den 27 januari 2014

Evaluation North

Slutrapport

Arbetsmarknadsintroduktion för

nyanlända

1

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Slutrapport - Arbetsmarknadsintroduktion

för nyanlända

Innehåll

1. INLEDNING......................................................................... 2

2. UTVÄRDERINGSMETOD .......................................................... 4

3. BAKGRUND ........................................................................ 5

4. PROJEKTETS DELTAGARE – MÅLGRUPPEN..................................... 6

5. SYFTE OCH MÅL .................................................................. 7

5.1 ÖVERGRIPANDE MÅL (MÅL PÅ LÅNG SIKT) ................................ 8

5.2 PROJEKTMÅL (SYFTE, ETT MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT) ................... 8

5.3 DELMÅL (PROJEKT PÅ KORT SIKT) .......................................... 8

6. MÅLUPPFYLLELSE ................................................................. 9

6.1 ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING .................................................. 9

6.2 ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN ..................................... 10

6.3 ÖKAD INTEGRATION ........................................................ 10

6.4 FUNGERANDE LÄRANDEMODELL .......................................... 11

7. DE HORISONTELLA MÅLEN – JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET ... 12

8. DELTAGARNAS UPPLEVELSER AV PROJEKTET ................................ 13

9. PROJEKTLEDNING OCH STYRGRUPP .......................................... 16

9.1 SPRIDNING .................................................................... 17

10. PROJEKTETS PÅVERKAN PÅ NÄRINGSLIVET OCH SAMHÄLLET ............ 18

11 UTVECKLINGSOMRÅDEN ....................................................... 19

12. FRAMGÅNGSFAKTORER ....................................................... 21

13. KONTAKTUPPGIFTER .......................................................... 25

2

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

1. Inledning

Detta är den slutliga utvärdering av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända som

har bedrivits i Kalix av Kalix kommun från år 2012 till år 2013. Arbetsförmedlingen och

Länsstyrelsen har varit medfinansiärer. Arbetsförmedlingen har även tillsammans med

Integration/Flyktingsamordningen i Kalix och Överkalix varit samverkanspartners.

Gruppen invandrare som är illitterata eller enbart har genomgått en kortare utbildning i sitt

hemland har ökat i Kalix under 2010. Det har blivit tydligt att det är nödvändigt att utveckla

nya arbetsmetoder om denna grupp ska ges möjlighet att lära sig svenska i snabbare takt och

snabbare kunna utgöra en resurs på arbetsmarknaden

Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända syftade till att nyanlända personer ska

med hjälp av handledarstöd praktik och SFI-undervisning lär sig det svenska språket

snabbare. Precis som projektets namn antyder handlade projektet även om att utlandsfödda

personer skulle introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Kombination av

arbetsplatsförlagd praktik och teoretiska SFI-studier ledde till att deltagarna upplevde att de

bättre tog till sig nya kunskaper, fick en inblick i den svenska arbetsmarknaden och kände sig

mer integrerade i samhället.

Deltagarna, vilka totalt var 58 stycken, utgjordes av utlandsfödda personer med en relativt

kort utbildningsbakgrund, vissa saknade helt någon form av formell utbildning. De flesta

härstammade från Afrika och Asien och hade bara befunnit sig i Sverige mellan några

månader till några år. Deltagarna anvisades till projektet av Arbetsförmedlingen, vilket

innebar att projektledningen hade få möjligheter att påverka valet av deltagare.

Deltagarna var fördelade på 4 gruppintag och vardera grupp deltog i projektet under 16

veckors tid. Under 4 dagar per vecka i 12 veckor befann deltagarna sig på sin respektive

praktikplatser där de fick besök av projekthandledaren 4 timmar i veckan. En dag per vecka

studerade de teori i klassrummen. De fick en längre introduktion på sina praktikplatser med

hjälp av en telefontolk. Vid dessa introduktioner deltog även projektledaren och just denna

introduktion är något som projektledaren ser som en av framgångsfaktorerna med projektet.

3

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Det som skilde detta projekt från tidigare projekt som har gått ut på att kombinera SFI-

undervisning med praktik var interaktionen mellan dessa två aktiviteter, vilken skedde genom

att SFI-lärarna agerar handledare en gång i veckan när deltagarna befann sig på sina

praktikplatser. En gång per vecka fick samtliga deltagare individuell träning tillsammans med

handledaren ute på respektive praktikplats. Samtidigt kunde de praktiska erfarenheterna som

förvärvades på arbetsplatsen ligga till grund för delar av undervisningen i klassrummet.

Några deltagare blev efter genomförd praktik erbjudna olika typer av anställningar hos de

arbetsgivare de praktiserade hos. Detta har bland annat gällt sommarjobb, instegsjobb,

nystartsjobb och fortsatt praktik. Detta är ett steg i riktning mot ett av projektets långsiktiga

mål som gick ut på att deltagarna skulle få möjligheter till ökat självförsörjande.

Projektet har väl svarat mot de uppställda målen, som bland annat avsåg att uppnå en

snabbare inlärningstakt, introducera deltagarna på den svenska arbetsmarknaden, öka

deltagarnas möjligheter till självförsörjning och en öka känslan av integration. En

övervägande majoritet av deltagarna upplevde att de lärde sig det svenska språket bäst när de

fick möjlighet att utveckla sina språkkunskaper genom att delta i arbetslivet och kombinera

SFI-undervisning. Genom detta deltagande har de även introducerats på den svenska

arbetsmarknaden. Samtliga deltagare uppgav att de känner sig mer delaktiga i samhället och

ser mycket positivt på detta, dessa uttalanden är ett tydligt tecken på att denna modell leder till

ökad integration. Utvärderaren bedömer att projektets lärandemodell är en väl fungerande

modell som med fördel kan användas i olika verksamheter i syfte att uppnå goda resultat

gällande just språkinlärning, introduktion på arbetsmarknaden och integrering i det svenska

samhället.

4

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

2. Utvärderingsmetod

Projektet utvärderades genom en lärande utvärdering. Detta har inneburit att utvärderaren har

följt projektet från början till slut. Tanken med en lärande utvärdering är att den ska bidra till

ett lärande för samtliga aktörer och hjälpa alla inblandade att nå måluppfyllelsen. I

utvärderingsprocessen har det handlat om att kunna se processer och tolka diskussioner som

uppstått kring måluppfyllelse. Genom att studera händelseförlopp synliggörs bakomliggande

faktorer kan ett lärande skapas.

