ledare 03

notiser 04

kalendarium 19

krönika 20

14 |essä: Kalle Lind om offrad anständighet och kungligheternas kollegiala umgänge med diktatorer.

12 |snart republik: Så avskaffas monarkin. Fem steg som visar hur det kommer att gå till.

10 |utredning: Mats Einarsson, utredare, skriver om föreningens förslag till nytt statsskick.

Reformrepublikanska föreningens medlemstidning nr 1 våren 2012

BEBISLYCKANKungafamiljens vilja att uppfattas som vanliga försvårar samtalet om monarkin. Med födseln av Estelle

Bernadotte har de som vill bedriva en saklig debatt fått en ny utmaning, menar statsvetaren och monarki­

forskaren Cecilia Åse. sidan 6

2 – REFORM

innehåll

04NOTISERMöt Olle Waller, republikan. Sverige fal-ler först. Nytt seriealbum. Med mera.

06EN NY TRONARVINGEHur påverkar födseln av Estelle Bernadotte samtalet om monarkin?

09REKLAMPRINSESSANMånga företag är angelägna om att få synas i prinsessan Estelles närhet.

10NYTT STATSSKICKFöreningens fristående utredning om framtidens statsskick är nu färdig.

12PROCESSEN FRAMÅTSka presidenten väljas direkt av folket eller utses av riksdagen?

14HEDERSBETYGELSERKungahuset, medaljer och diktatorer. Essä av Kalle Lind.

18NORR TILL SÖDERSnart 10 000 medlemmar. Kontaktinfo till lokala föreningar. Kalendarium.

20KRÖNIKAJesper Svensson om hur Gösta Bohman böjde rygg inför hovet.

1412

06

REFORM – 3

AG VILL BÖRJA med att hälsa alla nya medlemmar varmt välkomna. Föreningen har fått omkring 1 700 nya

medlemmar hittills i år och därmed närmar vi oss för första gången ett medlemsantal på 10 000 personer. Tillsammans ska vi väcka republik-frågan bland allmänheten och driva Sverige i en mer demokratisk riktning. Varje medlem är viktig – uppmuntra gärna släktingar och vänner att också bli medlemmar!

I år äger många presidentval rum i Europa. Medborgarna i Finland har nyligen valt ett nytt statsöverhuvud, i Tyskland har en beslutande försam-ling fått välja en ny president och på Island utser folket i sommar sin nästa statschef. Till skillnad från i dessa republikanska länder tillsätts inte den svenska statschefen på demokratisk väg. Arbetet med att byta statsskick i Sverige, från monarki till republik, pågår dock för fullt.

Republikanska föreningens grundlagsutredning kommer snart att presentera förslag kring hur en svensk republik kan utformas. Den färdiga utredningen blir till stor nytta i våra fortsatta ansträngningar för en svensk republik. Vi kommer att ha konkreta

Reform är Republikanska föreningens medlemstidning

och distribueras till föreningens medlemmar.

R E P U B L I K A N S K A F Ö R E N I N G E NKarlbergsvägen 86B, 4 tr

113 35 Stockholm

Tel: 0768-71 77 22

E-post: reform@repf.se

B L I M E D L E MMedlemskap i Republikanska föreningen kostar

200 kronor per kalenderår.

www.repf.se/bli-medlem

A N S VA R I G U T G I VA R EMagnus Simonsson

R E D A K T I O NHelena Tolvhed

Lars Jonsson

Magnus Simonsson

Johan Abrahamsson

Jalternativ, inklusive grundlagstexter, för ett nytt statsskick. Jag har ofta fått frågan från monarkister om hur vi tänker oss republikens utformning. Nu kommer jag att kunna visa på hur det kan bli.

Det kan knappast ha undgått någon att en flicka vid namn Estelle Bernadotte har fötts i Sverige. En vanlig månad föds omkring 9 000 barn, så det är egentligen inget märkligt. Individer som föds inom kungafamiljen tilldelas dock direkt en tillvaro i offentlighetens ljus, eftersom de har arvsrätt till den svenska tronen. Uppmärksamheten har tydliggjort för många medborgare att vi ännu har ett statsskick där stats-chefen ärver sin titel. Allt fler av dessa medborgare har, glädjande nog, tagit ställning genom att bli medlemmar i Republikanska föreningen.

Att tronföljden nu har ”säkrats” gör det ännu mer angeläget att

uppmärksamma frågan om stats-skicket. För demokratins skull, men också för att bespara ett barn en uppväxt under trycket av ett helt lands förväntningar. Genom införande av republik i Sverige skulle barnet istället få möjlighet att själv forma sitt liv. Jag förväntar mig nu en omfattande diskussion om Sveriges framtida stats-skick och om införandet av republik – en diskussion där vår grundlagsut-redning utgör en god utgångspunkt.

Tack för ditt medlemskap och ditt engagemang!

För Sverige i framtiden!

Peter Althin

Ordförande

REPUBLIKANER!”Att tronföljden nu har ’säkrats’ gör det ännu mer angeläget att uppmärk-samma frågan om statsskicket.”

R E D A K T I O N E L L P R O D U K T I O N

Birdh, www.birdh.se

Redaktör, Johan Abrahamsson

A R T D I R E C T I O N25Ah, www.25ah.se

T R Y C KTryckfolket AB

U P P L A G A12 000 ex

O M S L A G S F O T OLönngren/Widell

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd.

Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter

som framförs i Reform av utomstående skribenter

behöver inte nödvändigtvis överensstämma med

redaktionens eller Republikanska föreningens.

Reform tar gärna emot material till nästa nummer,

som utkommer under hösten 2012. I första hand är vi

intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka

ett mejl till: reform@repf.se

I S S N 2000-9526

K O N TA K TA O S SE-post: info@repf.se

Telefon/SMS: 0768-71 77 22

www.repf.se

www.facebook.com/repf.se

www.twitter.com/repf

Kansliets besöks- och postadress i Stockholm:

Republikanska föreningen

Karlbergsvägen 86B, 4 tr

113 35 Stockholm

Kansliets öppettider:

Tisdagar: 08:30-17:00

Torsdagar: 08:30-17:00

XXXXXX

4 – REFORM

HEJ OLLE WALLER, VARFÖR ÄR

DU REPUBLIKAN?

– Det är fullkomligt självklart för mig, jag ser det som en del av ett demokratiskt sinnelag.

HUR LÄNGE HAR DU VARIT

MEDLEM I REPUBLIKANSKA

FÖRENINGEN?

– Jag gick med när jag såg föreningens annons på kungens 65-årsdag, där kungen uppmanades att gå i pension.

VAD ÄR OGILLAR DU MEST MED

MONARKIN?

– För mig handlar det inte om apanaget eller personerna i sig, jag blir upprörd när jag hör folk som driver med kungen på grund av hans dyslexi, utan det har med vår konstitution att göra. För mig är det självklart att det är en gammal struktur. Det hör inte hemma i

”FÖR DEMOKRATISKA LÄNDER som Danmark, Norge och Sverige är det ovärdigt att rollen som statschef går i arv inom en och samma släkt.” Det skrev Republikanska föreningens internationella sekreterare Helena Tolvhed tillsammans med sina skandinaviska motsvarig-heter, Jon H. Leren och Niels Erik Ramhøj, i en gemensam debattartikel i Sydsvenskan i januari.

