1

Bilaga

TEKNISKA ANVISNINGAR

Styr- och övervaknings- system

Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Bilaga: Styr- och övervaktningssystem, Tekniska anvisningarSeptember 2019

Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar.

Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

Förklaringar

Överordnat system SCADA, BMS Styrsystem styrsystem (DDC, PLC, DUC)Prefabricerat styrsystem förprogrammerat styrsystem, för till exempel aggregat, värmepumpar, fjärrvärmeväxlareSÖE styr- och övervakningsentreprenad/-entreprenörEE elentreprenad/-entreprenörVE ventilationsentreprenad/-entreprenörRE rörentreprenad/-entreprenörKlimatstyr VAV-styrentreprenad/entreprenörHVAC heating, ventilation, air conditioning; värme, ventilation, kylaVAV variableairvolume;variabeltluftflöde,klimatstyrsystemHSDN Helsingborgs stadsdatanät

Innehåll

8 Styr- och övervakningssystem 5

Typ av anläggning 5

Prefabricerade styrsystem 6

Gränsdragning 6

Integration 6

Styrsystem för fastighetsdrift 7

SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm 9

SC El- och telekablar med mera 9

SF Datorer, kringutrustning, programvaror mm, i installationssystem 9

Uppkoppling 10

Bildpresentation i överordnat system 10

SG Systemkomponenter, program mm i bussystem 12

Systembuss 12

Fältbuss 12

Funktion 13

Integration 13

Dokumentation 14

Provning och injustering 14

SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater 14

Apparatskåp 14

Larmpumpar,fläktar 15

UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning 16

Allmänt 16

Systemutrustning 16

Fältutrustning 16

Frekvensomformare 16

Montage komponenter 17

Miljöbrytare för ventilation 17

Funktioner 17

UB Givare 25

UC Styrfunktionsenheter 27

UD Mätstyrdon 27

UE Ställdon 27

Tappvarmvatten 27

UF Styr- och logikenheter 28

Återställningsfunktioner 28

Komplex anläggning 28

Mindre anläggning 29

UG Mätare 29

Mätning till styrsystem 29

Y Märkning, kontroll, dokumentation med mera 30

YTB Märkning och skyltning av installationer 30

YTC Kontroll och injustering av installationssystem 31

YTC.1 Kontroll av installationssystem 31

YTC.18 Kontroll av styrsystem 31

YTC.28 Injustering av styrsystem 32

YU Teknisk dokumentation m m för installationer 32

YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 32

YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 33

YUK.5 Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer 33

BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr 34

BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindintell och

överordnat system 35

BILAGA1:3LarmsomLindinventkonfigurerar 36

BILAGA 2 Bildstandard med exempel 37

5

Sign/Dat8 Styr- och övervakningssystem

• All installation av styrsystem ska syfta till att minimera energi- användningen och förenkla skötseln av anläggningen. Hänsyn ska alltid tas till byggnadens och verksamhetens bästa. • Helhetslösningar ska eftersträvas, det vill säga alla delsystem

inom rör och ventilation, bör styras och övervakas inom ett gemensamt system.

‑ Undantag från detta ska godkännas särskilt av fastighets- förvaltningen.

• Vid om- och tillbyggnad ska nya systemlösningar överens- stämmamedbefintligalösningar.

‑ Samråd ska ske med fastighetsförvaltningens projektledare.

Typ av anläggning

Detfinnstvåtyperavanläggningarsomskiljersigurupphandlings-synpunkt och i teknisk uppbyggnad, enligt vad som beskrivs här.

Merparten av funktionerna i denna bilaga avser komplexa anlägg-ningar, förutom text om integration, bildhantering och kommuni- kation.

Mindre anläggningar • Anläggningar uppbyggda med bara prefabricerade styrsystem,

där programmering av styrsystem inte ingår i SÖE utan de ansluts direkt till överordnat system

‑ enstaka luftbehandlingsaggregat ‑ prefabricerad undercentral

• Vid mindre anläggningar kan förfrågningsunderlag utföras som egen handling för SÖE så att denna kan upphandlas som en egen underentreprenad i en utförandeentreprenad eller som en egen del i en totalentreprenad. Alternativt kan den utföras som bilaga eller del av förfrågningsunderlag för VE och upphandlas som del i VE, utförandeentreprenad eller totalentreprenad.

Komplexa anläggningar • Anläggningar där programmering av styrsystem ingår i SÖE,

till exempel: ‑ luftbehandlingsaggregat med prefabricerade styrsystem

som har efterbehandlingar i form av brandspjäll, klimat- styrsystem/VAV ‑ värmesystem

01

02

6

Sign/Dat ‑ belysningsstyrning, inbrottslarm, brandlarmscentral etcetera ‑ kommunikation/integrering av externa system

• Vid komplexa anläggningar ska förfrågningsunderlaget utföras som en egen handling för styr- och övervakning så att denna kan upphandlas som en egen underentreprenad i en utförande- entreprenad eller som en egen del i en totalentreprenad. • Fastighetsförvaltningen avgör typ av entreprenad och ska alltid

tillfrågas tidigt om vilken typ som ska följas.

Prefabricerade styrsystem

• Alla HVAC-system kan utföras med prefabricerat styrsystem, om detärmöjligtutannegativpåverkanpåfunktionerochflexibilitet. • Prefabricerade styrsystem som erfarenhetsmässigt fungerar är

Siemens Climatix. Vid val av annat fabrikat än Climatix ska fast- ighetsförvaltningen tillfrågas om likvärdighet. • Kommunikation ska ske via Bacnet IP som första val, alternativt

Modbus TCP/IP.

Gränsdragning

• Generellt ska all elinstallation ingå i EE inklusive inkoppling i apparatskåp och till komponent.

‑ Undantag är då omfattningen är av mindre art eller då SÖE är totalentreprenör vid mindre projekt.

• I de fall då elinstallationen ingår i styrentreprenaden ska tekniska anvisningar för el- och telesystem följas. • Vid integration med andra entreprenader ska detta beaktas tidigt

i projekteringsprocessen i samråd med fastighetsförvaltningen. • För prefabricerade styrsystem ligger ansvaret på den entreprenör

som levererar systemet att förse SÖE med följande: ‑ nödvändig dokumentation ‑ kontaktuppgifter till leverantörens expert på kommunikation

Integration

Samtliga anläggningar ska integreras till överordnat system. • För samtliga styrsystem gäller att kommunikation ska ske med

något av fastighetsförvaltningens överordnade system: ‑ Schneider Struxureware ‑ Schneider Citect ‑ Siemens Desigo Insight.

03

04

05

7

Sign/DatStyrsystem för fastighetsdrift

Integrering med driftövervakningen och övriga installationer ska normalt utföras i samråd med fastighetsförvaltningen.

Dessafunktionerärexempelpåvadsomkanfinnasochsomkräveren komplex anläggning (styrsystem med I/O moduler): • stängning av magnetventil för vattenservis vid pålarmning av

inbrottslarm • stopp av ventilation vid pålarmning av inbrottslarm

‑ Obs! Ej start av ventilationen via larmet. • stopp av luftkompressor • solskydd

‑ Om solskyddet minskar värmeförlusterna kan ett utdrag av solskyddet vara lämpligt.

• energimätare el • belysningstyrning • överspänningsskydd (ventilavledare i apparatskåp/centraler) • spänningsvakter • rökluckor • jordfelsövervakning • nöd- och utgångsbelysning

Samordnas med övriga projektörer för varje projekt.

Vid VAV-system ska systemen utformas så att temperatur- och tryckoptimering kan ske via överordnat system med signaler från klimatstyranläggningen. • Beslut om aktivering av tryck- och temperaturoptimering och

dess inställningar, tas med rådgivare.

För att säkerställa att rätt information lämnas av SÖE/Klimatstyr till EE ska minst följande information dokumenteras i lista och redo-visas på ritning.