Genom intervjuer har deltagarnas upplevelser av och synpunkter på projektet kartlagts.

Projektet har utgjorts av fyra gruppintag och deltagarna i samtliga gruppintag har intervjuats

innan påbörjad praktik och dessa intervjuer har sedan följts upp av intervjuer under mitten

samt slutet av praktiktiden. Det har även genomförts en uppföljning på första gruppintaget ett

halvår efter att de avslutat praktikplatsen. Intervjuerna har varit kvalitativa och av

semistrukturerad karaktär, vilket har inneburit att deltagarna har haft möjlighet att utveckla

sina svar samtidigt som utvärderaren har haft möjlighet att ställa fördjupande följdfrågor.

Samtliga intervjuer har genomförts med hjälp av tolk för att viktig information inte skulle

riskera att gå förlorad. Syftet med de inledande intervjuomgångarna var att få en bild över

deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar. Vidare kartlades hur

de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Under den andra intervjuomgången

vill utvärderaren undersöka hur deltagarna trivdes på sina respektive praktikplatser, hur de

upplevde att de lärde sig det svenska språket samt ta reda på om det hade uppstått några

hinder eller problem under praktiktiden. Den tredje och avslutande intervjuomgången syftade

till att ge en samlad bild över deltagarnas upplevelser av och tankar kring den genomförda

praktiken. När intervjuer eller samtal måste ske via en tolka kan det vara svårt att veta om

tolken har förstått frågan på det sätt som avsågs och därmed även om de som ska besvara

dessa har fått rätt fråga och tolkat den rätt. Så har även fallet varit avseende vissa frågor under

de intervjuer som har genomförts inom ramen för denna utvärdering. Ett exempel på detta är

frågor om jämställhet och tillgänglighet. Efter varje gruppintag har en delrapport skrivits för

att belysa hur projektet ligger till och om det behöver justeras på något sätt.

5

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

3. Bakgrund

Under hösten 2010 slutförde Komvux Kalix ESF-projektet Yrkeslärande för integration

(YFI). Detta projekt syftade till att underlätta etableringen i arbetslivet och samhället för

personer med utländsk bakgrund. Dock var det till skillnad från detta projekt inte riktat mot

illitterata eller mycket lågutbildade personer. YFI-projektet visade på mycket goda resultat för

berörd målgrupp.

Kalix kommun valde, att med utgångspunkt från de erfarenheter de hade förvärvat genom

YFI-projektet, prova en ny lärandemodell som var anpassad för personer som helt saknade

eller hade en mycket kort utbildningsbakgrund. Personer med utländsk bakgrund och kort

utbildningsbakgrund är en av det grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. De har

inte tillräckliga yrkeskunskaper och lär sig generellt sett inte det svenska språket i tillräckligt

snabb takt för att kunna påbörja arbete eller utbildning. Flera av dessa personer kommer

senast från flyktingläger, där många har levt under stora delar av sitt liv. De har inte haft

någon större erfarenhet av utbildning och därmed blir språkundervisning som de går på 15

timmar per vecka väldigt abstrakt och de är inte motiverade att lära sig det svenska språket

efter en tid i landet. Forskning visar att en person som saknar läs- och skrivförmåga på

modersmålet, kan behöva upp till 6-8 år för att lära sig svenska i den omfattningen att de

själva kan klara sig i det svenska samhället. Många av de nyanlända kan tala och förstå flera

språk, men dessa språk har de inte lärt sig genom någon formell utbildning, utan genom

praktiska erfarenheter i form av att lyssna och tala. Forskning påpekar även att om

arbetsplatsen inte erbjuder möjligheter till interaktion och språkanvändning på målspråket,

vilket kan vara fallet i samband med t.ex. städjobb eller enklare industriarbete, kan den

språkliga nivå man uppnått till och med sjunka efter en tid i arbetslivet (jfr Ahlgren 2003).

Under våren 2011 genomförde Kalix kommun en ESF-förprojektering. Genom denna har

Kalix kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen utarbetat en lärandemodell som sedan

har presenterats för företag, föreningar och den tilltänkta målgruppen. Vidare har företags och

föreningars samt möjlig målgrupps intresse av att delta vid ett projektgenomförande samt

deras tankar gällande upplägget av lärandemodellen undersökts. Utifrån förprojekteringen

positiva gensvar tog Kalix kommun beslutet om att ansöka om medel för ett

projektgenomförande.

6

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

4. Projektets deltagare – målgruppen

I ett inledande skede av projektet kartlades målgruppen och det visade sig att det vid den

tidpunkten fanns 33 personer i Kalix och Överkalix kommuner som var nyanlända. Av dessa

33 personer saknade 15 stycken någon form av formell utbildning från hemlandet. 9 av dessa

var kvinnor och 6 stycken män. Omkring 60-70%, och således en majoritet, av deltagarna har

utgjorts av kvinnor. Dessa kvinnor har i de flesta fall saknat all form av arbetslivserfarenhet

då de istället har haft det huvudsakliga ansvaret för hem och barn. De kvinnor som har

deltagit i projektet kommer till största del från Afrika och Asien och då huvudsakligen från

Somalia respektive Thailand. De flesta män i projektet härstammade från Afrika. Den

åldersmässigt spridningen bland både kvinnor och män var 25-55 år.

Det totala antalet deltagare i projektet har varit 58 stycken, 34 kvinnor och 24 män, fördelat

på fyra intag. 49 av dem har deltagit under hela projektfasen och 9 stycken, 4 kvinnor och 5

män, har avbrutit på grund av olika anledningar. Två av dessa avbrott har berott på flytt från

orten, två på grund av att deltagarna har påbörjat andra utbildningar. En deltagare blev

sjukskriven i samband med graviditet och tre avbrott har skett på grund av att deltagarna inte

har stått till arbetsmarknadens förfogande i det avseende att de har motsatt sig att använda

skyddskläder på sina respektive praktikplatser.

