RIKTLINJER FR TILLGNGLIGHET

RIV HINDREN

2012

InledningHandisam

2

Handisam Myndigheten fr handikappolitisk samordning har regeringens uppdrag att verka samordnande och pdrivande i svensk funktionshinderspolitik. Handisam pskyndar utvecklingen mot ett samhlle dr alla kan delta jmlikt oavsett funktionsfrmga.

Titel: Riv hindren Riktlinjer fr tillgnglighet. Enligt frordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar fr genomfrande av handikappolitiken. ISBN: 978-91-979062-9-6. Produktion: Stockholm Sdra Glory Reklambyr. Tryck: EO Grafiska, 2012.

Publikationen kan bestllas frn Handisam. Du kan ocks bestlla den i alternativa format. Dokumentet (i Word- och PDF-format) kan laddas ned p Handisams webbplats, www.handisam.se. Hr finns ven annat material som kan vara till hjlp till exempel checklistor, frdjupningsblad och tips p vart du kan vnda dig fr att f std i tillgnglighetsarbetet.

Postadress: Handisam, Arenavgen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se Telefon: 08-600 84 00 Fax: 08-600 84 99

Detta r tredje upplagan av Riv hindren. Den frsta publicerades 2007.

Frord

Drygt en miljon mnniskor i Sverige har en funktionsnedsttning. Det fr inte vara ett hinder. Vrt samhlle frndras stndigt. Men allt frndras inte i den takt vi nskar. Samhllet str infr stora utmaningar. Allt frre mnniskor ska frsrja allt fler. Trots detta r personer med funktionsnedsttning en outnyttjad resurs i arbetslivet. En av flera frklaringar r bristande tillgnglighet. Med uppdrag att frndra leder statsfrvaltningen arbetet

med att skapa ett tillgngligt Sverige. Handisam stdjer myndigheterna i detta omstllningsarbete, bland annat genom Riktlinjer fr tillgnglighet. Sverige har ratificerat Konventionen om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning. Hela det offentliga Sverige har ftt ett tydligare ansvar. Rekommendationerna i form av riktlinjer kan drfr med frdel anvndas av alla offentliga organisationer. Vidare hoppas vi att de kan inspirera och vgleda ven aktrer utanfr det offentliga, till exempel nrings- och freningsliv.

Det r viktigt att ett sammanhllet tillgnglighetsarbete kommer igng dr det nnu inte startat och fortstter drivas dr det kommit en bit p vg. Vi hoppas att vrt samlade material blir ett bra std och en inspirationsklla. Det offentliga ska vara ett fredme, men vi har ocks am

bitionen att n ut till andra i samhllet. Allas insatser behvs. Det finns bara ett samhlle. Vrt gemensamma.

Carl lfvg Generaldirektr

Inledning 3

mailto:info@handisam.sehttp:www.handisam.se

InledningHandisam

5 4

Innehll

Sammanfattning 7

Det offentliga som fredme 11

FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning 12

Funktionshinderspolitik fr full delaktighet och jmlikhet 14

Funktionsnedsttning, hinder och tillgnglighet 18

Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 25 Funktionshindersperspektivet i planering, beslut och processer 25 Myndigheten som arbetsgivare Ta fram en vergripande policy 33 Avstt resurser, utse ansvariga och samordnare 36 Gr en nulgesbeskrivning 36 Analysera, prioritera och ta fram mtbara ml 38 Upprtta tgrdsplaner och tgrda hinder 39 Flj upp, utvrdera och revidera 39

Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 41 1. Skriftlig information 44

Tillgngligt sprk 44 Tillgnglig formgivning 44 Alternativa format 46 Information om alternativa format 48

2. Webbplats och e-tjnster 48 Teknik, struktur och sprk 48

Inledning

3. Film, TV och video 50 Text, ljud och bild 50

4. Telefonsamtal 51 Teknik och tjnster 51 Talsvarssystem 54

5. Korrespondens och meddelanden 54 Kontaktuppgifter och alternativa format 54 Blanketter 55

6. Mten och konferenser 56 Personalutbildning 56 Inbjudan, lokaler, mat och dokumentation 56

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga 59 1. Byggnad 67

Generellt ........................................................................... 67-82 Till entrn 67 In genom entrn 69 Inne i byggnaden 72 Ta sig ut i ndsituationer 80

Utformning av vissa rum................................................ 83-91 Toalett 83 Samlingssal 86 Mtesrum 88 Reception 89 Uteplats 90

Detaljkrav....................................................................... 92-106 Skyltning 92 Dagsljus och belysning 92 Skerhet vid frflyttning 94

InledningHandisam6 7

Gngvg 95 Hiss med hisskorg 8 Plattformshiss och trapphiss 101 Trappa 102 Ramp 103Drr 104

2. Inredning och utrustning 107

Generellt ........................................................................ 108-113 Inredning och utrustning 108 Manverdon och reglage 110

Detaljkrav....................................................................... 114-116 Sittplats, bord och arbetsytor 114 Porttelefon 114 Teleslinga 115 Nummerbaserat ksystem 116

Kontorsutrustning ........................................................ 116-119 Datorer 117 Bildskrmar/Displayer 118 Telefoner 118

3. Sktsel och rutiner 119

Ordlista och frkortningar 123

Skord 125

Handisam hjlper dig p vgen 129

Sammanfattning

I en srskild frordning slr regeringen fast att de statliga myndigheterna har ett speciellt ansvar fr genomfrandet av funktionshinderspolitiken. Myndigheterna ska srskilt verka fr att verksamheten, informationen och lokalerna r tillgngliga fr personer med funktionsnedsttning.

Hinder ska identifieras och undanrjas fr att skapa full delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning. Det frsta steget r att ta fram en handlingsplan.

Att gra verksamheten tillgnglig betyder att integrera funktionshindersperspektivet i myndighetens planering, beslut och processer samt att ta sitt ansvar som arbetsgivare. Hinder ska identifieras och undanrjas fr att skapa full delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning. Arbetet ska vara planmssigt och strategiskt. I riktlinjerna markeras kraven inom detta omrde med

Att gra informationen tillgnglig betyder att gra det mjligt fr personer med funktionsnedsttning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och mten. I riktlinjerna markeras kraven inom detta omrde med

InledningHandisam8 9

Att gra lokalerna tillgngliga betyder att personer med funktionsnedsttning ska kunna beska en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten dr. Lokalerna ska ocks fungera som arbetsplats fr personer med funktionsnedsttning. I riktlinjerna markeras kraven inom detta omrde med

Ibland sker frndringar inom tillgnglighetsomrdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. P Handisams webbplats, www.handisam.se, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna.

http://www.handisam.se

Det offentliga som fredmeHandisam10 11

S Det offentliga som fredme Statsfrvaltningen ska se till att den beslutade funktionshinderspolitiken frverkligas. De funktionshinderspolitiska mlen ska beaktas i verksamheten och myndigheterna ska verka fr att de nationella mlen ns. Varje myndighet mste drfr gra en bedmning av i vilken mn den egna verksamheten kan bidra till att uppfylla mlen.

Myndigheterna ska drutver vara ett fredme nr det gller tillgnglighet samt som arbetsgivare t personer med funktionsnedsttning. I en srskild frordning (2001:526) har regeringen slagit fast de statliga myndigheternas ansvar fr genomfrandet av funktionshinderspolitiken. Riktlinjerna ska fljas fr att frordningen ska vara uppfylld. I och med att Sverige ratificerat FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning har hela det offentliga ett ansvar. Ansvaret fljer ocks av mlsttningen i regeringsformen, kap 1 2 st. 5, att verka fr allas delaktighet och jmlikhet och att motverka diskriminering. I Handisams riktlinjer anvnds genomgende begreppet myndighet. Med det avses statliga, regionala, landstingskommunala eller kommunala myndigheter. Riktlinjerna r rekommendationer fr vad som krvs fr att en sdan myndighet ska betraktas som tillgnglig. Riktlinjerna kan med frdel ven anvndas av andra organisationer som vill ta ett socialt ansvar och ha tillgnglighet som kvalitetsml.

Det offentliga som fredme 13Handisam12

FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning Efter att Sverige ratificerat FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning trdde den i kraft i Sverige i januari 2009 (Proposition 2008/09:28, S 2008:26). Staten Sverige r drmed juridiskt bunden till konventionen, och denna kommer att vara rttesnret i arbetet med att frverkliga mnskliga rttigheter fr personer med funktions-nedsttning under verskdlig framtid. ven EU har ratifice-rat konventionen.

Var fjrde r kommer Sverige att terrapportera till en ver-vakningskommitt inom FN hur arbetet med att genomfra konventionen fortskrider. Parallellt med regeringens rapport lmnar ven funktionshindersrrelsen en alternativrapport dr den ger sin bild av utvecklingen. I samband med rapporten genomfr kommittn ett frhr med den svenska regeringen. Drefter lmnar kommittn sina synpunkter och rekom-mendationer till behvliga frndringar. Den svenska funk-tionshinderspolitiken kommer framver i allt vsentligt att utformas utifrn konventionen och de synpunkter som ver-vakningskommittn lmnar.

Tillgnglighet r en allmn princip som gr igenom hela kon-ventionen. Vidare frdjupas den under en srskild rttighets-artikel, artikel 9.

De stater som ratificerat konventionen r skyldiga att medverka i utformandet av normer och riktlinjer fr det universellt ut-formade och fr tillgnglighet.

1

FRORDNING 2001:526 OM STATLIGA MYNDIGHETERS ANSVAR FR GENOMFRANDE AV HANDIKAPPOLITIKEN

Genomfrande av de handikappolitiska mlen1 Myndigheter under regeringen skall utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska mlen. Myndigheterna skall verka fr att perso-ner med funktionshinder ges full delaktig-het i samhllslivet och jmlikhet i levnads-villkor. Myndigheterna skall srskilt verka fr att deras lokaler, verksamhet och in-formation r tillgngliga fr personer med funktionshinder. I detta arbete skall FN:s standardregler fr att tillfrskra mnniskor med funktionsnedsttning delaktighet och jmlikhet vara vgledande2.

1 Funktionshinderspolitiken har med En strategi fr genomfrande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 bytt benmning. 2 I frsta hand r nu FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning vgledande.

Planering och samrd2 Myndigheterna skall i arbetet med att gra myndigheternas lokaler, verksam-het och information mer tillgngliga fr personer med funktionshinder genomfra inventeringar och utarbeta handlingspla-ner. Denna skyldighet gller dock inte om det r uppenbart att det inte behvs med hnsyn till verksamhetens art.

3 Myndigheterna skall, nr det finns anledning till det, samrda med Myndig-heten fr handikappolitisk samordning om hur insatser enligt denna frordning skall utformas. Frordning (2005:1081).

Det offentliga som fredmeHandisam14

15

Funktionshinderspolitik fr full delaktighet och jmlikhet Mlet fr den svenska funktionshinderspolitiken r en samhllsgemenskap med mngfald som grund dr samhllet utformas s att kvinnor och mn, liksom flickor och pojkar med funktionsnedsttning blir fullt delaktiga i samhllslivet och jmlika i levnadsvillkor. Funktionshinderspolitiken berr drfr inte bara mnniskor med funktionsnedsttning, utan hela samhllet.

Funktionshinderspolitikens inriktning Fr att n de funktionshinderspolitiska mlen har regeringen slagit fast politikens inriktning. Det gller att undanrja hindren fr delaktighet, frebygga och bekmpa diskriminering samt ge frutsttningar fr sjlvstndighet och sjlvbestmmande. Detta frtydligande av mlen r viktigt att frst som ett perspektivskifte. Perspektivet frflyttas frn individen till milj och omgivning, frbttring och mjliggrande.