De republikanska rörelserna i Danmark, Norge och Sverige, tillsammans med systerorganisationer i fyra andra europe-iska monarkier, är sedan 2010 aktiva i ett erfarenhetsutbyte för att lära och inspireras av varandra. Läs mer: www.aerm.org

NOTISER

4 – REFORM

”Framtiden kommer att undra över oss,

som inte klarade av att bli fullt demokratiska

fast vi kunde.”LENA ANDERSSON, ÅRETS

REPUBLIKAN 2011

SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA

ett modernt samhälle att posten som statschef ärvs genom successionsord-ning som en stafettpinne.

HAR DU FUNDERAT PÅ HUR ETT

NYTT STATSSKICK SKULLE KUNNA

SE UT?

– Jag tycker att vårt grannland Finland har en spännande och bra modell. En politiskt tillsatt president, varför inte? Under det senaste valet blev det tydligt att det fanns olika politiska ståndpunkter och att det nationalistiska tramset var som bortblåst. Att en öppet homosexuell person dessutom fick över 40 procent av rösterna, det var ju stort. Jag ser gärna en finsk modell.

Olle Waller jobbar som sexualupplysare och handläggare på LAFA (Landstinget förebygger aids). Han är också känd som programledare för tv-programmet Fråga Olle.

Ett monarkifritt Norden

”Det hör inte hemma i ett modernt samhälle att posten som statschef ärvs genom successions-ordning som en stafettpinne.”

Olle WallerDÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN

Unga Republikaner släpper i vår, tillsammans med Republikanska f öreningen, Sveriges första repu-blikanska seriealbum. Albumet kommer att finnas till försäljning via Republikanska Föreningens hemsida. Alla medlemmar i Unga Republikaner får albumet som en medlemsgåva. Medverkar gör bland andra Kolbeinn Karlsson, Marcus Ivarsson, Therése Lundin och Olov Redmalm. Håll utkik på hemsidan i maj!

www.ungarepublikaner.se

Facebook: www.facebook.com/ungarepublikanerTwitter: www.twitter.com/ungrepublik

REFORM – 5

Seriestrippar för republik

NYTT SERIEALBUM

Carl-Erik Grimstad, varför blir Sverige först?

– Först och främst för att det finns en republikansk tradi-tion i Sverige med förankring

hos socialdemokraterna, och en intellektuell opinion som

skiljer sig åtminstone från den vi har haft i Norge. I Norge är det bara

de sista decennierna som vi har sett en tendens till att de med högst utbildning är mer republikanska än resten av befolkningen. Det har såklart även med kungens personliga egenskaper att göra – samtidigt som det aldrig hade pratats så mycket om ”skandalerna” om inte den allmänna stämningen förändrats de senaste decennierna. Det är dessutom ett internationellt fenomen. I dag är var femte medborgare i de västeuropeiska monarkierna för republik, jämfört med för tjugo år sedan då bara en av tio ville förändra statsformen. När tror du att det kan ske?

– Svår fråga. Men om vi ser på hur snabbt den allmänna opinionen har svängt de senaste två decennierna tror jag inte att Estelle kommer bli drottning av Sverige.Finns det något som det svenska kungahuset kan göra för att återfå förtroendet hos folket?

– Det bästa för kungahuset hade förmodligen varit att undvika skandaler. De måste uppträda med värdighet för att få tillbaka sin trovärdighet. Men jag tror att det kan bli svårt. Mycket för att dagens medier vill göra kungahuset till underhållning, något hovet till viss del måste gå med på för att synas. För om de inte gör det, och uppträder mer värdigt, skulle de samtidigt bli mer osynliga för folket. Och det är kanske det värsta som kan hända en kungafamilj som måste synas för att få legitimitet för människor. Detta är den viktigaste orsaken till att jag tror att flera länder kommer avskaffa denna regeringsform inom inte alltför många decennier.

Den norska medieforskaren, författaren och tidigare presschefen för norska hovet, Carl-Erik Grimstad, förutspådde nyligen att det svenska kungahuset blir det första att falla av de som är kvar. Reform tog kontakt för att få veta mer.

Blir det svenska kungahuset först att falla?

VINDEN HAR VÄNT

Serietecknaren Therése Lundin medverkar i albumet.

XXXXXX

6 – REFORM

TRAX FÖRE KLOCKAN tio öppnas grindarna till Haga slott. Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister

bär fram den nyfödda flickan inför statsminister Fredrik Reinfeldt, riks-dagens talman Per Westerberg, och riksmarskalk Svante Lindqvist. Med de närvarandes underskrifter och sigill avslutas vittnesbekräftelsen, en ritual som utförts sedan 1500-talet.

– En mycket söt prinsessa som är lik båda sina föräldrar. Väldigt lik sin mor, blev Fredrik Reinfeldts utlåtande till TT innan han åkte vidare för att delta i konseljen på Stockholms slott.

Att ett barns ”äkta börd” ska godkännas av Sveriges statsminister tillhör inte vanligheterna. Till och med Fredrik Reinfeldt själv uttryckte en viss osäkerhet inför uppgiften. Samtidigt som kungahuset upprätthål-ler medeltida traditioner ställer paret krav som vilken modern familj som helst. Prins Daniel vädjade under den första presskonferensen efter födseln om att familjen skulle få lite lugn och

ro. Ändå ställde kronprinsessparet upp på bild på väg hem från BB, och bil-derna på Estelle kom bara några dagar efter födseln. Däremellan bjöd hovet på bilder som visade när de nyblivna föräldrarna promenerade med bebisen i en Brio-vagn.

Kungahusets dubbla signaler, att ena stunden vilja framställa kronprinsess-paret som moderna småbarnsföräldrar och i nästa anföra uråldriga riter, kan framstå som förvirrande. Men enligt statsvetaren Cecilia Åse, som forskat om den moderna monarkin, behöver det inte finnas en motsättning. Det är tydligt att Victoria kommer att föra in monarkin i en ny era.

Frågan är hur monarkin kommer att klara av att balansera kravet på att hänga med i sin samtid och samtidigt bevara de traditioner som i grunden legitimerar kungahusets existens.

BARA NÅGRA TIMMAR efter prin-sessans födsel träffar jag statsvetaren Cecilia Åse på Stockholms universitet. Hon är lite trött, telefonen har ringt

BEBISLYCKAN OCH SAMTALET OM MONARKINHur försvårar bilderna på de nyblivna småbarnsföräldrarna ute på Haga diskussionen kring ett nytt statsskick? Reform intervjuar Cecilia Åse, statsvetare och monarkiforskare.Text: Michaela Möller Bild: Lönngren/Widell

den nya tronarvingen

6 – REFORM

hela natten. Mediemaskineriet är i full gång. Expressen bjuder på prin-sesstårta i slottsbacken. Tv sänder live. Det råder kollektiv bebisyra. Alla möjliga experter tycker till om bebisen. Men Cecilia Åse, som skrivit boken ”Monarkins makt”, sitter inte i tv-sofforna denna dag. Hon tycker att det inte finns så mycket att säga, ännu. Som statsvetare vill hon prata om monarkin som institution hellre än om de enskilda familjemedlemmarna. Men det är svårt, eftersom monarki är ett personfixerat styrelseskick.

