K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 12013

FORSKARE FLYR SPANIEN SID 14 | GENOMBROTT FÖR TRÄ SID 20 | EFTER JOBBET: JAKT SID 58

TE MA:

SkogSID 22–27

FACKET RÄDDADE KVAR TIO

Löneguidespecial

Duell om klimatet

tips motkonfl ikter

Prognoserna blir sakta men säkert bättre

Nu i magasinform- varje nummer!

Väderkorn5

sTI fTe lse N KaM raTfON de N

Delförbundet skogsakademikerna bildade 2005 stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod ef-ter fusionen med Naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållning-en skogsakademiker emellan. Medlemmar i skogsaka-demikerna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, triv-selfrämjande aktiviteter.

sTI fTe lse N vON POraTs fON d

Delförbundet skogsakademikerna förvaltar läns-jägmästare ernst von Porats donationsfond. fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von Porat år 1909 och heter nu stiftelsen von Porats fond. stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bi-drag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

föR BÅDA stIpEnDIERnA gÄLLER:

Ansökan kan normalt göras en gång per år. ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshandlingar returneras inte.

skogsakademikernas stipendier det finns pengar att söka från två stipendier som förvaltas av skogsakademikerna, som ingår i Naturvetarna. dessa är Kamratfonden och von Porats fond.

sÅ AnsökER DU:

Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resul-tat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bi-drag som söks. ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell

grupp eller organisation. ange eventuell handledare eller pro-jektledare, liksom kostnadskal-kyl, budget och sökt belopp.

ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller ge-nomförts vid ansökningstidens utgång.

Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i ansökan hur det ska ske. det kan vara en rapport eller som en artikel i Naturvetaren. ange namn och kontaktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

skicka ansökan till:

skogsakademikerna c/o Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka

ulf.bergius@naturvetarna.se

tE mA:

SkogsID 22–27

InnEhÅLLNr 1 2013

opInIon sID 4

Ledare: Med avstamp på jobbet nära digLäsarbrev och kommentarer från webben

nYhEtER sID 8

kommunala pensioner räddasMaria dacke bäst på snack om forskningHallå där: varför en röd stuga på månen?månadens fråga: vad gör du för klimatet?

tEmA sID 22

genombrott för trä i höga husskogens guld ger energi och nya material

VEtEnskAp sID 28

Väderprognoserna blir sakta men säkert bättreFråga en naturvetare: Kan man lita på kreatin?

kARRIÄR sID 38

Inspiratören: facket räddade kvar tiomanualen: få det sagt – retorik som övertygarLedarskap: Konflikter som leder framåtCoachen tipsar studenter | På nytt jobb

LEDIgA JoBB sID 48

spAnAR In sID 52

nYtt fRÅn nAtURVEtARnA sID 61

Ny lönestatistik | erik allard ny på Naturvetarna

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: lars-erik liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 21 mars med bokningsstopp den 25 februari. Korrektur: Mats andersson, Textpiloten. Tryck: Norra skåne Offset ab. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Peter Holgersson.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

katarinaBengtssonform och layout08-466 24 63

JeanetteDuvertannonsansvarig08-466 24 86

40

marita teräs, mtreporter08-466 24 81

Johanna Rösth, JRreporter08-466 24 57

28

Naturvetarna är ett saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geoveten-skap matematik och data. Christina

Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

heiner körnich, forsknings- och utvecklingschef på sMHI, har målet att göra väderprognoserna bättre.

22genombrott för byggande i trä. allt fler höga hus har skogen som råvarukälla.

få det sagt. Här får du några retoriska tips som gör att du når fram med ditt budskap.

Nu växlar vi uppNär andra drar ner satsar vi på ett magasin, som är fylligare, går på djupet och är lite roligare än tidigare. I gengäld kommer vi inte ut lika ofta. sju nummer av magasinet Naturvetare kommer att dimpa ner i din brevlåda under året.

vi som gör tidningen vill inspirera, ge nyttiga tips och vägledning i arbetslivet. de flesta naturvetare brinner för sitt arbete och lägger ofta mer tid än de 40 timmar som anställningsavtalet anger. för oss är det viktigt att du har en lön som avspeglar din arbetsinsats och det resultat du uppnår.

I lönesamtalet gäller det att ha de rätta argu-menten och en lönestatistik att luta sig emot. I det här numret ger vi ett smakprov på aktuella löner för naturvetare. Ännu mer finns på www.na-turvetarna.se/lonestatistik. lika viktigt är att hitta rätt bland försäkringar, pensioner och annat som har koppling till jobbet. vi hjälper dig med det, så att du kan fokusera på det du är bäst på.

Månadens fråga och duellen lever vidare. Två olika uppfattningar i en naturvetenskaplig fråga ställs mot varandra. att de är populära och läs-värda vittnar alla kommentarer på webben om. I det här numret frågar vi vad medlemmarna själ-va gör för klimatet. Även frågan om vad skogen betyder för dig, lockade många att svara.

skog är det här numrets tema. som skogsvän kan man inte annat än glädjas över att trä vinner terräng över betong i byggandet. Trä har många fördelar utöver miljö- och klimatvinster. läs också om alla nya material som har skogen

som råvarukälla. Mindre roligt är följderna av

den ekonomiska krisen i söd-ra europa. vi gör ett nedslag i spanien, där forskningen går kräftgång. Projekt läggs

ner av brist på pengar och fors-karnas löner har sänkts med runt 20 procent. Många forskare läm-

nar landet och drar norrut. Några av dem kommer säkert hamna på

svenska universitet.

N AT U R V E TA R E4 N R 1 2 0 1 3

ChEfREDAktöR

N AT U R V E TA R E I M E d I A

Professor från annan tidsålderfrån twitter och Instagram, 13 december 2012

Karin Engen, doktorand i läkemedelskemi, uppsala universitet skriver: ”nyaste numret av naturvetarna. från en manlig professor på naturvetenskap-liga fakulteten på göteborgs universitet. fint uttalande. Verkligen. Bra reklam. Vilken tidsålder ska vi skicka tillbaka honom till?”

Några kommentarer: ”skrattretande”. ”och vad grundar han det på?”. ”fantastiskt, vilken metod använde han för att komma fram till den slutsatsen? gubbmetoden?”

Bakgrund: Professorn i Naturvetare nr 9-2012: ”Flickor tappar så mycket fart i tonåren. Runt tretton händer det något som gör att de inte längre kan fokusera på abstrakt tänkande och analys… Runt 18 kommer de tillbaka, men har tappat så mycket att de aldrig riktigt kommer ikapp.”

Om Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen så måste förutsättningarna för svensk forskning förbättras. det handlar om idéer, resurser och villkor men fram-förallt handlar det om ansvarstagande och excellent ledarskap. regering, riks-dag och universiteten måste bestämma sig för vad de vill med svensk forskning. vart ska vi?

Naturvetarna riktar idag följande uppmaning till riksdag och regering: våga ge universiteten en reell möjlighet

att själva styra sin verksamhet. Och till svenska universitet och högskolor sä-ger vi: våga ta ansvar på lång sikt, även då detta innebär att fatta svåra beslut.

låt oss sätta punkt för forsknings-politikens pajkastning och ge svensk forskning en rättvis chans.

IVAR DE LA CRUZ, oRDföRAnDE

oCh sofIE AnDERsson, UtREDARE,

foRsknIngspoLItIk, nAtURVEtARnA

Dn DEBAtts WEBBUppLAgA,

12 DEC 2012

”Excellent forskning kräver excellent ledarskap”

betyder för dig, lockade många att svara.skog är det här numrets tema. som skogsvän kan man inte annat än glädjas över att trä vinner terräng över betong i byggandet. Trä har många fördelar utöver miljö- och klimatvinster. läs också om alla nya material som har skogen

som råvarukälla. Mindre roligt är följderna av

den ekonomiska krisen i söd-ra europa. vi gör ett nedslag i spanien, där forskningen går kräftgång. Projekt läggs

ner av brist på pengar och fors-karnas löner har sänkts med runt 20 procent. Många forskare läm-

nar landet och drar norrut. Några av dem kommer säkert hamna på

svenska universitet.

djurskyddsinspektörer hotasSju av tio djurskyddsinspektörer i landet har blivit hotade i sin tjänsteutövning, en-ligt en enkätundersökning från fackförbundet Naturvetarna. 24 uNT har träffat två inspektörer på länsstyrelsen i uppsala som upplevt jobbets värsta baksida.

fILm pÅ UppsALA nYA tIDnIngs WEBBUppLAgA, 24Unt, 23 DEC 2012

sverIGe Är sÅrbarT för GlObala förÄNdrING-ar OcH reGerINGeN bör sÄKra eN sTraTeGI för TrYGGad lIvsMedelsförsörJNING.”

JohAn kUYLEnstIERnA, VD stoCkhoLm EnVIRonmEnt InstItUtE oCh

ADJUngERAD pRofEssoR VID stoCkhoLms UnIVERsItEt

”

5N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

O P I N I O N

Jag vill tacka alla medlemmar, som genom kongressen gett mig förtroendet att leda Naturvetarna de kommande tre åren. Att vara förbundsordförande är en stor ära och glädje för mig. Min förhopp-ning är att jag tillsammans med styrelsen, kansliledningen och kanslipersonalen kan fortsätta och utveckla Naturvetarna till ett modernt och kreativt förbund och en naturlig hemvist för alla naturvetare.

Min fackliga erfarenhet har jag från Astra Zeneca i Södertälje där akademi-kerförningen representerade niohundra medlemmar från olika Saco-förbund. Jag har varit förtroendevald i tolv år, varav fem år som ordförande. Under de åren har det svängt upp och ner. Jag har varit med om kraftig expansion, men också stora neddragningar. Den mest drastis-ka och kännbara var nedläggningen av forskningen i först Lund och sedan Sö-dertälje. I min roll som ordförande har jag varit med och hjälpt många medlem-mar i svåra situationer. Det har också handlat om att jobba fram former för samverkan, både med andra fackklubbar och med företaget.

Att jobba i ett globalt företag är en tjusning, men kan också vara besvärligt

Med avstamp på jobbet nära dig

IVAR DE LA CR UZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

För Madelen Nilsson, som un-der sina sex år som ordförande, har byggt en plattform för Na-turvetarna med starka profes-sionsföreningar och nätverk för studenter och chefer.

Att världens länder inte lyckas komma överens om ett nytt kli-matavtal. Kom ihåg att bara 15 procent av världens alla utsläpp omfattas av Kyotoprotokollet.

L E d A R E N

I va r d e l a c r u z , f ö r b u N d s O r d f ö r a N d e

eftersom arbetsgivaren inte alltid förstår svensk arbetsrätt. Allt detta har gett mig värdefull erfarenhet. Jag hoppas också att våra medlemmar i Astra Zeneca känt sig nöjda med våra insatser.

Nu är det nya utmaningar som gäller. En motion på kongressen handlade just om att öka stödet till de förtroendevalda. Stödet från förbundet i den rollen är guld värt. Därför välkomnar jag att kongressen biföll motionen och fattade beslut om att satsa på lokalföreningarna ute på arbets-platsen. Här hoppas jag på växelverkan mellan föreningarna och kansliet. När det fungerar så har man lättare att nå fram-gång, som i sin tur lockar nya medlemmar.

Jag ser fram emot mitt nya uppdrag och det ska bli kul att lära känna alla naturve-tare, som i sin vardag utför livsviktiga upp-gifter. Utan att känna mig som prao så ser jag fram emot att lära mig mer om alla de yrken som ryms inom Naturvetarna. Ef-tersom jag har min bakgrund i det privata näringslivet kommer jag att sätta mig in i de villkor som gäller för anställda inom stat, kommun och landsting. Samverkan med andra Saco-förbund är en annan pri-oriterad uppgift, liksom hur vi profilerar oss och arbetar med studenterna.

Tanken är att vi i styrelsen ska ha ett vi-sionärt arbetssätt där alla spelar en viktig och aktiv roll för att föra Naturvetarna in i framtiden. Kreativa idéer behövs för att hela tiden hitta nya värden för er medlem-

mar och därmed stärka det själv-klara valet av fack-förbund för Natur-vetare.

Ivar de la Cruz

Straffar sig att visselblåsasom tidigare ”whistle-blower” blir man hårt ansatt efteråt, oavsett hur det gått. blir regel-bundet baktalad av ”mot-parten” och kretsen kring dem, även indirekt i vetenskapliga artiklar genom att plagiatet ständigt lyfts fram, trots att allt är fel i det! universitetet avslog senare även min docentur-ansökan med hänvisning till en regel som ingen hittills kunnat bekräfta att den ens ex-isterar, rena öststatsuniversitetet!

Rurik

N AT U R V E TA R E6 N R 1 2 0 1 3

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

säg din mening! vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna.se

s k ICkA D I n I n sÄn DAR E t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

överskattat problemtvågradersmålet är på väg att lösa sig självt. verkliga data tyder på att kli-matkänsligheten är liten, så att koldi-oxidutsläpp leder till lite uppvärmning. de världar som har skapats i klimat-modellerna är helt olika den verkliga världen. det mesta av uppvärmningen i modellerna kommer inte från ut-släpp av växthusgaser, utan från an-tagna, förstärkande återkopplingar från vattenånga och moln. Mätningar visar att dessa återkopplingar knap-past finns i verkligheten. snarare kan dämpande återkopplingar do-minera. därmed är vi nere på att en fördubbling av koldioxidhalten ger en uppvärmning på 0,5-1,5 grader. det är betydligt lägre än IPcc:s intervall på 2-4,5 grader.

Lars kamél

Duellen: bör tillväxten i skogen öka av klimatskäl? (sid 10)

Fin tanke, men…Det är ”konsumtionen som måste anpassas efter den långsiktigt hållbara produktionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om.” skriver Karin Å. det är en fin tanke. Men med en ökande befolkning i värl-den blir då min fråga hur konsumtionen samtidigt kan minska och vem det är som ska minska den och ska då det frivilligt eller med tvång?

månadens fråga: vad gör du för klimatet? (sid 11)

flyger inte och odlar fossilfritthar fått oss att äta vegetariskt vid miljö-utbildningar på jobbet, försöker sprida det till alla tillfällen när jobbet betalar. skrivit förslag till trafikverket om cykelväg, äter vegetariskt, slutat flyga, har ingen bil, fö-reslagit att inte längre använda torv i kom-munal parkförvaltning, startat fossilfri od-ling av mat i hyreshusområdet där jag bor.

Jens Råberg

sverige borde gå föreJag gör en hel del för den goda viljans skull. det är i mitt och de flesta andras fall inte tillräckligt på långa vägar för att påverka klimatförändringarna. enbart ge-nom politiska beslut och styrmedel kan vi klara tvågra-dersmålet. Något land måste gå i bräschen och visa vä-gen även om det kostar kortsiktigt. Här har sverige sin chans att bli en föregångare och samtidigt skapa gröna jobb. Personliga initiativ har tyvärr marginell effekt.

peter skoog

läs alla 27 kommentarer på www.naturvetarna.se

skitsnacket fortsattepå mitt förra jobb var det en kollega som under en längre tid pratade skit om mig inför övriga kol-legor och chefer. Jag fick höra det i andra hand enbart och det var bara rena lögner han spred. När jag konfronterade honom vågade han inte säga något. skitsnacket fortsatte dock ändå utan att någon chef eller kollega ingrep och stöttade trots att jag bad om hjälp. Inte ens facket gick in när jag gick till dem. alla stod obekväma bredvid och såg på tills jag sa upp mig och gick till en ny arbetsplats. så här i efterhand har jag hört att sam-ma person som svartmålade mig nu fortsätter att prata skit om andra utan att någon vågar ingripa.

Anna

månadens fråga (december 2012):

har du blivit utsatt för trakasserier på jobbet?nyp i ändansom ung nyutexaminerad magis-ter i kemi blev jag introducerad till ett av labben på min första arbetsplats. Mannen som fått i uppdrag att göra introduktionen var mer intresserad av min bakdel än själva introduktionen. Jag fick höra hur trevligt det var med unga ”ärtiga” tjejer i industrin och som bevis på hans uppskattning fick jag ett ordentligt nyp i ändan. efter den dagen satte jag inte min fot på det labbet igen!

läs alla 49 kommentarer på www.naturvetarna.se

Straffar sig att visselblåsa

7N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

O P I N I O N

Norra Latin, Stockholm Invigningen av Skogsnäringsveckanden 16 april 2013 är öppen och gra-tis för alla medlemmar i FöreningenSkogen. Program och anmälankommer på: www.skogen.se

Kl 08.00 Föreningen Skogens årsmöteTa del av verksamheten från det gångna året och planernaför 2013.

Kl 09.00-10.30 Framtidens Skogsskötsel – Hur ökar viproduktionen i skogen?Det behövs mer klimatvänlig och förnybar råvara. Skogs-styrelsen och SLU undersöker på uppdrag av regeringenhur tillväxten i den svenska skogen kan öka samtidigt somden biologiska mångfalden förstärks. På Föreningen Skogens

och Skogsstyrelsens seminarium presenteraspreliminära resultat och diskuteras hur skogs-bruket kan ta sig an uppdraget.

Kl 11.00 Officiell invigning avSkogsnäringsveckan 2013 Invigningen är ett samarrangemang mellanFöreningen Skogen och Skogsindustrierna med utdelning av skogsnäringens utmärkelser;Bernadotte-medaljen, Guldkvistar och GunnarSundblands Forskningsfonds Kompetensutvecklingspris.

Kl 12.15 Lunch

Kl 13.30-16.00 Skogsindustriernas årsmöte Inledningsanförande av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.Följs av högaktuella föreläsningar och paneler.

Välkommen till Skogsnäringsveckan 201315-19 APRIL 2013

STOCKHOLM

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

Malmhundar är inget nyttL Ä S A R B R E V

Peter Bergmans idé om att använda hundar vid prospektering i Naturvetare nr 9-2012 är var-ken unik eller ny. Metoden utvecklades i finland av Pentti Mattson. Hans första malmhund använ-des 1962. Till 1994 användes 16 malmhundar vid finlands geologiska undersökning.

I sverige började geolog Gunnar Nilsson vid sveriges geologiska undersökning (sGu) använ-da hundar vid prospekteringen 1968. utveckling-en skedde vid försvarets Hundskola i sollefteå där man utbildade hundförare och bl.a. malmhun-dar. från 1969 till 1988 använde sGu och sveri-ges Geologiska ab (sGab) i regel tre malmhun-dar med hundförare varje år i fältarbetet vid pro-spektering efter främst nickel och koppar.

Hundarna var särskilt effektiva vid detaljlet-ning och vid blockfattig terräng då hundarna kunde registrera fynd ända ner till flera meters djup. Hundarna var tränade att reagera på gas-

bubblor av fr.a. svaveloxider som av-ges vid vittring av sulfider och som fastnar i jordarterna.

Godismetoden övergavs snart då den visade sig vara otillförlitlig. Is-tället övergick man till att slå en bit från hundens fynd och ge till hun-den som begärligt började gnaga och försvara sin belöning. År 1988 lade Hundskolan ner sin utbildning av malmhundar på grund av dålig efterfrågan och att utbildningen är mycket kostsam. verksamheten drevs dock vidare till 1994 av Gustav sunde-lin i ramsele. det finns ett tiotal publikationer som beskriver hundmalmletning, t.ex. Nilsson, G. 1971 The use of dogs in prospecting for sulphide ores. Geologiska föreningen i stock-holms förhandlingar 93, 725-728.

ChRIstER ÅkERmAn, EURopAgEoLog

oCh oRDföRAnDE föR gEosEktIonEn

Inom nAtURVEtARnA

Ingen analysutrustning kan matcha hundens förmåga att känna lukter.

T E M A – G e o v e t e n s k a p

19N AT U R V E TA R E

N R 9 2 0 1 2

>

Med sinne för guldT E x T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C KF O T O L I N U S h A L L g R E N

Hunden kan förändra jakten på värdefulla mineraler. Prospek-teringen går snabbare och blir effektivare, bland annat för att hunden kan känna lukter minst 10 meter under marken.– Schäfern Rex har hittat koppar, zink, och nu senast guld. Men nu är siktet inställt på diamanter. Vi har fått förfrågningar från hela världen med vår unika metod, säger Peter Bergman på företaget Oredog.

prospektering med hundar har prövats förr och lagts ner, enligt Christer Åkerman.

N AT U R V E TA R E8 N R 1 2 0 1 3

n Y H e T e r

Kommunala pensioner räddasAnställda i kommuner och landsting kan an-das ut. Pensionsavtalet KAP-PL, som arbetsgi-varen sa upp i höstas, förlängs med ett år. Av-sikten är att ett nytt av-tal ska vara i hamn 1 januari 2014.

ö V E R E N s – Det är gläd-jande att Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom till förhandlingsbordet. Nu kan vi i lugn och ro nå ett nytt avtal, säger Vincent Paciello Lundvall, ombudsman på Naturvetarna.

Man är överens om princi-

pen att hitta ett modernt lång-siktigt och hållbart system. Tan-ken är att det ska främja rörlig-het och kompetensförsörjning.

SKL:s utgångspunkt är att skapa ett renodlat avgiftsbe-stämt pensionssystem, som innebär att arbetsgivaren beta-lar en viss premie utifrån den anställdes månadslön.

Det nya avtalet ska bara tillämpas på nyanställda föd-da efter 1986 och senare. Öv-riga fortsätter att gå på det nuvarande avtalet KAP-KL, som både innehåller en av-giftsbestämd (4,5 procent av inkomsten) och en förmåns-bestämd del. LEL

ökad konkurrens, skärpta miljökrav och energieffektivi-tet bidra till att den maritima sektorn be-höver förstärka sin kompetens.

På M A R i N K U R s Nu lanse-rar Linnéuniversiteten en ny kurs, som direkt kan leda till jobb. Kursen har möjliggjorts tack vare EU-projektet Genera-tion Balt.

– Det här är ett sätt att upp-fylla de föränderliga behoven

av specialkompetens, som fö-retagen behöver, säger Cathe-rine Legrand, professor i marin ekologi vid Linnéuniversitetet och koordinator för den svens-ka delen i Generation Balt.

Kursen sker i form av vecko-slutskurser, sommarskola och praktik. Kursen ger såväl hög-skolepoäng som direkta före-tagskontakter och ett interna-tionellt nätverk. För att antas bör du ha 180 högskolepoäng inom till exempel marinbio-logi, oceanografi, sjöfart, marin ekonomi, miljövetenskap, ener-giteknik eller liknande. MT

Marie Dacke, forskare i sinnesbiologi, vann finalen av forskar grand Prix på rockklub-ben Debaser i december, med Vetenskap & Allmänhet som arrangör.

V i N N A R E – jättekul, det var en härlig stämning med många duktiga forskare. Det var lite känsla av ”stå upp” när jag förklarade hur dyngbaggar navigerar.

Tävlingen gällde att presen-tera sin forskning på ett fängs-lande och pedagogiskt sätt. utöver publikens jubel fick hon en stor pokal och en rese-check på 4 000 kronor.

– insekten flyger in och lan-dar på komockan och gör sig en lunchlåda, som den rullar

iväg på en rak bana, där so-len är en kompasspunkt, men också månen, stjärnorna och det polariserade himmelsljuset som vi inte kan se med blotta ögat, säger Marie Dacke.

Tvåa kom doktorande sti-na Weststrand, uppsala uni-versitet, för sin show om hur mosslumrar har spridit sig över världen. Hon byggde upp sin presentation med ett rollspel där växten svarade på frågor om mosslumrarnas 350 miljo-ner år gamla historia. LEL

Bäst på snack om forskning

Ny karriärväg förmarina naturvetare

Maria Dacke studerar inte bara humlornas ”omöjliga” fl ygkonst.

”Insekten flyger in och landar på komockan och

gör sig en lunchlåda”

Fo

To

: g

un

na

r M

en

an

De

r

9N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Hallå där!

Forskarna har lämnat Södertälje f ö R ä N D R i N g omkring 60 pro-cent av dem som blev uppsagda från astra Zeneca i södertälje har i dag sysselsättning. Många har fått nytt jobb, medan andra studerar, har startat eget eller gått i pension. en del har sugits upp av mindre forsk-ningsbolagen.

ett trettiotal går till sP, sveriges tekniska forskningsinstitut, som tar över en av lokalerna i snäckviken. De ska jobba med processutveck-ling och fungera som brygga mel-lan innovation och marknad inom

life science, skogsindustrin och for-donsindustrin.

– Det har varit en bra process, där många slutar med stolthet, sä-ger Magnus Hellstrandh i akademi-kerföreningen.

naturvetarna har gett coachning och karriärrådgivning. Det har också handlat om att ge medlemmarna bra avtal, där de individuella lösningarna ser lite olika ut

astra Zeneca lever vidare i sö-dertälje. Produktionsanläggning-arna i snäckviken och gärtuna sys-selsätter över tretusen personer. en del av dem är naturvetare och jobbar bland annat med kvalitets-säkring. LEL

Enligt en ny rapport från Högskoleverket råder i stort sett balans mellan arbets-marknadens efterfrågan på naturvetare och antalet ut-bildningsplatser. Framtidsut-sikterna skiljer sig åt mellan olika inriktningar.

P R o g N o s För biologer finns en fortsatt risk för överskott, medan det kan bli brist på kemister och

fysiker. Det gäller också biomedi-cinska analytiker, liksom agronomer och hortonomer. Det beror på pen-sionsavgångar och få sökande till utbildningarna. Man räknar också med brist på lärare inom matematik och naturvetenskap. stockholm och skåne förväntas en bättre arbets-marknad än Västra götaland.

naturvetarna gör i stort sett samma bedömning som Högskole-verket. MT

En statlig utredning vill minska antalet länssty-relser från 21 till 11. även skogsstyrelsen berörs. Avsikten är att renodla uppgifterna och höja kva-liteten.

o M M ö b L E R i N g – Tillsam-mans med våra förtroendevalda ska vi analysera förslaget innan vi tar ställning, säger bo seving, för-handlingschef på naturvetarna.

naturvetarna ställer sig positivt till vissa delar av förslaget.

– innan vi tar slutgiltig ställning

kommer vi fortsätta att analysera förslaget i kontakter med våra för-troendevalda. Vi har fått signaler om att medlemmar är oroliga, sä-ger bo seving, förhandlingschef på naturvetarna.

naturvetarna tror att tillsy-nenskulle bli ännu bättre med ren-odlade statlig tillsynsmyndigheter med regional och lokal förankring.

