Reform, 1-2014

ledare 03

notiser 04

kalendarium 19

krönika 20

08 |Valguide 2014 Hur ser riksdagspartierna på Sveriges föråldrade statsskick?

07 |Kongressdags Träffa åsiktsvänner och diskutera republik. Program och information.

06 |därför republiKan Konstnären Carl Johan De Geer om varför monarkin är löjlig och otidsenlig.

Reformrepublikanska föreningens medlemstidning nr 1 våren 2014

De första republikanerna

Kravaller, konspirationer och frihetstörstande anti-monarkister

som protesterade med livet som insats. Läs historien om den svenska

republikanismens födelse.Sidan 14

2 – reform

innehåll

04notiserJonas Sjöstedt (V) blir medlem, ny rekordnotering, med mera.

06Monarkin är löjligCarl Johan De Geer om varför han varit republikan så länge han kan minnas.

07kongress 2014Ordförande Mia Sydow Mölleby hälsar välkommen till årets kongress.

08riksdagsvaletVem är för och vem är emot? Reform frågar ut riksdagspartierna.

14republikanisMenDe fick kämpa för att bli hörda. Här är historien om de första republikanerna.

18notiserMöt föreningens representanter från Uppsala, Malmö/Lund och Göteborg.

19norr till söderKalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

20krönikanSofia Karlsson avslöjar varför hon blev engagerad republikan.

08

14

04

reform – 3

låt oss prata republik!j

össes vad fort tiden går ibland! Det är nästan ett helt år sedan jag blev vald till ord-förande och det har varit ett

väldigt roligt år. Tillsammans har vi jobbat på och Republikanska fören-ingen har fortsatt att växa.

Vi har fått ganska stort utrymme i media eftersom det har hänt mycket hos familjen Bernadotte. På många redaktioner är det numera en själv-klarhet att ringa till oss när någon i kungafamiljen förlovar sig, gifter sig eller skaffar barn. Det är bra, vi i styrelsen svarar och ger intervjuer så mycket vi kan.

Det här året lär bli minst lika inten-sivt. I höst ska vi välja våra företrädare i kommuner, landsting/regioner och riksdag. Det kommer att diskuteras politik på många håll och alla partier försöker lyfta sina frågor. Självklart ska vi då passa på att diskutera frågan om republik och det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet fortfarande går i arv.

Det borde vara enkelt att få fler partier att ta ställning för republik. Och att få de partier som tagit ställning att

också göra mer konkret! Inom alla par-tier är det självklart att man väljer sina företrädare. Från styrelsen i den minsta partiföreningen till parti-ordförande. Hur det går till skiljer sig mellan parti-erna och det är säkert olika saker som räknas som meriter. Men att det inom ett parti skulle vara förutbestämt vilket nyfött barn som ska bli ordförande är helt omöjligt att tänka sig. Det är en helt befängd idé. Ändå finns det partier som fortfarande tycker det är helt ok att landets högsta offentliga ämbete går i arv.

Republikanska föreningen är parti-politiskt obunden, men många med-lemmar är politiskt aktiva. Vi samlas från höger till vänster och driver på alla partier att göra mer. Flera partier har stora samlingar i år och vi är på plats och diskuterar republik och möj-ligheten att fördjupa demokratin.

Passa på och diskutera republik-

frågan i höst. Ställ frågor i valstugorna, skicka insändare till tidningarna, prata med vänner och arbetskamrater. Oavsett vilket parti du kommer rösta på så kan du diskutera frågan om republik. Så får vi hoppas att fler riksdagsleda-möter från fler partier kommer arbeta för en utveckling av demokratin efter höstens val.

Men före det så hoppas jag att vi ses på kongressen!

Mia sydow Mölleby

Ordförande

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst

obunden förening som verkar för införandet av republik

på demokratisk väg. Reform är föreningens

medlemstidning och distribueras till medlemmar,

riksdagsledamöter, bibliotek med flera.ww

R E P U B L I K A N S K A F Ö R E N I N G E NKarlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm

Tel: 0768-71 77 22

E-post: [email protected]

B L I M E D L E MMedlemskap i Republikanska föreningen kostar

200 kronor per kalenderår.

www.repf.se/bli-medlem

A N S VA R I G U T G I VA R EMagnus Simonsson

R E DA K T I O NHelena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson,

Anne-Lie Elfvén, Johan Abrahamsson

R E DA K T I O N E L L P RO D U K T I O N

Birdh, www.birdh.se

Redaktör: Johan Abrahamsson

T RYC KTryckfolket AB

U P P L AG A11 500 ex

O M S L AGIllustration: Lovisa Ljungquist

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redak-

tionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som

framförs i Reform av utomstående skribenter behöver inte

nödvändigtvis överensstämma med redaktionens eller

Republikanska föreningens.

Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som ut-

kommer under hösten 2014. I första hand är vi intresserade

av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till:

[email protected]

I S S N 2000-9526

KO N TA K TA O S SE-post: [email protected]

Telefon/SMS: 0768-71 77 22

www.repf.se

www.facebook.com/repf.se

www.twitter.com/repf

Kansliets besöks- och postadress i Stockholm:

Republikanska föreningen

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr

113 35 Stockholm

Kansliets öppettider:

Tisdagar: 08:30-17:00

Torsdagar: 08:30-17:00

”Det borde vara enkelt att få fler partier att ta ställning för republik.”

4 – reform

notiser

allt fler vill avskaffa monarkin

DN/Ipsos publicerade strax före årsskiftet en ny under-sökning som tydligt visar att andelen väljare som vill behålla monarkin stadigt minskar. Sedan den första mätningen 2005 har andelen sjunkit med 16 procentenheter. Samtidigt har de som vill avskaffa monarkin ökat från 16 till 27 procent.

Fråga: Det förs i dag en debatt om monarkins roll i Sverige. Vad tycker du, ska monarkin behållas eller avskaffas?

Hur lång tid skulle det ta att ändra statsskicket?

