gjort många medarbetare och kanske i syn-nerhet många högskoleutbildade, till pro-jektledare – en roll som ger tillfälle att bred-da sin kompetens och prova på ledarskap i mindre skala, men också en roll som kan innebära stora utmaningar.

Att projektet som arbetsform bygger på delaktighet och ansvarstagande hos medar-betare som jobbar mot ett gemensamt mål inom rimligt räckhåll, bäddar för engage-mang, arbetsglädje och goda resultat. Men ibland tar det stopp. Vad är det som står på när projektet inte presterar som det ska? Bakom en sprucken tidsplan eller ekonomi ligger ofta ett energiunderskott.

– Medarbetarna har tappat motivationen och det känns inte som att det finns någon kraft i projektet, säger Monica Lööw.

BYGG TEAMET

Orsaken kan vara att projektgruppen inte har fått ägna sig tillräckligt mycket åt team-building. Och nej, med team-building me-

nas inte överlevnadskurser i skogen eller ex-travaganta kick-offer.

– Sådana aktiviteter har oftast en mycket kortvarig effekt, säger Monica Lööw. Givet-vis måste man ha roligt, men den viktiga team-buildingen handlar om att man sätter upp projektets karta tillsammans med med-arbetarna – att de får vara med och bryta ned arbetet i olika delar och att alla förstår vad deras del i helheten är.

Delaktigheten och medarbetarnas enga-gemang är färskvaror, som måste underhål-las. Här är kommunikation A och O.

– Man måste planera för kommunikation arbeta aktivt med den under hela projektet, säger Monica Lööw.

Ofta är anledningen till att gruppen drä-neras på energi just brist på kommunika-tion. Bland de symptom som kan dyka upp finns konflikter mellan projektdeltagarna.

– Det är viktigt att lyfta upp konflikter till ytan så fort som möjligt, säger Monica Lööw. För att upptäcka konflikter i tid gäller det för projektledaren att föra dialog med deltagarna och att lyssna och vara uppmärksam på inte bara vad de säger, utan hur de säger det.

Att medarbetarna är överens behöver å andra sidan inte betyda att allt är frid och fröjd, i alla fall inte om samstämmigheten beror på att de liknar varandra till kompe-

tens och personlighetstyp. Då kan projektet istället bli ineffektivt av den anledningen.

– Vi har en tendens att söka oss till per-soner som liknar oss själva, säger Monica Lööw. Men man måste sätta ihop en grupp med olika kompetenser för att få den rätta dynamiken, som driver projektet framåt. Även om det innebär att det blir lite tuffare i början, så blir resultatet bättre.

SKRIV KONTRAKT

Att deltagarna i projektet inte levererar kan naturligtvis också bero på något så enkelt som att de inte har tillräckligt med tid för projektet.

– Alltför många projektledare betraktar sitt projekt som en isolerad ö. Man måste lära sig att blicka utåt och titta på hela ar-betssituationen för projektmedarbetarna, säger Monica Lööw.

Det kan vara bra att skriva ett kontrakt

N AT U R V E TA R E24 N R 9 2 0 1 0

K A R R I Ä R

Ta pulsen på projektet

M A N U A L E N

FOKUS HAMNAR LÄTT

FÖR MYCKET

T E X T H A N N A M E E R V E L D I L L U S T R A T I O N A N N E - L I K A R L S S O N / W O O A G E N T U R

V PÅ DETALJNIVÅ

För lite avgränsning

För lika kompetenser i projektgruppen

För lite tid för team-building, delaktig- het och förståelse av var och ens roll i projektet

För lite kommunikation

Otydliga överenskommelser med cheferna i linjeorganisationen

Ingen uppföljning

PROJEKTETS

VANLIGASTE SJUKDOMAR:

25N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

eller i alla fall en överenskommelse via mejl med chefen i linjeorganisationen redan från början om hur många tim-mar och hur lång tid en medarbetare ska få arbeta i projektet. Om det inte finns någon överenskommelse är det oftast lät-tast att prioritera det löpande arbetet, där man har sin närmaste chef.

Detta kan också vara en god hjälp när det gäller att undvika den kanske mest klassiska projektfällan: att vara alltför ambitiös med vad projektet ska innehålla och uppnå.

– Avgränsning är en stor fram-gångsfaktor när det gäller att arbeta

i projekt, säger Monica Lööw. Man måste bestämma sig för vad som ska göras, men också vad som inte ska göras.

Om projektets gränser inte är tillräck-ligt tydliga, kan resultaten utebli, även om aktiviteten är hög – medarbetarna jobbar på, men med fel saker.

– Fokus hamnar lätt för mycket på detaljnivå. Det viktigaste är att se till att projektet jobbar med rätt saker – inte bara att man gör saker på rätt sätt. Projektledaren måste lägga mycket tid på att kom-

municera vad det är som projektet ska jobba med.

Det gäller att hela tiden hålla fokus på orsaken till att projektet startades upp från första början – de effekter som arbetet ska uppnå. Det händer alltför ofta att projekt genomförs och avslutas utan att någon följer upp om projektets arbetsmål också

faktiskt har lett till att dessa så kallade effektmål har uppnåtts, berättar

Monica Lööw.– Vi nådde projektmålet

men inte de önskade ef-fekterna. Operationen

lyckades men pa-tienten dog. #

N AT U R V E TA R E26 N R 9 2 0 1 0

K A R R I Ä R

åter du dina medarbetare växa på jobbet eller känner du dig hotad av medarbetare som har bättre idéer än du själv?

– Ge utrymme åt dem som lyser och sticker ut. Det är

då arbetsplatsen kan utvecklas, säger John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare till ett fyrtiotal böcker om ledarskap, kommunikation och värderingar.

Hans recept är att fokusera på styr-korna hos folk. Ställ frågor om vad medarbetarna gjorde bra och vad nästa utmaning är. Då får de chans att överträffa sig själva. Hur långt den fi-losofin ska drivas är en balansgång.

– Chefens dilemma är vad man ska kontrollera och vad man ska frigöra? Det hand-lar om att ta vara på ta-langerna och få dem att göra det de är bra på.

SKAPA SAMMANHANG

I sin bok Hitta styrkorna – samtal som stärker medarbetarna refererar han till Aaron Antonovsky, som har fors-kat kring relationen stress, hälsa och

välmående. Han kom fram till tre saker som påverkar människors hälsa: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket ska-par sammanhang.

– Frågan en chef bör ställa sig är ”hur jag kan bidra till välmående för att ta fram det bästa hos alla”. Vägen dit är att fokusera på det positiva, undanröja hinder, stärka varje

individ och uppmuntra varje framsteg. På en öppenhjärtlig arbetsplats där man

är nyfiken och uppmuntrar varandra, me-nar han att det är lätt att känna sig trygg. I den miljön blir man kreativ, provar nya idéer och utvecklar sin kompetens och når bättre resultat.