– Domesticeringen av kungafamil-jen är fundamental för hur vi pratar om kungahuset. Vi pratar om dem som om vi har en relation till dem. Och vi blir inblandade i deras familjeliv, säger hon.

Prinsessan Victorias och prins Daniels bebislycka framställs som allas vår lycka. Estelle är vår prin-sessa, eller ”prinsessan” som prins Daniel sa på presskonferensen.

– Monarkin bygger på att det nationella vi:et har någon sorts rela-tion till kungligheterna. Nu när den

S

REFORM – 7

nya bebisen har kommit bjuds det på tillbakablickar från när kronprinses-san föddes och när kungen var liten på Haga. Vi kommer ihåg. Det är som ett kollektivt familjealbum som vi tittar i, säger Cecilia Åse.

KUNGAFAMILJEN STÅR ÖVER politiken och symboliserar det som förenar Sverige, så har vi skrivit författningen. Och det är själva ärftligheten som borgar för att dessa personer kan inta den positionen. När man tog bort den formella makten från kungen på 1970-talet blev

”Domesticeringen av kungafamiljen är funda-mental för hur vi pratar om kungahuset. Vi pratar om dem som om vi har en relation till dem.”

REFORM – 7

monarkin som institution väldigt svår att utmana och ifrågasätta.

– Personfixeringen gör det svårt att kritisera och granska monarkin.

För om de inte har någon politisk makt varför ska de då inte få finnas kvar? säger Cecilia Åse.

Att monarkin förlorade den formella makten ledde dock till att den informella makten blev större, menar hon.

– Kungafamiljen har fruktansvärt stort inflytande på hur vi uppfattar svenska nationalsymboler. Monarkin och de kungliga som personer kan förkroppsliga någon sorts svenskhet

Medias personfixering försvårar granskningen av monarkin, menar Cecilia Åse.

och nationalism på ett sätt som inte uppfattas som problematiskt.

Monarkin kan uppfattas som en oförargerlig kanal för svensk nationalism, just för att de inte har någon politisk makt. Och monarkin och medierna har en unik relation, där de vanliga mediala spelreglerna och kravet på oberoende åsidosätts.

– När medierna sänder live dygnet runt uppfattas det inte som ett poli-tiskt ställningstagande. Bevakningen av monarkin hamnar i kategorin gemenskap och underhållning.

Och i rapporteringen kring bröllo-pet och familjelyckan blir den norm-skapande dimensionen tydlig. Det blir en ideologiproduktion, menar Cecilia Åse. ”Precis som alla andra vill de gifta sig, för vi vill alla gifta oss”.

HUR VI ÄN FÖRHÅLLER oss till kungafamiljen, så är de vår ”first family”. Monarkins ställning är nära relaterad till hur dess familjemedlem-mar agerar. Förtroendet bygger på att vi ser dem som ett ideal och en förebild för svensken. Kungahusets enda uppgift är ceremoniell, de representerar Sverige. Paradoxen är hur en i grunden odemokratisk institution ska kunna representera bilden av ett av de, enligt en vanlig uppfattning, mest demokratiska och jämlika länderna i världen. Lösningen blir att vi uppmuntrar kungahusets medlemmar att agera som helt vanliga svenskar samtidigt som de upprätthåller en ställning som står utöver oss. När vi ser dem äta på McDonalds, fika med kompisar eller shoppa kläder förstärker det märkligt nog monarkins ställning. Men monar-kin får aldrig hamna för långt ifrån traditionen. Symboler och ceremonier som vittnesbekräftelsen upprätthåller denna bild. Arvet, och det särskilda blodet, är grunden för monarkin och en räcka med privilegier, men också för att vissa fri- och rättigheter åsido-sätts för kungafamiljens medlemmar. Rätten till kroppslig autonomi. Rätten

att forma sitt eget liv, religionsfrihet, rätten till en privat sfär.

– Här har vi en demokrati där man mitt i regelverket har någon sorts undantag för principer vi annars tycker är väldigt viktiga. Och vi har dessutom svårt att diskutera det för att vi hela tiden hamnar i att vi pratar om de här personerna istället för att prata om principerna. ”De har ju inte gjort något, de har ju ärvt sin posi-tion”. Det blir som att ge sig på någon oskyldig, säger Cecilia Åse.

I DEBATTEN INNAN införandet av könsneutral tronföljd 1980 var det vissa konservativa debattörer som argumenterade emot, eftersom kvin-nor inte ansågs föra släkten vidare. Även mindre konservativa debattörer uttryckte liknande åsikter. I SVT-dokumentären ”Ers kungliga höghet Westling” som sändes 2008 gjorde Jan Guillou uttalandet att Victoria inte för sin släkt Bernadotte vidare, utan att dynastin Westling i själva verket tar över.

Mycket har förändrats under prinsessan Victorias tid som kron-prinsessa. Och Cecilia Åse ser ingen motsättning i monarki och moderni-sering. Det är en förutsättning.

– Jag tror att moderniseringen kan gå väldigt långt. Moderniteten bygger ju även på dåtiden. Att det finns en historia som är nationens. Det finns inget arkaiskt i det. Och speciellt i den här moderniserade monarkin som vi har nu, säger Cecilia Åse och hänvisar till hur hovet själva lägger ut filmer och bilder på hemsidan, för att

upprätta kopplingen med nationens historia, familjen Bernadotte och den svenska monarkin.

När Victoria föddes kontrollerades bilderna på prinsessan noggrant. Hon är född på sommaren, men förutom vid dopet släpptes inga bilder förrän till jul. Men nu lever vi i en mycket mer visuell kultur.

– Det är svårt att spekulera i hur det kommer att utvecklas, men det vi vet att kopplingarna till prinsessorna på Haga kommer och att det kommer att vara precis som då, med samma lilla lekstuga. Samma racerbil som kungen hade. Monarkin etablerar den här nationella historien genom att hela tiden upprepa samma ritualer, säger hon.

EN ANNAN TYDLIG tendens är att medierapporteringen har blivit mer sexualiserad, mer intim. När man inte visste om kronprinsessan var gravid spekulerades det fritt i medierna kring hennes mage. Hade hon mens eller var hon gravid?

Cecilia Åse är oroad över utveck-lingen. Estelle Bernadotte föds som flicka in i en omedelbar utsatthet.

– I samband med förlovningen var det någon tidning som gick ut till en förskoleklass som fick i uppgift att rita teckningar till de nyförlovade. Men ska de här flickorna verkligen tycka att det är det finaste som finns att bli prin-sessa? Det ser ju så oskyldigt ut, men är det den här typen av kvinnobild vi vill stärka, hur man ser ut och hur många barn man får och att man ska fråga sin pappa om lov innan man gifter sig?

den nya tronarvingen

8 – REFORM

”Här har vi en demokrati där man mitt i regelverket har någon sorts undantag för principer vi annars tycker är väldigt viktiga. Och vi har dessutom svårt att diskutera det för att vi hela tiden hamnar i att vi pratar om de här personerna istället för att prata om principerna.”