Själva beslutsprocessen, med två riksdagsbeslut om grundlagsändring, tar drygt 10 månader, men hela processen tar förstås lite längre tid. Grovt räknat 19 månader från det att en utredning är klar och den skickas ut för remiss.

jonas sjöstedt (v) blir medlem

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är först ut bland landets partiledare i riksdagen att bli organiserad republi-kan. Hittills i år har Republikanska föreningen besökt kongresser eller kommundagar för Vänsterpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Flest nya med-lemmar, ett 20-tal vardera, värvades hos Vänsterpartiet och Folkpartiet.

silvertejpen till silvia bernadotte

Varje år delar Publicistklubben Södra ut ett pris som tillägnas en person som bidrar till att göra Sverige tystare. I december förra året förlänades Silvia Bernadotte utmärkelsen, som består av en rulle silvertejp och ett diplom. I motiver-ingen kunde man bland annat läsa: ”När hon utnyttjar sin ställning till att aktivt motarbeta seriös under-sökande journalistik blandar hon samman roller på ett olämpligt sätt. Som representant för Sverige bör hon försvara värden som transpa-rens och journalistiskt oberoende, inte underminera dem.”

folkpartiet och monarkin

I början av mars hade Folkpartiet sitt stora möte under valåret i Örebro. Republikanska föreningens ordförande Mia Sydow Mölleby och generalsekreterare Magnus Simons-son skrev samtidigt i Nerikes Allehanda: ”För ett parti som har lagt till ’liberalerna’ i sitt namn borde det vara omöjligt att stödja ett statsskick där landets högsta offent-liga ämbete, det som statschef, går i arv inom en utvald familj.”

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2005 2009 2010 2011 2013

Behålla

Avskaffa

Mars April Maj–Oktober Juni Juli–Augusti September OktberNovember December Januari–Maj

Proposition förbereds och formuleras. Samman-ställning av remissvar

Utredning klar. Skickas ut på remiss.

RISKDAGSVALKonstitutions-utskottetlägger framförslag

Riskdagsbeslutnummer 1


Propostion från regering anmäls

Propostion bereds

reform – 5

rekordnotering

Vid årsskiftet 2011/2012 låg medlemsantalet på 7 962 för att öka till 9 676 året därpå. Vid slutet av 2013 låg medlemsantalet på 10 116 , den högsta noteringen sedan föreningen bildades i slutet av 1990-talet.– När det är positiva nyheter kring kungahuset, som bröllopet mellan Victoria Bernadotte och Daniel Westling eller dop, ser vi en kraftig tillströmning. När det är skandaler ökar vi inte alls. Då känner människor att kungahuset avvecklar sig självt, berättar Magnus Simonsson, generalsekreterare i Republikanska föreningen.

”Låt de nya prinsessorna slippa monarkins tvångströja och få bli fria medborgare.”

Anders Nordström, Republikanska föreningen Uppsala, i en debattartikel i UNT

republikaner på instagram

Uppdateringar från aktiviteter och aktuella händelser. Nu finns Republi-kanska föreningen även på Instagram. Gå in och följ på: www.instagram.com/RepFse

fika som en republikan!

I föreningens webbshop kan du beställa tjusiga muggar, pins, godis-klubbor, tidigare utgåvor av Reform samt en hel del annat. www.repf.se/butik

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2008/2009 2010/20112009/2010 2011/2012 2012/2013 2013/2014

Mars April Maj–Oktober Juni Juli–Augusti September OktberNovember December Januari–Maj

Proposition förbereds och formuleras. Samman-ställning av remissvar

Utredning klar. Skickas ut på remiss.

RISKDAGSVALKonstitutions-utskottetlägger framförslag



Propostion från regering anmäls

Propostion bereds

6 – reform

Hej Carl joHan de geer,

varför är du republikan?

– Det är väl uppenbart? Sveriges monarki är otidsenlig, orättvis, odemokratisk och felaktig på alla sätt och vis. Att försöka argumentera mot monarkin är att sparka in en redan öppen dörr. Jag tycker synd om stackarna som växer upp i en kungafamilj istället för att få vara vanliga människor. Vilhelm Mobergs ”Därför är jag republikan” inleds i Minnesota där han stöter på en kvinna som är förtvivlad, efter att ha hört ett radiomeddelande om att den svenske kungen Gustav V dött. Hon grät som om hon hade förlorat en familjemedlem, utan att ha någon som helst relation till kungen på andra sidan Atlanten. Än i dag förekommer det en överföring av känslor till de här upphöjda personerna som är helt orimlig, det är ett sorgligt symptom på mänskliga behov som tillfredsställs på ett onaturligt sätt.

vad ogillar du Mest Med

Monarkin?

– Monarkin är ett medeltida system som varken är rimligt eller berättigat att finnas

därför är jag republikan

Carl Johan De Geer

i vår tid. I Thailand kan man dömas till tio års fängelse när man säger något dumt om kungen, och hade vi haft en sådan lag i Sverige skulle jag antagligen ha suttit i fängelse hela livet. Jag har ifrågasatt den traditionella nationalismen sedan 1960-talet och har inga planer på att någonsin sluta med det.

Hur koMMer Monarkin att

avskaffas?

– Den kommer att dö ut av sig själv. I riksdagen finns redan en majoritet som är emot monarkin, men de driver inte frågan politiskt. Även om Socialdemo-kraterna har en republikansk hållning så vågar de inte gå ut med det, eftersom de är medvetna om att de inte vinner ett val på den. Ska de vinna behöver de stol-larnas röster också. Men Vänsterpartiet är duktigt på att lämna in välformulerade motioner där de poängterar statsskickets odemokratiska natur. Kvinnlig rösträtt satt också långt inne, men skulle aldrig ifrågasättas i dag. Sverige var sena med att besluta om allmän och lika rösträtt

för kvinnor och frågan hade varit på gång i årtionden innan det blev verklig-het, eftersom högern motarbetade även den utvecklingen. Allt eftersom tiden går kommer det att uppstå fler situationer där det tydliggörs hur konstig och löjlig monarkin är, det är ett naturligt skeende.

Carl Johan De Geer är konstnär, författare och filmare. Han är van vid att väcka starka känslor och har både skapat och ställt ut det republikanska utträdelsebrevet, som finns att ladda ner på repf.se. I vår är han aktuell med utställningen ”Ledtrådar”, som öppnar 12 april på Färgfabriken i Stockholm.