7

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Projektet har blivit tilldelat personer som Arbetsförmedlingen har anvisat. Det har till viss del

inneburit att målgruppen inte fullt ut har blivit den tilltänka, vilken omnämndes i

projektansökan. Men samtidigt har det medfört att projektet fått möjlighet att genomföra

projektet med olika typer av målgrupper och därigenom har erhållit erfarenheter som har varit

till nytta under projekts gång.

Projektets målgrupp är resurskrävande och denna grupps behov tenderar att öka i Norrbottens

samtliga kommuner. Därmed är målinriktat och innovativt arbete av stor vikt i arbetet för att

minska bidragsberoende och exkluderingen från arbetsmarknaden. Om de rådande

utanförskapet bland utlandsfödda personer fortsätter kan detta medverka till att öka den

främlingsfientlighet som finns i dagens samhälle. För den enskilde individen kan detta

utanförskap leda till psykisk och fysisk ohälsa.

5. Syfte och Mål

Projektets syfte var att prova en lärandemodell, som kunde ge deltagaren en snabbare

språkinlärning, kunskap om svensk arbetsmarknad samt att öka deras förmåga att bli

självförsörjande i framtiden och integreras i det svenska samhället. Projektet följde ESF

målstyrning med hjälp av övergripande mål, projektmål och delmål. De övergripande målen

syftade till att ge en bild av vilka mål projektet hade på lång sikt. Projektmålen visade på vad

projektet hade för mål på medellång sikt och delmålen svarade på vad projektet hade för mål

på kort sikt.

8

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

5.1 Övergripande mål (mål på lång sikt)

Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som övergripande mål:

Att målgruppen ska bli självförsörjande.

Att målgruppen ska bli etablerad på arbetsmarknaden.

Att utveckla språket till en nivå så att utbildning eller arbete blir möjligt.

Att lärandemodellen kan användas i reguljär utbildning.

Att jämställdhet och tillgänglighet genomsyrar verksamheten.

Att förståelse och kännedom om jämställdhet och tillgänglighet ökar hos organisation

och deltagare.

Att påskynda integrationen.

Att öka arbetskraftsutbudet i regionen och öka mångfalden hos företagen.

Att göra kommunerna i regionen attraktiva för nyanlända.

5.2 Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt)

Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som projektmål:

Ge förutsättningar till framtida försörjning.

Att ge kunskap och utbildning om arbetsmarknaden, samt att öka möjligheten till

arbete.

Att deltagaren ska lära sig svenska språket för att komma vidare i språkutvecklingen.

Att lärandemodellen fungerar i praktiken.

Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och

samarbetspartner.

Att deltagare i projektet får mer kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet.

5.3 Delmål (projekt på kort sikt)

Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål:

Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i

målgruppen.

Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden.

9

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare.

Att testa om lärandemodellen fungerar.

Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och

samarbetspartner.

Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet

6. Måluppfyllelse

6.1 Ökad självförsörjning

Det har inte förflutit tillräckligt lång tid sedan projektets genomförande för att det ska vara

möjligt att utvärdera om deltagarna grad av självförsörjning har ökat. Det krävs att det går

minst några år till innan någon sådan slutsats kan dras. Projektet har dock kunnat konstatera

att 14 (8 kvinnor och 6 män) av de tidigare deltagarna har fått någon form av anställning. Det

ett bra resultat med tanke på målgruppens förutsättningar. Projektledningen menade att de

kunde se att förutsättningarna för målgruppen att bli självförsörjande hade ökat dramatiskt

efter att de deltagit i projektets verksamhet. Att få referenser och erfarenhet är något som

stärker målgruppens chanser att kunna bli självförsörjande i framtiden. Det tar lång tid innan

deltagarna lärt sig så pass mycket svenska att de kan bli anställningsbara. Det råder hård

konkurrens på dagens arbetsmarknad och att behärska det svenska språket är en förutsättning

för att kunna få en anställning.

10

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

De faktum att en majoritet av projektets deltagare var kvinnor talar för att möjligheterna till

framtida självförsörjning har stärkts främst hos kvinnor i den aktuella målgruppen. Eftersom

vissa av de deltagande kvinnorna helt saknade arbetslivserfarenhet är det rimligt att anta att

det är av stor betydelse att de har fått delta i detta projekt och därigenom har fått en chans att

få erfarenheter av och knyta kontakter inom det svenska arbetslivet.

6.2 Etablering på arbetsmarknaden

Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan vara problematiskt för målgruppen med

tanke på deras låga utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper. Genom den möjlighet

till praktik som projektet har erbjudit har deltagarna fått en inblick i det svenska arbetslivet

och aktörer inom arbetslivet har fått en chans att lära känna deltagarna och samtidigt blivit

medvetna om deras kompetens och förmågor Att få sitt första arbete är ett stort steg i rätt

riktning för att kunna etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen i Kalix var

väldigt positiva till projektet och det fanns en stor vilja att ta emot praktikanter. Delmålet som

handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har genom

praktiken kommit i kontakt med den svenska arbetsmarknaden och har fått praktisk erfarenhet

av att arbeta i Sverige. Flera deltagare fick nya kunskaper då de har arbetat med nya

arbetsuppgifter.

6.3 Ökad integration

Modellen med kombinerad praktik och SFI-undervisning har medfört tydliga synergieffekter

och integrationsaspekten har varit en av de mest positiva aspekterna av projektet.

Utvärderaren kan fastslå att deltagarna upplever att de genom projektet har integrerats mer i

det svenska samhället. Deltagare beskrev att de kände sig mer delaktiga i samhället och har

knutit nya kontakter. De nämnde bland annat att de kände sig sedda när exempelvis någon

från praktikplatsen hälsar på dem när de möts utanför arbetsplatsen. Vidare berättade

deltagarna att projektet stärkte deras självförtroende då de kände sig behövda.

11

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Projektledningen och handledarna berättade att de kunde se att deltagarna hade vuxit som

människor genom detta projekt. De olika gruppernas deltagare integrerades även i det

avseende att de själva började umgås över nationalitetsgränserna. Detta ledde även till att de i

en ökad utsträckning övade på det svenska språket då det var det enda språk de hade

gemensamt.