REFORM – 9

”En ofta förbisedd aspekt i diskussionerna är monarkins krav på tronarvingarna. De respekterar inte bestämmelserna i vare sig FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om desamma, FN:s barnkonvention eller för den delen vår egen regeringsform.”Lena Mellin i Aftonbladet

PRESSRÖSTER

”Hon kan abdikera. Hon kan göra sig fri från en monarkistisk tradition som sedan länge överlevt sig själv.”Göran Greider i

Dala-Demokraten

NÄR ESTELLE BERNADOTTE föddes i februari blev hon direkt ett hett villebråd för företag som ville synas i media. Redan det första dyg-net producerades tusentals artiklar och media kastade sig över de bilder som fanns. På en av de första ses familjen på promenad med sin vagn i Haga. På den blå barnvagnen lyser logon tydligt med vita bokstäver: Brio.

– Det finns såklart ett enormt värde för företag att synas i sammanhang med Victoria, Daniel och Estelle. Alla föräldrar vet att man inte tummar på kvaliteten när det gäller ens barn, så när kungafamiljen väljer något till sin bebis tänker många att de är extra noga, säger varumärkes experten Niklas Olovzon.

Det är svårt att bedöma exakt hur mycket en bild eller artikel i, säg, Aftonbladet är värd. Men klart är att utrymme på redaktionell plats är värt betydligt mer än om man köpt annonsytan.

– Det kan vara värt många miljoner.

Sedan är det naturligtvis upp till före-taget att ta hand om den exponering man fått, säger Niklas Olovzon.

Efter födseln delade Semper ut gratis barnmatsburkar i Slottsbacken, teddybjörnföretag skickade stora paket med nallar till hovet och Ikea bjöd på en madrass – som en hyllning till ”landets alla prinsar och prinses-sor” – till de som köpte en av deras spjälsängar. Samtidigt har Patent- och registreringsverket noterat att antalet varumärkesansökningar som anknyter till namnet Estelle har ökat markant.

ATT KUNGAFAMILJENS popularitet inte direkt gjort några toppnoteringar de senaste åren tror inte Niklas Olovzon spelar in på Estelles värde som reklampelare.

– Det är något mänskligt som tar över för de flesta när man ser ett nyfött barn, vare sig man är för eller emot monarkin. Att synas i samman-hang med barnet tror jag inte innebär något negativt för ett företag.

EN BEBIS VÄRD MILJONER

De kläder och prylar som omger Estelle Bernadotte får en hög kvalitetsstämpel hos svenska folket. Varumärkesexpert Niklas Olovzon tror inte att ett kungahus i blåsväder innebär att hon får mindre värde som reklampelare.Text: Erik Bredhe

”Är det så fint med ett kungahus att det ursäktar att några individer tvingas till en framtid utan valfrihet? För nationens skull ska monarker och tronföljare hållas som livstidsfångar i kungadömets gyllene bur. Hur kan någon försvara ett sådant system?”Åsa Moberg i Dagens

Nyheter

”Estelle. Folk kommer att ljuga för Er och Ert hjärta kommer att gå sönder. Då ska Ni göra som Madde. Sätt på Er solglasögon och dra till USA. Låt hovet dementera alla rykten och våga visa Er svag. Även prinsessor får gråta. Inte bara på begravningar.”Fridah Jönsson i Metro

Reform har fångat upp några röster med anledning av födseln av Estelle Bernadotte.

XXXXXX

10 – REFORM10 – REFORM

GRUNDLAGSUTREDNINGEN

ET FINNS BARA en plym kvar, en dekoration, och det är lätt att genomföra republik om man så

vill. […] I denna fullständigt nya författning ingår ett grundlagsfäs-tande av parlamentarismen, vilket är ett stort steg mot införande av republik – sedan är det bara ett penndrag. Låt oss sätta in krafterna på detta under de närmaste åren. Sedan får vi fortsätta att diskutera republiken.

Olof Palme SAP:s 25:e kongress den 6 oktober 1972

Olof Palme överdrev en smula, när han på partikongressen 1972 intygade att monarkin i och med den nya regeringsformen skulle kunna avskaf-fas med ett penndrag. Det är dock inte särskilt stora förändringar av grundlagen som krävs för att ersätta monarken med en demokratiskt vald statschef. Vi som har arbetat med den utredning som Republikanska fören-ingen tillsatte förra året presenterar nu vårt betänkande till en republi-kansk författning. En sådan författ-ning kan utformas på ett oräkneligt antal sätt, men vår utgångspunkt har varit att ändra relativt lite i författ-ningen. Utredningen visar att argu-mentet att det skulle vara lagtekniskt

I slutet av april 2011 tillsatte Republikanska föreningen en fristående utredning om framtidens statsskick. Ett år senare är den färdig. Här skriver utredaren mats einarsson, som tillsammans med jesper svensson står bakom det omfattande arbetet, själv om resultatet. Text: Mats Einarsson

BARA ETT PENNDRAG

MATS EINARSSON

Heltidspolitiker sedan 1990-talet och har suttit i riksdagen och konstitutionsutskottet, som har hand om grundlagsfrågorna. Mats Einarsson är i dag verksam som kommunal-råd för Vänsterpartiet i Botkyrka.

D

REFORM – 11 REFORM – 11

BARA ETT PENNDRAG

komplicerat att ändra statschefens tillsättning inte är hållbart.

Utredningen – ett dokument på ett par hundra sidor i manuskript – inleds med en historisk exposé över den svenska monarkin och striderna kring statsskickets utformning från 1500-talet till i dag. Detta följs av en redogö-relse för republikanska grundmodeller och beskrivning av fem republikanska författningar: Finland, Irland, Island, Schweiz och Tyskland. Därefter presenteras den svenska monarkins nu gällande grundlagsreglering och hovets organisation, liksom utredningens lagförslag med en genomgång av de ställningstaganden som måste göras vid utformningen av en republikansk grundlag. Avslutningsvis diskuteras politiska, juridiska och praktiska frågor i samband med Sveriges övergång från monarki till republik.

Folkvald eller riksdagsvald presidentNågra av de modeller som i debatten har förts fram som alternativ till såväl dagens arvsmonarki som en traditionell republik – en statschefslös författning, talmannen som statschef samt valkungadöme – berörs endast kortfattat i utredningen. Vi har inte uppfattat att de utgör några huvud alternativ i debatten och de är hursomhelst (bortsett från valkunga-dömet) lagtekniskt okomplicerade.

Utredningen presenterar istället relativt utförligt två varianter av republikansk författning: folkvald respektive riksdagsvald president. För dessa ges konkreta förslag till ändring av regeringsformen, riks-dagsordningen och vallagen. Båda modellerna förutsätter ändringar i 35 av regeringsformens 194 paragrafer.

Tolv av dessa ändringar är mycket små, de ersätter endast det neutrala uttrycket ”statschefen” med ”pre-sidenten”. Utöver detta tillkommer ändringar i riksdagsordningen, samt för alternativet folkvald statschef att vallagen måste kompletteras och

ändras på ett antal punkter. Dessutom måste givetvis successionsordningen upphävas – en reform som faktiskt kan genomföras ”med ett penndrag”.

