SYNDIKALISTERNA

Princip förklaring med kommentarer

-1-Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, är en syndika­listisk arbetarrörelse vars mål är att förverkliga den frihetliga socialismen. Under denna övergår produktionsmedlen i allas ägo och förvaltas av de arbetande. Därmed skapas förutsätt­ningar för ett klasslöst samhälle.

Kommentar Lönearbetarrörelsen skapades som ett vapen i kampen mot kapitalism och klasslagar. Den omfattar i dag huvudsakligen tre grenar:

rackliga intressesammanslutningar som organiserar begränsade kate­gorier och endast hävdar deras dagskrav. Exempel härpå är TCO och SACO/ SR.

Auktoritära socialister, såväl refor­mister som revolutionärer, vilka ser den fackliga kampen s.om under­ordnad den partipolitiska. Dc har valt att bygga toppstyrda organisa­tioner och att arbeta med ofta indi­rekta och i regel defensiva medel. De auktoritära reformisterna, till exempel LO-SAP, vill förändra samhället steg för steg, så långsamt och försiktigt att målet i själva ver­ket ter sig allt mer avlägset. De auk­tori tära revolutionärerna anser alt en samhällsomvandling inte kan ge­nomföras utan en styrande elit och erövrande av statsapparaten. De blir sedan beroende av staten och det väpnade våldet för att behålla makten och har i vissa lägen tillgri-

pi t terror och förtryck också mot si­na egna. I Sverige representeras de av olika kommunistiska fraktioner.

Frihetliga socialister - syndikalister­som i Sverige företräds av SAC. En­ligtsyndikalistisk mening kan socia­lismen aldrig skapas genom centra­liserade beslut, vare sig dessa får formen av fackföreningspampars dekret eller centralbyråkraters la­gar. Socialismen kan bara skapas underifrån som ett resultat av de ar­betandes självverksamhet.

Den nuvarande äganderätten till produktionsmedlen ska i det frihet­ligt socialistiska samhället ersättas av två begränsade rättigheter:

Ramplaneringsrätten som består i att avgöra frågor som berör oli ka ni­våer av samhället i sin helhet och därför ska utövas av representanter för lokala samorganisationer.

SjälvJörvaltningsrätten som inne­bär att leda och förde la arbetet samt inom beslutade ramar avgöra övriga frågor. Detta berör främst de arbetande och ska därför avgöras av dem genom deras egna arbets­platsorganisationer.

-2-Den avgörande motsättningen under kapitalismen står mel­lan den klass som äger produktionsmedlen och den klass som utför det värdeskapande arbetet. Denna motsättning leder till klasskamp i vilken lönearbetarna uteslutande har sig själva att lita till.

Kommentar Drivkraften i den kapitalistiska eko­nomin är största möjliga vinst för det fåta l som kontrollerar de eko­nomiska resurserna. Folkets flertal måste sälja sin arbetskraft och tvingas avstå mervärde och beslu­tanderätt åt kapitalägarna.

En ständig kamp pågår mellan lönearbetare och kapitalister om

produktionsresultatets fördelning. Klassamarbete kan ge sken bara vinster men sker till priset av att ka­pitalismen förstärks .

Makten över ekonomin koncen­treras till a ll t färre händer. De mul­tinationella företagen skaffar sig ett allt större inflytande över världs­marknaden och över enski lda län­ders produktionsliv och ekonomi .

-3-

Under kapitalismen tillgrips alla medel för att öka produk­tion och profit. Okontrollerad tillväxt sker till priset av rov­drift på människa och miljö; arbetare slits ned och ställs utan-

. för yrkeslivet, oersättliga naturtillgångar skövlas, produk­tionsmedel förstörs och klyftor mellan olika samhällen vidgas.

Kommentar Tidigare framstod ekonomisk till­växt som ett allt överskuggande mål. I dag är det tydligt att okon­trollerad tillväxt kommer i stark konflikt med vår miljö, vår solidari­tet med de fattiga länderna och vårt ansvar inför kommande generatio­ner.

Tidsstudier och ackordsjäkt ska­par hälsofarliga arbetsförhållan­den. Giftiga ämnen, buller, damm och vibrationer gör många arbets­platser farliga för de arbetande. Den lagstadgade arbetstiden un­dergrävs genom att allt fler tvingas till långa arbetsresor. Vinstintresse­na styr planeringen av samhället. Storstädernas kaotiska och stres­sande miljöer liksom utarmade glesbygder vittnar om konsekven­serna.