"Allt eftersom tiden går kommer det att uppstå fler situationer där det tydliggörs hur konstig och löjlig monarkin är, det är ett naturligt skeende."

text: Frida Johansson

reform – 7

Kära republiKan,

Det våras för oss republiKaner. stöDet för monarKin sjunKer. våra gemensamma insatser bär fruKt, men vi måste fortsätta Kämpa för DemoKrati och jämliKhet!

Den 12 april äger republiKansKa föreningens KongressDag rum. KongressDagen är Den största årliga sammanKomsten för oss som strävar efter ett mer DemoKratisKt statssKicK. Det blir seDvanliga KongressförhanDlingar meD exempelvis val av styrelse, men ocKså fastställanDe av föreningens manifest.

Dagen inleDs meD en valDebatt om republiK! KlocKan 10:00–12:00 DisKuterar riKsDagspartiernas representanter republiK och KlocKan 12:30–13:30 bjuDs Du in till ett lunchsamtal om republiK som en fråga i valrörelsen.

varmt välKommen till republiKansKa föreningens KongressDag 2014!

mia syDow mölleby,orDföranDe republiKansKa föreningen

Mars 2014

När: lördag 12 april, klockaN 09:30–17:00 (koNgress klockaN 13:30–17:00)

Var: clarioN sigN, östra JärNVägsgataN 35 (Norra BaNtorget), stockholm

program:

10:00–12:00 ValdeBatt om repuBlik med riksdagspartierNas företrädare

12:00–12:30 luNch

12:30–13:30 samtal om repuBlik som Valfråga

13:30–17:00 koNgress

19:30–22:30 koNgressmiddag i Bååtska rummet, 8 VåNiNgeN,

muNkBroN 17, gamla staN, stockholm

koNgresshaNdliNgar fiNNs tillgäNgliga på www.repf.se.

aNmälaN Via www.repf.se/koNgress eller 0768-71 77 22

Kongressen 2013, Mia Sydow Mölleby med avgående ordförande Peter Althin.

8 – reform

ValguiDe 2014Har du bestämt dig? Det drar ihop sig till riksdagsval. Reform har kontaktat riksdagspartierna för att få en uppdaterad rapport om hur de ser på Sveriges föråldrade statsskick.

text: Johan Kellman Larsson

riKsdagsValet

reform– 9

ValguiDe 2014

vänsterpartiet

Vänsterpartiet är det riksdagsparti som är tydligast i sin stånd-punkt mot monarkin och dess ledamöter motionerar återkom-mande om införandet av republik.

varför vill vänsterpartiet avskaffa Monarkin?

– Statschefen är den främste företrädaren för vårt land, det är det finaste politiska uppdrag man kan ha i dagens Sverige. Vi tycker därför att det är självklart att statschefen utses i öppna och demo-kratiskt processer och att statschefen är underkastad samma krav på insyn och ansvarsutkrävande som alla andra förtroendevalda.

varför får frågan inte större uppMärksaMHet?

– Vi hade självklart önskat en mycket mer intensiv svensk debatt om vårt statsskick. Vi ser samtidigt att allt fler ifrågasätter hur vår statschef utses. Vi är övertygade om att monarkins dagar är räknade. Den begränsade debatten tror jag också hänger ihop med att monarken har en särställning i svensk mediebevakning. Insynen i hov- och slottsstatens verksamhet är mycket begränsad, vilket försvårar verklig granskning. I den mån det sker en mediegranskning av monarkin så handlar det snarare om kungafamiljens privatliv, inte om institutionen i sig.

Många republikaner soM ska rösta i Höst

undrar varför vänsterpartiet inte driver

frågan Mer aktivt, vad Har du att säga

till deM?

– För oss är inte kravet på republik en vag vision i en bortglömd del av partiprogrammet. Vi motionerar varje år i riksdagen om att Sverige ska införa republik. I väntan på det lyfter vi också krav på ökad insyn i hov- och slottsstaten och att monarkens åtalsimmunitet ska avskaffas.

soCialdeMokraterna

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson, tidigare ordförande för Republikanska föreningen, ger ett glasklart svar i monarkifrågan: Den ska avskaffas.

varför vill soCialdeMokraterna avskaffa

Monarkin?

– Det är odemokratiskt att statschefen, den främste företrädaren för svenska folket, inte väljs demokratiskt. Regelverket kring arvsmonarkin åsidosätter en rad grundläggande principer för en modern rättsstat: kungen har åtalsimmunitet, kungafamiljens medlemmar saknar religionsfrihet, kungabarnen och kungens syskon måste be kungen och regeringen om lov innan de får gifta sig – och så vidare. Kulten kring ”det blåa blodet” är osund. Alltihop är en bluff. varför får frågan inte större uppMärksaMHet?

– Medias intresse för kungahuset är stort, men det handlar framför allt om deras privatliv och om glitter och glamour. Hela samhällsdebatten och allmänhetens inställning snedvrids av att så mycket fokus läggs på kungligt privatliv och ytligheter och så lite på monarkin som statsskick.


undrar varför frågan inte drivs Mer aktivt,

vad Har du att säga till deM?

– Det finns många enskilda socialdemokrater som aktivt driver frågan, både inom arbetarrörelsen och Republikanska föreningen. Men så länge en majoritet av svenska folket stödjer monarkin prioriterar Socialdemokraternas partiledning att driva andra frågor. Man vill inte riskera att förlora valet på denna fråga.

vad beHövs för att soCialdeMokraterna ska

driva frågan Mer aktivt?

– Om svenska folkets förtroende och stöd för monarkin sjunker ytterligare, så att det blir fler som vill avskaffa monarkin, då finns inte längre något skäl att avvakta i frågan.

Hans linde, gruppledare

Hillevi larsson,

riksdagsledamot

10 – reform

Centerpartiet

I Centerpartiets partiprogram står det att partiet vill bevara den representativa monarkin i Sverige. Motiveringen är bland annat att ”Kungahusets funktion som representant för Sverige medför […] bra PR för vårt land som både industrin och turistnäringen kan dra nytta av.” Till Reform säger Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson att ”kungahuset är en stark symbol för Sverige och det finns ett brett folkligt stöd för dess bevarande”.

