Rapport Gröna skolgårdar 2016 - Lunds kommun€¦ · Rapport SKA, prioriterat utvecklingsområde 2015-2016. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever

Postadress: Besöksadress: Telefon: E-post: Webb: Box 41 Observatorieparken 046 - 35 70 60 [email protected] www.lund.se/naturskolan 221 00 Lund Svanegatan 9

Lund 2016-03-04

Gröna skolgårdar – förnyelse av ett snart 25-årigt utvecklingsprogra m Rapport SKA, prioriterat utvecklingsområde 2015-2016. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever. Det är ett sätt att arbeta. Naturskolan i Lund är en kommunal resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. Enheten hör organisatoriskt till Barn- och skolnämnd Lund Öster, men är en övergripande utvecklingsresurs för alla skolor och förskolor i hela kommunen. Naturskolan är en resurs i undervisningen för både personal och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola, i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. Naturskolan samordnar också utvecklingsprogrammet Gröna Skolgårdar. Bakgrund till val av prioriterat utvecklingsområde

Den långsiktiga skolutvecklingssatsningen Gröna skolgårdar startade 1992 och syftar till att åstadkomma en förändring av användningen och utseendet av skol- och förskolgårdarna i Lunds kommun. 2003 togs en förvaltningsövergripande målbeskrivning/policy för kommunens skol- och förskolgårdar fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppmanat samtliga berörda förvaltningar att arbeta efter denna, som innebär att skol- och förskolgården ska vara:

• en plats som visar att man bryr sig om den yttre miljön • en plats som går att påverka • en plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov • en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt • en tillgång för stadsdelen • en plats med biologisk mångfald • en säker och hälsosam plats

Det är nu snart 25 år sedan arbetet med Gröna skolgårdar startade. Mycket har hänt sedan dess och utvecklingsarbetet har varit en spännande och lärorik resa. Samtidigt känns det fortfarande som om vi bara är i början av processen, och sannolikt kommer den aldrig att bli helt färdig. Vi insåg redan från början att det är lika viktigt att åstadkomma en förändring av värderingar och attityder till utemiljön, som en rent fysisk förändring av den. Vi känner att det fortfarande finns ett stort behov av en generell kompetenshöjning vad gäller barns och elevers utemiljöer.


Varje termin arrangerar Naturskolan praktiskt inriktade fortbildningsträffar för skol- och förskolepersonal. Tre gånger varje år kan skolor och förskolor i kommunen dessutom söka medel för utveckling av sin egen utemiljö, åtminstone i vissa fall tydligt inspirerade av kompetensutvecklingen de deltagit i. För att få ta del av medlen ska projekten bygga på delaktighet. Barn/elever och personal ska vara engagerade i förändringsarbetet. Gärna även föräldrar. Medel beviljas till exemel inte till enbart inköp av entreprenad. Ett villkor har dessutom varit att skolan/förskolan ur egen budget ska avsätta lika mycket som söks, vilket gjort att det oftast handlat om små till medelstora projekt. Å andra sidan har detta gjort att pengarna kommit fler tillgodo. Det har vanligen rört sig om mellan 30 och 50 olika skol- och förskolprojekt per år. De senaste fem åren har vi emellertid märkt ett minskat utnyttjande av de tillgängliga medlen för sådana lokala utemiljöprojekt. Särskilt uttalat blev detta år 2015, då både antalet projekt och mängden sökta medel halverades jämfört med föregående år. Samtidigt beslutade den politiska ledningen en kraftig ökning av anslaget till Gröna skolgårdar 2016. Detta beslut förstärker utmaningen att få den negativa kurvan att vända uppåt igen.

Figur 1: Den övre gröna linjen visar det totala anslaget till Gröna skolgårdar under åren 2010-2016. Den nedre blå linjen visar hur mycket av anslaget som gått till lokala projekt på skolor och förskolor under åren 2010-2015. Detta ville vi veta mer om Som ansvariga samordnare för denna långsiktiga skolutvecklingssatsning har vi naturligtvis funderat mycket på vilka orsakerna till den negativa trenden är. Som hypotes satte vi upp följande: införandet av totalhyra, brist på pengar för egeninsats, en pressad arbetssituation för skol- och förskolepersonal samt svårigheter att skriva ansökningar och rapporter. Efter införandet av totalhyran 2013 har vi hört kommentarer från både nöjda och frustrerade skolledare och pedagoger: - Skönt att denna förändring kommer. Nu behöver vi inte engagera oss i utemiljön längre. - Nu är det bara förbud som gäller. Vi vill, men får inte påverka vår egen utemiljö längre.