– Vi kommer därför att fort-sätta arbeta för att regeringen ska utreda denna fråga mer framöver, säger bo seving.

utredningen föreslår att föränd-ringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015. LEL

Varför en röd stuga på månen?

hur marknadsför man svensk kompetens och innovation internationellt? Jo, genom att bygga en röd stuga med vita knutar på månen. Natur-vetarna ringde upp Mikael genberg, omskriven entreprenör, konstnär och föreläsare.

– 1999 såg jag en artikel i expressen om att svenska rymd-bolaget skulle bygga europas första månsond. jag jobbade med mitt hotellkoncept med röda stugor då och tänkte att ”det är ju där man ska bygga ett rött hus med vita knutar!”. jag ringde upp deras Pr-chef och 2003 startade projektet som nu även nasa deltar i.

Hur lyckades du sälja in idén till Nasa?– nasa fick höra talas om projektet och tyckte det lät intres-sant. jag blev inbjuden för att presentera min idé. jag hann inte mer än komma hem innan de skrev att de gärna ville samarbeta med oss. Chefen för nasa ames research Center tyckte det var en fantastisk idé, ungefär som den amerikanska drömmen, fast svensk.

Men varför en svensk stuga på månen? – jag vill marknadsföra sverige och visa att vi har de pussel-bitar som krävs i den internationella konkurrensen. Vi har hög tekniskt kompetens och innovationskraft. Pengarna som pro-jektet drar in ska gå till att göra världen bättre. Hjälparbete är en knepig fråga men alla krafter att hjälpa är bra. Vi får se vad vi tycker är vettigt att lägga pengarna på längre fram. Det får bli nästa utmaning!

Varför är det bra med galna idéer?– Det handlar om att lösa problem på nya sätt. jag säger som einstein; ” Problem kan inte lösas med samma tankesätt som ska-pade dem”. Tar man bort lekfullhet förloras innovationskraften. Det finns ett värde i lekfullhet för att se vart saker tar vägen.

Ett råd till andra som vill tänja på gränserna? – behoven av trygghet gör oss blinda och på grund av det be-hovet uteblir utmaningarna. Vi måste släppa rädslan för att misslyckas. Det finns ingen anledning göra livet tråkigt för rädslan att förlora något vi har. JR

21 länsstyrelser föreslås bli 11

Brist på naturvetare i framtiden

N AT U R V E TA R E10 N R 1 2 0 1 3

DUELLENSkogen är en viktig pusselbit i det globala klimatarbetet. Sverige med sina skogstillgångar har en nyckelroll. Frågan är om det är rätt väg att öka tillväxten i skogen av klimatskäl? Skogsindustrierna

och Naturskyddsföreningen har olika uppfattningar.

b öR T i LLVäXTE N i s Kog E N öKA AV K L i MATs KäL?

NEJJAMårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna

Karin Åström, vice ordförande för Naturskyddsföreningen

1. B I N DE R E N P RODU KTIV S KO G M E R KOL ÄN E N NATU R S KO G?

2. H U R PÅVE R KAS DE N B IOLO G I S KA MÅNG FALDE N AV HÖ G R E T I LLVÄXT?

3. BÖR S KO G E N GÖDS LAS O CH DI KAS FÖR AT T ÖKA T I LLVÄXTE N?

4. B E HÖVE R I N DUSTR I N M E R T I M M E R O CH MAS SAVE D?

5. KAN RÅVAROR F RÅN S KO G E N E R SÄT TA B E N S I N O CH DI E S E L I DE N SVE N S KA FOR D ON S F LOT TAN?

Ja. Tillväxt i skogen binder kol. i svensk skog med normal bördighet är den årsvisa skogstillväxten störst när träden är 40-50 år gamla för att sedan sjunka. Det viktigaste från klimatsynpunkt är dock att ökad trä-användning binder kol och att biobaserade produkter kan ersätta fossila produkter och ge bioenergi. ett aktivt skogsbruk minskar alltså behovet av fossil råvara.

De boreala skogarnas kolförråd är större än något annat landeko-system. att omvandla boreal naturskog till produktionsskog genom kalavverkning har en negativ klimateffekt på kort och medellång sikt, eftersom delar av det stora kolförrådet avgår till atmosfären vid avverk-ningen. Det tar cirka 25-30 åren innan den nya, växande skogen bör-jar binda mer koldioxid än vad som avgetts vid avverkningen. skyddade skogar är däremot långsiktiga och rimligt stabila kolsänkor.

Skogsgödsling sker med kväve, ibland med tillskott av kalk. rätt ut-förd ger det ger en väsentlig tillväxtökning med liten risk för utlakning och övergödning. Kolbindningen ökar starkt i jämförelse med den in-sats i energi som sker när gödsel tillverkas, transporteras och sprids. rensning av gamla diken är som regel bra för kolbalansen men nydik-ning kan skapa negativa effekter.

En ökad tillväxt i skogen genom intensifiering av dagens skogs-bruksmetoder med kalavverkning och återplantering med allt kortare omloppstider är förödande för den biologiska mångfalden. att da-gens skogsbruksmetoder inte tillåter skogen bli gammal innan den ska kalhuggas igen är ett mycket allvarligt och växande problem.

Vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Högre tillväxt i en del av landskapet och generell natur-hänsyn vid alla skogsbruksåtgärder kombinerat med olika former av skydd är ett framgångsrikt sätt för både produktion och miljö. i ett stör-re perspektiv mildrar ökad tillväxt klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden.

Nej, både gödsling och dikning leder till kraftigt negativ påverkan på såväl skogen som andra ekosystem. övergödning av sjöar och hav, läckage av kvicksilver och många andra problem uppstår vid gödning och dikning som dessutom negativt för klimatet.

Världen behöver mer förnybara produkter. ska vi kunna bygga upp en biobaserad samhällsekonomi är förnybara råvaror en förutsättning. Förmodligen gör vi dessutom en rad nya produkter byggda på träråvara i framtiden. ska svensk industri kunna möta dessa behov behövs mer vedråvara.

Skogen måste nyttjas utifrån hållbarhetsbegreppets tre dimensioner där den ekologiska hållbarheten är grunden för de övriga två (ekono-misk och social). skogsbruket måste ske inom de ramar som naturen sätter, vilket inte är fallet idag med en pågående förlust av biologisk mångfald. råvara är dessutom bara en av skogens nyttigheter.

I första hand bör behovet av drivmedel minskas genom att effektivise-ra transporter och infrastruktur. Det kan till del lösas med hjälp av driv-medel producerade av skogsindustrins restprodukter och skogsbräns-len som grenar och toppar. Kombinerad kraft- och värmeproduktion byggd på skogsråvara ger möjlighet att driva bilar med el.

Nej. Vi stöder en användning av biobränslen när det inte skadar eko-systemen. Konsumtionen måste anpassas efter den hållbara produk-tionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om. Den svenska fordons-flottan som den ser ut idag kommer inte kunna drivas av råvaror från skogen, långt viktigare användningsområden måste prioriteras.

Fo

To

: P

aW

el

Fl

aT

o

11N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Det bästa du kan göra som privat-person är att påverka politikerna och bilda opinion för att få fart på klimatförhandlingarna. På vägen dit vill klimatforskaren Michael Tjernström till exempel se ett bensinpris på 20 kronor eller mer.

Att det går så trögt i klimatförhandlingarna i möte efter möte oroar Michael Tjernström.

– Mycket snart måste man komma överens om ett hållbart avtal, annars urholkas förtroen-det för klimatförhandlingarna helt. Vi kan inte vänta. Varje dag som inget görs är en förlorad dag. Tänk på att de utsläpp vi har i dag var ”the worst case-scenario” för tio år sedan.

LiTEN fRAMgåNg

Han beskriver ändå Doha-mötet som en liten framgång eftersom förhandlingarna fortsät-ter. Kom ihåg att bara 15 procent av världens utsläpp omfattas av Kyotoprotokollet.

– Frågan är hur många katastrofer som behövs innan världens ledare kommer över-ens om radikala utsläppsminskningar? På något sätt har man kapitulerat och accepte-rar nu temperaturhöjningar på tre fyra gra-der, i stället för två som tidigare var målet.

Han påminner om att koldioxid har en lång omloppstid innan det binds upp i ha-

MånaD e n s F r åga:

Det blev ett magert resultat från klimatförhandlingarna i Doha.

en del kan man göra på egen hand för att minska utsläppen av

klimatgaser. nu undrar vi vad du gör för att mänskligheten ska

klara tvågradersmålet? Kommentera på www.naturvetare.se

Va D ä r V i KT i g asT F ö r D i g På j o b b e T ?

Va D g ö r D u F ö r K li M aT e T ?

Höj bensinpriset för klimatet ven och biosfären. runt hälften av den koldioxid som släpps ut i dag finns kvar om flera hundra år. Koldioxid bryts inte ned kemiskt i atmosfären, utan det som inte binds i biomassa eller löses i haven, måste bindas i kalciumkarbonat innan det är borta och det är en mycket långsam process.

VAD bEhöVER göRAs?

– Vi måste ställa om energisystemet, vilket är politiskt svårt eftersom det moderna samhäl-let bygger på fossil energi. Men om vi verkligen satsar på nollutsläpp kommer vi att lyckas. För att få med länder som Kina och indien, måste i-länderna göra mer.

Han ser den ekonomiska krisen som ett gyl-lene tillfälle att agera.

– se problemen med ekonomin och klima-tet som en helhet. att utveckla ny miljöteknik skapar sysselsättning och får snurr på ekono-min. För att komma dit krävs mer ekonomisk styrning, som till exempel koldioxidavgifter på

alla transporter och ett betydligt högre pris på bränsle. Till exempel kan vi höja bensinpriset till 20 kronor eller mer.

Det menar han skulle snabba på övergången

till elbilar i sverige, som har gott om bra el-produktion. Med elbilar som drivs med kol-producerad el har man inte vunnit något.

soLEN äR LösNiNgEN

På sikt tror Michael Tjernström att solen är lösningen vid sidan av vind och vatten. i väntan på solens tekniksprång, där pro-blemet är att transportera el över långa av-stånd , menar han att kärnkraften har en roll att spela.

Vad kan man göra som privatperson?– Det bästa du kan göra är att påverka

politikerna och bilda opinion för att få fart på förhandlingarna. Dina handlingar i var-dagen är också viktiga, som att åka kollek-tivt, sänka värmen inne, äta närproducerat och mindre kött.

PosiTiV i gRUNDEN

i grunden är Michael Tjernström positiv och är övertygad om att klimatproblemet går att lösa.

– Det handlar om ett paradigmskifte, där miljöteknik är en del av lösningen på det eko-nomiska problemet. Mänskligheten har lyck-ats lösa problem tidigare med ny teknik. Vi kan inte skjuta klimatproblemen framför oss.

Han förklarar att vi måste ta chansen nu. Väntar vi för länge kan vi tvingas till dras-tiska förändringar. LELMichael Tjernström.

N AT U R V E TA R E12 N R 1 2 0 1 3

Alger renar vatten och blir drivmedel

Var femte minut mäts halten syre, ammonium och nitrat. Ljussensorer mäter ljuset ute och inne. Vattentemperaturen varierar mellan 15 och 25 grader. Francesco Gentili kontrollerar mätutrustningen.

R E P O R TA G E T

13N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Alger är den våta drömmen som löser flera problem samtidigt. I Umeå forskar man på att hitta de bästa algerna, som både renar avloppsvatten och är en källa till biodiesel. – Hittills ser det lovande ut, säger forskaren Francesco Gentili.

T E X T M AT S N I H L E N F O T O A N D E R S K R I S T E N S S O N

Alger som odlas i avloppsvatten kan rena vattnet från kväve och fosfor sam-tidigt som de ger biomassa, som kan an-vändas för att framställa bland annat bio-diesel.

Det visar ett unikt algprojekt i Umeå, som leds av forskaren Francesco Gentili vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

– Resultaten är väldigt lovande, berättar Francesco Gentili när han visar oss för-söksanläggningen.

Forskningen visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten och rökgaser snabbt kan producera stora mängder biomassa och reducera både kväve och fosfor i av-loppsvattnet med upp till 90 procent. Dessutom tar algerna upp koldioxid från rökgaserna och tungmetaller ur vattnet.

RENAR AVLOppSVATTEN

Algerna odlas på kommunalt avloppsvat-ten och lakvatten från avfallsupplag med tillskott av rökgaser från kraftvärmeverket.

Både mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, exempelvis grönalger, testades i laboratoriet. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlings-prototyp i ett växthus byggt på taket till kraftvärmeverket i Umeå.

Det visade sig att algerna växte bra på

en kombination av näringsämnen från obehandlat avloppsvatten och koldioxid från avgaser. Mikroalgerna har en betyd-ligt lägre askhalt än exempelvis havsalger, vilket har betydelse om man använder torkad algmassa direkt som biobränsle (biogas, bioetanol, biodiesel).

FöRST MED ALgpILOT

För att undersöka om det går att behandla avlopps- och industrispillvatten i större skala har algodlingen flyttats ner från växthuset på kraftvärmeverkets tak till en pilotanläggning med fyra öppna dammar, som rymmer mellan sex och tjugo kubik-meter vatten. Intill bassängerna finns en laboratorieenhet med mätutrustning.

– För att optimera anläggningen testar vi olika alger och vatten och odlar algerna på olika djup, berättar Francesco Gentili när han visar oss pilotanläggningen, som ligger intill kraftvärmeverket och är den första i sitt slag i Sverige.

Algpiloten gör det möjligt att testa odling av alger på industrins restströmmar, fram-förallt lakvatten från soptippar och avlopp.

Alger behöver koldioxid och kraftvärme-verket pumpar ner koldioxidrik rökgas för att de ska växa snabbare.

– Avloppsvattnet tar vi i första hand från en trekammarbrunn intill bassäng-erna, vilket gör att vi slipper transportera avloppsvatten från Öns reningsverk, be-rättar Francesco Gentili.

STORT INTRESSE

Två av bassängerna byggs in i växthus med folie runt om och två är helt öppna. Genom olika odlingsmetoder och tek-niker ska algodlingen optimeras. Ut-vecklingsarbetet kommer att pågå under många år.

Intresset för alger är stort och algforsk-ning pågår runt om i världen.

– Till formen kan alger delas in i mak-roalger, exempelvis sjögräs, och mikroal-ger. Många mikroalger växer snabbt och är betydligt mer produktiva än landväx-ter och makroalger, berättar Francesco Gentili. Mikroalger har förmåga att lagra stora mängder fett i sina celler, 60 procent och ännu mer. Gröna mikroalger har litet askinnehåll och det är en fördel för en för-bränningsanläggning.

Runt om i världen används i dag dam-mar för behandling av avloppsvatten.

– Men i dessa dammar används för Francesco Gentili.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E12 N R 1 2 0 1 3

närvarande inte koldioxidgödsling och al-gernas biomassa skördas inte heller nor-malt, säger Francesco Gentili.

Att få alger att växa är ingen konst. Ut-maningen för forskarna är att få dem att växa på ett sådant sätt att de både gynnar energiproduktionen och vattenreningen samtidigt.

Algprojektet i Umeå har pågått sedan mars 2007 och initierades av Francesco Gentili.

– Vi har som målsättning att vara kli-matneutrala i allt vi gör år 2018 och det här projektet kan hjälpa oss en bit på vä-gen, säger Henrik Bristav.

TAR Upp TUNgMETALLER

Nio stammar av mikroalger och fyra olika typer av makroalger testades. Med hjälp av en pipett inne i flaskan bubblades vattnet med luft som innehöll fem procent koldi-oxid. Odlingstemperaturen var 23°C. Kvä-ve (främst ammonium) och fosfor (fosfat och totalfosfor) övervakades kontinuerligt under hela försöksperioden.

– Två mikroalger gav bäst resultat efter-som de växte snabbare och hade en högre produktivitet, berättar Francesco Gentili. Kväve, fosfor och järn reducerades med 92–97 procent under tolv dagar. Olika ty-per av avloppsvatten testades.

Intressant var också förmågan hos alger att ta upp tungmetaller. Resultatet i labo-ratoriet var så lovande att forskarna beslöt att gå vidare.

METODER FöR RENINg

På ett av taken byggdes en prototyp av en odlingsreaktor, ett 40 kvadratmeter stort växthus med en öppen tank som rymmer 650 liter vatten. Här fick forskarna tillgång till både rökgaser och värme som finns i överflöd i ett värmekraftverk. Det enda som inte finns på nära håll är avloppsvat-ten som kommer från det kommunala VA-bolaget Umeva.

För att undersöka om det går att behandla avlopps- och industri-spillvatten i större skala har algodlingen på växthusets tak kom-pletterats med en pilotanläggning med fyra öppna dammar.

14

Umeva satsar mycket på forskning och ny teknik, inte minst inom miljöområdet. Att på sikt kunna ta bort de kemikalier som måste användas i dagens reningsverk vore naturligtvis en dröm.

– Vi tittar hela tiden på nya reningsme-toder och försöker vara med i så många projekt som möjligt, berättar Britta Bristav, som är driftschef för avloppsverksamheten. Algodlingen är ett intressant projekt med stor potential. Kombinationen koldioxid och avloppsvatten är inte så vanlig.

Lyckas satsningen kan hon tänka sig att testa metoden i någon av de mindre an-läggningarna.

– Att kunna producera energi samtidigt som man tar hand om näringsämnen från avfallet är en intressant tanke.

SKöRD VARJE DAg

När vi besöker Umeå pågår algodlingarna i växthuset på värmekraftverkets tak för fullt samtidigt som den nya algpiloten trimmas in. Solen skiner och algerna växer snabbt. Processen övervakas noggrant av sensorer och med regelbundna provtagningar.

Var femte minut mäts halten syre, am-monium och nitrat. Ljussensorer mäter lju-set ute och inne. Vattentemperaturen varie-rar mellan 15 och 25 grader.

Algerna skördas varje dag. Francesco Gentili har utvecklat en egen metod för att filtrera och sedimentera ut algerna ur vatt-net. Några detaljer om processen vill han inte avslöja eftersom den troligen ska pa-tentsökas. ”Skördaren” liksom hela anlägg-ningen har byggts i kraftverkets verkstad av den egna personalen.

15N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

SLU DRIVER PROJEKTET

SLU är drivande part i algprojektet. Umeå Energi, Umeva och Ragn-Sells är industriella partners. Delfinansiärer är bland annat Energimyndigheten. Pro-cessum AB äger den nya algpiloten. Processum består av företag i främst Umeå- och Örnsköldsviksområdet som har gått samman för att utveckla nya produkter, energilösningar och bräns-len från skogsråvaran. Största delen av verksamheten ligger i att stödja och ini-tiera forskning och utveckling.

USA TIDIGT UTE

USA finns många företag som satsar på att omvandla alger till grönt bränsle. Alger är rika på olja. Mycket forskning och utveckling återstår dock innan alg-bränsle kan börja konkurrera med fos-sila bränslen.

i USA var tidigt ute när det gäller att använda alger i avloppsrening. Re-dan i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet användes alger i avloppsre-ning i en studie i Kalifornien. Möjlighe-ten att använda alger för avloppsrening har undersökts också i Sverige. En stu-die 2007 i ett växthus i Stockholm vi-sade att mikroalger kunde minska både kväve och fosfor.

Hela växthusanläggningen har byggts i kraftverkets verkstad av den egna personalen.

– Vi försöker hela tiden pressa kostnader-na och satsar på en enkel och robust teknik.

Kostnaden är en stor utmaning för al-godlingar. Att odla alger så långt norr ut som i Umeå med mörka och kalla vintrar är ännu en utmaning, men Francesco Gen-tili tycker inte att klimatet är ogynnsamt för algodling.

NORRA SVERIgE BÄST

– Visst är det mörkt och kallt på vintern, men i gengäld är det massor av ljus på som-maren och vi har riklig tillgång till vatten, säger han och berättar att tyska forskare har identifierat norra Sverige som den bästa platsen för algodlingar.

En utmaning i den fortsatta algforsk-ningen är hitta alger som kan växa även under den mörka årstiden. Francesco Gen-tili berättar att det finns alger som inte be-höver så mycket ljus.

En annan utmaning är att förbättra och förenkla skördetekniken. De stora volymer-

na gör att det gäller att hitta en kostnadsef-fektiv teknik. Även kostnaderna för själva odlingen måste ner för att algodlingen ska bli ekonomiskt lönsam. För en storskalig produktion av biomassa krävs stora od-lingsarealer. Minst 40 hektar. Algprojektet i Umeå har många problem att lösa. Algpilo-ten kommer att drivas i upp till tio år.

– Visst är utmaningarna stora, men vi tror absolut att det kan bli lönsamt på sikt, säger Francesco Gentili. #

Det finns alger som inte behöver

så mycket ljus

N AT U R V E TA R E16 N R 1 2 0 1 3

Forskare f lyr SpanienNär Sverige satsar på forskning drar andra länder i Europa ner. Spanien har drabbats särskilt hårt och skär i forskningsbudgeten. Forskare varslas och lämnar landet. Lovande projekt inom olika områden läggs ner. T E x T N ATA l i E V o N d E R l E h R

17N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Forskare f lyr SpanienFrån storskaliga forskningssats-ningar till varsel eller en tjugo procent lägre lön. Så ser verklig-heten ut för forskare i Spanien, ett land i ekonomisk kris. Kon-sekvensen kan bli forskarflykt och en eftersatt infrastruktur för forskning.

På ett soffbord i Maria Blascos kontor står den, Severo Ochoa-priset för excellens i Spanien som det nationella cancerforskningsinstitutet CNIO belönades med 2011. Maria Blasco är di-

rektör och berättar stolt att institutet inte bara är bland de tretton center för excellens som ut-setts i Spanien men att det även tillhör världs-eliten. CNIO rankas som ett av de bästa tio bio-medicinska forskningsinstituten i hela världen, inom cancerforskning blir det till och med en första plats. Priset, som är värd en million Euro, kommer nu att användas för att betala en del av de anställdas löner under det kommande året.

ExcEllENS i KRiSTidER

CNIO är ett av instituten som får vissa privile-gier under den pågående ekonomiska krisen. De statliga medlen för forskning kortas med bara fem procent och det är möjligt att förlänga

N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 1 3

tidsbegränsade anställningar om in-stitutet själv kan betala lönen med hjälp av extern finansiering eller andra medel. För att behålla excellensen måste institutet alltså samtidigt spara på utgifterna och få mer extern finansiering. Den externa fi-nansieringen står just nu för hälften av in-

stitutets budget och kommer att spela en ännu större roll i framtiden.

– EU-finansiering har blivit extremt viktigt för oss, både vad det gäller löner och för att kunna fi-

nansiera utrustning och experiment, säger Maria Blasco.

En annan möjlighet är privata finansiä-rer, två kliniska forskningsgrupper inom prostata- och hjärncancer startades nyli-gen med hjälp av donationer. Maria Blas-co vill helst att både de externa anslagen och donationerna ökar och efterlyser även fler samarbeten med kliniken och indu-strin.

– För två år sedan började vi med ett program för klinisk forskning i samarbete med sjukhuset. En viktig uppgift för vårt cancerinstitut är att omvandla forsknings-resultat till patientnytta, det i sin tur gene-rerar mer pengar till forskning, förklarar Maria Blasco.

Samtidigt betonar hon vikten av ett fortsatt fokus på grundforskningen.

dEN SToRA FoRSKARFlyKTEN

Förutom priset för excellens pryds Ma-ria Blascos kontor, där hon tar emot i egenskap av direktör, med ett porträtt av nobelpristagaren James Watson fram-för CNIO. Hon har själv tillbringat några år vid forskningsinstitutet i Cold Spring Harbor där Watson har varit föreståndare, men kom hem till Spanien för att bidra till spansk och europeisk forskning. En våning ner finns hennes forskargrupp på ungefär 20 personer som forskar på hur förkortningen av ändarna av kromoso-

merna, de så kallade telomererna, påver-kar cancerutveckling och livslängd.

– Trots den ekonomiska krisen pågår det mycket spännande forskning, säger hon och hennes ansikte lyser upp när hon får prata om forskning istället för politik.

Men hon förstår att forskarna vid hennes institut är oroliga för framtiden. Löneminsk-ningen påverkar speciellt de grupperna som redan från början hade låga löner, bland an-nat doktorander och teknisk personal.

– Doktoranderna är viktiga för Spanien, de utför en stor del av forskningen genom sitt avhandlingsarbete. Det är klart att de ska åka iväg för att göra en postdoc i ett annat land men de ska gärna komma hem igen också, säger hon.

Hon menar att den största risken just nu är att de statliga medlen till forskning kapas ytterligare. Som konsekvens kan allt fler spanska forskare flytta utomlands samtidigt som det blir svårt att rekrytera nya talanger.

– Ungefär 60 procent av våra forskare kommer från andra länder. Om Spanien förlorar i attraktion som forskningsnation skulle det vara mycket skadligt, säger hon och förklarar att forskning och utveckling är en väg ur krisen.

– Forskning är en del av lösningen, inte av problemet. Jag försöker att förmedla det budskapet varje gång jag pratar med regeringens representanter.

FoRSKNiNg FöR EURopA

Inför beslutet av EU:s budget för 2014 skrev 42 nobelpristagare och fem Fields-medaljvinnare ett öppet brev till EU:s medlemsstaters stats- och regeringschefer

där de varnade för att minskade medel till forskning skulle medföra en nedgång i an-talet duktiga unga forskare.

– Vi har redan sett det i Italien, många italienska forskare har flyttat till andra länder, säger Serge Haroche, en av nobel-

pristagarna som har undertecknat brevet.

Han själv bor och verkar i Frankrike, enligt honom består vissa franska forsk-ningsgrupper till en tredjedel av italie-nare. Han ser stora

faror med det som kallas för ”brain drain”, den stora forskar-flykten, från Europa.

– I Europa finns en kultur för forsk-ning, ett sammanhang där den kan ut-vecklas, både inom humaniora och natur-vetenskap. Det saknas i de nya forsknings-länderna som nu satsar stora pengar och kan dra ifrån oss, säger han och refererar till expansionen av forskning och utveck-ling ibland annat Asien.

Europas framtid ligger i de unga fors-karnas händer, menar Haroche. Därför är det viktigt att stödja unga forskare och forskning i huvudtaget.

– Jag kommer att använda min nya po-sition som nobelpristagare för att upprepa detta tills regeringarna lyssnar.