– Som chef har du ett ansvar att skapa en öppen och uppmuntrande stämning. Dina positiva kommentarer och ny-fikna frågor är som vattnet i öknen, som får blommorna att sträcka på sig.

GÖR DET DU BRINNER FÖR

Han vänder sig mot likformighet och att alla ska passa in i mallen. Vi är fångade i ett rättvisetänkande där alla ska göra allting, även den som inte gillar arbetsuppgiften och är dålig på att utföra den.

– Så många som möjligt, ska så ofta som möjligt, få göra det de brinner för och är bra på. Nyckeln är ”så ofta som möjligt” – men inte hela tiden. Det är då medarbetarna kommer till sin rätt och presterar på topp.

Helst skulle John Steinberg döpa om medarbetarsamtal till styrkesamtal.

– Det borde i alla fall handla om det. Hos alla går det att hitta styrkor som går att bygga vidare på. Prata om framgångar och positiva upplevelser. När medarbetaren upplevde flow och en känsla av att må bra. Fråga hur den känslan uppstod och ta med den in i

nästa projekt.

C H E F

Hitta styrkorna och

När mår du bäst, har mest flyt och får mest gjort? Det är frågor som chefer

bör ställa till sina medarbetare lite oftare. John Steinberg, som talade på

Naturvetarnas seminarium Leadership Friday, menar att fokus i medarbetar-

samtalet ska ligga på styrkor.

LT E X T & F O T O : L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

väx på jobbet

SKAPA SAMMANHANG

Hela arbetsplatsen utvecklas när de som lyser och sticker ut får utrymme, menar John Steinberg.

27N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Hur ska jag hantera mobbning på jobbet?En av mina medarbetare är utsatt för mobbning av två kollegor. Hon blir mer och mer utfryst och baktalad. Jag har nu märkt att de har undanhållit henne information som skickas runt på vår av-delning. Jag inser att jag som chef har ett ansvar, men vet inte riktigt hur jag ska agera. Jag skulle vilja ha några kon-kreta råd för att hitta en lösning, efter-som de som gör detta också är mina skickligaste medarbetare.

Hälsningar Stina

Som chef har du ansvar för arbetsmiljön på din arbetsplats, så du måste ta tag i detta. Börja med att ta reda på vad som händer. Be din medarbetare som är utsatt för mobb-ning göra en redogörelse och be om kon-

kreta exempel. Det är bra om någon annan kan bekräfta hennes berättelse. Ta sedan de utpekade medarbetarna, var och en för sig, och be att få höra deras berättelse. Om det verkligen är fråga om kränkande särbehand-ling, informera och förankra ditt förslag till åtgärder hos skyddsombud och facklig före-trädare. De kan ofta ge bra råd och stöd.

Här ett fyrpunktsprogram som du kan följa:

1. Ta upp med berörda medarbetare, var och en för sig, att kränkande särbehandling inte är acceptabelt. Koppla gärna beteendet till arbetsplatsen som helhet - en god arbets-miljö är allas ansvar, även medarbetarnas. Om löneutvecklingen inte tidigare har varit kopplad till medarbetarnas bidrag till hel-heten, gör det nu och gör upp tid för åter-koppling.

2. Mobbning och kränkande särbehandling sker ofta i skymundan. Det är sällan någon vill skylta med att man är en mobbare. Klar-gör vad du förväntar dig av medarbetarna och vad du inte accepterar. Lyft frågan om

allas ansvar för arbetsmiljön. Var tydlig med hur du värderar och hur du utvärderar med-arbetarskap, utan att gå in på person. Med-arbetskap är en del av arbetsprestationen som bland annat utvärderas i samband med lönerevision.

3. Den som blivit utsatt för kränkande sär-behandling mår ofta dåligt och behöver ex-tra insatser och uppmärksamhet. Se till att hon får stöd genom företagshälsovården eller annan stödperson utanför arbetet. Följ upp hur det går genom att du som chef un-der en period har lite tätare kontakt .

4. Bestäm en tidsram när du följer upp det som har hänt med alla inblandade. Då ser

du också om dina insatser gett resultat.

C H E F S F R Å G A N

Elisabet Engdahl Linder

Chefombudsman Naturvetarna

gett resultat.

Elisabet

SPÄNNANDE GREPP

John Steinberg testade ett spän-nande grepp på Leadership Friday genom att fråga en i publiken vad hon såg på tv kvällen innan. Sva-ret blev ishockey för att hon gil-lade spänningen. John Steinberg drog slutsatsen att hon behöver mer spänning i jobbet och frågade vad hon skulle göra för att få det.

Samspelet med publiken fort-satte i form av speed coachning. Med några enkla frågor om styrkor, nöjdhet och utmaningar fick två i publiken vägledning om hur de är som chefer och hur de kan komma vidare.

Den ena chefen hade nått fram-gångar med att alla hade tagit del av måldokumentet och att hon hade fattat självständiga beslut. Hon kom till insikt om att hon fat-tar beslut med både förnuft och magkänsla.

”ROOM LIGHTER” BEHÖVS

Den andra chefen i publiken fick insikt om sin styrka att vara tydlig på ett mjukt sätt där alla får chans att komma till tals och blomma upp. Att det var så hade han inte riktigt tänkt på tidigare.

John Steinberg påminde om otraditionella styrkor som inte värderas på samma sätt som mätbara färdigheter som att räkna, analysera och skriva.

– Sätt värde på ”room ligh-ter”, de som får andra att må bra, ”wower”, som uppmuntrar och överraskar, ”vi-are” som skapar vi-känsla, fixaren, nät-verkaren och andra förmågor som bidrar till gruppens utveck-ling.

Den typen av styrkor menar han ska uppmärksammas i ett medarbetarsamtal. #

C H E F

FÖRÄLDRASMART- Handbok för chefer och medarbetare

PLATS: 21 januari kl. 8.30–10.00 Lilla Nygatan 14 i Stockholm

ANMÄLAN: www.naturvetarna.se/chef

För mer information:Elisabet Engdahl-Linder: 08-466 24 26 elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se

LEADERSHIP FRIDAY ÄR ETT SAMARBETE MELLAN NATURVETARNA CHEF, DIK SAMT NATUR OCH KULTUR

N AT U R V E TA R E28 N R 9 2 0 1 0

K A R R I Ä R

F R Å G A E X P E R T E N :

DET ÄR ETT första steg att din chef har lönesamtal med dig varje år. Men för att det ska ge något i realiteten måste lönesamtalet fyllas med ett vet-tigt innehåll och här finns ofta en hel del att göra. Börja med att ta fram lö-nekriterier som gäller för ditt arbete. Övergripande lönesättningsprinciper räcker inte för att åstadkomma en fungerande individuell lönesättning. Detta jobb måste ske i samarbete med din chef eftersom kriterierna ytterst är arbetsgivarens styrmedel.

