Årsredovisning | 2014 · Mars AM inviger en ny scen för program där ... Utifrån visionen om kunskapsuppbyggnad har barn och unga, digitalisering samt jämställdhet och mångfald

Årsredovisning | 2014

Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2014

Sida 1 av 53

Året i sammandrag

Januari

På Armémuseum (AM) inleds programåret

med att Raoul Wallenbergpristagaren Siavosh Derakthi berättar om föreningen

Unga muslimer mot antisemitism.

Februari

AM bjuder på dramatiserade

sportlovsvisningar i 1800-talstappning.

Flygvapenmuseum (FVM) arrangerar en

Hodelldag i samband med utställningen Åke

Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär.

Mars

AM inviger en ny scen för program där

lunchföredragen Scen lunch äger rum.

AM deltar som huvudman i arrangeradet av

dubbelsymposiet When Sweden was ruled from the Ottoman Empire som äger rum i

Turkiet och Grekland.

April Påsklovsaktiviteter på temat Nörd på museet

väck museiråttan i dig arrangeras på FVM.

AM medverkar i Kulturnatt Stockholm och lockar 3 000 besökare till museet.

AM:s vandringsutställning Saker och ting

öppnar på Grodno State Museum of History and Archaeology i Grodno, Vitryssland.

Maj FVM och Medströms förlag ger ut boken

DC-3:an kalla krigets hemlighet.

Utställningen Lumpen från mönstring till muck invigs på FVM.

AM öppnar den första utställningen i serien

om första världskriget.

Juni

Utställningen Guldkorn invigs på FVM.

AM inleder ett samarbete med Fryshuset i

Stockholm under rubriken Kanonsommar.

Juli

Årets bästa besöksdag utan särskilt program

lockar 1 323 personer till FVM.

Succéserien Kalla krigets fordon, som producerats med stöd av SMHA-kansli, har

premiär i SVT på bästa sändningstid.

AM håller Pridevisningar under hela veckan.

Faran av att vara normal handlar om

sexualmoral och normer under stormaktstiden.

Augusti AM inviger den andra utställningen om

första världskriget.

FVM arrangerar en försvarspolitisk debatt med riksdagspolitiker.

September

FVM var så kallat regnbågshus och upplät lokal för en debatt om HBTQ-frågor.

FVM arrangerar sextiotalshelgen Back to the

60 .

SMHA-kansli arrangerar museikonferens för

museerna inom SMHA-nätverket på temat museipedagogik.

Oktober

Personal från AM håller föredrag om utställning av vapen och uniformer på

ICOMAM:s kongress i Moskva.

AM öppnar den omarbetade basutställningen Krig och fred 1900-talet.

November

FVM deltar med Merlinmotorn i en motorhistorisk show i Berwaldhallen.

AM och FVM medverkar i Arkivens dag, temat är Orosår.

FVM inviger utställningen Det stora kriget.

SMHA-kansli och Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar arrangerar

ett seminarium på temat att levandegöra det

militära kulturarvet.

December

Den restaurerade radarstationen PJ 21 förevisades vid en temakväll på FVM.

Under två nätter på AM spelar Sveriges

Television in sin barn- och ungdomssatsning En natt på museet.

Årets bästa besöksdag på AM, 3 045 besöker

museet i samband med nyårssaluten på Artillerigården.


Sida 2 av 53

Innehåll ÅRET I SAMMANDRAG ............................................................................................................................. 1

INNEHÅLL ..................................................................................................................................................... 2

1 ÖVERINTENDENTENS FÖRORD ........................................................................................................... 3

2 INLEDNING ............................................................................................................................................... 5

2.1 VERKSAMHETSUPPDRAGET ............................................................................................................................................................... 5 2.2 VERKSAMHETSÅRET 2014 ................................................................................................................................................................ 5 2.3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING PER VERKSAMHETSOMRÅDE ................................................................................................. 6 2.4 EKONOMISK ÖVERSIKT....................................................................................................................................................................... 7

3 VERKSAMHETSOMRÅDE BEVARANDE .............................................................................................. 9

3.1 ARMÉMUSEUM ................................................................................................................................................................................... 9 3.2 FLYGVAPENMUSEUM ...................................................................................................................................................................... 10 3.3 RESULTATBEDÖMNING ................................................................................................................................................................... 11

4 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRMEDLING .......................................................................................... 13

4.1 ARMÉMUSEUM ................................................................................................................................................................................ 13 4.2 FLYGVAPENMUSEUM ...................................................................................................................................................................... 14 4.3 RESULTATBEDÖMNING ................................................................................................................................................................... 16

5 VERKSAMHETSOMRÅDE KUNSKAPSUPPBYGGNAD ................................................................... 19

5.1 ARMÉMUSEUM ................................................................................................................................................................................ 19

5.2 FLYGVAPENMUSEUM ...................................................................................................................................................................... 20 5.3 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV .............................................................................................................................................. 20 5.4 RESULTATBEDÖMNING ................................................................................................................................................................... 20

6 VERKSAMHETSOMRÅDE STÖD ......................................................................................................... 22

6.1 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV .............................................................................................................................................. 22 6.2 RESULTATBEDÖMNING ................................................................................................................................................................... 23

7 VERKSAMHETSOMRÅDE TRADITIONSVÅRD ................................................................................. 25

7.1 RESULTATBEDÖMNING ................................................................................................................................................................... 25

8 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING .............................................................................................................. 27

8.1 SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER OCH AKTÖRER ........................................................................................................ 27 8.2 INTERNATIONELLT UTBYTE OCH SAMVERKAN............................................................................................................................. 29

8.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIV ...................................................................................................................... 32 8.4 BARN OCH UNGDOMAR ................................................................................................................................................................. 33 8.5 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING .......................................................................................... 34

8.6 LOKALKOSTNADER .......................................................................................................................................................................... 34

8.7 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET ..................................................................................................................................................... 35

9 ORGANISATION ..................................................................................................................................... 37

9.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ............................................................................................................................................................ 37 9.2 ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................................................... 38 9.3 VERKSAMHETSUTVECKLING ........................................................................................................................................................... 39

10 FINANSIELL REDOVISNING .............................................................................................................. 40

10.1 RESULTATRÄKNING ...................................................................................................................................................................... 40 10.2 BALANSRÄKNING .......................................................................................................................................................................... 41 10.3 ANSLAGSREDOVISNING ............................................................................................................................................................... 43 10.4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ...................................................................................................................................... 43 10.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER............................................................................................................... 52

INTYGANDE ................................................................................................................................................ 53


Sida 3 av 53

1 Överintendentens förord I oktober 2014 skickade den nytillträdde civilministern Ardalan Shekarabi ut ett pressmeddelande

med följande budskap: inspirerats av det som brukar

kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att Han skrev vidare att

regeringen ska påbörja ett arbete som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor och att tilliten till professionernas kunnande och yrkesetik ska stärkas.