6.4 Fungerande lärandemodell

Framsteg till följd av kombinationen mellan praktiken och den kompletterande SFI-

undervisningen har kunnat visas. Dock går det att diskutera om det redan nu är möjligt att se

resultat som visar på att språknivån är tillräckligt hög för att de tidigare deltagarna ska ha

chans att bli erbjudna en anställning. Projektet har nu övergått till en implementeringsfas där

tanken är att lärandemodellen ska implementeras i ordinarie verksamhet. Utvärderaren

bedömer, med underlag av de dokumenterade framstegen att det borde vara fullt möjligt att

använda sig av lärandemodellen i den ordinarie verksamheten.

12

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

7. De horisontella målen – Jämställdhet och Tillgänglighet

Jämställdhet och tillgänglighet är två av de horisontella mål som ska finnas med i samtliga

ESF-finansierade projekt och projektet har aktivt arbetat för att dessa ska genomsyra

verksamheten. Detta arbete har både riktats mot målgruppen och mot projektledning.

Projektledningen har använt sig av jämställdhetsintegreringens processtöd och har arbetat för

att integrera jämställdhet i projektet. Det har gällt allt från den mer kvantitativa aspekterna av

jämställdhet, vilken går ut på att skapa en jämn könsfördelning till mer kvalitativa aspekter så

som attityder, normer och värderingar. Inledningsvis fanns det problem gällande att förmedla

informationen avseende jämställdhet till projektdeltagarna då de inte kunde tillgodogöra sig

informationen fullt ut på grund av avsaknad av översatt material. Vissa ur målgruppen

menade inledningsvis att de inte hade fått någon sådan information under projektets gång utan

att de hade fått information om jämställdhet strax efter att de hade anlänt till Sverige.

Projektledningen har genom hela projektet informerat om jämställdhet och tillgänglighet dock

uppfattades inte detta av samtliga deltagare med anledning av att det inte fanns tillgängligt

material som de kunde ta till sig och förstå. Inom projektets ramar har jämställdhets- och

tillgänglighetsmaterial översatts för målgruppen, vilket har varit både nödvändigt och

givande. Samtliga deltagare har uppgett att de har fått information om jämställdhet och

tillgänglighet. Både deltagare och projektledningar har under projektets gång ökat sina

kunskaper om jämställdhet. Informationen gällande jämställdhet och tillgänglighet har blivit

tydligare och fått en mer framträdande betydelse allt eftersom projektet har fortskridit.

Målet avseende att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet har uppnåtts.

Projektledningen har använt sig av processtödet JÄMT och genomgått en utbildning med

Maria Stefansson. Det har även genomgått en utbildning inom tillgänglighet som

tillhandahållits av Handisam. Där lärde sig projektledningen och handledarna att det finns

mycket i vardagen som handlar om tillgänglighet utan att man för den skull reflekterar över

det. Det finns många sätt att arbeta på för att öka tillgängligheten för olika målgrupper.

Projektet har arbetade målmedvetet kring tillgänglighetsfrågor och kartlade deltagarnas

eventuella behov av stöd för att underlätta deras praktik och undervisning. Detta behov bestod

bland annat av läsglasögon samt hörapparat. Projektledningen kartlade även deltagarnas

eventuella allergier. Det fanns några allergiker bland deltagarna och i dessa fall har projektet

försök anpassa praktikplatsen utifrån det. Det var exempelvis inte lämpligt för en astmatiker

praktiserar i en blomsteraffär.

13

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Målet har även uppnåtts när det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och

tillgänglighet. Samtliga deltagare har fått information om dessa ämnen. Hur deltagarna

kommer ihåg och har uppfattat informationen har dock varierar. Flertalet beskrev att de

gemensamt hade gått igenom dessa områden under lektionstid medan vissa menade att de fick

den informationen när de var nyanlända. Vid intervjuerna var det svårt för tolkarna att

översätta frågorna gällande just jämställdhet och tillgänglighet och det finns därmed en risk

att deltagarna inte uppfattade dessa frågor på ett korrekt sätt.

För de flesta av deltagarna var jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att i

deras hemland var synen på jämställdhet en annan till följd av den religiösa uppfattningen.

Andra deltagare som hade samma religionsuppfattning som dessa menade dock att de är

jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet såg

positivt på den svenska jämställdhetstanken och ansåg att det är bra att kvinnor och män

behandlas lika. Att arbetsplatserna deltagarna praktiserade på har varit jämställda var samtliga

deltagare överens om. Du uppgav att kvinnor och män behandlades lika. Ingen av deltagarna

upplevde någon särbehandling på grund av könstillhörighet.

8. Deltagarnas upplevelser av projektet

Flera deltagare från samtliga gruppintag poängterade vikten av att lära sig svenska och

menade att språket är nyckeln till framtida arbete samt är avgörande när det gäller att kunna

leva i det svenska samhället och kommunicera med andra. Deltagarna berättade att de hade

positiva upplevelser avseende bemötandet av det svenska samhället. Flera av dem uttryckte

tacksamhet och vittnade om bra bemötande av de svenska myndigheterna.

14

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

De flesta deltagare hade höga förväntningar inför kommande praktik och trodde att praktiken

skulle bli givande samt att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin

praktiktid. Några poängterade att man lär sig språk när man samtalar med andra människor.

En deltagare som skulle praktisera på förskola såg fram emot praktiken eftersom denne skulle

få möjlighet att samtala med barn och menade att samtal med barn är ett bra sätt att lära sig

språket på. Några berättade att de hade förhoppningar om att få möjlighet att lära sig mer om

den svenska kulturen samt skapa nya kontakter. De flesta deltagare poängtera att det är viktigt

lära sig det svenska språket då man valt att stanna i Sverige.

Majoriteten av projektdeltagarna har var nöjda med sina respektive praktikplatser och de

erfarenheter och kunskaper de har förvärvat därigenom. De berättade även att de upplevde att

de hade fått ett bra bemötande. Deltagarna uppskattade att de fick lämna skolbänken och

träffa andra människor i arbetslivet. Överlag upplevde de flesta deltagarna att de lärde sig det

svenska språket bättre när de fick delta i arbetslivet än vid enbart SFI-studier. De flesta av

deltagarna ansåg att de lärde sig språket bäst när de befann sig på sina praktikplatser medan

några menade att de lärde sig mest under lektionerna. De flesta kände att de kunde göra sig

bättre förstådda efter praktiken innan den påbörjades samt att de fick en ökad förståelse för

det svenska samhället efter att de hade fått delta i arbetslivet. Det sågs som ett mervärde att de

fick möjlighet att arbeta samtidigt som de fick träna på och utveckla sina språkkunskaper.