Arbeta med funktionshindersperspektivet Nr samhllet utformas r generella lsningar som fungerar fr alla det frsta alternativet. Om det inte rcker till fr att skapa frutsttningar fr delaktighet och jmlikhet fr alla, ska srskilda insatser och individuella std vervgas.

Funktionshindersperspektivet r en strategi fr att riva hinder och fr att utforma samhllet s att alla kan delta. Perspektivet innebr att, i all planering och i allt genomfrande, utg

ifrn att mnniskor r olika och har olika frutsttningar, behov och nskeml. Strategin innebr att identifiera och tgrda hinder fr delaktighet och att inkludera perspektivet i verksamheten s att inte nya hinder uppstr.

Nr funktionshindersperspektivet tillmpas leder detta till kad tillgnglighet. Tillgnglighet betyder hr att lokaler, information och en verksamhet i sin helhet gr att anvnda oavsett funktionsnedsttning. Det innebr exempelvis ett bemtande utan diskriminering, att en verksamhet har en tillgnglig webbplats och hller sina anstllningsintervjuer i tillgngliga lokaler.

Funktionshindersperspektivet r en del av utvecklingen mot ett hllbart samhlle. Vgledningen fr socialt ansvarstagande, ISO 26000, beskriver hur en organisation kan ta sitt sociala ansvar. Den bygger bland annat p att konventioner om mnskliga rttigheter efterlevs. Tanken r att varje sektor i samhllet ska utformas s att de blir tillgngliga fr alla. Kostnaderna ska tas i den ordinarie verksamheten. Detta kallas ansvars- och finansieringsprincipen.

Funktionshindersperspektivet skiljer mellan funktionshinder och funktionsnedsttning. En funktionsnedsttning r kopplat till en person och behver inte innebra ett hinder fr delaktighet. Om milj och omgivning r otillgnglig uppstr ett funktionshinder.

Det offentliga som fredme 17Handisam16

Fyra omrden mjliggr en kontinuerlig utveckling mot mlen:

Att se till att planering och utforming av miljer, byggnader, produkter och tjnster utgr frn att mnniskor r olika.

Att befintliga miljer och tekniska lsningar som redan r utvecklade kontinuerligt blir tillgngligare och mer an-vndbara.

Att sjlvstndigheten och mjligheterna till sjlvbestm-mande ska ka fr personer med funktionsnedsttning. Det r viktigt att inflytandet kar i beslutsprocessen fr dem som har rtt till och anvnder det std och den service som samhllet erbjuder.

Att funktionshindersperspektivet fr genomslag i de verk-samheter som arbetar med insatser fr personer med funk-tionsnedsttning. Risken r annars att individuella std och srlsningar frblir huvudalternativet.

Utvrderingen r ndvndig som kvalitetskontroll av det arbete som myndigheten redan gjort och visar om man r p rtt vg eller om omprioriteringar behvs.

Funktionshindersrrelsen kan vara en resurs i detta arbete. Utvrderingsmetod vljs utifrn vad som ska utvrderas. Arbetet med att frbttra tillgngligheten pverkas ocks av att teknik, produkter och miljer stndigt utvecklas och frnd-ras. Ml mste allts fljas upp, resultat utvrderas och nya mlsttningar formuleras. Handlingsplanen r sledes inte definitiv utan mste regelbundet revideras.

-

GRUNDLGGANDE BEGREPP

I Handisams riktlinjer anvnds begreppettillgnglighet som ett samlande begrepp fr bde tillgnglig och anvndbar.

Generellt anvnds tillgnglighet och anvndbarhet fr att beskriva vad som krvs fr att personer med funktionsned-sttning ska kunna delta p lika villkor som andra. Bda begreppen behvs och anvnds parallellt exempelvis i bygglagstift-ningen. Dels handlar det om att kunna ta sig fram och att kunna n en verksamhet. Dels om hur effektiv anvndningen r och mjligheterna att delta i verksamheten.

Funktionsfrmgan hos dem som ska anvnda det som utvecklas eller frbttras mste beaktas om det ska bli tillgngligt. Tillgnglighet och det universellt utfor-made r begrepp som anvnds i konven-tionen, lagstiftning och standardisering fr att beskriva miljers, varors eller tjnsters egenskaper. Strvan r att de lsningar som utvecklas ska fungera fr alla mnnis-kor i samhllet.

I riktlinjerna anvnds ven begreppet till-gnglig verksamhet fr att beskriva allt

det som krvs fr att mjliggra delaktighet och jmlikhet fr personer med funktions-nedsttning. Exempelvis kan okunskap, negativa attityder och frdomar bde leda till att ndvndiga frbttringar av tillgng-ligheten inte genomfrs och till brister i be-mtande. Ett annat exempel r att brister i rutiner kan skapa strukturella hinder. Det gller att tnka efter fre.

Handisam anvnder termerna funktions-nedsttning och funktionshinder i enlighet med Socialstyrelsens rekommen-dationer. Funktionsnedsttning beskriver nedsttning av fysisk, psykisk eller intel-lektuell funktionsfrmga. Ett funktions-hinder uppstr frst nr en person med funktionsnedsttning mter hinder i var-dagsmiljn. Det handlar till exempel om brister i tillgnglighet, allmnna kommuni-kationsmedel och information.

Nedsatt orienteringsfrmga r ett begrepp som ofta anvnds i riktlinjerna och som ocks finns i bygglagstiftningen. Ned-satt orienteringsfrmga kan hnga sam-man med nedsatt syn, nedsatt hrsel eller nedsatt kognitiv frmga.

Det offentliga som fredmeHandisam18

19

Funktionsnedsttning, hinder och tillgnglighet

Kunskap om mnniskors olika behov och mjligheter leder till en kad kvalitet i myndigheternas kontakter med sina mlgrupper. Den kade medvetenheten behvs ocks fr att skapa frstelse fr varfr de tillgnglighetsfrbttrande tgrderna ska genomfras. En viktig aspekt r att dessa behov kan se olika ut fr mn och kvinnor. Nedan beskrivs hur man undviker att det uppstr funktionshinder i frhllande till olika funktionsnedsttningar.

Nedsatt rrelsefrmga Tillgnglighet fr mnniskor med nedsatt rrelsefrmga innebr frmst att det ska vara mjligt att frflytta sig sjlvstndigt och skert i den byggda miljn. Detta frutstter att underlaget r jmt och fast, att man kan ta sig fram utan att passera branta lutningar, trappor, hga trsklar, trnga passager och tunga drrar. Man ska inte tvingas till lnga omvgar. Handtag och reglage mste vara ltthanterliga och sitta inom rckhll ven fr dem som anvnder rullstol och kanske ocks har nedsatt arm-och handfunktion. Rcken att hlla i behvs fr personer med nedsatt gngfrmga framfr allt vid trappor och ramper.

Tillgnglighet innebr ocks att utrymmen r tillrckligt rymliga fr att man ska kunna manvrera med rullstol eller rollator. Det ska till exempel finnas tillrckligt stora toaletter. Inredning och utrustning ska utformas och placeras s att den r anvndbar, till exempel ska hjden p receptionsdiskar, montrar, hyllor, skyltar och displayer vara lmplig fr dem som anvnder rullstol eller r kortvuxna. De som anvnder rullstol ska ocks kunna sitta vid bord och arbetsbnkar.

Nedsatt syn Tillgnglighet fr personer med nedsatt syn innebr att man ska kunna orientera och frflytta sig utan att utsttas fr ondiga skerhetsrisker. Ledstrk som kan fljas av den som anvnder teknikkpp, vit kpp, samt kontrastmarkeringar r exempel p medel som kan anvndas fr att uppn detta. Tillgnglighet innebr ocks att det ska vara ltt att avlsa reglage och srskilja dem frn varandra. Tillgng till personlig service till exempel i form av ledsagning r ofta en frutsttning fr att en obekant milj ska vara tillgnglig.

Information av olika slag mste presenteras p ett tillgngligt stt. Formgivningen ska ge bsta mjliga lsbarhet och informationen finnas i alternativa format. Webbplatser ska vara uppbyggda enligt antagna normer s att de r tillgngliga och kan lsas av med ett s kallat talsyntesprogram. Visuell frmedling mste kompletteras med frmedling som kan uppfattas med andra sinnen.

Nedsatt hrsel, dvhet och dvblindhet Tillgnglighet fr personer med nedsatt hrsel, dva eller dvblinda innebr att det ska vara mjligt att kommunicera med andra mnniskor, ta del av information samt att uppfatta larm. En bra ljudmilj, tillgng till hrselteknisk utrustning till exempel teleslinga samt visuell information och information p teckensprk r ofta en frutsttning fr god tillgnglighet. En viktig aspekt r att teckensprk r ett frstasprk fr mnga. Tillgnglighet fr denna grupp innebr att man fr information p teckensprk samt tillgng till teckensprkstolk. Fr personer som r dvblinda r taktilt teckensprk en frutsttning fr kommunikation.

Det offentliga som fredmeHandisam20

21

Nedsatt kognitiv frmga Med kognition menas frmgan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlsningsfrmga, numerisk frmga, sprklig frmga med mera. Personer med nedsatt kognitiv frmga r en heterogen grupp. Tillgnglighet kan betyda mycket skilda saker fr olika individer.

Fr mnga mnniskor med nedsatt kognitiv frmga innebr tillgnglighet i den fysiska miljn att det r mjligt att orientera sig och anvnda miljn utan att utsttas fr ondiga skerhetsrisker. Inredning och utrustning ska utformas s att den r lttbegriplig. Bruksanvisningar ska vara konkreta och ha en tydlig formgivning.

Information av olika slag ska kunna fs i en frenklad form som r tydlig, konkret, kortfattad och entydig, till exempel versatt till lttlst svenska. Informationsskyltar ska vara lttbegripliga, vilket kan stadkommas genom anvndning av symboler.

Hjlp av en handledare eller en assistent kan vara ndvndig vid kommunikation och frmedlingsmssig verksamhet. Vid en konferens kan det till exempel innebra att handledaren ska ha mjlighet att stoppa ett anfrande fr att f tid att frklara vad som sagts.

Besvr i andningsorgan, allergier eller verknslighet fr vissa fdomnen Fr mnniskor med besvr i andningsorganen och allergier innebr tillgnglighet att det ska vara mjligt att vistas i en milj utan att drabbas av allergiska reaktioner eller besvr i

andningsvgarna. Detta innebr att luftkvaliteten i byggnader mste vara bra, att det finns mjlighet att undvika mnen, material, vxter och dofter som kan ge upphov till allergiska reaktioner eller besvra personer med verknslighet. Vid utbildningar och konferenser ska det vara mjligt att f information om den mat som serveras. Vid behov ska det finnas alternativ fr personer med fdomnesallergi.

Sjukdomar och andra funktionsstrningar i matsmltningskanalen eller inkontinens Fr mnniskor med dessa typer av funktionsnedsttningar handlar tillgnglighet om att det finns tillgng till lmpligt utformade toaletter.

Mjligheten att ta del av och delta i verksamhet r i hg grad beroende av hur den planeras och genomfrs. Tillgnglighet innebr att det finns tillgng till toaletter, att man hller angivna tider, arbetar i korta pass och tar regelbundna pauser. Det ska ven finnas tillgng till anpassad kost.