Debatten om NPM tog ordentlig fart i februari för två år sedan då DN-skribenten Maciej Zaremba inledde sin uppmärksammade artikelserie om vården och de styrmodeller som han menade hade

styrt i diket och medfört en allvarlig undanträngning av kärnverksamheten. Han pekade på

konsekvenser som att svenska läkare endast använde 31 procent av sin arbetstid till att träffa patienter, lägst i Europa, och att det enbart inom Stockholms läns landsting fanns över 2 500 avtal

som prissätter läkarnas arbete enligt beställar-utförarmodellen. Gensvaret var stort och den första

artikeln i serien delades av 28 000 läsare.

Även den statliga kommittén Innovationsrådet behandlade styrningsfrågor i sitt slutbetänkande som kom i juni 2013:

Sveriges främsta tillgångar, tilliten. Vi anser därför att senare års utveckling mot minskad tillit och

mer kontroll är kontraproduktiv. Föreställningen att man i ettåriga cykler kan kontrollera, utvärdera och återrapportera sig fram till önskade resultat, i en allt mer komplex tillvaro och i frågor som tar

lång tid att förändra, leder fel. Backsp

Ett av förslagen från innovationsrådet var att riksdag och regering bör ompröva sina

ställningstaganden att inrätta särskilda myndigheter vars huvudsakliga uppgift är att kontrollera

andra myndigheter under regeringen. Ett annat var att onödiga pålagor på myndigheter i form av omfattande regelverk ses över.

Vår sektor tillhör inte de mest drabbade även om vi nog aldrig tidigare har mätt, dokumenterat

och återrapporterat eller tagit fram mer eller mindre obligatoriska handlingsplaner, riktlinjer och

policyer i den utsträckning som vi gör i dag. Jag kan i det sammanhanget känna en oro över att Museiutredningen, som bl. a. har i uppdrag att föreslå nationella mål för museipolitiken, kan

hamna i otakt med det förvaltningspolitiska omtag som nu aviserats från politiskt håll.

Från utredningens sida har nämligen diskuterats en styrmodell med både övergripande

samhällsmål och inriktningsmål som ska utvärderas med kvalitativa och kvantitativa indikatorer, fastställda av en utvärderande myndighet som också ska bedöma måluppfyllelsen. En sådan

modell skulle innebära en ny styr- och utvärderingsstruktur vid sidan av de redan existerande och

det känns inte som ett steg i rätt riktning.

Det är komplexa frågor och jag tror inte att det finns en enda styrmodell som passar all

förvaltning. Även framöver måste det finnas krav på återrapportering och utvärdering men jag hoppas att den framtida styrningen blir mer verksamhetsanpassad och diversifierad. Föreliggande

årsredovisning, eller snarare resultatredovisningsdelen av den, kan till viss del sägas vara ett

exempel på problematiken kring den nuvarande styrningen och återrapporteringen.

Jag tänker då i första hand på begreppet prestationer som enligt förordningskrav ska definieras och återredovisas avseende volym och kostnader. Detta krav gäller lika för alla myndigheter.

Dessvärre är det inte alltid så att det som är relevant att återrapportera sammanfaller med vad

som går att mäta avseende volym och kostnader. Här skulle jag t.ex. önska en mer verksamhetsanpassad styrning där mätbarhet inte ges företräde framför relevans.


Sida 4 av 53

Detta till trots så finns det ändå utrymme för oss att med egna ord redogöra för det gångna

verksamhetsåret och vi kan återigen konstatera att det har gått väldigt bra. Det mesta som vi föresatt oss har uppnåtts och mer därtill. Ett stort tack till SFHM:s oerhört kompetenta, flexibla och

lojala medarbetare för detta. Det vi kan återrapportera på de följande drygt 50 sidorna är deras

förtjänst.

Staffan Bengtsson

Överintendent


Sida 5 av 53

2 Inledning

2.1 Verksamhetsuppdraget Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndighetens verksamhet

regleras i förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer, i

förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter och i det årliga regleringsbrevet. I myndigheten ingår avdelningarna Armémuseum i Stockholm,

Flygvapenmuseum i Linköping, Sveriges militärhistoriska arvs kansli, Försvarets traditionsnämnd,

samt en myndighetsgemensam stabsfunktion för styrning och administrativa frågor med mera. Vägledande för genomförandet av verksamheten är den myndighetsövergripande vision som

fastställdes 2011:

SFHM ska vara Östersjöregionens ledande aktör för kunskapsgestaltning av försvarets roll i

samhällsutvecklingen.

2.2 Verksamhetsåret 2014 Utifrån visionen om kunskapsuppbyggnad har barn och unga, digitalisering samt jämställdhet och

mångfald varit myndighetsövergripande prioriteringar de senaste åren. Verksamhetsplanen 2014 har i huvudsak genomförts utan några större avvikelser. De två museerna har fokuserat på

förnyelse av utställningsverksamheten genom ett flertal tillfälliga utställningar, blandat annat Lumpen som baseras på ett forskningsarbete med personliga berättelser och 100-årsminnet av

första världskriget. Förnyelsen av Armémuseums basutställning har fortsatt, detta år med fokus på

1900-talets två världskrigshändelser. Målen om ett stort och ökat antal besökare på SFHM:s museer har uppfyllts.

Det internationella samarbetet har prioriterats främst genom arbete inom ramen för museiorganisationen ICOMAM, ett forskningsprojekt om Osmanska riket och

vandringsutställningen Saker och Ting. Museernas programverksamhet med föredrag och olika evenemang, har varit omfattande och uppskattad. Utöver bidragen som utbetalas till

nätverksmuseerna inom Statens Militärhistoriska arv har det direkta stödet fortsatt att utvecklas

mot mer riktade insatser kring pedagogik och marknadsföring.

Sammantaget har arbetsåret varit intensivt, en omfattande verksamhet genomförs med

förhållandevis få antal anställda. För att klara verksamhetsuppdraget har mängden resurser som avsätts för personal successivt utökats de senaste åren. Under 2014 har i första hand projekt- och

visstidsanställningar förstärkt personalstyrkan. Museibutikerna med krav på full kostnadstäckning

visar ett resultat som minskar det underliggande underskottet något och SFHM har totalt sett en ekonomi i balans. Det är dock alltmer tydligt hur verksamhetens förutsättningar påverkas av de

lägre omräkningarna av anslaget som inte kompenserar för ökade kostnader till följd av lönerevisioner, hyreshöjningar och behov av bättre lokaler för magasinering av samlingarna,

samtidigt med ökade krav och kostnader för bl.a. myndigheternas IT-systemstöd, e-handel m.m.