Kapitalismen utnyttjar teknolo­gin i profitsyfte till rovdrift på na­turresurserna: jord, vatten och luft förgiftas, odlingsbar mark förstörs. Resurser berövas de fattiga länder­na och kommande släkten. Den på­gående resurs- och miljökrisen har ett direkt samband med rådande ekonomiska förhå llanden. Även i länder som kallas sig socialistiska har kapitalistiska tillväxtmållett till slöseri med resurserna.

Kapitalismen ger ekonomisk till­växt för de rika i världen men för­mår inte rättfärdigt fördela till­gångarna. Den skapar ett överflöd av varor i industriländerna medan stora delar av mänskligheten sak­nar mat för dagen.

-4-

Det borgerliga demokratibegreppet begränsas till det politis­ka livet. SAC vill ersätta den partipolitiska parlamentarismen med en verklig demokrati som också innefattar de ekonomis­ka, industriella och kulturella områdena. Ett frihetligt socia­listiskt samhälle kan endast skapas av folkets flertal under hänsyn till dess minoriteter. De hittills vunna demokratiska fri- och rättigheterna måste därför försvaras och utvecklas.

Kommentar All partipoli tik, den må vara parla­mentarisk eller inte, innebär att ombuden kan agera utan väljarnas samtycke. Ombudens maktanspråk stiger i takt med att väljarna passivi­seras och klyftan mellan dem vid­gas. Detta gäller både om politi­kens scen är kommunen e ller na­tionen. Gentemot partipolitiken hävdar SAC att frågorna samfällt ska lösas av dem det angår - direkt så långt det är praktiskt möjligt, ge­nom representanter där så är nöd­vändigt.

Viktiga beslut som rör folkets lev­nadsvillkor fattas ofta utanför de parlamentariska försam lingarna. Besluten bygger på förutsättningar som ytterst dikteras av storkapitalet och tjänar dess intressen. Därför är det främst inom produktionen som kampen för ett annat ekonomiskt

system ska föras. Här, men också in­om samhällslivet i övrigt, är det fol­kets egen insats som ska vara avgö­rande.

Erfarenheten har visat att offent­ligt ägande av produktionsmedlen inte automatiskt medför folkstyre. Verklig demokrati förutsätter dess­utom självförvaltning - arbetarnas övertagande av produktionen -och självbestämmanderätt i egna angelägenheter på alla nivåer. Det­ta mål innebär inte att syndikalister i dag kan ställa sig likgiltiga till de demokratiska fri- och rättigheter som existerar. Syndikalistiska orga­nisationer får verka öppet endast i länder med politisk demokrati, även om möjligheterna kan vara yt­terst begränsade också där. I dikta­turstater tillåts ingen syndikalistisk verksamhet.

-5-

Liksom det frihetliga samhälle syndikalismen vill skapa, är även SAC uppbyggd efter den federalistiska principen. Den­na innebär att alla som berörs av ett beslut har rätt att delta i det. Ingen grupp får dock handla i strid med gemensamt fat­tade beslut.

Komm entar Federalism innebär att varj e grupp bestämmer i egna angelägen heter, samtidigt som alla grupper samver­kar i gemensamma angelägenhe­ter. Federalismen bygger på att a lla arbetar för att nå gemensamma be­slut och för att genomföra dessa. Federalismen ersätter statstänkan­det och binder samman de lokala samhälle na ti ll en internationell enhet.

Detta innebär att centrala organ inte kan påbj uda e ller förbj uda nå­got för de lokala enheterna så länge dessa handlar i egna angelägenhe­ter, under eget ansvar och med eg­na ekuno miska resurser. Så t ex har

de lokala samorgan isationerna in­om SAC strejkrätt, som inga centra­la veton kan ta ifrån dem, men de måste då också bygga upp lokala strejkfon der. SAC menar att den ve­torättsom LO-förbundens ledning­ar har är ett våldförande på den lo­kala självbestämmanderätten .

Gemensamma beslut måste re­spekteras av alla. Sådana beslut måste givetvis vara vä l fö rankrade hos dem som berörs. Så är ju inga­lunda fallet med den maktutövning som sker via r iksdag, regering, myn­d igheter och cen tralistisk uppbygg­da organisationer.

-6-

Större grupper av människor måste fatta beslut genom om­bud. I det socialistiska samhället ska representantskapet cir­kulera inom hela gruppen, ombudens befogenheter begrän­sas och deras mandat göras återkalleliga för att inga eliter med egna intressen ska uppkomma.

Kommentar Så långt det är praktiskt möj ligt ska beslutsordningen vara direkt. l större sammanhang måste om­budsförfarand e med sedvan liga mötesordning ti llämpas. Ombu­dens befogen heter begränsas då till att gälla på förhand defin ierade områden .