Sätt också upp ett lönemål och kommunicera målet med din chef. Fråga din chef vad du ska göra för att nå ditt lönemål, kanske mynnar det ut i en handlingsplan som sträcker sig över flera lönerevisioner ifall ditt mål inte är möjligt att nå på ett år. Var be-

redd att ta på dig nya och mer avance-rade arbetsuppgifter och släpp enklare.

Prata med dina kollegor och bilda en lokal Naturvetarförening, då kan ni jobba mycket aktivare med löne-frågorna på er arbetsplats. Ta hjälp av ombudsmännen om ni behöver det. Se också till att tala med den lönesät-tande chefen, här kan en lokal Natur-vetarförening stötta er med att bland annat ställa krav på arbetsgivaren att medlemmarna får ha lönesamtal med lönesättande chef samt att sätta upp gemensamma mål för att öka löne-spridningen.

Slutligen, läs löneavtalet noga och bjud in arbetsgivaren till en diskussion om hur löneavtalet ska implementeras på just er arbetsplats.MONIKA ELOWSON

INOM STATLIG SEKTOR har våra med-lemmar oftast stort ansvar, vilket ställer höga krav på cheferna och att samarbetet

med medarbetarna fungerar bra.Den statliga verksamheten är dess-

utom satt under ständig förändring med nya krav och nya lagar, samtidigt som myndigheter har rationaliseringskrav som inte kompenseras ekonomiskt. Det gäller att vid varje givet tillfälle använda sina resurser på bästa sätt och komma överens om åtaganden, men också om lön och löneutveckling.

Det är här som det nya avtalet kommer in i bilden. Både arbetsgivare och arbets-tagare behöver stöd i den här processen och avtalet tycker jag ger en bra beskriv-ning och vägledning av hur det ska gå till. Det är prestationen och de uppnådda re-sultaten som ska bedömas och belönas, vil-ket sker bäst genom lönesättande samtal.

Cheferna har inte alltid mandat att sätta lön eller att påverka sitt eget löneut-rymme, utan pengarna fördelas lika över hela myndigheten utan analys av var de gör mest nytta. I avtalet talas det därför om syftet med lönebildningen och hur man ska koppla ihop detta med verksam-hetens krav och budgetarbetet. Det banar väg för de egna möjligheterna att komma överens med sin chef om vad det är jag ska göra och vilken lön jag ska ha för det jag gör.

För de lokala parterna är det nya av-talet bättre och tydligare än de tidigare. De centrala parterna är överens om att ge stöd till de myndigheter som kör fast el-ler inte kommer överens. BO SEVING

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur får jag löne-samtalet att fungera?I ert nyhetsbrev läste jag att allt fler chefer har lönesättande sam-tal med sina medarbetare. Jag har lönesamtal med min chef, vilket låter bra. Men i verkligheten har chefen inte mandat att sätta lön och alla får nästan samma löne-höjning. Vad kan vi göra för att ändra på det?

HÄLSNINGAR AGNETA

Vad är poängen med det statliga avtalet?Jag har svårt att se poängen med det nya avtalet inom statlig sek-tor. På vilket sätt är det modernt och ger utrymme för individuella lösningar?

HÄLSNINGAR DAN

E X P E R T PA N E L E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Bo Seving Ombudsman statlig sektor

Monika Elowson Ombuds man privat sektor

vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour:

Monika Elowson Ombuds man privat sektor

BO SEVING

Bo Seving Ombudsman statlig sektor

Monika Elowson

privat sektor

Helena JauhiainenMedlemsutvecklare på GRO Service.Tidigare jobb: Säljare, Kolff Plants bv.Utbildning: Hortonom.

Mia HansdotterVårdenhetschef på Läns-enheten för ätstörningar, Landstinget Gävleborg.Tidigare jobb: Enhetschef på Barn- och ungdomshabili-teringen i södra Hälsingland.

Utbildning: Dietetikerexamen, NHH, Göte-borg. Magisterexamen kostvetenskap, Umeå universitet, fil kand matematik/fysik/kemi, Stockholms universitet.

David HårsmarEnergirådgivare vid Rådgivar-na i Sjuhärad. Tidigare jobb: Projektle-dare vid Borås Energi och Miljö AB.Utbildning: Teknikagronom.

Johanna BrungeKonsult på miljökonsultfir-man U & W. Ska serva före-tag med klimatanalyser och affärsstrategier, men även erbjuda klimatkompensation i form av trädplanterings- och

teknikprojekt i utvecklingsländer. Tidigare jobb: Miljö- och kvalitetsansvarig på speditionsföretaget Panalpina.Utbildning: Miljövetare med masterexamen.

Erik Granerot Skogvaktare på Statens fastighetsverk i Jokkmokk.Tidigare jobb: Inspektor på Norra Skogsägarna.Utbildning: Skogsingenjör.

Mathias GustavssonIVL Svenska Miljöinstitu-tet, enheten för Klimat och Hållbara samhällssystem, med placering i Göteborg. Tidigare jobb: Natur-skyddsföreningen där han

arbetat med miljömärkningen Bra Miljöval för el, värme och fjärrkyla.Utbildning: PhD Humanekologi.

Ellinor Svan ÅströmLeg. dietist på Kungsbacka närsjukhus.Tidigare: Leg. dietist på la-sarettet i Landskrona.

Emelie StenmanForskningskoordinator och AKC-samordnare på Cen-trum för primärvårdsforskning i Malmö.Tidigare jobb: Clinical Re-search Associate på det med-

icintekniska företaget Quick Cool.Utbildning: Bioteknolog, disputerad kärlforskare.

Emma JohnssonVikarie produktionsledare och skogsvård, distrikt Björ-na, Holmen.Tidigare jobb: Sommarjobb på Södra Skogsägarna.Utbildning: Jägmästare.

ppdraget som kommunikatör är att nå ut till en bredare publik med den forskning som bedrivs på Chalmers. Men hon har re-

dan tjuvstartat lite i den nya yrkesrollen.– De senaste två åren har jag jobbat både med forskning och kommunikation. Nu blir jag renodlad kommunikatör på Institutionen för mikroteknologi och nanoteknik, vilket känns väldigt bra.

Hur hamnade du här?– Jag har alltid gillat att skriva och göra pre-sentationer och sammanfattningar. Jag har lätt för att knyta kontakter. Så det är mina person-liga egenskaper som har tagit mig hit. Mina so-ciala talanger tillsammans med min doktorsexa-men i fysikalisk kemi ger en unik kompetens.

Vilken är utmaningen?– Att förenkla utan att fördumma, bland annat genom att använda en terminologi som all-mänheten och näringslivet, som Chalmers har nära koppling till, förstår och kan ta till sig.