En ny jämställdhetsplan beslutades under 2014 och en satsning på arbetsmiljöfrågorna inom

myndigheten har inletts, bl.a. genom utbildning av chefer och erbjudande om hälsoundersökning.

Den arbetsmiljöenkät som genomfördes i slutet av året kommer att ligga till grund för fortsatt arbete 2015. Arbetet med digitalisering och elektroniskt bevarande av såväl samlingar som

dokumentarkiv har under året tagit steg framåt genom fortsatt prioritet åt registrering av


Sida 6 av 53

Flygvapenmuseums samlingar och båda museernas bildarkiv, underlag till Digisam och en strategi

för bevarande av elektroniska handlingar.

Resultatredovisningen är indelad i fem verksamhetsområden:

Bevarande

Förmedling

Kunskapsuppbyggnad

Stöd

Traditionsvård För varje verksamhetsområde redovisas verksamhetens resultat och prestationer i förhållande till

uppgifter och återrapporteringskrav enligt SFHM:s instruktion och regleringsbrev. Därefter gör

SFHM en bedömning av måluppfyllelsen som även innefattar kvalitetsaspekter. Enligt instruktionen ska SFHM i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och

barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. En kulturpolitisk prioritering som i enlighet med regleringsbrevet särskilt ska prägla SFHM:s verksamhet under

åren 2012 2014 är barn och ungas rätt till kultur. De tvärsektoriella aspekterna återspeglas i

redovisningen av de olika verksamhetsområdena och sammanfattas även i särskilda avsnitt. Viss information återkommer därför på flera ställen i resultatredovisningen.

I regleringsbrevet för 2014 anges att SFHM i sin resultatredovisning ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB),

definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat.

SFHM har under året fortsatt arbetet med att definiera och mäta kvalitet i verksamheten. I

årsredovisningen för 2013 redogjordes för hur myndigheten resonerat kring och i flera fall även definierat ett antal kriterier för kvalitet. Huvudfokus under 2014 har varit att utveckla

kvalitetsredovisningen dels genom att ta fram aspekter på kvalitet inom de verksamhetsområden

som saknat sådana och dels genom att ta ytterligare ett steg och definiera vad som är god kvalitet inom verksamhetsområdena Förmedling, Bevarande och Stöd. En del arbete kvarstår framför allt

vad gäller att ta fram kriterier för vad som ska anses vara god kvalitet inom verksamhetsområdet

Kunskapsuppbyggnad.

Redovisningen av de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat görs under respektive

verksamhetsområde för att på så sätt tydliggöra att kvalitet är en integrerad aspekt i resultatet.

2.3 Sammanfattande bedömning per verksamhetsområde För verksamhetsområde Bevarande är den sammanfattande bedömningen att SFHM fortfarande

har en del återstående arbete vad gäller förteckning och dokumentation av samlingarna. Tydliga

förbättringar har emellertid skett under året. Flygvapenmuseum har bland annat registrerat 5 203 nya poster och fortlöpande tillgängliggjort fler delar av föremålssamlingen på Digitalt museum. De

stickprovskontroller som SFHM genomfört av Armémuseums samling visar att 90 procent av föremålen i Armémuseums samling uppfyller kraven på korrekt information avseende placering.

SFHM gör därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat, i den del den avser

Armémuseums samling, är god.

För verksamhetsområde Förmedling är den sammanfattande bedömningen att

utställningsverksamheten, pedagogiken såväl som programverksamheten håller hög kvalitet. Det är glädjande att se de goda omdömen museerna och deras utställningar får av besökarna

samtidigt som det totala antalet besökare på museerna har ökat med 16 procent under året.

Dessutom var Flygvapenmuseum en av vinnarna av resewebbplatsen Tripadvisors utmärkelse . Flygvapenmuseum utsågs till fjärde bästa museum i Sverige efter

Vasamuseet, Skansen och Fotografiska.


Sida 7 av 53

För verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad är den sammanfattande bedömningen att

verksamheten varit framgångsrik. Det har varit ett händelserikt år med bland annat 31 publicerade artiklar av egen personal, sju utgivna publikationer och tre anordnade seminarier. SFHM har varit

medarrangör av två symposier i Grekland och Turkiet samt i Stockholm på temat när Sverige

styrdes från Osmanska riket. Tillsammans med bland annat Stockholms universitet har SFHM publicerat en handbok till historiska studier av materiell kultur.

För verksamhetsområde Stöd är den sammanfattande bedömningen att resultatet av

myndighetens stödjande verksamhet är mycket gott. Under 2014 har SMHA-kansli fortsatt att

prioritera det riktade stödet vilket gjort det möjligt sätta de museirelaterade frågorna i fokus. Kansliet ser en tydlig koppling mellan det riktade stödet och de projektbidragsansökningar som

inkommer. Att kombinera det riktade stödet med bidragsgivning har visat sig vara ett

framgångsrikt sätt att påverka museerna i önskvärd riktning och att kvalitetssäkra deras verksamheter.

2.4 Ekonomisk översikt

(tkr) 2010 2011 2012 2013 2014

Verksamhetens finansiering

Anslag 90 052 87 921 89 353 91 193 92 306

Avgifter m.m. 13 763 19 701 19 334 20 033 21 133

Bidrag 3 084 3 590 5 104 3 783 3 185

Finansiella intäkter 278 78 200 117 61

Summa 107 177 111 290 113 991 115 126 116 685

Kostnader per verksamhetsområde

Bevarande 22 619 25 666 22 758 20 162 26 166

Förmedling 70 992 65 373 67 669 73 121 68 909

Kunskapsuppbyggnad 6 032 9 254 12 686 10 958 13 677

Stöd 9 000 10 587 10 270 9 375 8 843

Traditionsvård 216 205 217 167 292

Summa 108 859 111 085 113 600 113 784 117 887

Över-/underskott (kapitalförändring) -1 681 404 389 1 343 -1 202

Transfereringar

Sveriges militärhistoriska arv 17 517 17 857 17 456 17 650 18 215

SFHM:s verksamhet finansieras huvudsakligen av anslag vilket under de tre senaste åren har

utgjort cirka 79 procent av intäkterna. Övriga intäkter (avgifter och bidrag m.m.) bidrar i allt

väsentligt till den samlade finansieringen, varför intäkterna inte redovisas uppdelat på verksamhetsområden.