Vi har dock inte varit strikt minimalistiska. Även om presidenten i båda våra förslag, i överensstämmelse med svensk författningspolitisk tradi-tion, ges en i huvudsak representativ funktion, så har vi ändå till statsche-fen återfört en del funktioner och befogenheter som avskaffades eller överfördes till talmannen i och med 1974 års regeringsform (med ledandet av regeringsbildningen som den vikti-gaste). Det skulle givetvis vara möjligt att avstå även från dessa ändringar.

Direkt eller indirekt valUtifrån demokratiska principer framstår det som givet att en stats-chef i en republik bör utses genom någon form av valförfarande. Två huvudalternativ anmäler sig: antingen utses presidenten indirekt av riksdagen (med valet av talman som en parallell), eller så väljs han eller hon direkt av medborgarna i fria, allmänna val.

Vilken av de två huvudmodellerna som väljs har en viss betydelse för vil-ken ställning presidenten får – eller kan ges – i republiken. Om presidenten väljs av riksdagen understryks parlamentets särställning i egenskap av folkets främ-sta företrädare, och att det är överord-nat statschefen. Presidentvalet torde bli relativt odramatiskt eller i vart fall utan särskilt publika valkampanjer. Även om presidenten får antas ha en offentligt känd politisk tillhörighet, genom vilket parti som nominerat honom eller

henne, så tonas ämbetets partipolitiska karaktär ner. Statschefens främsta uppgift blir att representera landet och fylla ceremoniella funktioner.

En president som är direkt vald av medborgarna behöver förvisso inte ges en starkare ställning än en indirekt vald statschef. Presidenterna i exempelvis Island och Irland är folkvalda, men har begränsade politiska funktioner. I Finland infördes direktval av president 1994, samtidigt som dennes exekutiva funktioner inskränktes. En statschef som direktväljs av medborgarna medför emellertid en potentiell risk för maktkonkurrens. En folkvald president skulle, i ett tillspetsat politiskt läge, kunna påverka eller förhindra riksdagens beslut genom uttalanden och/eller avgångshot, även om han eller hon inte getts några formella befogen-heter att stoppa riksdagsbeslut.

Utredningen visar vägenExakt hur vår republikanska författ-ning kommer att se ut när den svenska monarkin avskaffas – att den kommer att avskaffas är uppenbart – kan givetvis vare sig Republikanska föreningen eller vår utredning svara på. Besluten kommer att fattas på parlamentarisk väg, i enlighet med de demokratiska principerna. Men med denna utredning vill vi bidra till en konstruktiv och framåtsyftande diskussion som kan underlätta och påskynda övergången till ett fullt ut demokratiskt statsskick. Utredningen visar att det i vart fall inte är praktiska eller lagtekniska problem som förhin-drar det avgörande penndraget.

”Exakt hur vår republikanska författning kommer att se ut när den svenska monarkin avskaffas – att den kommer att avskaffas är uppenbart – kan givetvis vare sig Republikanska föreningen eller vår utredning svara på. Besluten kommer att fattas på parlamentarisk väg, i enlighet med de demokratiska principerna.”

12 – REFORM12 – REFORM

GRUNDLAGSUTREDNINGEN

TAKT MED att stödet för monarkin sakta men säkert minskar, blir det även dags att fundera på hur övergången

till republik skulle kunna ske rent praktiskt. För att införandet av republik ska bli ett konkret alternativ måste vi helt enkelt börja grotta ned oss i detaljerna. Det handlar både om vilken typ av republikanskt stats-skick Sverige bör ha och om vilka ändringar som krävs i grundlagen för att införa det.

När det gäller hur presidenten ska väljas presenteras två huvudalternativ, som utredarna inte själva tar ställning till utan i stället vill lämna öppna för debatt. I det ena alternativet väljs presidenten av riksdagen, ungefär som när man i dag utser talman. I det andra alternativet väljs presidenten direkt av folket i allmänna val.

I båda fallen föreslår utredningen att presidenten väljs för sex år, så att ämbetsperioderna inte samman-faller med riksdagens mandat-perioder. Därigenom kan det främst

I grundlagsutredningen presenteras två huvudalternativ till hur en president kan tillsättas, direktvald av folket i allmänna val eller genom val i riksdagen.Text: Björn Raunio

ceremoniella presidentämbetet stå över den dagliga partipolitiken. Man föreslår också att den som väljs måste nå över hälften av rösterna. Om ingen kandidat gör det i den första valomgången hålls en valomgång mellan de två som fått flest röster.

Vare sig det ena eller andra alternativet kräver några större förändringar i grundlagen. Förutom de ändringar som behövs för båda alternativen, skulle riksdagsord-ningen behöva kompletteras vid indirekt presidentval och för direkta val skulle man behöva skriva in i vallagen vad som ska gälla för presidentval.

Båda sätten att utse president har sina för- och nackdelar. Ur konstitu-tionellt perspektiv skulle systemet med indirekta presidentval befästa principen om riksdagen som folkets främsta företrädare. Om man å andra sidan vill ha en president med starkare folkligt mandat och vissa befogenheter, så passar en folkvald president bättre.

NUVARANDE LYDELSE

5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.

NY LYDELSE

5 § Presidenten är rikets statschef.

VÄGEN TILL REPUBLIK

SEMINARIUM

30 april presenteras förslaget till en republikansk författ-ning på ett seminarium i Stockholm (se kalendarium, sidan 19). Då finns också utredningen i sin helhet för nedladdning på www.repf.se

I

REFORM – 13 REFORM – 13

RÅDGIVANDE

FOLKOMRÖSTNING

I grundlagsutredningen görs bedömningen att det första steget i en övergångsprocess bör vara en rådgivande folkomröstning där medborgarna får ta ställning till principfrågan, ja eller nej till republik. Med ett ja i en folkomröstning i ryggen skulle reformen få en odiskutabel demokratisk legitimitet.

GRUNDLAGSÄNDRING

RÖSTAS IGENOM EN

FÖRSTA GÅNG

Sedan skulle regering och riksdag utforma och rösta igenom en ny republikansk författning. En sådan kan förstås se ut på många olika sätt, inte minst avseende hur mycket inflytande presidenten får på dagspolitiken. I den svenska författningstraditionen har dock statschefen sedan länge huvudsakligen en representativ funktion. Håller vi fast vid denna tradition skulle det inte krävas särskilt stora ändringar i grundlagen för att gå över till republik. Utredningens förslag, som tar hänsyn även till mindre, främst språkligt motiverade justeringar, landar på endast 35 ändringar i 21 av regeringsformens 178 paragrafer.

RIKSDAGSVAL HÅLLS

För grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar igenom

dem två gånger med ett riksdagsval emellan innan de börjar gälla. Alternativt skulle en beslutande folkomröstning kunna hållas samtidigt med riksdagsvalet, men grundlagsutredningen förespråkar modellen med en rådgivande folkom-röstning, så att väljarna kan fokusera på principen och inte på republikens specifika former.

GRUNDLAGSÄNDRING

RÖSTAS IGENOM EN

ANDRA GÅNG

Förutsatt att riksdagsmajoriteten för reformen bibehålls efter valet kan grundlagsändringen röstas igenom en gång till och vinna laga kraft. Sverige blir en republik och man kan börja förbereda det första presidentvalet.