Funktionsnedsttning p grund av psykiska sjukdomar Det finns mnga olika psykiska sjukdomar, till exempel schizofreni, bipolr sjukdom, depression, olika ngesttillstnd, tvngssyndrom, tstrningar samt beroendeproblematik. Till fljd av sjukdomen eller medfdda neuropsykiatriska funktionsnedsttningar ssom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom fr en del mnniskor en funktionsnedsttning. Psykiska funktionsnedsttningar gr att man kan ha svrt att utfra vardagliga aktiviteter. Det kan till exempel handla om svrigheter att planera sin tid och att hantera stress eller sociala relationer.

Det offentliga som fredmeHandisam22

23

Frutsttningarna fr tillgnglighet varierar mycket fr olika individer och behver drfr utg frn individens unika behov. Samtidigt utgr bristande kunskap och negativa attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsttning vanliga hinder fr tillgngligheten i samhllet. En kad ppenhet och kunskap om psykisk sjukdom och funktionsnedsttning r drmed angelget.

Nedsatt rst och talfunktion Personer med nedsatt rst- och talfunktion kan ha svrt att kommunicera, till exempel via telefon. Att kommunikationen r tillgnglig frutstter drfr att alternativa kommunikationsstt, ssom totalkonversation eller srlsningar som Taltjnst, TeleTal och texttelefon anvnds. Vid utbildningsverksamhet r det viktigt att kunskapsprov utformas s att man kan redovisa sina kunskaper.

Ls och skrivsvrigheter Fr mnniskor med funktionsnedsttning p grund av ls-och skrivsvrigheter r det ofta utformningen av informationen som innebr svrigheter. Information mste g att f i alternativa format ssom talkassett och Daisy-talbok. Det br ocks g att f elektronisk information upplst med hjlp av talsyntes. Formgivningen ska ge bsta mjliga lsbarhet och textens struktur ska underltta fr lsaren. I utbildnings-sammanhang r det viktigt att kunskapsprov utformas s att alla fr samma mjligheter att redovisa sina kunskaper. Det kan ocks vara viktigt att man kan f hjlp med att lsa in litteratur.

Andra funktionsnedsttningar Det finns personer med andra funktionsnedsttningar som kan leda till andra krav p lokaler, verksamhet och information n tidigare krav. Exempel r personer som r extra knsliga fr skador, till exempel orsakade av benskrhet eller bldarsjuka, personer som r extra utsatta fr skador, till exempel p grund av epilepsi och personer som r extra knsliga fr kyla och vrme. Vidare finns personer med sjukdomar eller sjukdomstillstnd som kan resultera i speciella krav p den byggda miljn, till exempel behov av extra fr-varingsutrymmen. Exempel p sdana sjukdomar r cystisk fibros och njursjukdom.

Fr mnniskor som har funktionsnedsttning p grund av elverknslighet r en frutsttning fr tillgnglighet av fysisk milj att nivn av elektriska och magnetiska flt r lg. Det r ven viktigt att det finns mjlighet att ta del av information i format som inte orsakar svrigheter. Det frutstter att informationen finns i tryckt form och inte enbart i elektronisk form.

Ett annat exempel r personer som r extra beroende av fda och medicin inom vissa tidsintervall. Tillgnglighet till utbildning, kurser och konferenser innebr d att programmet och undervisningen r upplagda s att man har regelbundna pauser.

Mnga personer har flera funktionsnedsttningar och har drfr srskilda behov.

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 25

24

VRiktlinjer fr att gra verksamheten tillgngligDet offentliga br vara ett fredme och visa vgen bde som arbetsgivare och genom att ha en verksamhet som inte utestnger ngon. Mngfald br vara normen. Fr att n dit krvs tgrder. I det hr avsnittet beskrivs hur myndigheterna kan integrera funktionshindersperspektivet och hur man kan frbereda sig fr att mta sina mlgrupper. De krav som stlls p myndigheten som arbetsgivare beskrivs. Dessutom beskrivs hur myndigheten kan arbeta p ett planmssigt och strategiskt stt fr att gra myndigheten tillgnglig.

Funktionshindersperspektivet i planering, beslut och processer Fr att myndigheten ska bli tillgnglig mste funktions-hindersperspektivet finnas med i all planering och i alla beslut och processer. Rutiner fr detta behvs i mnga fall. Exempelvis kan det behva tydliggras att tillgnglighetsaspekterna ska beaktas nr ndringar sker i lokalerna eller vid omorganisationer. Det kan ocks behvas rutiner fr att kunna ta om hand synpunkter p tillgngligheten frn beskare eller anstllda.

Annat som br tydliggras r vem som har ansvar fr att funktionshindersperspektivet finns med vid planering av utbildning, vid inkp och upphandling, vid ombyggnation samt vid sktsel och underhll.

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig26 27

Funktionshindersperspektivet i planering, beslut och processer

Rekrytering och personal, sid 30-33

Verksamhetsplanering,sid 27

Inkp och upphandlingar,

sid 28-29

Frn policy till handlingsplan,

sid 33-39

Policydokument, sid 28

Internutbildning, sid 27-28

Arbetsmiljarbete, sid 31

Ls mer p www.handisam.se

Utbildning i tillgnglighetsfrgor br vara en del av myndighetens kompetensutvecklande insatser. Dessutom br tillgnglighetsarbetet samordnas med det systematiska arbetsmiljarbetet.

Verksamhetsplanering

I samband med myndighetens verksamhetsplanering br tillgnglighetsfrgorna lyftas fram i de rliga uppdrag och aktiviteter som d bestms. En rad faktorer har betydelse nr uppdragen planeras. Det kan till exempel glla omvrldsanalys, budget, verksamhetsfrndringar och personalbemanning. Hr kan tillgnglighetsaspekter i vid bemrkelse integreras i hela processen.

Fr medarbetarna ger verksamhetsplaneringen kunskap och frstelse fr vad som r prioriterat och tillgnglighetsfrgorna placeras i ett sammanhang. Uppdragsgivare och medborgare som tar del av myndighetens resultat och effekter ser att tillgnglighetsfrgorna har integrerats i verksamheten fr att pskynda utvecklingen mot ett samhlle dr alla kan delta jmlikt, oavsett funktionsfrmga.

Internutbildning

Frgor om tillgnglighet kan arbetas in i redan befintliga utbildningar som introduktionsutbildningar. Utifrn de behov som framtrder nr handlingsplanen ska genomfras kan nya utbildningsprogram behva tas fram, till exempel en mer generell utbildning fr alla medarbetare om tillgnglighetsfrgor.

Handisam28 Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 29

Riktad fortbildning till nyckelpersoner och medarbetare som har mnga kontakter med allmnheten r andra exempel p kompetensutvecklande insatser som kan bli aktuella. Funk-tionshindersorganisationerna r en viktig resurs vid plane-ring och genomfrande av sdana utbildningar. Utbildningar ska alltid frlggas i tillgngliga lokaler och lggas upp s att alla kan delta.

Policydokument

I policydokument som till exempel abetsmiljpolicy, jmstlld-hetsplan, mngfaldsplan, kompetensfrsrjningsplan och per-sonalpolicy br ett funktionshindersperspektiv inarbetas fr att detta ska f kat genomslag i verksamheten. P motsvarande stt br exempelvis jmstlldhetsfrgor tas upp i handlingsplanen fr tillgnglighet.

Inkp och upphandlingar

Vid upphandlingar, avrop frn ramavtal och anlitande av konsulter eller inkp av allt frn frbrukningsvaror till mbler och kontorsutrustning kan krav p tillgnglighet stllas. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling sger att dr det gr att stlla krav s br den som upphandlar gra det. Det framgr av lagens bestmmelser om tekniska specifikationer i sjtte kapitlet.

Kraven kan glla tillgnglighet till varor och tjnster, till ex-empel kunskap hos den som anlitas. Det r ocks viktigt att krav p tillgnglighet stlls nr man bygger nytt eller hyr

nya lokaler. Handisams riktlinjer kan p olika stt anvndas som utgngspunkt fr krav i upphandlingar. Krav kan ocks stllas genom att hnvisa till en standard.

t

-

FRBUD MOT DISKRIMINERING

Sedan 1 januari 2009 gller en ny samlad diskrimineringslag. Diskrimineringsombuds-mannen, DO, kan fra enskilda personers talan enligt lagen och har tillsynsansvar fr att genomfra aktiva tgrder inom arbetsliveoch utbildningsomrdet. Ansvaret fr aktiva tgrder omfattar personer med funktionsnedsttning inom utbildningsomrdet men inte i arbetslivet. Mer information finns p www.do.se.

Funktionshinder r en av diskrimineringsgrun-derna. Lagen gller inom fljande omrden:

arbetslivetutbildningarbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsfrmedling utan offentligt uppdrag

start eller bedrivande av nringsverksamhet samt yrkesbehrighetmedlemskap i vissa organisationer

varor, tjnster och bostderallmn sammankomst och offentlig tillstllning

hlso- och sjukvrden samt socialtjnsten socialfrskringssystemet, arbetslshets- frskringen och studiestdvrnplikt och civilpliktoffentlig anstllning

Diskrimineringsfrbudet inom arbetslivet gller ven nr arbetsgivaren genom skliga tgrder kan se till att en arbetstagare, en arbetsskande eller en yrkespraktikant med funktionsnedsttning kommer i en jmfrbar situation med personer utan funktionsnedstt-ning. Motsvarande skyldighet gller hgskole-utbildning nr det handlar om skliga tgrder fr lokalernas tillgnglighet och anvndbarhet.

Den nya diskrimineringslagen innebr ett nytt ansvar och nya skyldigheter som kan pverka verksamheten. Antalet omrden med ett diskrimineringsskydd har blivit fler. Myndig-heter br g igenom de risker som finns fr att personer med funktionsnedsttning kan diskri-mineras i verksamheten.

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 31

30

Stora och samordnade upphandlingar underlttar fr att f fram produkter och tjnster som r anvndbara fr alla. Krav p tillgnglighet och anvndbarhet kan successivt fras in. Ett exempel dr det gjorts r de ramavtalsupphandlingar som genomfrs inom it- och informations- och kommu-nikationsteknologiomrdet, ikt. Sedan den 1 januari 2009 ansvarar Kammarkollegiet fr ramavtalsupphandlingarna inom omrdet.

Myndigheten som arbetsgivare Fr att skapa en arbetsmarknad dr personer med funktionsnedsttning kan arbeta p sin arbetsplats p samma villkor som andra anstllda krvs tydliga krav p arbetsgivarens personal- och arbetsmiljarbete. Genom att undanrja hinder och drmed frebygga funktionshindrande strukturer och beteenden skapas lngsiktiga positiva effekter fr alla.

Psykisk sjukdom r idag den vanligaste orsaken till lngtidssjukskrivning. Fr att motverka de faktorer p en arbetsplats som kan utmynna i negativ stress och psykisk ohlsa hos medarbetarna krvs att arbetsmiljarbetet bedrivs p ett systematiskt stt. Att chefer har kunskap och att det i organisationen finns tydliga rutiner fr hur psykisk ohlsa ska frebyggas och hanteras r viktigt. Genom att satsa p friskfaktorer och hlso-frmjande insatser r det ocks mjligt att motverka stress och psykisk ohlsa p arbetsplatsen.

Myndigheten som arbetsplats ska s lngt som mjligt motsvara de tillgnglighetskrav som i vrigt stlls p verksamheten. Se avsnitten med riktlinjer om tillgnglig information och riktlinjer fr tillgngliga lokaler.