Vilken hjälp fick du från Naturvetarna?– Jag hade en timmes rådgivning med He-lena Nicklasson på en Naturvetardag i Gö-teborg. Det gav verkligen en aha-upplevelse om att tänka strategiskt när man skriver en jobbansökan.

Vad lärde du dig?– Hur jag ska marknadsföra mig och min kompetens och se ansökan som ett reklam-blad. Jag lärde mig att plocka ut nyckelord som ska backas upp med konkreta exempel

på lyckade resultat.

Vilka är dina nyck-elord?– Motiverad, proak-tiv och strategisk, vilket jag kunde visa med tidigare erfarenheter och uppnådda resultat. Viktigt är också att koppla nyckelorden till de egenskaper

som efterfrågas och visa vad arbetsgivaren vinner på att anställa mig.

Hur går du vidare?– Jag har två mentorer, den ena är min nuvarande chef här på Chalmers och den andra är en profil inom reklambranschen. Med båda kan jag bolla karriärstrategiska frågor, utifrån deras olika kompetenser. Och vem vet, nästa steg är kanske att jobba i näringslivet? LEL

29N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Lyckat karriärbyte för ChristinaEfter tio år som forskare tar Christina Caesar steget över till att jobba med kommunikation. Karriärcoachning från Naturvetarna ledde henne till tre jobbintervjuer.

P Å N Y T T J O B B

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB

F L E R P Å N Y T T J O B B

UChristina Caesar

N AT U R V E TA R E30 N R 9 2 0 1 0

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

Länsstyrelsen i Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgötar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Länsstyrelsen Östergötland söker

Handläggare av miljöbalksärenden med inriktning mot vattenverksamhet till Naturvårdsenheten

Sista ansökningsdag för tjänsten är 30 december 2010

Mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Söker

biolog till reservatsbildning, allmän visstidsanställning

För mer information se www.lansstyrelsen.se/sodermanland

Välkommen med Din ansökan senast den 10 januari 2011.

Ett vattentätt karriärsval!

www.cowi.se

Nu söker vi:Hydrogeologer

COWI har utökat verksamheten med teknikområde hydrogeologi. Utökningen har skett genom förvärvet av Aqualog AB. Gruppen hydrogeologi, som idag består av 7 personer, arbetar med grundvattenfrågor, huvudsakligen inom infrastruktur, vattenförsörjning och miljö och är verksam inom COWIs samtliga affärsområden. COWI är inne i ett expansivt skede och söker nu både erfarna och nyutbildade hydrogeologer. Du kommer att fungera som tekniker/handläggare av projekt. Beroende på erfarenhet finns även möjlighet till projektledning.

den 4 januari. www.cowi.se

COWI är ett ledande konsult-företag i norra Europa. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav 850 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, byggnad & fastighet samt miljö.

Thomas Lindblad, Gruppchef Hydrogeologi, tel: 010-850 12 70

31N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

ALcontrol söker limnologAlcontrols konsultavdelning arbetar med utredande verksamhet kring vattenkemi och biologi och består av limnologer, kemister och biologer. Just nu står vi inför möjligheter till expansion och söker ytterligare en limnolog eller vattenkunnig biolog till vår konsultavdelning.

Som limnolog i konsultteamet kommer att du att arbeta med projektledning för statusbedömningar, åtgärdsutredningar och recipientkontroll främst i limniska miljöer men också i brackvatten-system. Du kommer även delta i företagets uppdragsutbildningar.

Du är placerad vid något av våra laboratorier i Linköping, Umeå, Karlstad eller Malmö men kan komma att driva projekt över hela Sverige.

Låter det intressant? Läs mer om tjänsten på www.alcontrol.se. Välkommen med din ansökan senast den 14 januari 2011.

ALcontrol Laboratories är ett av Europas ledande analys-företag med högkvalificerade laboratorier för miljö- och livsmedelsanalyser i Storbritannien, Holland och Sverige. I Sverige är vi ca 300 medarbetare spridda på flera orter från Malmö i söder till Umeå i norr. Huvudkontoret är beläget i Linköping. Besök oss gärna på www.alcontrol.se.

www.alcontrol.se

ww

w.la

nsst

yrel

sen.

se/s

kane

Länsstyrelsen är statens företrädare i länet. Vi arbetar med tillsyn, kunskapsspridning och ärende handläggning inom nästan hela samhällsområdet. Vi är ca 500 medarbetare och har kontor i Malmö och Kristianstad. Vår vision är ett dynamiskt samhälle i balans – en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Östra Boulevarden 62A, 291 86 KristianstadTel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10www.lansstyrelsen.se/skane

LantbrukskonsulentMer information hittar du på vår hemsida. Vi ser helst att du söker tjänsten via www.lansstyrelsen.se/skane > Jobba hos oss > Lediga jobb.

Välkommen med din ansökan. Sista ansökningsdag är den 26 december 2010.

söker en

Handläggare för förvaltning av naturreservatVi söker en kvalificerad medarbetare som vill delta iutvecklingen av den viktiga uppgiften att förvalta skyddad natur.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/varmlandAnsökningstiden går ut den 31 december

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Mark är en attraktiv kommun med flera små och medelstora orter som alla präglas av gemenskap. Här värnar man om varandra och om sin livskvalitet. Strax utanför storstaden lever invånarna i har-moni med naturen. Kinna är det administrativa och kommersiella centrat. Kommunen har 34 000 invånare och på kommunen arbetar cirka 3 300 personer. Det innebär att Mark är en medelstor kommun med Göteborg på be-kvämt pendlingsavstånd. De tider då de flesta börjar och slutar sitt arbete för dagen går det minst en buss åt vardera hållet varje kvart. Här är det läge för det goda livet!

Läs mer på www.mark.se

Var med och påverka framtiden!Du erbjuds en chans att vara med och utforma kommunens nya bygg- och miljö- kontor tillsammans med totalt 30 medarbetare och gå en spännande tid till mötes. Marks kommun påbörjar nu arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och den nya plan- och bygglagen kommer inom kort. Åtgärdsplanerna enligt vattendirektivet och riskbaserad miljötillsyn är några andra exempel på intressanta uppgifter för det nya kontoret.

Till bygg- och miljökontoret söker Marks kommun nu tre nya medarbetare:

Enhetschef till plan- och bygglovsenheten (annonsnr: 690581)

Enhetschef till miljöenheten (annonsnr: 704314)

Byggnadsinspektör (annonsnr: 704315)

Ansök och läs mer på manpower.se via respektive annonsnummer. För mer information kontakta rekryteringskonsult Karina Andersson, 033-23 74 62. Vi ser gärna att du ansöker snarast då urvalet sker löpande.

Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag.