Båda dessa ytterligheter är oroande. Utemiljön är en pedagogisk fråga och att delaktigheten ska få spelrum har både hyresvärd och hyresgäst kommit överens om i den gemensamma policyn. Ungefär samtidigt som totalhyran infördes kom nya styrdokument för skola och förskola bland annat i form av nya och reviderade läroplaner. I kombination med ett allt kärvare budgetläge har det lett till en mer ansträngd arbetssituation än tidigare för både skolledare och pedagoger. Så vilket är egentligen huvudproblemet (om det nu finns ett sådant)?

• Huvudfrågan: Hur ska Naturskolan bäst agera i framtiden för att underlätta utvecklingen av kommunens skol- och förskolgårdar?

Metod Samtliga skolor och förskolor i Lunds kommun bjöds in till en informations- och diskussionsträff den 2 februari 2016, kallad En miljon till Gröna skolgårdar (se bilaga A). Syftet med detta tillfälle var både att informera och påminna om de aktuella förutsättningarna och villkoren för att få ta del av medlen, samt att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och diskussion. Förhoppningsvis skulle vi på detta sätt få belyst de eventuella svårigheter som deltagarna tog med sig. Alla anmälda deltagare fick i samband med bekräftelsen på sin anmälan en enkät att fylla i och ta med till detta tillfälle. Enkäten utformades på två olika sätt med samma frågor, och de svarande kunde välja den version de tyckte passade dem bäst (bilaga B och C). En observatör med särskilt ansvar att notera uppkomna tankar kring den centrala frågeställningen utsågs. Enkätsvaren kompletterades med dessa noteringar, och analyserades direkt dagarna efter träffen, för att intrycken skulle vara färska i minnet. Resultat Det kom 31 deltagare från 24 olika skolor och förskolor till informations- och diskussionsträffen, vilket vi anser vara en bra respons på inbjudan. Vi fick från dessa in 25 enkätsvar. En sammanställning av samtliga svar finns i bilaga D. Analys med förslag på åtgärder Svaren kategoriserades och grupperades i följande sju grupper. Siffrorna inom parantes anger i hur många personers svar som vi fann formuleringar som kunde relateras till respektive kategori:

• Tid, ork och engagemang räcker inte till, eller saknas (17/25) • Pengar saknas (8/25) • Skolledare saknar kunskap och prioriterar inte denna utveckling (8/25) • Besvärligt med totalhyran (6/25) • Information går inte fram eller saknas (6/25) • Krångligt och svårt med ansökan och redovisning (5/25) • Renoveringar och nybyggen (4/25)