Utver den generella tillgnglighet som gller fr verksamhetens arbetslokaler kan ven enskilda anstllda behva srskild anpassning p sina individuella arbetsplatser. Enligt arbetsmiljlagen ska arbetsgivaren anpassa arbetsfrhllandena efter den anstlldes individuella frutsttningar. Det kan bland annat innebra att arbetsgivaren ska anskaffa hjlpmedel som till exempel ett frstoringsprogram till datorn eller en texttelefon.

Ett annat exempel p anpassningstgrder r flexibla arbetstider och mjlighet att delvis kunna arbeta hemifrn. Grundtanken r att inte skapa ondiga hinder fr arbetet.

Personalpolicy

Myndigheten ska vara en arbetsplats dr anstllda med funktionsnedsttning kan arbeta p lika villkor. Personal- och arbetsmiljarbetet avgr om detta r mjligt. Det handlar om hur rekrytering, befordran och internutbildning gr till samt hur arbetsmiljn r utformad. Det rr ocks myndighetens rehabiliteringsansvar. Funktionshindersperspektivet mste drfr lyftas fram i myndighetens olika policydokument till exempel i personalpolicy, mngfaldsplan och arbetsmiljpolicy.

Frutom den helhetsbedmning och kontinuerliga kontroll av arbetsmiljn som arbetsgivaren r skyldig att gra (enligt Arbertsmiljverkets freskrift om systematiskt arbetsmiljarbete, AFS 2001:1, finns krav p rutiner fr arbetsplatsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1,10 ). Det finns ocks freskrifter om arbetsplatsens utformning. AFS 2009:2

Fr att frebygga diskriminering och skapa mjligheter fr personer med funktionsnedsttning i rekryteringssammanhang br tillgnglighetsaspekter beaktas i myndighetens kompetensfrsrjning.

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 33

32

Personer med funktionsnedsttning ska rekryteras p lika villkor som andra.

Det innebr att:

Rekryterare har kunskaper om icke-diskriminerande rekryterings- och urvalsmetoder.

Rekryteringsgrupper r s allsidigt sammansatta som mjligt.

Annonser och anskningsfrfarande r formulerade p sdant stt att alla skanden oavsett funktionsfrmga knner sig vlkomna att ska tjnsten.

De skandes meriter vrderas mot urvalskriterierna.

Intervjusituationen uppfyller krav p tillgnglighet.

Eventuella std- och anpassningstgrder vervgs.

Personer med funktionsnedsttning ska befordras p lika villkor som andra.

Det innebr:

Mjligheter till befordran ska tillknnages ppet.

Informella vgar till befordran br undvikas.

Befordningsfrfarandet ska genomfras rttvist och konse kvent.

Arbetsledande personal ska utbildas i hur diskriminering vid befordran undviks.

Personer med funktionsnedsttning ska kunna delta i internutbildningar p lika villkor som andra.

Det innebr exempelvis att utbildningen organiseras s att alla deltagare kan ta del av innehllet och att utbildningen frlggs i tillgngliga lokaler.

Ta fram en vergripande policy Myndigheter bedriver olika verksamheter och har olika visioner, ml, resurser, ambitioner och utgngslge. Varje myndighet mste drfr analysera sin egen verksamhet och utifrn denna ta stllning till vad tillgnglighetskraven innebr specifikt fr dem.

En vergripande policy som tydligt markerar hur myndigheten ser p frgan behver tas fram av ledningen som grund fr det fortsatta arbetet. Denna policy kan ing i handlingsplanen men den kan ocks vara ett separat dokument eller ing i ett annat policydokument. Fr att alla anstllda ska bli medvetna om tillgnglighetsarbetet, kraven som stlls och sitt eget ansvar mste den hgsta ledningen kommunicera att tillgnglighetsarbetet r prioriterat.

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig34 35

Brja med att ta fram en policy och handlingsplan

Ta frst fram en policy Ta sedan fram en handlingsplan

Analysera myndighetens verksamhet. Vad innebr tillgnglighetskraven?

Utse en samordare samt ansvariga fr: Verksamheten Informationen Lokalerna

Gr en nulgesanalys. Inventera tillgngligheten och kartlgg hur funktionshindersperspektivet hanteras

IL

Verksamhetennformationen okalerna

Fortstt nulgesanalysen Planer och policydokument

Upphandling, inkp Kompetensbehov

Analysera, prioritera, ta fram mtbara delml

Verksamheten, informationen, lokalerna Integrera funktionshindersperspektivet: internutbildning, upphandling, policydokument, sktsel och underhll, systematiska arbetsmiljarbetet osv

Upprtta tgrdsplaner och genomfr konkreta tgrder

Tid Ansvariga Budget

Flj upp, utvrdera och revidera

Ls mer p www.handisam.se

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 37

36

Avstt resurser, utse ansvariga och samordnare Ett frsta steg kan vara att avstta resurser fr arbetet och att utse samordnare.

Funktionshindersperspektivet mste integreras i hela organisationen med nyckelpersoner som har ett ansvar fr att planera och bevaka tillgngligheten inom olika omrden som information, lokaler och verksamhet. Ngon br utses med ansvar att ta fram en handlingsplan. Dessutom behvs ngon som ansvarar fr att samordna arbetet.

Myndighetschefen r ytterst ansvarig fr att myndigheten ska bli tillgnglig. Det r ocks myndighetschefen eller i frekommande fall styrelsen som ska anta den frdiga handlingsplanen.

Gr en nulgesbeskrivning Fr att kunna stta upp mtbara ml fr arbetet behvs en nulgesanalys. Denna mste bygga p en kartlggning och inventering av tillgngligheten. Tre omrden br tas med, nmligen

verksamheten i stort

information och kommunikation

lokalerna, inklusive inredning och utrustning.

Handisams checklistor och frdjupningsblad br anvndas. Kan laddas ned frn www.handisam.se.

Nulgesbeskrivningen br ven inkludera eventuella brister i

tillgngligheten som tydliggjorts genom synpunkter frn bes-kare och anstllda eller som framkommit i det systematiska arbetsmiljarbetet.

Inventeringen av lokalerna kan gras etappvis. Prioritera tillgngligheten i entr och entrhall samt toaletter fr personer med nedsatt rrelsefrmga. Inventera ven miljer som ofta anvnds av allmnheten samt lokaler fr undervisning och mten. P sikt br alla delar av lokalerna vara inventerade. Om inventeringen grs etappvis br planering av nr de olika etapperna ska inventeras finnas med i handlingsplanen.

ven nyare lokaler, som vid en flyktig genomgng verkar vara tillgngliga, har ofta brister i tillgngligheten. Det r exempelvis relativt vanligt med olmpligt placerade manverdon, otillrcklig kontrast- och varningsmarkering och olmplig placering av inredning i hygienrum samt brister nr det gller utrustning. Det r drfr viktigt att man ven kartlgger tillgngligheten i nyare byggnader.

Nulgesbeskrivningen br exempelvis ta upp hur funktionshindersperspektivet hanteras

i policydokument och planeringsarbete

vid upphandling och inkp

nr det gller vilket behov av kompetens inom omrdet som behvs p myndigheten.

http://www.handisam.se

Handisam Riktlinjer fr att gra verksamheten tillgnglig 39

38

Analysera, prioritera och ta fram mtbara ml Resultatet av nulgesbeskrivningen mste analyseras innan myndigheten tar stllning till vad som r mest angelget att tgrda och som ska prioriteras. Mtbara ml p kort och lng sikt fr myndighetens information, lokaler och verksamhet br formuleras. ven fr omrdena kompetens, upphandling och integrering av funktionshindersperspektivet br ml formuleras.

Vissa grundprinciper br fljas vid prioritering. Oavsett funktionsfrmga ska alla kunna

ta del av myndighetens grundlggande information

kommunicera med myndigheten

ta sig in i lokaler dr myndigheten verkar samt ta sig till de mest beskta delarna

delta i mten och i undervisning

anvnda toalett.

Dessutom ska tgrder som kar skerheten vid frflyttning vara prioriterade, exempelvis kontrastmarkering av strre glaspartier. P arbetsplatser och hgskolor ska gemensamma utrymmen prioriteras samt att tminstone ngra arbetsrum grs tillgngliga. Nyttan av en viss tgrd i relation till andra tillgnglighetsskapande tgrder utgr grunden fr prioriteringen. Genom att beskriva nyttan av de olika tillgnglighetsfrbttrande tgrderna blir arbetet lttare att frankra i organisationen.

Upprtta tgrdsplaner och tgrda hinder En tgrdsplan r en sammanstllning ver vilka konkreta tgrder som ska vidtas fr att ta bort hinder. Planen bygger p inventeringar och synpunkter p brister i tillgngligheten. tgrdsplanen konkretiserar de ml som satts upp.

I tgrdsplanen br anges tidpunkt fr tgrderna, vem som r ansvarig samt kostnaderna. Om inventeringen av lokalerna grs etappvis, ange nr de olika tgrderna ska vara genomfrda. Vissa tgrder kan vara lmpliga att samplanera.

Underhllsplaner och tgrdsplaner fr lokalernas tillgnglighet behver samordnas s att passa-p-tgrder inte glms bort. De tgrder som planeras under ret br ven kostnadsberknas och budgeteras. I diskussioner kring vilka prioriteringar som ska gras kan de olika funktionshindersorganisationerna vara en viktig resurs.

Flj upp, utvrdera och revidera Det r viktigt att tillgnglighetsarbetet fljs upp och utvrderas fr att se vilka tgrder som fullfljts och fungerat och vilka som kanske terstr eller inte gav frvntat resultat.

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 41 40

i Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig Alla mnniskor ska kunna kommunicera med myndigheten och ta del av dess information. Detta avsnitt beskriver vilka krav som stlls inom sex omrden: skriftlig information, webbplats och e-tjnster, film och TV/digitala medier (till exempel DVD), telefonsamtal, korrespondens och meddelanden samt personliga mten och konferenser.

Information p olika stt Grunden fr att informationen ska vara tillgnglig r att den r begriplig. Fr att den ska vara begriplig mste ett klart och enkelt sprk anvndas och formgivningen utformas s att den underlttar fr alla lsare.

Olika digitala kanaler och format utgr idag den strsta kllan fr information, kommunikation och meddelanden. Regeringen har i den Digitala agendan fr Sverige uttalat att: Offentlig information ska ocks vara tillgnglig i sdana format att s mnga som mjligt kan anvnda informationen.

En strategi br utarbetas fr vilka kanaler som anvnds fr att kommunicera med myndigheten. E-delegationen har utarbetat en vgledning, www.e-delegationen.se.

Nr informationen finns i olika former, s kallade alternativa format, nr den alla som kan vara intresserade. Det kan till exempel glla en person med nedsatt syn som behver strre stil fr att kunna lsa. En person med ls- och skrivsvrighe

http://www.e-delegationen.se

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig42 43

ter kan fredra att f texten inlst. Finns texten versatt till lttlst svenska kan en person med utvecklingsstrning ta till sig den.

Allmnhetens kontakt med myndigheten sker ofta genom mten eller via telefon. Fr att s mnga mnniskor som mjligt ska kunna kommunicera med myndigheten r det viktigt att g igenom rutiner och ka medarbetarnas kunskap om olika mnniskors behov. Det finns till exempel frmedlingstjnster som mjliggr samtal mellan personer som anvnder texttelefon eller bildtelefon och personer som anvnder vanlig telefon.