Andelen avgifter och andra ersättningar m.m. har ökat, från 13 procent 2010 till 18 procent 2014, till följd av den externa finansiering som tillkom i samband med Flygvapenmuseum nyöppning

2010. Bidragsintäkter, som till största delen är utomstatliga, har under perioden, utgjort cirka 3-4

procent av de totala intäkterna. De statliga bidrag som beslutas och utbetalas av SFHM till de museer som ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv uppgår i genomsnitt till totalt 17,7


Sida 8 av 53

miljoner kronor per år under perioden 2010-2014. I jämförelse med 2013 ökade de totala

bidragsutbetalningarna med cirka 0,6 miljoner kronor till totalt 18,2 miljoner kronor för 2014.

Verksamhetskostnaderna uppgår 2014 till totalt 117,9 miljoner kronor. Merparten av kostnaderna,

58 procent, avsåg verksamhetsområde Förmedling, dvs. den publika delen av museerna

verksamhet med all utställningsverksamhet, olika pedagogiska verksamheter, konferensverksamhet m.m. I jämförelse med 2013 (64 procent) blev utfallet lägre 2014 trots

satsningar på både tillfälliga utställningar och basutställningar, totalt 68,9 miljoner kronor.

Av de totala kostnaderna avsattes 22 procent för verksamhetsområde Bevarande, en ökning

jämfört med 2013 (18 procent 2013) som bland annat återspeglar prioriteringen av föremålsregistrering på Flygvapenmuseum. Resursanvändningen för verksamhetsområde

Kunskapsuppbyggnad utgjorde 12 procent av de totala kostnaderna, ett något högre utfall än

tidigare år (10 procent 2013), vilket främst beror på genomförandet av flera forskningsprojekt. Kostnaderna för verksamhetsområde Stöd har minskat något i kronor jämfört med 2013 men

utgör oförändrat 8 procent av de totala kostnaderna.1

SFHM:s verksamhetskostnader består till största delen av s.k. fasta kostnader. Lokalkostnaderna

(34 procent) innefattar hyror m.m. för Armémuseums och Flygvapenmuseums museibyggnader, kontorslokaler och magasin för förvaring av museiföremål. Personalkostnaderna (38 procent) har

ökat med en procentenhet jämfört med 2013 och motsvarar 73 årsarbetskrafter 2014 (70

årsarbetskrafter 2013).

Övriga driftskostnader som viss utsträckning kan ses som mer rörliga och därmed mer

påverkbara, avser IT och telefoni, ekonomi- och personaladministration inklusive tjänster från Statens servicecenter samt kostnader direkt kopplade till genomförandet av olika aktiviteter och

projekt inom de tre verksamhetsområdena Bevarande, Förmedling och Kunskapsförmedling. I

jämförelse med 2013 har dessa ökat med en procentenhet till totalt 23 procent av verksamhets-kostnaderna. Kostnaderna för avskrivningar är oförändrade mellan åren och motsvarade 6 procent

av de totala verksamhetskostnaderna 2014. De finansiella kostnaderna är förhållandevis små (0 procent i diagram) och har minskat ytterligare under 2014 till följd lägre räntekostnader. Upptagna

lån i Riksgälden uppgick till 21,4 miljoner kronor per den 31 december 2014.

Verksamhetens kostnader 2014

38%

34%

23%

0%

6%Personal

Lokaler

Övriga

driftskostnader

Finansiella

kostnader

Avskrivningar o

nedskrivningar

1 Fördelningen av kostnader per verksamhetsområde och prestation har för 2014 baserats på en mer precis

fördelning av tid, för respektive medarbetare istället för per avdelning, vilket kan påverka jämförelsen med tidigare års utfall.


Sida 9 av 53

3 Verksamhetsområde Bevarande

Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Bevarande

SFHM ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som

har anförtrotts myndigheten.

3.1 Armémuseum Vård och förvaring

Den systematiska tillsynen av samlingarna i magasinen har pågått som planerat hela året. Armémuseum har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för långsiktig pedagogiskt förvaring

av äldre vapen.

Konservering och vård har skett i samband med att föremål ska ställas ut i egna utställningar,

lånas ut till andra museer samt i överensstämmelse med den särskilda vårdplan som finns för museets mest sköra samling, fanorna. Det har inneburit att cirka 1 280 föremål har fått vård under

året i samband med arbetet i den nya basutställningen Krig och fred 1900-talet. Vad gäller

fanorna har de största insatserna gällt konservering av sex fanor som har lånats ut till Norge i samband med Grunnlovsjubileet 2014 samt att arbetet med att revidera vårdplanen för fanorna har

påbörjats. Under året har även de eldrör på Artillerigården som är i störst behov av vård

konserverats.

Förutom huvudmagasinet har Armémuseum distansmagasin för stora föremål. De sköts av tre rustmästare placerade i Strängnäs, Halmstad och Kristianstad. Under året har bland annat arbete

påbörjats med omhändertagande av stora föremål.

Armémuseum har påbörjat arbetet med att utveckla en mätmetod för textila färger och hur de

förändras. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har ett mätprojekt av de franska rockarna i

Tyghuset genomförts. Under året har Armémuseum genomfört regelbundna skadedjurskontroller i magasin och utställningslokaler.

Armémuseums samlingar tilldrar sig ett stort intresse från museer och institutioner både i Sverige och utomlands. Under 2014 har 1 301 föremål deponerats och lånats ut, bl.a. till Fredrikstad och

Fredriksten i Norge, till Hangö i Finland och till Karlsborg. Under året har även utlån till Hallands kulturhistoriska museum förberetts.

Registerhantering Under året har Armémuseum fortsatt arbetet med att rensa dubbletter och komplettera poster

med information och bilder i samlingsdatabasen Primus. Bland annat har 164 föremål som tidigare

saknat förvaringskod fått placering i Primus och 410 föremål som tidigare saknat bild fotograferats och tillgängliggjorts på sökportalen Digitalt museum.

Genom Digitalt museum är Armémuseums samlingar tillgängliga för allmänheten och underlättar

för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Kollegor och

forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Under året har ett stort antal frågor och kommentarer kommit till museet via

Digitalt museum.

Samlingarnas tillgänglighet på Digitalt museum har hög prioritet inom Armémuseum.

Tillgängligheten till föremålen ökar i takt med att uppgifter läggs in i registret samtidigt som

museet får en god överblick över samlingarna vilket också underlättar det kontinuerliga arbetet med att dokumentera och vetenskapligt studera föremålen.