Denna gruppering är naturligtvis en tolkning, och i en anonym enkätundersökning är det inte möjligt att gå djupare genom att ställa följdfrågor. Det är också lätt att man i analysen skapar kategorier som stämmer överens med den hypotes man ställt upp. Samtliga hinder och problem som vi ställt upp i hypotesen kunde vi också hitta i svaren, men det dök även upp faktorer som vi inte tänkt på. Vi har funderat på om dessa 25 svar kan sägas vara representativa för skolor och förskolor i Lunds kommun. Det skulle troligen kunna komma fram även andra kategorier om vi lagt mer resurser på att bredda undersökningen. Vår bedömning är dock att ytterligare insatser i en jakt på ett mer ”sant” svar på vår centrala frågeställning, inte skulle motsvara det resultat vi skulle fått. Därför stannade vi här, och i det följande diskuteras varje svarskategori för sig. Tid, ork och engagemang räcker inte till, eller saknas (17/25) Enligt vår undersökning har vi här hittat den dominerande orsaken till att skolor och förskolor i allt mindre grad sökt projektmedel för att utveckla sina gårdar. En första tanke blir lätt att detta är yttre omständigheter som ligger utanför vår möjlighet att påverka. Men funderar vi vidare så går det att hitta förslag till oss i enkätsvaren. Många ser utveckling av utomhusmiljön som något separat från skolans och förskolans huvudsakliga uppdrag, och menar därför att det inte finns tid och ork till detta också. Då ser man inte att lärande även kan förekomma i utomhusmiljön. Som en följd av detta synsätt betraktas det ibland inte som ordinarie arbetstid att tänka genom ett Gröna skolgårds-projekt, formulera en ansökan, genomföra projektet och rapportera det. Naturskolan kan bli ännu tydligare med att koppla Gröna skolgårdar starkare till läroplanerna och dess mål. Ett sätt kan vara att lägga upp färdiga förval i ansökansformuläret till hur skolgårdsutveckling kan knytas till olika läroplansmål. I samband med att man fyller i sin ansökan kan dessa kryssas i. Vi tilltalas dock inte av denna tanke, eftersom det inte stimulerar till egen reflektion. Dessutom kan förvalen upplevas som om ansökan blivit krångligare. Det är huvudsakligen i utbildningssammanhang vi kan påpeka att utveckling av utemiljön hänger intimt samman med annan skolutveckling för ökad måluppfyllelse, t.ex. bedömning för lärande (BFL). I samband med t.ex. handledning brukar vi också titta på möjligheterna med utemiljön, men detta kan göras ännu tydligare och mer. Enkätsvaren efterlyser inspiration och idéer från Naturskolan. Det ger vi redan mycket och det ska vi fortsätta göra. Denna tydliga efterfrågan ger oss incitament att fortsätta arrangera fortbildningsdagar med särskilt fokus på Gröna skolgårdar. Enligt ett konkret förslag bland svaren kan vi även försöka med att erbjuda halvdagar för skolområden. Gärna i samarbete med Lundafastigheter och Markentreprenad när det gäller kommunala enheter, eller med andra bolag som förvaltar enskilda och fristående enheter. Ett samarbete med fastighetsbolaget Hemsö som förvaltar och äger stora delar av S:t Larsparken har redan inletts. Vi samverkar redan bra kommunalt men behöver fördjupa samarbetet med fastighetssidan ytterligare för att kunna fånga tillfällen och meddela varandra när det är något på gång. Att samordna Gröna skolgårdsprojekt med Markentreprenads prioriteringslista för att inspirera just de enheterna är ett sätt. Att Gröna skolgårdsarbetet oftast är knutet till enskilda personer på skolor och förskolor lyfts också som ett problem i detta sammanhang. Det behövs en bred förankring bland fler i


personalen om arbetet ska bli långsiktigt hållbart. Vi håller helt med om det och kan betona det ännu mer vid våra info- och utbildningsinsatser. Skolgårdsgrupper och skolgårdsråd kan vara ett sätt. Det är också en balans i hur mycket vi bör lägga oss i hur enheterna ska organisera sig. Men ge goda råd och sprida goda exempel kan vi alltid. Vi kan slutligen också förutom de sedvanliga fortbildningsträffarna erbjuda särskilda tillfällen för råd och stöd inför ansökansperioder. Ett par eftermiddagstimmar, en gång per termin, kan vara en lämplig frekvens. Pengar saknas (8/25) Enheternas besvärliga ekonomiska situation nämns i en tredjedel av svaren som en svårighet. Detta lyftes även fram muntligen under informationseftermiddagen. Man vittnar om att egeninsatsen är en börda och önskar slippa den helt och hållet, eller att den åtminstone minskas. Detta hinder kan vi åtgärda direkt genom att sänka kravet på egeninsats från 50 till 25 procent. Effekten av åtgärden utvärderas efter kommande ansökansomgång (1 mars 2016). Är det fortfarande få enheter som sökt kan vi lägga in ytterligare ett informations- och diskussionstillfälle i början av april. Att helt ta bort egeninsatsen skulle kunna vara en ytterligare åtgärd, men då är det risk att skolans/förskolans ”ägande” försvinner. Vi tror att man värnar mer det som man själv varit med om att betala. Skolledare saknar kunskap och prioriterar inte denna utveckling (8/25) Något överraskande för oss fanns även denna aspekt med i så många som en tredjedel av svaren. Regelbunden information om Gröna skolgårdar till skolledarna efterfrågas av pedagogerna. De vet sannolikt inte att vi redan ger det, t.ex. i samband med skolledarforum, eftersom de inte ser det. Utbildning för skolledare efterfrågas också. Vår bild är emellertid att skolledare i regel har kunskap om vikten av en god utemiljö, men vi håller med om att det kan ha låg prioritet på skolledarnas agenda. Vi ska satsa på både fortsatt regelbunden information och utbildningsinsatser för denna personalgrupp. En bra kommande tidpunkt för en större utbildningsinsats kan vara i samband med att kvalitetsfaktorer för lekvärde och lärande ska implementeras. Sådana faktorer håller i skrivande stund på att tas fram i en förvaltningsövergripande grupp med stadsbyggnadskontoret som huvudansvarig. Arbetet beräknas vara klart 2017. Vi kan också ta fram en film om de viktigaste punkterna som Gröna skolgårdar står för, hur man söker medel och rapporterar sitt projekt m.m. Ett sådant verktyg kan användas av nyckelpersoner att visa på till exempel arbetsplatsträffar, både för att öka kunskapen hos alla personalgrupper och för att nå en bredare förankring genom att engagera flera på enheten. Då vi följer upp pågående Gröna skolgårdsprojekt genom besök på skolor och förskolor ska vi också alltid söka upp ansvarig skolledare för avstämning.