Hur legitiMt är det utifrån ett deMokratiskt

perspektiv Med ett statsskiCk där positionen

soM statsCHef går i arv inoM en oCH saMMa

faMilj?

– Centerpartiet anser att makt ska utgå från folkvalda politiker. I Sverige utövar inte monarkin en maktfunktion utan har enbart en representativ roll.


undrar över Centerpartiets inställning till

vårt nuvarande statsskiCk, vad Har du att

säga till deM?

– Centerpartiet är en stark anhängare av monarkins bevarande i Sverige. Kungahuset ger bra PR för vårt land.

vilken plats Har Monarkin i dagens sverige

enligt Centerpartiet?

– Monarkin har en stark ställning i Sverige genom sitt folkliga stöd. Det är en väl förankrad institution som representerar Sverige utomlands.

Miljöpartiet

När Miljöpartiet under kongressen för snart ett år sedan antog ett nytt partiprogram uppmärksammades en förändring särskilt: partiets skärpning i tonen mot monarkin. Mot partistyrelsens vilja röstade en majoritet av ombuden för att det i det nya partipro-grammet ska stå att monarkin ”på sikt bör avskaffas”. I det gamla programmet, från 2005, stannade det vid att ”ingen ska kunna födas till ett ämbete”.

vad Menar ni Med ”på sikt”?

– Det här är ingen förändring som kommer ske över en natt, det är alldeles uppenbart. Vi vill därför inte vara mer precisa än så. Men på sikt vill vi se en förändring.

varför vill ni avskaffa Monarkin?

– Därför att valet av statschef, denna yttersta företrädare av folket, är en position som folket bör få vara med och bestämma kring. Det är en demokratisk fråga, i ett modernt samhälle bör människor få vara med och påverka.

varför får frågan inte större uppMärksaMHet?

– Det finns inte ett så stort politiskt tryck att förändra detta. Det finns andra stora samhällsutmaningar som vi prioriterar.


undrar varför Miljöpartiet inte driver

frågan Mer aktivt, vad Har du att säga

till deM?

– Man får komma ihåg att vi nu är 25 ledamöter i riksdagen, av 349, och det är många frågor som ska drivas parallellt. Upp-draget från våra väljare är tydligt: att i första hand fokusera på klimatet, skolan och jobben.

gunvor g ericson, gruppledare

anders W jonsson, gruppledare

riKsdagsValet

reform– 11

kristdeMokraterna

I sitt partiprogram hänvisar Kristdemokraterna till den starka folkliga förankring som de menar att monarkin har i Sverige: ”Monarkin är också en identitetsskapande tradition som betyder mycket för svensk kultur och historia samt för Sverigebilden internationellt. Därför ska Sveriges statsskick även fortsättningsvis vara konstitutionell monarki”. Kristdemokraternas gruppledare Emma Henriksson menar att ”det är inte fel med en statschef som står vid sidan om politiken och gör viktiga insatser för att främja internationellt utbyte”.


perspektiv Med ett statsskiCk där positionen soM

statsCHef går i arv inoM en oCH saMMa faMilj?

– Så länge det finns ett folkligt stöd är det inget demokratiskt bekymmer.


undrar över kristdeMokraternas inställning

till vårt nuvarande statsskiCk, vad Har du

att säga till deM?

– Även den som av ideologiska skäl ser principiella problem med monarki kan nog erkänna att monarki, som den nu fungerar i Sverige, har en sammanhållande effekt på vårt samhälle. Vårt samhälle behöver mer av sammanhållning, inte mindre.


enligt kristdeMokraterna?

– Den är med sin långa historia och sitt folkliga stöd en fast punkt som bidrar till att förbättra relationerna mellan Sverige och andra länder.

folkpartiet

I den skånska badorten Torekov, skapades 1971 dagens statsskick. Modellen, som går under namnet Torekovkompromissen och som Folkpartiets gruppledare Johan Pehrsson flera gånger refe-rerar till, syftar till en monarki med en statschef som är en symbol för nationen, utan formell makt: ”Det svenska kungahuset har ett stöd och förtroende hos det svenska folket. Kungen och hans familj genomför sin uppgift som representanter för Sverige på ett tillräckligt bra sätt”.

Hur legitiMt är det utifrån ett liberalt pers-

pektiv Med ett statsskiCk där positionen soM


– Detta är för mig som liberal naturligtvis ett dilemma. Men eftersom vår statschef varken har politisk makt eller ska uttala sig i politiska frågor så tycker jag personligen att Torekovkom-promissen är rimlig.


undrar över folkpartiets inställning till


säga till deM?

– Vi står bakom dagens grundlag och den så kallade Torekov-kompromissen. Det är avgörande att vår statschef saknar politisk makt och denne ska över huvud taget inte uttala sig i politiska frågor. Dagens monarki är en konsekvens av vår egen historia. En historia som de senaste tvåhundra åren faktiskt skiljt sig rejält från det kontinentala Europa. I mycket till vår fördel. Samtidigt är det inget att hymla med att vi har många republikaner som tycker att vi bör ha ett annat statsskick. Vi har alltid en frisk debatt inom partiet mellan rojalister och republikaner.


enligt folkpartiet?

– Hela kungshuset gör ett arbete för Sverige både nationellt och utomlands. Monarkin utgör för många en enande symbol.

emma Henriksson,

gruppledarejohan pehrson,

gruppledare

12 – reform

riKsdagsValet

Moderaterna

”Sveriges statsskick med representativ demokrati och konsti-tutionell monarki tjänar landet väl”, förklarar Moderaterna i sitt nuvarande partiprogram. På frågan om monarkin ska behållas eller avskaffas svarar också Anna Kinberg Batra, gruppledare för partiet, i bestämda ordalag: ”Den ska behållas.”

varför vill Moderaterna beHålla Monarkin?

– Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en viktig nationell symbol och samlande kraft. Den svenska monarkin har ett brett folkligt stöd och tjänar oss väl.

