Upload
hr-akuten
View
505
Download
6
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Ett kostnadsfritt nyhetsbrev om vad som händer inom arbetsrätten och HR. Detta nummer har som tema arbetsrätten och sociala medier. Vi bevakar även vad som händer i EU som kan påverka vår arbetsrätt och HR-arbete.
Citation preview
Nyhetsbrev nr 2 — oktober 2012
Nyheter inom Arbetsrätt & HR
Vårt nyhetsbrev är resultatet av ett samarbete mellan ADN Law och HR-akuten. Här
skriver vi tillsammans om det som ligger oss närmast — arbetsrätt och HR/
personalfrågor.
Pia Nyblæus – om sociala medier I detta nyhetsbrev redovisas det intressanta Facebookavgörandet från Arbetsdomstolen.
En viktig slutsats som vi kan dra av Arbetsdomstolens resonemang är att utgången i
målet sannolikt hade blivit en annan om arbetsgivaren hade haft en IT policy som
tydliggjorde skolans förväntningar på medarbetarna. Läs också Magnus tänkvärda
reflektion om sociala medier på sid 4. På sid 3 finns ett referat från en dom i
Arbetsdomstolen där arbetstagaren faktiskt hade rätt att ångra en egen uppsägning.
Magnus Dalsvall I varje nummer reflekterar Magnus Dalsvall, känd HR-bloggare, debattör och HR-
akutens grundare, över något han reagerat på i sin omvärldsbevakning. Magnus har
med sina 30 år inom HR en gedigen erfarenhet som bland annat Personaldirektör,
Personalchef, ledarutvecklare, inspiratör, föreläsare och bloggare.
Nu kan Magnus även lägga författare till sin meritlista och vi
rekommenderar er att läsa boken ”Bortom Tankefällan” som han skrivit tillsammans med Kjell Lindström. Boken kan beställas
via Nodens hemsida. www.noden.se
Nyhetsbrevet är kostnadsfritt så har du kollegor eller vänner som också vill ha det, be
dem att skicka ett e-post till oss, samma sak gäller om du väljer att avsluta din
prenumeration.
I DEN HÄR UTGÅVAN
Arbetsbristen var inte fingerad....2
Rektorns agerande på facebook...2
Arbetstagare ångrade egen uppsäg-
ning……………………………..3
Arbetsrätt och sociala medier ….4
Arbetsmiljö……………………..4
Vad händer i EU ...................... ...5
Magnus reflekterar .................. ...6
INTRESSANT ATT VETA
I det här numret finns det några
riktigt lärorika AD-domar. Till
exempel den när en anställd fick
ångra sin egen uppsägning.
i samarbete med
En gymnasierektors agerande på Facebook
utgjorde inte saklig grund för uppsägning.
Uppsägningen grundade sig dels i att ar-
betstagaren på Facebook angav att han var
rektor och hade angett skolans kontaktupp-
gifter och dels att han hade publicerat
lättklädda bilder av sig själv, vissa med
sexuellt innehåll. Rektorn var även med-
lem i nio sk. Facebookgrupper vars namn
anknöt till sex.
Arbetsdomstolen konstaterar att rektorn
hade en särskild förtroendeställning som
ledare för verksamheten, men poängterar
också att arbetstagare med en särskild
förtroendeställning i grunden har en rätt till
yttrandefrihet. Inte heller ifrågasätter Ar-
betsdomstolen arbetsgivarens intresse av
att inte förknippas med omständigheter av
oönskad sexuell natur. Dock konstateras
att händelsen inte medfört några negativa
verkningar för vare sig elever eller arbets-
givaren i sig.
Händelsens uppmärksamhet i media med-
förde uppenbara risker för arbetsgivaren
och arbetsgivarens verksamhet. Men enligt
Arbetsdomstolens mening kan en negativ
medierapportering inte i sig utgöra saklig
grund, utan bedömningen ska endast göras
utifrån den anställdes eget agerande.
Arbetsdomstolen konstaterade att de lätt-
klädda bilderna och övrigt material på
Facebooksidan uteslutande rörde rektorn
som privatperson och de föll därför inom
ramen för yttrandefriheten.