Sida 10 av 53

Under året har även en så kallad webbutställning publicerats på Digitalt museum.

Webbutställningen gör det möjligt för besökare att studera de föremål som ingår i utställningen

Lumpen från mönstring till muck som öppnade på Flygvapenmuseum i maj.

För att förbättra tillgängligheten har Armémuseum även upprättat en struktur för

myndighetsgemensamt användande av ämnesord i Kulturnav. Kulturnav är en webbaserad plattform för att skapa, förvalta och distribuera gemensam öppen terminologi och auktoriteter

med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. Detta arbete kommer att underlätta sökandet i Primus såväl internt som för besökare på Digitalt museum.

Under 2014 har Armémuseums samlingar kompletterats med två nyförvärv, bland annat genom ett insamlingsprojekt gällande avvecklingen av svenska styrkan i Afghanistan.

3.2 Flygvapenmuseum Vård och förvaring

Flygvapenmuseum har under året fortsatt arbetet med att uppordna föremålen i museets magasin och separera reservdelssamlingen från föremålssamlingen. Arbetet beräknas vara färdigt på fem

års sikt och syftet är dels att skapa fria ytor i Flygvapenmuseums huvudmagasin, dels att öka

statusen på föremålssamlingen.

Flygvapenmuseum har utfört regelbundna vårdinsatser på museets utställda flygplan och fem

vård- och åtgärdsplaner för flygplan i basutställningen har upprättats.

Flygvapenmuseums samarbete med olika volontärgrupper för att restaurera flygplan och fordon i

museets samling har fortsatt under 2014. Svensk Flyghistorisk Förenings arbetsgrupp på Tullinge har arbetat med restaurering av flygbåten Macchi M.7 och Östergötlands Flyghistoriska Sällskaps

(ÖFS) med Saab B 18B, TP 83 Pembroke och fullskalemodellen av S 16 Caproni.

Den så kallade Fordonsgruppen har arbetat med att iordningställa den fordonsbaserade

radarstationen PJ-21. Indikatorvagnen och spaningsradarn till stationen visades vid en programpunkt i december 2014. Projektet har varit ett samarbete med först Teleseum och senare

med ÖFS.

Flygvapenmuseum bedriver en omfattande stödverksamhet, i form av rådgivning och utlån av

föremål, till övriga flygmuseer runt om i landet. Genom depositionsverksamheten till lokala museer ute i landet sprids kunskap om föremålen, vilket bidrar till att locka en större publik. Dessutom är

det positivt för Flygvapenmuseum då många flygplan av utrymmesskäl inte kan visas i museets

lokaler och det råder brist på utrymme i magasinen. Under 2014 har 183 föremål lånats ut och nämnas kan flygplan SK 15 Klemm till Jämtlands Flyg- och Lottamuseum i Optand. Totalt har

Flygvapenmuseum 4 791 föremål utlånade.

Registerhantering

Flygvapenmuseum har under året fortsatt med att inventera och registrera museets

föremålssamling i samlingsdatabasen Primus. Antalet registrerade föremål i Primus utökades under 2014 med 5 203 föremålsregistreringar och sammanlagt har 42 257 föremålsobjekt

registrerats.

Arbetet med att inventera, vårda och registrera museets fotosamling i samlingsdatabasen Primus

har fortsatt enligt plan. Antalet fotoposter i Primus utökades under 2014 med 508 styckenummer och 802 poster har kompletterats och uppdaterats. Sammanlagt har 2 255 fotoposter registrerats.


Sida 11 av 53

Sedan hösten 2013 är delar av Flygvapenmuseums samlingar tillgängliga för allmänheten på

Digitalt museum, vilket underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets

samlingar som källmaterial. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Vid utgången av 2014 hade sammanlagt 7 811

föremål och 1 510 fotoposter i museets samling tillgängliggjorts på Digitalt museum. Målet är att

tillgängliggöra hela samlingen.

Under 2014 kompletterades Flygvapenmuseums samlingar med 129 nyförvärv, bland annat förvärvades UAV 01 Ugglan nummer 109.

3.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Bevarande använder sig SFHM av en självutvärderingsmodell där

bedömningsgrunden för god kvalitet innebär att de samlingar som anförtrotts myndigheten är i

ordning och reda, det vill säga att det finns en god organisation och fastställda processer vad gäller föremålssamlingarna och hantering av föremålen. Modellen bygger på tre aspekter:

Vård. Att föremålen i samlingarna får den vård de behöver, att de förvaras på rätt sätt och i

rätt klimat.

Förteckning. Att dokumentationen av föremålen är korrekt, fackmannamässig och lättillgänglig.

Nyförvärv. Att det finns en aktiv strategi och en policy för hur nyförvärv av föremål ska kunna berika samlingarna.

Vad gäller den första aspekten pågår arbetet med att ta fram definition på vad som bedöms vara

god kvalitet och hur detta ska kunna mätas. En definition som diskuterats är att ta fram statistik på hur stor andel av föremålen som vårdats under året. Ett annat sätt är att utöka

stickprovskontrollerna (se nedan) så att även vård och förvaring kontrolleras på ett antal

slumpmässigt utvalda föremål.

Även om någon tydlig definition ännu inte tagits fram bedömer SFHM att Armémuseums och

Flygvapenmuseums samlingar i stort får den vård och förvaring som krävs. Genom systematiskt skadedjursarbete och kontroller samt långsiktiga satsningar på bra förvaring säkerställs kvaliteten

trots en relativt liten bemanning på samlingssidan. Ett undantag är vården och förvaringen av

vissa flygplan på Flygvapenmuseum. Den konstanta magasinsbristen och ständiga omflyttningsinsatser har medfört att vissa vårdinsatser eftersätts och fortfarande måste några av

flygplanen förvaras utomhus.

Bedömningen av den första aspekten är därför att den är god avseende Armémuseums samling

men att SFHM fortsatt behöver prioritera registrering och digitaliseringen av föremålen i Flygvapenmuseums samling under 2015.

Vad gäller den andra aspekten har SFHM under året inlett arbetet med att genomföra stickprovskontroller av Armémuseums och Flygvapenmuseums samlingar. Mått på god kvalitet har

inledningsvis bedömts vara att minst 90 procent av föremålen ska vara försedda med korrekt

information avseende placering. Diskussioner har förts att även inkludera korrekt information avseende objektbeskrivning i kvalitetsmåttet. Under 2014 har stickprovskontroller genomförts av

föremålen i Armémuseums samling. Resultatet av stickprovskontrollerna visar att 90 procent av föremålen uppfyller kraven på korrekt information avseende placering. SFHM gör därför

bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat, i den del den avser Armémuseums

samling, är god.


