-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 1 av 8
Regional kustsamverkans stormöte 21 - 22 jan 2020 i Malmö
Sammanfattning av workshop, diskussion och panelsamtal
Plats: Sankt Gertruds konferens, Malmö
Tid: Kl.13:00 den 21 januari till kl. 12:30 den 22 januari
2020
Deltagande
organisationer
Kustkommuner i Skåne och Halland, myndigheter,
länsstyrelser,
lärosäten och andra organisationer
Övergripande beskrivning
Regional kustsamverkan Skåne / Halland (RKS) syftar till att öka
samverkan mellan lokala,
regionala och statliga myndigheter för att tillsammans kunna
hantera utmaningar med stigande
havsnivå, erosion och översvämning i kustområdena.
Den 21 - 22 januari 2020 hölls Regional Kustsamverkans andra
stormöte som samlade
intressenter och berörda från olika myndigheter och sektorer.
Totalt deltog 102 personer från 42
olika organisationer på den ena eller båda dagarna.
Stormötets syfte var att genom workshop och diskussioner
utveckla arbetet inom samverkan och
identifiera behov och önskemål på aktiviteter som samverkan kan
arbeta vidare med. I denna
PM sammanfattas de kommentarer och synpunkter som framkom under
mötet.
Sammanfattning
RKS har lett till bättre samverkan mellan aktörer på statlig,
regional och kommunal nivå.
Styrkan i RKS ligger framförallt i att fungera som en plattform
för att diskutera och lyfta frågor
och utmaningar kopplat till höjd havsnivå, erosion och
översvämning.
För att lösa problem med erosion och översvämning, som finns
redan i idag vid den skånska och
halländska kusten, och som förväntas bli värre med
klimatförändringar och höjd havsnivå,
behöver RKS fokusera på följande:
• Beslutsfattarna på riksnivå behöver få ökad förståelse för
problematiken och initiera ett antal utredningar. RKS kan bidra med
kunskap och verka för att få till en förändring.
Det är framförallt frågor som berör ansvarsfördelning och
finansiering av åtgärder som
behöver lyftas, men även att säkerställa att lagstiftningen blir
ändamålsenlig för att
anpassa samhället till klimatförändringar.
• Det finns ett antal hinder kopplat till dagens administrativa
system för planering, exploatering och skydd av befintlig
bebyggelse. Sex förslag har prioriterats av
deltagarna som RKS kan gå vidare med och utveckla, och föra
vidare till beslutsfattare.
Dessa förslag berör: klimatscenarios, parametrar och
tidshorisonter som kan tillämpas
för ny exploatering; förslag att ta fram planeringsunderlag i
form av klimatanpassnings-
zoner; behov av utredning som belyser ansvar och
kostnadsfördelning att genomföra
insatser; klargörande om det behövs statlig styrning för att
hantera befintlig bebyggelse
och infrastruktur i ”riskområden”; behov av utredning kring
rådighet för att kunna
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 2 av 8
genomföra skyddsåtgärder; och en administration och ett
regelverk för att hantera
planerad reträtt.
• Kunskap om kustprocesser och åtgärder behöver öka, både genom
att sammanställa och sprida den kunskap som redan finns och genom
att samla in ny kunskap. Bland annat
behöver mätprogram utvecklas för att övervaka strändernas
förändring, och en
kunskapsbas med erfarenheter kring åtgärder behöver byggas upp.
Kunskap om olika
åtgärders effekter behöver öka, framförallt påverkan på
ekosystemen. Även kunskap
kring rådande lagstiftningen behöver höjas och erfarenheter
kring prövningsprocesser
för att genomföra åtgärder behöver delas mellan kommunerna.
• Åtgärdsarbetet behöver samordnas mellan olika initiativ bl.a.
med översvämnings-direktivet och vattenförvaltningens åtgärdsplan.
En övergripande riskhanteringsplan för
översvämning som omfattar nio områden i Skåne och Halland kommer
tas fram.