FRAmTidEN äR REdAN häR

En annan eldsjäl i debatten om forsk-ningens framtid i Spanien och Europa är Amaya Moro-Martin, forskare vid forsk-ningsinstitutet för rymdteknologi i Mad-rid. I början av 2012 skrev hon en debatt-artikel om det allvarliga läget i Spanien

Maria Blasco

Serge Haroche Trots krisen pågår mycket spännande forskning.

”

Skurit ned med 40 pro-cent på tre år.”

19N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

för den vetenskapliga tidskriften Nature. Hennes artikel bemöttes av regeringens forskningsansvarige Carmen Vela med

förklaringen att det måste skäras över-allt och att man i detta krisläge bör prioritera spjut-spetsforskning och excellens. Uttalan-det att sluta klaga och se krisen som en möjlighet upp-

rörde många forskare, inte minst Amaya Moro-Martin själv.

– Det verkar som om regeringen inte tycker att forskningen är viktig för Spa-

nien. Det vi ser nu är resultatet av konti-nuerliga nedskärningar, inom loppet av några år har det som så mödosamt har byggts upp under flera decennier för-störts, säger hon och påpekar att budgeten för forskning har minskat med mer än 40 procent sedan 2009.

Hon själv återvände till sitt hemland ef-ter elva års forskning i USA och finansie-ras av det tenure-track liknande program-met Ramon y Cajal (se faktaruta), som nu hotas av osäkerhet och nedläggning.

– Osäkerheten är det värsta, vi vet ing-enting om hur möjligheterna för finansie-ring ser ut i framtiden, säger hon.

Även statsanställda med fast anställning drabbas. Medel som var tänkta för finan-

siering av experiment eller för inköp och underhåll av dyrbar utrustning har gått till att betala lönerna.

– Hela systemet är extremt ostabilt just nu och egentligen finns det inga framtids-utsikter inom forskningen, säger Amaya Moro-Martin.

Eftersom forskarna inte har tid att sitta och vänta på besked eller bättre tider pla-nerar många att flytta. Amaya Moro-Mar-tin själv kommer att ta med sig maken och den nyfödda dottern till USA för att kunna fortsätta med sin forskning.

– Det som alla befarar, den stora fors-karflykten och en eftersatt infrastruktur för forskning, det håller redan på att hän-da. Framtiden är redan här. #

ANSTällNiNg

Två anställningsformer for forskare – ”funcionarios” (stats-anställda med något som liknar ett livstidskontrakt) och tidsbegränsade anställningar som förlängs ett eller två år i taget

KARRiäRpRogRAm

2001 instiftades programmet ”Ramon y Cajal” för unga forskare. Ett åttaårigt program som liknar tenure-track med utvärdering efter fem år. Många unga forskare åter-vände från sina postdoc-positioner i utlandet med hjälp av programmet. Antalet positioner har minskat:

• 2010: 250 positioner, 45 miljoner Euro

• 2012: 175 positioner, 54 miljoner Euro

Eftersom karriärprogrammet finansieras av staten är fi-nansiering av forskare som har påbörjat programmet osä-ker under den pågående ekonomiska krisen.

Så påVERKAS FoRSKNiNgEN

• Statsanställda behåller sin anställning men har mindre resurser för forskning (experiment, instrument, anställ-ning av personal)

• Vid de flesta universitet får tidsbegränsade anställningar inte förlängas. I praktiken betyder detta att många post-docs och yngre forskare förlorar sina jobb.

• Alla anställda (även statsanställda) har fått en löne-minskning av först 5, sedan ytterligare 7 procent (i vissa fall kan det röra sig om så mycket som 20% totalt)

miNiSTERiET FöR FoRSKNiNgSFRågoR

Lades ner i början av 2012, forskning och utveckling lig-ger numera under ministeriet för ekonomi. Ansvarig stats-sekreterare är Carmen Vela som i ett öppet brev i den vetenskapliga tidskriften Nature förklarade att man i det kärva ekonomiska läget bör prioritera spjutspetsforskning. Hennes uttalande att ”Spanien har för många forskare” upprörde många.

BUdgET

• Minskningar i budgeten: 22,5% (475 millioner Euro) i forskningsbudgeten under 2012, 16% i övriga budgeten

• 1,3 % av Spaniens BNP satsas på forskning. Målet inom EU är tre procent (Tyskland, Sverige och Finland uppnår nästan detta)

• Antal forskare per tusen invånare (enligt statistik från 2009):• Spanien 9,6• EU 10,4• Tyskland 12,7• Sverige 15,4• Finland 20,8

Forskningsläget i Spanien

Amaya Moro-Martin

N AT U R V E TA R E20 N R 1 2 0 1 3

Under sina tio år i Spanien har Jens ormö lyckats skapa ett unikt laboratorium som stu-derar nedslag från asteroider och kometer. därför väljer han att stanna kvar trots krisen.

Efter ett par som postdok i Italien fick Jens Ormö chansen att fortsätta sin forsk-ning i Spanien vid Centro de Astrobiolo-gia, CAB. Det är direkt underordnat span-ska vetenskapsakademien. Trots att han redan hade en spansk flickvän, som nu-mera är hans fru, var dock valet att flytta till Spanien inte självklart.

– Jag hade ett par erbjudanden i olika länder, men det som avgjorde var att vill-koren vid CAB verkade bra och att jag fick ganska fria händer för mitt forskningspro-jekt, berättar han.

SäKERT JoBB mEN lägRE löN

Jens forskning vid CAB handlar om att använda nedslagskratrars geologi som in-dikation på den paleomiljö i vilken de bildats. Han jämför nedslagskratrar på jorden med motsvarigheter i andra delar av solsystemet med hjälp av fältundersök-ningar, laboratorieexperiment och datasi-muleringar. Som många andra rekryterade talanger finansierades han genom Ramon y Cajal programmet.

– När projektet hade nått sitt slut efter fem år var tanken att jag skulle få en fast tjänst. Men redan då var läget lite skakigt och det blev inte riktigt så enkelt, säger Jens Ormö.

Efter några tidsbegränsade förlängning-ar och många byråkratiska turer blev han till slut statsanställd och har sedan 2009 en fast tjänst. Själva anställningen är ganska säker, men lönen har sänkts med nästan tjugo procent de senaste två åren.

– Vi har två inkomster i familjen och håller oss flytande. Om vi bara hade haft min lön hade vi varit tvungna att ändra vår livsstil radikalt och hade nog inte haft råd att ha barnen på den skandinaviska skolan. Det är viktigt för oss att ge barnen en tvåkulturell uppväxt, vi drar hellre ner på annat än på skolan, säger Jens Ormö.

STANNA KVAR och FixA SJälV

Jens Ormös forskningsgrupp är egentligen ingen grupp utan mer ett nätverk av inter-nationella samarbeten. Hans laboratorium i Madrid är världsunikt och förutom fa-

miljen är det ett starkt skäl till att stanna kvar.

– Det är lite av ett ”fixa själv” läge, det hänger på en själv vad man skapar. Går det bra får jag förhoppningsvis även i fort-sättningen forskningsmedel.

Samtidigt tror han att det kommer att bli svårt att rekrytera doktorander och postdoks.

– Min känsla är att ett fåtal forsknings-områden får mer pengar på bekostnad av bredden. De som stannar inom forskning-en väljer nog ämnen där det satsas.

Ett annat problem är att många kontrakt för teknisk personal och forskare inte för-nyas, följden är att vissa laboratorier står stilla. I kombination med brist på pengar till underhåll av dyra instrument, dokto-randtjänster och allting annat som hör till en fungerande forskningsmiljö kan detta leda till stora svårigheter i framtiden.

– Det kan vara så att den verkliga krisen kommer när man ska försöka bygga upp allting igen. Jag är rädd att detta aldrig kommer att ske, utom i mycket begränsad skala. En annan fråga är också om de som nu lämnar landet kommer tillbaka. #

"Det blir tufft att bygga upp allting igen"

J e n S O r M öÅlder: 44.

Familj: fru och två barn (4 och 6 år).

Mini-CV: Disputerad vid Stockholms universitet 1998, postdoc i Italien 1998 -2002, sedan 2002 forskare vid Centro de Astrobiologia i Mad-rid, Spanien.

Forskning: Paleomiljöstudier genom jämförelser av asteroidnedslag på jorden med nedslag i andra delar av solsystemet med hjälp av fältun-dersökningar, laboratorieexperiment och datasimuleringar.

Fler skäl att stanna kvar i Spanien:

– Spanien är ett intressant land med mycket kultur och vacker natur. Det finns en otrolig variation mellan de olika regionerna.

Jens Ormö studerar nedslagskratrar.

Francesco gervasio kom till cNio för tre år sedan och har hunnit etablera en fors-kargrupp på tio personer. planen var att stanna i minst fem år till, men nu går flytt-lasset till University college of london.

Francesco Gervasio kommer egent-ligen från Italien, innan flytten till Spa-nien forskade han i Schweiz i några år. Han lockades till Spanien och CNIO av det som verkade som utmärkta forsk-ningsvillkor.

– Jag fick mycket pengar i början, både från Spanien och Europa, och kunde anställa tio personer. Läget i Spanien har verkligen förvandlats från mycket bra till extremt dåligt, berät-tar han.

BöRJAR om FRåN BöRJAN

Det tar tid att etablera en ny forsknings-grupp och Francesco Gervasio tycker inte att han har hunnit igenom den för-sta fasen. Han använder sig av databe-räkningar och simuleringar för att skapa modeller av hur vissa proteiner bidrar till metastas, alltså spridning av cancer.

– Jag hade räknat med den första större vetenskapliga publikationen efter fyra år, och att därefter kunna hålla en hög nivå. Nu får jag börja om från bör-jan, säger han.

Anledningen till omstarten är flytten till University College of London där han har blivit erbjuden en professur.

Av hans forskargrupp följer bara tre personer med.

– Ifrån början var idén att jag kan vara knuten till CNIO fastän att jag rent fysiskt finns i London och att mina an-ställda som inte flyttar med kunde fort-sätta med forskningen under ett till två

år. Nu vet jag inte ens om deras anställ-ningar kommer att förlängas.

Han är upprörd över att de statsan-ställda sitter säkra på sina poster.

– Det spelar ingen roll om de gör ett bra jobb eller inte, de behåller sina jobb. Ett institut som CNIO får däremot kämpa för att överleva, säger han och lägger till att institutets direktör Maria Blasco gör vad hon kan för att rädda si-tuationen.

FlyTT på gRUNd AV oSäKERhET

Det känns tungt att börja om, berät-tar han. Visserligen är det självvalt, han kunde ha stannat kvar för att se vad som händer. Hans anställning som gruppledare löper över åtta år, med en utvärdering efter fem år.

– Men vem vill vara kvar i den här osäkerheten, speciellt när alternativet är en full professur?

Familjen följer så småningom med till London, hans fru hade precis hit-tat ett nytt jobb i Madrid. Hon är inte särskild förtjust i alla dessa flyttar som även påverkar henne och hennes karri-är. Dessutom är Francesco Gervasio be-kymrad över skolvalet till sin son.

– Faktorerna som begränsar mobi-liteten är främst språket, familjen och skolorna.

Att flytta tillbaka till Italien är inget alternativ. Där har systemet redan kol-lapsat. Däremot får han något drömsk i blicken när han pratar om Schweiz, om bergen.

– London har många fördelar, bland annat att det finns fem internationella flygplatser. Det är lätt att ta sig någon annanstans, säger han. #

21N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

"Vi har gått från mycket bra till extremt dåligt"

F r A n c e S c O G e r VA S i OÅlder: 41 år.

Familj: fru, ett barn (2 år).

Mini-CV: Läkarexamen 1997 (Flo-rens universitet, Italien), doktors-examen i kemi 2002 (Trieste uni-versitet, Italien), postdoc i Zürich (Schweiz) 2002 – 2006, professor vid Scoula Normale di Pisa (Italien) 2006 – 2009, sedan 2009 forsk-ningsledare vid CNIO, Madrid.

Forskning: Skapar med hjälp av beräkningar och datasimuleringar modeller för att förutsäga hur pro-teiner som bidrar till spridning av cancer påverkas av potentiella lä-kemedel.

Efter flytten till London:

– Det är inte bara min kompetens som försvinner från CNIO, utan även mina samarbeten med läke-medelsindustrin.

Genom-brott för trä i höga husSveriges första parkeringshus i trä fi nns i Skellefteå. Med råvaran inpå knuten vill kommunen visa på träets möjligheter.

Betong dominerar fortfarande byg-gandet i flera våningar, men träet är på stark frammarsch. Fram till 1996 var det förbjudet att bygga trähus med fler än två våningar. Med stadsbränderna på 1800-ta-let i minne ville man inte utmana ödet.

Den nya bygglagen öppnade dörren för att bygga flervåningshus i trä. På villa-marknaden är bilden en helt annan.

– Även om det är lite neråt just nu så har trä en marknadsandel på 90 procent för en-familjsvillor, säger Bertil Stener, jägmästare och senior adviser på Skogsindustrierna.

äVE N fAsAd E N i TRä

Mycket har hänt på senare år med program för ökat träbyggande. Regeringen är med på noterna, så när stommen till Stockholms största höghus i trä restes var landsbygds-minister Eskil Erlandsson på plats.

– Trä kan användas till husbygge mer än i dag. Jag hoppas att höghusbygget på åtta våningar i Sundbyberg är det första av en lång rad höga trähus i Sverige, sa han under invigningen i november förra året.

Både stommen och fasaden är i trä. Tanken är att den rätta träkänslan ska in-finna sig. Många av de högre husen i trä har putsad fasad för att minska underhål-let. Höghusen i Sundbyberg kläs med ce-derträ som är helt underhållsfritt.

Många arkitekter gillar att jobba med trä. En av dem är professor Magnus Silf-verhielm på AIX arkitekter, som bland annat i Skellefteå har ritat ett femvå-ningshus för bostäder och ett parke-

ringshus med fem våningar helt i trä.– Trä är ett biologiskt och demokratiskt

material som svarar på tilltal och har goda egenskaper. Man kan spika i väggarna och måla direkt på. Inte minst sover man så mycket bättre, tack vare den goda inom-husmiljön som trä ger.

PoliTi s k Vi lJA

Växjö har under flera år varit ledande i trä-byggnad. Man var tidigt ute och byggde flervåningshus, men även en bro som blev något av en symbol för träbyggnadskonsten. Det finns en politisk vilja att bygga mer i trä.

Andra kommuner har följt efter. Den högsta träbyggnaden (arkitekt: Gunnar Asplöv) i Sverige finns i Eslöv med tio vå-ningar. Tanken var att riva det gamla la-gerhuset, men efter protester valde man att bygga om det till bostäder.

Men finns det något tak för hur högt ett trähus kan byggas?

– Trettio våningar är möjligt, högre än så kan stabiliteten bli lidande eftersom trä är så mycket lättare än betong, säger Mag-nus Silverhielm. Han vill se mer trähus.

– Det är tufft för skogsindustrin nu.

Kom ihåg att sågverken i Sverige mest så-gar och hyvlar plank. Med trähus kan för-ädlingsgraden öka, vilket ger ett mervärde för skogsindustrin. Där behövs mer kun-nande om design och produktionsteknik.

B RAN d R i s kE N BoRTA

Men brandrisken då?– Vi bygger med annan teknik i dag,

med bland annat sprinklersystem. Den massiva trästommen är nära på omöjlig att antända. Ytskikten är en större riskfaktor. Brandrisken är därför inte större i dagens trähus än i betonghusen, säger Bertil Stener.

Är inte husen lyhörda?– Det är samma där. Modern teknik gör

att ljud inte fortplantar sig mer i huset än med andra material.

Glöm betong och stål. Trä är framtidens byggnadsmaterial, i alla fall sett till miljö, klimat, boendetrivsel och ekonomi.– Att bygga färdiga moduler och rum på fabrik har gett träbyggandet

en skjuts. Det blir både billigare och går snabbare än att bygga på plats, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna.

T E M A – S K O G

23N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

T E x T l A R s - E R i k l i l J E B ä C k

Potentialen för träbyggande

är enorm

HÄLFTE N AV H US E NI TRÄ

» Ungefär hälften av alla bostädersom byggs i dag är uppförda med enstomme av trä.

» 90 procent av alla enfamiljshusbyggs i trä.

» sedan år 2000 har träbyggandet ihöga hus ökat stadigt. Då var andelen 1 procent. I dag är marknads-andelen för trä i hus med fler än tvåvåningar 15 procent.

T E M A – S K O G

N AT U R V E TA R E24 N R 1 2 0 1 3

Ett värre problem är mögel och fukt.– En förhöjd fuktkvot är en inkörsport

för angrepp av mögel och röta. Det bästa är att inte utsätta virket för vatten från ne-derbörd eller fuktig luft. Det finns olika ty-per av fuktskydd på marknaden, som både har kortvarigt och långvarigt skydd. Forsk-ning om det pågår, säger Bertil Stener.

ByGG s På fAB R i k

Att pressa priserna är ännu en utmaning.– Byggkostnaderna är extremt höga i

Sverige. Det behövs nya lösningar där de mindre byggbolagen går före och oftare bygger i trä än de stora företagen.

Bertil Stener förklarar att nyckeln ligger i det industriella byggandet där delarna till-verkas i fabriken och levereras som modu-ler till bygget.

– Det är en efterlängtad modernisering där byggelement och hela rum kan tillver-kas i en skyddad miljö, där väder och vind inte stör processen. Det innebär också att byggprocessen går betydligt snabbare.

Potentialen för träbyggande är enorm. Magnus Silfverhielm ser möjligheter i Kina.

HÄR HAM NAR SKOGENS RÅVAROR

Varje år växer svensk skog med 110–115 miljoner kubikmeter, men bara 85–95 miljoner kubikmeter avverkas. Det gör att virkesförrådet fortsätter att öka i Sverige.

» Ungefär hälften, 40 miljoner kubik-meter, av den avverkade skogen går tillsågverken. Den andra hälften går tillbrännved och till massaindustrin.

» sågverken sågar 17-18 miljoner kubikmeter till plank. Resten blir tillspån och flis som används inom massa-och träskiveindustrin.

» Av det sågade virket exporteras ungefär 12 miljoner kubikmeter.

» 5-6 miljoner kubikmeter av det sågade virket går till den träbearbetandeindustrin i Sverige.

» den svenska träproduktionen, inklusive papper, omsätter 205–210 miljarder kronor. 58% av omsättningengår på export. Exporten av trävaror ochpapper utgör 11,5% av den totala svenskavaruexporten.

K Ä L L A : T R Ä R I K E T

H ET MAR kNAd i k i NA

– Kinas och hela världens ekologiska avtryck måste minska. Varje vecka bygger Kina ett nytt kolkraftverk för att trygga energiförsörj-ningen. Nu sneglar de på Sverige och är ny-fikna på våra kunskaper. Där finns planer på att bygga 120 ekostäder med vardera en mil-jon invånare, säger han entusiastiskt.

Intresset för trähusbyggande tog fart på världsutställningen i Shanghai där Sveriges paviljong var uppförd med limträbalkar.

– Den begränsade tillgången på skog i Kina ger möjligheter för Sverige att expor-tera både träråvara och förädlade byggva-ror. Man har startat skogsprogram i Kina, men det tar tid innan träden är avverk-ningsmogna. Kineserna är även intressera-de av våra kunskaper om skogsbruk, säger Magnus Silfverhielm. #

VIKTIGA MARKNADER FÖR SVE NSK TRÄEXPORT:Nordafrika med länder som Egypten, Tunisien och Algeriet står för 30 procent av träindustrins export.

Indien och Saudiarabien är andra viktiga exportländer.

Europa är också en viktig marknad.

Trä i vindkraftverk ger ekonomiska, tekniska och miljömässiga fördelar. Sveriges första fi nns i Falkenberg där tillverkningen också sker. Växjö var tidigt ute att bygga i trä, med både höga hus och broar.

Varje år växer svensk skog med 110-115

miljoner kubikmeter

25N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Forskningen är inriktad på att hitta an-dra råvaror och utveckla nya metoder för att framställa biobränsle och biobaserade produkter från trädråvara.

– Exempelvis är tillverkningen av bräns-lepellets beroende av biprodukter från an-nan skogsindustri. Om vi ska öka den nu-varande användningen, som årligen är cir-ka tio TWh, med inhemsk pellets behövs nya råvaror, metoder och processrecept, säger Torbjörn Lestander.

H E lA TRäd ET ANVäN d s

Traditionellt görs pellets av torkat och malt spån från sågverk, men denna råvara bör-jar bli intecknad och fluktuerar med såg-verkens konjunktur. Efter stormarna Gud-

run och Per skördade man mycket så kallad energived, träd som inte kunde användas till så mycket annat än till utvinning av biobränsle.

– I såväl pilot- som industriförsök har vi visat att det går bra

att späda ut sågspån med upp till 40 pro-cent av sådan energived och behålla sam-ma pelletskvalité. Från dessa stora lager av stormskadat virke har man successivt flisat ner hela trädstammar, utan toppar och gre-nar. Flisen torkas, mals och blandas upp i

Skogens guld ger energi och nya materialBioenergi har tagit sig förbi oljan och är numera Sveriges största en-ergislag. Nu ska forskarna även vässa de biobaserade produkterna. – Vi står på tröskeln till det industrialiserade biokolets tidevarv, säger Torbjörn Lestander, docent vid SLU i Umeå.

Nära infraröd teknik används för att karakterisera innehållet av extraktiväm-nen i flis från kvistved. Färgskalan visar halten av extraktivämnen, som ökar från blått till rött och som kan uppgå till 45 procent. Det betyder att materialet fläck-vis består till nästan hälften av terpener, polyfenoler och fettsyror.

T E x T N ATA l i E V o N d E R l E H R

spån innan det hela pressas ihop till pellets, berättar Torbjörn Lestander.

Rostning, eller så kallad torrefiering, är en intressant förbehandling som gör veden sprödare och enklare att mala ner till mycket små partiklar. Ju mindre partiklar-na är, desto bättre blir förbränningen eller förgasningen av träpulvret.

s kRäd dAR syd d RåVARA

För att förfina bearbetningen av trädråvara måste man veta mer om materialet. Tor-björn Lestander fokuserar på snabb och skonsam teknik för att karakterisera bio-massans egenskaper i syfte att skräddarsy råvaran för olika processer. Med hjälp av nära infraröd teknik kan exempelvis ener-givärdet och halten extraktivämnen fast-ställas direkt i strömmen av material.

Trädråvarans extraktivämnen (terpener, polyfenoler, fettsyror och steroler) är ett problem vid tillverkning av pappersmassa och bränslepellets.

NäRA i N fRARöd TE kN i k

En lösning är att lagra flisen eller spånet ett tag, då förändras extraktivämnena och stör inte lika mycket i processen. Ett annat sätt är att extrahera ut dessa biooljor och an-vända dem för framställning av bränsle el-ler andra produkter.

Torbjörn Lestander har tillsammans med kollegor använt så kallad tvådimen-

Torbjörn Lestander.

sionell nära infraröd teknik för att studera om tekniken kan lägga en grund för att sortera ut flisbitar med höga halter.

Man utvecklar dessutom en ny teknik, röntgenfluorescens, för att även kunna detektera oorganiska ämnen och askans sammansättning i biomassa.

E N s PäN NAN d E Ti d

Torbjörn Lestander beskriver det som händer nu som en brytningstid och pe-kar på forskningsmiljön Bio 4 Energy där expertis från Umeå universitet, Luleå tek-niska universitet och SLU samverkar med finansiering genom regeringens stöd.

– Det är en spännande tid. Jag är över-

T E M A – S K O G

N AT U R V E TA R E26 N R 1 2 0 1 3

I Bio 4 Energy pressar forskar-na ut mer energi ur trä.

”

I pellets fi nns numera även träråvara från spillvirke, som blandas upp med spån från sågverk.

M E R Ä N P L A N K O C H PA P P E R

Bioteknikforskarna arbetar med att modifiera träfibrer och kombinerar cellu-losamaterial med en rad andra ämnen för att skapa nya material.

Byggmaterial• Formgjuten fiberkomposit för samman- fogning av byggelement.

• Ligninbaserat tvåkomponentslim.

• ”Biotumen” – förnybar bitumen från skogsråolja.

kemikalier• Smörjoljor tillverkat av svartlut eller syntetgas från förgasning av biomassa.

Textilier• Fuktavvisande och självrengörande material framställd av cellulosa (för jackor och dynor till utemöbler).

• Kardade viskosrester som isolerings- fodringsmaterial i jackor.

fritid• Skummad cellulosa isolerar och skyddar.

Hygienprodukter• Naturliga blöjmaterial.

• Plåster med svalkande nanocellulosagel.

förpackningar• Juiceförpackningar av cellulosa.

Nanomaterial• Nanofibrer framställda ur slammet från bioraffinaderier.

• Nanostrukturerad cellulosa som kan användas som stabiliseringsmedel i livs- och läkemedel.

läs mer: www.energiportal2035.se

tygad om att vi kommer att utnyttja biomassan ännu mer. Vi står på trös-keln till det industrialiserade biokolets tidevarv. Med den allsidiga och tvärve-tenskapliga forskningen har vi nu bättre förutsättningar att på ett hållbart sätt integrera miljö, bränslen och produkter i det framtida biobaserade samhället. #

Förpackningar är bara ett exempel på vad träråvaran kan användas till.

Blivande jägmästare har gjort en studieresa till skogslandet kana-da. Jätteträd, nischade sågverk och säkerhet i fokus är några intryck därifrån. Med stöd från bland an-nat Naturvetarna fick studenterna chans att se en annan verklighet.

Att vandra i en skog med gigantiska träd är en mäktig känsla. De högsta träden är 76 me-ter, det ska jämföras med rekordet i Sverige som man uppskattar till 45 meter. Den granen växer i Värmland i en miljö med rörligt vatten.

Vi befinner oss i McMillan Park, en 300 hektar stor park som har till syfte att bevara första generationens douglasgran. Där finns också western red cedar och hemlock. Par-kens stolthet är en douglasgran som är 800 år gammal.

floTTN i NG äN i dAG

Skogen har brukats långt tillbaka i tiden. Här används helikopteravverkning, flott-ning och mycket manuell fällning. De har också en historia i att bygga järnvägsbroar

27N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

T E x T M A R i T B o H l i N

Trainee visar vägen till Kanada

TR AI N E E E N B R O T I LL AR B ETS LIVETTraineeprogrammet är i den första omgång-en ett samarbete mellan institutionen för sko-gens produkter vid SLU och träindustrin i Mel-lansverige. Programmet syftar till att underlätta övergången från studier till arbetslivet.