Hur legitiMt är det utifrån ett liberalt per-

spektiv Med ett statsskiCk där positionen soM


– Det är en problematisk aspekt. Samtidigt vore det problema-tiskt att ändra Sveriges statsskick utan demokratiskt stöd och utan att ta hänsyn till monarkin som viktig nationell symbol och samlande kraft.


undrar över Moderaternas inställning till


säga till deM?

– Moderaternas viktigaste fråga är hur jobben kan bli fler – inte om kungen ska bli av med jobbet. I en fungerande demokrati som Sverige blir frågan om statsskick inte lika central.


enligt Moderaterna?

– Det är en symbol för Sverige som har utvecklats och förändrats tillsammans med det svenska samhället – från dåtid till nutid. Monarkin måste liksom övriga delar av Sveriges statsskick fortsätta att utvecklas med sin tid och sina samhällsutmaningar.

sverigedeMokraterna

I Sverigedemokraternas partiprogram står det att partiet är ”anhängare av den konstitutionella monarkin och anser där-med att Sveriges monark skall vara statschef.” Gruppledaren Björn Söder förklarar för Reform att partiet ”är för en fortsatt stark och välbevarad monarki.”

varför vill ni beHålla Monarkin?

– Ur vårt perspektiv finns det flera starka parametrar som talar för monarkin. Kungahuset bevarar en viktig kulturtradition och är en viktig historisk symbol och en stark del av Sveriges varumärke. Till detta kommer det faktum att Sveriges statschef är opolitisk i sin ämbetsutövning. Statschefens roll är att representera hela samhället och verka som en enande symbol vid exempelvis en katastrof, och jag är helt övertygad om att en politiskt oberoende statschef i jämförelse med en president hanterar denna uppgift på ett bättre sätt.


perspektiv Med ett statsskiCk där positionen

soM statsCHef går i arv inoM en oCH saMMa

faMilj?

– Det svenska kungahuset och monarkin är förankrad i den svenska kulturen och i den svenska historien som förmodligen inte är jämförbar med något annan. Jag har svårt att se att det finns en konflikt eller ett motstånd mot att det går i arv. Efter Torekovkompromissen har kungen dessutom inget politiskt inflytande vilket gör att han borde kunna accepteras även av de som annars inte varit för kungahuset.


enligt sverigedeMokraterna?

– I dagens, såväl som i framtidens Sverige, har den svenska monarkin en betydande roll och monarkins viktiga samhälls-funktion är något vi värnar om.

anna kinberg batra,

gruppledarebjörn söder,

gruppledare

reform – 13

Tillsammans kan vi göra frågan om republik till en

valfråga i höst. Använd listan nedan och boka av

dina aktiviteter allt eftersom.

Checklista

Skrivit minst en insändare om republik

i min lokala tidning.

Tagit kontakt med den riksdagskandidat som

jag planerar att kryssa för att fråga vad hen

tycker om republik.

Kontaktat det parti jag vill rösta på för att

föreslå att de ska driva republikfrågan.

Blivit medlem i ett politiskt parti för att

påverka partiet i republikansk riktning.

Samtalat med släkt, vänner och bekanta om

republik.

Ringt en journalist för att få frågan om

republik belyst i en granskning av partierna.

Delat ut Republikanska föreningens flygblad.

Skrivit inlägg om republik på Facebook,

Twitter eller blogg.

Diskuterat republik med partivolontärer i de

valstugor som jag har besökt.

14 – reform

lefVe republiken!diskuteras: Republikanismens okända historia, olovlig affischering, dödskravallerna på Storkyrkobrinken, kungahatare,liberaler och en man som inte ville bli benådad. Magnus olofsson är disputerad forskare på Historiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning har en kulturhistorisk inriktning med fokus på uppror och politisk radikalism, främst under 1800-talet. Illustration: lovisa ljungquist

de första republiKanerna

reform – 15

lefVe republiken!r

epublikan” är ett ord med en lång och vindlade historia. I svenskt vardags-tal är en republikan en

anhängare av republik som statsform. Ordet används då som synonym med ”anti-monarkist”, någon som är mot monarkin som statsskick. Det kan an-vändas om individer eller om partier. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har krav på monarkins avskaffade i sina partiprogram och kan ses som republikanska.

Många republikaner i dag känner förmodligen inte till den svenska repu-blikanismens historia, som börjar långt innan 1955 när Republikanska klubben grundades och Wilhelm Moberg skrev Därför är jag republikan. Ja, långt innan 1911 när Socialdemokraterna tog med kravet på republik i partipro-grammet. De är i så fall i gott sällskap. Historikerna har inte varit särskilt intresserade av svenska republikaner. Ofta har de förväxlat dem med libera-ler eller föredragit att gräva ned sig i de tidiga socialisterna. Den svenska repu-blikanismens historia är delvis okänd.

Spelar det någon roll? Ja, eftersom de republikanska strävandena från slutet av 1700-talet inte bara handlade om avskaffa kungen utan också om demokratiska rättigheter som i dag tas för givna, blir historien om Sveriges väg till demokrati halv utan republi-kanerna. När historikerna har skildrat Sveriges demokratisering har de lyft fram liberaler och socialdemokrater. Men republikanerna är viktiga, för de var demokratiskt sinnade långt innan alla liberaler var det och innan det ens fanns några socialdemokrater. I själva verket var folkmakt och utökad rösträtt något som många liberaler länge var rädda för. Den tidiga liberalismen stred främst för de upplysta (läs välbärgade) männens fri- och rättigheter, inte för makt åt massorna. I en demokrati

kunde folket angripa deras ägande-rätt. Republikaner hade inte lika starka reservationer mot folkmakt; det var kärnan i deras politiska program.

orden republik oCH republikan har sina rötter latinets res publica, ett svåröversatt ord som betyder ungefär ”statssaker”, ”det allmänna” och som kom att beteckna den romerska staten. I svenska språket är de kända sedan 1600- respektive 1700-talet. Republik betydde då som nu ”stat som inte är monarki”, men att vara republikan var inte att vara anti-monarkist. Centralt för den så kallade klassiska republi-kanism som växt fram i Europa sedan renässansen var istället tanken på ett socialt kontrakt mellan styrande och styrda som förbjöd godtycklig makt-utövning, oavsett statsskick. Det var radikalt nog i ett Europa fullt av kungar av guds nåde och upplysta despoter.