Några lärde sig språket bättre via att lyssna, några tyckte att det lärde sig mer av att läsa. Flera

av deltagarna upplevde att det var väldigt givande att kombinera klassrumsundervisning med

praktiskt arbete. Några få av deltagarna förstod dock inte meningen med praktiken och blev

besvikna på att praktiken inte har ledde till arbete. Flera av de som inte såg meningen med

praktiken har praktiserat en eller flera gånger tidigare och hade förväntningar på att praktiken

denna gång skulle leda till en anställning. Ett fåtal av deltagarna framförde även missnöje

över att de inte fick någon regelrätt lön under praktikperioden. Dessa deltagare såg inte

praktiken som ett sätt att lära sig språket på. Genom intervjuerna framkom det att dessa

personer inte ser någon koppling mellan bristande språkkunskaper och anledningen till att de

inte har blivit erbjudna något av de arbeten de hade sökt.

Av intervjuerna framträdde en tydlig bild av att de som inte har befunnit sig i Sverige i mer än

några månader och de som har en låg utbildningsbakgrund upplevde problem med

kommunikationen på praktikplatserna. Flertalet av de deltagare som inte har befunnit sig i

Sverige i mer än några månader och därmed har väldigt begränsade kunskaper i det svenska

15

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

språket, ansåg att de borde ha fått påbörja praktiken vid ett senare skede. De berättade att de

tror att de sannolikt skulle ha varit mer språkmässigt givande och lättare att arbeta om de hade

varit något mer bevandrade i det svenska språket. De upplevde att kommunikationen med

andra medarbetare inte var tillfredsställande på grund av rådande språkförbristningar. En

deltagare beskrev att hon inte kunde delta i diskussionerna i fikarummet på grund av att hon

bara kunde några få meningar på svenska. Hon berättade även att hon inte ville att de andra

medarbetarna ska uppfatta henne som osocial eller ointresserad då hon inte hade de kunskaper

som hade krävts för att kunna delta i konversationerna på det sätt hon hade önskat att hon

kunde. Deltagarna berättar att deras kollegor hjälpte till att förklara om det var något de inte

förstår, både när det gällde språket och arbetsuppgifter.

Deltagarna har befunnit sig på olika nivåer när det gäller det svenska språket. Vissa, som hade

kommit längre, upplevde en viss frustration över att inte ha möjlighet att gå vidare i en

snabbare takt då de var tvungna att vänta in de som inte hade kommit lika långt. Vissa

deltagare som hade en högre utbildningsbakgrund än andra deltagare upplevde att de lärde sig

i ett snabbare tempo och ansåg att de borde få möjlighet att gå vidare till en högre nivå.

Enklare språktester visade dock att dessa personer inte hade klarat av mer avancerad

undervisning vid den tidpunkten. Andra såg de skiftande språkkunskaperna som positivt

eftersom de då kunde hjälpa och ta hjälp av varandra. Tack vare den ojämna nivån bland

deltagarna och de faktum att olika individer lär sig olika mycket i vissa sammanhang har

lärarna insett vikten av att anpassa undervisningen efter den enskilda individens behov. Med

en undervisning bättre anpassad till den enskilda är sannolikheten att kunskaperna ökar i

snabbare takt större.

En del av deltagarna hade inte bott längre än 3-4 månader i Sverige och dessa upplevde att de

hade för lite kunskaper i svenska för att fullt ut kunna tillgodose se sig språkkunskaper och

andra kunskaper på sin praktikplats. Det blev för svårt för dem att kommunicera när de enbart

16

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

hade lärt sig några enkla faser och inte förstod stora delar av det som sades under samtalen.

Det fanns även deltagare som hade levt i Sverige en längre tid och vissa av dem har

praktiserat tidigare. Denna grupp var inte lika positivt inställda till praktiken som övriga

deltagare eftersom de inte ansåg att de hade möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i

samma utsträckning som övriga deltagare.

De flesta deltagare var under projektet vid god hälsa. Det förelåg inte några psykiska eller

fysiska hinder för någon när det gällde att delta i samtliga moment. Dock har det funnits en

viss problematik gällande vissa fysiska, mer eller mindre tillfälliga, funktionsnedsättningar

samt några deltagares psykiska välmående.

9. Projektledning och styrgrupp

Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerade utmärkt och

resultatuppföljningen skedde kontinuerligt. Dokumentationen inom projektet uppfattades som

tydlig och det inblandade fick månatliga nyhetsbrev från projektledaren. Styrgruppen arbetade

aktivt och det fanns ett engagemang hos de medverkande i gruppen. Styrgruppen har

genomgått SPel strategiska påverkanutbildning för att bli bättre på att styra projektet.

Närvaron på styrgruppsmötena har varit god och styrgruppen har läst månadsrapporterna och

deltagit på presentation av utvärderarens delrapporter där de har kommit med synpunkter och

reflektioner. Det hade dock varit önskvärt om Försäkringskassan hade varit med i

styrgruppen.

Projektgruppen utvecklades under hela projekttiden genom att de fick nya kunskaper och

erfarenheter. Projektledningen har haft en bra uppdelning som har bestått i att projektledaren

har kunnat fokusera på praktikplatserna och lärarna/handledarna på undervisningen.

17

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Projektgruppen har genom hela projektet varit väl medvetna om projektets mål och har på

daglig basis arbetat för att uppnå dessa. Gruppen har varit väl sammansatt trots att det blev

nödvändigt att dra ner en tjänst inom gruppen. Inom gruppen har samtliga haft en tilltro på

projektidén och att projektmålen skulle komma att uppnås. Projektgruppen har till viss grad

upplevt hinder när de har gällt att få deltagare ur tilltänkt målgrupp till utbildningarna.

Projektledningen blev medveten om svårigheterna de deltagare som befunnit sig en väldigt

kort tid och därmed hade mycket begränsade kunskaper i svenska upplevde. De förstod vilka

hinder som uppstod till följd av den bristande språkkompetensen. Projektets kommande

deltagare bör ha befunnit sig i Sverige i minst 6 månader innan de deltar. Arbetsförmedlingen

har anvisat deltagare till projektet och projektledningen har därmed haft mycket liten

möjlighet att påverka vilka som har erbjudits möjlighet att delta i projektet. En ökad möjlighet

för projektet att påverka framtida gruppsammansättning vore önskvärt i syfte att deltagarna

ska få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande.