VAL AV PRESIDENT,

MONARKINS INSTITUTIO-

NER AVVECKLAS

Beroende på vilka konstitutionella val som görs väljs Sveriges första president antingen direkt av folket eller av riksdagen. Samtidigt avvecklas hovförvaltningen och kungafamiljen förlorar under ordnade former sin officiella roll. I stället byggs en ny presidentadministration upp.

VÄGEN TILL REPUBLIK

FEM STEG MOT ETT NYTT STATSSKICK

Grundlagsutredningen visar hur vägen till republik kan se ut. Från folkomröstning till hovets avveckling.

Direkt eller indirekt val

Ska presidenten väljas direkt av folket eller av riksdagen?

Nomineringsrätt

Vem ska ha rätt att nominera presidentkandidater?

Valsystem

Hur utses den vinnande kandidaten, måste han/hon nå upp till hälften av rösterna?

Ämbetsperiod

Hur länge ska presidenten sitta? Och ska antalet perioder som samma person kan sitta begränsas?

Misstroendeförklaring

Ska riksdagen ha rätt att avsätta presidenten?

Regeringsbildning

Ska presidenten ha någon roll vid regeringsbildningen och till exempel överta talmannens nuvarande roll?

Granskning

Vem ska ha rätt att granska presidentämbetet?

Rättigheter och uppgifter

gentemot riksdagen

Ska dessa utvidgas jämfört med statschefens nuvarande roll?

Kungafamiljen och hovet

Hur ska de hanteras praktiskt när republiken införs?

LÅT OSS DISKUTERAFör att utredningens förslag ska bli verklighet krävs en saklig debatt. Här är de viktigaste frågeställningarna.

Sveriges riksdag, Stockholm.

14 – REFORM

KUNGEN, DIKTATORERNA OCH SVERIGES FINASTE PIN

REFORM – 15

VEN VI SOM kritiserar monarkin ska komma ihåg att det troligen inte är så lätt att vara

konung. Särskilt inte i Sverige, där kungen inte får bestämma. Under de senaste årens kaffeflicks- och gangsterskandaler har nog Carl Gustafs företrädare på tronen tittat förebrående på honom från slottsporträtten: vad säger du, Tjabo? Är de purkna för att du gör dig av med byxklådan? Skriver de skandalösa böcker om dig? Beslagta deras tryckpress! Sänd fogdarna på dem! Tvångsbeskatta dem! Va? Får du inte tvångsbeskatta dem? Men tvångsbeskatta dem i alla fall – det är det som är poängen med tvångsbeskattning! Va? Riksdag? Folkmakt? Demokrati? Vad är detta för galenskaper? Får du inte förtrycka ditt folk hur du vill? Sänd hela flocken till Poltava så ska du se att de inte är så sturska!

En och annan fördel finns det förstås med att vara kung. En är att det dröjde trettio år innan hans skandaler avslöjades, eftersom journalistkåren fram till dess hade fullt upp med att ta diktamen när kungen behagade uttala sig. Och att vara neutral chef över en neutral stat har absolut sina poänger. Det innebär trots allt att man kan tycka lite vad man vill eftersom man officiellt ändå inte tycker något.

Carl Gustaf Bernadotte har genom åren tyckt både det ena och det andra. Inte minst har han flera gånger uttalat sympati för människor som vi andra kanske skulle kalla diktatorer. 1972, när han fortfarande var kronprins, svarade han något överraskande på frågan ”vilken människa har gjort starkast intryck på dig?”: ”Mao Tse-tung! En otrolig man. Tänk, när han och alla hans anhängare bara vand-rade omkring dag och natt i Kina och kämpade för att nå sitt mål. Vilken insats. Dessutom har han skrivit fin prosa och utmärkta dikter.”

NÅGRA DECENNIER SENARE for Deras Majestäter Konungen Och Drottningen på statsbesök till Brunei för att träffa sultanen – samt premi-ärministern, finansministern och för-svarsministern – Hassanal Bolkiah. Kungen förklarade för Expressen att Hassanal hade en ”otrolig närhet” till sitt folk eftersom han varje år bjuder alla invånare (40 000) på buffé och skakar hand med var och en.

Kanske kan man tycka att stats-chefen i det demokratiska Sverige har en ohälsosamt uppskattande attityd till gubbar som styr hela län-der som Ingmar Bergman styrde sina ensembler. Till majestätets försvar måste dock påpekas att han aldrig brytt sig det minsta om huruvida dik-tatorn han beundrar står till höger eller vänster på den politiska skalan.

DISKUTERAS: Kungligt diktator-kramande, pimpade simborgarmärken, Mao Tse-tungs prosa och diktning, Nicolae och Elena Ceausescu, Serafimerringning, sedvänjor och traditioner som passerat bäst-före-datumet.Kalle Lind, radiopratare och manusförfattare, skriver om statschefen kungens kollegiala umgänge med diktatorer. Illustrationer av Toj.

På det viset har han varit väldigt fördomsfri. För att inte säga neutral.

UNDER PERIODEN DÅ kungen hängde som mest intensivt med Bruneis sultan, och kanske även högg in på folkbuffén, passade han på att ge sin bruneiske yrkesbroder en gåva. En mycket fin gåva. En gåva som bara kungen kan dela ut och som bara hans kollegor i statschefsbranschen alternativt hans familj kan föräras: Serafimerorden.

Alla vi som inte prenumererar på tidningen Rojalisten ställer oss då frågan: vad i helsicke är Serafimerorden? Ja, att döma av bilderna jag hittar på nätet är det en … grej. Typ ett simborgarmärke pimpat av Babsan. Själva broschen kallas kraschan, till detta kommer ett ordenstecken och, om mottagaren är riktigt fin, en kedja.

Den som, genom hårt arbete till folkets fromma, gjort sig förtjänt av

”Kanske kan man tycka att statschefen i det demokra-tiska Sverige har en ohälso-samt uppskattande attityd till gubbar som styr hela län-der som Ingmar Bergman styrde sina ensembler.”

Ä

16 – REFORM16 – REFORM

en Serafimerorden får sedan bära titeln ”Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts orden” och tituleras i vanligt tal med det gamla adliga tilltalsordet ”Herr”.

Som ytterligare bevis på ens storhet låter kungen sin kungliga målare måla den nye riddarens vapen med Serafimerordens insignier på ett stycke kopparplåt. När riddaren/ kommendören dör, hängs denna plåtbit upp i den särskilt pampiga Riddarholmskyrkan. På riddarens begravningsdag ringer sedan en särskild Serafimerklocka en särskild Serafimerringning mellan klockan 12.00 och 13.00.

SOM FRAMGÅR AV alla dessa viktiga hedersbetygelser så är Serafimerorden det tjusigaste som överhuvudtaget finns och delas bara ut till människor som verkligen förtjänar en extra dunk i ryggen.

Bland mottagarna hittar vi sålunda prins Daniel, lyxgymsägare från Gästrikland, prinsessan Lilian, kung-ens farbrors gamla ligg, samt alltså buffésultanen av Brunei. Där finns också ex-Jugoslaviens ex-diktator Josip Tito, Saudiarabiens oljebröder Fahd och Khalid samt Nicolae Ceausescu, mannen som styrde Rumänien i tjugofyra år till dess att han avrättades till folkets jubel.