N AT U R V E TA R E32 N R 9 2 0 1 0

Vattenfall Power Consultant söker fler konsulter som i nära samarbete med våra kunder kan utföra miljörelaterade uppdrag. Du kan komma att arbeta med generella miljöuppdrag men även specialist-uppdrag inom områden som exempelvis vatten och limnologi.

Läs mer om tjänsterna och ansök via www.vattenfall.se/jobb

Sista ansökningsdag är 31 december.

Vi ser fram emot din ansökan!

Är du vår nästa Miljökonsult?

Havs- och vattenmyndigheten ska ha ett samlat ansvar för havs- och vattenmiljöfrågor. Myndigheten ska starta den 1 juli 2011 och ha sitthuvudkontor i Göteborg. Myndighetens uppgifter baseras på verk-samhet som avser havs- och vattenmiljöfrågor vid Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

Läs mer på www.sou.gov.se/havochvatten

och söker nu till den nya myndigheten

Vi fortsätter bygga Havs- och vattenmyndigheten

Mer information kau.se/ledigatjanster

KAU.SE

Karlstads universitet söker

UNIVERSITETSLEKTOR I BYGGTEKNIK

UNIVERSITETSADJUNKT I BYGGTEKNIK

REFERENS 3517

REFERENS 3518

33N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

Skyddar soldater mot miljön

och miljön mot soldater

Är du intresserad av att utvecklas inom ditt kom-petensområde eller göra internationell tjänst? Vi ger dig möjlighet att förbereda dig via Försvars-utbildarnas kurser. Några kurser som kan nämnas är CBRN, UGL (utveckling grupp och ledare), mediaträning och kriskommunikation. Välkom-men med din ansökan även du som är student.Läs mer om oss på www.forsvarsutbildarna.se/miljoochhalsa

Skogshistoriska Sällskapet ger årligen ut medlemsbladet Skogshistoriska Tidender

med fyra nummer per år och Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift.

Sällskapet anordnar varje år skogshistoriska exkursioner i

olika delar av landet.

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!Betala medlemsavgiften 270 kr/år.

Familjemedlemsskap 350 kr/år. Studenter 100 kr/år.Plusgiro 480 61 67-5

Eller kontakta Kassören Bengt SteneråsE-post: bengt.steneras@swipnet.se

Tel: 0511-167 88 Mob: 0703-916 788www.skogshistoria.nu

N AT U R V E TA R E34 N R 9 2 0 1 0

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E S J U L R E C E P T-

TÄV L I N G AV G J O R D

JulmustskinkaDen juligaste skinkan du någonsin kommer att äta. Riktigt god, mör och saftig. Görs alltid flera gånger varje jul eftersom den mystiskt försvinner så fort vi har besök.

1 lättrimmad julskinka (varför inte prova vildsvins-skinka?)

julmust av ditt favoritmärke så att det täcker skin-kan i en gryta

1-2 gula lökar

1 äggula

1 dl osötad senap eller några matskedar se-napspulver och ca 3 msk ströbröd

Skölj skinkan i kallt vatten och låt nätet sitta kvar. Lägg den i en gryta med svålen nedåt. Täck med julmust. Dela lökarna i klyftor och lägg dem i grytan. Koka upp och sjud på låg värme under lock, cirka en timme per kilo. Skinkan blir saftigast om den får kallna i spadet. Ta av grytan från spisen när inner-temperaturen på skinkan nått 70 grader, och ställ den utomhus, om du har möjlighet.

När skinkan svalnat så mycket att du kan han-tera den, tar du av nätet och skär av det mesta av svålen. Spara dock ett fettlager och skåra det i ru-tor. Lägg skinkan på folie med fettet uppåt. Värm ugnen till 225 grader. Koka ner en liter av julmust-spadet till en sirap och blanda 1–5 matskedar av den med äggulan, senapen och ströbrödet. Smörj in skinkan med blandningen och låt stå i ugnen i 15 minuter eller tills den fått fin färg.

Varma hälsningar!

Tim och Charlotte Malmborg

T I LL S KO LT R ÖT TA TO N Å R I N G E N :

Genvägen till toppbetyg

Egentligen vill du att tonåringen ska engagera sig i skolarbetet av ren kunskapstörst. Om så inte sker, vill du i alla fall att han eller hon skaffar sig hyfsade betyg och kan studera vidare. Naturvetargymnasisten Douglas Berglund hävdar att han har receptet på hur man gör just detta. I En lat jävels guide till MVG i alla ämnen, lär han ut alltifrån hur man snackar sig igenom skönlitte-rära analyser till hur man kommer försent – MVG-style. Studieteknik extra light eller svidande kritik av skolsys-temet? Avgör själv. En särskild eloge till kapitlet om hur man bemästrar matten utan onödig sifferexercis. HM

www.frankforlag.se

T I LL F I LO S O F I S K E FA R FA R :

En teori för alltHur uppför sig universum? Hurdan är verkligheten? Var kom allt detta ifrån? ”Traditionellt sett är detta filo-sofins frågor, men filosofin är död. Filosofin har inte hål-lit jämna steg med utvecklingen inom vetenskapen, sär-skilt fysiken”, konstaterar Stephen Hawking och Leonard Mlodinow i inledningen till The Grand Design. Sedan tar de med läsaren på en svindlande resa genom alternativa världar, verkligheter och historier som landar i M-teorin. Kan den förena supersträngteorierna till en modell för ett universum som skapar sig självt? Det här är ett verk som kräver en del av sin läsare – men med tanke på ämnet är det ändå imponerande att det inte har blivit någon tegelsten utan en fullt njutbar fysik- och historielektion, berättad med hjälp av fotbollar, guldfiskar och en gnutta självdistans. HM

www.rbooks.co.uk

T I LL M O B I LN Ö R D I G A M O S T E R N :

Appar som klappar2010 var året då appar – applikationer – plötsligt var på allas läppar, och för dem av oss som har förmånen att äga en Iphone eller android-mobil, också ständigt till hands. Många appar är gratis, andra kostar en liten slant att ladda ned från app-butiken. Varför inte ”låna” mobilen och över-raska med användbara program till jul? Sju kronor kan närmast tyckas vara en symbolisk summa för att få My flora med 128 arter eller Våra träd, med beskriv-ningar av 26 svenska träd i din Iphone på skogspromenaden. Vilse i skogen? Med MotionX kommer man snabbt på rätt spår. Och till våren, när oönskade gäster dyker upp på åkern eller i kolonilotten behöver Jordbruksverkets Ogräs-databas inte vara mer än några knapptryckningar bort. Är informationstörsten av mer medicinsk eller molekylärbiologisk art? Oroa dig inte, med Pub Med On Tap eller Pub Med Mobile har du hela National Library of Science i fickan. HM

www.rawapps.com

V I N N A R B I D R AG E T !