STATE N ÄG E R S KO G E NBritish Columbia ligger på Kanadas väst-kust. Den totala landarealen är 95 miljoner hektar varav 60 miljoner skogsmark (Sveri-ge har 28 miljoner hektar skogsmark).

Staten äger nästan all skog, närmare bestämt 94 procent.

i trä för att transportera virke. Idag körs det med lastbil och båt.

Det finns både högmoderna stora sågverk och mindre nischade, specialiserade på exklu-sivare trädslag såsom Red Cedar. Eftersom de ligger vid kusten får de sitt timmer via båt och kan lasta färdigt virke vid sågverket. Trädsla-gen här sågas med högsta utbyte och timret behandlas med största försiktighet. Cedar och hemlock och till viss del douglas är trädslag med speciella egenskaper och har ett högre värde än vår vanliga gran och tall.

H Us ByGG E M E d iT

Hos en huselementsbyggare fick vi se hur de satte samman väggar, golv ochtakstolar i en modern anläggning med hjälp av it. När tak-stolar skulle byggas använde man stora skär-mar som visade ritningen. Till hjälp hade de också ett stort konstruktionsbord där måtten var inprogrammerade vilket gjorde att plan-korna låstes enligt ritningen.

BC Forest Safety Council arbetar med säker-het inom skogsindustrin. Årligen förolyckas ett stort antal människor. Mottot är ”alla arbetare ska komma hem till sina familjer varje dag”. I och med att skogsbruket i Kanada sker med manuell fällning och avverkning med helikop-ter så ökar riskerna.

ANNIKA NORDIN, programchef för Future forests

Många intressen ska samsas i framtidens

skog. Att få ut mer plank, papper, en-ergi och biobaserade material är lika viktigt som naturupplevelser och bio-logisk mångfald. För att klara den ek-vationen har Future Forests vid SLU fått forskningsmedel från Mistra för fyra år till.

1. Hur kommer klimatet in i bilden?– Det är en het fråga som vi behöver veta mer om. Med skogen som kolsänka och leverantör av energi har hög tillväxt i skogen blivit en miljöfråga. Samtidigt tvistar man om hur klimatsmart det är med hyggen.

2. Kan det vara en lösning att bara gallra?– Forskning pågår om det. Det mesta ta-lar för att traditionellt skogsbruk är det bästa för klimatet på våra breddgrader. Kontinuitetsskogsbruk kan bidra med an-nat än tillväxt. Till exempel gynnas arter som är beroende av ostörda skogsmiljöer.

3. Vad kan samhällsvetarna bidra med?– Vi behöver förstå människors värde-ringar om skog. Där är den sociala och humana dimensionen viktig. Ungefär 40 procent av forskarna har en samhälls-vetenskaplig bakgrund, övriga är natur-vetare. I mötet dem emellan kan det slå gnistor som leder till helt nya idéer.

4. Hur många forskare är inblandade?– Ett fyrtiotal, där vi satsar på yngre postdok och forskarassistenter. Efter-som skogsfrågorna är globala har vi med utländska forskare. I dag finns ingen gemensam skogspolitik inom EU, men det finns flera internationella sam-arbeten där Sverige deltar. Och skogen påverkas av andra politikområden i EU, som miljö och vatten. LELTack vare stipendium från Skogs-

akademikerna blev studieresan av.

FO

TO

: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R,

SL

U

v e t e n s k a p

Heiner Körnich är chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen, analys och prognos, på SMHI.

29N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Sakta men säkertblir väderprog-noserna bättre

T E X T M A R I TA T E R Ä S F O T O P E T E R H O L G E R S S O N

I takt med att datakraften blir billigare och modellerna slipas blir väderprognoserna allt bättre. Många små förbätt-ringar, snarare än stora genombrott är prognosforskarnas vardag. Internationella samarbeten skapar nya möjligheter. Men det finns gränser för hur långt fram i tiden vi kan förutsäga vädret.

v e t e n s k a p

N AT U R V E TA R E30 N R 1 2 0 1 3

v e t e n s k a p

för 2011 var det en bit kvar med en träffsä-kerhet på 83 respektive 75 procent. Detta oroar emellertid inte Heiner som är överty-gad om att SMHI är på väg åt rätt håll. När jag frågar om norska meteorologer är skick-ligare skrattar han.

– Nej, det handlar mer om sättet att kommunicera.

Han berättar att Norges motsvarighet till SMHI sedan länge har ett samarbete med Norges största mediabolag NRK. För den som längtar efter att väderprognoserna ska bli bättre kan det trots det vara bra att veta att ett svensk-norskt samarbete är på gång.

– År 2014 kommer en ny modell med be-tydligt högre upplösning på 2,5 kilometer jämfört med 5 eller 11 idag. Då går vi ihop med norska vädertjänsten för att göra ge-mensamma prognoser.

Samarbetet är nödvändigt för att klara den höga upplösningen, som är så dyr att SMHI inte kommer att kunna köra någon egen back-up. Datakostnaderna är hela tiden det som begränsar och i slutändan handlar det om att göra bästa möjliga av-vägning mellan upplösning och fler prog-noser. Frågan är också hur vi mäter prog-noskvalitet.

– Extremväder är det som kostar pengar för samhället. Men är det bara en eller ett par sådana situationer under ett år spelar dessa inte så stor roll för avvikelserna totalt under året, förklarar Heiner Körnich.

LANDSKAPET PÅVERKAR

När meteorologer pratar om upplösning, menar de hur stora de rutor är som model-len delar in verkligheten i. Varje ruta har en viss volym och inom den sker en mängd fy-sikaliska processer, som modellerna förenk-lat beskriver i termer av parametrar såsom vind, temperatur, fuktighet, moln med mera.

– Låga moln är ett stort problem i våra prognosmodeller, säger Stefan Gollvik.

Låga moln är väldigt viktiga för vilken temperatur vi har nära marken och om vi ska förstå detta måste vi veta mer om växel-

et visar sig att det är lätt att hitta till SMHI i Norrköping. Tidningen Naturvetare är här

för att ta reda på hur forskningen kan göra dagens väderprognoser ännu bättre. Vad är det egentligen som gör att det är så svårt att förutsäga exakt vilket väder det blir imorgon? Eller för den delen nästa vecka? Och när kommer vi redan i början på sommaren veta vilket väder som väntar oss under semestern?

Heiner Körnich är chef över forsknings- och utvecklingsavdelningen analys och prog-nos. Målet med verksamheten är att göra dagens väderprognoser ännu bättre och alla på avdelningen arbetar med olika delar som är viktiga för att uppnå just detta. Jag får snabbt klart för mig att detta med att förut-säga väder är allt annat än enkelt och att det är ett tålamodskrävande arbete att metodiskt arbeta sig fram mot allt bättre beskrivningar av verkligheten. Den prognosmodell som används idag kallas HIRLAM och utvecklas gemensamt av bland annat Sverige, Norge, Holland i ett konsortium.

– Det finns alltid en osäkerhet i progno-serna, därför görs inte bara en utan flera, säger Heiner.

Han berättar att säkerheten ökar med flera prognoser, men att detta tyvärr är en möjlighet som används för lite. Anledning-en är dels att de är svårare att använda, ef-tersom svaret uttrycks i sannolikheter, dels att det tar längre tid att göra.

NORSKT SAMARBETE

Korrekta prognoser är så viktigt att reger-ingen har engagerat sig i frågan. Målet är en träffsäkerhet på 85 procent för endygns-

prognoserna och 80 pro-cent när det gäller kuling-varningar. Enligt den se-naste sammanställningen

D

verkan mellan mark och atmosfär. Samti-digt är fysiken bakom moln och nederbörd väldigt komplex.

– Det är mycket som måste vara rätt i modellen för att vi ska kunna säga hur mycket nederbörd det blir.

NULÄGET ALLT ANNAT ÄN SJÄLVKLART

– En korrekt beskrivning av starttillståndet är ytterst viktig för att prognosen ska bli av hög kvalitet, säger kollegan Magnus Lindskog.

Att veta vilket väder det är just nu kan tyckas okomplicerat, men när det rör sig om väldigt många observationer gäller det att väga in olika sorters data såsom temper-ratur, vindar och fuktighet från varje punkt så korrekt som möjligt. För vissa områden

H e I n e R kÖ R n I C H

Ålder: 41 år.

Utbildning: Läste fysik i tyskland.

Tidigare jobb: kom till sverige för att göra en post-dok på meteorolo-giska institutionen

på stockholms universitet 2005, där han arbetade tills han för sju månader sedan fick sin nuvarande tjänst på sMHI.

Familj: Fru och tre barn.

Fritid: spelar gitarr och läser mycket – just nu Stiller av Max Frisch.

Låga moln är ett stort

problem

Stefan Gollvik studerar. geografi ns betydelse för vädret.

saknas dessutom data och då måste initial-tillståndet beräknas.

– Man kan säga att det är ett klassiskt optimeringsproblem.

Prognoskvalitén förbättrades väsent-ligt i och med att man började använda satellitbaserade mätningar av värmestrål-ning från atmosfären, vilka kan relateras till atmosfärens temperatur och fuktighet. Först ut med detta var European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i slutet av 1990-talet. I framtida mer högupplösta modellsystem kommer radarbaserade observationer att användas för att beskriva initialtillståndet.

MATEMATISK GRÄNS

Felkällor är något som Åke Johansson är expert på. På dataskärmen visar han mig några experiment som tydliggör proble-matiken. Eftersom väder är kaotiskt kom-mer det rent matematiskt aldrig att bli möjligt att förutsäga vädret mer än ett par veckor fram i tiden. I princip finns tre

felkällor: initialtillståndet, modellen och att det finns en gräns för hur många deci-maler som vi kan hantera. Oavsett vilket av dessa fel vi har att göra med kommer prognosen inom två veckor vara helt vär-delös det vill säga helt ha förlorat sin för-utsägbarhet.

För att öka realismen i modellerna gör meteorologerna de rutor som modellen är indelad i mindre. Därmed kan de beskri-va finskaligare fenomen. Men samtidigt är förutsägbarheten direkt avhängigt storle-ken på de fenomen som ska förutses.

Med ökad upplösning ökar alltså de-taljrikedomen, men detaljerna kommer väldigt snabbt att uppträda på fel plats vid fel tidpunkt. Insikten om detta har lett fram till att man idag försöker göra flera prognoser med olika men lika sannolika initialvärden för att på så sätt få ett grepp om hur sannolik en viss prognos är.

Utmaningen är bara att det visat sig allt annat än lätt att simulera alla möjliga vä-derutvecklingar. #

31N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

H U R G Ö R s e n p R O G n Os?

Steg 1: Observationsdata samlas in från väldigt många olika käl-lor. allt ifrån flygplan i reguljärtrafik, vä-derballonger, väderradar och satelliter till väderstationer som idag oftast är au-tomatiska används.

Steg 2: Insamlad data bear-betas av superdatorer i olika modeller. Regionala modeller och prognoser upp till två dygn görs av sMHI. european Centre for Medium-Range Weather Fo-recasts (eCMWF) ansvarar för globala modeller och för prognoser på upp till två veckor.

Steg 3: Prognoserna förädlas och görs begripliga av meteorologer. Förädlingen handlar dels om en kvali-tetssäkring och att justera för kända av-vikelse i en region, dels om att anpassa prognosen för ett visst ändamål såsom exempelvis vinterväghållning.

Mellan 1981 till 2011 har längden på det som kan kallas en bra prognos ökat från 4 till 6.5 dagar. För att räknas som bra får inte prognoskvaliteten falla under 80 pro-cent. Här avser prognosen, som utfördes av det europeiska vädercentret ECMWF, höjden av den 500hPa-trycknivån.

Magnus Lindskog väger in olika

sorters data för att få fram ett så bra

starttillstånd som möjligt.

Dag

8,5

8

7,5

7

6,5

6

5,5

5

4,5

4

3,5

3-81 -82 -83 -84 -85 -86 -87 -88 - 89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

v e t e n s k a p

N AT U R V E TA R E32 N R 1 2 0 1 3

FRÅGA EN

NATURVETARE

vad är det skumma skummet? Jag var ute på lunchpromenad i Nacka naturreservat då jag såg ett vitt skum i en bäck. Det låg vid en hög med pinnar som fallit ner i bäcken. Vad kan skummet bestå av? Kan det bero på föroreningar?

Till att börja med är det mycket osannolikt att denna lilla vackra skogsbäck i nacka naturreservat skulle ha utsatts för något omfat-tande utsläpp av detergenter, det vill säga tvättmedelsprodukter eller andra skummande kemikalier.

Denna skumbildning är snarare ett relativt vanligt och naturligt fe-nomen i både vattendrag och vid sjöstränder där kraftig vågexpone-ring råder. Det beror främst på en kraftig vattenomblandning, exem-pelvis under en period med hög vattenföring i en bäck. Då blandas luftbubblor in i ytvattnet, där det även finns lösta humusämnen som kommer från nedbrutna växt- och djurdelar. Dessa ämnen ger brun-heten i vattnet och tillsammans med luftbubblarna bildar de ett segt och rätt stabilt skum som ansamlas på platser där något tillfälligt bromsar upp vattenhastigheten.

STE FAN LU N D B E RG, L I M NOLOG,

NATU R H I STOR I S KA R I KS M US E ET

kan man lita på kreatin?Jag har börjat gymma och vill gärna bygga muskler lite snabbt. Nu undrar jag om det är en bra idé att äta kreatin? Kan man lita på preparaten och finns det några risker?

Vad roligt att du har börjat träna! Även om ditt mål är att snabbt bygga upp muskler så kommer träningen dessutom ge bonuseffekter såsom starkare hjärta, bättre syreupptag-ningsförmåga, bättre sömn och troligen även bättre blod-fetts- och sockervärden.

kreatin är ett kroppseget ämne men som också tillförs krop-pen via maten, främst från kött och fisk. som tillskott har krea-tin visats vara prestationshöjande och ju hårdare du tränar de-sto mer muskelmassa kan du bygga upp förutsatt att du tränar, äter och vilar rätt. Observera att kreatinet i sig inte bygger upp muskler, utan det bidrar till en tillfällig högre fysisk kapacitet. Forskning har visat att intag av kreatin både kan verka presta-tionsökande och öka andelen fettfri kroppsmassa.

I kroppen lagras kreatin i skelettmuskulaturen som kre-atinfosfat och spelar en viktig roll i energigivande processer under muskelarbete. Lagren är relativt små och förbrukas under en kort stund, men genom att ta ett kreatintillskott kan muskelreserverna hållas välfyllda.

tillskott av kreatin finns i olika kemiska former, där krea-tinmonohydrat är den mest välstuderade. andra, senare till-komna kreatintyper har inte kunnat visa samma effektivitet eller säkerhet.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (eFsa) har publicerat ett godkänt hälsopåstående för kreatin vid ett intag av tre gram per dag via kosttillskott, vetenskap-liga utvärderingar, liksom riskanalyser, för intag utöver detta saknas i dagsläget.

AN NA PAU LI E , D I ETI ST OCH AN NA DJ E R F,

N UTR ITION I ST, VE R KSAM MA PÅ GYMG ROSS I STE N

Uppsala Universitet presenterar Forskning i

världsklass 2:2

De kallas ”blågröna alger” i folkmun, men cyanobakte­rier är det korrekta nam­net. Dessa levande bränsle­maskiner kan omvandla sol och vatten till energi ge­nom fotosyntes. Resul tatet kan användas som bränsle, men först gäller det att optimera processen.

– Cyanobakterier klarar av mycket och är väldigt hållbara. De finns överallt på vår jord, på land och i såväl kalla som varma vatten, de växer snabbt och de är möjliga att förändra, säger docent Karin Stensjö vid institutionen för kemi. Det här är grön energi – i bokstavlig mening. I labbet på Ångströmlaboratoriet står flera kärl fyllda med en grönaktig, grumlig vätska. Där växer bakterier­na. En gaskromotograf mäter exakt hur mycket vätgas som kommer ur varje bakteriestam – för det här är gentekniskt förändrade bakterier

skapade i labbet av Karin Stensjö och hennes forskarkolleger.

Bakom en bakteriestam ligger flera års forskning. För att kunna utvinna energin har till exempel en upptagsmekanism i cellerna stängts av. Det gäller att styra produktionen av vätgas, så att så mycket energi som möjligt kan utvinnas.– Vi testar vilka processer i cellerna vi kan stänga av helt och vilka kan vi slå på. Vi utgår från cellernas egen kapacitet men optimerar den genom att förändra den genetiska koden och finjustera systemen, berättar Karin Stensjö.– Det gäller till exempel att få ut tillräckligt med energi utan att cel­lerna blir stressade. De ska vara så robusta som möjligt så att de klarar variationer i solljus, vatten och närings tillförsel.De gröna bränslemaskinerna kan också framställa kolbaserat bränsle, genom att med klassisk genteknik

och syntetisk biologi introducera bio­syntesvägar från växter. Fördelen är att kolbaserat bränsle är lättare att få in i de system som finns idag för till exempel biodiesel och etanol. Men även där är det en bit kvar innan stor­skalig produktion kan bli verklighet. – En utmaning är att vi vill kunna pro­ducera bränslet direkt utan biomassa som mellansteg. Det är viktigt, efter­som varje extra steg kräver energi och minskar den energimängd vi får ut.

Konsortiet för Artificiell Foto­syntes (CAP) bildades 1994 och finns sedan 2006 på Ångströmlabora­toriet i Uppsala. De senaste åren har intresset växt för forskningsområdet och inom CAP jobbar ett sextiotal forskare från olika länder.– Solbränsleforskningen är ett väldigt dynamiskt forskningsfält. I samarbete med andra forskargrupper och före­tag i Europa undersöker vi hur bakte­rierna skulle kunna odlas i stor skala, i fotobioreaktorer.

På längre sikt skulle de kunna od­las i stor skala i oceanerna för att inte lägga beslag på viktig jordbruksmark.– Det finns en otrolig potential i att använda cyanobakterier som en hållbar biobränslekälla, men det här är forskning som tar tid. Vi jobbar ju med levande organismer som inte all­tid beter sig som man vill. Samtidigt gillar jag komplexiteten, säger Karin Stensjö.

AnniCA HultH

Grön enerGi

Ingenjörer och naturvetare från Uppsala universitet får en bredutbildning och bestående kunskaper som håller även i branscher i konstant förändring. Tack vare vår breda forsk-ning erbjuder vi flera intressanta utbild-ningar i den absoluta kunskapsfronten:

► 9 civilingenjörsprogram► 4 högskoleingenjörsprogram► 6 kandidatprogram► 14 masterprogram

ANNONs HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet ANNONs

– Cyanobakterier klarar av mycket och är väldigt hållbara. De finns överallt på vår jord, på land och i såväl kalla som varma vatten, de växer snabbt och de är möjliga att förändra, säger docent Karin Stensjö vid institutionen för kemi. (Foto: Mikael Wallerstedt)

enerenerGGGGenerGenerenerGenerenerGener iiGiGGiGfrån sol och vatten

ForskninG som påverkar politiska beslut

Trots att vargen alltid får mestmedial upp märk samhet, är det i första hand järven som är den stora naturvårds frågan.

ANNONs HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet ANNONs

Genom modern DNA­teknik kan fors­karna avgöra var rovdjuren befinner sig, hur många de är, och vilka släktband de har emellan sig. Resultatet är hård­valuta för naturvårdsmyndigheterna.

Det räcker med lite spillning, urin eller en skvätt blod för att forskarna i evolutions­biologi ska få värdefull information. varje individ bland djuren har, precis som männi­

skor, ett genetiskt ”tassavtryck” som avspeglas i deras Dna.

samma teknik som vid en kriminalundersök­ning används för att utreda hur många rovdjuren är till antalet, vilka vägar de tar genom landet och hur de är släkt med varandra.– vi matchar Dna för att ta reda på vilka djur som rört sig i ett område, förklarar Hans ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universi­tet. tekniken som han utvecklade under 1990­talet har fått full genomslagskraft under det senaste decenniet.

Framförallt är det vargen som varit på tapeten under de senaste åren. Forskarnas resultat har legat till grund för den förvaltningsplan som presenterades av natur vårdsverket i somras och är ovärderliga i debatten om hur den svenska vargstammen ska förvaltas i framtiden.– när vi till exempel upptäckte inavel inom vargstammen, påverkade våra rön de politiska besluten. om målet är att upprätthålla en livs­kraftig stam så är det nödvändigt att möjliggöra invandring av vargar från andra länder, berättar Hans ellegren.

Men trots att vargen alltid får mest medial uppmärksamhet, är det i första hand järven som är den stora natur vårdsfrågan, menar Hans elle­gren. Järven är det rovdjur som ställer till mest skador, framförallt för ren ägarna i norr. och här har Dna­tekniken kunnat användas för ytterligare ett myndighetsuppdrag. ren ägarna får nämligen ekonomisk ersättning i proportion till hur många järvar och lodjur som finns i området, och inte som tidigare, då de var tvungna att först visa upp vilka skador som rov djuren åsamkat.– Då fanns alltid en intressekonflikt mellan myndigheterna och renägarna. Det här är en mer objektiv metod, menar Hans elle gren.

Från början användes insamlingsmetoden mer begränsat, och då handlade det mest om utredningar där rovdjur var inbegripna. ryktet om att en del av våra vargar var inplanterade från andra länder, kunde till exempel snabbt tas död på med hjälp av Dna­teknik, förklarar Hans elle gren. – tekniken används nu också av skl vid brotts­platsundersökningar. om polisen till exempel misstänker illegal jakt på varg, kan prover från bevismaterial tas, som sedan kan knytas till brottet.

Men naturen bjuder också på en del andra över­raskningar för en professor i evolutionsbiologi.– För några år sen upptäckte vi en helt okänd förekomst av järv i sundsvallstrakten. Järven är en väldigt skygg art som oftast håller sig gömd, berättar han.

annette U Wallqvist

Flugsnapparens arvsmassa förklarar hur nya arter uppståren forskargrupp ledd av Hans elle gren, professor i evolutions biologi vid Uppsala universitet, har nyligen publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature . Forskarna har kartlagt arvs­massan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och kan nu förklara hur en art blev två.

Foto

: Mik

ael

Wa

ller

sted

t

Hela Vintergatan ska kart läggas i sex dimensioner. Ett gigantiskt projekt som involverar hundra­tals forskare i hela Europa.

Astronomer i Uppsala bidrar med att utveckla mjukvara som ska fastställa stjärnors tempe­ratur och kemiska sammansätt­ning.

– Det här projektet kommer troligen att förändra hela astronomin, säger Ulrike Heiter som är forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Projektet heter Gaia och är namngett efter den satellit som i slutet av nästa år skjuts upp för att tillsammans med jorden ligga i en bana runt solen.

Där ska den sedan under fem års tid samla på sig och skicka astrono­misk information till forskare nere på jorden. Målet är att få information så att det går att ta fram en sexdimen­sionell karta över de stjärnor som finns i galaxen. Kartan ska förutom tre positionsdimensioner också inne­hålla tre hastighetsdimensioner. – Det handlar alltså om stjärnornas position och hastighet när de rör sig

inom galaxen, berättar ulrike Heiter. Hon berättar att en kartläggning

av himlen bygger grunden för all astronomisk forskning. Det är först när man har kunskap om varje stjärna som man kan studera himlakroppen som en separat enhet eller som en del av Vintergatan.– Om man sätter ihop all informa­tion går det att förstå hur Vintergatan uppstått och utvecklats. Det finns indikationer på att Vintergatan inte bildats som en enhet, utan att det var en större galax som uppslukade några mindre. Men exakt hur det gått till vet vi inte, säger Ulrike Heiter.

Genom att kartlägga stjärnornas positioner och deras rörelse över him­len går det att räkna bakåt i tiden var de befann sig vid en viss tidpunkt och hur Vintergatan såg ut då.

Ju fler stjärnor som kartläggs, desto träffsäkrare blir forskningen.– Gaia kommer att öka antalet uppmätta stjärnor radikalt. I dagsläget har vi kartlagt 100 000 stjärnor. Gaia kommer att kartlägga en miljard, och det är ändå bara en procent av

Vintergatans alla stjärnor, berättar ulrike Heiter.

Astronomerna vill bland annat få reda på stjärnornas positioner och rörelse, men också stjärnornas egen­skaper som ljusstyrka, temperatur och kemiska sammansättning. – Det är de två sista egenskaperna som vi i Uppsala är intresserade av,

berättar ulrike Heiter.De observationer som

behövs för att kartlägga stjärnornas temperatur och kemiska sammansättning fås via en fotometer och en spektrometer, som sitter på Gaia.

Uppsalaastronomer na arbetar för att få fram en mjukvara som utifrån Gaia:s information gör ana­lyser och beräkningar av stjärnornas egenskaper automatiskt.

Men för att veta om informatio­nen är tillförlitlig ska de även analy­sera ett mindre antal stjärnor med en oberoende metod för att sedan jämföra med resultaten från Gaia.– Förhoppningsvis stämmer det överens. Om inte kan vi åtminstone avgöra hur stora skillnaderna är.

Efter att Gaia gjort sitt, på sin bana runt solen, räknar forskarna med att dataanalysen kommer att ta cirka två år. – Det betyder att vi inte kan publi­cera något förrän 2020. Med den kunskap vi har då, kommer det troli­gen att bli nödvändigt att uppdatera skolböckerna, åtminstone när det gäller Vintergatans uppbyggnad och exoplaneter, säger Ulrike Heiter.

AnnEttE U WAllqVISt

FAKTA GAIA-PROJEKTET: Gaia är en satellit som byggs av ESA, European Space Agency. Uppskjut-ningen är planerad till slutet av nästa år i franska Guyana.

I Uppsala arbetar tre seniora forska-re och två doktorander med projektet. Det finns också ett svenskt forskarlag i Lund. De flesta forskare är baserade i Frankrike och Italien.

Gaia kommer att mäta allt på him-len som lyser upp till 400 000 gånger svagare än vad som går att se med blotta ögat.

Förutom stjärnor innebär det bland annat asteroider i solsystemet och planeter kring andra stjärnor.