Underlag ska lämnas i god tid innan handlingar ska vara klara. • Styr- och reglerobjekt för SÖE och Klimatstyr med styrbeteckning

ska redovisas med beteckning i lista och med placering på plan- ritning, inklusive apparatskåp. • motorer 1-fas/3-fas/effekt/startmetod/indikeringsmetod • styrobjekt/spänning/ledningstyp oskärmad eller skärmad/antal

ledningsparter/ledningsarea • brandspjäll/ledningstyp oskärmad eller skärmad/antal lednings-

01

02

03

8

Sign/Dat parter/om spjäll styrs i grupper, samt vilken grupp aktuellt spjäll tillhör eller om särskilt brandstyrsystem används • mätare • typ av nätverkskablage • antalochplaceringavnätverksuttagsamtomdetfinnsutrust-

ning som kräver egen IP-adress

För att säkerställa att rätt information lämnas av EE till SÖE ska larm, mätning, styrningar med mera, till styrsystem redovisas.

Underlag ska lämnas i god tid innan handlingar ska vara klara. • Kommunikation med styrsystem ska samordnas med SÖE

och ska utföras via BACnet IP (normalt) eller med hårdtrådade signaler.

‑ Avstämning görs alltid beroende på styrfabrikat (även Modbus kan förekomma för vissa komponenter).

• Mätare kopplas upp via MBus.

Vid integration av belysningsstyrningar typ KNX, Dali eller liknande får kommunikationen inte ske mjukvarumässigt mot DUC. Det ska kopplas hårt mot in- och utgångar i DUC.

Följande är exempel på vad som kan förekomma: • energimätning

‑ redovisaelmätaresamtivilkenelcentraldennafinns ‑ ange rumsnummer ‑ ange vad denna mäter

• överspänningsskydd ‑ redovisaivilkencentraldennafinns ‑ ange rumsnummer

• solcellsanläggningar ‑ alla larm som hanteras av växelriktaren ‑ producerad elenergi

• aggregat för nöd- och utgångsbelysningar ‑ redovisavidvilkacentraleraggregatfinns ‑ ange rumsnummer

• tidkanaler ‑ redovisa vad denna används till (till exempel T1 = Invändig

belysning) ‑ redovisaivilkencentraldennafinns ‑ ange rumsnummer

• ljusreläfunktioner

04

9

Sign/Dat ‑ redovisa vad denna används till (till exempel LF1 = Invändig belysning) ‑ redovisaivilkencentraldennafinns ‑ ange rumsnummer

• brandfunktioner ‑ redovisaivilkencentraldennafinns ‑ ange rumsnummer

• inbrottslarm ‑ ventilationsstyrningar kopplade till larmzoner ‑ magnetventil vatten ‑ redovisaivilkencentraldennafinns ‑ ange rumsnummer

Beakta att detta är exempel och att samordning krävs. Andra larm kan förekomma, vilket hanteras med rådgivare.

SB Elkanalisation förläggningsmaterial mm

• All kanalisation ska ingå i EE, undantaget små anläggningar eller mindre ombyggnader.

• Erforderliga uppgifter ska lämnas till el.

SC El- och telekablar med mera

• Alla elledningar ingår i EE, undantaget mindre anläggningar eller mindre ombyggnader, se avsnitt Gränsdragning, s 6.

• Erforderliga uppgifter ska lämnas till EE.

SF Datorer, kringutrustning, programvaror mm, i installationssystem

• I styr- och övervakningsentreprenaden, SÖE, ska allt arbete i servrar och eventuell uppdatering av objekt i det överordnade systemet ingå.

01

01

02

02

10

Sign/DatUppkoppling

• Kommunikation ska i normalfallet ske via BACnet IP. ‑ Ibefintligaanläggningaranvändsdetinstalleradeprotokollet.

• Vid mindre anläggningar ska en integratör visualisera en funktionsbild med relevanta in- och utgångar i aktuellt överordnat styrsystem, valt av fastighetsförvaltningen. • Schema för tidkanaler och börvärden ska kunna ställas från

överordnat system. ‑ Länkskafinnasfrånstartsida(samtligaanläggningar).

• I komplexa anläggningar går kommunikationen via styrsystem, som ska innehålla I/O- moduler.

‑ Antal I/O moduler avgörs av anläggningsbehovet. ‑ Dockminst12AI(flexibla),4AO(flexibla),4DIoch4DO.

Kommunikation ska ske via Helsingborgs stadsdatanät (HSDN). • Stadsdatanätetärettroutatfiber-ochkopparnätsomanvänder

TCP/IP som bärare. • Kommunikationen mellan fastighetsförvaltningen och drift-

bolagen sker med en VPN-lösning, Citrix, via stadsdatanätets brandvägg.

För anslutning till HSDN ska EE tillhandahålla ett Ethernet-gränssnitt RJ-45 till varje apparatskåp eller installerad styrutrustning. • I anläggningar med klimatstyrsystem typ LindinVent krävs det ettellerfleraseparatauttag.DettastämsavmotVE. • EE svarar för kontakter med Helsingborgs IT-avdelning. • För patchning av uttag ansvarar Helsingborgs IT-avdelning. • Se även projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för

el- och telesystem och för transportsystem.

Bildpresentation i överordnat system

• Generellt ska bilder och länkningar utformas enligt fastighets- förvaltningens standard när det gäller upplägg, design, märkning etcetera. • Bilder i överordnat system ska vara dynamiska, det vill säga

föränderliga över tiden med kontinuerlig uppdatering. ‑ Se bilaga 2 Bildstandard med exempel.

01

02

03

04

05

06

11

Sign/Dat • Beteckningar ska följa fastighetsförvaltningens märkstandard vid visualiseringen av mindre anläggningar.

‑ Leverantörens märkning av komponenter ska också redo- visas inom parantes, på så sätt kan man ha en tydligare dialog med leverantören.

• Tidkanaler ska läggas upp på ett användarvänligt sätt i system- bilden.

I orienteringsbilder ska följande visas: • Placering och systembeteckningar för huvudsystem som

ventilationsaggregat, värmesystem, kylmaskiner etcetera. • Valda referenstemperaturgivare (med angiven rumstyp och

rumsnummer). • Om rumsgivaren är placerad i kanal ska det framgå. • Vid klimatstyrsystem ska referenstemperaturgivare kommu-

niceras till överordnat styrsystem, cirka 2-3 givare per system, och visas i översiktsbild.

I komplexa anläggningar ska manuella (mjukvarumässiga) till- och frånslagfinnasiflödesbilder.

I mindre anläggningar ska presentation i bild ske genom att en styrentreprenör visualiserar en funktionsbild med relevanta in- och utgångar.

Funktionsbeskrivningar/driftkort och apparatskåpsritningar (relationshandling)skavaratillgängligaiflödesbilder. • Vid prefabricerade system ska levererande entreprenörer lämna

driftkort med funktionstext anpassad för anläggningen till SÖE, somläggerindemiflödesbilden.

För värmeväxlare med avfrostningsfunktion ska det visas i bild när avfrostning pågår.

Vid larm ska följande presenteras: • objektnamn • larmtext • status (normalt, utlöst, utlöst/kvitterat, utlöst/återgått) • larmklass • tidpunkt för senaste aktivering • tidpunkt för senaste kvittering • vem som senast kvitterat larmet

07

08

09

10

11

12

13

14

12

Sign/DatI bild ska alltid börvärde presenteras ihop med ärvärde. ‑ Förluftflödenskaävenminimum-ochmaximumluftflödet

presenteras.

SG Systemkomponenter, program mm i bussystem

Systembuss

• Styrsystem, förutom prefabricerade system, ska vara fritt programmerbara och utbyggbara med I/O-moduler.

• Grafiskpresentationskaföljafastighetsförvaltningensstandard. Se Bilaga 2 Bildstandard med exempel. • Vid mindre anläggningar kan avvikelser accepteras för den grafiskapresentationen.Dettaskaskeisamrådmedfastighets- förvaltningen. • Bilder ska dock alltid vara dynamiska och uppdateras

kontinuerligt.

Fältbuss

• Val av fältbussystem ska utföras i samråd med fastighets- förvaltningen.

• Komponenter som ska styras och övervakas på fältbussnivå ska företrädesvis kommunicera med BACnet. Alternativt med LON eller Modbus. • Mätare ska kommunicera via M-Bus om inte annat har överens-

kommits med fastighetsförvaltningen.

• Fältbussenheter av sammansatt typ (lokalt styrsystem eller dylikt) ska vara försedda med uttag för operatörspanel för möjlighet till manuell manövrering i autonomt läge.

‑ 1 stycken operatörspanel ska alltid levereras och överlämnas till fastighetsförvaltningen.

• Mer avancerad hantering av anläggningen på plats ska normalt ske via fastighetsförvaltningen eller fastighetsförvaltningens driftsbolags egna datorer.