Nicolae Ceausescu och hans fru/vice premiärminister, Elena, anlände till Stockholm på statsbesök den sjätte november 1980 och åkte

fyra dagar senare tillbaka som Elena och Herr Nicolae. Första kvällen i Sverige deltog de vid en intim galamiddag för 140 personer, där Herr Bernadotte höll tal till sina gäster despoterna och prisade Rumänien för ”en internationellt aktiv och konstruktiv politik”. Dagen därpå fortsatte pompan och ståten när statschefsparen åkte en liten bit genom Stockholm i varsin öppen landå, vilket säkert kändes rejält glamouröst i början av november.

På det hela taget var reaktionerna positiva från svenskt håll. Visst gnälldes

”På det hela taget var reaktionerna positiva från svenskt håll. Visst gnälldes det lite på ledarsidorna, där man försiktigt påpekade att Ceausescu var en kallhamrad tyrann med en personlighet byggd på lika delar paranoia och narcissism.”

REFORM – 17 REFORM – 17

det lite på ledarsidorna, där man försiktigt påpekade att Ceausescu var en kallhamrad tyrann med en person-lighet byggd på lika delar paranoia och narcissism, men på det hela taget verkar inga högljudda protester ha rests.

Vi ska minnas att detta var 1980. Det skulle dröja ytterligare nio år innan Ceausescus pangades ihjäl och västvärlden kom på att de egentligen hade varit skitonda hela tiden. Det var fortfarande kallt krig i världen och det var inte lika självklart då som nu att USA verkligen var ofelbara och att allt kommunistiskt var värdelöst.

1980 TYCKTE ÄVEN USA att Ceausescu var relativt god för att vara så ond. Ceausescu fördömde gärna Sovjet och ville inte ställa upp på deras vanvettiga påhitt, av det underförstådda skälet att han ville hitta på sina egna. Och eftersom USA hatade Sovjet så måste ju någon som också hatade Sovjet vara vad vice-presidenten George Bush d.ä. kallade ”en av de goda kommunisterna”.

Så fram till det ögonblick då Ceausescu officiellt blev in i helvetes jävla skitond, några sekunder efter att han blivit skjuten och ändå inte kunde ta några lån mot höga räntor, så var han rätt okej. Vår svenske monark var inte ensam om att bjuda in honom på landårace. Hans bryl-ling, Elizabeth II av Storbritannien, hade också paret Ceausescu hemma i Buckinghampalatset 1978. Hon hade säkert också en gammal dammig medalj att ge honom.

Både Nicolae och Elena gillade nämligen det pråliga. Faktum är att de älskade det pråliga. Dyrkade det. Högaktade det. Var beredda att sälja den heder de inte hade för det.

På 1980-talet rev de en sjättedel av Bukarest för att bygga den tre och en halv kilometer långa Boulevard för socialismens seger, som ledde fram till Folkets palats, näst Pentagon världens största offentliga byggnad. När inte titlar som president,

premiärminister och generalsekre-terare i kommunistpartiet lyckades täcka allt mäktigt som Ceausescu stod för, gav han sig också den gamla fas-cistiska titeln ”conducator”. Givetvis med folkets goda minne. Det var ju en folkrepublik han basade för.

INFÖR DET SVENSKA statsbesöket 1980 hade Ceausescus också lite ödmjukt föreslagit att Uppsala universitet skulle ge Elena ett litet hedersdoktorat i kemi, nu när hon ändå hade vägarna förbi. Hon hade redan erövrat flera akademiska examina i hemlandet, där vi får för-moda att hennes forskningsresultat verkligen fingranskades, och tyckte väl inte det var mer än rätt att också andra länder skulle få hylla henne. Det (gissar jag) muntra gänget på kemiska fakulteten i Uppsala avböjde dock påtryckningen. Tydligen är det inte skäl nog att bli hedersdoktor att man väldigt gärna vill. Inte ens om man, som Ceausescus, skickar med en muta i form av ”en fin bokutgåva”.

Men där de akademiska institu-tionerna vägrade med hänvisning till stolthet, kunde det svenska hovet alltså rycka in. Ceausescus åkte hem med varsin ny glittrig julgranspryd-nad att bära på bröstet: han med Serafimerorden, hon med Storkorset av Nordstjärnan. Sverige fördjupade sitt utbyte med Rumänien och såg till att ett femårigt handelsavtal undertecknades. Alla nöjda, alla glada och det enda man behövde offra var ett par gamla broscher och lite anständighet.

Nio år senare, på juldagen 1989, arkebuserades paret Ceausescu,

”1980 tyckte även USA att Ceausescu var relativt god för att vara så ond. Ceausescu fördömde gärna Sovjet och ville inte ställa upp på deras vanvettiga påhitt, av det underför-stådda skälet att han ville hitta på sina egna.”

hastigt och olustigt dömda för eko-nomisk brottslighet och massmord. Efter att deras sönderskjutna kroppar visats upp för världens tv-bolag kastades de i varsin grop, grävda med några meters mellanrum med motiveringen att paret ställt till så mycket elände tillsammans i livet.

Samtidigt dånade Serafimer-klockan över hela Riddarholmen under en hel timmas tid. Och i samma veva smög sig väl någon vaktmästare fram för att spika upp plåten med Ceausescus vapen och Serafimerordens insignier på hedersplats inne i kyrkan.

21 ÅR SENARE GRÄVDES Nicolae och Elena Ceausescu upp igen, för att på de efterlevandes begäran dna-testas. Tvivel förelåg om det verkligen var Nicolae och Elena som hade begravts 1989 eller något annat likartat diktatorspar. Expertis kunde konstatera att visst var det paret Ceausescu och så dumpades kadavren åter till maskarna.

Inga rapporter har dock influtit om att någon ny Serafimerringning hölls denna andra begravning. Där, men först där, gick uppenbarligen gränsen.

P.S. DET VAR alltså egentligen inte kungen själv som tog initiativet till att ge Serafimerorden till Ceausescu, utan statsminister Ola Ullsten. Han följde dessutom bara praxis, vilken föreskrev att orden skulle föräras alla statschefer på statsbesök. Ingen kan alltså egentligen klandras för något. Förutom för att ha tramsiga seder och befängd praxis.

XXXXXX

18 – REFORM18 – REFORM

NOTISER

Medlemsantalet kryper allt närmare 10 000. När prinsessan Estelle kom till jorden lossnade det ordentligt. Bara under det första dygnet fick föreningen 500 nya medlemmar. Efter en vecka var antalet uppe i 1 200. Födseln är den enskilda händelse som gett den största medlemsökningen.

ESTELLE- EFFEKTEN

NYA MEDLEMMAR

– VI GICK MED för att vi vill ha en demo-kratiskt vald statschef som kan diskutera och förhandla med andra länders statschefer. Demokratifrågan är viktigast. Vi är inget demokratiskt land så länge vi har ärvda ämbeten. Men det är också viktigt att vi kan använda statschefen till mer än att nicka och le. Vi har länge tänkt gå med men det blev inte av förrän nu när det rojalistiska tog upp allt medieutrymme under några veckor.