Den centralistiska synen på le­darskap har i sin mest extrema form lett ti ll personkult med katast­rofala fö ljder.

Ledarskap är även i mindre ut­präglad form skadligt, eftersom de

ledda fr ivill igt avstår från att ta an­svar, medan ledarna b lir all t me r professionella och därmed fjärmas från fo lket. Synd ikalisterna menar att alla måste ges möjlighet ti ll och uppmuntras att ta ansvar för sig sjä lv och för gruppen. Bästa sättet att åstadkomma detta är att låta för­troendeuppdragen c irku lera inom gruppen . Man bör dock ordna den­na process så att nödvändig konti­nu itet upprätthå lls mellan beslu­ten .

-7-

Den syndikalistiska organisationen ska utvecklas till att om­fatta alla samhälleliga funktioner. Den ska ersätta den nuva­rande förvaltningsapparaten med en egen samhällsstruktur. Därför är SAC uppbyggd i såväl en facklig som en samhälls­organisatorisk del. Kamporganisationens tillväxt och med­lemmarnas ökande erfarenhet och kunskap leder till ständigt nya krav, som till slut medför ett definitivt övertagande av produktionsmedlen.

Kommentar Den samhälleliga organisationen är utformad så att lönearbetare till­sammans med övriga grupper som studerande, hemarbetande, pen­sionärer, arbetslösa osv på en bo­stadsort bildar en lo/wl samorganisa­tion - LS. Flera LS samverkar i ett distrikt och samtliga landets LS sam­arbetar i en centralorganisation -SAC.

Den fackliga grenen är upp­byggd så att medlemmarna på en arbetsplats bildar en drijtsektion. De olika driftsektionerna från företag i samma bransch på samma ort sam­verkar i ett syndikat, vilka i sin tur

samarbetar i landsomfattande fede­rationer. Flera federationer samor­ganiseras i industri/wmmiUeerför att lösa branschblandade problem.

Syndikalismens mål, att produk­tionsmedlen och samhället övertas av lönearbetarna, gör skolningen till en ytterst viktig och ständigt angelägen verksamhet för SAC. De praktiska erfarenheterna måste kompletteras med teoretiska kun­skaper. Dessa är nödvändiga för att självförvaltningen ska kunna fun­gera i ett komplicerat industrisam­hälle.

-8-

Syndikalismen är till sin natur internationell och verkar för solidaritet och samverkan mellan lönearbetare i alla länder. Den vill skapa federationer av fria samhällen som ska avlösa de nuvarande nationalstaterna.

Kommentar Grupper och folk, ofta inom av­gränsade geografiska områden, har gemensamma kulturella intres­sen. Däremot är nationalstaterna konstlade skapelser utan berätti­gande. Alla nationalstater har folk­minorite te r inom sina gränser. I Sverige bor t ex sedan gammalt finska och samiska folkgrupper, och under senare tid har hundratu­sentals invandrare tillkommit. För att n ationalstaten ska kunna för­verkligas måste majoriteten under-

trycka sina minoriteter. Det är uppenbart att arbetarklas­

sen världen över har gemensamma intressen som är av avgörande bety­delse för socialistisk samverkan. Na­tionalstaten är därför oförenlig med socialism. Genom att bygga på arbetarklassens gemensamma in­tressen, samtidigt som folkens na­tionel la särintressen respekteras, kan en fede ralistisk världsordn ing skapas.

-9-

Människan har en medfödd skaparlust. Därför verkar SAC för allas rätt till meningsfullt arbete samt för individens möj­lighet att forma sin egen arbetssituation.

Kommentar Under kapitalismen tvingas lönear­betaren sälja sin arbetskraft som en vara på en marknad. Den som kö­per arbetskraften äger rätten att disponera över den. Arbetet för­vand las härigenom till ett nödvän­digt ont, ett dagligt slit för uppehäl­let. Diskriminering av kvinnor är fortfarande en realitet på arbe lS­marknaden. Längre fritid och hög­re löner är visserligen av godo men kan aldrig uppväga brister i arbetet.

Den frihetliga socialismen vi ll

återge arbetet dess rätta värde som källa till mänsklig värd ighet och till­fredsställe lse.

Därför måste arbetsuppgifter och beslutanderätt omfördelas i so­lidarisk anda. Varor och produk­tionsmetoder måste anpassas ti ll människans behov och naturens kretslopp. Teknologin ska därför ställas i fo lkets tjänst och särskilt in­riktas på-att avskaffa torftiga arbets­uppgifter och r iskfyllda produk­tionsprocesser.