SFI-lärarna insåg under projektets gång att det är viktigt att anpassa undervisningen till den

enskilde individen eller gruppen med liknande erfarenheter och kunskaper. Detta underlättas

ju mer homogen gruppen är eftersom det kan vara svårt för lärarna att lägga upp

undervisningen på ett sätt som samtidigt tillgodoser behoven hos personer med vitt skilda

utbildningsbakgrund.

Som en följd av att deltagarna i det första gruppintaget hade olika uppfattningar avseende om

och när de hade genomgått utbildningar i jämställdhet och tillgänglighet ökade

projektgruppen medvetet tydligheten kring arbetet med jämställdhets- och

tillgänglighetsfrågorna, vilket visade goda resultat.

Projektledningen ser integrationsaspekten och att deltagarna växte som människor som den

enskilt största framgångsfaktorn i projektet. Att det funnits olika kompetens och bakgrund i

projektgruppen har bara varit positivt för projektet i sin helhet.

9.1 Spridning

Projektledaren har på ett föredömligt sätt spridit projektet både lokalt, regionalt och nationellt.

Projektledningen har föredragit projektet under Integrationskonferensen i Piteå som

arrangerades av Länsstyrelsen. Vidare har både projektledaren och utvärderaren hållit i en

föreläsning gällande projektet under en utvärderingskonferens som anordnades i Stockholm.

Projektledaren blev kontaktad av regeringskansliet, vilka önskade en genomgång av projektet

18

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

på plats i Stockholm. En spridningskonferens för kommunerna i Östra Norrbotten har

projektet varit med på. Det visar på att projektidén är aktuell och av intresse för samhället i

stort. Spridningen är god när projektet även är uppmärksammad på nationell nivå. Lokala

medieinslag i både lokalpressen och tv. Projektet har även presenteras för kommunstyrelsen

och utbildningsnämnden i Kalix kommun.

10. Projektets påverkan på näringslivet och samhället

Deltagarnas ökade anställningsbarhet har lett till ett ökat arbetskraftutbud i Kalix kommun.

Ett antal projektdeltagare har fått anställning och de företag som har anställt dessa har på så

sätt fått en ökad mångfald inom respektive företag. Genom praktiken har arbetsgivarna fått

möjlighet att lära känna dessa personer och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter har skett.

Även företagen har fått nya lärdomar och erfarenheter genom kunskapsutbyte med

praktikanterna och nya innovativa idéer har gemensamt skapats.

Att göra kommunerna i regionen mer attraktiva är ett långsiktigt politiskt mål och detta

projekt bidrar till processen genom att implementera lärmodellen i ordinarie verksamhet.

Givetvis är detta bara en del i ett omfattande arbete i hela kommunens verksamhet mot

målgruppen. Det handlar om att förkorta tiden mellan slutförd SFI-utbildningen och

introduktionen på arbetsmarknaden. Det är viktigt att regionen ser integrationen som en

tillväxtfaktor för att på sikt bli en attraktiv region för nyanlända. En stor del av den framtida

försörjningen för kommunen handlar om att kunna integrera nyanlända på bästa tänkbara sätt.

Detta är ett sätt som förhoppningsvis ger ringar på vattnet och att andra kommuner tar efter.

19

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Enligt studien 41 000 anställningar till och med 2025. En studie av rekryteringsbehov i

Norrbottens län som genomförts vid Luleå Tekniska Universitet år 2013, står Norrbotten och

därmed även Kalix kommun inför en kommande arbetskraftsbrist, vilket kommer bli särskilt

stor inom vård- och omsorgssektorn. De bakomliggande faktorerna är en omfattande

generationsväxling som väntar samt en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Mer än var tredje

arbetsför person i länet kommer att gå i pension innan år 2025. Detta i kombination med en

minskning av den arbetsföra delen av befolkningen i länet leder det till att länet står inför ett

problem och en utmaning. Behovet av arbetskraft kommer således att öka i Kalix och ur

denna aspekt är det av största vikt att nyanlända får möjlighet att lära sig det svenska språket

så snabbt som möjligt för att sedan kunna utgöra en del av arbetskraftsutbudet. Det är allmänt

känt och påpekades av en majoritet av projektdeltagarna att kunskaper i svenska är direkt

avgörande för chansen att få en anställning. Projektet skapade därmed både förutsättningar

för en snabbare inlärningstakt av det svenska språket och ett steg in på arbetsmarknaden.

Aktiviteterna som utgjort detta projekt löser en del av det problem som har bestått i att

nyanlända studerar på SFI under en längre tid och sällan kommer i kontakt med

arbetsmarknaden under den tiden.

11 Utvecklingsområden

De nyanlända bör inte gå på praktik för tidigt, de bör vara minst 6 månader på SFI innan det

kan bli tal om att praktisera enligt lärandemodellen. Utvärderaren kunde konstatera att några

deltagare som hade mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket, inte såg praktiken som

givande för sin språkutveckling. Målgruppen bör kunna kommunicera enkla fraser med

handledarna och med arbetskamraterna för att det ska bli meningsfullt med praktik. Dessa

personer tyckte att de lärde sig mer på SFI-undervisningen. Detta var något som projektet fick

lärdom om när de fick ett gruppintag med deltagare som gått på SFI under kortare tid än 6

månader. Eftersom personer som gått längre tid på SFI upplevde att de lärde sig språket bättre

i kombination med praktik är det möjligt att konstatera att lärmodellen är framgångsrik, men

att deltagarna bör ha tillgodosett sig SFI-undervisning under minst ett halvt år.

Några deltagare hade förväntade sig att praktiken skulle leda till en anställning och uttryckte

sitt missnöjde över att det inte blev som de hade förväntat sig. Sett till dessa förväntningar och

den besvikelse som uppstod till följd av dessa är det av yttersta vikt att kommande deltagare

20

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

informeras om att huvudsyftet med praktiken är att de ska lära sig det svenska språket. Vidare

bör de informeras om den höga konkurrens som råder på arbetsmarknaden samt de generellt

sett höga utbildningskrav som råder på den svenska arbetsmarknaden. Med en ökad förståelse

för dessa aspekter finns det möjlighet att förhindra att fler deltagare blir besvikna till följd av

höga förväntningar. Samtidigt är detta en balansgång eftersom man inte vill att målgruppen

ska tappa hoppet om de vet att en fast anställning ligger flera år bort.