Besvärligt med totalhyran (6/25) Denna aspekt tolkades in i en fjärdedel av svaren. Det uttrycks oftast som en upplevelse av maktlöshet i systemet med totalhyra. Vi menar också att samarbete och samverkan med fastighetssidan är centralt för att underlätta och förbättra dialogen. Samverkan i våra utbildningsinsatser har redan nämnts ovan. Ett annat område för samverkan är nyprojekteringsmöten. Naturskolan var under en period för några år sedan automatiskt kallade till dessa möten, en rutin som nu har upphört helt. Det finns troligen flera anledningar till detta. Det har under de senaste åren varit stor personalomsättning både bland barn- och skolförvaltningarnas lokalsamordnare och Lundafastigheters projektledare och förvaltare. Vi behöver göra en insats för att få en förändring till stånd. Samtidigt behöver dessa möten göras relevanta och effektiva för oss. Särskilda möten endast kring utomhusmiljöerna är absolut att föredra. Förvaltarens roll som dialogpartner är särskilt viktig i Gröna skolgårds-sammanhang på befintliga enheter. Det är dags för en ny informations- och utbildningsinsats till både förvaltarna och projektledarna, kanske även till Markentreprenads utförare. Med fördel kan en sådan insats samordnas med att kvalitetsfaktorer för lekvärde och lärande ska implementeras. Befintligt PM Regler för egenbyggen behöver revideras och göras mer positivt med reducerad textmängd för att bli mer lättillgängligt. En intressant synpunkt från ett av enkätsvaren var att Naturskolan kan ha någon person knuten till varje geografiskt skolområde. En fördel med detta kan vara att var och en av naturskolepedagogerna får färre förvaltare att lära känna och att föra dialog med. Detta kan vi ta upp med Lundafastigheters förvaltningsavdelning t.ex. i samband med utbildning. En förvaltare – en naturskolepedagog? Information går inte fram eller saknas (6/25) En fjärdedel av enkätsvaren menar också att information om Gröna skolgårdar inte går fram till de berörda. Även om problemen med det informationssamhälle som vi lever i är välkända så är det ändå överraskade att flera tar upp denna aspekt. Vi har byggt upp ett system med informationskanaler till särskilda nyckelpersoner på varje skol- och förskolenhet som i sin tur ska se till att informationen går vidare. Trots detta är det uppenbarligen så att information fastnar på vägen. En omedelbar åtgärd är att vi aktivt kontaktar enheter som inte meddelat oss några nyckelpersoner. En annan är att kontakta förvaltningarnas informatörer för att diskutera hur infon kan göras både lättare att hitta och lättare att förstå. Önskemål finns om att vi bör vara mer synliga och hörda. Är det så att vi visade oss mer på enheterna tidigare? Varför är det i så fall så? Att vi hade mer handledning förr, och mer kurser nu kan vara en orsak. Vi behöver ta detta på allvar, och vara mer på skolor och förskolor. Att vi erbjuder information på arbetsplatsträffar föreslås i något svar, vilket är en bra idé. Det blir samtidigt ett sätt att utbilda skolledare och att engagera fler i personalen. En egen idé är att få ut information genom artiklar i lokaltidningen i Lund när det är dags att ansöka om pengar till Gröna skolgårdar.