Rutiner fr klagoml Fr att alla ska kunna vara i kontakt med verksamheten och ta del av budskapen krvs stndiga frbttringar. Synpunkter och klagoml som rr tillgnglighet till information och kommunikation ska tas om hand. Rutiner fr detta br finnas. Synpunkterna br finnas med som underlag nr tgrdsplan tas fram. ven synpunkter som framkommit i samband med det systematiska arbetsmiljarbetet br tas om hand och vara ett av underlagen fr tgrdsplanen.

Information fr alla

Webbplats och e-tjnster, sid 48

Telefonsamtal, sid 51

Formgivning, sid 44

Sprk, sid 44

Alternativa format, sid 47

Film, TV och video, sid 50

Korrespondens och meddelanden, sid 54

Mten och konferenser, sid 56

Ls mer p www.handisam.se

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 45

44

1. Skriftlig information Ett tydligt sprk och en versiktlig formgivning underlttar fr alla lsare. Det r ocks viktigt att texten r logiskt uppbyggd med sammanfattningar och ordfrklaringar. Informationsmaterial ska g att f i alternativa format.

Tillgngligt sprk

Sprk och struktur ska underltta fr lsaren.

Detta innebr att myndigheten ska

skriva begripligt och klart disponera texten vl och alltid inleda lngre dokument med en kort sammanfattning.

SPRKLAGEN OCH SPRKRDET

Sedan 2009 har vi en sprklag (2009:600) i Sve-rige. I lagen sls fast att sprket i offentlig verk-samhet ska vara vrdat, enkelt och begripligt. Klarsprksgruppen inom Sprkrdet har bland

annat tagit fram rd och tester fr att frbttra det offentliga sprket. Fr mer information se Sprkrdets webbplats, www.sprakradet.se.

Tillgnglig formgivning

Formgivningen ska ge bsta mjliga lsbarhet.

Formgivningen kan vsentligt underltta lsningen och frstelsen. Nr myndigheten ska utarbeta en ny grafisk profil r det viktigt att se till att profilen bidrar till att formgivningen blir tillgnglig. En snygg och originell formgivning behver inte alls st i motsatsstllning till god lsbarhet. Grafiska rd och tips finns p nsta sida.

Textflde: Det br finnas en logisk startpunkt fr lsaren som till exempel markeras med en huvudrubrik och/eller en anfang. Drefter ska det vara ltt att flja textens flde genom hela trycksaken. Det r ven viktigt att dela upp texten i mindre stycken med mellanrubriker.

Teckensnitt: Valet mellan antikvastil (teckensnitt med seriffer, klackar) och linjr stil beror bland annat p i vilken situation texten frekommer och p utskriftens kvalitet. I lngre lpande text r ofta antikvastil mer lttlst. Det r viktigt att teckensnittet r enkelt och tydligt samt att kontrasten blir god. Fet stil r bttre fr att markera text n kursiv stil eller VERSALER.

Teckenstorlek: Vlj tillrckligt stor teckenstorlek, men inte fr stor. Fr lpande text r till exempel ofta 11 eller 12 punkter lmpligt beroende p vilket teckensnitt som anvnds.

Radavstnd: Radavstndet brukar generellt vara 2 punkter strre n teckenstorleken upp till 18 punkter, till exempel 12 punkter teckenstorlek till 14 punkter radavstnd.

Radlngd: Kortare rader r lttare att verblicka n lngre, men de fr inte vara fr korta. Radlngder mellan 6-13 cm r behagliga att lsa.

Kontrast och frger: Nr frg anvnds ska valet av frger frstrka lsbarheten. S kallade tonplattor br inte anvndas eftersom de frsvrar eller gr det omjligt att lsa fr mnga synsvaga. Detsamma gller mnstrad bakgrund.

Bilder: Om bilder anvnds br de ha god skrpa och kontrast samt inte vara alltfr detaljerade. Text p bilder r ngot som br undvikas och framfr allt br man aldrig ha lpande text p en bild.

http:www.sprakradet.se

Handisam46 Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 47

ALTERNATIVA FORMAT

Lttlst svenskaTexter versatta till lttlst svenska r enkla och har vanliga och konkreta ord. Meningarna r ofta korta och formgivningen luftig. Centrum fr lttlst r en stiftelse som bland annat ver-stter texter till lttlst svenska. Mer information: www.lattlast.se.

Punktskrift Texten verstts till punktskrift. Formatet kallas ocks Braille, efter sin franske upphovs-man.

InlsningTexten verstts till ljud. Inlsningen kan vara i digitalt eller analogt ljud. Digitalt ljud fs p musik-cd eller cd-romskiva i Daisy-format. Infor-mationen i Daisy-format kan lsas p olika stt; p dator med ett lsprogram, i Daisy-spelare (talboksspelare) samt p Ipad och i smartphones (Android och Iphone). Daisy (Digitalt Audioba-serat Informationssystem) r en internationell standard. Idag anvnds formatet till talbcker, ljudbcker med mera. Formatet kan anvndas till all text som behver lagras p ett strukturerat stt. Analogt ljud fs p kassett, men anvnd-ningen av kassetter minskar. Den strsta frdelen med Daisy-formatet r att informationen ges en struktur som r ltt att hitta i fr lsaren ven om materialet r omfat-tande. Daisy finns ocks i versioner dr informa-tionen kan presenteras p olika stt med bde ljud och text. Mer information: www.tpb.se.

Talkassett Texten r inlst p kassett.

Teckensprk Texten verstts till teckensprk och filmas. Informationen kan vara inspelad p videokas-sett, DVD eller visas p en webbplats. Mnga teckensprkiga har behov av att f information p teckensprk eftersom det ofta r deras frsta-sprk. Personer som fds dva eller med mycket svrt nedsatt hrselfrmga kallas barndoms-dva och fr svenskt teckensprk som frsta-sprk (modersml). I skolan lr de sig skriven svenska, men detta r ett andra sprk fr dem.

Storstil Nr information presenteras i storstil r teck-enstorleken strre n den brukar vara, cirka 14 punkter.

Tillgngliga elektroniska dokument Ur tillgnglighetssynpunkt r det bst att lggaut information: html p webben. Kortare texter som exempelvis remissvar br allts inte lggasut i en PDF-fil eller Word-fil. I de fall som det rndvndigt att lgga ut material i ett elektro-niskt dokument, exempelvis lnga texter som rapporter, ska det ske i ett tillgngligt textfor-mat. En s kallad tillgnglig PDF-fil eller en tillgnglig Word-fil r exempel p tillgngliga elektroniska format. PDF-filer kan vara tillgngliga fr alla om de grs p rtt stt. I en tillgnglig PDF-fil r det till exempel angivet vad som r rubriker, lpande text och bilder. Lsordningen, det vill sga i vilken ordning texten br lsas, r ocks definierad.

Papperskvalitet: Anvnd matt papper eftersom blankt papper kan blnda lsaren. Tnk ven p att vlja ett papper med hg opacitet (tthet), s att en sidas tryck inte syns igenom p baksidan.

-

Merparten av punkterna ovan r sammanfattningar base-rade p skriften Text som fler kan lsa frn Synskadades Riksfrbund (SRF). Dokumentet i sin helhet finns p www.srfriks.org, under menyn Informationsmaterial.

Alternativa format

Tryckt information ska g att f i olika format och versioner, s kallade alternativa format.

Detta krav innebr att myndigheten

p begran tar fram material i en lttlst eller inlst version, p punktskrift och stor stil samt att det ska vara mjligt att bestlla materialet elektroniskt i Word eller tillgnglig PDF

har rutiner och tydlig ansvarsfrdelning fr hantering av bestllningarna samt att bestllningarna hanteras inom rimlig tid

erbjuder grundlggande informationsmaterial om myndig-heten och information av centralt samhllsintresse i lttlsteller inlst version, inspelad p teckensprk och elektro-niskt i Word eller tillgnglig PDF.

Handisam48 Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 49

Information om alternativa format

Myndigheten ska informera om att alternativa format finns eller gr att bestlla.

Detta krav innebr att myndigheten ska

informera om vilket informationsmaterial som finns i alter-nativa format, samt att de format som inte finns framtagna gr att f p bestllning

ange i alla trycksaker att de gr att bestlla i alternativa format.

Grundlggande informationsmaterial i alternativa format,till exempel p lttlst svenska och p teckensprk, kan anvndas parallellt p webbplatsen. Detsamma gller de elektroniska formaten.

2. Webbplats och etjnsterOm en webbplats r tillgnglig kan varje anvndare anpassa presentationen av innehllet efter sina egna behov. Innehl-let och strukturen frndras inte.

Teknik, struktur och sprk

Personer med funktionsnedsttning ska kunna anvnda myndighetens webbplats, intrant och e-tjnster.

Rekommendationen som E-delegationen gr i sin Vgledning fr webbutveckling r att den internationella standarden WCAG ska uppns. Vgledningen finns p www.webbriktlinjer.se. Vgledningen innehller ven andra krav som har betydelse fr tillgngligheten. Sammanfattningsvis ska webbinnehllet

vara rtt tekniskt uppbyggt, strukturen tydlig och verskdlig samt sprket begripligt och klart. Varje avsnitt p webbplatsen br inledas med en kort sammanfattning p ett enkelt sprk. Grundlggande information om myndigheten ska ven finnas i alternativa format.

TILLGNGLIGA WEBBGRNSSNITT

Det finns sedan lnge internationella standar-der fr hur en webbplats ska vara uppbyggd. Dessa har utarbetats i den internationella organisationen W3C. Standarderna har tagits fram fr att Internet ska vara tillgngligt fr alla mnniskor oavsett funktionsfrmga. De rr bde hur en webbplats ska byggas och hur innehllet ska utformas nr det gller sprk, formgivning och struktur.

EU:s medlemslnder har ocks enats om att offentliga webbplatser ska flja W3C:s standard WCAG 2.0 som finns versatt p svenska.

Information om std kring att ta fram tillgng-liga och anvndbara webbplatser finns p www.handisam.se.

RIKTLINJER FR SOCIALA MEDIER

Sociala medier kan beskrivas som mtesplatser dr anvndarna kan bygga upp sitt eget inne-hll, skapa kontakter och bilda ntverk med andra. Det grundlggande fr sociala medier r kommunikation och mjligheten att fra dialog med en eller flera anvndare i en gemensam

kanal. Exempel p sociala medier r Facebook, Twitter och YouTube. E-delegationen har tagit fram en vgledning fr hur myndigheter kan anvnda sociala medier. Finns p www.e-delega-tionen.se.

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig

50 51

3. Film, TV och video Om myndigheten till exempel producerar en informationsfilm r det viktigt att ven personer med synnedsttning, hrselskada och dva kan ta del av filmen. Samma krav gller om myndigheten till exempel anvnder sig av TV-sndningar.

Text, ljud och bild

Personer med funktionsnedsttning ska kunna tillgodogra sig myndighetens information p film, multimedia, TV eller video.

Detta krav frutstter bland annat

att allt tal textas

att andra ljud n tal terges med text i annan frg eller erbjuds en likvrdig lsning

att en textteknik anvnds som medfr att texten fljer med om anvndaren spelar in/kopierar filmen

att en version med svenskt teckensprk produceras som kan sndas vid en annan tidpunkt n ursprungsversionen eller i en separat kanal eller att motsvarande information erbjuds p annat stt

att en syntolkad version produceras eller att motsvarande information erbjuds p annat stt.

SYNTOLKNING

Syntolkning innebr att information som p filmen frmedlas enbart via bild lses upp eller berttas. Det kan till exempel vara ett diagram,

som i den syntolkade versionen beskrivs muntligt fr den som har svrt att se, eller en filmsekvens dr miljn eller hndelsefrloppet berttas.

4. Telefonsamtal Allmnhetens kontakt med myndigheter sker ofta via telefon. Fr att detta ska fungera fr alla mste man kunna

ringa p olika stt, till exempel med texttelefon. Om myndigheten anvnder ett s kallat talsvarssystem mste ocks

detta uppfylla vissa kriterier.

Fakta om teknik och tjnster finns p nsta uppslag. Kraven

terfinns nedan.

Teknik och tjnster

Personer med funktionsnedsttning ska kunna kommunicera med myndigheten via telefon.

Med dagens tekniska system och tjnster innebr det

att personalen vet hur frmedlingstjnsterna Taltjnst och

TeleTal fungerar samt hur de kan kontaktas

att personalen vet hur frmedlingstjnsterna fr texttelefoni och bildtelefoni fungerar, hur de kan kontaktas samt

hur distanstolkning gr till

att personalen informeras om hur texttelefon eller utrustning fr totalkonversation fungerar om myndigheten har det. Det r ven viktigt att nyckelpersoner vxeltelefonister, receptionister och andra som tar emot mnga externa telefonsamtal fr utbildning i att anvnda texttelefon respektive utrustning fr totalkonversation.

Handisam52 Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 53

m

r

TEKNIK OCH TJNSTER

Taltjnst Tolkservice som landstinget erbjuder. Den underlttar kontakten mellan personer med nedsatt tal-, rst- eller sprkfrmga och vriga. Taltjnst erbjuder olika former av tal-, ls- och skrivstd bde p plats och via tele-fon. Vid olika kontakter, till exempel p besk hos myndigheter, kan Taltjnstens tolkar flja med. Under ett telefonsamtal via Taltjnst hjlper telefonisten till med att bland annat inleda ett samtal och vid behov frtydliga vad personen menar. Taltjnst ns p landstinget under kontorstid.

TeleTalTelefontjnst som Post- och telestyrelsen er-bjuder och som ger talstd under telefonsam-tal. TeleTal r avsedd fr personer som har nedsatt tal-, rst- och sprkfrmga och fr dem som vill kontakta ngon som anvnder tjnsten. TeleTalsamtal utmrks av att tre parter deltar i samtalet. Den tredje parten r en tolk som tolkar samtalet t en person med nedsatt sprkfrmga. TeleTal hjlper ven personer med ls- och skrivsvrigheter att skriva och lsa anteckningar vid telefonsam-tal. TeleTal kan ven ge minnesstd genom att pminna om vad som r viktigt att f sagt under ett samtal. TeleTal r kostnadsfritt och ns p 020-22 1144. Mer information: www.teletal.se.

TexttelefoniMed texttelefon skriver anvndaren istllet fr att tala. Texten visas hos mottagaren samti-digt som avsndaren skriver. Det r frmst dva, hrselskadade och personer med tal-svrigheter som anvnder texttelefon. Genospeciella telefoner med tangentbord fr man kontakt med varandra. Fr att personer som kommunicerar via texttelefon ska kunna kontakta fretag, myn-digheter och privatpersoner med vanlig tele-fon finns Texttelefonitjnsten. Frmedlings-tjnsten fr texttelefoni frmedlar ordagrant samtal mellan anvndare av vanliga telefoneoch texttelefoner. Telefonisten omformulerar tal till text och tvrtom. Frmedlingstjnst fr texttelefoni ns p telefonnummer 90 160 (frn texttelefon) eller90 165 (frn taltelefon). Det gr ven att n tjnsten via www.texttelefoni.se. Mer infor-mation: www.eniro118118.se, under menyn Tjnster.

Bildtelefoni En bildtelefon mjliggr kommunikation med teckensprk istllet fr tal. Tecknandet visas hos mottagaren samtidigt som avsndaren skriver eller tecknar. Mottagaren kan bryta in nr som helst i samtalet. 3G-telefonerna har gjort det enklare att kommunicera via tele-fon p teckensprk eftersom det gr att sam-tala genom rrlig bild via dessa mobiltelefoner.

Nationell frmedlingstjnst fr bildtelefoni r en tjnst som mjliggr kommunikation mellan dva/hrselskadade och hrande. Den erbjuder tv tjnster, frmedling och distans-tolkning. Frmedlingstjnsten frmedlar telefonsam-tal mellan anvndare av vanlig telefon och anvndare av bildtelefon/3G-telefon. Telefo-nisten omformulerar teckensprk till talad svenska och tvrtom. Distanstolkning kan anvndas d en person som talar teckensprk behver en tolk. Det kan till exempel vara i en affr, p besk i banken eller vid ett myndighetsbesk. D kan personen som tecknar ringa bildtelefonitjns-ten via en bildtelefon/3G-telefon och be tolken verstta till mottagaren. Frmedlingstjnsten fr bildtelefoni ns p 020-28 00 20 (via taltelefon). Frn bildtelefon ns frmedlingstjnsten via ISDN:020 28 00 10 eller SIP:tolk@tolk.sip.nu. Mer information: www.bildtelefoni.net.

Totalkonversation Med totalkonversation r det mjligt att anvnda tal, skriven text och teckensprk samtidigt. Det betyder att man kan vlja ett kommunikationsstt som mottagaren frstr. Till exempel kan ett talat svar genom telefon-luren i samma gonblick lsas av frn lpparna p bildskrmen och kompletteringar kan gras med text. Med totalkonversation kan

kommunikationen mellan dva och hrande frbttras vsentligt. Med utrustning fr totalkonversation i datorn r det mjligt att genomfra samtal med alla fasta tal-, text och bildtelefoner, men givetvis med de begrnsningar som dessa kommunikationsstt har. Utrustning fr totalkonversation som fljer gllande standard kan erstta fast tal-, text- och bildtelefon med kad kvalitet som fljd. Det finns programvara och kompletterande utrustning som gr att datorer kan anvndas som texttelefon alternativt som utrustning fr totalkonversation.

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig

54 55

Det r inget krav att myndigheter ska ha en egen texttelefon eller bildtelefon. Myndigheter med mnga medborgarsamtal br dock p sikt frbttra kommunikationen genom totalkonversationslsningar. Ls mer om teknik och tjnster i faktarutan p fregende uppslag.

Talsvarssystem

Om talsvarssystem anvnds ska det fungera fr personer med funktionsnedsttning.

Drfr r det viktigt

att menyn begrnsas till ett litet antal val, max fyra

att personlig kontakt med telefonist grs till ett av valen i menyn

att vidarekoppling grs till telefonist om inget val grs inom en viss tid, cirka 15 sekunder

att texttelefonanvndare erbjuds samma service som personer som anvnder vanlig telefon.

5. Korrespondens och meddelanden Fr att s mnga mnniskor som mjligt ska kunna ha skriftlig korrespondens med myndigheten r det viktigt att det gr att kommunicera p flera olika stt.

Kontaktuppgifter och alternativa format

Personer med funktionsnedsttning ska kunna kommunicera med myndigheten via brev, fax och e-post.

Tillgnglig korrespondens frutstter

att myndigheten vid behov tar fram skrivelser och brevsvar i alternativa format

att postadress, telefonnummer, texttelefonnummer, faxnummer, och e-postadress anges nr adress- och kontaktuppgifter sprids i till exempel utgende skrivelser, brev och informationsmaterial

att e-postadress till varje bestmd typ av rende anges vid behov.

Blanketter

Blanketter ska kunna anvndas av personer med funktionsnedsttning.

Personer med funktionsnedsttning br s lngt mjligt sjlvstndigt kunna hantera blanketter, exempelvis anskningar och deklarationer via Internet. Frutsttningarna fr detta r

att std erbjuds till den som behver hjlp med att fylla i myndighetens blankett

att blanketter r logiskt uppbyggda och har ett enkelt och begripligt sprk

att blanketter r ifyllda s lngt det r mjligt (i de fall uppgifterna redan finns)

att formgivningen i tryckta blanketter r tydlig och kontrasten god

att blanketterna finns att tillg i alternativa format

att elektroniska blanketter fljer riktlinjerna i avsnittet om Webbplatser.

Handisam Riktlinjer fr att gra informationen tillgnglig 57

56

6. Mten och konferenser Det krvs kunskap om funktionedsttningar/funktionshinder fr att kunna erbjuda optimal service och ett bra bemtande. Konferenser och mten ska hllas i lokaler dit alla har tilltrde. Alla deltagare, svl frelsare som hrare, ska ha mjlighet att delta p lika villkor. Det gller bde mindre mten mellan ett ftal personer och vid stora konferenser.

Personalutbildning

P myndigheter som har direkt kontakt med medborgare ska utbildning ges om vad det innebr att personer med funktionsnedsttning har kontakt med myndigheten.

Arrangera till exempel en utbildning dr personer med egna erfarenheter av funktionsnedsttning medverkar.

Inbjudan, lokaler, mat och dokumentation

Konferenser och mten ska arrangeras s att personer med funktionsnedsttning kan medverka och delta.

Tillgngliga mten och konferenser frutstter

att det i inbjudan efterfrgas om det finns behov av teckensprkstolkning, syntolkning, teleslinga (eller annan anordning med motsvarande funktion), speciell kost samt dokumentation frn konferensen p alternativa format

att det tillhandahlls teckensprkstolkning, syntolkning, teleslinga samt speciell kost om behov och nskeml om detta finns

att konferensinbjudan innehller information om att deltagare br undvika parfym och andra doftande hygienartiklar

att konferenslokalerna, inklusive grupprum och pausrum, ska vara tillgngliga enligt de riktlinjer som finns fr lokaler (se Samlingssal och Mtesrum)

att det vid vernattning finns tillgngliga hotellrum

att programmet organiseras s att punkter lggs vid lmpliga tidpunkter ett riktvrde kan vara en paus var 45:e minut

att talare/frelsare informeras om att det r viktigt att tider hlls, att tala i mikrofon och att tala tydligt samt att det r viktigt att bilder beskrivs och att text p OH-bilder eller i PowerPoint-presentationer lses upp

att information ska kunna ges om exakt vad frtringen innehller, om sdan serveras

att dokumentation och information p alternativa format tillhandahlls vid samma tillflle som vrig dokumentation, om detta efterfrgats i anmlan.

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngligaHandisam58

59

L Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga Personer med funktionsnedsttning ska kunna beska en myndighet och bde ta del av och delta i verksamheten dr. Lokalerna ska ocks fungera som arbetsplats fr personer med funktionsnedsttning. Fr att detta ska vara mjligt mste svl lokalerna som inredningen och utrustningen vara tillgngliga och anvndbara. I detta avsnitt beskrivs krav och riktlinjer fr detta. Dessutom grs jmfrelser med bygglagstiftningen.

Bygglagstiftningens krav Myndigheter ska fungera som frebilder. Ingen ska utestngas frn myndighetens verksamhet. Detta motiverar att det stlls hgre krav p myndigheters lokaler publika lokaler och arbetslokaler n bygglagstiftningens minimikrav. Fr befintliga lokaler innebr detta mer lngtgende krav n de som kan stllas utifrn lagen om enkelt avhjlpta hinder.

ven fr nybyggnad stlls p ngra punkter hgre krav i riktlinjerna n i Boverkets Byggregler (BBR), till exempel nr det gller lutning p ramp, hissars storlek samt avstnd mellan parkeringsplats och entr. Krav stlls ocks p att samtliga entrer i en byggnad ska gras tillgngliga vid nybyggnad.

I faktarutor p de fljande sidorna finns utdrag frn Boverkets freskrifter och allmnna rd (BBR 2012, HIN 2 och ALM 2) samt i ngra fall frn Arbetsmiljverkets freskrifter och allmnna rd. Observera att detta r ett kortfattat utdrag som enbart tar upp det som bedmts som mest intressant ur tillgnglighetssynpunkt nr det gller myndigheters lokaler. Om inte annat anges r utdragen

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngligaHandisam60 61

Tillgngliga lokaler

Inredning och utrustning, sid 107 Manverdon och reglage, sid 110 Kontorsutrustning, sid 116 Sittplatser, bord, arbetsytor, sid 114

Uteplats, sid 90

Belysning, sid 92 Sktsel och rutiner, sid 119

Trappor, sid 102 Frflyttning, skerhet Ramper, sid 103 vid frflyttning, Hissar, sid 98 sid 73 och 94 Drrar, sid 104

Mtesrum, sid 88Samlingssalar, sid 86

Toaletter, sid 83Teleslinga, sid 115

Porttelefon, sid 114

Alternativ entr, sid 71

Luft, ljud, magnetiska flt, sid 76

Reception, sid 89Ksystem, sid 116

In genom entrn, sid 69

Skyltning, sid 92 Gngvgar, sid 95

Till entrn, sid 67

Ls mer p www.handisam.se

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga 63Handisam62

LAGAR OCH REGLER

Nybyggnad och ndringI bygglagstiftningen stlls krav p tillgnglig-het och anvndbarhet vid nybyggnad, ombygg-nad och annan ndring. Krav p tillgnglighet och anvndbarhet stlls ocks vid anlggning av tomt, allmn plats och omrden fr andra anlggningar n byggnader. Se PBL1 kap 8 och PBF2 kap 3. Tillmpningsfreskrifter och all-mnna rd finns i BBR3 och ALM4.

Befintlig miljFr befintliga lokaler dit allmnheten har till-trde och befintliga allmnna platser stlls re-troaktiva krav i PBL. Hinder mot tillgnglighet till eller anvndbarhet av lokalerna och plat-serna ska avhjlpas, om hindret med hnsyn till de praktiska och ekonomiska frutsttningarna r enkelt att avhjlpa. Tillmpningsfreskrifter och allmnna rd finns i HIN5.

I befintliga arbetslokaler kan krav p tgr-der stllas med std av arbetsmiljlagen6 allts

oavsett om ny- eller ombyggnad r aktuell el-ler inte. Tillmpningsfreskrifter och allmn-na rd finns i Arbetsmiljverkets freskrifter AFS7. Arbetsmiljverket kan utfrda frbud och gra frelgganden. Ett frbud innebr att vissa arbetsmoment inte fr utfras innan arbetsmiljn har ndrats enligt verkets anvis-ningar. Ett frelggande kan vara att arbetsgi-varen r tvungen att gra vissa ndringar eller bygga om ngot fr att frbttra arbetsmiljn, till exempel att frbttra ventilationen.

Enligt diskrimineringslagen8 r en arbetsgiva-re skyldig att ge en person med funktionsnedstt-ning liknande frutsttningar som andra. Detta kan innebra att skliga anpassningstgrder i den fysiska miljn mste gras.

Fr hgskolor kan p motsvarande stt krav p skliga tgrder i befintliga byggnader stllas med std av diskrimineringslagen.

1. PBL, Plan- och bygglagen (2010:900). 2. PBF, Plan- och byggfrordningen (2011:338).3. BBR, Boverkets Byggregler (BFS 2011:6) 4. ALM, Boverkets freskrifter och all-mnna rd om tillgnglighet och an-

vndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga p allmnna platser och inom omrden fr andra anlggningar n byggnader (BFS 2011:5). 5. HIN, Boverkets freskrifter och allmnna rd om avhjlpande av enkelt avhjlpta hinder till och i lokaler

dit allmnheten har tilltrde och p allmnna platser (BFS 2011:13). 6. Arbetsmiljlagen (1977:1160) och Arbetsmiljfrordningen (1977:1166). 7. Se exempelvis Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02). 8. Diskrimineringslagen (2008:567).

frn BBR nybyggnadskrav. Vid ndring br utgngspunkten vara att samma tillgnglighetskrav som vid nybyggnad ska stl-las p den ndrade delen. Men kraven fr tillgodoses p annat stt om motsvarande niv p tillgnglighet och anvndbarhet nd uppns. Avsteg frn kraven fr dessutom gras om det finns synnerliga skl med hnsyn till ndringens omfattning, byggnadens frutsttningar, varsamhetskravet och frvansk-ningsfrbudet. Kraven mste allts bestmmas utifrn den aktu-ella byggnadens kvalitet och brister och den specifika ndrings-situationen. Se ven BBR 3:5 som behandlar krav vid ndring av byggnader.

Tillgnglighet i befintliga byggnaderLokaler som ligger i ldre byggnader har ofta stora brister ur tillgnglighetssynpunkt samtidigt som de kan ha betydande arkitektoniska och kulturhistoriska vrden. Framfr allt i byggnadsminnesfrklarade fastigheter kan mjligheterna till omfattande ombyggnader vara begrnsade. Srskilda skyddsfreskrifter anger hur byggnaden inte fr ndras. Se vidare Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. samt Frord-ning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Fr ndringar som strider mot dessa freskrifter krvs srskild tillstndsprvning.

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) fr byggnader som r sr-skilt vrdefulla frn historisk, kulturhistorisk, miljmssig eller konstnrlig synpunkt inte frvanskas. Frvansknings-frbudet innebr dock inte frbud mot frndringar. Har man identifierat vilka egenskaper som ger byggnaden sitt vrde kan ofta ndringar genomfras utan att dessa vrden skadas.

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngligaHandisam64 65

I PBL stlls ven krav p varsamhet. Alla ndringar ska utfras varsamt och med hnsyn till tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljmssiga eller konstnrliga vrden. Detta krav ska inte tillmpas s att det hindrar tillgnglighetskrav att tillgodoses, dremot kan det pverka p vilket stt och p vilken niv kravet tillgodoses.

Nr det gller myndigheters lokaler ska den kravniv som anges i riktlinjerna alltid efterstrvas, men avsteg mste ibland accepteras med hnsyn till ovannmnda frvanskningsfrbud och varsamhetskrav. I det enskilda fallet mste alltid hnsyn tas till kulturhistoriska, miljmssiga och arkitektoniska vrden liksom byggnadstekniska frutsttningar och skerhetsaspekter, men i de allra flesta fall kan nd god tillgnglighet uppns. Det finns mnga exempel som visar att det r mjligt att tillvarata kulturhistoriska och arkitektoniska vrden i en befintlig byggnad samtidigt som den grs tillgnglig.

Om en myndighet har otillgngliga lokaler kan viss verksamhet, som till exempel mten, tillflligtvis frlggas utanfr de egna lokalerna. Lokalerna kan dessutom disponeras s att de mest tillgngliga delarna anvnds till verksamhet dr tillgngliga lokaler bedms som viktigast. Detta br dock endast vara ett alternativ p kort sikt, till exempel medan gllande hyresavtal lper ut.

Huvudprincipen r allts att i frsta hand gra de lokaler dr verksamheten bedrivs tillgngliga. Om detta inte r mjligt br myndigheten vervga att flytta verksamheten nr nuvarande hyresavtal gr ut. Samtidigt kan det finnas ett vrde i att viss statlig verksamhet r lokaliserad till fastigheter med hgt kulturhistoriskt vrde ven om det inte

r mjligt att gra hela byggnaden tillgnglig. Undantagsvis kan det till exempel accepteras att en mindre andel av kontorsrummen inte kan ns p grund av nivskillnad och drfr frblir otillgngliga ven p lngre sikt. Myndigheten har dock alltid ett ansvar fr att personer med funktionsnedsttning inte utestngs utan har mjlighet att svl beska som att arbeta p myndigheten.

Nr myndigheten byter lokaler ska mjligheten att leva upp

till riktlinjerna tas tillvara. Myndigheten ska vlja lokaler med god tillgnglighet eller se till att lokalerna tgrdas innan inflyttningen s att tillgngligheten blir god.

Praktisk tillmpning av riktlinjerna fr lokaler Riktlinjerna gller i frsta hand de lokaler som anvnds i myndighetens egen verksamhet men br ven tillmpas i de byggnader som myndigheten frvaltar eller har tillsyn ver.

Fr att frordningen ska anses vara uppfylld ska myndigheten verka fr att riktlinjerna fljs. En avvgning kan dock behva gras mot andra intressen som till exempel skerhetsintressen och arbetsmiljfrgor. Vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna kan ocks pverka hur riktlinjerna ska tillmpas.

I befintliga byggnader br hnsyn ocks tas till kulturhistoriska, miljmssiga och arkitektoniska vrden samt till byggnadstekniska frutsttningar. Som exempel kan nmnas att befintlig frgsttning med lgre kontrast, befintliga ytskikt, befintliga drrhandtag och ls kan accepteras om detta r en del av det kulturhistoriska vrdet och en ndring skulle innebra frvanskning. En bedmning i det enskilda fallet mste alltid gras.

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngligaHandisam66

67

I en del fall anges att ett lgre krav accepteras fr ett befintligt utfrande (till exempel mtt). Detta lgre krav verensstmmer med minimikravet som stlls enligt Boverkets Byggregler (BBR). Med detta menas att befintligt utfrande som uppfyller BBR:s minimikrav accepteras utan tgrd. Men om byggnaden byggs om, eller tgrd som berr den aktuella byggnadsdelen vidtas, ska kraven i riktlinjerna tillmpas s lngt detta r mjligt med hnsyn till kulturhistoriska, miljmssiga och arkitektoniska vrden samt till byggnadstekniska frutsttningar och skerhetsaspekter. Exempelvis en befintlig ramp med lutning 1:12 kan accepteras (uppfyller BBR:s minimikrav). Men om rampen byggs om eller en ny ramp anlggs ska enligt riktlinjerna lutningen inte verstiga 1:20 om detta r tekniskt mjligt.

Genom att utfra tillgnglighetstgrderna i samband med annat frndringsarbete kan ofta investeringskostnaderna snkas avsevrt. Exempelvis kan tillgnglighetsfrgorna samordnas med skerhetsfrgor och utrymningsfrgor. En konsekvent anvndning av passa-p-principen r ett annat effektivt stt att minska kostnaderna. I samband med omdisponering av lokalerna samt vid underhll och renovering ska man alltid passa p att frbttra tillgngligheten. Om en inventering inte gjorts tidigare ska alltid berrda utrymmen granskas ur tillgnglighetssynpunkt innan renoveringen pbrjas.

Att individuella anpassningstgrder vidtas nr behov uppkommer, till exempel om en person med funktionsnedsttning anstlls eller antas till en utbildning, ska endast ses som ett komplement. En plan fr hur den generella tillgngligheten ska frbttras och vilka tgrder som behver vidtas behvs alltid. En sdan tgrdsplan r ocks en frut

sttning fr att passa-p-principen ska fungera. Samtidigt r det viktigt att organisationen snabbt kan genomfra individuella anpassningar nr behov av sdana uppkommer.

Till hjlp finns Handisams checklista. Mer information finns p www.handisam.se.

P de fljande sidorna beskrivs krav och rekommendationer inom tre omrden:

Byggnad, sid 67-106. Inredning och utrustning, sid 107-119. Sktsel och rutiner, sid 119-122.