Sida 12 av 53

Vad gäller kravet på tillgänglighet har SFHM prioriterat digitaliseringsarbetet. De flesta föremålen i

Armémuseums samling finns avbildade och beskrivna på Digitalt museum som är tillgängligt i

hela världen. Vid utgången av 2014 hade sammanlagt 89 928 föremål och 2 027 fotoposter i myndighetens samlingar tillgängliggjorts på Digitalt museum.

Under året har även 15 710 poster med uniformsanknytning i Armémuseums samling blivit tillgängliga på Europeana Fashion som är en är en portal knuten till den stora webbplatsen

Europeana. I projektet har tjugo av Europas främsta modearkiv och museer deltagit med målet att till 2015 tillgängliggöra över 700 000 moderelaterade digitala objekt på portalen

www.europeanafashion.eu. Armémuseum har deltagit i samarbete med Nordiska museet.

Under 2014 har ett urval av myndighetens kontrollerade vokabulärer (Ämnesord och

Klassifikation) länkats upp mot Getty Museums etablerade standard Art & Architecture Thesaurus

(ATT) och tillgängliggjorts som länkade öppna data genom Kulturnav. Detta ökar samlingarnas användbarhet såväl inom myndigheten som för besökare på Digitalt museum.

Tredje aspekten nyförvärv, bedömer SFHM som inte helt tillfredsställande. På grund av Försvarsmaktens omstrukturering har Armémuseum och Flygvapenmuseum erbjudits föremål i en

mycket stor omfattning. Museerna måste aktivt arbeta för att vara insamlande institutioner och inte mottagare som väljer föremål från listor. Arbetet med ta fram en ny insamlingsstrategi som

vilar på vetenskaplig grund har inte kunnat påbörjas under året men är en prioriterad fråga för

2015. Volymer avseende prestationer inom Bevarande

Prestationer 2014 2013 2012

Vård och förvaring

Antal föremål, totalt 107 885* 113 781 313 889

Antal föremål som har fått vård/översyn under året 856 1 494 814

Antal depositioner och utlån 7 836 7 507 6 270

Antal depositioner och utlån under året 1 484 1 400 334

Registerhantering

Antal dataregistrerade föremål 150 142** 150 835 139 448

Antal föremål i Digitalt museum 89 928 85 029 81 027

Antal fotografier i Digitalt museum*** 2 027 - -

Antal besök på Digitalt museum**** 680 201 499 004 281 545

Antal nyförvärv av föremål under året 131 245 122

*Den redovisade volymen för 2013 och 2014 inkluderar inte Flygvapenmuseums föremål. Föremålsbeståndet har uppskattats till cirka 100 000 föremål. Åtskilliga dubblettposter i samlingsdatabasen Primus har rensats

bort under året och gallrade föremål redovisas inte.

**Minskning av antalet dataregistrerade föremål beror på att gallrade föremål inte längre redovisas. ***Antal fotografier har inte redovisats tidigare. Därför saknas jämförelsesiffror.

****Siffran avser det totala antalet besök på webbplatsen Digitalt museum.

Kostnader avseende prestationer inom Bevarande (tkr)


Vård och förvaring 17 269 15 182 20 722

Registerhantering 6 901 2 980 1 701

Summa 24 170 18 162 22 423

http://www.europeanafashion.eu/


Sida 13 av 53

4 Verksamhetsområde Förmedling

4.1 Armémuseum Utställningar Armémuseum visade under 2014 fem tillfälliga utställningar. Med anledning av 100-årsminnet av

första världskrigets utbrott har Armémuseum i samarbete med bland annat Österrikes

utrikesministerium, Legermuseum i Delft , Nederländerna och Serbiens historiska museum i Belgrad genomfört ett antal fotoutställningar som visar olika sidor av kriget. Fotoutställningarna

inleddes med 1914 det händelserika lugnet före stormen som skildrade stämningen i Europa vid tiden för krigsutbrottet. Långt ifrån fredligt skildrade hur första världskriget speglades i pressen

och Serbien 1914 beskrev med text och bilder krigets utbrott ur ett serbiskt perspektiv.

Armémuseum har under 2013 och 2014 prioriterat att förnya basutställningen med delvis ny form,

ny dramaturgi och helt nya texter baserade på aktuell forskning för att på så sätt skapa en

berättelse utifrån de föremål som ingår i Armémuseums samling. Alla texter är tvåspråkiga och utformade enligt lättlästprincipen. I samband med arbetet med basutställningen har även ett nytt

enhetligt informationsskyltsystem med klarare grafik tagits fram för att besökare lättare ska hitta i

museet. Även audioguiden, som finns på sju språk, har uppdaterats och kan lånas gratis.

Den omarbetade utställningen Krig och fred 1900-talet, som är den andra delen i basutställningen Krig och fred, öppnade den 24 oktober. Kronologin börjar 1900 och slutar 2010 och anknyter på så

sätt till införandet och avskaffandet av den allmänna värnplikten.

Utanför hemmaarenan är Armémuseum verksamt med en vandringsutställning och många

föremålslån till andras utställningar. Vandringsutställningen Saker & ting mellan liv och död

fortsatte sin Europaturné. Den monterades ner på Polska armémuseet i Warszawa och öppnade den 12 april på Grodno State Museum of History and Archaeology i Grodno, Vitryssland. Genom

utställningen har flera ur Armémuseums personal besökt Polen och Vitryssland i syfte att montera,

packa eller inviga utställningen.

Pedagogik Armémuseum genomförde under året sammanlagt 836 visningar varav 311 visningar för

skolklasser och förskolegrupper. Visningar för både barn och vuxna har genomförts dagligen

under sommaren, helger och skollov. Under sommaren hölls de på engelska, svenska och ryska. För att möta intresset från ryska turister har Armémuseum haft dagliga ryska visningar under jul-,

nyårs- och trettonhelgen som är stora resehelger för ryska medborgare. Under hela året erbjuder

Armémuseum familjevisningar.

Armémuseum besöks av skolans samtliga årskurser. Många av ämnena i basutställningarna finns med i läroplanen, exempelvis stormaktstiden, kalla kriget, världskrigen samt konflikter och

yttrandefrihet.

Den pedagogiska verksamheten för skolor är en viktig del av Armémuseums verksamhet. Ett

populärt och utmärkande inslag i museet är de dramatiserade visningarna som både riktar sig till

skolor och andra besökare. Pedagogiska program där historiebruk och synen på nationalstaten tas upp har blivit populära. Under skolloven har pedagogerna framfört dagliga dramatiserade

program som tar med både barn och vuxna i historien.

Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Förmedling

SFHM ska hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja

utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet.


Sida 14 av 53

Under juli och augusti samarbetade Armémuseum med Fryshuset i Stockholm. Grupper av

sommarlovslediga ungdomar fick visningar i museet, deltog i workshops samt byggde och testade

katapulter. Allt under temat kanonsommar. Många av dessa ungdomar går annars sällan på museum. För barn som besöker Armémuseum har museet tagit fram en frågetävling som finns på

svenska, engelska och ryska.

Programverksamhet

Armémuseum gjorde en extra satsning på programverksamheten 2014. Under året anordnades 56

program med debatter, föredrag, specialvisningar och familjeaktiviteter. Nytt för 2014 har varit tematiska serier som fick besökare att återkomma. Antalet besökare mer än tredubblades på

programmen. Museet har delat ut enkäter vid varje program där innehåll och teman fick mycket

positiva omdömen.

Under Kulturnatt Stockholm arrangerade Armémuseum en zombie-kväll under temat överlevnad. En blandning av ungdomar och unga vuxna tog del av visningar, föredrag, zombiesminkning och

en kostymtävling.

I september medverkade Armémuseum i kulturarvsdagarna med en heldag på Artillerigården på

temat det kalla kriget. Arrangemanget skedde i samarbete med Arsenalen i Strängnäs och under

dagen visades militära fordon upp och visningar arrangerades i skyddsrum och på museet.

I november arrangerade Armémuseum en beredskapsfest som lockade både unga

vintageintresserade och äldre nostalgiker med filmvisning, surrogatkafferep och storband.

Årets sista programpunkt var den nya traditionen med nyårssalut på Artillerigården dagen före nyårsafton. Åter igen blev det publikrekord denna dag med cirka 3 045 besökare i museet. Saluten

har satt museet på kartan för nyårstraditioner.

4.2 Flygvapenmuseum Utställningar

Flygvapenmuseum visade under 2014 fem nya tillfälliga utställningar. Utställningen Lumpen från mönstring till muck invigdes den 10 maj och skildrar minnen och berättelser från personer som

har gjort värnplikt i Sverige mellan 1901 och 2010. Utställningen bygger på ett forskningsprojekt i Armémuseums regi där nära 3 000 personer har deltagit genom enkätundersökningar och

intervjuer eller genom att skänka brev, dagböcker, föremål och fotoalbum.

Som en del i firandet av Flygvapenmuseums 30-årsjubileum visades utställningen Guldkorn.

Utställningen lyfte fram objekt som vanligtvis inte visas. Flygvapenmuseum uppmärksammade

100-årsminnet av första världskrigets utbrott genom utställningen Det stora kriget som invigdes den 15 november.

Utställningarna Åke Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär och Uppdrag Tchad, vilka

invigdes 2013, fortsatte att visas under delar av våren 2014.

Under året påbörjade Flygvapenmuseum en översyn av texterna i basutställningarna Hemliga

handlingar DC-3:an som försvann och Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Syftet är

att förbättra texterna bland annat avseende tillgänglighet och att göra de engelska översättningarna lika synliga och tydliga som de svenska.


Sida 15 av 53

Pedagogik

Flygvapenmuseum genomförde under året sammanlagt 816 visningar varav 273 visningar för

skolklasser och förskolegrupper. Intresset för Flygvapenmuseums verksamhet för barn och unga har ökat starkt jämfört med tiden före återinvigningen 2010. Verksamheten består av aktiviteter

utformade såväl för skola och fritid, och utarbetas med nära koppling till museets övriga

verksamhet, i t.ex. tillfälliga utställningar. Skolprogrammen är ofta ämnesövergripande och inkluderar många skolämnen med utgångspunkt i skolans styrdokument. De ämnen som berörs är

historia, samhällskunskap, svenska, bild, teknik, fysik och matematik.

Särskilda fokusämnen är historiebruk och teknikutveckling, där stor vikt läggs vid att erbjuda

skolprogram som är ämnesövergripande. Skolprogrammen bokas även av ett antal särskolegrupper där möjligheten att skräddarsy upplägg är särskilt relevant. Samtliga skolprogram

är formulerade utifrån konkreta mål i skolans kursplaner, för att öka verksamhetens trovärdighet

som ett förlängt klassrum. I de svar som lärare lämnar som utvärdering av sina besök med elever, återkommer positiv respons om verksamhetens professionalitet.

Barnklubben Flygspanarna är ett nav för museets verksamhet för barn och ungas fritid, där medlemmar i åldrarna 5-11 år deltar vid medlemsträffar två gånger per termin men också vid

andra evenemang. Gruppen består av trogna och intresserade barn som även fungerar som referensgrupp för flera av de aktiviteter som planeras och genomförs inom övriga delar av

Flygvapenmuseums barn- och ungdomsverksamhet.

På de barnkalas som genomfördes under 2014 erbjöds barn att ta del av museets utställningar på

ett lättsamt och intresseväckande sätt. Museets science center Flyglabbet är en stor tillgång vid

barnkalasen.

Flygvapenmuseums maskotar Drakel och Viggo är en tillgång för barn som kommer till museet på

sin fritid, framförallt genom den audioguide och karta som visar vägen till särskilt intressanta föremål och upplevelser i museets utställningar. Maskotarna är också synliga i skolprogram för

förskola och i samband med olika programpunkter.

Under 2014 har visningar för vuxna genomförts utifrån de utvärderingar som gjordes under 2013.

Flygvapenmuseum har bland annat genomfört flera allmänna visningar och fler visningar på engelska. Visningar har även genomförts på teckenspråk och med symbolspråken Bliss och

Widgit.

Programverksamhet

Flygvapenmuseum har anordnat 43 programaktiviteter under 2014. Program som arrangeras på Flygvapenmuseum ska vara attraktiva för besökare i olika åldrar och med olika förkunskaper.

Visningar med olika teman riktade till enskilda besökare - vuxna eller barn, på svenska eller

engelska - liksom föredrag, fördjupning i form av seminarier om olika flygplan och konserter är exempel på aktiviteter som lockar besökare med olika förväntningar och intressen till museet.

Flygvapenmuseums lovverksamhet är etablerad och populär och har under 2014 ägnats åt nyskapande teman och aktiviteter, såsom expertledda workshops. Genom samarbete med både

interna och externa specialister kunde barn och unga delta i för Flygvapenmuseum nya typer av

kultur- och kunskapsupplevelser.