Krångligt och svårt med ansökan och redovisning (5/25) Vid en närmare granskning av vilka som framhållit denna aspekt i sina enkätsvar, ser vi att det huvudsakligen är personer som inte själv har sökt eller rapporterat något projekt. Det verkar alltså inte bygga på direkt erfarenhet, utan mest om de tror att det är ett svårt och krångligt ansökningsförfarande. Vi misstänker att det också handlar om att många inte har kunskaper, vana och rutin att skriva ansökningar eller rapporter och att det snarare är en oro inför detta som är problemet. Det finns nog även okunskap om hur man driver och genomför ett projekt. Det bör bli lättare med tiden efter hand som nya generationer förhoppningsvis kommer att ha större vana. Vi ska i alla fall se över texterna i formulären inför varje ansökans- och rapporteringsperiod. Det är även en god idé att lägga ett stödmaterial för ansökans- och rapportskrivning på webben. Nuvarande grundprinciper och -rutiner för hur det ska gå till tycker vi ändå är bra. Renoveringar och nybyggen 4/25 Vi fick även några enkätsvar som menar att de inte sökt pengar från Gröna skolgårdar för att de haft ny- och ombyggnationer på sina enheter. Det verkar som om deras resonemang går ut på att ”I samband med renoveringar är det inte lönt att satsa på utemiljöprojekt”. Även om det handlar om tillfälliga lösningar som varar i två-tre år, så är det lång tid för barn. Vi ska därför uppmuntra skolledare att även satsa på t.ex. växtlighet och enkelt löst material i tillfälliga miljöer. En variant är att ha ganska stora växter i flyttbara krukor. Denna fråga bör vi även föra en dialog kring med fastighetssidan. Slutord En övergripande slutsats är att alla de hinder och problem som vi hade i vår hypotes också fanns med i resultatet. Inkörsproblem med totalhyra, brist på pengar för egeninsats, en pressad arbetssituation för skol- och förskolepersonal samt svårigheter att skriva ansökningar och rapporter är några av de identifierade svårigheterna. Förutom detta gjorde den enkla undersökningen oss ännu en gång uppmärksamma på vikten av att hålla skolledare informerade och uppdaterade kring kunskaper om skolutveckling inom ramen för Naturskolans uppdrag. Dessutom fick vi en påminnelse om hur viktigt det är att finnas till hands ute på enheterna så mycket det bara går. Inte minst för att information ska komma ända fram. Det kommer att vara av största vikt att fortsätta konstruktiva samtal med Lundafastigheter, Markentreprenad och andra fastighetsförvaltare, så att gemensamma försöksprojekt kan göras. Vi hoppas att ett minskat krav på ekonomisk egeninsats i Gröna skolgårdsprojekt och ett ökat stöd för skrivande av ansökningar och rapporter kommer att ge resultat omgående. Vi behöver också tydligare ta in skolgårdsfrågor i handledning och kurser, t.ex. genom att vara tydliga med hur utomhusmiljön kan användas i pedagogiskt syfte för en ökad måluppfyllelse genom en större mångfald av metoder för lärande. Anna Ekblad, Lina Hällström, Anders Wånge Kjellsson, Carolina Lindeblad och Eva Persson


Bilaga A

En miljon till Gröna skolgårdar Tisdagen den 2 februari 2016 kl 15-17

Plats: Naturskolan, Observatorieparken

Målgrupp: All skol- och förskolepersonal

Sista anmälningsdag: 26 januari 2016

Nu satsar Lunds kommun mer än någonsin på skolgårdsutveckling! 2016 finns drygt en

miljon kronor att söka för projekt som på olika sätt utvecklar och berikar utemiljön.

Dessutom har kravet på ekonomisk egeninsats minskats, för att fler ska kunna ta del av

miljonen.