Arbetet kommer ske inom ramen för RKS.
• Kommunikationsarbete behöver bland annat fokusera på att göra
rådgivning, väglednings- och informationsmaterial
målgruppsanpassad, tillhandahålla information
lättillgängligt och på ett strukturerat sätt, samt skapa ett
gemensamt språkbruk.
• RKS samverkansform kan utvecklas ytterligare för att öka olika
aktörers möjlighet att delta i arbetet. Kommunikationen mellan
deltagare och projektgrupper behöver
utvecklas. Det är också önskvärt med ett ännu bredare deltagande
från kommunerna.
Många av utmaningarna kräver även intern samverkan inom kommunen
mellan olika
förvaltningar.
Medskick från deltagarna var att jobba uppåt och påverka
politiken men också att fokusera
arbetet än tydligare på att leverera konkreta resultat för några
utvalda och prioriterade
aktiviteter.
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 3 av 8
Resultat från workshop
Stormötet inleddes den första dagen med att RKS Projektgrupper
nr 1 - 5 redovisade det arbete
som gjorts under 2019. Därefter delades deltagarna in i fem
grupper som roterade till de olika
projektgrupperna för att diskutera förslag och lämna synpunkter
på framtida prioriterade
aktiviteter. I detta avsnitt sammanfattas de idéer och tankar
som framkom under workshopen för
respektive projektgrupp.
Projektgrupp 1 – Kunskapsunderlag om kustprocesser
Gruppens mål är att nödvändiga kunskapsunderlag om kustprocesser
finns tillgängligt. Gruppen
diskuterade i huvudsak redan pågående aktiviteter och
prioriterade bland dessa. Förslag på nya
aktiviteter kom också upp under diskussionen. Två synpunkter som
lyftes mest frekvent av
deltagarna var att en kunskapsbas behöver byggas upp, och att de
som jobbar med de här
frågorna behöver få tillgång till mer lättillgänglig
kunskap.
Bland de pågående aktiviteterna har ett register/länksamling med
rapporter och underlag
rörande erosion och översvämning pekats ut som särskilt viktigt.
En annan pågående aktivitet
som deltagarna visar stort intresse för är att ta fram ett
förslag på hur en prioritering av stränder
kan se ut samt hur dessa stränders förändring kan övervakas.
Ökad kunskap om hur
morfologiska och biologiska processer påverkar och samverkar med
varandra efterfrågas, likaså
tillgång till bottentopografi inom 0 - 6 m djup.
Andra behov och förslag som identifierades var stöd för att
hantera och tolka mätdata, ökad
kunskap om hur sanduttag på havsbotten påverkar kustprocesserna
och vilka effekterna blir när
sanden läggs ut på stranden. Vidare behövs mer kunskap om vilka
effekter uppspolad tång har
på stranden och vad det innebär att den städas bort. Förslag
lämnades att RKS i samverkan med
universitet ordnar kunskapshöjande utbildningar.
Projektgrupp 2 - Åtgärder
Gruppen fortsätter med arbetet att ta fram en lista med tänkbara
åtgärder mot erosion och
översvämning samt dess effekter och konsekvenser. Listan med
åtgärder ska kompletteras med
information så som vilka specifika förutsättningar som krävs för
att genomföra åtgärden,
kostnad/nytto-analyser, påverkan på naturvärden samt information
om vilka lagrum som måste
beaktas.
Det finns en stark koppling till arbetet med
Översvämningsdirektivet. MSB har identifierat 16
områden i Sverige, vid havet, som har betydande
översvämningsrisk. Nio av dessa ligger i
Skåne och Hallands län. En övergripande riskhanteringsplan
kommer tas fram som omfattar
samtliga utpekade kustområden. Arbetet kommer ske inom ramen för
RKS. Det är önskvärt med
dialog med deltagare från olika delar av kommunen (beredskap,
plan, VA, miljö etc.).
Ett behov som har identifierats är att Regional kustsamverkan
kan samordna utbildningsinsatser
t.ex. när det gäller upphandling, olika typer av åtgärder m.m.