Det fanns även deltagare som var ifrågasatte att de inte fick någon regelrätt lön under

praktiken. Här är det viktigt att deltagarna informeras om det rör sig om en praktik där syftet

är att lära sig det svenska språket samt få en inblick i och erfarenhet av den svenska

arbetsmarknaden. Det är viktigt att förklara att praktiken är en form av utbildning och att det

därmed inte kan bli tal om någon arbetsrelaterad lön som råder på arbetsplatsen.

Den rådande psykiska ohälsan bland deltagarna utgjorde ett problem. Några av deltagarna var

traumatiserade och mådde psykiskt dåligt som en följd av det. Detta avspeglades i

prestationen i skolan och på praktiken. En del av frånvaron kunde förklaras med den psykiska

ohälsan. Det går att misstänka att några deltagares sjukdomssymtom var psykosomatiskt

relaterade. Detta är något som sjukvården behöver bli uppmärksammad på och det borde

finnas stöd för dessa personer eftersom behovet är stort. Inlärningssvårigheter beror många

gånger på psykisk ohälsa.

En av deltagarna berättar att hon har haft problem att förstå innebörden av de brev som är

utskickade av myndigheter. Det är ett stort problem när man inte förstår vad som står i brev

som till exempel kommer från en läkare eller från Arbetsförmedlingen. Det är allvarligt och

det borde finnas tolk att tillgå för personer som inte behärskar det svenska språket i den

omfattning som krävs för att förstå innebörden av sådan information. Det är sjukvården och

Arbetsförmedlingens skyldighet att se till att patienten eller kunden förstått den information

som de erhållit.

Det fanns en upplevelse bland arbetsgivarna gällande att det var svårt för praktikanterna att ta

egna initiativ och vara drivande på arbetsplatsen. Detta utgjorde i vissa fall en orsak till att

arbetsgivarna kände att de inte kunde erbjuda praktikanten i fråga någon form av fortsatt

anställning. Orsakerna till avsaknaden av initiativtagande och driv kan ligga i en osäkerhet

som kan tänkas uppstå när mycket runt omkring en individ är nytt, i det här fallet gällde det i

många fall både språket, arbetsuppgifterna och kollegorna. Orsakerna går sannolikt att finna i

21

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

den skillnad i företagskultur som rådde mellan arbetsgivaren i Sverige och tidigare

arbetsgivare samt i de faktum att vissa av deltagarna aldrig hade förvärvsarbetat tidigare.

Projektledningen kunde konstatera att det under projektets gång fanns några praktiska

problem. Ersättningsmodeller från olika myndigheter ledde till mycket administrativt arbete i

syfte att få ihop projektekonomin. Deltagarersättningen från Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan släpade efter. Detta är något som borde varit inarbetat i hela

projektbudgeten från början. Detta är ett tydligt utvecklingsområde där olika myndigheter är

delaktiga i medfinansieringen. En modell för att lösa hanteringen av de ekonomiska

ersättningarna på ett smidigt sätt är att föredra inför en implementering.

Ett fåtal deltagare vägrade att ta på sig skyddskläder på grund av religiösa skäl.

Arbetsförmedlingen prövade dessa ärenden och kom fram till att det är miljöskyddslagen som

är gällande i dessa fall eftersom det handlar om individens säkerhet. Det går inte att tumma på

dessa regler om det exempelvis gäller arbete med livsmedelsvaror. Deltagarersättningen drogs

in eftersom Arbetsförmedlingen ansåg att personerna i fråga inte stod till arbetsmarknadens

förfogande.

12. Framgångsfaktorer

Deltagarnas upplevelser av projektet var nästan uteslutande positiva. De upplevde att de hade

lärt sig det svenska språket bättre när de fick möjlighet att använda sig av och förvärva nya

kunskaper på sina respektive praktikplatser. De fick även nya kunskaper och erfarenheter från

olika yrkesområden inom de svenska arbetslivet och några deltagare blev efter avslutad

praktik erbjudna någon form av anställning hos den arbetsgivare de praktiserade hos.

Att deltagarna fick önska inom vilka branscher praktiken skulle ske har varit en

framgångsfaktor. Alla deltagare fick lista tre alternativ och nästan samtliga fick sitt första-

eller andrahandsval. Detta medförde att de uppskattade praktiken mer eftersom de själva fick

vara delaktiga i valet. Om deltagarna hade blivit placerade på praktik inom ett arbetsområde

de inte önskat hade risken varit att de inte hade sett praktiken och språkträningen som

givande.

22

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

Integrationsaspekten upplevs som mycket positiv av deltagarna. De uppskattade kontakten

med nya människor och samtalen i fikarummen, även om de i vissa fall inte hade möjlighet att

delta i den omfattning de hade önskat på grund av för begränsade språkkunskaper. De lärde

känna nya personer i Kalix och berättade att de var mycket glada över att olika personer

hälsar på dem när de möts. Integrationen i samhället är även en betydande faktor när det gäller

att skapa trivsel och en vilja bland de nyanlända att stanna kvar i Kalix och söka arbete i

kommunen istället för att flytta därifrån. Den ökade integrationen och känslan av att känna sig

behövd har medfört att deltagarna har stärkt sitt självförtroende och utvecklats som

människor.

Resultatet av antalet deltagare som har fått någon form av anställning efter projektdeltagandet

är över förväntan. De som i dagsläget inte har erbjudits någon form av anställning har dock

skapat kontakter som kan vara till nytta i arbetslivet, bland annat som referenser. Referenser

och arbetslivserfarenhet är av stor vikt när det gäller att bli erbjuden en anställning.

Flera av de deltagande kvinnorna hade inte arbetat i sitt hemland utan hade istället haft

huvudansvaret för barn och hem. Ur en jämställdhetsaspekt är det ytterst viktigt att dessa

kvinnor får en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är även viktigt för företagen

och samhället i stort eftersom jämställda företag har mer positiv utvecklingskurva och en ökad

jämställdhet bidrar till ett mer välmående samhälle i stort. Forskning visar på att jämställdhet

påverkar företags tillväxt på ett positivt sätt och ur den aspekten bidrar projektet till en ökad

tillväxt genom att de ger kvinnor ökade förutsättningar för att etablera sig på

arbetsmarknaden.