Naturskolan ansvarar för

utvecklingsprogrammet Gröna

skolgårdar, vars syfte är att

åstadkomma en förändring av

användningen och utseendet av

skol- och förskolegårdarna. Tre

gånger varje år kan skolor och

förskolor i Lunds kommun sända in

ansökan om medel, med

arbetsbeskrivning och ekonomisk

kalkyl.

Under två timmar denna eftermiddag ger vi dig stöd för att göra en ansökan. Här är några exempel

på frågor som du kan få svar på:

• Vad innebär det att vara nyckelperson för sin skola/förskola?

• Vad säger kommunens förvaltningsövergripande

målbeskrivning/policy för skol- och förskolegårdar?

• Vad får man göra / inte göra med tanke på totalhyran?

• Vad kan man söka / inte söka pengar till för slags projekt?

• Vad kan man räkna som egeninsats?

• Hur noga måste man ange sin budget?

• Hur ska man skriva sin rapport?

Naturskolan kommer även att erbjuda de som kommer denna

eftermiddag fortsatt stöd att skriva ansökan. Nästa ansökansomgång ska vara inne senast den 1

mars 2016.

Detta kurstillfälle är endast för skolor och förskolor i Lunds kommun, och är kostnadsfritt.


Bilaga B

Enkätundersökning Gröna skolgårdar

Ringa in ditt svar och följ pilen för att komma till nästa fråga. 1. Har det genomförts några utemiljöprojekt på din arbetsplats de senaste 5

åren? a. Vet ej � Gå till fråga 3 b. Nej � Gå till fråga 3 c. Ja Vilket år och på vilken arbetsplats? Skriv först här nedan, därefter � Gå till fråga 2 2. Hur har ni finansierat detta? a. Vet ej � Gå till fråga 3 b. Med medel från Gröna skolgårdar � Gå till fråga 5 c. På annat sätt än med medel från Gröna skolgårdar Hur? Skriv först här nedan, därefter fortsätt genom att � Gå till fråga 3 3. Känner du till utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar?

a. Ja � Gå till fråga 4 b. Nej � Gå till fråga 5 4. Varför har ni inte sökt medel från Gröna skolgårdar?

Skriv först här nedan, därefter fortsätt genom att � Gå till

fråga 5

5. De senaste fem åren har ansökningarna till Gröna skolgårdar minskat. Naturskolan vill vända trenden och få fler förskolor och skolor att söka pengar till skolgårdsutveckling. Hur tycker du att Naturskolan bäst ska agera för att skol- och förskolegårdar i Lunds kommun ska utvecklas?


Bilaga C


Bilaga D

Sammanställning av enkätsvar En miljon till Gröna skolgårdar (2016-02-03) (totalt 25 svar) 1. Har det genomförts några utemiljöprojekt på din arbetsplats de senaste 5 åren? d. Vet ej 3 e. Nej 5 f. Ja 17

2. Hur har ni finansierat detta? d. Vet ej 4 e. Gröna skolgårdar 12 f. På annat sätt 8

Fem anger att de både fått medel från Gröna skolgårdar och andra källor, t.ex. fonder och stiftelser samt från Lundafastigheter i samband med nybyggnation. Dessutom har föräldrar hjälpt till.

3. Känner du till utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar?

c. Ja 14 d. Nej 4

4. Varför har ni inte sökt medel från Gröna skolgårdar?

Det tar tid, engagemang och pengar. Vi har inte haft kraft /ork /engagemang Tidsbrist. Alla stressade av möten och dokumentation o.s.v. Vi tror ett projekt kräver mycket tid och energi från förskolan. Det har tidigare varit krångligt att söka och det har krävts för mycket ekonomisk insats från förskolorna. Kravet att skolan själv ska bidra med en lika stor summa pengar som man ansöker om gör att man drar sig för att söka då det ofta är en ansträngd budget och ibland ont om tid att hinna med att söka / redovisa / genomföra skolgårdsprojekt inom ramen för ordinarie arbetstid. Ekonomi kral. Besvärligt med mycket regler och lagar. Vi har prioriterat annat. Efter en stor renovering har vi satsat på innemiljön. P.g.a. att skolan renoverats under några år. Vi är en nybyggd skola och har fått en helt ny skolgård anlagd. Nybyggnation har gett medel.