-10 -

Facklig solidaritet, medvetenhet och organisering är grunden för arbetarklassens kamp mot utsugning och förtryck. SAC samorganiserar därför alla lönearbetare oavsett om de kallas arbetare eller tjänstemän.

Kommentar Lönearbetarna har genom tiderna bittert fått erfara hur den fackliga kampen splittrats av o lika särintres­sen. Den organisatoriska uppdel­ningen har drivit dem till att be­kämpa varandra. Partipolitik och skråanda har förgiftat den fackliga verksamheten och passiviserat sto­ra grupper. Genom sin splittring har lönearbetarna dyrt fått betala för eventuell a kortsiktiga fördelar.

Den syndikalistiska rörelsen är

byggd på insikten att lönearbetarna har grundläggande gemensamma intressen. Därför vill SAC samla alla arbetande i en gemensam organisa­tion.

Som facklig organisation käm­par SAC för att förbättra lönearbe­tarnas arbets-, löne- och anställ­ningsvillkor. Medlemmarna tillför­säkras stöd och hjälp vid förhand­lingar, konflikter och arbetslöshet.

-11-

SAC ser våldet som ovärdigt människan och tar avstånd från såväl samhälleligt som enskilt våld. Situationer kan dock upp­stå då lönearbetarna tvingas försvara den frihet och de rättig­heter de tillkämpat sig.

Kommentar Synd ika lismen är svuren motstån­dare till m ili tarismen och ser be­kämpandetavden na som en avsina angelägnaste uppgifter. SAC ställer inte radikalpacifi sm som krav på si­na med lemmar men h ävdar omut­ligt respekten för dem som vägrar ta ti ll våld. De mänskliga, fack liga och sociala fr i- och rättigheter som red a n vunnits och som i framtiden

kommer att vinnas måste försvaras, om de h otas av främ mande makt e l­ler av det egna landets våldsappara­ter.

SAC ställe r sig solidarisk med u n­derkuvade fo lk i deras kamp mot u tsugning och förtryck, även där si­tuatio ne n gör det nödvändigt för dem att ta till vapen.

-12 -

SAC ser den direkta aktionen som medlet för att förändra samhälle och levnadsvillkor. Endast därigenom kan det själv­ansvar utvecklas som är socialismens förutsättning.

Kommentar SAC anser att förändringar av sam­hället ska drivas fram av människor­nas egen aktivitet på arbetsplatser och i bostadsområden. Sådan di­rekt aktion innebär "handling utan ombud", dvs att alla aktivt del­tar i kampen för att tillsammans lö­sa gemensamma problem i stället för att passivt överlåta arbetet på an­dra. Den direkta aktionen kan tasig olika uttryck beroende på fråga och kampsituation men kräver alltid or­ganiserad samverkan i federalistis­ka former.

Eftersom statens uppgift med na­turnödvändighet är att förvalta det existerande sam hället, tvingas stats­bärande partier garan tera dess fort­bestånd. SAC arbetar därför inte partipolitiskt. Medlemmarna har

dock rätt att utanför SAC delta i samhällelig verksamhet som stäm­mer överens med deras personliga uppfattning, förutsatt att denna verksamhet inte bringar dem i öp­pen motsättning ti ll den syndikalis­tiska rörelsen.

Genom cen traliserat beslutsfat­tande passiviserar stat och partier människorna och berövar dem de­ras initiativkraft och ansvar. Staten uppmuntrar och framtvingar byrå­kratisering och centralisering aven av fackliga organisationer och an­dra folkrörelser. Därför måste den syndikalistiska röre lsen värna sin självständighet. SAC kämpar med all kraft för en an tiauktoritär sam­hällsorganisation enligt federalis­mens principer.

.. .. ~ .

SACs principförklaring är en kortfattad beskrivning av orga­nisationens samhällsanalys och den väg syndikalisterna går för att förändra den nuvarande ordningen.

Sveriges Arbetares Centralorganisation, som den syndika­listiska fackföreningen heter i det här landet, ser ekonomin som grunden för samhällsbygget. Därför är det genom kamp på arbetsplatserna man försöker förändra inte bara arbetsför­hållanden, utan också samhället i stort.

Principförklaringen har förändrats genom åren. Den som du håller i handen tillkom genom allmän medlemsomröstning 1976. Kongressen 1990 beslutade om några smärre föränd­ringar. Dessutom tillsattes en kommitte som har att se över principförklaringen som helhet och samla ihop förslag på för­ändringar av den.

SYNDIKALISTERNA Sveriges Arbetares Centralorganisation

Box 6507, 11383 Stockholm, tel 08-673 3559. Besöksadress: Sveavägen 98

Propaganda.Committee@sac.se