att vara republikan skulle dock få en radikalare betydelse med den amerikanska och framförallt den franska revolutionen som grundade två nya republiker. Den franska revolu-tionen förkastade hela l’ancien régime och dess privilegievälde: kungamakt, adel, prästerskap. I stället deklarerades stolt alla människors frihet och jäm-likhet, och att all politisk makt utgick från folket. I franska revolutionens spår ändrade ”republikan” betydelse. Att vara republikan var nu att tro på folksuveränitetens princip, att hävda folkets rätt till politisk representation och att förespråka utbredd eller allmän rösträtt. Ingen frihet utan folks med-givande, var kärnan i denna nya repu-blikanism. Dessa republikaner var ofta anti-monarkister, även om vissa av dem – motsägelsefullt som det kan tyckas från dagens horisont – kunde tänka sig en kung, om denne bara var underställd folkmakten.

”

16 – reform

de första republiKanerna

sådana djärva tankar nådde även Sverige. Radikaler som Carl Fredrik Nordenskiöld och Thomas Thorild hyllade den franska revolutionen och skrev om republik, frihet och mänskliga rättigheter. Missnöjet kulminerade 1793 med gatuoroligheter i Stockholm, politiska klubbar och studentprotester. Marken gungade litet under fötterna även på Sveriges ancien régime, innan denna slog tillbaka. Repressionen ökade – den värsta oron blåste över.

Åren gick, men drömmarna om republik och frihet levde kvar.

Det blev 1838, det stora märkesåret i den svenska republikanismens historia. För första gången kom det ut en bok på svenska språket som sjöng republikens lov: Revolution och republik. Förfat-taren argumenterade i förtäckta ordalag för att tiden för att med revolution in-föra republik i Sverige stod för dörren. Kungen borde ersättas med en folkvald president. Boken gavs ut anonymt; det var olagligt att skriva sådant. Den trycktes på Lars Johan Hiertas tryck-eri. Hierta är mest känd som liberal förkämpe och grundare av Aftonbladet, men han var också republikan. Snart nog framkom att boken var skriven av Anders Lindeberg, en kungahatare som hade nått ryktbarhet när han 1834 dömdes till döden för att ha förolämpat kungen och sedan, när Karl XIV Johan och hans följe insåg att de höll på att skapa en martyr, vägrade låta sig benådas. Den pinsamma affären slutade med att man fick släpa Lindeberg ut ur fängelset. År 1838 var han så populär att man inte vågade åtala honom igen.

oavsett Hur upprörande bråkstaken Anders Lindebergs bok var för etablissemanget, så var det dock ingenting mot när Sveriges största kulturpersonlighet, historieprofessorn,

författaren och poeten Erik Gustaf Geijer, samma år kom ut som republi-kan och rösträttsförkämpe. Detta var det berömda ”avfallet”. Man brukar säga att Geijer därmed övergav kon-servatismen för liberalismen, men det är en förenkling. Anders Ehnmark har i sin bok Minnets hemligheter (1999) visat att avfallet i själva verket var ett öppet erkännande av republikanska ståndpunkter. Ehnmark vill för övrigt tona ned det där med avfall. Geijer var även under sin konservativa fas anhängare av franska revolutionens demokratism och drömmar om folk-suveränitet. Detta är en viktig slutsats, för Geijers tänkande var centralt i den tidiga svenska diskussionen om röst-rätt, som alltså inte gick i liberalismens tecken – utan i republikanismens.

år 1848 är nästa milstolpe i den svenska republikanismens historia. I februari bröt revolution ut i Paris och republik utropades. Revolutionen spred sig likt ringar på vattnet över Europa och den 18 mars kom den till Stockholm. På morgonen upptäcktes revolutionära affischer på husväggarna, med budskap som: ”Svenskar! Revolutionens timma är slagen. […] Lefve Allmänna Val! Lefve Frihet, Jemlikhet, Broderskap! Lefve Republiken!!!”. Manade av sådana strids-rop samlades en arg folkmassa framåt kvällen på Storkyrkobrinken och krävde republik och allmän valrätt. Kung Oscar försökte gjuta olja på vågorna. När det inte gick krossande han protesterna med vapenmakt. Den 19 mars dödades minst 18 människor i gatustrider. De som dödades eller greps för att ha deltagit i marsoroligheterna var vanliga arbetskar-lar, lärlingar, gesäller och fabriksarbetare. De republikanska idéerna var spridda långt bortom en liten krets av bildade män som Hierta, Lindeberg och Geijer.

åren efter 1848 har historikerna tappat bort de svenska republika-nerna, även om de säkert fanns kvar. Först tjugo år senare har vi några säk-rare kunskaper om dem. Då hade den svenska liberalismen firat triumf efter triumf. Näringsfriheten var i hamn och ståndsriksdagen avskaffad. Många liberaler lutade sig nu nöjda tillbaka. Den nya tvåkammarriksdagen var dock långt ifrån demokratisk. En majoritet av landets befolknings saknade röst-rätt. Men striden om representations-reform hade radikaliserat det politiska samtalet. Snart drog nästa stora strid igång: den om allmän rösträtt. Den skulle pågå i femtio år innan den fördes i hamn av borgerliga vänsterkrafter och socialdemokrater. När den började var det dock arga republikaner i frontlinjen.