Egentligen vill duskolarbetet av ren kunskapstörst. Om så inte sker, vill du i alla fall att han eller hon skaffar sig hyfsade betyg och kan studera vidare. Naturvetargymnasisten Douglas Berglund hävdar att han har receptet på hur man gör just detta. I han ut alltifrån hur man snackar sig igenom skönlitte-rära analyser till hur man kommer försent – MVG-style. Studieteknik extra light eller svidande kritik av skolsys-temet? Avgör själv. En särskild eloge till kapitlet om hur man bemästrar matten utan onödig sifferexercis.

www.frankforlag.se

. Sedan tar de med läsaren på en

35N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

at har blivit en av de mest omdebatterade frågorna i Sverige under senare år. Allt fler bryr sig om vad de äter. Inte enbart för att se bra ut

eller för att passa in i dagens ideal. Bra mat hjälper människor att må bra, att prestera bättre och att på sikt hålla sig friskare. Vi ser ett allt större intresse för mat och vad vi stoppar i oss.

En stor anledning till debatten är hur livsmedelsindustrin har utvecklats i den mo-derna västvärlden. Mat har i många fall re-ducerats till vatten, konstgjorda smaker och lukter och tillsatta vitaminer. Råvaran har krympts ner och blivit en tillsats bland till-satserna. Potatismos är förknippat med pul-ver, fiskpinnar är många gånger mindre än 50 procent fisk och antalet tillsatser översti-ger ibland antalet vitaminer och mineraler.

Många konsumenter har blivit mer med-vetna om innehållet i maten. Tidningarna är fulla med tips på recept och vad du ska äta till lunch och middag. Dieterna avlöser var-andra. Det finns en uppsjö med sajter som ger tips på alla världens recept. För att inte tala om tv-program där det syltas, grillas och bakas.

Men trenden är inte entydig. Det pågår två parallella trender som är varandras di-rekta motsatser.

Å ena sidan jagar vi konsumenter rena råvaror, utan mystiska E-nummer, transfet-ter och färgämnen. Vi ratar tillsatser i maten

som är där för att sminka upp eller dölja då-liga råvaror. Vi vill helst känna bonden. Vi yogar och ligger på spikmatta. Lär oss och meditera och funderar på down-shifting. Ekologiskt mode kommer starkt och or-ganiska hår- och hudvårdsprodukter säljer som aldrig förr.

Å andra sidan så är det allt fler som väljer skönhetskirurgi och att spruta in förlaman-de nervgift under huden, med hjälp av bo-tox. Men det som kanske blir mest motsä-gelsefullt är att samtidigt som vi jagar efter tillsatsfri mat så äter vi svenskar också mest godis i hela världen. Godis som fullkomligt kryllar av tillsatser och E-nummer.

Mediedebatten är fanatisk på många sätt och jag tycker att den leder många gånger till ett osunt förhållande till mat. Jag startade min blogg i syfte att nyansera mat- och hälsodebatten. Jag kunde få upp till åt-tio mer eller mindre hätska kommentarer på ett inlägg. Ett ex-empel som visar hur mycket ämnet berör och engagerar. Nu-mera är jag Expres-

sens hälsobloggare. Expressen med sina två miljoner besökare per dag. Expressen repre-senterar kvällstidningsjournalistiken som på många sätt driver på debatten. Jag behöver väl inte säga att jag gillar utmaningar.

Fokuset på tillsatser har varit stort de se-naste åren mycket tack vare Mats-Eric Nils-sons två kioskvältare Den Hemliga kocken och Äkta vara. Debatten har faktiskt lett till fler upplysta konsumenter och en livsmed-elsindustri som försöker göra bättre mat med mindre tillsatser i. Det är en positiv ut-veckling som pågår just nu.

Det finns en enorm kraft i maten. Genom det vi väljer att stoppa i munnen kan vi på-verka hur vi mår. Bra mat ger oss både kraft och styrka att orka prestera och må bra. Bra mat ger också skydd mot flera av våra väl-färdssjukdomar. Jag arbetar för att fler före-tag tar ett ansvar för maten de producerar, för bättre mat i skolor och i sjukvården. Det finns fortfarande oändligt mycket som kan förändras och förbättras. Inte minst kan alla

naturvetare vara med och påverka livsmedels-kedjan och matdebatten på ett positivt sätt.

Anna Ottosson Dietist, matentrepre-nör, föreläsare och författarewww.annaottosson.se

GODIS SOM FULLKOMLIGT

KRYLLAR AV TILLSATSER

OCH E-NUMMER

G Ä S T K R Ö N I K A N

M

26 Trädgårdskonferenser i AlnarpAulan, Alnarpsgården, Sundsvägen 6, Alnarp

J A N UA R I

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

F E B R UA R I

Dags att nyansera mat- och hälsodebatten

HAR DU NÅG OT SPÄN NAN DE AR RANG E MANG FÖR

NATU RVETAR E PÅ GÅNG? T I PSA KALE N DAR I ET PÅ

W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

7-8 Proteins, Peptides and Peptidomimetics: Applications in Drug Discovery and Drug Development, Uppsala

I tidskrifter når din annons inte vem som helst. Det är poängen.

www.sverigestidskrifter.se

N AT U R V E TA R E36 N R 9 2 0 1 0

Medicin och farmaci

Livsviktig utbildningMasterprogram i:» Biomedicine, 120 hp » Infection Biology, 120 hp» International Health, 120 hp» Medical Nuclide Techniques, 120 hp » Molecular Medicine, 120 hp

Forskningsförberedande utbildning:» Uppsala Graduate School in

Biomedical Research, 60 hp

Ansök senast 15 januariwww.uu.se/master www.bmc.uu.se/UGSBR

Redaktion & kansliet önskar er alla en

God Jul & Gott Nytt År!

Nästa nummer av tidningen den 27 januari

annonsstopp den 11 januari. Tema: Skog

På www.naturvetarna.se kan du logga in som medlem och göra dina ändringar.

» har du börjat arbeta/studera» fl yttat» bytt e-postadress» vill ansöka om autogiroDu kan även kontakta oss via info@naturvetarna.se

Camilla MarieMargareta

HAR VI RÄTT UPPGIFTER OM DIG?

37N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

M E D L E M S N Y T T

Den första kullen naturvetare från utbildningen i affärsmannaskap är redo för strategiska positioner i företag och organisationer.

Naturvetare lär sig ekonomernas språk

U T b i L D N i N g Det är ex - am ensdags för de 23 naturvetare som gått distansutbildningen i affärsmannaskap vid Lunds uni-versitet. Det sista passet ägde rum i Stockholm.

– Jag är helnöjd och har lärt mig ekonomernas språk. Nu kan jag argumentera för mina pro-jekt på affärsmässiga grunder. För att kunna vara inno vativ måste man ha finansiering, sä-ger Pål Lundin, projektchef på Astra Zeneca i Mölndal.

Även för Maria Sörby, som till vardags är administrativ chef på Science for life laboratory i Uppsala, har utbildningen levt upp till förväntningarna.