Det finns även behov av att skapa
en kontaktlista för snabb kommunikation mellan deltagarna för
att kunna få stöd samt dela och
utbyta erfarenheter.
Det finns behov av att utreda hur stigande havsnivå påverkar
grundvattnet. Detta gäller bland
annat utifrån ett dricksvattenperspektiv, med hänsyn till
markens stabilitet, eventuell påverkan
på nergrävd infrastruktur samt översvämning.
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 4 av 8
Projektgrupp 3 - Planering, exploatering och bebyggelse
I gruppen diskuteras hinder kopplat till dagens administrativa
system för planering, exploatering
och skydd av befintlig bebyggelse. Under mötet presenterades
olika förslag på möjliga
lösningar. Sex av förslagen som prioriterats av deltagarna i
workshopen kan RKS kan gå vidare
med och utveckla, och föra vidare till beslutsfattare:
• Ny exploatering: Staten bör ta fram kriterier (för södra
Sverige) för vilka klimatscenarios, parametrar och tidshorisonter
som ska tillämpas för att bedöma risken
för översvämning och erosion vid lokaliseringsprövning enligt
PBL.
• Ny exploatering: Ett antal myndigheter får i uppdrag att i
samverkan ta fram planeringsunderlag i form av
klimatanpassningszoner som syftar till att visa på karta där
ny bebyggelse är olämplig med hänsyn till risk för översvämning
och erosion.
• Befintlig bebyggelse: Det behövs en utredning som belyser hur
ansvaret för att genomföra insatser som är önskvärda ur ett
samhällsperspektiv t.ex. genom att skydda
eller ta bort befintlig bebyggelse. För att enskilda ska kunna
genomföra åtgärder som är
optimala ur ett samhällsperspektiv kan det krävas en förändring
av hur ansvar för
kostnader fördelas.
• Befintlig bebyggelse: Regeringen behöver överväga om det finns
behov av ytterligare statlig styrning för att hantera befintlig
bebyggelse och infrastruktur inom de områden
som kommer att pekas ut som ”särskilda riskområden”
• Skyddsåtgärder: Det behöver utredas vem som behöver ha
rådighet över genomförandet av skyddsåtgärder eftersom storskaliga
skyddsåtgärder ofta kräver ett genomförande på
såväl enskild, kommunal som statlig mark.
• Planerad reträtt: En administration och ett regelverk för att
hantera planerad reträtt behöver utredas och genomföras eftersom
dagens system inom svensk lagstiftning och
förvaltning saknar styrmedel som kan hantera fördelning av
kostnader mellan, stat,
kommun och enskilda vid planerad reträtt av bebyggelse till
följd av effekter av
stigande havsnivå.
De prioriterade förslagen behöver förankras och i vissa fall
justeras eller kompletteras. För detta
behöver en kommunikationsplan tas fram med de förslag som
Regional kustsamverkan avser att
arbeta vidare med.
Projektgrupp 4 - Rådgivning och information
Gruppen arbetar med att ta fram rådgivnings- och
informationsmaterial. Under workshop dag ett
fick deltagare identifiera vilka behov som finns av råd,
informationsinsatser och vägledning,
samt vilka målgrupper som behöver nås. Under dag två fick
deltagarna rösta och prioritera de
viktigast målgrupperna och deras behov.
Resultatet visar att de två högst prioriterade målgrupperna är
politiker (39% av rösterna) och
tjänstepersoner (34 %). Av politiker prioriterades de på
riksnivå högst. Även allmänhet och
fastighetsägare (23%), samt kommunala politiker kom högt som
prioriterade målgrupper. Andra
identifierade målgrupper var entreprenörer, domstolar, media och
lärosäten.