1. Byggnad Det ska vara mjligt fr personer med funktionsnedsttning att frflytta sig till, in i och inne i byggnaden samt att anvnda den. Kapitlet innehller ven kompletterande information fr utformning av vissa rum och av vissa detaljer i byggnaden eller i den nrmaste utemiljn.

Generellt: TILL ENTRN

Personer med funktionsnedsttning ska kunna frflytta sig fram till entrn.

Detta krav frutstter bland annat

att det finns en tillgnglig gngvg mellan entrerna till byggnaden och angringsplats, parkeringsplats, allmn gngvg och hllplats

http:www.handisam.se

Handisam Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga68

69

att det finns angringsplats samt tillrckligt antal reserverade parkeringsplatser fr beskare med funktionsnedsttning (helst inom 10 m och hgst inom 25 m gngavstnd frn entrn)

att reserverade parkeringsplatser fr arbetstagare med funktionsnedsttning anordnas vid behov (helst inom 10 m och hgst inom 25 m gngavstnd frn entrn)

att platserna utformas s att de fungerar fr personer med funktionsnedsttning, det vill sga att de r tillrckligt breda (minst 3,6 m, tminstone ngon plats minst 5,0 m). De ska ven ha fast, jmn och halkfri belggning med lutning som inte verstiger 1:50 i lngs- eller sidled

att det r mjligt att sitta inom synhll fr taxi, frdtjnst med mera och samtidigt vara skyddad frn vder och vind

att skyltningen av angringsplats och av parkeringsplats som r reserverad fr personer med funktionsnedsttning r tydlig.

Angringsplats och parkeringsplatser kan inte alltid anordnas p tomtmark. Myndigheten br d verka fr att kommunen anordnar angringsplats och reserverade parkeringsplatser fr personer med funktionsnedsttning p kommunal mark samt att gngvgar frn dessa fram till entrn grs tillgngliga.

VAD SGER BOVERKET?

Minst en tillgnglig och anvndbar gngvg ska finnas mellan tillgngliga entrer till byggnader och bland annat

angringsplatser fr bilar, parkeringsplatser,

friytor, samt allmnna gngvgar i anslutning till tomten.

En angringsplats fr bilar ska finnas och en parkeringsplats fr rrelsehindrade ska kunna anordnas inom 25 meters gngavstnd frn en tillgnglig entr till publika lokaler och arbetslokaler. Mark-belggningen p sdana angringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jmn och halkfri. Lutningen i lngs- och sidled br inte verstiga 1:50. (Enligt BBR 3:122).

P allmnna platser dr det finns parkeringsplatser fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd, ska minst en plats utformas s att den medger att rullstolen tas in frn sidan av ett fordon (enligt ALM). Bredden p en sdan plats br vara 5,0 m nr platsen inte r belgen intill en fri yta. Enligt HIN kan avsaknad av sdan plats ses som ett enkelt avhjlpt hinder.

Enligt BBR 3:512 ska nivskillnader vid huvudentrn verbryggas vid ndring av byggnad, svida det inte finns synnerliga skl fr avsteg, t ex att markfrhllandena inte medger tgrden, att tgrden innebr frvanskning, att tillgngligheten nd inte skulle frbttras, att byggnaden redan har en likvrdig och tillgnglig entr eller att tgrden skulle frsmra tillgngligheten i vrigt.

Generellt: IN GENOM ENTRN

Samtliga entrer ska kunna anvndas av personer med funktionsnedsttning.

Detta frutstter bland annat

att man kan ta sig in genom entrn utan att passera trappa eller trappsteg (vid nybyggnad br entrn vara utan nivskillnader)

att eventuell trappa, ramp eller hiss r utformad s att den fungerar s bra som mjligt fr personer med funktionsnedsttning

att ytan framfr entrdrren r jmn, halkfri och hrd, med max lutning 1:50 samt tillrckligt stor fr att rullstol ska kunna manvreras utan att komma fr nra nedtgende trappa (cirka 40-50 cm mellan manveryta och nedtgende trappa)

att anvisad plats fr rkare (om sdan finns) ligger minst 15 m frn entrn, r nbar fr personer som anvnder rullstol samt r placerad s att man inte behver passera platsen nr man tar sig fram till entrn

att vxter som kan innebra problem fr personer med allergi eller verknslighet inte planteras i nrheten av entrn

att entrdrren kan ppnas, passeras och stngas av personer med funktionsnedsttning (se vidare Drr)

att manverdon som exempelvis porttelefon, ringklocka,

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga 71Handisam70

kortlsare och portkodspanel r placerade och utformade s att de kan anvndas av personer med funktionsnedsttning (se vidare kapitlet Inredning och utrustning)

att utrymmet innanfr entrdrren (vindfnget) medger passage fr personer som anvnder rullstol

att entrn r utformad s att ven den som har nedsatt syn kan hitta fram till den och anvnda den p ett skert stt (se vidare Dagsljus och belysning, samt Skerhet vid fr-flyttning

att det finns en tydlig och vl placerad skylt som r synlig frn svl gngvg som krvg och som visar gatunummer och myndighetens namn (se vidare Skyltning).

VAD SGER BOVERKET?

Huvudentrer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska placeras och utformas s att de r tillgngliga och anvndbara. ven vriga entrer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska vara tillgngliga och anvnd-bara om det behvs fr att uppfylla kraven p tillgnglighet och anvndbarhet. Tillgngliga entrer ska vara ltta att upptcka. Fr att en entr ska vara ltt att upptcka br den vara kon-

trastmarkerad och vl belyst (enligt BBR 3:132).

Hinder i form av mindre nivskillnader, tunga drrar, felaktigt placerade och utformade ma-nverdon, bristande kontrastmarkering och varningsmarkering, bristande skyltning, bris-tande eller blndande belysning samt brist p och bristande utformning av balansstd kan enligt HIN vara enkelt avhjlpta hinder.

Om inte huvudentrn kan anvndas ska den entr som kan anvndas erbjuda likvrdiga entrfrhllanden.

Detta krav frutstter att den alternativa entrn

r tydligt skyltad, bland annat med vgvisningsskylt frn huvudentrn och frn angrings- och parkeringsplatser

om mjligt ligger nra och vl synlig frn huvudentrn

mynnar ut i samma entrhall som huvudentrn eller t-minstone leder dit s direkt som mjligt

uppfyller samma krav p vlkomnande och estetisk utform-ning som huvudentrn

r ppen p samma tider som huvudentrn och kan anvndas utan att personal tillkallas, alternativt r frsedd med video-porttelefon till en bemannad reception.

Utgngspunkten ska alltid vara att alla entrer till byggna-den ska vara tillgngliga. I befintliga byggnader kan dock accepteras att alla entrer inte r tillgngliga. Det viktigaste r att huvudentrn r tillgnglig. Om inte huvudentrn kan gras tillgnglig br man utreda mjligheten att flytta huvud-entrn till en annan entr som kan gras tillgnglig.

I kulturhistoriskt vrdefulla byggnader, dr det inte bedms som mjligt att gra huvudentrn tillgnglig och inte heller att flytta huvudentrn, kan en alternativ entr accepteras. En frutsttning r att den uppfyller de krav som preciseras fr sdan entr.

ven om huvudentrn inte kan anvndas av personer som anvnder rullstol br den vara utformad s att den fungerar vl exempelvis fr personer med nedsatt syn.

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga 73Handisam72

Generellt: INNE I BYGGNADEN

Alla rum och delar av rum ska ltt kunna ns och anvn-das av personer med nedsatt rrelsefrmga.

Detta krav frutstter bland annat

att man kan frflytta sig till alla rum och inne i alla rum utan att passera trappor eller trappsteg

att eventuell trappa, ramp eller hiss r utformad s att den fungerar s bra som mjligt fr personer med funktionsned-sttning (se ven Hiss, Trappa och Ramp)

att det r mjligt att vnda med rullstol i samtliga rum, even-tuellt efter ommblering (dimensionerande vndmtt fr be-dmning av tillgnglighet r en cirkel med diametern 1,50 m)

att korridorer och andra frflyttningsvgar medger bekvm

passage och mjlighet att vnda med rullstol, det vill sga har bredden minst 1,5 m (befintlig bredd 1,3 m, vilket mot-svarar minimikravet i BBR, accepteras)

att kortare passager, till exempel mellan pelare och vgg, medger bekvm passage, det vill sga har bredden minst 0,9 m (befintlig bredd 0,8 m, vilket motsvarar minimikravet i BBR, accepteras)

att golven r fasta, utan kanter och ojmnheter samt inte hala

att drrar kan ppnas, passeras och stngas av person som anvnder rullstol eller rollator (se vidare Drr)

att det r mjligt att frflytta sig skert, till exempel mste det finnas skerhetszon (cirka 40-50 cm bred) mellan utrymme som behvs fr manvrering av rullstol och nedt-gende trappa.

v

Betrffande inredning och utrustning samt manverdon, se vidare kapitlet Inredning och utrustning.

Samlingslokaler behver inte till alla delar kunna ns av personer i rullstol, se vidare Samlingssal.

VAD SGER BOVERKET?

Enligt BBR 3:142 ska entrer och kommunika-tionsutrymmen vara tillgngliga och anvndbara fr personer med nedsatt rrelsefrmga och dr det r mjligt, utformas utan nivskillnader. De ska ha tillrckligt manverutrymme fr rullstol och utformas s att personer som anvnder rull-stol kan frflytta sig utan hjlp.

Dr nivskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjmnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa.

Ett kommunikationsutrymme br ha en fri bredd p minst 1,30 meter, id begrnsade hinder, t.ex. pelare, ha en

fri bredd p minst 0,80 meter, samt

i publika lokaler srskiljas frn mblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material.

Enligt BBR 3:1421 ska gngytor i entr- och kom-munikationsutrymmen vara fasta och jmna.

Dimensionerande vndmtt som r lmpliga vid bedmning av tillgngligheten och anvndbarhe-ten r en cirkel med diametern 1,50 meter (enligt BBR 3:112).

Enligt HIN kan mindre nivskillnader, tunga drrar, felaktigt placerade och utformade man-verdon samt brist p och bristande utformning av balansstd vara enkelt avhjlpta hinder.

Personer med nedsatt orienteringsfrmga ska kunna fr-flytta sig sjlvstndigt och skert till alla rum och delar av rum och kunna anvnda dessa.

Mjlighet till sjlvstndig frflyttning fram till strategiska punkter som receptionen och hiss r viktigast. Utformningen br ven underltta sjlvstndig frflyttning i byggnaden som helhet fr personer som ofta anvnder byggnaden och som drfr har lokalknnedom.

Riktlinjer fr att gra lokalerna tillgngliga 75Handisam74

Fr personer som har starkt nedsatt syn r det mycket svrt att frflytta sig sjlvstndigt i en oknd byggnad vid frsta besket. Mjlighet till personlig ledsagning kan drfr vara ndvndig.

Sjlvstndig frflyttning fr personer med nedsatt orientringsfrmga kan underlttas p olika stt. Som regel behvs flera olika faktorer som samverkar, exempelvis

e--

att planlsningen r verblickbar, enkel och logisk

att byggnadsdelar och inredningsdetaljer, som det r viktigt att hitta fram till, r enhetligt och konsekvent placerade

att rummens form och begrnsningar framtrder tydligt, exempelvis genom

att vggar kontrasterar mot golv, sockel eller fris i golvet

att inredning kontrasterar mot bakgrund

att fljande normalt undviks: hg glansfaktor/blanka frger och blanka material som kan ge besvrande reflexer, golv med igonfallande mn