5. De senaste fem åren har ansökningarna till Gröna skolgårdar minskat.

Naturskolan vill vända trenden och få fler förskolor och skolor att söka pengar till skolgårdsutveckling. Hur tycker du att Naturskolan bäst ska agera för att skol- och förskolegårdar i Lunds kommun ska utvecklas?

Ekonomisk satsning på skolgårdarna! Ekonomin styr, så bättre ekonomiska förutsättningar. Som nu, när kravet på ekonomiskt bidrag från förskolor minskat. Bra om skolan kan ansöka om hela beloppet (eller en större del) för sitt planerade projekt. Uppmuntra. Besöka skolor och inspirera. Komma ut på förskolorna och inspirera och ge tips. Information /komma ut /idésprutor. Ge exempel på utvecklingsprojekt från andra skolor/förskolor. Komma med konkreta förslag och hjälpa till att genomföra. Komma ut och inspirera oss på vår förskola. Fortsätt med kurser/stöd till pedagoger att använda skolgården som en pedagogisk resurs. Fler utbildningar, för de är roliga, inspirerande och givande! Samla pedagoger/nätverk för att stötta och hjälpa varandra när man ska göra något, många kanske känner sig osäkra på att ”göra rätt”. Vid flera tillfällen har vi haft nätverksträffar och gjort olika projekt på någon skola. Jag tänker på liknande men i mindre skala – kanske några enheter inom samma område, kanske några timmar då och då, bjuda in – koppla någon ”duktig amatör” som man kan få hjälp av… Denna kurs är ett bra exempel, då får vi ny info. Genom detta mötet exempelvis – information! Skicka via email, reklam på tv och flera utbildningsdagar. Profilering och utbildning av personal. Bjuda in oss till en del av de projekt som ni gjort. Studiebesök. Kontakta förskolecheferna och sedan kanske komma till någon apt. Komma ut och berätta på apt:er Erbjuda information och workshops ute på skolorna, t.ex. på personalmöten (m. elever) Bjuda in skolledning / förskoleledning/ fritidshemsledning till infomöte så att de får klart för sig hur viktigt det är för oss alla. Man måste ha ledning med sig, och det måste finnas fler än 1-2 personer på varje ställe som ”drar” i detta. Skapa en grupp och avsätta tid! Uppvakta rektorer och skolpolitiker och förklara hur viktig utemiljön är (det gör ni ju förstås redan).


Mer fortbildning av rektorer kring betydelsen av en bra utemiljö. Inspirera skolledarna att satsa på skolgården och ge pedagogerna tid för att spåna och planera. Mer samarbete och smidigare dialog med Lundafastigheter Mer och bättre samarbete med Lundafastigheter och Markentreprenad. Jag tror och känner att många (även vi på Byskolan) tycker att regelverket runt att skapa och bygga själva har blivit så mycket krångligare och tagit bort lusten att ens försöka. Naturligtvis är det bra med planer för underhåll och att det ska vara säkert mm (och denna säkerhet bedöms av personer som kanske inte ser verkligheten på samma sätt som oss som arbetar med barnen – att lite farligheter är bra). Att först kolla om man får godkänt av Markentreprenad och sedan därefter göra ansökan till Naturskolan känns som ett merarbete… Det känns som att man kanske enbart kan ansöka för odling av olika slag… Naturskolan kan/bör vara delaktig i den besiktning som Markentreprenad/ förvaltaren ska göra. Underlätta för att kvalitetssäkra projekten Mer utv. standardisering av skolgård. Bättre grundutrustning utefter de behov skolgården har/behöver. Stöd i ansökningsprocessen. Tydlig information om ansökningsprocessen. Lathund för hur man söker, vem man kan vända sig till. Många upplever det kanske svårt att s.k. redovisa? Visa att ni finns och var synliga utåt mer än idag. Ni ska göra er mer synliga och hörda. Alla känner inte till hur det går till samt att det finns medel att söka. Naturskolan ha någon knuten till varje område/ställe?

Documents

Rapport Gröna skolgårdar 2016 - Lunds kommun€¦ · Rapport SKA, prioriterat utvecklingsområde 2015-2016. Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever