RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier

Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings länMaria Rundgren, Landstinget i Kalmar länAnna Kullberg, Landstinget i ÖstergötlandJolanda van Vliet, Landstinget i Östergötland

Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillstånd hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun.

Det handlar också om de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika,

personer med kort resp. lång utbildning.

Vad är folkhälsa?

”En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan

bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt

fördelad som möjligt.”

Individens hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom och

handikapp (WHO, 1946).

Det handlar om människan i sitt sammanhang, vilka förutsättningar individen har för uppnå sitt välbefinnande

Individens egen bedömning* Mår bra Mår ej bra

Frisk Medicinsk

bedömning

Sjuk

Blir lättare sjuk

Blir lättare frisk

Vad är hälsa?

* Mäts med PROM (Patient Reported Outcome Measurements)

Vad gör hälso- och sjukvården?

Hälsofrämjande insatser =Att främja och förbättra individens egen upplevda hälsa och

hälsorelaterad livskvalitet. En process som ger patienter möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.

DefinitionerSjukdomsförebyggande eller sjukdomspreventiva insatser:

Att förhindra att sjukdom utvecklas.Specifik för varje sjukdom. Levnadsvanor är gemensamma

risk/friskfaktorer. - Primär prevention: förhindra insjuknande

- Sekundär prevention: förhindra återinsjuknande/komplikationer

Regionalt folkhälsoprogram ”Hälsa Hela Livet”

Varför en folkhälsoatlas?

• Ge en geografisk bild av folkhälsan.• Underlag för diskussion hos befolkning, beslutsfattare

och profession.• Hälsotillstånd kan påverkas av

– Individens ansvar– Politiskt handlande– Hälso- och sjukvården

Folkhälsoatlas- fyra steg

1. Är det ett folkhälsoproblem?

– Kan vara för individen men inte nödvändigtvis för befolkningen. För att anses som folksjukdom ska den drabba mer än en procent av befolkningen.

2. Kan problemet förebyggas?

– Vilka preventiva åtgärder fungerar?

3. Vad gör hälso- och sjukvården?

– Preventivt arbete, tidig upptäckt (screening), behandling, palliativ vård.

4. Vad kan vi lära av varandra?

– Samarbete i regionen, riket och internationellt

Är det ett folkhälsoproblem?

Antal nya fall

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 20090

50

100

150

200

250

300

ÖstergötlandKalmarJönköping

Koloncancer, antal nya fall per år 2000 - 2009

Hur ser det ut i kommunerna?

Prognos

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100Å

lder

ssta

ndar

dise

rad

inci

dens

per

100

000

invå

nare

Koloncancer

Observerade data - MänPrognos - MänObserverade data - KvinnorPrognos - KvinnorSerie5Serie6

Kan problemet förebyggas?Riskfaktorer

Låga nivåer av D-vitaminFetmaDiabetes

Minskar risken:Intag av acetylsalicylsyra

(rekommenderas ej pga. andra risker)

Hormonbehandling (rekommenderas ej pga. andra risker)

Levnadsvanor– Fysisk inaktivitet– Rökning

• Ökad risk vid långvarig och mycken rökning

– Alkohol• Högt intag av alkohol har en

ökad risk

– Lågt intag av folsyra• Primärpreventivt skyddande

men ev. motsatt effekt vid sjukdom

– Lågt intag av kalcium/mjölkprodukter

– Högt intag av rött kött och processat kött

– Västerländsk kost

Förekomst av fetma i regionen (ÖJ Folkhälsa 2009)

0

2

4

6

8

10

12

14

Totalt Män Kvinnor

Riket

Jönköping

Kalmar

Östergötland

Fysiskaktiv

Uppnår rekFrukt/grönt

Riket 64,2 9,5Jönköping 63,9 8,0Kalmar 66,2 9,5Östergötland 65,0 8,5

Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten

Har medarbetare på er enhet, under de senaste tolv månaderna utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta

kontroll över sin hälsa och vara delaktig i vård och behandling?

Andel av verksamheterna som svarar ”ja” redovisas

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kalmar Östergötland Jönköping

A. Ja, för alla patienter

B. Ja, för vissapatienter/patientgrupper

C. Nej


Mäts patientens hälsorelaterade livskvalitet/självskattade hälsa, med hjälp av exempelvis SF-36, EQ-5D eller annat självskattningsinstrument?