Astronomin förändras när Vintergatan kartläggs

Uppsala Universitet Forskning

2:2

annons Hela Denna sektion är en bilaga Från Uppsala Univeristet annons

Foto: Mikael Wallerstedt

Hela Vintergatan ska kart läggas i sex dimensioner. Ett gigantiskt projekt som involverar hundra­tals forskare i hela Europa.

Astronomer i Uppsala bidrar med att utveckla mjukvara som ska fastställa stjärnors tempe­ratur och kemiska sammansätt­ning.

– Det här projektet kommer troligen att förändra hela astronomin, säger Ulrike Heiter som är forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Projektet heter Gaia och är namngett efter den satellit som i slutet av nästa år skjuts upp för att tillsammans med jorden ligga i en bana runt solen.

Där ska den sedan under fem års tid samla på sig och skicka astrono­misk information till forskare nere på jorden. Målet är att få information så att det går att ta fram en sexdimen­sionell karta över de stjärnor som finns i galaxen. Kartan ska förutom tre positionsdimensioner också inne­hålla tre hastighetsdimensioner. – Det handlar alltså om stjärnornas position och hastighet när de rör sig

inom galaxen, berättar ulrike Heiter. Hon berättar att en kartläggning

av himlen bygger grunden för all astronomisk forskning. Det är först när man har kunskap om varje stjärna som man kan studera himlakroppen som en separat enhet eller som en del av Vintergatan.– Om man sätter ihop all informa­tion går det att förstå hur Vintergatan uppstått och utvecklats. Det finns indikationer på att Vintergatan inte bildats som en enhet, utan att det var en större galax som uppslukade några mindre. Men exakt hur det gått till vet vi inte, säger Ulrike Heiter.

Genom att kartlägga stjärnornas positioner och deras rörelse över him­len går det att räkna bakåt i tiden var de befann sig vid en viss tidpunkt och hur Vintergatan såg ut då.

Ju fler stjärnor som kartläggs, desto träffsäkrare blir forskningen.– Gaia kommer att öka antalet uppmätta stjärnor radikalt. I dagsläget har vi kartlagt 100 000 stjärnor. Gaia kommer att kartlägga en miljard, och det är ändå bara en procent av

Vintergatans alla stjärnor, berättar ulrike Heiter.

Astronomerna vill bland annat få reda på stjärnornas positioner och rörelse, men också stjärnornas egen­skaper som ljusstyrka, temperatur och kemiska sammansättning. – Det är de två sista egenskaperna som vi i Uppsala är intresserade av,

berättar ulrike Heiter.De observationer som

behövs för att kartlägga stjärnornas temperatur och kemiska sammansättning fås via en fotometer och en spektrometer, som sitter på Gaia.

Uppsalaastronomer na arbetar för att få fram en mjukvara som utifrån Gaia:s information gör ana­lyser och beräkningar av stjärnornas egenskaper automatiskt.

Men för att veta om informatio­nen är tillförlitlig ska de även analy­sera ett mindre antal stjärnor med en oberoende metod för att sedan jämföra med resultaten från Gaia.– Förhoppningsvis stämmer det överens. Om inte kan vi åtminstone avgöra hur stora skillnaderna är.

Efter att Gaia gjort sitt, på sin bana runt solen, räknar forskarna med att dataanalysen kommer att ta cirka två år. – Det betyder att vi inte kan publi­cera något förrän 2020. Med den kunskap vi har då, kommer det troli­gen att bli nödvändigt att uppdatera skolböckerna, åtminstone när det gäller Vintergatans uppbyggnad och exoplaneter, säger Ulrike Heiter.

AnnEttE U WAllqVISt

FAKTA GAIA-PROJEKTET: Gaia är en satellit som byggs av ESA, European Space Agency. Uppskjut-ningen är planerad till slutet av nästa år i franska Guyana.

I Uppsala arbetar tre seniora forska-re och två doktorander med projektet. Det finns också ett svenskt forskarlag i Lund. De flesta forskare är baserade i Frankrike och Italien.

Gaia kommer att mäta allt på him-len som lyser upp till 400 000 gånger svagare än vad som går att se med blotta ögat.

Förutom stjärnor innebär det bland annat asteroider i solsystemet och planeter kring andra stjärnor.

Astronomin förändras när Vintergatan kartläggs

behövs för att kartlägga stjärnornas temperatur och kemiska sammansättning fås via en fotometer och en spektrometer, som sitter på Gaia.

Uppsala Universitet Forskning

2:2

annons Hela Denna sektion är en bilaga Från Uppsala Univeristet annons

Foto: Mikael Wallerstedt

N AT U R V E TA R E36 N R 9 2 0 1 2Uppsala Universitet – VetenskapsoMrådet För teknik och naturVetenskap Läs mer om vår forskning och våra ingenjörs- och naturvetarutbildningar – www.teknat.uu.se | e­post: teknat@uadm.uu.se

ANNONs HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet ANNONs

Ny app möjliggör kommUNIkAtIoN

vid katastrofer

Vid en katastrof slås ofta inter­net och 3G­nätet ut och den viktiga kommunikationen för­svåras.

En ny mobilapp som låter mo­biltelefoner kommunicera med varandra utan uppkoppling kan vara lösningen på problemet.

Det handlar om så kallad opportu­nistisk kommunikation. Det vill säga information som via blåtand eller wifi vandrar från den ena mobiltele­fonen till den andra i ett katastrof­område, tills dess att informationen kommer så långt att den når en telefon som kommer åt 3G­nätet. Därifrån skickas informationen till en server som i sin tur kan sända information till alla som prenumere­rar på tjänsten, oavsett var i världen de befinner sig.

Appen, twimight, har utvecklats på WISEnEt, Uppsala universitets centrum för forskning om trådlös sensorkommunikation, i samarbete

med tekniska högskolan i Zürich (EtH). Appen är en vanlig twitter­app för Android som anpassats för att vara användbar vid katastrofer. – Vi har sett att vid extrema hän­delser, som tsunamin i Japan och vid skogsbränder, använder sig folk av twitter och andra sociala medier för att kommunicera, säger Per Gunningberg, professor i datorkommu­nikation och ledare för WISEnEt. – Programmet går också att ladda ner till datorn. Fördelen med telefonen är att vi alltid har den med oss och att den också kan skicka information om positionen via gps. Dessutom har en telefon ofta bättre batteritid, säger Per Gunningberg.

med själva tweeten följer alltså även information om position. I twimight används också tele fonens övriga sensorer, som gör det möjligt att skicka med bilder, ljud och upp­

lysningar om telefonens rörelser. – Appen är framförallt tänkt att fungera i det akuta skedet. Det är då man kan göra som mest och rädda flest liv. Sedan kommer det räddningspersonal som kan kom­municera via satellit, säger Per Gunningberg.

För många kan infor­mationen efter en kata­strof vara livs avgörande, men det handlar också om att få kontakt med och hitta nära och kära efter en katastrof. – Det känns väldigt till­

fredsställande att vår forskning kan bidra till så stor humanitär nytta, säger Per Gunningberg.

Appen bygger på ett tvär­vetenskapligt arbete vid Centrum för naturkatastrofl ära där natur­vetare, tekniker, samhällsvetare och sociologer samarbetar. – I en stressad situation är det svårt att ta till sig nya funktioner, det

vet vi. Därför har vi gjort appen lik den vanliga twitter klienten som många människor är vana att använda, säger Per Gunningberg.

Appen var den första i sitt slag i världen när den presenterades i hös­tas, men sedan dess har den redan fått flera efterföljare.

AnnEttE U WAllqVISt

Foto: shutterstock

WISENEt tillämpningartransport järnvägsvagnar/tågöver-vakningssystem.miljöövervakning vattenrening, koldioxid, temperatur.Personlig övervakning bärbara datorenheter.Energi batteriutformning och uppvakningsgrunder. kommunikation och nätverk länkkvalitet, säkerhet och radioenergi. mobiltelefoni avläsningsanordning och förmedlingsnod.Nodkonstruktion robust, flexibel hårdvara och mjukvara.

Uppsala Universitet Forskning

2:2

37N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

annons

V E T E N S K A P

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET

Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar

skogshistorisk forskning m m.

Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång.

Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!Årsavgifterna är:

270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerandeInsättes på plusgiro 4806167-5.

Ange namn och adress.www.skogshistoria.se

H AV S M I L J Ö Havens försur-ning på grund av ökade halter av koldioxid i atmosfären är ett gan-ska nytt hot mot haven och ökar stressen i de marina miljöerna. Nu visar ny forskning vid Göteborgs universitet att även Västerhavet och Östersjön kommer att drabbas.

Tidigare har man trott att Öst-ersjön kanske skulle vara mindre hotat av försurning på grund av att det är övergött och har mycket syrefria bottnar. Men så är det inte.

- Den ökade övergödningen leder till att säsongsvariationerna i pH kommer att öka och långsik-tigt kommer pH-värdet att mins-ka, säger Anders Omstedt, forsk-

ningsledare för Bonusprogram-met Baltic-C.

Förutom ökade koldioxidhalter i atmosfären kan också Västerha-vet och Östersjön påverkas av hö-gre temperaturer och förändringar i sötvattentillförseln med mer ne-derbörd i norr och mindre i söder.

- Alla dessa effekter verkar mot ett surare hav. Men det är halterna i atmosfären som mest avgör hur sura kusthaven kommer att bli, säger Anders Omstedt.

En reducering av utsläppen av koldioxid till atmosfären och redu-cering av närsalter till Västerhavet och Östersjön är därför viktiga åtgärder som kräver en tuff fram-tida förvaltning, anser han. LEL

H Ä L S A SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa på ett effektivt sätt minskar vikten hos feta råttor och möss. Molekylerna är patentsökta och tillsammans med SLU Holding AB har forskarna nu startat bolaget Duttal AB för att fortsätta utvecklingen av en pro-dukt mot fetma. Ett nytt forskningsanslag möjliggör de förstudier som behövs för senare kliniska prövningar på människa.

År 2015 kommer cirka 2,3 miljarder vuxna att vara överviktiga och mer än 700 miljoner att ha fetma, enligt WHO:s uppskattningar. Globalt är fetma en av de vanligaste dödsorsakerna och leder ofta till hjärt-kärlsjukdomar, förhöjda halter av blodfetter och typ 2-diabetes.

Idag finns få godkända läkemedel mot fetma och övervikt och många medel som testats har haft oönskade biverkningar. De nya mo-lekylerna, som i grunden är modifierade triglycerider, där en av de tre fettsyrorna har bytts ut mot lipoinsyra, påverkar regleringen av energi-balansen i kroppen. Resultaten kommer snart att publiceras.

– Kroppens överskott lagras i form av kroppsfett. Vad våra moleky-ler gör, är att minska födointaget samt att stimulera kroppen att bränna fett istället för att lagra energin, vilket leder till viktminskning, säger Pa-resh Dutta. LEL

Östersjön blir surare

Modifierad fettsyra hopp för överviktiga

id förändringar har facket en vik-tig roll. Det kan handla om allt från expansioner till fusioner och

nedskärningar. Och personalen påverkas alltid på något sätt.

Det hände när branschorganisationen Svensk Mjölk kastade in handduken. Verk-samheten lever dock vidare under annan hatt.

Näringspolitiken hamnar tillsammans med mjölkkvalitet och nutrition på LRF inom den nybildade avdelningen LRF Mjölk. Den bondenära delen som handlar om avel, djurvälfärd, it och utveckling av mjölkföretagen går in i Växa Sverige.

– Tanken är att stärka mjölkbönderna. I den nya organisationen blir vi effektivare och drar nytta av varandras kompetenser, säger Anders Johannesson, ordförande för Saco-föreningen på LRF.

BRA PRocESS

Den direkta vinsten för bönderna uppskattas till två öre mer per liter producerad mjölk.

N AT U R V E TA R E38 N R 1 2 0 1 3

V

När Svensk Mjölk flyttar över till LRF och Växa Sverige, skulle tjugo

personer ha sagts upp. Efter fackliga förhandlingar blir hälften kvar.

– Vi har haft en bra dialog med arbetsgivaren. Nu kan vi tillsammans

lyfta Sveriges mjölkbönder, säger Lennart Holmström, ordförande i

Saco-föreningen på Svensk Mjölk.

insPiratörEn siD 38-39

ManuaLEn siD 40-41

LEDarskaP siD 42-44

PÅ nytt JoBB siD 45

stuDEnt siD 46-47

PLatsannonsEr siD 48-50

T E X T o c h F o T o l A R S - E R i k l i l J E B ä c k

Facket räddade kvar tio

Det var efter semestrarna i höstas som Svensk Mjölk flaggade för förändring. I ok-tober fattade styrelsen beslutet och de fack-liga förhandlingarna kom i gång i november.

Från början avsåg man att säga upp tju-go av totalt cirka nitttio på Svensk Mjölk, främst inom administration och kommu-nikation.

– Efter fackliga förhandlingar kom man överens om att tio tjänster skulle bort. Vi lyfte vissa funktioner och såg att fler be-hövdes på Växa Sverige, säger Lennart Holmström, ordförande för Saco-förening-en på Svensk Mjölk.

De flesta, runt sextio medarbetare, går över till Växa Sverige och tjugo till LRF Mjölk.

Han intygar att processen har fungerat bra så här långt med en positiv dialog mel-lan arbetsgivare och fack. Förhandlingarna blev klara i god tid innan den formella övergången den 1 januari. Flytten beräk-nas vara klar i slutet av januari.

BliR VASSARE

Saco-föreningen på LRF välkomnar de nya medarbetarna och är förstås positiv till att LRF går skadefritt genom fusionen utan att personal behöver sägas upp.

– Vi ser möjligheten att bli ännu vassare genom förstärkningen från Svensk Mjölk. Vi får tillgång till fler experter där utma-ningen är att försvara den svenska mjölken, som hotas av billig import, säger Anders Jo-hannesson.

Han påminner om de experter som finns på Ideon i Lund och jobbar med nutrition och mjölkkvalitet.

Det finns gott om utmaningar för den svenska mjölken.

– Antalet mjölkbön-der fortsätter att minska, vilket det har gjort under

Saco-föreningen är som en krockkudde mellan ledning och personal

i N S P i R AT ö R E N

Lennart Holmström.

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

lång tid och är nu nere i femtusen. Ett trend-brott är att även den totala mjölkproduktio-nen minskar, vilket är illavarslande för det som brukar beskrivas som ryggraden i jord-bruket.

Som EN kRockkUddE

För att möta jordbrukets utmaningar inser ledningen att det behövs en bra personalpoli-tik för att locka de bästa medarbetarna. I det ligger att ha goda relationer med facket.

– LRF uppmuntrar det fackliga arbetet. Vi har samma mål, men lite olika ingångar där vi tillsammans försöker hitta lösningar. Olika uppfattningar finns förstås, säger Anders Jo-hannesson.

Han beskriver Saco-föreningen som en krockkudde mellan ledning och personal, där det gäller att hantera information från båda håll på rätt sätt.

Vad händer med de fackliga frågorna?– Eftersom vi går på olika avtal kommer

det ske en så kallad inrangering, som inne-bär att de som kommer från Svensk Mjölk går över på vårt avtal, som bygger på kollektiv-avtal med Almega Tjänsteföretagen. De två fackklubbarna blir en med personal från gam-la Svensk Mjölk och LRF.

mER äN löNER

Tanken är att avtalen ska anpassas till varandra, både när det gäller löner och villkor. LRF:s po-licy är att lönerna ska vara marknadsmässiga, men inte löneledande.

– Att vara en modern attraktiv arbetsgivare handlar om mer än löner. Arbetstider och möj-ligheter till att jobba på annan plats, liksom se-mester och föräldralön betyder mycket. Här gäller det att vara kreativ, säger Anders Johan-nesson.

Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Na-turvetarna, har varit med under processen och gett stöd till Saco-föreningarna.

– Jag är imponerad över deras innovativa sätt att jobba. På ett tidigt stadium tog de kontakt med varandra för att underlätta övergången. Det kommer jag att tipsa andra akademikerför-eningar om vid motsvarande förändring. #

k a r r i ä r

Anders Johannesson, ordförande. Job-bar med att förbättra förutsättningarna för att driva företag på landsbygden. Är skogsmästare i botten.

– Det känns meningsfullt att engagera sig för andra och hitta bra lösningar för per-sonalen och för LrF som organisation. En hjärtefråga för mig är hur LrF ska fortsät-ta vara en attraktiv arbetsgivare.

Eva Anflo, representerar arbetstagarna i LRF:s styrelse. Hortonom som jobbar med företagsutveckling inom trädgård.

– Fackliga frågor har alltid engagerat mig. En drivkraft är att skapa bra relationer mellan ledning och personal. Det är spän-nande att jobba med människor och utma-ningen är att hitta bra lösningar.

Johan Thorburn, kommunikatör på Stiftelsen Lantbruksforskning, ekonom.

– Det är viktigt att forskningen är re-presenterad i det fackliga arbetet. Hit-tills har det varit en spännande resa både i det fackliga arbetet och att kommunicera lantbruksforskning.

Jonas Berglind, vice ordförande. Miljöingenjör och verksamhetsut-vecklare i miljö- och vattenfrågor på LRF region Mälardalen.

– Jag vill göra skillnad både för mig själv och mina medarbetare. Jag gillar att jobba tillsammans med andra för att hitta lösningar.

Va r F ö r s i t t E r D u i st y r E Ls E n F ö r s ac o - F ö r E n i n g E n ?

Fv Johan Thorburn, Jonas Berglind, Elba Rubilar-Abreu (Ombudsman, Naturvetarna), Eva Anflo och Anders Johannesson.

N AT U R V E TA R E40 N R 1 2 0 1 3

hörarna ser förväntansfulla ut när Gunilla Almström Persson lyser upp novembermörkret i

röd klänning och med stort hårsvall. – Att lämna avtryck genom att sticka ut,

vara originell och personlig vid presenta-tionen är ett bra sätt att bli ihågkommen, säger hon.

För att nå fram som egen företagare måste man lägga något extra till det man säljer utöver kärnprodukten. En säljande berättelse som är sann och trovärdig hjäl-per dig att sticka ut. Glassmästarna Ben & Jerry är ett bra exempel.

– Två collegekillar som bara ville ha kul och lata sig, gick en kurs i glasstillverkning och fick idén att göra den galnaste och go-daste glassen. Historien, eller skapelsebe-rättelsen, som Gunilla Almström Persson föredrar att kalla den, har bidragit till att den säljer över hela världen.

– En bra berättelse gör att det känns okej att betala mer för produkten.

Vad kan jag annars göra som egen före-tagare för att nå fram med mitt budskap?

– Nöjd-kund-försäljning är en väg, men det kräver tid och tålamod. En an-nan taktik kallar jag femmanna-försälj-ning, vilket jag tycker är den bästa vägen som konsult. Den går ut på att i alla soci-ala sammanhang passa på att berätta vad

Häng med på Saco:s Inspirationsdagar om företagande. I Sundsvall gav Gunilla Almström Persson goda råd om hur man kommunicerar för att påverka, och får folk att tänka i nya banor.

Konsten att få det sagt

m A N U A l E N

TEXT ch R i STi NA JägAR E i llUSTRATioN SARA-mARA / Söd E R B E Rg Ag E NTU R

Berättelsen speglar det jag är bra på, utan att jag säger det.

Å

Gunilla Almström Persson berättar på rätt sätt.

jag jobbar med, utan att vara för gåpåig. – På ett positivt sätt nämner jag vad som

ledde till att jag fick idén till ett eget före-tag. Berättelsen speglar det jag är bra på, utan att säga rakt ut att jag är bra, kunnig eller erfaren.

Gunilla Almström Persson tipsar om några konkreta råd för att bygga upp histo-ria: Tid, plats, person(er) och händelseför-lopp ska vara delar av den. En del politiker är duktiga på detta, till exempel. ”I torsdags

var jag på arbetsförmed-lingen i Gävle och träf-fade två jobbcoacher, Mia och Erik. Följande hände…”. Poängen med

detta är att man minns via konkreta detal-jer, de fungerar som krokar för minnet.

Hur berättar jag på rätt sätt?– Felet som många gör är att prata som

de skriver. Tricket är att förvandla texten till en talad variant, korta meningar med ett stycke information i varje. Om man läser ur manuset, tenderar man att markera punkt, kommatecken och frågetecken. Det är bättre att använda ett manus i stolpform eller bara öva på det man vill ha sagt.

– Ett knep för att få kontakt med åhö-rarna om man pratar inför flera är att ställa ja/nej-frågor. Det räcker då att folk nickar/skakar på huvudet, så kommunicerar man att man är i kontakt med gruppen. Om man ställer en fråga och inte får svar, besvara den själv på ett naturligt sätt.

– Ögonkontakt är viktigt, liksom att visa känsla och entusiasm. Men identifiera och undvik ”kallhål”, alltså en person som inte gillar det du säger och som gör dig osäker. Tanka bra energi och självförtroende hos dem som gillar ditt föredrag.

Ska man gestikulera?– Kommunikativa gester förstärker det vi

vill säga. Men undvik icke-kommunikativa gester såsom att skramla med nycklar eller pilla i ansiktet eller håret. #

k u r i osa: Berättelser skapar gemensam-het och identitet. De förklarar, underhåller och stärker minnet. storytelling startade på 1920-talet. olika indiangrupper studerades och jämfördes. gruppen med den starkaste kulturen överlevde längst. De har en gemen-sam identitet och värdegrund.

Lidia Suokko, projektmedarbe-tare på Sunds-valls kommun:

– Det var en av de mest engagerande, roliga och givande föreläsningar jag har hört. gunillas sätt att prata om hur man presenterar fakta passade mig. Jag arbetar med miljöfrågor och då kan det vara bra att inte bara påpeka hot, utan även blanda in känslor och humor som en del i presenta-tionen. nu har jag fått verktyg för detta och kan förmedla bud-skap bättre.

Anders Bose-nius, utvecklare på Kramfors kommun:

– Det var intres-sant, det är viktigt att få per-spektiv på det man gör. att ta sig tid att gå på sådana här fö-reläsningar är att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling. Det är viktigt att vara noggrann med ”skapelseberättelsen” och inte slarva med framställningen.

Elin Styf, sjukhus-fysiker på Läns-sjukhuset Sunds-vall Härnösand:

– Det är kunskap som alla har nytta av. Jag arbetar med ut-bildningar och får stor nytta av det hon har sagt, och ska för-söka göra mina föreläsningar ännu mer intressanta.

Mirjana Matko-vic, maskinope-ratör på Örnalp Unozon AB:

– Ett sådant här seminarium är rena rama festen! Jag uppskattade det verkligen, det ger må-bra och avkoppling. temat lockade, och det är bra att få chansen att träffa andra med-lemmar i naturvetarna.

41N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Ett bra föredrag startar med en ”ka-ramell”, som väcker intresse. sedan följer den tyngre informationen (ste-narna). när man märker att åhörarna tappar koncentrationen får man stanna upp och berätta något kontaktskapan-de eller känsloappelerande. En skämt-sam föredragshållare säger något ro-ligt, medan en mer inkännande person väljer något känslomässigt. Efter det kan man fortsätta med ”stenarna” igen, tills det är dags för ”tänder” eller ”stea-rinljus” igen. under hela föredraget växlar man på detta sätt, för att sedan avsluta med en ”karamell” som knyter ihop säcken.

S Å T YC K T E D E s o M Va r Dä r :

änk dig en arbetsplats utan motsättningar. Alla är över-ens om allt. Man pratar om

att det är högt i tak, men i själva verket lägger man locket på. Det skulle nog bli ganska trist och inte leda till någon ut-veckling.

I boken Konfliktkompetent ledarskap visar författaren och föreläsaren Emma Pihl att konflikter, om de hanteras och blir lösta på rätt sätt, ger möjligheter till utveckling och kreativa lösningar.

– Det är lätt att leda i medvind, men desto svårare när konflikter uppstår. Å andra sidan är de spännande och sätter chefen på prov. I ett första skede hand-lar det om att förstå konflikten, som ofta bottnar i motstridiga uppfattningar.

Men de kan lika gärna handla om att någon klampar in på annans område el-ler att någon inte tar sitt ansvar och skö-ter sitt jobb som det är tänkt.

lYFT BlickEN

När konflikter ska lösas är det lätt att grotta ner sig i detaljer istället för att hitta strukturer och se helheten ur ett helikopterperspektiv.

– Som chef ska man se hur struk-turer är i obalans, som till exempel när kroppsspråk och ord inte stämmer överens. Kroppsspråket avslöjar sinnes-

N AT U R V E TA R E42 N R 1 2 0 1 3

l E d A R S k A P

Det är få som känner sig bekväma med konflikter. Rätt hanterade leder de till utveckling och kreativa miljöer med högt i tak på riktigt. På Naturvetarnas Leadership Friday visade författaren Emma Pihl även hur konflikter kan förebyggas. T E X T o F o T o l A R S - E R i k l i l J E B ä c k

T

Konflikter somstämning, som inte går att dölja med vackra ord.

Emma Pihl talar om gemensamma sanningar och rätt beteende både mot varandra och gentemot kunder. De vär-den man ska leverera ska delas av alla.

– Alla beteenden kan förstås, men inte accepteras. Bra eller dåliga beteen-den finns inte, utan de är kopplade till sammanhanget. Kom ihåg att vi tolkar saker på olika sätt. En sanning för mig behöver inte vara det för dig.

olikA TolkNiNgAR

Som exempel nämner hon ordet ”oxe” som ger olika associationer för alla. För några är det en biff på tallriken el-ler trendiga skinnstövlar, medan det för andra är betande djur på en pastoral sommaräng. Jämför orden ”smink” och ”makeup”, ”dagis” och ”förskola”, som är namn på samma saker men som ger oli-ka associationer.

– Våra olika tolkningar är en källa till konflikt och krockar med varandra. Därför är det så viktigt att förklara vad man menar och att kommunicera med-vetet. Då agerar man på ett sätt som fö-rebygger konflikter, liksom när konflik-ter ska lösas.

SoPA UNdER mATTAN

Det sämsta man kan göra som chef är att sopa under mattan och hoppas att det löser sig.

– Kom ihåg att alla har ett ansvar. Om två personer har en konflikt bör man agera så här: ”Ni två pratar med varan-dra och kommer överens. Ni är vuxna människor som måste ta ansvar.”

Om medarbetarna inte lyckas lösa konflikten på egen hand måste chefen agera. Det vimlar av böcker med råd och dåd för hur man som chef ska göra. Emma Pihl lanserar en annan metod.

leder framåt

Emma Pihl pratade om sin bok Konfl iktkompetent ledarskap på Naturvetarnas Leadership friday.

k a r r i ä r

43N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Konflikter som leder framåt

Hon vänder på steken och låter bli att gå till botten med problemen.