Politiker på riksnivå behöver en generell kunskapshöjning kring
olika frågor som berör erosion,
översvämning och höjda havsnivåer, där ansvarsfråga lyftes som
viktigast att belysa. För
tjänstepersoner identifierades råd och information kring
åtgärder (36%) som viktigast att ta
fram, följt av stöd kring juridiska frågeställningar (20%),
planerings och byggande (14%), samt
allmän kunskapshöjning (11%) och riskanalyser (11%).
Allmänheten, de boende i kommunen,
behöver generell kunskap och en ökad förståelse av att dessa
frågor är viktiga och behöver
hanteras. Fastighetsägare behöver framförallt kunskap om sitt
eget ansvar samt en ökad
förståelse för hur olika typer av åtgärder kan påverka
grannfastigheterna och omgivningen.
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 5 av 8
Information behövs även om vilka möjligheter fastighetsägarna
har att genomföra åtgärder och
hur de kan gå tillväga praktiskt.
RKS behöver i sitt kommunikationsarbete bland annat fokusera på
att göra rådgivningen och
informationen målgruppsanpassad, tillhandahålla information
lättillgängligt och på ett
strukturerat sätt, samt skapa ett gemensamt
språkbruk/terminologi. Råd och information behöver
spridas så det ger en verklig förändring. Detaljerade resultat
från workshop finns på RKS
webbsida under projektgrupp 4.
Projektgrupp 5 - Finansieringsmodeller
Arbetsgruppen diskuterar möjliga finansieringslösningar för
åtgärder och fördelning av
kostnader mellan den enskilde, kommun och stat. En initial
utredning har gjorts under 2019 där
förlag på möjliga finansieringslösningar finns beskrivna, bland
annat; gemensammahets-
anläggningar enligt Anläggningslagen,
markavvattningssamfälligheter, avtal mellan
fastighetsägare & kommun,
VA-avgifter/klimatanpassningsavgift, utvidga MSB anslag till
att
också omfatta erosion, ett längre tidsperspektiv och
förebyggande arbete, samt statlig eller
kommunal skatt.
Förslagen diskuterades under workshop. Bland annat framfördes
att val av finansieringsmodell
beror på vad som ska skyddas, om det exempelvis är privata
fastigheter, statlig och kommunal
infrastruktur, naturvärden, friluftsliv eller andra allmänna
intressen. För- och nackdelar
diskuterades kring gemensamhetsanläggningar och
markavvattningssamfälligheter, bidrag och
avgifter, skatter och försäkringslösningar, samt möjligheter att
skapa någon form av fond och att
köpa/sälja ekosystemtjänster.
Ett medskick till projektgruppen var att ta lärdom av andra
länders erfarenheter. Det lyftes att
bolåneinstituten och försäkringsbolagen har en betydande roll,
och att staten behöver blir
medveten om klimatanpassningskostnaderna. EU-medel kan sökas men
är tuffa att hantera och
administrera.
Föredrag
Den andra dagen på stormötet inleddes med två föredrag:
Utmaningar och möjligheter inom klimatanpassning Föredrag av Irene
Bohman vattenvårdsdirektör, Vattenmyndigheten för Södra
Östersjöns
vattendistrikt och ledamot i nationella expertrådet för
klimatanpassning.
Irene berättade om expertrådets uppdrag. Bland annat ska de göra
en analys av
klimatförändringens effekter på samhället och bistå regeringen
med förslag på fortsatt arbete. Se
mer information på https://klimatanpassningsradet.se/
Irene berättade även om vattenmyndigheternas arbete. Hon lyfte
behovet att samordna
åtgärdsaktiviteter mellan olika initiativ för att skapa
synergier och se till att det inte uppstår
intressekonflikter, t.ex. mellan MSB:s och länsstyrelsernas
arbete med översvämningsdirektivet
och vattenförvaltningens åtgärdsarbete.
Uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred,
erosion och översvämning
Föredrag av Kerstin Konitzer, strateg klimatanpassning, Statens
geotekniska institut och
uppdragsledare för regeringsuppdraget.
https://klimatanpassningsradet.se/
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 6 av 8
Kerstin berättade om det regeringsuppdrag som SGI och MSB fått
med att identifiera särskilda
riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i Sverige
som är klimatrelaterade.
Uppdraget genomförs i samverkan med länsstyrelser, SGU, SMHI och
Naturvårdsverket.
Uppdraget ska även belysa möjliga förebyggande åtgärder inom
riskområdena, ägarförhållanden
och ansvar för att vidta förebyggande åtgärder inom områdena.
Uppdraget ska redovisas 31 maj
2021.
Frågor till deltagarna
Diskussionerna i plenum inleddes dag två med några frågor kring
RKS som arbetsform. Totalt
svarade 65 personer från olika organisationer på frågorna;
kommuner och regioner 33%,
länsstyrelser 28%, centrala statliga myndigheter 25%, konsulter
och läroverk 7%, privata
intressen och fastighetsägare 7%.
Resultatet (figur 1) visar att de flesta deltagarna håller med
om att RKS lett till bättre samverkan
mellan aktörer på statlig, regional och kommunal nivå. Styrkan i
RKS ligger framförallt i att
fungera som en plattform för att diskutera och lyfta frågor och
utmaningar kopplat till höjd
havsnivå, erosion och översvämning. Även om arbetsformen med
projektgrupper upplevs som
fungerade finns det potential att utveckla formatet.
Figur 1. Storgruppsdiskussionen inleddes med att deltagarna fick
frågan om de håller med följande tre påståenden.
Nästa fråga som ställdes till deltagarna var ”Vad borde RKS
ytterligare arbeta med”. Det som
lyftes av flest deltagare handlade om kommunikation, dialog och
påverkan på politiken; frågor
som berör finansiering och ansvar; samt en önskan om ökat fokus
på biodiversitet och effekter
på ekosystemen.
Det framkom även förslag på formen på samverkan. Bland annat
lyftes betydelsen av att
kommunerna kan delta trots knappa resurser och att RKS bör
fokusera på några prioriterade
aktiviteter åt gången. Förslag lades fram på att RKS kan ta fram
strategiska målbilder och
visioner, samt genomföra omvärldsbevakning. Det fanns också
specifika önskemål att beakta
vissa sakfrågor såsom grundvatten kopplat till havsnivåhöjning,
samhällsekonomiska analyser
och klimatscenarier. På sikt skulle samverkan kunna breddas till
fler frågor t.ex. skyfallsfrågor.
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 7 av 8
Slutsats
Slutsatsen är att RKS arbetar med rätt frågor idag (de fem
projektgrupperna), men att arbetet
kan fokusera än tydligare på att leverera konkreta resultat för
några utvalda och prioriterade
aktiviteter, samt att samverkansformen kan utvecklas ytterligare
för att öka olika aktörers
möjlighet att delta i arbetet.
Diskussioner
Efter frågeställningar med Mentimeter fortsatte diskussionerna i
plenum. Dessa handlade till
största delen om lagstiftning och finansiering, framförallt
kopplat till ansvar och fördelning av
kostnader för att genomföra åtgärder, men även frågor kopplat
till rådighet att kunna genomföra
åtgärder.
Ansvar och finansiering
En stor utmaning är hur kostnaden mellan den enskilde, kommun
och stat ska fördelas. Här
råder ingen konsensus, utan uppfattningen hur detta ska lösas
varierar utifrån vems perspektiv
frågan belyses. Flera kommuner menar att de inte själva har
möjlighet att finansiera de åtgärder
som behövs, utan de behöver någon form av statligt stöd.
Kommuner kan inte heller ge stöd till
enskilda intressen enligt kommunallagen. Samtidigt menar
fastighetsägarna att de också
behöver stöd. Systemet idag utgår ifrån att den som har nytta av
åtgärden ska betala för den.
SGI konstaterade att alla har ansvar och behöver se sitt eget
ansvar. Ystads kommun undrar när
staten kommer ta ett nationellt ansvar. Under diskussionen togs
även PPP (förorenaren betalar)
upp som en fråga varför den inte tillämpas i sammanhanget.