Men det var en tid när republik av många sågs som likvärdigt med revo-lutioner och giljotiner. När en samling radikala män – August Blanche, Adolf Hedin, Julius Mankell, gamle Hierta, för att nämna några – hösten 1867 organiserade sig, kallad de sig därför för nyliberaler. Förvisso såg sig många av dem som liberaler, i alla fall i eko-nomiska frågor, men de hyllade också folksuveräniteten och den allmänna manliga – ibland också kvinnliga – röst-rätten, de ville krossa penningvälde, byråkratstyre och avskaffa kyrkans andliga förmynderi. För första gången i Sveriges historia fanns det ett politiskt parti som ville införa demokrati.

nyliberalerna ville doCk mer. De ville ha republik. De var tysta om det i partiprogrammet, men deras republikanism ligger i öppen dager, inte minst i Adolf Hedins Femton bref (1868), en skrift som sammanfattade deras politiska program. I historie-böckerna kallas Hedin, liksom Geijer,

”Missnöjet kulminerade 1793 med gatuoroligheter i Stockholm, politiska klubbar och studentprotester.”

reform – 17

ofta för ”liberal” och Femton bref har hyllats som en viktig liberal skrift. Detta är dock en sanning med modifi-kation, för först och främst var den ett republikanskt stridsrop. I det sista brevet lutar sig Adolf Hedin på Geijer och på Rousseau: ”Statsmakten och folkmakten äro samma sak, från olika sidor sedd”. Därför ska makten ligga hos en folkrepresentation, inför vilken regeringen ansvarar. ”De, som skräm-mas av ett ord, skola kanske förfärade ropa: detta är ju en anti-monarkisk teori!” Ja, säger Hedin, men monarkin är ju en absurditet, blott en romantisk böjelse. Han avslutar med att citera anarkisten Proudhon: ”la monarchie, c’est une affaire de la liste civile” – mo-narkin är en fråga om civil-listan, alltså: den är bara en budgetpost. Mer republi-kan än så kunde man knappast vara.

Detta budskap föll i god jord. I andra kammaren var var tionde ledamot nyli-

beral – och de var inte ensamma. Vintern 1868/1869 fanns det tre öppet republi-kanska tidningar i Stockholm. I februari 1869 dök det upp revolutionära plakat i huvudstaden: ”Ned med Carl XV! Lefve republiken”, ”50,000 rdr till den som befriar oss från Carl XV!”. En dag i mars drev en folksamling runt i huvudstaden och skrek: ”Ned med Karl XV, leve repu-bliken”. Det var vanmäktiga drömmar som inte slog in. Den kaotiska revolutio-nen i Paris 1871 krympte utrymmet för politisk radikalism också i Sverige. Det nyliberala projektet självdog.

Historikerna Har inte mycket att säga om republikanerna efter detta. Klart är att någon liknande politisk samling under republikanska fanor aldrig ägde rum igen. Några gamla nyliberaler fortsatte att kämpa för demokratiska rättigheter fram tills de gick i ur tiden åren runt 1900. De tog

den gamla republikanismen med sig i graven. När Sveriges moderna politiska landskap tog form under 1900-talets första årtionden fanns det inte kvar några republikaner av modell 1789 och 1848. Om något, så tycks den gamla republikanismen ha segrat sig till döds. Liberaler och socialdemokrater kämpade nu för det som var kärnan i republikanernas program – folkmakt, rösträtt och medborgerliga rättigheter – och i socialdemokraternas fall också för monarkins avskaffande. När vi når de dramatiska åren då Sverige till slut blev en demokrati, 1917 till 1921, så hade att vara republikan blivit mer eller mindre liktydigt med att vara ”anti-monarkist”. Den betydelsen har ordet behållit i svenska språket i hundra år. Det är därför lätt att glömma bort att dagens republikaner tronar på minnen från fornstora dagar.

1869 klistrades affischer med republikanska budskap upp i Stockholm.

18 – reform

notiser

gör din lokalavdelning något särskilt

nu när det är valår?

– vår övergrip-

ande taktik har varit att pricka in alla större evenemang i Göteborg där de politiska partierna är närvarande. Vi ska bland annat träffa representanter från Kristdemokraterna och Moderaterna när partierna är i Svenska mässan. I slutet av maj ska vi besöka Miljöpartiets kongress i Göteborg och ut-över det försöker jag arrangera en debatt mellan republikaner och rojalister. Sedan ska vi så klart ge oss ut på gator och torg också.

filippo valguarnera,

göteborg

– vi koMMer att ordna en offentlig utfrågning om landets statsskick med parti-ernas lokala represen-tanter. Vi ska även ha torgmöten, precis som vi hade i höstas, med appelltal, bokbord och flygblad. Vi ska också försöka få in debatt-artiklar och insändare i olika lokala tidningar. Det gäller att ta alla tillfällen som ges för att tala för sin sak. Det är lätt att tro att enskilda insatser inte gör någon skillnad, men spottar du på en sten tillräckligt många gånger blir den våt.

bengt Hall,

Malmö/lund

– vi koMMer ordna ett panelsamtal på biblioteket, med en representant från föreningen, ordförande för rojalistiska fören-ingen och en professor i statsvetenskap. I augusti planerar vi att bjuda in representanter från riksdagspartierna till en utfrågning. På kvällen före valet är det kulturnatt i Uppsala och då ställer vi upp vårt bokbord igen, vilket blir tredje året i rad. Utöver det ska vi besöka valstugor, dela ut flygblad, vara aktiva i sociala medier och driva på Upsala nya tidning så att de klargör partiernas ståndpunkter i frågan om statsskicket.

ulla Holm,

uppsala

kontaktpersoner

bra sagt

”jag tror att Sverige och svenskarna skulle må bra av att införa republik. Det är viktigt för sammanhållningen i ett land att varje medborgare känner att den är med och påverkar och formar utvecklingen. Monarki kan istället framkalla den motsatta upplevelsen, att det inte går att påverka, att samhället är toppstyrt. Det i sin tur leder till frustration, hopplöshetskänslor och ilska. Därför är det viktigt att införa republik, så att människor känner att dem är delaktiga i en demokrati och att ingenting är omöjligt.”

/ sympatisör

”regeringen utsåg nyligen en ny gene-raldirektör för Arbetsförmedlingen. Han heter Mikael Sjöberg och är socialdemokrat. Cred till regeringen för att de utser en generaldirektör som sympatiserar med oppositionen. Statsminis-ter Reinfeldts kommentar var: ’Det är kompetens och erfarenheter efter prövning som skall vara utslagsgivande, inte eventuell partibok’. Jag är helt med statsministern här, men frågan är varför statsministern inte anser att samma måttstock ska gäller när det gäller posten som statschef? Där är det inte kompetens som gäller, utan blodsband. Undrar hur statsministern skulle motivera dessa dubbla måttstockar?”

/ sympatisör

”även oM jag inte har sett det som min livs-uppgift att kämpa för republik, så är jag av den klara uppfattningen att Sveriges statschef ska utses genom val och jag är inte rädd för att vara tydlig i den frågan. Jag tycker inte att det är rim-ligt eller mänskligt att tvinga en ny generation av unga människor att axla ett specifikt uppdrag och hindra dem från att förverkliga sitt livs drömmar.”

/ inga-britt ahlenius

reform – 19

göteborg

Kontaktperson: Filippo [email protected] www.repf.se/goteborg

jäMtlands län

Kontaktperson: Anny [email protected]

jönköping

Kontaktperson: Helen [email protected]

lund

Kontaktperson: Nils [email protected]/skane

MalMö

Kontaktperson: Alf [email protected]/skane

sjuHärad

Kontaktperson: Eva [email protected]

stoCkHolM

Ordförande: Kim Hö[email protected], www.repf.se/stockholm

uMeå

Kontaktperson: Mikael Lindbä[email protected]

uppsala

Kontaktperson: Ulla [email protected]

värMland

Kontaktperson: Imre [email protected]

västernorrland

Kontaktperson: Pernilla Öhrströ[email protected]

växjö

Kontaktperson: Mattias [email protected]

örebro

Kontaktperson: Karin [email protected]

östergötland

Kontaktperson: Vakant

Här finns republikanska lokalavdelningar:

lokala avdelningar aktiviteter

1, 8 oCH 15 april kl. 18.00

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Anders Nordström, [email protected]örbundet Vuxenskolan, Kungsängsgatan 12, Uppsala

4–6 april

Årsmöte för Alliance of European Republican Movements. Kontakt: Jenny Grenander, 0733-823866, [email protected], Norge

7 april, kl 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Helen Carlsson, [email protected], Västra Storgatan 12, Jönköping

12 april, kl 09:30

Kongressdag. Kontakt: Magnus Simonsson,0768-717722, [email protected] Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35,Stockholm

23 april, kl 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, [email protected], Spånehusvägen 47, Malmö

24 april, kl 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Karin Sundin, [email protected]é Gröna Grodan, Engelbrektsgatan 9, Örebro

7 Maj, kl 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Mattias Danielsson, [email protected] & Night, Norra järnvägsgatan 8, Växjö

24 Maj, kl. 11.00

Flygbladsutdelning. Kontakt: Mattias Danielsson, [email protected]årstad, Willans park, Växjö

27 Maj, kl 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, [email protected], Spånehusvägen 47, Malmö

29 Maj, kl 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Magnus Simonsson, [email protected]é Garbo, Vasagatan 40, Göteborg

kalendariuM

reform – 19

”republikanska föreningen,

det finns väl viktigare saker att engagera sig i?” Frågan eller påståen-det fick jag när jag var ordförande för Republikanska föreningen. Först blev jag lite ställd och irriterad ska erkän-nas. Rangordning av engagemang är det värsta jag vet och kommer oftast från de som inte engagerar sig alls. När jag skulle formulera mitt svar så kände jag att frågan egentligen bara kräver ett väldigt kort konstaterande tillbaka.

– Det är en symbol som spelar roll.

jag definierar Mig själv som en engagerad person med medlemskap i många föreningar och ett partipo-litiskt engagemang. Jag tror på att vi kan förändra världen till det bättre och frågor som mänskliga rättig-heter och feminism står alltid högt på min agenda. Mitt engagemang i Republikanska föreningen kan där-för först verka nästan lite udda för en utomstående. En förening där jag ofta möter människor som jag – förutom viljan att inför republik i Sverige – har väldigt lite gemensamt med – och i några fall även är politisk motståndare till. Men det är bredden av människor som väljer att engagera sig i Republikanska föreningen som ger tillförsikt inför framtiden. Här samlas vi som kanske i alla andra frågor skulle tycka olika och arbetar tillsammans för att införa republik i Sverige. För att det är en symbol som spelar roll.

att vi Har arvsmonarki som statsskick i ett demokratiskt land

en syMbol soM spelar roll

är konstigt och rimmar illa med en demokrati. Så enkelt är det. Oavsett hur lång traditionen är, eller om kronprinsessan är trevlig och kompe-tent eller hennes dotter är charmig. Symboler är viktiga och så länge vi är en nationalstat som vill vara en de-mokrati kan vi inte representeras av människor som ärver sitt uppdrag.

Vi är många som vet detta och de senaste åren har vi sett en bredare debatt om statsskicket och fler och fler väljer att bli medlemmar i Repu-blikanska föreningen. Gott så, men inte gott nog. Opinionen måste bli mycket starkare för att våra riksdags-partier ska ta tag i frågan. Jag hade önskat att vi kunde se fram emot en valrörelse 2014 där frågan om vårt statsskick skulle beröras och höras. Men det jag tror vi har att se fram emot är en riksdag där feministerna i form av Feministiskt initiativ tar plats, och då öppnar sig möjligheten på allvar även för frågan om införan-det av republik. Feministerna kom-mer vara den hävstång som republik-förespråkare i andra partier behöver för att frågan på allvar ska debatteras även i riksdagen. Det är min profetia. Det eller så står mitt hopp till Estelle Bernadotte, att hon gör ett val som verkligen är för Sverige i tiden, och avböjer sig kronan och lever sitt liv precis som hon vill.

”Här samlas vi, som kanske i alla andra frågor skulle tycka olika, och arbetar tillsammans för att införa republik i Sverige. För att det är en symbol som spelar roll.”

sofia karlsson

Samhällsdebattör och feminist. Ordförande

Republikanska föreningen, 2008–2009, före

detta talesperson Feministiskt initiativ.

Foto: Elisab

eth Ohlson W

allin

Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B 113 35 Stockholm 1 1 1 0 1 3 4 0 0

Documents

Reform, 1-2014