SociAl löSNiNg

Det klassiska sättet att hantera konflik-ter har samma angreppssätt som vid teknikstrul, till exempel när kopierings-maskinen inte fungerar. Man analyserar problemet, söker orsaker och kommer fram till en lösning som sedan imple-menteras.Emma Pihl presenterar en lösning som mer hör hemma i sociala system.

– Försök hitta framgångsfaktorn, när det fungerar som bäst. Föreställ er ide-alfallet och identifiera första steget. När man studerar framgångar blir man bra på att skapa dem. Utgå från det som fungerar och låt det bli ännu bättre.

Minnesgoda läsare av den här tid-ningen minns Kjell Enhager från förra

5 byggstenar som förebygger konflikter

1. Syna och offentliggör dina och andras uppfattningar.

2. Klargör intentioner och roller. kommunicera dem.

3. Ge och ta sorterad feedback.

4. Locka fram teamets gemen- samma talanger.

5. Uppmuntra och stimulera medarbetarnas kreativitet.

Naturvetare, där han sa att framgång, ja även motgångar om man ältar dem, fast-nar i hjärnans minnesspår. Det är alltså lättare att nå framgång om man tänker framgång.

TYdlighET och FEEdBAck

Det bästa är förstås att konflikterna inte skapas. Emma Pihl bygger sitt konfliktförebyggande ledarskap på nio byggstenar.

– Kom ihåg att en god ledare preste-rar genom sitt teams gemensamma re-surser, idéer och förmågor. Med grus i maskineriet i form av konflikter preste-rar inte teamet på topp.

Några av byggstenarna handlar om värderingar och att man är tydlig med ens egna och andras uppfattningar. Kom ihåg att de ligger till grund för våra be-teenden. Klargör också roller, uppgifter och relationer.

– En grundregel är att otydliga spel-regler skapar konflikter. Lika viktigt är att ge feedback på rätt sätt, med viljan att stärka och uppmärksamma vad med-arbetarna kan förbättra.

Ännu en byggsten är att genom ledar-skapet uppmuntra till kreativitet.

– Konflikträdsla är ett av de största hindren för kreativitet och nya idéer. Premiera det som är bra i stället för att

fokusera på det som en medarbetare gjort fel. Fråga i stället vad intentionen var med det som blev fel. Att tillåta fel leder till en kreativ miljö där nya idéer kan födas.

Använd dagliga rutiner som förebyg-ger konflikter. I det, menar Emma, lig-ger i att ha möten där alla deltagare vet vad som gäller. Sätt alltid sluttider för möten, och håll dem. #

Försök hitta framgångs-faktorn, när det fungerar som bäst.

N AT U R V E TA R E44 N R 7 2 0 1 2N AT U R V E TA R E44 N R 1 2 0 1 3

l E d A R S k A P

N AT U R V E TA R E44 N R 1 2 0 1 3

På gång7 feb, kl 11.30-14 på göteborgs stads-museum . ny som chef – ett inspira-tionsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kanske på väg att bli chef.

8 feb, kl 8.30-10 i stockholm. Leader-ship Friday – chefen och medarbetaren

14 feb kl 13-16 i stockholm. Etik och ledarskap – ett seminarium med etik-forskaren tomas Brytting.

14 mars, kl 11.30-14 i karlstad. ny som chef – ett inspirationsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kan-ske på väg att bli chef.

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

F öR ch E FE R

Hur får jag grupp-en att fungera?Känner att stämningen i min arbets-grupp inte är på topp. Det förekom-mer snack bakom ryggen på varandra i stället för att medarbetarna pratar med varandra. Gruppen presterar fortfaran-de bra, men risken är att vi inte kom-mer att leverera om det fortsätter på det här viset. Vad ska jag göra?

Calle P

det låter som du skulle behöva arbeta med din arbetsgrupp för att få dina medar-betare att fungera bättre tillsammans. Det finns olika metoder för det. En bygger på

att identifiera problemen och försöka hitta lösningar. Det andra sättet, som jag rekom-menderar, är att utgå från idealläget och fråga vad du vill uppnå med gruppen och hur den ska fungera. Därefter formulerar du en vision för gruppens arbete.

Det som förmodligen skulle passa din grupp är handledning under en längre tid, för att ni tillsammans skall utveckla samar-betsformer och arbetssätt.

Förankra dina tankar i din egen ledning och i gruppen. För att nå resultat, bör du helst få med dig alla i arbetsgruppen. Handledning är inte och skall inte vara samma sak som ledarskapsutveckling. En-staka medarbetare skall inte vara i fokus eller känna sig utpekade, vilket är viktigt att tala om.

tänk på att kolla referenser och kompe-tens innan du knyter upp en konsult. Välj

en ledarskaps/organisationskonsult som du känner förtroende för. gör ett kontrakt utifrån en tydlig kravspecifikation. Be-stämd tid för regelbunden uppföljning. Du kan göra uppföljningen både tillsammans med konsulten och för dig själv. och när du utvärderar, tänk på att förändring tar tid. Det är ingen ”quick fix”. Enstaka kickoffer löser inte problemen.

några som ofta är duktiga på detta är företagshälsovår-den. Du kan också få tips genom naturvetarna chef.

Lycka till!

C H E F S F R Å G A N

Elisabet Engdahl LinderOMBUDSMAN FÖR CHEFER PÅ NATURVETARNA

löser inte problemen.

några som ofta är duktiga på detta är företagshälsovår-den. Du kan också få tips genom naturvetarna chef.

VaD F ick Du ut aV kon FLi ktsE M i nar i Et?

Johan Lindberg, konsultbolaget Tåga AB, gör utred-ningar, senast om att starta institut för toxikologi i Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje– Det var verkligen bra och lätt att känna igen sig. att se helheten ur ett helikopterperspektiv och ett annorlunda sätt att lösa konflikter, tar jag med mig.

Julia Carlström, vice vd och forskare vid Aquabiota Water Research– Det är lätt att fastna i beteen-

den. gå på djupet och titta bakom konflikten. Det kan hand-la om att skapa gemensamma värderingar. sätt upp mål och metoder för att nå dit. redan nu jobbar vi med sociala kon-fliktlösningar.

k a r r i ä r

45N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Vad jobbar du med? – Jag ansvarar för att kliniska prövningar ge-nomförs på rätt sätt, bland annat ser jag till att alla inblandade följer de lagar och regler som finns. Budgetarbete och att få olika funktioner att samarbeta effektivt ingår också.

Varför behövs kliniska prövningar? Man gör dem för att utvärdera säkerheten och effekten hos läkemedel eller medicin-tekniska produkter. Man kollar att läkemedlet tolereras av kroppen, vilka doser som ger ef-fekt och eventuella biverkningar. sedan görs det slutgiltiga testet av produktens effekti-

vitet. när produkten har blivit tillgänglig på marknaden övervakar man den för att kunna hitta eventuellt sällsynta biverkningar. Vilka etiska aspekter finns det?– Vi beskriver risker och nytta med den nya produkten. Etikkommittén och Läkemedels-verket gör noggranna bedömningar kring pa-tientsäkerhet med hänsyn till risk och nytta. Vilka risker som anses okej beror på hur komplicerad sjukdomen är.

Har det som inte får hända hänt?– allvarliga biverkningar är relativt ovanliga. En viktig del är att läkare bedömer om det finns samband mellan en biverkning och preparatet. allt rapporteras till en gemensam databas där man kan hitta ovanliga biverkningar. Det var så man upptäckte att vaccination av Pandemrix or-sakade narkolepsi hos barn och ungdomar.

Varför sökte du jobbet?– Efter sju år på mitt tidigare jobb ville jag ha nya influenser och utmaningar. Jag fast-

nade för irW consulting som jag kände till sedan tidigare.

Vad gör ditt jobb roligt?– Det är varierande och spännande att få samarbeta med många olika funktioner. Jag tycker också om att ha det ekonomiska an-svaret, liksom att planera och följa upp pro-jekten. Det är tillfredsställande att jobba med något som kan hjälpa människor. JR

Magnus testar nya läkemedelAtt göra skillnad för sjuka människor kan man kalla ett tillfredsställande jobb. det tycker magnus mattsson som är ny klinisk prövningsledare på iRW konsulting AB.

P Å N Y T T J O B B

Björn ForsbergNytt jobb: Landsbygds-direktör, Länsstyrel-

sen Dalarna.Tidigare jobb: Funktions-samordnare för jordbrukar-stöd, Länsstyrelsen Dalarna.Utbildning: Mark/växt-agronom.

Anna Djerf Nytt jobb: compliance

officer på regulatory affairs på gymgrossisten aB.Tidigare sysselsättning: student.Utbildning: Master-programmet i nutrition på stockholms universitet.

Anne-Li FiskesjöNytt jobb: utreda hur länsstyrel-serna kan

handlägga överklagade kommunala bygglovbeslut och detaljplanebeslut effek-tivare och snabbare.

Tidigare jobb: tjänstledig från tjänst som länsråd vid Länsstyrelsen i kalmar län.Utbildning: Jägmästare.

Andreas Englund Nytt jobb: ordförande i Jämtkrafts miljöfond, ett

uppdrag som kommer att bedrivas vid sidan av andre-as konsultverksamhet och uppdrag i Jämtkraft aB:s och naturvetarnas styrelse.Tidigare jobb: adjunkt Mitt-universitetet, projekt-

koordinator innovatum tek-nikpark.Utbildning: Ekoingenjör.

Emma Jonsson Nytt jobb: biomedicinsk analytiker på transfusions-

medicin (blodcentralen) på gävle sjukhus. Emma bör-jade arbeta där efter att ha avslutat sin utbildning i maj 2012.Utbildning: biomedicinsk analytiker vid uppsala uni-versitet.

F l E R P Å N Y T T J o B B

Magnus Mattsson har fått en ny utmaning.

N AT U R V E TA R E46 N R 1 2 0 1 34646

Studenter i Naturvetarna vill bygga broar till arbetslivetHar du koll på vad som väntar efter plugget? Många naturvetare har inte det. Därför är frågan om arbetslivskontakt under studie-tiden en fokusfråga för Naturve-tarna Student. Här möter du den nya styrelsen.

Josefine Klein, ordförandeutbildning: Molekylärbiologi på stockholms universitet.övriga uppdrag: sitter som studentrepresen-tant i förbundsstyrelsen.Varför vill du sitta i styrelsen? – Jag vill kunna påverka situationen för stu-denter och förbättra våra villkor. om man vill få till en förändring så måste man kämpa för det. Vad brinner du för? – Fokusfrågan! En av anledningarna till att jag själv sökte mig till naturvetarna var just för att få en bättre insyn i mina studiers an-knytning till arbetslivet och vad jag skulle kunna arbeta med efter studierna. Vad är ditt mål? – som ordförande vill jag att vi levererar och att vårt arbete leder till en förbättring för lan-dets studenter. Min utmaning blir att driva alla åt ett håll.

Leo Wallin, vice ordförandeutbildning: teoretisk fysik på Lunds universitet.övriga uppdrag: Ledamot i saco studentråds styrelse.Varför ska studenterna påverka er? – genom deras åsikter vet vi vad vi ska fo-kusera på och arbeta med. i år hade vi en e-kongress just för att göra det lättare för alla studenter att påverka vårt arbete.

Aelita Konstantinell, ledamotutbildning: Medicinsk biologi på Linköpings universitet.övriga uppdrag: studentambassadör för na-turvetarna och jobbar extra som personlig as-sistent. Varför sitter du i styrelsen? – Jag vill utvecklas inom styrelsen, både som person, student och ledamot. Jag tror att jag som har arbetslivserfarenhet kan bidra i job-bet med fokusfrågan.

Anna Nilsson, ledamotutbildning: Proteinvetenskap på Lunds uni-versitet. övriga uppdrag: studentambassadör för na-turvetarna. Jag jobbar även extra på ett bio-teknikföretag där jag framställer proteiner ur bakterieodlingar. Varför är fokusfrågan så viktig?

– För att många utbildningar saknar arbetslivs-anknytning. Många studenter vittnar om oro inför arbetslivet. Många studenter har ingen aning om vad de kan jobba med efter sina studier.

Josefine Jerlström, ledamotutbildning: Hus-djursagronom på sLu ultuna. övriga uppdrag: Jobbar extra som servitris på Väst-

göta nation i uppsala. Vad vill du åstadkomma? – Det är ett bra tillfälle att lyfta fram de frå-gor som har påverkat min utbildning. Det är viktigt att vi i påverkar saco studentråds sty-relse eftersom vi studenter blir starkare ju fler vi är.

Vi jobbar för dig: leo Wallin, Josefine klein, Anna Nilsson och Aelita konstantinell.

T E X T E R i k A l i N d B o m

47N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Lovisa Neik-ter, ledamotutbildning? agronom med inriktning lands-bygdsutveckling på sLu ultunaövriga upp-drag? studen-tambassadör för naturvetar-

na, aktiv i ultunas studentkår och jobbar på My academy med läxhjälp.Dina mål med året? – som studentambassadör för naturve-tarna blev jag väldigt intresserad av stu-denternas plats i samhället och hur vi prioriteras. Jag har även kommit i kontakt med många utbytesstudenter och förstått att vi har ett väldigt förmånligt system i sverige. Det vill jag utnyttja och jag vill göra skillnad! #

”Man måste våga vara lite kaxig och berätta vad man är bra på”Karin Ekstedt fick hjälp av Natur-vetarnas cv-coachning när hon an-sökte om en praktikplats på Stock-holm international water institute.

– Cv-coachningen gjorde att min ansökan blev mer professionell. Mina chanser att få jobbet har helt klart ökat.

Varför ville du ha cv-coachning?– Det här är det första jobbet jag söker som är kopplat till min utbildning så jag använde cv-coachningen för att se hur man skriver en

jobbansökan på ett mer akademiskt korrekt sätt. Jag vill verkligen ha det här jobbet så det kändes viktigt att skriva en bra ansökan.

Hur gick coachningen till?– Jag mejlade in min cv till er och sedan bollade jag den med en av era studentom-budsmän som även ringde upp mig för att diskutera saken, vilket var värdefullt. Efteråt skickade jag även in mitt personliga brev och det var samma procedur med det.

Vad tyckte du?– Jättebra, eftersom jag inte är så erfaren när det gäller att söka akademiska jobb. Därför är det skönt att veta att någon annan har kollat igenom den! Jag tyck-te även att jag fick ett bra bemötande med konstruktiv och utförlig kritik. Efter cv-coachningen blev min ansökan mer professionell och representativ.

Vad tar du med dig?– olika små tips om hur man kan byg-ga upp sin jobbansökan, som att den ska vara överskådlig och lättförståelig, vilket en luftig layout bidrar med. Man inte ska vara rädd för att sälja sig själv och vara lite kaxig och berätta vad man är bra på. tidigare tyckte jag att det kändes som att skryta.

Fick du jobbet? – Det vet jag inte än. nu väntar jag med spänning på besked.

Vad har du för utbildning:– nu läser jag hydrologi, hydrogeologi och vat-tenresurser på stockholms universitet. Jag har en kandidatexamen i geovetenskap i ryggen.

Skicka in din

jobbansökan!

Har du en jobbansökan som du vill få

feedback på? skicka i så fall in den till

student@naturvetarna.se så

återkommer vi så snart vi kan!

genom den adressen kan du även boka in för

karriärsamtal, intervjuträningar och mycket mer.

Läs mer om dina erbjudanden som student på

www.naturvetarna.se/student

Utnyttja ditt

medlemsskap!

Som studentmedlem i naturvetarna är du en viktig del av studentrådet. Du kan påverka styrelsens arbete direkt genom att kontakta studentrad@naturvetarna.se.

Följ vårt arbete arbete på Facebook: naturvetarna student, på twitter under namnet @naturvetarn

Nätverk inom grönytebranschen !

PROGRAM10.30-11.00 Mingel och kaffe 11:00-11:15 LIR önskar alla välkomna! 11:15 -12:00 Bosse Rappne berättar om Slottsträdgården Ulriksdals

framtidsplaner med växtdepå i Stockholm 12:00-12:45 Lunchbuffé 12:45-13.30 Byggros, Hasselfors garden och ISS presenterar produkter 13:30-14:15 Elisabet Engdahl Linder från Naturvetarna berättar om ”chefs- och ledarskap , vad ska man tänka på?”14:15-14:45 Fika och mingel 14:45-15:00 Kenneth Lundin från STAF, Trädgårdsanläggarna i Sverige lyfter frågan om samverkan i grönytebranschen.15:00-15:45 Claes Kempe från SMHI berättar om klimat och snö 15:45-16:30 Milad Rafinia från PEAB drift och underhåll berättar om vinterväghållning i Stockholm 16:30-17:00 Avslut med diskussion och mingel

Ett samverkansprojekt med LIR, STAF, SMHI, Naturvetarna, Hasselfors garden, Byggros, Slottsträdgårdar Ulriksdal, Landskapsbolaget, SpeedUp, PEAB drift och underhåll och ISS

På agendan:

• Entreprenörskap

• Snö och vinterväghållning

• Chef och ledarskap

• Samverkan

DAGÖppen LIRträfftorsdagen den 21 februari 2013

TID & PLATS 11.00-17.00Slottsträdgården Ulriksdals Slottsträdgårdsvägen 8 170 79 SOLNA, 08—514 822 30 ANMÄLAN Anmälan är bindande och bör göras senast den 14 februari Anne Heino, 0733—840 522, Landskapsbolaget Till: info@landskapsbolaget.se

Tänk på att det finns begränsat med platser, boka redan idag! En avgift på 500 kr debiteras vid frånvaro som inte är avanmäld senast den 19 februari 2013.

www.liraren.se GÄSTFÖRELÄSARE den 21/2 • Bosse Rappne från Slotts-

trädgårdar Ulriksdal

• Claes Kempe från SMHI

• Elisabet Engdahl Linder från Naturvetarna

• Milad Rafinia från Peab drift och underhåll

Öppen LIRträff Slottsträdgården Ulriksdal i Stockholm

21 februari 2013

Välkommen!

Inför 2013 tar vi nya friska tag för att tillsammans belysa och lösa bransch-frågor i god anda. Dagen bjuder på samverkan, entreprenörskap, ledarskap diskussioner om snö och vinterväghållning. I nätverket diskuterar vi även hur vi ska samverka för lösa behovet av ett övergripande branschorgan.

N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3 49

Läs mer om våra lediga jobb på www.holmen.com

Skogens roll växer i samhället. Vi behöver rekrytera fler skogligt utbildade för att utveckla skogen och dess produkter.

Du behövs för skogen

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt.

Mer information om tjänsterna och om Länsstyrelsen finns på: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Länsstyrelsen Västerbotten söker 4 medarbetare

2 Handläggare djurskyddskontroller

2 Handläggare av stöd till landsbygden: handläggare/ kontrollanter av lantbruksstöd med placering i Umeå och Skellefteå

Sista ansökningsdag är 13 februari 2013

Vi söker fältpersonalInstitutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa

har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Vi fältarbetar i HELA Sveriges skogs- och jordbrukslandskap, längs kusterna och i fjällen. Inför fält- säsongen 2013 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på hemsida: http://www.slu.se/srh

Vi ser fram emot din ansökan.

Nästa nummer av magasinet kommer

ut den 21 mars

Tema Material

(bokningsstopp 25 februari med materialdag 4 mars)

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

N AT U R V E TA R E50 N R 1 2 0 1 3

PA N E LD E B AT T PÅ U LT U N A:

BESPARINGAR HOTAR KVALITETEN

När: Onsdag den 13 februari, klockan 13-15. Var: Aulan i undervisningshuset, Ultuna.Anmälan: Senast 10 februari på www.naturvetarna.se/SLU-seminarium. Seminariet är kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Om du inte avanmäler dig kostar det 50 kronor.

Panelen består av:Eskil Erlandsson, landsbygdsminister Lena Andersson-Eklund, vice rektor SLUHans Andersson, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskapNågon från Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskapUlrika Johansson, SLUSS Ordförande

Moderator: Frida Lawenius, chef kommunikation och samhälle, Naturvetarna

– Jordbruket är viktigt för Sverige. Bönderna producerar högkvalitativa råvaror och skapar jobb. Be-tande djur håller våra marker öppna och ger biologisk mångfald, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Det rimmar illa med de besparingar som är på gång

på SLU. För att växa behöver de gröna näringarna vetenskaplig kunskap, som nu riskerar att urholkas.

Därför bjuder Naturvetarna och Ultuna studentkår in till paneldebatt. Studenter, forskare och lärare är inbjudna.

SÖKES: FORSKNINGS PROJEKT SOM BEHÖVER STORA MÄNGDER DATA FINNES: TUSENTALS SKOL BARN SOM VILL HJÄLPA TILL

Vetenskapsfesten ForskarFredag 2013 söker forskare som är intresserade av att samverka med skolelever över hela Sverige för att utveckla ny kunskap genom ett massförsök. De data som skoleleverna tar fram bör kunna ge forskningsresultat som är intressanta både för forskarna, eleverna och samhället i övrigt. Fyra liknande genom förda försök har gett stort genomslag i media. Mer info: www.forskarfredag.se/massexperiment Vetenskap & Allmänhet

201301-VA-Naturvetarna-annons-D.indd 1 2013-01-18 17:31

k a r r i ä r

51N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Hur mycket bör jag sticka ut?Jag är på väg att söka nytt jobb och våndas lite över min ansökan. Att fylla min cv med relevanta saker för tjäns-ten är inga problem. Desto större ut-maning är själva brevet. Hur personlig ska jag vara och hur mycket får det sticka ut? Jag vet att jobbet är attrak-tivt med många sökande.

F R Å g A E X P E R T E N :NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

F ö R d i g S o m ä R m E d l E m :

Skulle du klara dig på 18 700 kronor per månad?Säkert inte. Därför har naturvetarna en inkomst-försäkring som ger 80 procent av hela inkomsten upp till 80 000 kronor per månad om du blir arbets-lös. Den bygger på att du är medlem i a-kassan, som har ett tak på 18 700 kr per månad. inkomstförsäk-ringen gör att du inte behöver sänka din standard mer än marginellt under max ett halvår, under den tid du söker nytt jobb.

Viktiga frågor för naturvetareNaturvetarna driver samhällspolitiska frågor för naturvetare, vilket vi är ensam-ma om att göra i sverige. Det handlar om allt från utbildnings- och forskningsfrågor till att marknadsföra och förbättra naturvetares möjligheter på arbetsmarknaden.

har du rätt lön?inför löneförhandlingen

eller när du byter jobb kan det löna sig och prata med någon av

våra duktiga ombudsmän. De ger goda råd och tips på

hur du kan höja din lön.

Steget före i karriärenmissa inte vår kvalificerade karriärrådgivning. Här får du hjälp att komma vidare till nytt jobb, vare sig du är student, arbetslös eller vill pröva dina vingar på an-nat jobb.

Juridisk hjälpSom medlem i naturvetarna får du även professionell service i arbetsrätt, karriärutveckling och professions-frågor. Motsvarande hjälp går att köpa från fristående konsult, men då är tim-lönen densamma som medlemsavgift-en i naturvetarna under ett helt år.

Hej,

Det finns inga gränser för hur mycket du kan sticka ut, förutsatt att du ger en tro-värdig bild av dig själv, både i ansökan och

under intervjun. Du måste kunna stå för allt du presenterar. Då kan du vara hur kaxig som helst.

Var personlig men inte privat och tänk rele-vans för jobbet. Mottagaren ska vara i fokus. arbetsgivaren/rekryteraren är den som ska attraheras och bli nyfiken på att vilja träffa dig. om kreativ är en egenskap som efterfrå-gas, är det bra om det märks i din ansökan. Jobba med layouten, färger, fet stil och lik-nande. om kommunikativ är en efterfrågad förmåga, vill rekryteraren se att dina doku-ment kommunicerar din kompetens.

arbetsgivarna vill genom annonsen locka de bästa personerna och gör det oftast genom att skapa nyfikenhet redan i rubri-ken. Du kan tänka på samma sätt. använd

samma ord och matcha de efterfrågade kvalifikationerna, fyllda med dina unika och relevanta egenskaper, styrkor och kompe-tenser.

tänk sökmotor/databas – vad behöver jag ”tagga” för att sticka ut och slå igenom i bruset? undvik att beskriva dina arbetsupp-gifter, det är du som ska anställas, inte dina arbetsupp-gifter.

Mejla cv@naturvetar-na.se så coachar vi dina dokument.

chRiSTEl

liNdgREN

N Y F I K E N

Finns det liv i universum?Är du nyfiken på om det finns liv på andra planeter. Inom astrobiologin ryms allt från geo-logi och hydrologi till biokemi, genetik och med-icin. De etiska och filosofiska frågorna ska inte underskattas.

Det är tack vare de tekniska och naturvetenskapliga framstegen som det nu är möjligt att på allvar utforska ett universum som kanske är fullt av liv. Med teleskop kan jordliknande planeter hittas runt fjärran stjärnor och vi har rymdsonder som analyserar kemiska föreningar på solsystemets himlakroppar.

Tolv ledande svenska astronomer och astrobiologer lotsar dig på resan genom universum. Boken ställer vissa krav på förkunskaper. Men även en novis har utbyte av boken. LEL

S PA N A R I N

N AT U R V E TA R E52 N R 1 2 0 1 3

N Y M O D E LL

Ekonomi och miljö hand i handDet behövs en ny ekonomisk mo-dell för att rädda planeten. På köpet säkerställer man en fortsatt ekono-misk utveckling i världen. I boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries” föreslår Johan Rockström och Anders Wijk-man en rad åtgärder.

Med diagram och fakta gör de upp med myten om den eviga till-växten och samhällets ovilja att inse att planeten har gränser.

Deras poäng är ge naturkapitalet ett värde. Syftet är att stoppa ut-armningen av jordens resurser och att förlusten av biologisk mångfald både bromsas upp och tas med i företagens balansräkningar.

”Den enda lösningen är att angri-pa kriserna och problemen som en helhet, genom att tackla den finan-

siella krisen i samtidigt med frågor-na om klimat- och energisäkerhet och rovdriften på många ekosys-tem”, säger författarna. LEL

Rektor Bengt la rocken på hyllan

Sid 2

Tävla och vinn 650 kr i bio-biljetter SID 2

Ge oss din åsikt om ditt nya informations-blad SID 3

Expertsvar för dig om din a-kassa SID 45

AEA INFORMERAR NR 4 2012

AEA Sid 1 nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.07

P OT E N T I A L

Lära kvinnor chefa män

Det är tack vare de tekniska och naturvetenskapliga framstegen

B LO G G T I P S

Är du intresserad av livsmedel och CSR?Två ekonomiagronomer driver bloggen Absolutagronom.se. För den som är intresserad av livsmedelsproduktion, global livsmedels-försörjning, miljöfrågor och CSR finns mycket inspiration att hämta. Själv fastnade jag för appen som kan göra det möjligt för alla utan markägare i sin sociala krets att själv hugga sig en gran helt lagligt. Jag fick också reda på att Forskning och Framstegs specialnummer om Maten fått 2012 års publishingpris för infomagasin. Grattis! MT

R E S A I S V E R I G E

Våra landskapsdjur fi rar 25 årAtt varje landskap har begåvats med en egen blomma är allmänt känt. Färre känner till våra landskapsdjur. Boken ”Våra landskapsdjur – En resa genom Sverige” täpper till den kunskaps-luckan. Vi får bland annat veta att tjädern är Gästriklands landskapsdjur och trivs bäst i äld-re gallrad skog, som inte får vara för gammal.

Fakta som att högsta punkten i Gästrikland heter Lus-tigknopp och ligger 402 meter över havet, är en bonus. I den stilen fort-sätter det om alla landskap.

Visste du förresten att Lapplands landskapsdjur är fjällräv? Den är bara hälften så stor som en rödräv och växlar färg med årstiderna.

Författare till boken är biologen Anna Roos, som till vardags jobbar på enheten för miljögiftsforskning på Naturhistoriska riks-museet. Boken ges ut på Votum & Gullers förlag. Landskapsdjuren firar 25 år 2013 och utsågs inte av skogens konung, men väl av Sveriges konung. LEL

Fakta som att högsta punkten i Gästrikland heter Lus-

Författarna Johan Rockström och Anders

Wijkman.

Boken kom ut första gången 1996, men är minst lika aktuell idag.

Författaren, Barbro Dahlbom-Hall, har över 30 års erfarenhet av chefs- och ledarskapsutveckling. Hon anser att man inte ska bli ledare när man är för ung, det är en fördel att ha gått igenom en del av livets smällar och har mognat, mellan 45-55 är en bra ålder att bli chef.

Som bekant finns få kvinnor på toppnivå i chefspositioner och detta trots att nästan varenda VD säger att man verkligen jobbar på att få fram kvinnor i ledande posi-tioner. Barbro Dahlbom-Hall me-nar att den kompetens männen efterlyser finns, men att den iden-tifieras dåligt och blir inte heller tillvaratagen. Dahlbom-Hall är tyd-

lig med att en man som är chef har svårt att känna igen kvinnlig kompetens.

Boken innehåller massor med handfasta tips som att” man-liga medarbetare förväntar sig att du skall peka med hela handen och kritiserar dig när du gör det” och ”utveckla din förmåga till gap-skratt. Humor är vårt viktigaste va-pen”. Det är en viktig bok för kvin-nor som är intresserade av karri-ärutveckling men även för de som vill göra bra ifrån sig i arbetslivet.

Av Gunnar Hallbäck

Natur&Kultur pocket

53N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

Rektor Bengt la rocken på hyllan

Sid 2

Tävla och vinn 650 kr i bio-biljetter SID 2

Ge oss din åsikt om ditt nya informations-blad SID 3

Expertsvar för dig om din a-kassa SID 45

AEA INFORMERAR NR 4 2012

AEA Sid 1 nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.07

Ett karriärspår med solkurvor

Sedan ungefär ett år är Bengt Stenberg rektor på en av Uppsalas största grundskolor, Sunner-staskolan. Det är ett krävande jobb men Bengt gillar utmaningar. Möjligen är det därför han nu sitter här, om han själv skulle hitta en för-klaring:

– Jag hade nog egentligen aldrig någon rik-tig koll på vad det skulle bli av mig, säger han uppriktigt.

Bengt Stenberg hade lätt för sig under gym-nasieåren på Anderstorpsskolan, där hemma i Skellefteå.

– På den tiden var det studievägledaren som talade om vad man skulle göra. Efter studen-ten skulle jag läsa fysik, sa han. Så då valde jag det.

Sadlade om till juridiken efter fysikstudiernaBengt gjorde lumpen som morsetelegrafi st i Boden ett år, sedan sökte han till universitetet i Umeå. Men fysikstudierna blev bara en paren-tes, inte mer än en termin.

– Det var inte alls vad jag trott att det skulle vara, inte kul helt enkelt.

Bengt sadlade om. Till juridik, i Uppsala.– Och steg av inför sista terminen. Jag gjor-

de aldrig klar min uppsats. Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats just då, jag hade ett band tillsammans med en kille i samma studentkorridor – Tonys tangoorkes-ter. Och så hade jag träff at min fru och när vi fi ck vårt första barn tog livet liksom en annan riktning, man måste tänka på försörjningen, jurister hade det tuff t på arbetsmarknaden just då …

Känner man sig trygg i jobbet är det enklare att anta en utmaningBengt vände helt om, 360 grader, och var till-baka på sitt naturvetenskapliga spår. Han gick lärarprogrammet, med matte- och NO-inrikt-ning. Första jobbet som grundskolelärare hade han i Bålsta.

– Sedan blev jag faktiskt ”headhuntad” till Uppsala och Malmaskolan. Där trivdes jag verkligen, så alldeles oerhört bra!

Men att man är nöjd med det man har be-höver ju inte betyda att man inte är nyfi ken på att utvecklas, att gå vidare. Snarare tvärtom, från en stabil plattform kan det vara lättare att våga språnget. För Bengt Stenberg var det dags för en utmaning igen:

– Det är alltid kul att lära sig något nytt. Så när kommunen ordnade en intern ledarskaput-bildning, då gick jag den. För vet du, redan när jag började som lärare så tänkte jag nog faktiskt att ”en dag ska jag bli rektor”. Det är först i den rollen som man har en chans att påverka och göra skillnad.

Ledarskapsfrågor kan vara nästa inriktningAtt byta jobb innebär alltid en anspänning, men det är också stimulerande:

– Jag är inte särskilt äventyrligt lagd, jag tycker mycket om trygghet, men just därför har jag behövt utmana mig själv. I det här jobbet ligger utmaningen i skärningspunkten mellan troheten mot mina båda huvudmän staten och kommunen – det handlar om att följa reglerna och där har jag haft nytta av mina kunskaper i juridik – och lojaliteten mot personalen respektive barnen. I den fyrklövern fi nns ibland motstridiga intressen.

Vid 50, är man nöjd då? Eller kan det komma en ny kursändring?– Vem vet, ett rektorsförordnande är ju bara fyraårigt. Kanske skulle jag i så fall skaff a mig en forskarutbildning – ledarskapsfrågor är in-tressanta … Jag är mer teoretiker än praktiker och visst kunde det vara spännande att få för-djupa sig!

Man stakar ut kursen och håller sig till den, man går sin utbildning, ”blir” någonting, och på den ruta man ställt sig där står man kvar – eller? Bengt gick naturvetenskaplig linje, började läsa fysik, bytte till juridik, hoppade av, spelade rock, styrde upp studierna, tog lärarexamen ...

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

9000 Vad tycker du? Vad tycker du om nya AEA informerar? Skriv till oss på tycktill@aea.se eller lämna dina synpunkter på aea.se/aeainfo! Alla synpunkter belönas med en re� ex.

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala, har aldrig varit rädd för att ändra inriktning i arbetslivet.

Min mening

Därför är det viktigt för mig att vara med i AEA.– Det är klart att det ger en ekonomisk trygghet att vara med i A-kassan. Men jag tänker mig den som en omställningsförsäkring, och att det är något man har precis som man har andra försäkringar.

Kvinnor379 717

Män269 078

17,3% 6,9% 4,5%

Förgymnasial utbildning

Gymnasieutbildning

Eftergymnasial utbildning

Så många medlemmar har AEATotala antal medlemmar är 648 795. Gra� ken nedan visar andelen män och kvinnor.

Pluggisar har ljusare framtidStapeldiagrammet visar hur ut-bildningsnivån påverkar risken för arbetslöshet av de totalt 7,5 procent arbetslösa i Sverige 2011.

Tävling! Gissa vilket datum du tror vi blir 650 000 medlemmar och vinn 650 kronor i biobiljetter. Svara här: tycktill@aea.se

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

”Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats

just då.”

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala har en karriär som är allt annat än spikrak.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Arbetslösa AEA-medlemmar 9 000 av AEA:s medlemmar uppbar i september a-kassa (1,39 %) och 4 614 (0,71 %) � ck aktivi-tetsstöd.

”Nu kan de som arbetar för beman-ningsföretag få a-kassa på samma villkor som andra anställda. Ring oss på 08-412 33 00 för mer information.”Tomas Eriksson chef på Försäkringsjuridiskaavdelningen

GRAFIK: SARA BRANDBERG KÄLLA: SCB

AEA Mitten nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.08

Ett karriärspår med solkurvor

Sedan ungefär ett år är Bengt Stenberg rektor på en av Uppsalas största grundskolor, Sunner-staskolan. Det är ett krävande jobb men Bengt gillar utmaningar. Möjligen är det därför han nu sitter här, om han själv skulle hitta en för-klaring:

– Jag hade nog egentligen aldrig någon rik-tig koll på vad det skulle bli av mig, säger han uppriktigt.

Bengt Stenberg hade lätt för sig under gym-nasieåren på Anderstorpsskolan, där hemma i Skellefteå.

– På den tiden var det studievägledaren som talade om vad man skulle göra. Efter studen-ten skulle jag läsa fysik, sa han. Så då valde jag det.

Sadlade om till juridiken efter fysikstudiernaBengt gjorde lumpen som morsetelegrafi st i Boden ett år, sedan sökte han till universitetet i Umeå. Men fysikstudierna blev bara en paren-tes, inte mer än en termin.

– Det var inte alls vad jag trott att det skulle vara, inte kul helt enkelt.

Bengt sadlade om. Till juridik, i Uppsala.– Och steg av inför sista terminen. Jag gjor-

de aldrig klar min uppsats. Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats just då, jag hade ett band tillsammans med en kille i samma studentkorridor – Tonys tangoorkes-ter. Och så hade jag träff at min fru och när vi fi ck vårt första barn tog livet liksom en annan riktning, man måste tänka på försörjningen, jurister hade det tuff t på arbetsmarknaden just då …

Känner man sig trygg i jobbet är det enklare att anta en utmaningBengt vände helt om, 360 grader, och var till-baka på sitt naturvetenskapliga spår. Han gick lärarprogrammet, med matte- och NO-inrikt-ning. Första jobbet som grundskolelärare hade han i Bålsta.

– Sedan blev jag faktiskt ”headhuntad” till Uppsala och Malmaskolan. Där trivdes jag verkligen, så alldeles oerhört bra!

Men att man är nöjd med det man har be-höver ju inte betyda att man inte är nyfi ken på att utvecklas, att gå vidare. Snarare tvärtom, från en stabil plattform kan det vara lättare att våga språnget. För Bengt Stenberg var det dags för en utmaning igen:

– Det är alltid kul att lära sig något nytt. Så när kommunen ordnade en intern ledarskaput-bildning, då gick jag den. För vet du, redan när jag började som lärare så tänkte jag nog faktiskt att ”en dag ska jag bli rektor”. Det är först i den rollen som man har en chans att påverka och göra skillnad.

Ledarskapsfrågor kan vara nästa inriktningAtt byta jobb innebär alltid en anspänning, men det är också stimulerande:

– Jag är inte särskilt äventyrligt lagd, jag tycker mycket om trygghet, men just därför har jag behövt utmana mig själv. I det här jobbet ligger utmaningen i skärningspunkten mellan troheten mot mina båda huvudmän staten och kommunen – det handlar om att följa reglerna och där har jag haft nytta av mina kunskaper i juridik – och lojaliteten mot personalen respektive barnen. I den fyrklövern fi nns ibland motstridiga intressen.

Vid 50, är man nöjd då? Eller kan det komma en ny kursändring?– Vem vet, ett rektorsförordnande är ju bara fyraårigt. Kanske skulle jag i så fall skaff a mig en forskarutbildning – ledarskapsfrågor är in-tressanta … Jag är mer teoretiker än praktiker och visst kunde det vara spännande att få för-djupa sig!

Man stakar ut kursen och håller sig till den, man går sin utbildning, ”blir” någonting, och på den ruta man ställt sig där står man kvar – eller? Bengt gick naturvetenskaplig linje, började läsa fysik, bytte till juridik, hoppade av, spelade rock, styrde upp studierna, tog lärarexamen ...

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

9000 Vad tycker du? Vad tycker du om nya AEA informerar? Skriv till oss på tycktill@aea.se eller lämna dina synpunkter på aea.se/aeainfo! Alla synpunkter belönas med en re� ex.

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala, har aldrig varit rädd för att ändra inriktning i arbetslivet.

Min mening

Därför är det viktigt för mig att vara med i AEA.– Det är klart att det ger en ekonomisk trygghet att vara med i A-kassan. Men jag tänker mig den som en omställningsförsäkring, och att det är något man har precis som man har andra försäkringar.

Kvinnor379 717

Män269 078

17,3% 6,9% 4,5%

Förgymnasial utbildning

Gymnasieutbildning

Eftergymnasial utbildning

Så många medlemmar har AEATotala antal medlemmar är 648 795. Gra� ken nedan visar andelen män och kvinnor.

Pluggisar har ljusare framtidStapeldiagrammet visar hur ut-bildningsnivån påverkar risken för arbetslöshet av de totalt 7,5 procent arbetslösa i Sverige 2011.

Tävling! Gissa vilket datum du tror vi blir 650 000 medlemmar och vinn 650 kronor i biobiljetter. Svara här: tycktill@aea.se

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

”Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats

just då.”

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala har en karriär som är allt annat än spikrak.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Arbetslösa AEA-medlemmar 9 000 av AEA:s medlemmar uppbar i september a-kassa (1,39 %) och 4 614 (0,71 %) � ck aktivi-tetsstöd.

”Nu kan de som arbetar för beman-ningsföretag få a-kassa på samma villkor som andra anställda. Ring oss på 08-412 33 00 för mer information.”Tomas Eriksson chef på Försäkringsjuridiskaavdelningen

GRAFIK: SARA BRANDBERG KÄLLA: SCB

AEA Mitten nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.08

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Att ha ett arbete är mer än bara försörj-ning, även om a-kassan oftast har fokus där. Men vi ser också vägarna till nya jobb – vikten av att se alla möjligheter, ta alla chanser och inte ge upp. Ja, jag inser att någon kan tycka att det låter överdri-vet klämkäckt men faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbetslösheten lösas individuellt med bl.a. det stöd som t.ex. arbetsförmedling, a-kassa och omställningsavtal kan ge.

Med vårt nya medlemsblad låter vi AEA-medlemmar berätta om sina arbets-liv för att visa att även krokiga vägar kan leda framåt. Det visar sig ofta att även om det inte alltid blir som man tänkt det, kan det bli väldigt bra ändå! Först ut är rektor Bengt.

Så några ord om a-kassan och politi-ken. 2010 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över sjuk- och arbets-löshetsförsäkringarna. Den ska komma med sitt förslag till januari 2015. Våra medskick till utredningen är:

Förtydliga: det måste vara möjligt att förstå när man har rätt till a-kassa och hur stor den blir.

Förenkla: enklare ansökan ger ersättning snabbare och effektivare arbetssökande.

Om du har synpunkter kan du mejla mig på kabe@aea.se.Katarina Bengtson EkströmKassaföreståndare AEA

”Du räknas som arbetslös om du har förlorat arbetstid, är anmäld på arbets-förmedlingen, vill och kan ta lämpliga arbeten, och är aktivt arbetssökande.

Arbetsvillkoret innebär att du ska arbeta minst 6 månader med 80 timmar under en kvalifikationstid på i första hand 12 månader.

Dagpenningen är den ersättning du har rätt till när du är arbetslös. Som mest kan du få fem ersättningsdagar per vecka. Högsta möjliga dagpenning är 680 kronor om du varit medlem i minst 12 månader. Ersättningen är skatteplik-tig och pensionsgrundande.

Ersättningsperioden är det antal utbetal-da dagar som du som mest kan få utan att på nytt behöva uppfylla arbetsvillko-ret. En ersättningsperiod är 300 dagar och du som är förälder till barn under 18 år kan få sammanlagt 450 dagar.

Som mest kan du få 5 ersättningsdagar per vecka. Innan pengar kan betalas ut måste du klara av 7 karensdagar, d.v.s. vara arbetslös utan ersättning.

Till SiST

Krokig väg leder också framåt

katarina Bengtsson ekström Kassaföreståndare AEA

5 SVArTill dig som undrar över villkoren i a-kassan

1

2

3

4

5

faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbets-lösheten lösas individuellt

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

AEA Sista nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.09

57N AT U R V E TA R EN R 9 2 0 1 2

kan hon ha ansvaret för 50-60 medarbetare. Så många kan man inte ha. Gränsen borde gå vid 20 – eller ännu lägre.

– Jesus hade tolv lärjungar, och ändå var det en som gick snett, påpekade en kollega.

Både för välfärdssystemens och för nä-ringslivets skull är det viktigt att ge cheferna bättre förutsättningar – så att det är rimligt att ställa större krav på dem. Har man sagt produk-tivitet, så har man sagt chefer. Det är de som har de bästa förutsättningarna att locka fram förny-

else och bättre hushållning med resurserna.

GUNNARWETTERBERG, Samhällspolitisk chef, Saco

I skolan lärde vi oss om Sveriges naturtill-gångar, om malm och skog och vattenfall. Men en av våra viktigaste konkurrensfördelar är en kulturtillgång: den svenska chefskulturen.

Min äldste son specialiserade sig på pro-gramvaruutveckling och blev klar lagom till it-kraschen. Sämre tajming är svår att tänka sig. Men han gjorde något udda: han for till Indien och tog jobb i ett indiskt mjukvaruföretag.

På jobbet gick han runt som svenska nyex-ade valpar gör, såg det ena felet och kom på den ena idén efter den andra. Av en händelse fick han träffa bolagets vd, och hasplade ur sig vad han kommit på. Då spände indiern ögonen i honom och sade:

– Det där ska du inte ta upp med mig. Det ska du tala om med din supervisor. Sedan kan han ta upp det med sin supervisor – och hans supervisor kan möjligen ta upp det med mig.

Hierarkierna i Indien och Kina är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.

Produktivitet och effektivitet handlar i vardagen om små steg: den lilla iakttagel-sen, den gradvisa förbättringen, anpassningen av handgreppet eller genvägen man plötsligt upptäcker. Vem som bidrar till insikterna kan vara hugget som stucket, den nyfikne nyan-ställde lika väl som den erfarne omprövaren. Huvudsaken är att insikterna tas tillvara. Det är då det prestigelösa ledarskapet blir en kon-kurrensfördel. Om chefer klarar av att lyssna och ta till sig sina medarbetares påpekanden, oavsett deras position i hierarkin, då har verk-samheten bäst förutsättningar att utvecklas och komma vidare. Därför är det viktigt att slå vakt om den goda svenska chefskulturen.

G Ä S T K R Ö N I K A N

Chefen gör skillnad

HIERARKIERNA I KINA OCH INDIEN

ÄR EN AV SVERIGES VIKTIGASTE

KONKURRENSFÖRDELAR.

Det är temat i min rapport ”Cheferna – en svensk kulturtillgång” (www.saco.se).

I den politiska världen finns det ingen som ömmar för cheferna. På den röda sidan är det städerskor och undersköterskor som är varda-gens hjältar, på den blå hyllar man företagare och entreprenörer. Men det är cheferna som har nyckeln till framtidens välfärd.

Det gäller i stort. När ohälsan undersök-tes kunde sjuktalen variera kraftigt mellan till synes lika arbetsplatser. Det var che-ferna som gjorde skillnad. När man under-sökte varför somliga jobbar länge och andra tar förtidspension var det samma sak. Kon-takten med arbetsledningen var den enskilt viktigaste faktorn för individernas val.

Problemet är att cheferna ska räcka till för så mycket. Inom den offentliga sektorn

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Att ha ett arbete är mer än bara försörj-ning, även om a-kassan oftast har fokus där. Men vi ser också vägarna till nya jobb – vikten av att se alla möjligheter, ta alla chanser och inte ge upp. Ja, jag inser att någon kan tycka att det låter överdri-vet klämkäckt men faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbetslösheten lösas individuellt med bl.a. det stöd som t.ex. arbetsförmedling, a-kassa och omställningsavtal kan ge.

Med vårt nya medlemsblad låter vi AEA-medlemmar berätta om sina arbets-liv för att visa att även krokiga vägar kan leda framåt. Det visar sig ofta att även om det inte alltid blir som man tänkt det, kan det bli väldigt bra ändå! Först ut är rektor Bengt.

Så några ord om a-kassan och politi-ken. 2010 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över sjuk- och arbets-löshetsförsäkringarna. Den ska komma med sitt förslag till januari 2015. Våra medskick till utredningen är:

Förtydliga: det måste vara möjligt att förstå när man har rätt till a-kassa och hur stor den blir.

Förenkla: enklare ansökan ger ersättning snabbare och effektivare arbetssökande.

Om du har synpunkter kan du mejla mig på kabe@aea.se.Katarina Bengtson EkströmKassaföreståndare AEA

”Du räknas som arbetslös om du har förlorat arbetstid, är anmäld på arbets-förmedlingen, vill och kan ta lämpliga arbeten, och är aktivt arbetssökande.

Arbetsvillkoret innebär att du ska arbeta minst 6 månader med 80 timmar under en kvalifikationstid på i första hand 12 månader.

Dagpenningen är den ersättning du har rätt till när du är arbetslös. Som mest kan du få fem ersättningsdagar per vecka. Högsta möjliga dagpenning är 680 kronor om du varit medlem i minst 12 månader. Ersättningen är skatteplik-tig och pensionsgrundande.

Ersättningsperioden är det antal utbetal-da dagar som du som mest kan få utan att på nytt behöva uppfylla arbetsvillko-ret. En ersättningsperiod är 300 dagar och du som är förälder till barn under 18 år kan få sammanlagt 450 dagar.

Som mest kan du få 5 ersättningsdagar per vecka. Innan pengar kan betalas ut måste du klara av 7 karensdagar, d.v.s. vara arbetslös utan ersättning.

Till SiST

Krokig väg leder också framåt

katarina Bengtsson ekström Kassaföreståndare AEA

5 SVArTill dig som undrar över villkoren i a-kassan

1

2

3

4

5

faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbets-lösheten lösas individuellt

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

AEA Sista nr 4 2012 nytt format.indd 1 2012-12-17 19.09

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 1 2

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C KJAGAR INTE TROFÉER

Jakten på vildsvin behöver in-tensifieras och ske mer syste-matiskt för att inte stammen ska fortsätta att växa.

– Vi är på väg åt det hållet, med samordnad jakt på större områden, och oftare med hund. Vildsvinen är skygga, men nu har de blivit så många att man kan träffa på dem även dagtid.

När djuret är skjutet tas det ur skogen med en traktor el-ler frontlastare. Ibland flås det på plats.

– Efter hängning lämnar vi som regel bort det för styckning och vakuumpackning till det lo-kala slakteriet. Tidigare slaktade jag själv hemma, men det är inte så populärt hos familjen.

Köttet är förstås ett plusvärde för Lars-Göran. Men han är inte den som jagar troféer, utan nöj-er sig med att ha en sextaggare från rådjur hemma på väggen. Familjen är inte lika förtjust.

– I trofén ryms minnet av upplevelsen, där vi satt på passet i den tidiga gryningen med den spänning som jakt innebär. #

Han jagar upplevelserMånga naturvetare ägnar sig åt jakt på fritiden. En av dem är lantmästare Lars-Göran Wiberg som till vardags är kommunalråd i Hässleholm. – Köttet är ett plusvärde. För mig handlar jakt om avkoppling och att komma ut i naturen med vänner.

handlar det om avkoppling. Lika gärna som jag är i skogen med bössa så plockar jag svamp och bär med familjen eller äg-nar mig åt skogsbruk och får skogen att växa.

Han håller ändå med om att det är en särskild känsla när han träffar djuret med ett skott som dödar på ett säkert sätt.

– Man måste visa respekt för djuren och veta vad man gör. Att skjuta mitt i prick är en sport i sig. Men framför allt handlar det om att skjuta rätt, utan att skadeskjuta.

Desto fler rådjur och vildsvin har Lars-Göran Wiberg skju-tit under åren. Jakt har han i sig sedan barnsben, inspirerad av släktingar. Som lantmästare är han inte ensam om det intresset, som är ännu mer populärt bland skogsmästare och jägmästare.

FÖRDEL HA EGEN MARK

Det händer att han jagar vild-svin på egen hand, men oftast är

de flera. I hela jaktlaget ingår tio personer, som oftast är komplett under älgjakten.

– Det är en social aktivitet och ett tillfälle att träffas och bygga nätverk. Man fikar och grillar korv tillsammans.

Måste man äga mark för att få vara med?

– Det underlättar. Man kan också komma in i ett jaktlag ge-nom kontakter. Jag har 50 hektar egen mark. När vi grannar går samman har vi totalt 700 hektar mark att jaga på. På den ytan har vi en tilldelning på en stor älg och två kalvar per år. Att arren-dera mark för att få jaga är ett dyrt alternativ.

Han påminner om att vildsvi-nen har blivit för många i Sverige och är på gränsen till skadedjur. Det gäller särskilt jordbruket, med åkrar som betas sönder.

– Vi har ett ansvar att minska stammen genom avskjutning. Detsamma gäller rådjuren som söker sig in i folks trädgårdar.

Pulsen rusar och adrenalinet pumpar. Efter många timmar av fridfullt lugn knakar det till i skogsbrynet. Kaffet får vänta när Lars-Göran Wiberg höjer bössan.

Han ställer in siktet på älgen som intet ont anande går och be-tar av slyet. Men han upptäcker att djuret behöver växa till sig. Så han ger upp chansen att få skjuta sin första älg i livet.

– För att få en livskraftig stam med stora djur kan man inte skjuta vilken älg som helst. Av-elstjurarna måste få växa till sig och ge upphov till nya djur. Då kan man bli rikt belönad. Nyli-gen sköt vi en 17-taggare som är stort för att vara i norra Skåne.

VISA RESPEKT

Men det är inte själva skjutan-det som är tjusningen för Lars-Göran Wiberg. Det är upplevel-sen han är ute efter.

– Det är en härlig känsla att sitta på passet och vänta på att djuren ska dyka upp. För mig

JAGAR INTE TROFÉER

Jakten på vildsvin behöver in-tensifieras och ske mer syste-

Han jagar upplevelserMånga naturvetare ägnar sig åt jakt på fritiden. En av dem är lantmästare Lars-Göran Wiberg som till vardags är kommunalråd i Hässleholm. – Köttet är ett plusvärde. För mig handlar jakt om avkoppling och att

59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

V I LT I B A L A N SUngefär hundra tusen älgar brukar skjutas på hösten. Då återstår nästan trehundra tu-sen älgar. Antalet rådjur är fler, men svårare att uppskatta och fluktuerar starkt då många dukar under vid hårda vintrar. Vildsvinen är på väg att bli en landsplåga. Om inget görs kan stammen fördubblas till femhundra tusen djur om tre år, enligt Jordbruksverket.

DJ U R I SV E R I G E S O M JAG AS F Ö R KÖT T E T :Klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vild-svin och mufflon.

Rovdjur: Björn.

Småvilt: Hare, kanin och bäver.

Fågel: Fasan, rapphöns, ripa, tjäder, orre, ka-nadagås, grågås, sädgås, gräsand, bläsand, kricka, ejder, skrak, knipa, alfågel, vigg, duva, morkulla, nötskrika, björktrast, kråka och råka

KUNSKAP KRÄVS FÖR VAPENMan måste ha jägarexamen för att få skaffa sig jaktvapen. Utbildningen ger kunskap om vilt, lagstiftning, skytte och olika jaktformer. Ut-bildningen brukar pågå mellan tre och fem da-gar i kombination med självstudier. En stor del av kurstiden tillbringas på skyttebanan.

V I LK A VA P E N G Ä LLE R?Börja med att skaffa ett godkänt vapenskåp. Den så kallade studsaren är ett kulvapen som har blivit vanligare. Enligt Jägareförbundet bör det räcka med en 6,5x55 för den som ska jaga småvilt, rådjur och hjortdjur. För älg och vildsvin krävs större dimensioner. När det gäl-ler hagelvapen väljer de flesta en hagelbock, som är lämplig för rådjur, hare och räv.

K I K A I N T E E F T E R P R I S E TSnåla inte när du ska skaffa kikarfäste och siktesoptik. Det lönar sig att lägga några extra kronor på kvalitet.

T R E M I L JA R D E R K R O N O R En färsk forskningsrapport visar att jaktens värde ökar och uppgår till tre miljarder kronor per år. I det ligger ett rekreationsvärde som är dubbelt så stort som köttvärdet. En jaktdag på älg värderas till 550 kronor per dag och utövare.

M AG E R T KÖT T4 procent av allt kött som äts i dag är viltkött. Totalt hamnar 16 000 ton viltkött på svens-ka matbord. Köttet är magert och kan lagras längre i frysen än annat kött. Två till tre år är inga problem bortsett från vildsvinskött som är fetare.

M U ST I G K A R A KTÄ REn ny sensorisk studie vid Kristianstads högskola beskriver viltköttets smaker så här: Syrligt, blod, metalliskt och har en mustig ka-raktär av jord och skog. Viltköttet beskrivs ock-så ha en tydlig svaveldoft.

LAR S-GÖRAN WI B E RG

Aktuell: Jägare i norra Skåne, utanför Hässleholm.

Utbildning: Lantmästare.

Jobb: Kommunalråd i Hässleholms kom-mun (ca 50 000 invånare). Ekonomi, led-ning och näringslivsfrågor engagerar sär-skilt. Gillar att hela tiden lära nya saker och att påverka. Bredband till alla, skol-frågor och öppet landskap med livskraf-tigt jordbruk brinner han för.

Jagar helst: Älg, rådjur och vildsvin.

Fackligt: Var förste vice ordförande i Agrifack innan fusionen till Naturvetarna. ”Den erfarenheten har varit till nytta i kar-riären.”

Familj: Bor i Hässleholm med fru och tre barn.

N AT U R V E TA R E60 N R 1 2 0 1 3

VAR MT VÄLKOM NA!

Delförbundet skogsakademikerna bjuder in till årsmöteDatum: Måndagen den 15 april Plats: Plenisalen, KSLA, Drottninggatan 95 B Tid: 14.00 -16.00 Kontakt: Annika Strand, skogsakademikerna@naturvetarna.se

Nutritionistföreningen bjuder in till årsmöte Datum: Tisdagen den 12 februariPlats: Naturvetarnas kansli i Nacka, lokal MagnumTid: 18.00 - 20.30 Anmälan: nutritionistforeningen@gmail.com

Sista anmälningsdag 7 februari, kom ihåg att beställa specialkost om du behöver det.

Djurskyddsinspektörernas riksförening, DIRF bjuder in till årsmöteDatum: Tisdagen den 5 mars Plats: Quality Hotel, ArlandastadTid: 17.00 - Kontakt: Eva Eriksmarck, styrelsen@dirf.se

Dietisternas riksförbund, DRF bjuder in till årsmöteDatum: Söndagen den 17 mars Plats: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Auditoriet Kammaren.Tid: 13.00 -Anmälan: Evelina Dahl, evelina@drf.nu. För mer information se vår hemsida www.drf.nu

ÅRSMÖTEN PROFESSIONS-FÖRENINGAR

Agronomförbundetbjuder in till årsmöteDatum: Lördagen den 9 mars Plats: UltunaKontakt: ordf@agronomforbundet.seMer information kommer att fi nnas på www.agronomforbundet.se

61N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

1.2.

3.

Här bjuder vi på ett smakprov från Naturvetarnas löne-statistik, som bygger på den löneenkät som medlemmarna svarade på i höstas. Mer statistik hittar du på www.naturvetarna.se/lonestatistik.

Tänk på att:Lönestatistiken fungerar som ett riktmärke, så använd statistiken som ett av flera verktyg för att höja lönen. Det framgår till exempel inte om man har unik kompetens eller annan färdighet som arbetsgivaren kan dra nytta av.

Sätt ett pris på dig självFundera på vad du kan göra för att komma upp på en högre lönenivå, i klass med de bästa i din befattning. För att nå dit kan det handla om att ta på sig nya arbetsuppgifter, ta ett större ansvar eller att du höjer din kompetens.

Vad räknas som lön?Statistiken bygger på att man jobbar heltid, vilket innebär att deltidslöner räknas om till heltidslöner. Resultatlön som bonus ingår i lönen, liksom fri lunch och tjänstebil. Däremot ingår inte övertids-ersättning och semesterersättning i statistiken.

Vad tjänar akademiker?Mer detaljerad lönestatistik för din yrkesgrupp hittar du på www.naturvetarna.se/lonestatistik. Där kan du också jämföra din lön med akademiker i andra branscher.

Individens kunskap och kompetens.Lönen ska spegla individens kunskap och kompetens för relevanta arbetsuppgifter.

AnsvarLönen ska öka med ökat ansvar.

Arbetsuppgifternas omfattning, innehåll och svårighetsgradJu mer kvalificerade och svåra arbetsuppgifter man har desto högre lön.

N AT U R V E TA R E62 N R 1 2 0 1 3N AT U R V E TA R E62 N R 1 2 0 1 3

Siffrorna som redovisas är medellöner för dem som arbetar heltid och har fått sin lönehöjning för 2012.

PR IVAT SE KTOR

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 42 360 72 513 98 578

Mellanchef 39 080 52 413 71 850

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

30 989 43 393 54 520

Annan typ av chef 32 316 47 660 57 431

Handläggare 26 840 33 287 39 720

Specialist 29 260 40 611 51 473

Projektledare 29 520 39 194 49 951

Assistent 23 500 28 700 32 400

Skogsindustri

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 37 500 61 839 85 750

Mellanchef 53 579 62 154 64 580

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

34 000 45 886 53 000

Annan typ av chef 42 300 52 465 57 251

Handläggare 31 490 41 088 51 785

Specialist 31 550 42 601 51 000

Projektledare 35 535 45 236 54 396

Assistent 27 550 36 307 42 496

IT/Telekom

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 32 920 58 134 92 800

Mellanchef 41 700 60 577 76 800

Enhetschef/1a linjens chef/gruppchef

39 380 53 092 66 108

Annan typ av chef 39 250 44 047 49 843

Handläggare 26 480 33 973 45 120

Specialist 29 000 39 871 49 250

Projektledare 27 042 36 410 42 550

Assistent 22 650 26 196 30 725

Lantbruk

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 36 790 62 690 85 356

Mellanchef 36 143 61 072 79 950

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

29 750 43 037 52 550

Annan typ av chef 30 020 47 222 57 660

Handläggare 26 140 34 263 42 030

Specialist 29 000 39 827 49 820

Projektledare 29 580 38 233 47 260

Assistent 21 602 26 541 31 180

Annat privat företag/organisation/stiftelse

Läkemedelsindustri, bioteknik10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 40 000 63 547 85 000

Mellanchef 51 200 77 580 93 780

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

39 380 53 099 66 108

Annan typ av chef 41 643 56 431 63 000

Handläggare 29 500 38 115 47 863

Specialist 32 104 44 400 57 600

Projektledare 33 560 47 358 63 000

Assistent 24 460 31 389 38 824

63N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

KOMMUNAL SEKTOR

LAN DSTI NG

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 48 500 57 982 67 000

Mellanchef 37 550 48 375 58 100

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

31 800 38 802 45 270

Annan typ av chef 28 940 36 680 45 720

Handläggare 25 500 31 576 41 734

Specialist 29 123 35 512 44 990

Projektledare 27 280 32 316 35 720

Assistent 23 283 24 415 25 547

Kommunalt bolag

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 40 860 50 885 62 000

Mellanchef 33 880 42 434 48 560

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

30 445 39 152 47 130

Annan typ av chef 26 900 36 401 43 326

Handläggare 26 200 30 102 33 390

Specialist 27 410 32 977 39 000

Projektledare 27 210 32 161 36 865

Assistent 20 333 25 675 30 300

Kommun

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 40 982 60 271 71 600

Mellanchef 39 265 55 217 67 350

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

30 895 41 285 52 118

Annan typ av chef 24 300 39 690 52 410

Handläggare 24 920 32 052 40 060

Specialist 25 060 33 007 43 707

Projektledare 28 100 35 319 43 900

Assistent 21 500 25 866 30 220

Landsting

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 45 700 55 433 62 000

Mellanchef 41 840 55 335 59 820

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

35 380 45 594 55 500

Annan typ av chef 31 730 41 754 47 250

Handläggare 27 000 34 331 41 150

Specialist 29 000 34 715 40 510

Projektledare 29 100 34 460 40 300

Assistent 22 450 24 907 27 700

Universitet/högskola

10:e per-centilen

Medel 90:e per-centilen

Högre chef 45 510 62 361 80 300

Mellanchef 44 860 57 837 72 400

Enhetschef/1a lin-jens chef/gruppchef

32 535 41 941 49 030

Annan typ av chef 27 760 43 580 61 170

Handläggare 25 500 31 831 39 000

Specialist 28 550 38 064 46 750

Projektledare 29 860 35 300 42 180

Assistent 22 950 26 843 30 500

Statlig myndighet inkl. bolag

STATLIG SE KTOR

FORS KN I NG – Det är en bra rapport som jag har läst med stort intresse. Den låga rörligheten inom akademin och med utländ-ska universitet, liksom med näringslivet är ett problem.

Några saker kommer att göras för att öka rörlig-heten.– I forskningspropositionen satsar vi på unga forskare och inför meriteringstjänster som kan leda till fasta an-ställningar. Räcker det?– Universiteten och hög-skolorna har en viktig roll. En nyckel är att få med dem på tåget. Vi har gett dem förutsättningar med ökat eget ansvar och myck-et nya resurser. Vi kommer att ge tydliga signaler om att kvaliteten måste höjas. I det ligger att öka rörligheten.

En ut-redning ska titta närmare på ledar-skapet och effektivi-

teten inom universitet och högskolor.

Vad kan bli bättre?– Vi har bland annat pe-kat på att många lärosäten ofta interrekryterar i stäl-let för att få in friskt blod. Även där handlar det om att öka rörligheten. Men det är inga lätta frågor, så debatten lär fortsätta.

Ett sådant tillfälle är seminariet på Karolinska institutet 29 januari, där Peter Honeth deltar för att bland annat prata om det excellenta ledarskapets betydelse för excellent forskning. LEL

Naturvetarna möter HonethNaturvetarna har träffat statssekreterare Peter Honeth och diskuterat Naturvetarnas rapport om forskarnas rörlighet.

N AT U R V E TA R E64 N R 1 2 0 1 3

GASTRONOM I Matambassadör Hans Naess vill att dietister och nu-tritionister kliver fram och tar plats i matbranschen. De behövs för att få in kvalitet och hälsa i satsningen på Mat-landet Sverige.

Mat, lust och hälsa var i fokus på ett seminarium en kväll i december. Ma-tambassadören Hans Naess möte med dietister och nutritionister var lite av en krock mellan olika synsätt på mat.

– Kom ut på banan, vi behöver er i jobbet med Matlandet Sverige. Mat är i första hand njutning, sa han och provocerade publiken, som inte var sen att reagera.

En dietist, som jobbar med skolmat, protesterade och förklarade att hon brinner för mat och måltiden och för-söker få den njutningsfull.

SPÄNNINGSFÄLT

Hans Naess beskriver det som ett spän-ningsfält mellan njutning och hälsa, där njutningen vinner med hästlängder om han får bestämma. Därför dissar han margarin och hyllar det äkta smöret utan att få publiken med sig.

Vad är Matlandet Sverige?

När njutning och hälsa förenas

16 000 svarade på löneenkätenTack till alla som svarade på löneenkäten i höstas. Svarsfrekvensen hamnade på 61 procent, förra året var den 53,5 procent. I absoluta tal inne-bär det runt 1600 fler svar i år än förra året.

– Vi har fått in tillräckligt många svar för att kunna göra en tillförlitlig lönestatistik, säger Kristofer Jer-vinge, utredare på Naturvetarna.

Med runt 16 000 svar ger Naturvetarna åtta vat-tenpumpar till ett vattenprojekt i Afrika. Det är hjälp-organisationen Action aid som administrerar stödet. Vattenprojektet ryms inom det fokusområde som ska främja hållbart jordbruk och att utsatta människor ska ges möjlighet att ta kontroll över naturresurser.

NATURVETARE I DET GASTRONOMISKA SAMTALET

Nutritionist Camilla Gard och dietist Veronica Eriksson kommer att delta i det gastronomiska samtalet inom ramen för Matlandet Sverige.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Peter Honeth.

– Det hela började med att lands-bygdsminister Eskil Erlandsson fick en vision, där Sverige skulle bli ledande på mat i Europa. I det ligger att barn och äldre ska få den bästa maten i sko-lor och äldreomsorg, sa Hans Naess.

FLER STJÄRNOR

Matlandet Sverige har pekat ut fem om-råden att satsa på. Dessa är jord- och trädgårdsbruket, turism, restauranger, offentliga storkök och förädling.

– Vi måste hitta ett språk för våra produkter, allt från raps och potatis till äpplen. I stället importerar vi gröna äpp-len från Nya Zeeland, som inte gör nå-gon glad. Skolbarnen ska få möta ister-band när den är som bäst.

Hans Naess vill få in fler stjärnor i matkedjan, inte bara kockar, utan även lantbrukare och nutritionister. LEL

Matambassadören Hans Naess pratar mat med nutritionist Maja Ullberg och dietist Veronica Eriksson på en välbesökt seminariekväll.

65N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

STOLT Erik Allard är ny om-budsman på Naturvetarna med ansvar för universitet och hög-skolor. Han tar över efter Mo-nika Elowson som går vidare i karriären.

– När jag såg det lediga job-bet i den här tidningen kände jag direkt att det var för mig. Jag är stolt över att få jobba med något meningsfullt och att hjälpa andra.

Som disputerad i analytisk kemi är han hemma i den akademiska världen och är medveten om de hinder som finns för forskare.

– Jag vill medverka till att skapa en bra arbetsmiljö så att forskarna kan ägna sig åt det de är bäst på. Ett problem är de otrygga anställningarna för dok-torander som fortfarande finns kvar på en del universitet. Jag vill ha ordning och reda med fasta tjänster och trygghet även för doktorander. Viktigt är också att höja lönerna inom akademin.

Han ser

också möjligheter att utveckla re-lationen mellan handledare och doktorander.

– Ofta handlar det om brist på kommunikation där man inte har stämt av förväntningar med varandra, vilket är en grogrund för missnöje och konflikter. Det drabbar både doktoranden och handledaren.

Hur råda bot på det?– När skadan väl har skett så

kan Naturvetarna hjälpa till att lösa problemen. Men helst ska de inte uppstå. Med seminarier och utbildningar hoppas jag kunna fö-rebygga problem av det slaget.

Erik har ett brett naturveten-skapligt intresse och föredrar att följa föreläsningar på webben framför att slötitta på tv. Han tip-sar om kursen ”Human behavio-ral biology” vid Stanford Univer-

sity, som finns på Youtube. Astronomi och att vistas

på familjens skogsfastig-het i Kilsbergen ligger också varmt om hjärtat. Men det är trombonen

som får honom att kom-ma loss. Han spelar i stor-bandet Rockford Big Band och i den hårdrockande

Metallkvartetten. LEL

N Y PÅ N AT U R V E TA R N A

Erik hjälper forskare i akademin

fasta tjänster och trygghet även för doktorander. Viktigt är också att höja lönerna inom akademin.

Han ser

sity, som finns på Youtube. Astronomi och att vistas

på familjens skogsfastig-het i Kilsbergen ligger också varmt om hjärtat. Men det är trombonen

som får honom att kom-ma loss. Han spelar i stor-bandet Rockford Big Band och i den hårdrockande

Metallkvartetten.

Erik Allard efter-träder Monika Elowson.

Krav på 2,8% i årAvtalsrörelsen 2013 är igång. Den 19 december lämnade Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer yrkanden till IoK, som nu-mera heter Innovations och kemiarbetsgivarna.

– Fokus ligger på lönefrågor och löneprocessen där vi yrkar på en höjning av lönerna med 2,8 procent vid en ettårig avtals-period, säger Maria Kylberg, ombudsman på Naturvetarna.

Andra viktiga frågor är arbetstidsfrågor, såsom restid och övertidsfrågor som hänger samman med vilo- och skyddsfrågor i arbetstidsavtalet.

– Vi vill också se förbättringar av föräldraledighetstillägget där vi yrkar på en månad utöver de fem som finns idag. Ett an-nat yrkande är en löneutfyllnad på 90 procent av lönen då för-älder gör uttag av tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse.

3,7 % fler medlemmarUnder 2012 växte Naturve-tarna med 3,7 procent bland de yrkesverksamma medlemmarna. Sär-skilt bra gick det inom kommuner och landsting där medlemmarna blev 10,2 respektiver 13,2 procent fler. Vid årsskiftet uppgick antalet medlemmar till 31 735.

Att situationen är bättre i Sverige än de flesta andra länder i Europa har väl inte undgått någon. Därför är det med stort intresse som jag noterar att EU-kommissionen listat biolog som ett bristyrke...Från Naturvetarbloggen, Marita Teräs

”

Emma Mårtensson ser ett stort

behov av att driva naturvetares

frågor inom landstingssektorn.

Hon arbetar som sjukhusgenetiker

på Region Skåne i Lund. Sedan i

våras är hon ordförande för den

nystartade professionsföreningen

Sveriges sjukhusgenetiker, SSG.

Vad driver dig att arbeta fackligt?Det finns ett stort behov av att driva natur-vetares frågor inom landstingssektorn. Här finns inte så många naturvetare och ofta tillhör dessa många olika yrkesgrupper med få medlemmar i varje. Det är då lätt att i en stor organisation bli förbisedd exempelvis när det gäller att skapa karriärvägar inom olika specialiteter. Det är också viktigt att öka kunskapen om naturvetares nyckelroller inom vården, framför allt hos HR-personal, som oftast är de vi möter i förhandlingar och överläggningar. Jag är också ordförande i den lokala naturvetarföreningen.

Vad är er målsättning med professi-onsföreningen?Vi är endast 31 sjukhusgenetiker i hela lan-det. Då blir det svårt att driva professions-frågor enbart på en lokal nivå, särskilt inom stora organisationer som landstingen. Vi vill ha en tydlig, nationellt gällande definition av yrket, samt en skyddad titel. Vi har inte heller någon egen AID-kod (Arbetsidentifikation), men vi arbetar på det och skrev, tillsammans med tre andra professionsföreningar, en mo-tion till Naturvetarnas kongress om detta.

Motionen bifölls, så nu hoppas vi på förbun-dets hjälp att arbeta vidare. Om vi är fler som ställer krav så får vi större genomslag-skraft, och det är bra om det sker på många landsting samtidigt.

Vad innebär det för alla på arbets-platsen?Vi är en relativt ny förening, som startade i maj 2012, och styrelsen är utspridd mel-lan Lund och Umeå. Inom kort ska vi ha ett medlemsmöte, där vi tänkte informera om och diskutera visioner och mål för fören-ingen. Diskussionerna kommer bland annat att handla om uppstart av en nationell utbild-ningsgrupp. Man får dock vara beredd på att fackligt arbete kan ta tid, vilket innebär att man kanske inte kommer att se så många omedelbara förändringar.

Vad innebär ditt jobb?Jag arbetar främst med laboratoriemedi-cinsk diagnostik av genetiska sjukdomar och är processledare för laboratoriets molekylär-genetiska enhet. Detta innebär bland annat att kvalitetssäkra våra provsvar, utveckla nya metoder, samt att hålla sig uppdaterad inom nya teknologier och forskning. I jobbet ingår även att hålla i utbildningar, både internt för klinikens egen personal och externt för ex-empelvis gynekologer och barnmorskor. Jag trivs väldigt bra med jobbet, det är omväxlan-de och spännande och man gör verkligen en insats för patienterna.

Vad är bäst med Naturvetarna?Jag har haft mycket nytta av de fackliga utbildningarna som förbundet erbjuder. Om-budsmännen är tillgängliga och bra på att svara på frågor. CJ

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 3

”Öka kunskapen om natur-vetares roller inom vården.”

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

EMMA MÅRTENSSON

Aktuell: Som ordförande i nystartade professionsför-eningen Sveriges sjukhus-genetiker.

Bor: Barsebäck.

Familj: Gift och har två barn på 5 och 3 år.

Fritid: Diverse renoverings- och trädgårdsprojekt. Aktivi-teter med familj och vänner. Spelar fotboll i division 2.

Emma Mårtensson.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 3

KO N TA KTwwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Alla som i höstas blev medlemmar i Naturve-tarna har deltagit i en utlottning av en iPad. Tamara Babollas blev den lyckliga vinnaren.

VI N NAR E – Vilken över-raskning, jätteroligt att vinna en iPad. Jag visste ens att jag var med i en utlottning, säger Tama-ra Babollas.

Det var på insparken som Naturvetarna var på Stock-holms universitet och informe-

rade. Hon blev medlem direkt.

– Jag tyckte det var värt att testa. Det var mycket som verka-de bra, som

att få hjälp att söka jobb och stöd i karriären.

BRA ATT FÅ KOLL

Hennes intryck hittills är po-sitivt. Utan att ha en utstakad chefskarriär framför sig gillar hon att läsa om ledarskap i tid-ningen.

– Bra också att få koll på arbetsmarknaden och vad som gäller i arbetslivet.

Just nu tar hon ett uppehåll i matematikstudierna och fun-derar på att delvis byta bana. Fysik är det som lockar mest. Hon kommer direkt från gym-nasiet och kände att hon ville göra annat innan hon satsar för fullt på en universitetsut-bildning.

– Naturvetenskap, särskilt matematik, har alltid varit mina starka ämnen. Det vill jag fort-sätta med. Därför är jag kvar som medlem i Naturvetarna.

ERBJUDER LÄXHJÄLP

Sabbatsåret använder hon till att hjälpa elever med matema-tik, kemi, fysik och biologi. Hon är anställd på företaget My aca-demy, som erbjuder läxhjälp till privatpersoner.

– Det är jätteskoj och ett sätt att hålla naturvetenska-pen vid liv. Inspirerande att dela med sig av sina kunskaper.

Kanske hon får nytta av pad-dan i jobbet. Hon har ingen se-dan tidigare, men har haft pla-ner på att skaffa en.

– Den här julklappen pas-sar perfekt eftersom min laptop just har kraschat. Jag lovar att paddan kommer till nytta. Jag är typen som gillar att använda alla funktioner. LEL

Tamara vann paddan Eskil Erlandsson till UltunaFI N B E SÖK Landsbygdsmi-nistern kommer till SLU Ultuna 13 februari. Han ska delta i en paneldebatt om hur nedskär-ningarna kommer att påverka utbildningarna där. Naturvetar-nas studentambassadörer och studentkåren står bakom semi-nariet. Se inbjudan på sid 50.

Tamara Babollas. Eskil Erlandsson.

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Nya löner för naturvetareHittar du på www.naturvetarna/lonestatistikDu loggar in med ditt medlemsnummer (vid adressen ovan) och lösenord som är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer, om du inte själv har ändrat lösenordet.

Använd lönestatistiken smartKontakta någon av Naturvetarnas ombudsmän för lönerådgivning. Två av dem ger några goda råd inför lönesamtalet. Läs mer på webben.

Förbered dig ordentligt inför lönesamtalet. Titta i backspegeln och se hur din kompetens har varit till nytta för verksamhe-ten. Skriv ner de resul-tat du har uppnått. Glöm inte att ta reda på vilken

lönepolicy arbetsgivaren har och vad som krävs för att höja din lön.BO SEVING, FÖRHANDLINGSCHEF PÅ NATURVETARNA

Med hjälp av lönestatistiken kan du sätta ett pris på dig själv. Fundera på vad du kan göra för att komma upp på en högre lönenivå, i klass med de bästa inom din befattning.

PANTEA ANSARI, OMBUDSMAN PÅ NATURVETARNA

”

” Läs mer om löner på sidorna 61-63.