Lagstiftning och rådighet att genomföra åtgärder
Flera kommuner lyfte problem med lagstiftningen och rådighet att
kunna genomföra åtgärder.
Lomma kommun menar att kommunens rådighet måste klargöras. Vissa
kommuner äger ingen
egen mark. Andra kommuner kan påverka den egna kommunen, men det
saknas rådighet för
den drabbade kommunen att vidta åtgärder. Länsstyrelsen Halland
konstaterar att en utredning
behövs kring finansiering och rådighet, och att man tittar mer
på vilka möjligheter som finns
idag. Vellinge menar att lagstiftningen inte är anpassad efter
en föränderlig situation, såsom
klimatförändringars. Region Skåne lyfte att tidsperspektivet och
flexibiliteten måste diskuteras
mer. Ängelholm anser att ansökningsförfarandet för att få
tillstånd att genomföra åtgärder är ett
stort problem och tar lång tid. Byalaget från Vikhögs Fiskeläge
menar att de behöver skydda
sina fastigheter och kan inte vänta på långa processer.
Kostnaderna för åtgärderna behöver
också vara rimliga i förhållande till fastighetsägaren.
Panelsamtal
Stormötet avslutades med ett panelsamtal med Lena Sommestad,
Landshövding i Halland, Ola
Melin, Länsöverdirektör Länsstyrelsen Skåne, Åsa-Britt Karlsson,
generaldirektör SGI och Lena
Söderberg, generaldirektör SGU. Reflektioner från panelen av
arbetet inom Regional kust-
samverkan var att mycket har hänt på kort tid sedan starten i
maj 2018, drygt 1,5 år. Men arbetet
behöver en långsiktighet för att få till en förändring.
De konstaterade att samverkan är rätt väg att gå för att påverka
riktningen och nå politiken.
Samverkan ger även en värdefull väg för myndigheterna att nå
kommunerna och andra aktörer.
För att komma ytterligare en bit på vägen hade det varit
önskvärt med ett ännu bredare
deltagande från kommunerna. Många av utmaningarna kräver intern
samverkan i kommunen
-
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
Sida 8 av 8
mellan olika förvaltningar t. ex för att få fysisk planering att
hänga ihop med riskhanterings-
planer som ska tas fram enligt översvämningsdirektivet.
Panelen konstaterar att det är viktiga och svåra frågor som har
lyfts under de två dagarna.
Kommunernas oro behöver tas på allvar. Frågorna följs med stort
intresse av bland annat de
skånska riksdagsledamöterna och vid ett möte mellan
länsstyrelsen i Skåne och ledamöterna
ställdes frågor om RKS. Dock saknar RKS och de fyra
myndigheterna i panelen rådighet i flera
frågor t.ex. kring lagstiftning, ansvar och finansiering.
Vad kan skickas vidare till politiken och vad kan vi göra
själva? RKS kan fortsätta ta fram
planerings- och beslutsunderlag. Exempelvis är
klimatanpassningszoner, som visar områden
som är olämpliga att bygga på, ett lämpligt område att arbeta
vidare med. Den nationella
geodatastrategin uppgift är att göra samhällsinformation
tillgängligt och är en kanal RKS kan
använda. Vilken havsnivå och vilken tidshorisont som vi ska
titta på behöver beslutas på
nationell nivå. Vi behöver ett administrativs system i frågan om
reträtt och finansiering. Vi
behöver också arbeta med lagstiftningen, ansvarsfråga behöver
frontas. Inspel från projektgrupp
fem kan användas för att lyfta frågor kring ansvar och
finansiering. Genom Myndighets-
nätverket för stranderosion, som består av nio olika
myndigheter, kan frågor lyftas. Anpassning
och utsläpp behöver ses som en helhet. Regionernas ansvar
behöver formas. Klimatanpassning
är en strategisk fråga och behöver inkluderas i regionala
utvecklingsstrategier. Kommunerna
kan också själva påverka politiken.