Åke och Ingegerd

Svensson, Strandbaden

– DET ÄR PÅ tiden att Sverige blir en verkligt modern demokrati. Tanken på en genera-tion till på tronen är för mig skrämmande. Jag stödjer Vilhelm Mobergs tanke om att statsöverhuvudet ska tillsättas genom lag och ej samlag. Dessutom tycker jag synd om Estelle som inte får tala fritt eller välja religion. Elisabet da Rocha,

Kramfors (men jobbar

just nu på Borneo)

– JAG HAR LÄNGE skojat om kungahuset och hur absurt det är. När sedan hajpandet kring tronarvingen tilltog var det med en bland-ning av upprorsglädje och ilska som jag letade upp föreningen. Som lärare diskuterar jag lag och rätt med eleverna. Då vi kom in på prin-cipen lika inför lagen påminde jag om att det finns en familj med undantag från denna grundläggande princip. Mats Abelson, Sjöbo

VARFÖR HAR DU VALT ATT GÅ MED I

REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN?

Hjälp till med

att rekrytera!

Mer information på

www.repf.se/bli-medlem

GÖTEBORG

Kontaktperson: Daniel Carlenfors

daniel.carlenfors@repf.se, www.repf.se/goteborg

JÄMTLANDS LÄN

Kontaktperson: Anny Berglin

anny.berglin@repf.se

LINKÖPING

Kontaktperson: Martin Tollén

martin.tollen@repf.se

SJUHÄRAD

Kontaktperson: Eva Josefsson

eva.ek.josefsson@repf.se

SKÅNE

Kontaktperson: Eva Levin

eva.levin@repf.se, www.repf.se/skane

STOCKHOLM

Ordförande: Erik Nordblad

erik.nordblad@repf.se, www.repf.se/stockholm

UMEÅ

Kontaktperson: Mikael Lindbäck

mikael.lindback@repf.se

UPPSALA

Kontaktperson: Jon Lindgren

jon.lindgren@repf.se

VÄRMLAND

Ordförande: Imre Randin

imre.randin@repf.se

ÖREBRO

Kontaktperson: Björn Sundin

bjorn.sundin@repf.se

HÄR FINNS REPUBLIKANSKA LOKALAVDELNINGAR:

LOKALA AVDELNINGAR AKTIVITETER

23 APRIL, KL 18.30

Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Pablo Lizama Farias, 0709-181787, pablo.lizama.farias@repf.se Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm

30 APRIL, KL 13.00

Sveriges framtida statsskick Republikanska föreningens grundlagsutredning presenterar sitt betänkande till en republikansk författning. Obligatorisk anmälan senast 26 april till sara.karlsson@riksdagen.se. Riksdagen, lokalen Mittpoolen, Riksgatan 2, Stockholm

6 MAJ, KL 13.00

Unga Republikaners kongress

Republikanska föreningens kansliKarlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm

30 MAJ, KL 18.30

Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Erik Nordblad, 0703-744399, erik.nordblad@repf.se Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm

2 JUNI, KL 16.00

Kungen, demokratin och diktaturerna. Ett samtal med Cecilia Åse fil.dr. statsvetenskap, monarkiforskare och Jan Teorell, professor i statsvetenskap, diktaturforskare. Samtalsledare: Malin Krutmeijer, kulturjournalist. Rio Rio, Rosenlundsplatsen 1, Göteborg

3 JUNI, KL 13.00–16.00

Protest at the pageant. Republikanska fören-ingens brittiska systerorganisation Republic arrangerar en stor manifestation i London. Thames, London, Storbritannien

5 SEPTEMBER, KL 18.30

Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Vincent Jönsson, 0737-225487, vincent.jonsson@repf.se Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm

KALENDARIUM

REFORM – 19

20 – REFORM

”CARL BILDT ÄR och förblir en ytterst okänslig, reaktionär och obil-dad politiker”, fräste Per Ahlmark från talarstolen på Folkpartiets riksmöte i mars. Den förre Folkpartiledarens ilska mot den förre Moderatledaren har en lång bakgrund, och eldades på av Bildts passivitet i förhållande till den ungerska regeringens nonchalans för mänskliga rättigheter.

BILDT ÄR NU inte den ende moderatledare som träffats av Ahlmarks giftpilar. I sina memoarer, Gör inga dumheter medan jag är död, återger han en episod från hösten 1976, när en borgerlig trepartiregering nyss installerat sig i Kanslihuset efter ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav.

Folkpartiet hade fått 11 procent i valet och var därmed regeringens minsta parti. Per Ahlmark skulle ändå bli vice statsminister, vilket gav dåvarande Moderatledaren Gösta Bohman bekymmer. Dock inte av politisk karaktär, som man skulle kunna tro. Nej, genom sin position skulle Ahlmark nämligen bli nummer två i hovets rangrulla, efter stats minister Torbjörn Fälldin. Ordningen i rullan avgör bland annat hur ”fin” placering man får vid hovets middagar. Bohman var besvärad.

”Jag vill gärna att du och jag byter plats på hovets ranglista”, bad Gösta Bohman sin statsrådskollega. Per Ahlmark skriver att han inte hade en aning om vad ”hovrullan” var för något, och förstås inte brydde sig det minsta om han var nummer två eller

"Han var nytillträdd som ekonomiminister, hade varit partiledare för Mode-raterna i sex år och riks-dagsledamot i arton. Ändå förödmjukade sig denna seniora och distingerade politiker inför sin nästan trettio år yngre kollega."

tre på den listan. Däremot kände han sig starkt generad å Bohmans vägnar: ”En vuxen karl som bryr sig om sådana här skitsaker: hur man sitter vid bordet eller i vilken ordning man vandrar in och ut på slottet. Och denna bagatell samma dag som vi gör oss redo att börja styra Sverige – efter 44 år!”

Per Ahlmark gick förstås högerledaren till mötes på den här punkten. Bohman ”såg så snäll och vädjande ut”, skriver Ahlmark. Efter det positiva beskedet blev Bohman ”överförtjust” och sprang genast iväg för att informera statsministern.

GÖSTA BOHMAN VAR vid detta tillfälle 65 år gammal. Han var nytillträdd som ekonomiminister, hade varit partiledare för Moderaterna i sex år och riksdags-ledamot i arton. Ändå förödmjukade sig denna seniora och distingerade politiker inför sin nästan trettio år yngre kollega, för att få komma något lite närmare de kungliga huvudperso-nerna vid hovets middagar.

”Jag har sett högt bildade personer mista sin mänskliga värdighet inför en kunglig person”, skrev Vilhelm Moberg i sin klassiker Därför är jag republikan. ”Kungadömet frammanar några av människans mest föröd-mjukande egenskaper: Begäret att stå i gunst hos de höga, ivern att få umgås med dem, den böjda ryggen inför överheten. Kungligheten får undersåtarna att förnedra sig själva.” När Per Ahlmark berättar om Gösta Bohmans bryderier visar han att Vilhelm Moberg hade rätt.

BOHMAN OCH

BORDSPLACERINGEN

JESPER SVENSSON

Aktiv i Republikanska

föreningen sedan 2005.

Jobbar som politisk

sekreterare för Folkpartiet i

Stockholms läns landsting.

Posttidning B

Returadress: Reform, Republikanska föreningen, Karlbergsvägen 86B, 113 35 Stockholm