15

01

02

03

04

05

06

13

Sign/Dat ‑ Nätverksuttag från HSDN ska alltid installeras i apparatskåp.

Funktion

• Via fältbuss ska överordnat system kunna styra och övervaka enheten.

Följande ska minst utföras: • Manövrering (start/stopp och tidstyrning) etcetera. • Läsa samtliga in- och utgångar (givare, ställdon, driftindikeringar

etcetera). • Läsa och skriva till samtliga börvärden. • Läsa och återställa samtliga larmpunkter etcetera. • Sampla historik, trendloggning. Även från prefabricerat

system/brandgassystem.

Vid externt styrda apparater ska driftåterföring till styrsystem finnas.

• Fältbussenheter av sammansatt typ ska fungera autonomt vid kommunikationsbortfall med överordnat system.

• Säkerhetsfunktioner som till exempel brandfunktioner får bara förmedlas via fältbuss om enheten intar skyddsläge vid kommunikationsbortfall.

Integration

• För att få rimliga svarstider i systemet ska fältbussen sektion- eras och förstärkas så att maximal busshastighet enligt standarden kan klaras.

• Parameterlistan i fältbussprotokollet ska översättas i sin helhet (100 %) till motsvarande protokoll för anslutet styrsystem.

• I överordnat system ska parametrar enligt ovan implementeras så att inställning av fältbussenheten kan utföras på distans.

• Historikinsamling/loggar startas i överordnat system för sam- tliga regulatorer och in- och utgångar, så att operatören enkelt

07

08

09

10

11

12

13

14

Sign/Dat kan ta fram diagram vid behov. ‑ Detta gäller också från prefabricerat system/brand-

gassystem.

Dokumentation

• Projektör/leverantör av komponent, som ska anslutas i fältbus- system ska bifoga dokumentation över kommunikationsprotokoll och parameterlista.

‑ Så att det är möjligt att programmera och knyta samman enheterna i systemet.

• Av dokumentationen ska det klart framgå vilka skillnader som införts i parameterlistan vid versionsbyte på programvara och dylikt.

• Parameterlistan ska bifogas bygghandlingar och DU-instruktioner så att kontroll kan utföras.

Provning och injustering

• Utöver normal provning och injustering ska varje sektion av bussen kontrollmätas med avseende på prestanda, och redovisa protokoll över utförda mätningar som visar godkänt resultat.

SK Kopplingsutrustningar och kopplings- apparater

Apparatskåp

• Apparatskåp får utgöras av enklare kapsling (ska klara IP klass för lokalen) i vilken DUC med I/O-moduler installeras.

• Apparatskåp förses med belysning som släcks automatisk då dörren stängs.

• Serviceomkopplare(0–AUTO)skafinnasförventilationssystem och tillhörande pumpar. • Serviceomkopplare(HAND–0–AUTO)skafinnasförhuvud-

14

15

16

17

01

02

03

15

Sign/Dat pumpar för värme, kyla och VVC. • Larm om omkopplare inte är i autoläge efter en inställd tid.

• Iapparatskåpfrontskalampaförsummalarmfinnas.

• Eluttagmedjordfelsbrytareskafinnasiapparatskåp. • Eluttag och belysning ska brytas med apparatskåpets

huvudbrytare.

• Samtliga ledare märks med uttags- eller nollnummer.

• Låsbarbrytareskafinnasförallströmmatningtillapparatskåp.

• Apparatskåp byggs upp med femledarsystem, TN-S system.

• Apparatskåp ska vara försett med överspänningsskydd (åskskydd).

‑ Vid utlöst skydd ska larm avges.

• Apparatskåp ska normalt ha 15 % reservutrymme.

• Styrsystem bör vara moduluppbyggd eller på annat sätt möjlig- göra utbyggnad eller ombyggnad i apparatskåp utan att nytt styr- system måste installeras.

‑ Iannatfallmåsteminst20%reserv-I/Oavvarjetypfinnas med från början i varje styrsystem.

• Alla apparatskåp ska ha uttag för anslutning till mobil operatörs- panel som normalt är placerad i värmecentral.

• Nätverksuttag från HSDN ska alltid installeras i apparatskåp.

• Apparatskåp på golv ska ställas på sockel av aluminium. ‑ Nederst ska 400 mm vara fritt från installationer.

• Elenergimätningavapparatskåpskafinnas.

Larm pumpar, fläktar

• Samtligapumparochfläktarskahamodulfördriftindikering och/eller larm.

‑ Tyck-/flödesmätningkananvändastilldriftindikeringi undantagsfall.

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

16

Sign/Dat • Detta samordnas med RE och VE för att säkerställa funktion. • Vid enfaspumpar utan egen larmmodul ska det installeras ström-

reläer i apparatskåp, för indikering och larm. Detta gäller också enfasmotorertillfläktar,därmotorskyddsaknas.Detgällerinte för motorer under 50 W. För dessa ska istället funktionen visas genom avvikelse från börvärdet.

• Summalarmförutlöstautomatsäkringiapparatskåpskafinnas.

UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning

Allmänt

• Styr- och reglerfunktioner ska beskrivas fullständigt och korrekt så att anbudsgivare inte missuppfattar funktionen.

• Anbudsgivare ska inte behöva utröna hur föreskrivna enheter ska fungera (vid utförandeentreprenad), genom egna undersök- ningar och efterforskningar.

Systemutrustning

• I fastighetsförvaltningens anläggningar ska programvaror i styrsystem vara 100 % kompatibla med överordnat system (inga konverters accepteras).

Fältutrustning

• Enheter som ventiler, ställdon, givare och dylikt ska vara av sådant fabrikat att leveranssäkerhet hålls under överskådlig tid (känt fabrikat).

‑ Adapter till komponenter ska inte förekomma.

Frekvensomformare

• Motorns termokontakt ska indikeras av frekvensomformaren. • Frekvensomformare ska ha inbyggd motorskyddsfunktion och varaförseddmedinbyggtEMC-filterförbostadsmiljö,seäven EMC-direktivets 2004/108/EG.

01

02

03

04

05

17

17

Sign/Dat • Elledningar ska vara skärmade mellan frekvensomformare och styrda objekt och följa anvisningar för frekvensomformaren.

• AC-motorer och frekvensomriktare ska undvikas. EC-motorer bör användas.

Montage komponenter

• Komponenter monterade på utvändigt isolerade kanaler ska monteras på distanser. • Givare ska monteras på den ur reglersynpunkt mest optimala

platsen med hänsyn till service. • Om temperaturgivare monteras mot yta med annan temperatur

än rummet ska givaren monteras på distans.

Miljöbrytare för ventilation

• Miljöbrytare för ventilation ska placeras vid brandlarmstablå. ‑ Dessa ska vara utplacerade på objektsorienteringsritning.

Funktioner

VAV-system/klimatstyrsystem

• I lokaler med varierande belastning; typ gymnastiksalar, samlingssalar,matsalar,kökochskolsalar,skavariablaluftflöden (VAV-system) användas.

‑ Styrning sker på för funktionen bästa sätt. ‑ Ofta ingår detta i klimatstyrsystem i ventilations-

entreprenaden, se nedan.

• Vid mindre anläggningar ska VAV-don kopplas till det pre- fabriceradesystemsomingåriaggregatet,omfunktionenfinns i systemet.

‑ Klimatstyrsystem och enstaka VAV-don levereras av VE.

VAV-fabrikat väljs i VE. Typexempel: • I mindre anläggningar med bara 1-3 rum, till exempel Fläkt typ

EMSS 227VM. • I komplexa anläggningar kan det vara EMSS-27VM-MB (ModBus) • I större anläggningar ska klimatstyrsystem LindinVent med

Lindintell och Lindinspect, eller fabrikat med likvärdiga funktioner, användas.

09

10

11

06

07

08

18

Sign/Dat • I mindre anläggningar tillåts så kallad slavreglering i aggregat mellan till- och frånluft, så länge operatörspanelen är åtkomlig och synlig. • I komplexa anläggningar ska både tilluft och frånluft regleras och

återkopplingssignal till styrsystem ska ge faktiskt ärvärde. Ärvärdet ska visas i det överordnade systemet för både till- och frånluft.

I klimatstyranläggningar (se ovan) där klimatstyrsystemet har egen lagringswebbserver, (Lindintell eller likvärdig som har accepterats av fastighetsförvaltningen) ska det i det överordnade systemet bara finnasenlänkknapptillklimatstyrsystemetpåstartsidan.Följandesignaler ska utbytas/användas och indikeras för respektive objekt i flödesbildenfördetöverordnadestyrsystemet:

Parameter Access • Beräknat tryckbörvärde Tilluft Pa Läsa1)

• Beräknat tryckbörvärde Frånluft Pa Läsa1)

• Beräknat temperaturbörvärde Tilluft °C Läsa1), 2)

• Utetemperatur °C från aktuellt aggregat Läsa/Skriva1)

• Morgonvädring Skriva1)

• Nattkyla Läsa/Skriva1)

• Nattsänkning då klimatstyr sköter radiatorstyrningen Skriva1)

• Signal för larmblockering Skriva1)

• Antal aktiva larm från klimatstyrsystem Läsa1)

• Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Läsa1)

1) Register ska samordnas. I bilaga 3 redovisas inställningspara-metrar och inställningar för larm som gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med rådgivare.2) Beräknat temperaturbörvärde ska inte vara aktiverat från start utan ställas in i samband med driftuppföljningsmöte.

• Då VAV-system ingår i projekteringen ska bilaga 2 bifogas den tekniska beskrivningen för styr- och övervakning.

• Klimatstyrsystem ska byggas upp med samma systemindelning som ventilationssystem, det vill säga funktioner enligt punkt 13 ovan, ska kunna appliceras per aggregat/system.

I de fall då klimatstyrsystemet inte har eget webbgränssnitt för kommunikation med en server som samlar all information, ska föl-

12

13

14

15

16

19

Sign/Datjande signaler utbytas/användas och indikeras för respektive objekt ienflödesbildfördetöverordnadestyrsystemet:

Parameter Access • Närvaroindikering on/off Läsa • Frikyla on/off Läsa • Min temperatur Tilluft °C och ID-nummer Läsa • Max temperatur Tilluft °C och ID-nummer Läsa • Utetemperatur °C Skriva • Temperatur i rum °C Läsa/Skriva • Rumstemperatur, Min och Max °C Läsa/Skriva • Koldioxidnivå i rum, är- och börvärde ppm Läsa/Skriva • Börvärde,Min-ochMax-luftflödeförruml/s Läsa/Skriva • Ärvärdeluftflöde,Till-ochFrånluftl/s Läsa • Förskjutning av rumsbörvärde °C Läsa/Skriva • Kanaltemperatur °C Läsa • Beräknatbörvärdeluftflödel/s Läsa • Belysning aktiv, on/off Läsa • Morgonvädring Skriva • Referenstemperaturgivare 2-3 stycken per system Läsa • Utsignal till ställdon Läsa

Register och vilken typ av signaler som skickas ska samordnas.Alla ovanstående signaler ska kunna visas i loggar.

På planritning över kanalsystem med rumsnummer och rumsnamn,alternativtiflödesbild,presenterasistyr-ochövervakningssystemföljande värden: • koldioxidnivå i rum, är- och börvärde, ppm • temperatur i rum, är- och börvärde, °C • ärvärdeluftflöde,till-ochfrånluft,l/s • beräknatbörvärdeluftflöde,till-ochfrånluft,l/s • närvaroindikering • min-ochmaxluftflöde,l/s • överluftsförhållande i l/s med riktning

Alla ovanstående signaler ska kunna visas i loggar.

17

20

Sign/DatFöljandefunktionerskafinnasförVAV-regleringsomstyrsfrånstyrsystem vid komplex anläggning: • Luftflödenizonerskavaravariablaochregleradeutifrånkol-

dioxid (CO2), temperatur, fukt eller annan reglerande storhet i rummet.

‑ Ärvärde för reglerande storhet i zonen ska visas i driftbild. • Börvärde för reglerande storhet ska vara ställbar i driftbild. • Kombinerad CO2-/temperaturgivare ska användas. Med fördel

kanalmonterad, där detta är lämpligt. • Ärvärdeförluftflödeskavisasidriftbild.

‑ Ibildenskaminimum-ochmaximumflödenvaranoterade. • Detta medför att spjällens funktion kan kontrolleras av operatör. • överluftsförhållande, l/s med riktning • Till-ochfrånluftsflödenaskavarakontinuerligtregleradeochbalanserade.Dettakräveroftaenkonfigurationdärfrånluftsflödet”slavas”avtilluftsflödet.

På planritning över kanalsystem med rumsnummer och rums- namn,alternativtiflödesbild,presenterasiöverordnatsystem följande värden: • koldioxidnivå i rum, är- och börvärde, ppm • temperatur i rum, är- och börvärde, °C • ärvärdeluftflöde,till-ochfrånluft,l/s • beräknatbörvärdeluftflöde,till-ochfrånluft,l/s • närvaroindikering • min-ochmaxluftflödeil/s • överluftsförhållande i l/s med riktning

Loggning, trend • Loggning och trender ska aktiveras. Detta gäller även signaler

från klimatstyrsystem, utan egen webblagringsserver, enligt ovan. • Alla system ska innan slutbesiktning läggas upp systemvis

med grafer. • Omfattning av givare i samma graf väljs så att graferna blir

överblickbara och funktioner kan granskas.

Historisk loggning mät- och börvärde • Alla värden och indikeringar ska loggas i minst 24 månader. • Mätvärden och intervaller ska vara lätta att lägga upp.

20

19

18

21

Sign/DatEnergibesparing

• Styrutrustningen ska utföras för att nå största möjliga energi- besparing utan att uppsatta miljö- och temperaturkrav sänks. Hänsyn ska alltid tas till byggnadens och verksamhetens bästa. • Energioptimeringsfunktioner ska vara utformade med intelligent

enkelhet.

• Om kyla installeras, eller kylning sker via tilluften vid VAV- reglering, ska denna vara sammankopplad med värmesystemet så att systemen inte motverkar varandra.

‑ Differens mellan börvärde värme och kyla ska kunna ställas i grader C.

• Starttillstånd för kylanläggning ska som regel vara förreglat med rådande utomhustemperatur och vara behovsstyrt.

Temperaturmätning shuntgrupper för luftbehandling • Ingående temperatur till värmebatteri ska mätas. • Returtemperatur kan mätas via frysskyddsgivare i returledning. • Larm ska avges vid läckande ventil. • Om shuntgruppen har en ledning för inblandning av returvatten frånbatteriet,skadetfinnasgivaresomvisartemperaturenföre och temperaturen efter inblandningspunkten. • Givare som visar temperatur före inblandningspunkten kan vara gemensamförfleraaggregatomdessaärplaceradeisamma fläktrum.

Avfrostningsfunktion plattvärmeväxlare • Avfrostningsfunktionförplattvärmeväxlareskafinnasoch

uppfylla tillverkarens anvisningar. Funktionen ingår normalt i aggregatet. Då den inte gör det ska det ske via styr med differenstryckgivare. • När avfrostning sker ska detta framgå i bild. • Larm ska avges vid fel.

Sommarnattkyla • Sommarnattkyla ska vara avaktiverad vid driftsättning men ska

enkelt kunna aktiveras. • Villkoren för sommarnattkyla ska vara inställbara i bild. • Vilka månader nattkylningsfunktionen ska vara aktiv ska vara

inställbart i bild. • Det är viktigt att relevanta rumsgivare används i denna funktion.

21

22

23

24

25

26

22

Sign/DatMorgonvädring • Morgonvädring ska anpassas till verksamheten och till före-

komsten av emissioner. • Vädring ska vid VAV-system programmeras via tidkanal, normalt

60 minuter direkt vid aggregatstart, se bilaga 1:2. • Vädring ska ha högre prioritet än förregling över skalskyddet. • Normalt ställs temperaturbörvärden till 4 °C under lägsta före- kommandetemperaturbörvärde,förforceringavluftflödeirum. • Vid morgonvädring ska i förekommande fall radiatorventiler

stänga under vädringen och temperaturen på tilluften förskjutas till +18oC, inställbart.

Kylåtervinningsfunktion • Dennafunktionskafinnasmedmöjlighettillavaktivering.

Nattsänkning värme • Skafinnaspåallavärmesysteminklusivehetvatten.

Årsprogrammering • Lokalermedperiodvisvarierandeluftflödes-och/ellervärme-

behov ska styras efter en årskalender där till exempel skolornas lovdagar programmeras in. • Inprogrammering av drifttider (tidkanaler) ska kunna ske på ett

enkelt sätt, i bild. • Möjlighet att på systemnivå kunna gruppstyra undantagstider, tillexempellov,skafinnasiöversiktsbild. • Information om fastighetens användning ska hämtas in från

hyresgäst/brukare innan drifttider för ventilation fastställs och ställs in. • Under byggnadens första år ska ventilationen gå 24 timmar,

7 dagar i veckan (24/7). Det är viktigt att ventilationen inte går nedpå”frånvaroflöde”nattetidochhelgerutanställstillett ”närvaroflöde”.Frånvaroflödeärförliteförattförabortemiss- ioner.Detskafinnasenfunktion,ibild,förattkunnablockera stopp av ventilationen vid pålarmad byggnad. • Vid ombyggnad ska en bedömning göras om åtgärden ska

likställas vid nybyggnad och ventilationen vara i drift 24 timmar, 7 dagar i veckan för att föra bort emissioner, enligt ovan. Vid mindre renoveringar, som till exempel ytskiktsrenovering, kan en kortare period med 24/7-drift vara aktuellt. • Speciella krav på drifttider kan gälla under byggnadens hela

livslängd. Till exempel ska ventilation av giftskåp i kemisalar eller liknande alltid gå, 24/7.

27

28

29

30

23

Sign/Dat • Signal från inbrottslarm ska hämtas in till styr- och övervaknings- systemet för att kunna stoppa ventilationen vid pålarmad byggnad (=ingen närvaro)

Tillåten pumpdrift, värme • Pumpdrift är tillåten då utetemperatur och dämpad utetemp-

eratur understiger inställda värden för dag och natt enligt tid- kanal för nattsänkning. • Vidaktiveratpumpstoppskaeninställbartidsfördröjningfinnas

innan tillslag tillåts (standard 12 timmar). Detta ligger i praktiken i den dämpade temperaturen.

Beräkning av verkningsgrad för värmeväxlare • För beräkning av verkningsgraden hos värmeväxlare ska fyra styckenkanaltemperaturgivareplacerasefterfläkt,innanluft- värmare. • Tillufts- och frånluftsverkningsgrad ska beräknas och visas i bild

oberoende av styrsignalen till värmeåtervinningen. • Vid låg verkningsgrad ska larm avges först då styrsignalen till

värmeåtervinningen är >99 %. • Larmnivån ska anpassas efter växlarens beräknade verknings-

grad.

Timers • Timers ska kunna avaktiveras innan tiden har gått ut. • Timers ska vara försedda med aktiveringsindikering i bild. • Timerfunktion ska ske i första hand via tidsfördröjning i

styrsystem. • Om särskilda skäl föreligger kan lokal, elektronisk timer med

inställbar tid användas.

Närvarodetektor • Närvarodetektor ska indikeras i bild. • Tidförtill-ochfrånslagsfördröjningskafinnasochvarainställbar

i bild. • Beakta fördröjningar inställda lokalt i detektorn, dessa bör ställas

utan fördröjning.

Börvärden • Börvärden för funktioner som normalt inte ska ändras i

driftskedet, som till exempel tryckbörvärde, bör inte vara ändringsbara i bild.

31

32

33

34

35

24

Sign/DatTryckbörvärden • Tryckbörvärdenförventilationskafinnasbådeavseende

hög- och lågfart samt spjälläge vid återluftsdrift. De ska vara injusterademotuppmättaluftflöden. • VidVAV-systembörtryckoptimeringfinnas,sesignalutbyteunder

rubrik UA Apparater med sammansatt funktion för styrning och övervakning, punkt 13

‑ Samordnas med VE.

Utetemperaturkompensering • Utetemperaturkompensering av tilluftens temperatur ska kunna

ställas.

Dragskåp • Luftflödenirumskastyrastillsammansmeddragskåpetsåatt

det blir luftbalans. • Dragskåp ska vara i drift vid närvaro i byggnad.

Köksventilation – disk- och kökskåpa i storkök • Köksventialtion ska vara i drift vid behov enligt tidkanal för

normaldrift eller tidkanal för omkopplare. • Utanför ordinarie drifttid ska aggregat starta via omkopplare för

diskkåpa respektive kökskåpa. • Omkopplare ska ha driftindikering. • Luftflödenirumskastyrastillsammansmeddisk-ochkökskåpa

så att det blir luftbalans.

Ytterbelysning • Ytterbelysningen styrs via LUX-givare och tidkanal. • Egen tidkanal för belysning som inte är säkerhetsbelysning och

bör släckas på natten, som till exempel skyltar, belysning av multiarenor och fasadbelysning. • BefintligaLUX-givareskanyttjasiförstahand.

‑ För Schneider nyttjas Pålsjö och Fullriggaren, beroende på ombyggnadenfinnspånorrellerpåsöder. ‑ För Siemens nyttjas Stadsteatern och Helsingborgen

(Kvarteret Ryssland).

Port eller vädringssystem • I rum där portar eller motoriserade fönster, eller annan vädrings- anordning,finnsskaställdonmonteraspåradiatorellerventilpå värmeledningen och blockeras då vädring pågår.

‑ Lägesgivare monteras som indikerar när enheten är öppen respektive stängd.

36

37

38

39

40

41

25

Sign/Dat42

43

01

02

03

04

05

06

Övervakning och motionering av brand- och brandgasspjäll (BGS/BBGS). • Styrning ska utgöras av ett system för styrning och övervakning

(SIOX-baserat system förordas) som vid komplex anläggning kopplas upp mot överordnat system. • I mindre anläggningar kan larmfunktionen gå via ett system i

aggregatet. I komplexa anläggningar ska den alltid kopplas via externt styrsystem. • Systemen levereras av VE. Kommunikationskabeln, inklusive

anslutning, levereras av EE. • Tider för motion samt larm ingår i överordnat styrsystem. • Brand- och brandgasspjäll motioneras och funktionstestas i

enlighet med leverantörens anvisning.

Styrning ska samordnas med fastighetsförvaltningen innan val av system.

Rökluckor • Ingår i elanläggningar, larm via larmsändare

UB Givare

• Temperaturgivare ska ha en noggrannhet av minst klass B enligt IEC 751.

‑ Givaren får inte placeras direkt mot en yta med avvikande temperatur.

• Givare och komponenter i publik miljö, med risk för åverkan, ska utföras vandalskyddade.

• Givare för kanaltryck ska ha display.

• CO2-givare ska ha inbyggd, automatisk kalibrering.

• Fuktgivare ska vara långtidsstabila.

• Temperaturgivare på VVC-ledning ska monteras i dykrör på dimensionerande VVC-krets innan röret ansluter på samlings- ledning.

‑ Larm ska ges om temperaturen underskrider +50 °C, i mer än 60 minuter.

26

Sign/Dat • I de anläggningar som är försedda med avstängningsventil på inkommande tappvatten och som stängs via skalskydd/inbrotts- larm, ska det monteras tryckgivare på inkommande vattenledning efter vattenmätaren.

‑ Larm ges vid sjunkande tryck. ‑ Larm förreglas med aktiverat skalskydd.

• Givare eller andra ingångar, ska (i energisyfte) larma när ett drifttillstånd har varit aktivt under en orimligt lång tid, enligt inställt värde. Detta är aktuellt vid till exempel styrning efter koldioxidhalt (CO2), fuktstyrning, belysningsstyrning, närvaro- styrning eller timerstyrning.

• Larm från centralt brandlarm ska ske med en hårdtrådad signal.

• Centralt brandlarm ska hämtas via brandlarmscentral. • Rökdetektor ska normalt inte användas i styr- eller luft-

behandlingsanläggningar. Om rökdetektor används, undvik joniseranderökdetektorochdetektormedinbyggdfläkt.

• Expansionskärl ska alltid förses med larm via analog tryckgivare för visning i bild.

• Ingående och utgående fjärrvärmetemperatur/panntemperatur ska mätas.

‑ Larm ska ges om fjärrvärmereturtemperaturen överskrider +40 oC i mer än 60 minuter. ‑ Fjärrvärmens temperaturdifferens ska loggas.

Givare i rörsystem ska vara dykgivare. • Längden på dykrör och givare anpassas efter rörets diameter och

givarens placering. • Beakta monteringsanvisningar. • Givareplacerasföreträdesvisistudsmotflödesriktningen.

• Framlednings- och returgivare på radiatorkrets och/eller hetvattenkrets placeras med beaktande av ledningsvärme.

‑ Temperaturdifferensen ska loggas.

• LuftfilterskaintehatryckvaktellertryckgivareinkoppladetillStyr. • Totalflödesgivaremeddisplaysomvisarflödetiliterpersekund (l/s)skafinnaspåtill-ochfrånluftsfläktar.

‑ Givaren ska ha inställbar k-faktor.

07

08

09

10

11

12

13

14

15

27

Sign/Dat • Vidanvändningavtvärställda,direktdrivnakammarfläktarska givare för verkningsgradsberäkning, GT74 och GT76, placeras efterfläktutloppet,påenplatsdärtemperaturutjämningavluften har skett, men innan eventuell luftvärmare.

‑ Närnågonannantypavfläktanvändsskagivare,ommöjligt, placerasdirektcentreradeöverfläktinlopp. ‑ Vid komplexa anläggningar då prefabricerade styrsystem

inte har med dessa givare, kompletteras styrentreprenaden med dem.

UC Styrfunktionsenheter

• För att välja hela system, visst fabrikat, för till exempel styrning av klimat, ska fastighetsförvaltningens tillstånd inhämtas.

UD Mätstyrdon

• Termostater, hygrostater och dylikt ute i publika anläggningar ska vara försedda med dold börvärdesratt.

• Om rumsvärmeregulatorer används ska dessa ha digital display och kunna visa inställt värde.

UE Ställdon

Tappvarmvatten

• Ställdon till ventiler för tappvarmvatten ska förses med fjäderåtergång (strömlöst stängd).

‑ Gångtiden för ställdon, från Ö - S, ska vara maximalt 30 sekunder.

• Ställdon utförs normalt för 24 Volt AC matningsspänning och 0-10 Volt DC styrsignal.

01

01

01

02

02

16

28

Sign/DatUF Styr- och logikenheter

Återställningsfunktioner

• Om brandlarmsignalen från det allmänna brandlarmet aktiverar funktioner i styrsystemet ska automatisk uppstart ske när brand- larmet är återställt.

• Om nödstopp (miljöbrytare) aktiveras, ska automatisk uppstart ske när nödstoppet är återställt.

‑ Nödstopp kan medföra att anläggningen blir komplex om detfinnsmeränettaggregat.

• Utlöst frysvakt ska återställas manuellt.

• Utlöst rökdetektor/värmedetektor ska återställas manuellt, på plats.

Komplex anläggning

Styrsystem • Styrsystem ska kopplas upp, till 100 % kompatibelt, mot

under kapitlet SF nämnda överordnade system.

Operatörspanel/display • Varje apparatskåp ska ha uttag för inkoppling av operatörspanel

för avläsning av temperaturer, omställning av börvärde, larm och så vidare. • 1styckenoperatörspanelskafinnasinomfastigheten.Fastig- hetenkanomfattaflerahus.

Operatörskommunikation • Kommunikation ska kunna ske med hela anläggningen via

valfri operatörspanel.

Programmerbarhet • Styrsystem ska vara fritt programmerbara.

‑ Eventuellt förprogrammerade styrsystem (låst standardapp- likation) ska vara möjliga att låsa upp och omprogrammera.

Enhetsaggregat • Interna prefabricerade styrsystem till enhetsaggregat, ska

kommunicera med överordnat system och alla parametrar som

01

02

03

04

05

06

07

08

09

29

Sign/Dat normalt används via lokal operatörsbild ska läsas.

Mindre anläggning

Enhetsaggregat • Interna prefabricerade styrsystem till enhetsaggregat, ska

kommunicera med överordnat system direkt via Bacnet eller Modbus TCP/IP. Alla parametrar som normalt används via lokal operatörsbild ska läsas. Börvärden ska kunna ställas via överordnat system

UG Mätare

• Vid mindre anläggningar/entreprenader där energimätning ingår i det prefabricerade styrsystemet, ska mätare integreras med det överordnade systemet där energimätningen visas.

Mätning till styrsystem

• Undermätningförenergiskafinnas. • Undermätning kan också ske via mätare ingående i el direkt från

elcentral. ‑ Samordnas med el.

• För värmepumpar ska tillförd el och producerad värme mätas. Värmefaktorn, COP, ska beräknas och presenteras i bild samt loggas.

Undermätare från elanläggningar ska integreras i SÖE. • Strukturen på undermätare ska presenteras i ett enlinjeschema.

Energin för varmvatten ska mätas. Detta kan ske på något av följande sätt: • Genom att mäta värmeenergin till eller från värmeväxlare.

Beställaren räknar fram varmvattenenergin genom att dra ifrån värmeenergin från den totala energianvändningen som fås av Öresundskraft. • Genom att mäta kallvattenvolymen till varmvattenproduktion

med undermätare. Energianvändningen beräknas med den uppmätta volymen samt värdena på kallvattnets och varm- vattnets temperatur enligt givare. • VVC-förluster beaktas inte.

01

02

10

03

04

30

Sign/DatAlla energimätare ska presenteras i bild i det överordnade systemet enligt fastighetsförvaltningens standard. • Följande ska presenteras:

‑ förbrukning idag ‑ förbrukning föregående dygn ‑ förbrukning denna månad ‑ förbrukning föregående månad ‑ momentan effekt ‑ momentantflöde ‑ temperaturer ‑ mätarställning energi

• För elmätare ska följande presenteras: ‑ förbrukning idag ‑ förbrukning föregående dygn ‑ förbrukning denna månad ‑ förbrukning föregående månad ‑ momentan effekt ‑ mätarställning energi ‑ ström för de olika faserna

Alla värden ska loggas.

Fastighetsförvaltningen överför månadsvis informationen till sitt energistatistikprogram.

Y Märkning, kontroll, dokumentation med mera

För generella förutsättningar för märkning, kontroll och dokumenta-tion, se projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument.

YTB Märkning och skyltning av installationer

• Märkning ska utföras enligt fastighetsförvaltningens märkbilaga för VVS-, el-, styr- och övervakningsinstallationer.

‑ Komponenter ska märkas lika i VVS- och styrhandlingar.

• Inställningar på potentiometrar och dylikt ska märkas upp tydligt avseende injusterat/normalt läge.

05

01

01

02

31

Sign/Dat

01

01

01

02

02

YTC Kontroll och injustering av installations-system

• Styrentreprenören SÖE ska i god tid innan integrationen påbörjas se till att få de integrationsuppgifter, tagglistor etcetera som krävs från leverantörer av prefabricerade styrsystem- och brand- gassystem,relevantaentreprenörermedflera.

Samordnad funktionsprovning • Mätvärdenienergi-ochflödesmätareskastämmaöverensmed vadsomavläsesistyrsystemochskaverifierasisamordnad funktionsprovning.

YTC.1 Kontroll av installationssystem

Belastningsprovning • Temperaturverkningsgraden för värmeväxlare (VVX) tas fram

med tilluftsberäkning respektive frånluftsberäkning. Tempera- turenmätsinnanfläktochmedventilentilleftervärmnings- batteriet stängd. • Övriga styr-, regler- och övervakningsfunktioner ska vara i drift. • Alla system loggas med bör- och ärvärde. • Grafiskpresentationavrelevanttidsperiodskadelges

besiktningsmannen i god tid innan provning (normalt en vecka). • För protokoll för provning av SFPv-värde för ventilationssystem,

se fastighetsförvaltningens mall.

• Vid vinterprovning ska temperaturen under provningsperioden ha underskridit 0 oC.

‑ Protokoll från provning av temperaturverkningsgraden vid utetemperatur <+5 oC godtas.

YTC.18 Kontroll av styrsystem

Minst följande ska provas och protokollföras: • funktionsprovning avseende funktioner och funktionssamband • reglerutrustningars insvängningsförlopp • kalibrering av givare • kontroll och dokumentation av inställda värden • isolationsmätning • kontroll av skyddsjordning av apparatskåp

32

Sign/Dat • Rökdetektorer ska testas med rök i kanalsystemet, alstrad med rökgenerator.

YTC.28 Injustering av styrsystem

• Injustering av hela installationen ska utföras samtidigt och i samråd med övriga entreprenörer.

• Injustering ska utföras i samråd med fastighetsförvaltningen så att en driftsoptimerad anläggning erhålls.

• Injustering av alla inställbara parametrar ska utföras. ‑ Samtliga börvärden, larmgränser, drifttider etcetera ska

protokollföras.

• Injustering ska vara utförd så att så kallade okynneslarm inte uppkommer vid till exempel uppstart av anläggningar vid sommar- och vinterförhållanden.

‑ Tidsfördröjningar av larm ska anpassas efter drift- förhållandena.

Protokoll ska innehålla: • insvängningsförlopp för varje enskild regulator • P-band, I- och D-tid • tidsfördröjningar, tidkanaler • gränsvärden • börvärden • inställningar tidkanaler • larmgränsvärden

YU Teknisk dokumentation m m för installationer

YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer

Bygghandlingar ska upprättas enligt projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument och bilaga Projektprocessen. • Vid mindre totalentreprenader kan, efter tillstånd av fastighets-

förvaltningens rådgivare, beskrivning för ”teknisk systemupp- byggnad” ersättas med en kort sammanfattning av system- uppbyggnaden.

02

02

03

04

05

01

01

33

Sign/Dat

02

02

03

03

01

01

Entreprenören ska utarbeta och tillhandahålla följande handlingar: • komponentplaceringsritning utanför apparatrum

‑ Omensådanritningfinnsvidupphandlingenkompletteras den till bygghandlingen.

• driftkort(flödesschemamedapparatlistaochfunktions- beskrivning) och vid klimatstyr också planritning, se kap UA, punkt 17 och 18 • ventilförteckning • yttre förbindningsschema med kabeltabell • effektbehov per apparatskåp • mätarlista för fastigheten

Beteckningar ska utföras enligt fastighetsförvaltningens beteck-ningsstandard. • För apparatskåpshandlingar beakta gällande svensk standard

för elscheman.

YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervaknings- installationer

• Enomgångapparatskåpsschemaskafinnasiapparatskåp,ien plastmapp.

• Inplastadeflödesbildermedfunktionsbeskrivningskasättasupp vid apparatskåp, på en vägghållare.

• Funktionsbeskrivningar/driftkort/planritning, vid klimatstyr, apparatskåpshandlingar samt objektorienteringsritningar ventilation, ska uppdateras till relationshandlingar och vara tillgängligaiflödesbildidator.

YUK.5 Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer

• Inställningsvärden för parametrar som kan ställas in ska anges.

BILAGA 1:1 Inställningsparametrar och inställningar för larm i Klimatstyr

Gäller främst för Lindinspect. För andra system ska motsvarande funktioner programmeras efter samråd med rådgivare inom VVS.

Inställningsparametrar ska alltid vara tillgängliga för fastighetsförvaltningen via Lindinspect.

Benämning Värde Förklaring Kommentar

MinflödeBv XX l/s lägstaluftflödevidtomlokal minsta värde enligt BBR i lokal utan närvaro =0,35 l/s per m2

NärvaroflödeBv

XX l/s lägstanärvaroflödevidpersonerilokal detlägstaflödesomärlämpligtförlokalen, kan variera beroende på verksamhet

MaxflödeBv XX l/s högstaflödeförlokaleniforceratläge detdimensionerandeflödetförlokalenochantalet personer

Balansoffset Bv XX l/s inställningvidflödesobalansizonen detta ställer ALLTID Lindinvent in

Rumstempera-tur Bv

XX °C börvärde varierar beroende på verksamhet Se projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställ-da värden, för kompletta värden. Samordna.

Koldioxidhalt Bv

XXX ppm

alltid Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt projekte-ringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS.

Tid till eko-nomi

60 min tid med frånvaro innan ekonomiläget aktiveras Om vi använder ekonomiläge ska det vara vid längre frånvaro.

Förskjutning värme

0°C antal grader som temperaturen får sjunka när eko-nomiläget är aktivt (ingen närvaro)

Eftersom vi redan ligger på låga temperaturer ska denna vara 0 °C.

Förskjutning kyla

2°C antal grader som temperaturen får öka när ekonomi läget är aktivt (ingen närvaro)

Tid till komfort 0 min tid efter närvaro tills ekonomiläget avaktiveras

P-band 3 T1 (TTC)/MinflödeT1 (RCX)

(1 °C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna inställning börjar forceringen för att kyla rum. Ex. börvärde 21 °C, rumstemp=22 °C, forcering=50 %

P-band 3 T2 (TTC)/Max- flödeT2(RCX)

(2 °C) Vid aktuellt börvärde för rumstemperatur + denna in-ställningärforceringenförattkylarum=maxflödet. Ex. börvärde 21 °C, rumstemp=23 °C, forcering=100 %

P-band 1 T1 0°C Innebär att vid börvärde 21°C och rumstemperatur 21°C är värmeventilen stängd.

Då det är termiska ventilställdon så är det nästan i praktiken on/off

P-band 1 T2 -0,5°C Innebär att vid börvärde 21 °C och rumstemperatur 20,5 °C är värmeventilen fullt öppen.

Steg CO2 ppm1 0 ppm Vid aktuellt börvärde + denna inställning börjar forcering för att förbättra luftkvalitén.

Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS.

Steg CO2 ppm2 300 ppm

Vid aktuellt börvärde + denna inställning forcerar vi 100 % för att förbättra luftkvalitén.

Vi ska alltid börja forcera vid XXX ppm och forcera till 100 % vid YYY ppm enligt gällande värden i projekteringsanvisningarnas bilaga Fastställda värden, avsnitt VVS.

Tid till närvaro 0 s Tidförattnärvaroskaindikerasochnärvaroflödeaktiveras.

Övriga parametrar är oftast mätvärden eller beräkningar. Då man håller pekaren vid texten visas förklarande text.

BILAGA 1:2 Signaler som ska utbytas mellan Lindintell och överordnat system

Funktioner i styr till Lindinspect • För att Lindinvent-larmen ska vara aktiva ska

styr skicka en etta (1) till register XX i Lindin- tells Modbus-registerlista. Detta ska göras när aggregatet går i normal dagdrift, annars en nolla (0). • Vädring: Styr skickar -4 till register XX. Styr

stänger även av larmen genom att skicka 0 till register XX. (Lindinvent styr temperaturen till 4 grader under normalt börvärde). • Nattsänkning: Styr skickar -2 till register XX

(Fläkten är avstängd men radiatorerna värmer till 2 grader lägre än annars). • OBS! I styr gör man en min funktion av

signalerna Vädring och Nattsänkning. • Sommarnattkyla:(Styrstartarfläktförattkyla

huset nattetid). Styr kan läsa register XX för att få högsta rumstemperatur i anläggningen (visualiseringen). • Utetemperatur från styr, GT73:01, ska kunna

visas i Klimatstyrs logg.

Värden - styr läser följande: • summalarmLindinspect(Lindinventkonfig-

urerar larm enligt lista nedan. Styr presenterar aktivt larm i styrsystem och dess larmlista.) (Register XX) • beräknat tryckbörvärde1) tilluft (används bara därALLAdelluftflödenärkontrollerade) (Register XX) • beräknat tryckbörvärde1) frånluft (används baradärALLAdelluftflödenärkontrollerade) (Register XX) • beräknat temperaturbörvärde1) (detta

används normalt INTE i styr, men läggs in för framtiden.) (Register XX) 1) Beräknade börvärden kommuniceras ofta som procent. Samordnas med styr.

Följande värden ska presenteras i bild i klimat-styr som grundmeny • Beteckning: System, don/spjäll, nodnummer • Benämning: Rumsnummer, rumsnamn • Rumstemperatur • Rumstemperatur Bv • Värmesteg • Kanaltemperatur • Koldioxidhalt • Koldioxidhalt Bv • Flöde beräknat Bv • Tilluftsflöde • Frånluftsflöde • Min.flöde • Max.flöde • Närvaroflöde • Spjällöppning • Driftsläge

BILAGA 1:3 Larm som Lindinvent konfigurerar

CO2 ska larma vid 1000 ppm.

BILAGA 2 Bildstandard med exempel

Alla överordnade system ska följa en gemensam bildstandard enligt beskrivningarna och exemplen i den här bilagan.

AnvändareVid uppstart ska en startsida visa val av användare enligt följande: • Fastighetsförvaltningen - användaren kan se alla fastigheter i beståndet. • De olika driftbolagen - användaren kan bara se de egna objekten.