Enligt Arbetsdomstolen skulle skolan
emellertid ha haft rätt att kräva dels att
rektorn tog bort sambanden mellan den
privata Facebooksidan och gymnasiesko-
lan, samt att rektorn inte hade arbetsrelate-
rade kontakter på sin privata Facebooksi-
da. Domstolen konstaterade dock att några
sådana krav inte hade framställts.
Inte heller hade skolan gett rektorn några
konkreta instruktioner om ändringar av
Facebooksidan eller annars angett hur han
skulle ha agerat för att undvika en uppsäg-
ning. Uppsägningen var inte sakligt grun-
dad., se AD 2012 nr 25
ARBETSBRIST VAR INTE FINGERAD
REKTORNS AGERANDE PÅ FACEBOOK MEDFÖRDE EJ RISK FÖR SKADA
Arbetsdomstolen konstaterar i domen 2012
nr 11 att arbetsgivaren hade saklig grund
för uppsägning och att arbetsbristen därför
inte var fingerad.
Arbetsdomstolen uttalade i domen att en
arbetsgivare i en situation gällande finge-
rad arbetsbrist har att visa att uppsägning-
en faktiskt skulle ha företagits av företags-
ekonomiska skäl, även om det hade funnits
andra omständigheter med i bilden. Det
krävs dock i sådana fall att arbetstagarpar-
ten kan visa sannolika skäl för att det rör
sig om en fingerad arbetsbrist, vilket fack-
et i detta fall inte kunde.
Arbetsgivaren anförde att arbetsbrist upp-
stod efter en omorganisering och decentra-
lisering av verksamheten. Medan arbetsta-
garparten anförde att arbetsgivaren hade
hållit två styrelsemöten under vilka det
bestämdes att arbetstagaren inte skulle
bedriva utåtriktat arbete på grund av sak-
nat förtroende, men också att det fanns
olika uppfattningar mellan arbetstagaren
och arbetsgivaren om hur arbetet skulle
utföras. I e-postkorrespondens hade det
också framkommit att vissa ledamöter
uttryckt missnöje med hur arbetstagaren
hade hanterat frågan om redovisning av
arbetade timmar. Arbetsdomstolen ansåg
däremot inte att detta utgjorde stöd för att
arbetsbristen var fingerad.
Enligt Arbetsdomstolen var omplacerings-
erbjudandet som lämnats skäligt fast det
gällde en deltidsanställning och kraftig
lönesänkning. Arbetstagaren avböjde er-
bjudandet och uppsägningen ansågs där-
med sakligt grundad.
När det både är arbetsbrist och
finns saklig grund för uppsägning
av personliga skäl kan arbetsgiva-
ren välja på vilken grund denne
vill avsluta arbetstagarens anställ-
ning.
Om arbetstagaren kan visa åtmin-
stone sannolika skäl för fingerad
arbetsbrist måste arbetsgivaren
visa att uppsägningen faktiskt har
företagits av företagsekonomiska
skäl, även om det har funnits andra
omständigheter med i bilden.
En arbetsgivare har rätt att kräva
att den anställde dels tar bort
sambanden mellan dennes privata
Facebooksida och arbetsplatsen
och att den anställde inte har ar-
betsrelaterade kontakter på sin
Facebooksida.
Arbetsgivaren bör upprätta en
policy med konkreta instruktioner
som anger vad arbetsgivaren för-
väntar sig av en anställd och vad
som inte tolereras.
2
Att tänka på
ARBETSTAGARE HADE RÄTT ATT ÅNGRA SIN EGEN UPPSÄGNING
Arbetsdomstolen har i domen 2012 nr 30
prövat om en arbetstagare är bunden av sin
egen uppsägning. Utfallet blev ett annat än
vad som har varit praxis i flera tidigare fall,
se bland annat AD 2006 nr 114.
I 2012 års rättsfall sade en medarbetare
upp sig själv i samband med ett menings-
utbyte med en företrädare för arbetsgiva-
ren. Arbetstagaren har senare förklarat att
hennes upprördhet berodde på att hon
hade känt sig orättvist utpekad vid en av
bolaget gjord genomgång beträffande
brister av föregående dags arbetsinsats. På
måndagen därpå ville arbetstagaren dock
inte underteckna den handling som inne-
bar att hon bekräftade sin muntliga upp-
sägning. Istället förklarade hon att hon
ville återta sin uppsägning. Detta ville
arbetsgivaren inte acceptera.
Arbetsdomstolen konstater i domen att en
arbetstagare som har sagt upp sig i princip
ska vara bunden av sin egen uppsägning,
men att det i vissa fall kan göras undantag
från detta. Undantag kan bland annat ske
om det föreligger omständigheter som
utvisar att uppsägningen inte var allvarligt
menad och att motparten har insett eller
bort inse detta.
Enligt domstolen fanns det inga tvivel om
att arbetstagaren inte avsåg att säga upp
sig innan meningsutbytet under fredagen.
Uppsägningen ansågs därför vara gjord i
hastigt mod eftersom arbetstagaren också
befann sig i en upprörd stämning, vilket
arbetsgivaren måste ha insett.
Domstolen menade att omständigheterna
vid uppsägningen var sådana att den an-
ställde hade möjlighet att återta uppsäg-
ningen när detta skedde inom en kortare
tidsrymd.
Meningsutbytet och den efterföljande
uppsägningen skedde i detta fall under
fredagen varpå arbetstagaren begärde att
få återta sin uppsägning påföljande arbets-
dag, måndagen därpå. Arbetsgivarens
vägran att låta anställningen bestå anses
därför liktydlig med en uppsägning från
arbetsgivarens sida och förklaras ogiltig
eftersom det inte förelegat saklig grund
för uppsägningen. Arbetsgivaren blev
skyldig att utöver lön och semesterersätt-
ning utge ett allmänt skadestånd om
50 000 kronor.
”Arbetstagare som har sagt upp sig blir i princip
bunden av sin egen upp-
sägning”
Har hänt Till ny chef för Arbetsdomstolen, utsåg Regeringen den 29 mars
2012 Cathrine Lilja Hansson. Hon har tidigare varit ordförande i
Arbetsdomstolen. Hennes förord-
nande började gälla den 1 maj
2012.
Ny proposition angående diskrimi-
nering som har samband med kön i
fråga om försäkringstjänster. I propositionen föreslås att det gene-
rella undantaget i diskriminerings-
lagen (2008:567) från förbudet
mot diskriminering som har sam-
band med kön vid tillhandahållan-
de av försäkringstjänster tas bort. I
stället föreslås att det införs ett
särskilt förbud mot att ha olika
försäkringspremier och ersättning-
ar för kvinnor och män om skillna-
derna grundas på beräkningar där
kön använts som en faktor.
Förslaget till ändring i diskrimine-
ringslagen ska gälla nya försäk-
ringsavtal och föreslås träda i kraft
den 21 december 2012.
FunkA-utredningen, med särskild
utredare Cristina Husmark Pehrs-
son utvidgades den 4 april 2012 till
att, utöver översynen av de arbets-
marknadspolitiska insatserna för
personer med funktionsnedsätt-
ning, även omfatta regelverket för
arbetshjälpmedel. Utredningen ska
redovisa tilläggsuppdraget senast
den 28 december 2012. (dir
2012:27)
Sänkta trösklar—högt i tak. Arbe-
te, utveckling och trygghet, heter
betänkandet som lades fram den 4
maj 2012 och som behandlar re-
geringens strategi för genomföran-
de av funktionshinderspolitiken
2011-2016. Den nationella hand-lingsplanen riktar fokus mot sam-
hällets förmåga att undanröja
hinder för delaktighet. (SOU
2012:31)
3
Att tänka på:
Se till att det är lätt att göra
rätt för era medarbetare.
Förankra alltid policydoku-
ment och riktlinjer i dialog
med medarbetarna. Skriv t.ex.
diskussionsfrågor som kan
användas i arbetsgrupper.
Läs även AD-domen,
2011:74 ,om den bloggande polisen ”farbror blå” .
Det är skillnad på hur en
anställd får använda sin ytt-
randefrihet beroende på om
man är offentligt eller privat
anställd.
ARBETSRÄTTEN & SOCIALA MEDIER
ARBETSMILJÖ
Fackförbundet Unionen har genomfört en undersökning bland tjänstemän i pri-
vat sektor som visar att nästan var tredje tjänsteman upplever att de behöver vara tillgängliga på semestern. Det handlar både om att stötta kollegor och att ta hand om kunder. Var femte säger att det leder till konflikter inom familjen.
Läs hela rapporten på www.unionen.se
Manpower Work Life, arbetslivspanelen visar i en undersökning att 23 % anser
att arbetstiden sällan räcker till för det som borde göras. Bland chefer är siffran
ännu högre, 35 %. En av orsakerna som lyfts fram är den ökande administra-tiva bördan som numera ofta fördelas ut på samtliga medarbetare i organi-sationen. Läs mer på t.ex. www.duochjobbet.se
I AFA försäkrings årliga rapport om ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro” framkommer det att allvarliga fallolyckor har ökat bland de
kvinnor som arbetar inom bland annat vård och omsorg. Det här är ett trendbrott
då olyckstalen gått ner under hela 2000-talet. Läs rapporten på
www.afaforsakring.se
4
Det går inte att stoppa den tekniska utvecklingen och det är inte heller önskvärt för den ger fantastiska möjligheter för företag och organisationer att marknadsföra sig. Det viktiga är att informera sina medarbetare hur det kan ske utan att den anställde
riskerar sin anställning, bara för att man varit omedveten och kanske lite upprörd.
Arbetsgivaren måste tillhandahålla en policy med konkreta instruktioner som anger
vad arbetstagaren förväntar sig av en anställd samt vad som inte tolereras.
Om en policy får rättslig betydelse beror på vad den innehåller.
Arbetsgivaren har rätt att reglera all användning av arbetsredskap som dator
och mobiltelefon
Arbetsgivaren har rätt att reglera vad arbetstiden får användas till men det är
svårare med fritiden
Policyn bör MBL-förhandlas eller samverkas om man har kollektivavtal
Policyn måste vara känd av alla anställda inte bara placeras på Intranät
Ligg steget före och implementera en policy om användandet av sociala medier
innan något har hänt.
VAD HÄNDER I EU
5
Krisen ska avhjälpas med hjälp av tjänstesektorn
Kommissionen har antagit flera åtgärder för att få reglerna på den inre marknaden, då fram-
förallt tjänstesektorn, att fungera bättre. Orsaken är att den inre marknaden är en viktig motor
för att driva på den ekonomiska tillväxten.
Det finns fortfarande regler i vissa medlemsstater som diskriminerar t.ex. med avseende på
nationalitet. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att undanröja de diskriminerande
regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Läs mer på http://ec.europa.eu/sverige/
news/topics/economy/news_date_1001_sv.htm
Nu lanserar EU-kommissionen ett pilotprojekt mot ungdomsarbetslösheten, ”Your first EURES job”.
Projektet ska hjälpa unga att hitta arbete i ett annat EU-land. Initialt ska 5 000 personer få
hjälp i projektet som också ska testa EURES som är ett nätverk mellan de olika medlemssta-
ternas arbetsförmedlingarna inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU)
EU-kommissionen lanserar sysselsättningsinitiativ
Ett syfte med initiativet är att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det föreslås ske genom
t.ex. sänkta skatter på arbete eller genom stöd till nystartade företag. Den sociala dimensio-
nen lyfts fram med förslag på hur arbetstagare och arbetsgivare ska involveras mer. Det har 4
huvudpunkter; stärka nationella sysselsättningspolicys, reformera nationella arbetsmarknader,
skapa en genuin europeisk arbetsmarknad samt stärka samordningen och övervakningen av
arbetsmarknaden inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU)
Ny forskning om flexicurity
Eurofond är en myndighet EU som är specialiserad på arbetsmarknadsfrågor. De presenterar
nu ny forskning som visar att flexicuritymetoder är ekonomiskt fördelaktiga men den visar
även hur olika grupper har drabbats extra hårt under krisen.
Flexicurity definieras som den optimala kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbets-
marknaden. Källa; Stockholm Region EU Office.
Arbetstagares rättigheter behöver stärkas
Ett förslag hur man kan stärka rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i ett annat
medlemsland har tagits fram av EU-kommissionen. Förslagen rör bland annat den så kallade
Lavaldomen. Det handlar om att minimikraven avseende arbetsförhållanden och anställning
inte efterlevs samt nya regler för att stärka bland annat rättigheten att strejka. Källa; Stock-
holm Region EU Office
Tips
Brukar du resa i Europa?
Med appen ”Europeiska sjukförsäk-ringskortet” får du råd hur du kan använda kortet i de 27 EU-länderna,
Island, Liechtenstein, Norge och
Schweiz. Du får också en allmän
information om kortet, nödtelefon-
nummer, vilka behandlingar som
ingår och kostnader, hur du begär
ersättning och hur du gör om du
tappar bort ditt sjukförsäkringskort.
Vi som ger ut nyhetsbrevet är HR-akuten Är specialister inom personalområ-
det och utvecklar HR-arbetet för
företag, organisationer och indivi-
der.
Ann Fagraeus arbetar som ledar-
skapsutvecklare, utbildare och före-
läsare inom HR. Ann blev 2007
årets HR-visionär för ett projekt om
(o)medvetna fördomar i arbetslivet. Ann är också en av tillväxtagenterna
för Entreprenörskap Sverige 3.0.
som arbetar för att eliminera hinder
för företagare.
Eva Sundman har lång erfarenhet
som personalchef och HR-konsult
och arbetar nära företagsledare,
ledningsgrupper och HR-
avdelningar för att utveckla HR
inom både privat och kommunal
sektor. Eva undervisar även i arbets-
rätt vid Uppsala Universitet.
ADN Law Är en affärsjuridisk advokatbyrå
som erbjuder ett team med erfarna
advokater med spetskompetens inom
bland annat arbetsrätt, bolagsrätt
och tvistelösning.
Pia Nyblæus är en av författarna till
nyhetsbrevet. Hon är specialist på
arbetsrätt och företräder regelbundet
svenska och internationella klienter i
domstol och skiljenämnd. Pia är
också en mycket uppskattad förelä-
sare.
Magnus reflekterar
Ann Fagraeus Eva Sundman Pia Nyblæus
Sociala medier i arbetet
Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva sociala
nätverkare visar en ny stor europeisk studie som är gjord på
uppdrag av Google. Idag upplever jag rätt ofta företag inom både
privat och offentlig sektor som ser användandet av sociala verk-
tyg som en tidstjuv. Även våra alltmer slimmade och hårt pro-
cessorienterade organisationer ser inte användandet av sociala
medier med alltför blida ögon, i alla fall inte på arbetstid.
Nu visar den här undersökningen att sociala verktyg hjälper människor att klättra på karriärstegen.
Dessutom trivs de bättre på sina jobb och är mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till
sina kompisar. Det borde vara mycket värt i employment branding-tankar och i jakten på talanger,
Det borde sättas i motpol mot den mer icke tillåtande attityden.
Nätverk är viktiga och sociala medier gör det möjligt att utvidga sina nätverk både inom och utan-
för arbetsplatsen. Man kan komma i kontakt med andra oberoende av tid och rum. Men det är inte
bara att bygga de största nätverken. ”Fler relationer är inte bättre”, utan det är snarare rätt relatio-ner som hjälper individen att utvecklas. Något att tänka på för alla som ”tigger” om fler följare på facebook, twitter etc.
Samt inte minst viktigt; studien visar att de som använder sig av sociala verktyg är mer produktiva
på arbetet. Något som borde tilltala den mest kritiska företagsledaren. Så ni som ligger i startgro-
parna för att reglera användandet av sociala medier (ja det finns) se inte användandet av sociala
medier enbart som en tidstjuv. Utan ni borde kanske tänka om, tänka rätt och tänka nytt och låta
förnuftet styra. Ta hand om dem som till äventyrs missbrukar användandet av sociala medier istäl-
let och gör inte regler som hämmar organisationen.
Personalchef/föreläsare/bloggare/debattör/ trendspanare/författare/VD
TWITTER: Mdalsvall, FACEBOOK: Dalsvall HR-akuten
BLOGG: Magnus HR-blogg http://hrsociety.blogg.se/
Synpunkter och idéer Har du synpunkter på nyhetsbrevet, eller något tips om vad du vill att vi ska skriva om i
kommande nummer är du alltid välkommen att kontakta någon av oss:
[email protected] eller [email protected]
Här når du oss HR-akuten: 08-38 38 12, www.hr-akuten.se ADN Law, 08-440 30 30, www.adnlaw.se