– Affärsplaner finns med i varje projekt. Jag får direkt nyt-ta av kunskaperna när jag ska lägga budget och styra verksam-heten. Möjligen hade jag önskat

ännu mer handfasta kunskaper i ekonomi.

Maria Sörby påminner om nyttan av utbytet mellan del-tagarna, som alla bär på kunska-per och erfarenheter.

P U S S E L b i T P å P L AT S

Maria Iwarson, forskare inom skogsbränslen på Skogforsk, känner att hon har fått en pus-selbit i sin kompetens som hon tidigare har saknat.

– Jägmästare är ofta svaga i ekonomi och affärsverksamhet. Jag får nytta av mina kunskap er i projekt som jag driver, där jag har budgetansvar. För att få ige-nom sin budget måste man vara tydlig med vad pengarna ska an-vändas till. Det ger trovärdighet.

Hon vill särskilt lyfta fram det företagsspel som de jobbade med i team. Uppdraget var att

göra en affärs- och marknads-plan och lägga budget för ett verkligt projekt.

– Det utvecklade sig till något av en tävling mellan teamen och deltagarna levde sig verkligen in i spelet, säger Pål Lundin.

N Y T T m i n D s e t

– Jag har fått ett nytt mind set. Nu kan jag läsa en års-redovisning och förstå den. De är överens om att den här kompetensen är viktig för natur-vetare.

– Affärsmannaskap bor-de ingå som en naturlig del i grundutbildningen för alla natur vetare, säger de samstäm-migt.

De kan rekommendera ut-bildningen till andra.

– Ja absolut, nästa version blir säkert ännu bättre efter att barnsjukdomarna har åtgärdats, säger de.

De hastar in på den sista fö-reläsningen som handlar om att tydliggöra ett erbjudande, iden-tifiera kunden och göra ditt er-bjudande unikt.

7,5 universitetspoäng får de med sig hem och ett diplom, som vittnar om att de har förvärvat affärskompetens.

S T R AT E g i S k S AT S N i N g

Naturvetarnas chefombuds-man Elisabet Engdahl Linder är också nöjd och påminner om att detta är en pilotutbildning som hela tiden utvecklas.

– Det är en strategisk sats-ning för att få fler naturvetare in i på viktiga positioner inom affärsdrivande verksamheter. Positioner som vanligtvis inne-has av civilekonomer, civil-ingenjörer och läkare.

Naturvetarnas roll är att gran-ska kvaliteten och att mark-nadsföra utbildningen. I slutet av januari kommer en ny chans. Men det är bara några av de 24 utbildningsplatserna kvar.

– Vi har också ordnat några av föreläsarna, som Lars Kry, vd för Proffice Sverige AB, Mohammed Homman, vd för Vironova AB, samt Stina Gestreilus, vice vd för Medicon Valley Alliance, säger Elisabet Engdahl Linder. LeL

Affärsplaner, bokslut och verksamhetsstyrning går som ett rinnande vatten för den första kullen natur­vetare som har fått diplom i affärsmannaskap. – Jag har fått ett nytt mind set. Nu kan jag läsa en års­redovisning och förstå den, säger en av deltagarna.

N AT U R V E TA R E38 N R 9 2 0 1 0

N ÄT V E R k – Det känns jättebra att vi tar det här steget nu. Det är naturligt eftersom nästan alla djurskyddsinspektörer är med i Naturvetarna, säger Eva Eriks-marck, ordförande i Djurskydds-inspektörernas Riksförening.Hon ser många fördelar med att bli en professionsförening inom Naturvetarna.

– Vi får större tyngd som för-ening med möjligheter att på-verka villkoren för landets djur-skyddsinspektörer. Aktuellt just nu är att få tillsynen att fungera med samsyn och likriktning efter övergången från kommun-erna till länsstyrelserna.

U T V Ä R D E R i N g P å g å N g

I december startar Jordbruks-verket ett projekt som ska ut-värdera övergången med avse-

ende på bland annat samsyn i tillämpningen av djurskyddsla-gen och att intentionerna med övergången till statlig kontroll implementeras fullt ut. Det är också regelförändringar på gång, där tanken är att man ska gå från detalj regler till funk-tionsregler.

S E T i L L H E L H E T E N

För till exempel häst, som är först ut, anger föreskriften att hästar dagligen ska kunna röra sig i sina naturliga gångarter, dock saknas mått på hagars storlek. Det handlar mer om att se till helheten och att djuren mår bra utifrån sina behov.

– Det finns en stor oro för hur kontroll av funktionskrav ska fungera, vilket försvårar vårt arbete med utrymme för olika

tolkningar, säger Eva Eriks-marck, som är djurskyddshand-läggare på Länsstyrelsen i Väst-manland.

N YA P E N g A R

Men det finns ljusglimtar. Vid årsskiftet skjuter regeringen till 25 miljoner till länsstyrelsen, öronmärkta för djurskydds-tillsynen.

– Det är positivt och mycket efterlängtat. Belastningen har sedan övergången varit extremt hård. Ärenden ligger på hög och får vänta tills de värsta anmäl-ningarna har åtgärdats. I de fles-

ta län hinner man inte med att göra oanmälda rutinkontroller.

Men det finns också fördelar med övergången, som att in-spektörerna har fått fler kollegor och jobbar närmare veterinärer och jurister.

DIRF har många frågor på sitt bord framöver.

– När vi blir en professions-förening inom Naturvetarna kan vi jobba med våra frågor på facklig tid och inte bara på fri-tiden, som hittills. Dessutom kan vi få hjälp med medlemsregister och annan administration från Naturvetarnas kansli. LeL

M E D L E M S N Y T T

P A S S i O N ”Konsten att bli nå-got utöver det vanliga” var Göran Adléns titel på sitt föredrag.

– Jag gillade särskilt den del som handlade om det person-liga varumärket, vem du är och de signaler du sänder ut. Att han lyfte fram kunskap som en viktig del kändes bra. Det räcker alltså inte att synas, utan det måste finnas substans bakom, säger Åsa Norman.

Hon känner att hon direkt får nytta av det i sitt arbete.

– Företag måste våga om de

ska sticka ut. Jag som anställd kan bidra genom att visa mod att stå för mina idéer och våga argu-mentera för dem. Det kan före-taget vinna på om vi till exempel kommer med en innovation.

L Ä M N A L A g O M L A N D E T

Göran Adlén visade hur man kan bygga upp sitt eget varumärke och lämna det gråa och trista la-gomlandet. Det gör man genom att fördjupa sig inom ett område, bli en nörd, vara mer kreativ än andra och få saker att hända.

– Släpp fram din passion, ta reda på vad du är bra på och gör det ännu bättre, sa Göran Aldén.