Det är dock viktigt att inse att jämställdhet inte bara handlar om mätbara siffror eller att fler

kvinnor ska börja arbeta i traditionellt sett mansdominerade branscher. Det handlar till lika

stor del om att få män intresserade av yrken som traditionellt sett har setts som kvinnoyrken,

som till exempel utbildning samt vård och omsorg. Det är av speciellt stor vikt att få män

intresserade av att arbeta inom dessa branscher i större utsträckning än idag med tanke på den

kommande arbetskraftsbristen. Där kan denna typ av verksamhet bidra genom att i större

utsträckning försöka styra deltagare mot praktik inom dessa branscher. Om fler provar på att

arbeta inom utbildning samt vård och omsorg är chansen större att fler blir intresserade av att

arbeta med inom dessa branscher. Några deltagare har efter projektets slut påbörjat

undersköterskeutbildningen för nyanlända. Detta är en framgång både för projektet och för

samhället i stort. Genom denna utbildning kommer de tidigare deltagarnas chanser på

23

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

arbetsmarknaden att öka avsevärt samtidigt som den arbetskraftsresurs de kommer att utgöra

är ett steg mot att motverka den kommande arbetskraftsbristen, vilken kommer att påverka

hela kommunen och länet.

Som en följd av att deltagarna hade olika omfattande utbildningsbakgrund kom SFI-lärarna

till insikt om vikten av att anpassa undervisningen till den enskilde individen. Genom att göra

det fick deltagarna ökade möjligheter att ta till sig undervisningen i klassrummet på ett sätt

som passade just dem. Ju mer homogen en klass är desto lättare blir det dock för läraren att

anpassa undervisningen så att den passar för olika individer och grupperingar inom klassen.

Ur den aspekten är en mer homogen grupp att föredra. Den skilda utbildningsbakgrunden kan

i vissa fall vara positiv. Detta eftersom deltagare kan lära av varandra. På så sätt blir eleverna

själva en resurs för de som inte har kommit lika långt i sin språkutveckling och får själva

möjlighet att fördjupa sina kunskaper eftersom man lär under tiden man lär ut.

Genom sitt deltagande i arbetslivet har deltagarna fått en ökad förståelse för vilka krav som

ställs på språkkunskaper när det gäller att bli erbjuden en anställning. Detta kan öka

motivationen att lära sig språket bättre och i en snabbare takt under SFI-undervisningen.

Genom kopplingen mellan SFI-undervisning och praktiskt deltagande i arbetslivet har

projektet förtydligat vikten av goda språkkunskaper för att bli anställningsbar.

Det faktum att SFI-lärarna även agerade handledare och i egenskap av denna roll besökte

samtliga praktikplatser en gång per vecka var mycket uppskattat av deltagarna. Genom detta

stöd fick de en chans att individuellt träna på och utveckla de specifika områden som just de

hade störst nytta av. Detta medförde även att lärarna var uppdaterade på vad som hände ute på

praktikplatserna och kunde lägga upp undervisningen utifrån detta. Skapandet av kollage, med

bilder från praktikplatserna var en form av lärande som var fruktsam för interaktionen.

Förprojekteringen med kartläggningen av arbetsgivares intresse av att delta i projektet var

framgångsrikt. Att sälja in projektidén var av yttersta vikt för att kunna erbjuda målgruppen

praktik. Projektledaren besökte alla deltagande arbetsgivare personligen och skapade på så

sätt en bra relation till dem. Vidare förklarade projektledaren varför detta projekt och

möjligheten till praktik var så viktig för deltagarna. Projektet har i kontakt med

praktikplatserna lyft frågor gällande Kalix framtida försörjning samt kommunens skyldighet

att ta emot nyanlända på bästa möjliga sätt och ge dem en introduktion på arbetsmarknaden.

Företagen har förstått situationen och på ett föredömligt sätt ställt upp med praktikplatser. I de

få fall det inte har fungerat mellan en praktikant och en arbetsgivare har arbetsgivaren fortsatt

24

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

sitt engagemang i projektet genom att ta emot en annan deltagare. Efter genomförd praktik har

projektledningen visat sin uppskattning gentemot arbetsgivarna och lämnat feedback till dem.

Utvärderaren ser detta som positivt eftersom praktikplatsen fortsatt erbjuda sig att ta emot

deltagare från projektet.

Samarbetet inom projektgruppen fungerade mycket väl och projektgruppen uppmärksammade

problem som förelåg och förändrade projektet under projekttiden för att bättre styra mot

uppsatta mål och för att deltagarna skulle få ut så mycket som möjligt av sitt deltagande i

projektet. Projektgruppens skilda kompetenser och erfarenheter har varit en tillgång i

projektet då dessa har kompletterat varandra och kunnat bidra till att utveckla projektet.

Projektgruppen upplevde att det fanns en tydlighet från projektledningens sida gällande

projektets riktning.

Projektet har presenterat resultatet för kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Detta är av

största vikt eftersom det politiska beslutfattarna måste vara med på tåget för att en

implementering ska vara möjlig. Att projektet har gjort en socioekonomisk analys är bra för

att visa politikerna vad kostnaderna blir av att inte satsa på denna lärandemodell. Det räcker

med att några deltagare kommer ut på arbetsmarknaden så har socialnämnden tjänat in

pengarna som annars hade gått till försörjningsstöd.

Genom att i fortsättningen använda denna läromodell, vilken leder till bättre språkinlärning,

introduktion på den svenska arbetsmarknaden samt ökad integreringen menar utvärderaren att

många goda resultat kommer gynna både enskilda individer, företag och samhället i stort. För

att klara av den demografiska utvecklingen och säkerställa arbetskraft i framtiden behöver

regionen börja se integrationen även som ett tillväxtmål.

25

Slu

tra

pp

ort

| 2

01

4-0

1-2

7

13. Kontaktuppgifter

Företag Evaluation North

Adress Kompanivägen 31, 974 44 Luleå

Telefon 070 - 236 50 76

E-post fredrik@evaluation.se

Hemsida www.evaluation.se