Figur 1 Exempel på startsida, Siemens.Vid inloggning ges tillgång till den del som behörigheten medger. Den som till exempel loggar in som driftbolag kan bara gå vidare med knappen för det egna driftbolaget och får då bara upp de objekt som det egna driftbolaget har driftansvar för.

En inloggad medarbetare från ett driftbolag kan bara se larm från det egna bolagets objekt. Alltså allt som inte berör driftbolaget är dolt för dessa användare.

Figur 2 Exempel på ett driftbolags vy med objektsgrupper, Siemens.

Figur 3 Exempel på fastighetsförvaltningens vy med objektgrupper, Schneider.

Användare ska läggas upp med olika rättigheter för de objekt användaren har behörighet till enligt följande: • Administratör, ska ha fullständiga rättigheter. • Styrpilot,skakommaåtdeflestafunktionersomkrävsföratthanteraanläggningarna. • Tekniker, ska kunna läsa, ändra tidkanaler och börvärden. • Gäst, ska bara kunna läsa.

Allmän objektstrukturNär man går vidare från startsidan presenteras de objekt man har rättigheter till i grupper enligt följande: • Förskolor • Idrottsanläggningar • Skolor • Vårdboende • Övrigt

Se figur 2 och 3.

Objekten är namngivna och har sitt objektnummer med i texten. Genom att klicka på namnet eller knappen vid namnet kommer man vidare till objektet.

Historiskt kan systemen skilja sig något åt men enligt nuvarande standard ska följande alltidfinnasmedförvarjeobjekt: • objektets namn och nummer, utetemperatur och en länk till anteckningsdokument för

noteringar • bild som visar hur objektet ser ut (kartbild) och var aggregaten/värmesystemen är

placerade

• Referensgivare ska visas i översiktsbilden för att ge en snabb överblick av objektet. I bilden ska givarens placering framgå med rumsnummer och typ av rum, som till exempel klass- rum, korridor eller gymnastiksal. Om rumsgivaren är placerad i kanal ska det framgå. • Om något är handställt ska det synas i bild och larm för det ska visas i larmlistan. • Sidan för aggregatstatus ska ge en grov översikt och en momentan bild av hur samtliga

system går. Detta kan vara en egen sida eller ligga på samma sida beroende på storleken på objektet. (Schneider har denna som förstasida för objektet). • Förutom aggregatbenämningen ska det i klartext framgå vad respektive system betjänar.

Figur 4 Exempel på objektsvy, Siemens.

Figur 5 Exempel på visning av driftstatus, Schneider.

Figur 6 Exempel på visning av driftstatus, Siemens.

VentilationVentilationsanläggningarskapresenterasibilddärföljandefinnsmed: • objektets namn och nummer, aggregatbeteckning och utetemperatur • länktillsystemöversikt,principflödesscheman,driftkortföraggregatetochapparatskåpsscheman • länk till trenddiagram med färdiga trender upplagda • tidkanaler för normaldrift, vädring och nattkyla • driftsbild med aggregatet och presentation av aktuella värden som automatiskt uppdateras • Bådeärvärdeochaktuelltbörvärdeskaalltidpresenterasibildsåmanutanfleraklickkan

se i bilden om regleringen är i balans. Funktioner som till exempel timer ska visas i bild. • Verkningsgraden för värmeåtervinningen ska presenteras i bild med momentant värde. När

styrsignalen till värmeväxlare är < 99 % ska larm för låg verkningsgrad vara blockerad. Detsamma gäller för kylåtervinning. • Larmgränser ska ställas 10 % under den nivå som uppnås vid vinterprov. Den nivå som

uppnås vid vinterdrift ska skrivas in i bilden för att visa vilken nivå som är maximal. • Fläktarnaskahaentextmeddetlägstaochdetmaximalaflödet. • Aggregat ska kunna återställas/omstartas från bild.

Figur 7 Exempel på aggregatbild, Siemens.

Figur 8 Exempel på aggregatbild, Schneider.

Vid uppkoppling mot aggregat med prefabricerat styrsystem gäller följande justeringar: • Runtaggregatetskadetfinnasenrammedtextsomvisaraggregattyp/-fabrikat. • I det överordnade systemet görs en länk till det prefabricerade styrsystemets webb-

gränssnitt, som öppnar ett webbläsarfönster (Internet Explorer). • Larmklass (A, B, C) ska synas i bild. Aktuellt driftsfall ska gå att avläsa. • Komponentbeteckningar ska kompletteras med de förvalda beteckningar som leve-

rantören har i sin dokumentation. Skyltar ska följa samma princip (detta ligger i regel på ventilationsentreprenören). Exempel på beteckning för tilluftstemperaturgivare: GT71'01(GT1). • Driftkortet från aggregatleverantören ska läggas in i systemet, utöver detta krävs

kompletterande information som förklarar vad som sker i styrsystemet, det vill säga funktioner som tillkommer utöver det prefabricerade styrsystemet. Den kompletterande texten kan klippas in i aggregatleverantörens driftkort eller läggas separat, vid sidan om.

Figur 9 Exempel på bild över aggregat med prefabricerat styrsystem, Schneider.

Figur 10 Exempel på bild över aggregat med prefabricerat styrsystem, Siemens.

EfterbehandlingI nya anläggningar är det vanligt med VAV-styrningar.I mindre anläggningar används konventionell VAV som styrs av styrsystemet.

I anläggningar med mer än enstaka rum används i regel Lindinvent med Lindintell server-miljö, eller liknande.

I det överordnade systemet görs en länk till webbgränssnittet; till exempel Lindinspect, som öppnar ett webbläsarfönster (Internet Explorer) för hantering av VAV-systemet.

Signalutbyte mellan VAV-systemet och det överordnade systemet beskrivs i bilaga 1:1, 1:2 och 1:3.

Figur 11 Exempel på bild för VAV i mindre anläggning, Siemens

BrandspjällBrandspjäll ska om det gäller enstaka spjäll visas i driftbilderna med länk till efterbehand-ling och ritas in så man ser vilka rum de betjänar. Om det är ett större antal spjäll (kom-municerande enheter) kan det göras en översiktssida där det framgår beteckningar och betjäningsområden.Idenbildenskadetfinnaslänktillbyggnadsritningarförventilationsåman kan hitta spjällen i huset (spjällen ska vara markerade på ritningarna för att göra det lätt att hitta).

Figur 12 Exempel på brandspjällslista, Siemens.

Figur 13 Exempel på visning av brandspjäll i mindre anläggning, Siemens.

VärmesystemFjärrvärmecentralerochdesssystemskapresenterasibilddärföljandefinnsmed: • objektets namn och nummer, systembeteckning samt utetemperatur • länktillsystemöversikt,principflödesscheman,driftkortförsystemetochapparat-

skåpsscheman • länk till trenddiagram med färdiga lämpliga trender upplagda • tidkanaler för normaldrift samt kurvor och övriga inställningar, till exempel Eco/dag/natt • en driftsbild med systemet och presentation av den aktuella värmen som automatiskt

uppdateras. I bilderna ska alltid både ärvärde och aktuellt börvärde presenteras så man utanfleraklickkanseibildenomregleringenäribalans.

Figur 14 Exempel på bild över värmesystem, Siemens.

Figur 15 Exempel på bild över värmesystem, Schneider.

MätningEnergimätare/mängdmätare presenteras i bild med aktuell mätarställning. Mätarna samlas på en egen energisida enligt nedan.

Figur 16 Exempel på översikt över energimätare Siemens

BelysningsstyrningarBelysning styrs av tidkanaler, timer och/eller Lux-mätning. Vy med följande innehåll ska finnas: • aktuellt Lux-värde • gräns för tillslag/frånslag och tidkanalens status • en symbol för tänd eller släckt belysning

Figur 17 Exempel på visning av belysningsstyrningar Siemens

TidkanalerTidkanaler ska hantera veckotider och ha funktion för undantagstider enligt kalender. Funk-tion för ärvda undantag för till exempel lov eller långhelger ska gå att ställa in efter behov. För en skola ska man till exempel bara behöva ställa in undantag på ett ställe vid lov.

Topologi

Figur 18 Systemtopologi

FASTIGHETSFÖRVALTNINGENDrottninggatan 7Postadress 251 89 Helsingborg Reception 042-10 79 20