För Åsa Norman handlar det om att bli ännu bättre som kon-sult för att till exempel kunna jobba mer som projektledare. I dag är det främst miljökon-sekvensbeskrivningar inom sam-hällsplanering som gäller, något som kräver ett stort allmän-kunnande och förmåga att samla ihop och kondensera expert-utredningar.

V Ä C k A i N T R E S S E

Vad innebär det och hur gör du det intressant?

– När Slussen i Stockholm ska byggas om passar man på att minska risken för översvämning-ar. Just nu arbetar jag med miljö-

konsekvensbeskrivningen för till-ståndsprövningen för Mälarens nya reglering, som bland annat kommer att påverka jordbruk, kulturmiljö och dricksvatten.

Karriärfrågor intresserar Åsa Norman, även om hon ännu inte har provat Naturvetarnas karriär profilanalys för att få svar på vilken karriärtyp hon är.

– I ett första steg har jag skaffat boken om karriärplanering, ge-nom Naturvetarna. LeL

Djurskyddsinspektörer går sammanNu har Djurskyddsinspektörernas Riksförening, DiRF, tagit det första steget till att bli en professions­förening inom Naturvetarna. Ett enigt extra årsmöte fattade det beslutet i november. Det slutgiltiga beslut­et fattas på det ordinarie årsmötet i mars.

åsa Norman utnyttjade sitt medlemskap i Naturvetarna och besökte ett av Saco:s inspirerande seminarium. – Jag lärde mig att våga sticka ut och vara lite provo­kativ, säger åsa Norman, som till vardags är miljö­utredare på teknikkonsultföretaget Tyréns.

Åsa vågar sticka ut från mängden

Åsa norman släpper fram sin passion.

Djurskyddsinspektörerna säger enhälligt ja till naturvetarna.

n At U R V e tA R n A G Ö R s K i L L n A D

R å D g i V A R E Sofia Sjöholm är ekotoxikolog i botten. Ar-betet på ett rekryteringsfö-retag efter examen var bara tänkt som en inkomst tills biologjobbet skulle trilla in, men gav istället yrkeslivet en ny inriktning.

– Man vet aldrig vilka jobb som kommer att föra en framåt i karriären, säger So-fia Sjöholm.

Senast kommer hon från en tjänst på Trygghets fonden TSL, där hon ingick i en grupp som jobbade med om-

ställningsbidrag till företag vid personal neddragningar. Job-bet på Naturvetarna gav en chans att kombinera kompe-tensen inom naturvetenskap med erfarenheterna från re-kryteringsbranschen. Framför allt är det de varierande ar-betsuppgifterna och den per-sonliga kontakten med med-lemmarna som Sofia Sjöholm trivs med.

– Vi vill hjälpa medlem-marna att utvecklas i sin kar-riär, säger hon. Många tänker nog bara på Natur vetarna när de behöver hjälp med något problem, men vi har mycket mer att erbjuda, till exempel karriärsamtal och intervjuträning.

Just nu arbetar Sofia Sjö-holm med CV-coachning. Hennes vanligaste tips är att koncentrera sig på det som är relevant för tjänsten man sö-ker och att marknadsföra sin kompetens.

– Det gäller både utbild-ning och tidigare jobb. Fo-kusera på vilka erfarenheter du har skaffat dig och hur du har kunnat utnyttja dina per-sonliga egenskaper.

När hon har blivit varm i kläderna kommer Sofia Sjö-holm också att ha karriär-samtal med naturvetare som befinner sig i början av yrkes-livet.

Vid sidan av karriären är det träning som gäller för Sofia Sjöholm, som också är en bokmal av rang. Hm

39N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 0

KOntAKt

wwww.naturvetarna.se

e - P O s t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O s tA D R e s s : Box 760, 131 24 Nacka

B e s Ö K s A D R e s s : Planiavägen 13

VÄ X e L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

FA X : 08–466 24 79

O R D F Ö R A n D e : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D s D i R e K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

m e D Le m sJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

m e D Le m s s e R V i C e : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R i Ä R s e R V i C e : karriar@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80

C H e F s s e R V i C e : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se08–466 24 26

A K A D e m i K e R n A s e R K Ä n DA A R B e t s LÖ s H e t s K A s s A : www.aea.se, post@aea.seväxel 08–412 33 00,

i n KO m s t F Ö R s Ä K R i n G e n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D e m i K e R F Ö R s Ä K R i n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

A K A D e m i K e R R Å D G i V n i n G :www.akademikerradgivning.seinfo@akademikerradgivning.se08–518 043 80

Sofi a coachar i karriärenSka du söka jobb? Mejla ditt cv till Naturvetarna så får du coachning. kanske är den som står för tipsen Sofia Sjöholm. Sedan mitten av oktober ingår hon i Naturvetarnas karriärservice­team.

Naturvetarna ger stöd till CSN-drabbade

S T U D E N T S T Ö D – Vi kommer att erbjuda med-lemmar ett räntefritt lån på ett belopp som motsvarar återkravet, säger Moa Neu-man, studenthandläggare på Naturvetarna. Vill-koret är att de har följt studieplanen och tagit sina poäng.

Omkring hundra naturvetarstudenter har kommit i kläm mellan CSN:s stel-benta regler och

högskolornas kursplaner. Flera tekniska fakulteter har ett upplägg där studenterna läser heltid räknat på helår, men mindre än heltid under en av terminerna.

– Det har gått bra hit-tills, men nu har CSN skärpt granskningen och sätter dit dem som inte uppfyller CSN:s krav för varje termin, säger Moa Neuman.

Nu har även regeringen in-sett det absurda i situationen och kommer att ändra regler-na. Men för dem som redan har drabbats av återkrav är det osäkert om detta hjälper.

– Vi välkomnar ändringen av CSN-reglerna. Den tolk-ning som CSN gjorde är helt orimlig, säger Moa Neuman, som varnar för att den änd-rade regeln kan komma att gälla teknologer. Naturve-tarna har påtalat den orättvi-san för regeringen så att även natur vetarstudenter omfattas av de nya reglerna.

Om fler naturvetare har drabbats av återkrav från CSN är de välkomna att höra av sig till: student@naturvetarna.se LeL

De naturvetarstuden­ter som har drabbats av återkrav från CSN kom­mer Naturvetarna att hjälpa med lån.

sofi a sjöholm, ekotoxikolog.

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Du har chans att vinna en I-pad om du svarar

på löneenkäten innan 31 januari.

N AT U R V E TA R N A . S E

Vinn en I-pad!

Har du rätt lön?Naturvetarnas lönestatistik

hjälper dig i löneförhandlingen

Svara på löneenkäten så bidrar du till hög kvalitet på lönestatistiken

I januari kommer årets löneenkät i din inbox.

Uppdatera din mejladress på medlemswebben.

Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina inloggningsuppgifter är:

Användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.

Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer