29
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik

Perspektiv på grupprocesserTDDD82/slides/mts/grupprocesser.pdfTillit och struktur ”Du vet att du ingår i en stadium 3-grupp när gruppmedlemmar som tidigare gjorde dig vansinnig

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Grundläggande perspektiv på grupprocesserJohan Forsell

Doktorand pedagogik

Innehåll

• Gruppen

• Gruppens grundantagande

• Gruppdynamik

• Social interdependence theory

• Två sätt att beskriva en grupps utveckling

• Roller i gruppen

• Gruppen som kollektiv (grupptryck, groupthink)

Vad är en grupp?

Vilka erfarenheter har ni från att arbeta i grupp?

• Positiva erfarenheter

• Negativa erfarenheter

Gruppens sammanhållning

• Interaktion

• Struktur – roller, normer

• Cohesion

• Social identitet

• Mål - uppgiften

Att arbeta som grupp eller i grupp

• Arbeta gemensamt

• Dela upp i områden

• Grupparbete?

Social interdependence theory (Johnson & Johnson)

• Positive interdependence

• Individual accountability

• Promotive interaction

• Social skills

• Group process

Steiners teori

En grupps prestation avgörs genom

- Uppgiftens krav

- Resurserna i gruppen

- Grupprocesserna

Typer av uppgifter

Uppgift Lämplig för Prestation

Additiv(alla samtidigt)

Samarbetsträning och problemlösning

Gruppens prestation är bättre än den bästa gruppmedlemmens individuella prestation.

Disjunktiv(ett rätt svar)

Träna argumentation Gruppens prestation är jämställd med den bästa gruppmedlemmens individuella prestation.

Konjunktiv(alla tillsammans)

Samarbetsträning och att lära sig nya kunskaper

Gruppens prestation är jämställd med den sämsta medlemmens individuella prestation.

Kompensatorisk(medelvärde)

Träna bedömnings-förmåga och beslutsfattande

Gruppens prestation är bättre än en stor del av gruppens medlemmars individuella prestationer.

Komplementär(var och en gör sin del)

Lära nya men begränsande kunskaper

Gruppens prestation är bättre än den bästa gruppmedlemmens prestation.

Gruppers olika tillstånd

Wilfred Bion

Arbetsgrupp <-> Grundantagandegrupp

- Beroende

- Flykt

- Kamp

- Parbildning

Gruppers olika faser

• Hur brukar en grupp utvecklas?

Bruce W. Tuckman

• Forming

• Storming

• Norming

• Performing

• Adjourning

Susan Wheelan

• Nyare modell

• Baserad på bland annat B.W. Tuckmans modell

• Modell med stöd av forskning

1. Tillhörighet och trygghet

”Du vet att du ingår i en stadium 1-grupp när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Ledarens ord tycks försvinna in i Bermudatriangeln.”

2. Opposition och konflikt

”Du vet att du ingår i en stadium 2-grupp när tanken på att gå till ett teammöte får dig att må illa.”

Konflikthantering

• Destruktiva kontra konstruktiva konflikter

• En grupp kan lösa konflikter genom reflektion

- Vilket är problemet

- Varför är det ett problem?

- För vem är det ett problem?

- Vilka tänkbara lösningar finns det?

- Vem kan lösa/hjälpa till att hantera problemet?

- När bör gruppen ta hjälp att hantera problemen?

3. Tillit och struktur

”Du vet att du ingår i en stadium 3-grupp när gruppmedlemmar som tidigare gjorde dig vansinnig börjar få dig att le.”

4. Arbete och produktivitet

”Du vet att du ingår i en stadium 4-grupp när du längtar till teammötet därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen.”

Grupputveckling

• Grupper kan fastna eller pendla i stadier

• En hjälp att ha kunskap om gruppers utveckling

• Det tar tid att bli ett högpresterande team

• Se subgrupper som naturliga

• Utvärdera arbetet

Roller i gruppen

• Roller ger uttryck för olikheter

• Uppstår i förväntningar, egna behov och talanger

• Formella/informella roller

• Ett verktyg vid konflikter och samarbetsproblem

Vilka roller brukar uppstå?

Instrumentella Byggande och underhållande Självcentrerade/kontraproduktiva

Initiativtagare/bidragare Uppmuntrare Blockerare

Informationssökare Harmoniserare Angripare

Informationsgivare Spänningslösare Desertör

Åsiktsökare Kompromissare Dominator

Åsiktsgivare Målvakt Erkännandesökare

Utvecklare/klargörare Känslotolken Bekännare

Samordnare Normsättare Clown

Diagnostiker Följare Representant

Upplysare/sammanfattare

Energigivare

Procedurassistent

Sekreterare/antecknare

Utvärderare/kritiker

Instrumentella Byggande och underhållande Självcentrerade/kontraproduktiva

Initiativtagare/bidragare Uppmuntrare Blockerare

Informationssökare Harmoniserare Angripare

Informationsgivare Spänningslösare Desertör

Åsiktsökare Kompromissare Dominator

Åsiktsgivare Målvakt Erkännandesökare

Utvecklare/klargörare Känslotolken Bekännare

Samordnare Normsättare Clown

Diagnostiker Följare Representant

Upplysare/sammanfattare

Energigivare

Procedurassistent

Sekreterare/antecknare

Utvärderare/kritiker

Instrumentella Byggande och underhållande Självcentrerade/kontraproduktiva

Initiativtagare/bidragare Uppmuntrare Blockerare

Informationssökare Harmoniserare Angripare

Informationsgivare Spänningslösare Desertör

Åsiktsökare Kompromissare Dominator

Åsiktsgivare Målvakt Erkännandesökare

Utvecklare/klargörare Känslotolken Bekännare

Samordnare Normsättare Clown

Diagnostiker Följare Representant

Upplysare/sammanfattare

Energigivare

Procedurassistent

Sekreterare/antecknare

Utvärderare/kritiker

Instrumentella Byggande och underhållande Självcentrerade/kontraproduktiva

Initiativtagare/bidragare Uppmuntrare Blockerare

Informationssökare Harmoniserare Angripare

Informationsgivare Spänningslösare Desertör

Åsiktsökare Kompromissare Dominator

Åsiktsgivare Målvakt Erkännandesökare

Utvecklare/klargörare Känslotolken Bekännare

Samordnare Normsättare Clown

Diagnostiker Följare Representant

Upplysare/sammanfattare

Energigivare

Procedurassistent

Sekreterare/antecknare

Utvärderare/kritiker

Den kollektiva kraften

• Konformitet

• Grupptryck

• Groupthink: ”a mode of thinking that people engage in when they aredeeply involved in a cohensive ingroup, when the members’ strivings for unanimity override their motivation to realistically appraise alternative courses of actions”

• Struktur vs. individ

Frågor?

www.liu.se

Johan Forsell

[email protected]