Tas levnadsvanor upp i patientmöten?Andel av verksamheterna som svarar ”ja”


Erbjuds patienter stöd till förändring av levnadsvanor?Andel av verksamheterna som svarar ”ja”


Erbjuds tobaksavvänjning eller hänvisas patienter till tobaksavvänjare i samband med remittering/planering av operation?


Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten: specifika frågor vad gäller koloncancer

Hur ofta, enligt din uppfattning, tas övervikt upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till

övervikten?

05

101520253035404550

Kalmar

Jönköping

Östergötland


HFS - Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård

Ett lärande nätverk till stöd för ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården

Kvadrat = landsting, privata vårdorgCirkel = sjukhus, primärvårdsorg

Fokusområden 2012

Styr och ledningsperspektivetAvtal/ersättningIndikatorer Kollegial granskning

PatientperspektivetJämlik vårdLevnadsvanor (Tobak, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet)Health literacy *Hälsofrämjande förhållningssättPsykisk hälsaHälsofrämjande vårdmiljöPROM

BefolkningsperspektivetSkadepreventionJämlik hälsa

MedarbetarperspekivetHälsofrämjande arbetsplats

Landstinget i Jönköpings län

Inträdesprojekten genomförs - HFS länsövergripande

Medarbetare: Testa kriterier för en hälsofrämjande arbetsplats

Befolkning: Butiksvandringar för seniorer, levnadsvaneformulär etc.

Patient: Tobaksfri i samband med operation

Utvecklingsbehov

• Policy och handlingsplan

• Tydliggöra organisationsstrukturen

• Ekonomiska och personella förutsättningar

Landstinget i Östergötland

•Gick med som helt landsting 2005

•Gav ett landstingsövergripande perspektiv på hälsoorientering

•Processledare som lokala motorer

•Deltar i temagrupper för ökat lärande

•Kollegial granskning

•Regional samverkan

Landstinget i Kalmar län

• Samtliga tre sjukhus i länet är medlemmar i HFS-nätverket

• Länsövergripande arbetsgrupp• Processledare• Policy• Handlingsplan 2012• Gemensamma aktiviteter

64 % 2010

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

• Tobak

• Alkohol

• Otillräcklig fysisk aktivitet

• Ohälsosamma matvanor

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder

Levnadsvanor

• Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer

• Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes

• Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor

Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

• 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

• Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor

• Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna

• Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården • Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna?

• Dagligrökning 13%

• Riskabla alkoholvanor 14%

• Otillräcklig fysisk aktivitet 35%

• Ohälsosamma matvanor 20%

Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet

Daglig rökning Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk

Riskbruk av alkohol Kraftigt förhöjd risk

Ohälsosamma matvanor Kraftigt förhöjd risk

Otillräcklig fysisk aktivitet Kraftigt förhöjd risk

Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk

Riktlinjernas rekommendationer

Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal

Tre nivåer:

• enkla råd

• rådgivande samtal

• kvalificerat rådgivande samtal

Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer

Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid

Riktlinjerna innehåller indikatorer

Målsättning:

• möjliggöra uppföljning • möjliggöra jämförelser • initiera förbättringar

på både lokal, regional och nationell nivå

Utmaningar

• Samtliga sjukvårdsförvaltningar• Samverkan• Dokumentation/uppföljning• Utbildning• Översyn av Hälsovalsuppdraget och ersättningen

Hälsolyftet Ett samlat grepp för en förbättrad hälsa i befolkningen

Nyttan med Hälsolyftet

• Hälsosamtal med hälsokurva ger evidensbaserade effekter på hälsan.

• Vi når fler i de befolkningsgrupper som vi behöver nå.

• Kan koppla samma personer som fått hälsosamtal till befolkningsdata och forskning.

• Ett breddinförande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.

Tack för uppmärksamheten!

Landstinget i Jönköpings län:

Jesper Ekberg [email protected]

Landstinget i Kalmar län:

Maria Rundgren [email protected]

Landstinget i Östergötland:

Anna Kullberg [email protected]

Jolanda van Vliet [email protected]

mailto:[email protected]




Documents

RMPG Hälsofrämjande strategier