Årets största arrangemang ägde rum helgen den 6-7 september då 2 539 besökare kom för att uppleva Back to the 6 . Arrangemanget är en fristående fortsättning på förra årets Back to the

och anordnades med anledning av att Flygvapenmuseum beskriver händelser och utveckling i

Sverige och i omvärlden under olika årtionden i basutställningen Om kriget kommer Sverige under kalla kriget.


Sida 16 av 53

I september arrangerade Flygvapenmuseum en försvarspolitisk debatt med riksdagspolitiker inför

valet.

Många programaktiviteter skapas tillsammans med föreningar och institutioner. Exempel på detta

är samverkan med RFSL med Flygvapenmuseums deltagande i Regnbågsveckan i Linköping. Flygvapenmuseum agerade som Regnbågshus med ansvar för en programkväll under

arrangemanget och genomförde den dramatiserade visningen Kärlekens villkor.

Flygvapenmuseum har liksom som tidigare år lockat ett stort antal besökare under sportlov,

påsklov och höstlov. Teman för de handledda aktiviteter och barnvisningar som erbjöds var Rebell som Hodell, Nörd på museet lovet som väcker museiråttan i dig och Prova på lumpen. Under

loven arrangerades även sagoläsning och boktips i faktarummet.

4.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Förmedling använder sig SFHM av en kvalitetsmodell som utgår från ett brukarperspektiv. SFHM gör regelbundna kvalitativa publikundersökningar. För att få en så rättvis

bild som möjligt av besökarnas upplevda kvalitet ska publikundersökningar göras kontinuerligt

under året. Målet med undersökningarna är att dels få uppgifter om besökardemografi, dels undersöka den upplevda kvaliteten utifrån besökarnas perspektiv.

Som definition på god kvalitet inom Förmedling har SFHM bedömt att minst 80 procent av besökarna ska vara nöjda eller mycket nöjda. De publikundersökningar som genomförts under

2014 visar att en mycket stor del av museernas besökare är nöjda eller mycket nöjda med sina

besök. SFHM gör därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat är god.

Armémuseum Under 2014 hade Armémuseum 105 571 besökare varav 30 555 var under 19 år. Detta är en

ökning med 22 596 respektive 7 637 besökare jämfört med året innan.

Armémuseum har under året genomfört publikundersökningar genom att enkäter delats ut till

museibesökare. Enligt enkätsvaren var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Andelen kvinnor

har minskat med 10 procent sedan 2012. 52 procent av besökarna kom från Stockholms län, 23 procent från övriga Sverige och 25 procent från utlandet. Majoriteten av besökarna, 68 procent,

kom till museet för att se basutställningen.

Helhetsupplevelsen på museet fick det högsta betyget 5 (Mycket bra) från 49 procent av

besökarna och 42 procent gav museet betyget 4. Med stor sannolikhet kommer 72 procent av besökarna att rekommendera museet, vilket är en ökning sen tidigare år. Inför besöket hade 33

procent av de svenska besökarna besökt Armémuseums webbplats.

Resultatet av publikundersökningen är positiv. En stor majoritet av besökarna ger goda betyg i sin

helhetsbedömning av museet och kommer att rekommendera museet till sina vänner och bekanta.

Några resultat sticker ut i jämförelse med tidigare år. Jämfört med 2012-2013 har andelen besökare som anser att museiupplevelsen är mycket bra (betyg 5) ökat. Besökarnas medelbetyg

på museet som helhet är 84 (på en skala 0-100) dessutom får bemötandet i entrén det högsta medelbetyget 88 när det gäller besökarens helhetsupplevelse. Det finns dock utrymme för

förbättringar. Gällande betyget av bemötandet i entrén och audioguiden har det försämrats

jämfört med tidigare år. Andelen svenska besökare som besökt museets webbplats har minskat klart sedan 2013. Flera utländska besökare använder audioguiden, under 2014 hela 75 procent.


Sida 17 av 53

Under 2014 gjordes en extra satsning på programverksamhet. Förutom att Armémuseum ökade

antalet programpunkter, från 38 till 55 och började arbeta tematiskt med programmen på

tisdagkvällarna hade museet även två större event, varav ett var deltagande i Kulturnatt Stockholm som attraherade cirka 3 000 besökare. Resultatet blev att det totala publikantalet mer än

tredubblades samt att snittbesöken på tisdagkvällar dubblades från 45 till 90. I enkätsvar fick

Armémuseum

Flygvapenmuseum Under 2014 besöktes Flygvapenmuseum av 118 766 personer, varav 36 584 var under 19 år. Detta

är en ökning med 7 527 respektive 2 191 besökare jämfört med året innan.

Besökare på Flygvapenmuseum har möjlighet att framföra sina synpunkter om bland annat

utställningar, bemötande, service, restaurang och café samt pedagogisk verksamhet via ett digitalt

enkätsystem. I sina svar ger de flesta besökare museet mycket höga betyg. Särskilt lovordas bemötande, service och utställningar men det sammanlagda utbudet bidrar på olika sätt till att

besökarna är nöjda. Såväl kvalitet som kvantitet i museets verksamhet har ökat jämfört med före

om- och utbyggnaden 2010. Faktorer bakom detta är bättre lokaler och utrustning liksom ökad personalstyrka och ett vidgat perspektiv för verksamheten.

Av de 419 personer som svarade på enkäten under 2014 gav 61 procent betyg 5 av 5 på frågan

om kvaliteten på museet i allmänhet och 32 procent av besökarna gav betyget 4. När det gäller

frågan om museets utställningar gav 64 procent av respondenterna betyget 5 och 25 procent gav betyget 4.

Den pedagogiska verksamheten för skolorna anpassas till kursplaner vilket gör att skolorna tar del av museets pedagogiska program mer aktivt. Besöket följs upp genom att lärare som bokade och

deltog med sin klass i en pedagogledd visning på Flygvapenmuseum via e-post från

Flygvapenmuseums pedagog får möjlighet att svara på några frågor om besöket. Museet har oftast erhållit toppresultat när det gäller visningarnas innehåll, elevernas respons, pedagogens

professionalitet, helhetsintryck med mera. Den pedagogiska satsningen gentemot förskolor har också gett bra resultat.

Under 2014 genomförde Riksutställningar en pilotstudie för publikundersökningar på elva nationella museer i Sverige varav Flygvapenmuseum var ett. Av de 226 respondenterna svarade 71

proc

Flygvapenmuseum. Av de 226 respondenterna gav 65 procent de permanenta utställningarna högsta betyg och 32 procent näst högsta betyg. Motsvarande siffror för tillfälliga utställningar var

54 procent respektive 35 procent.

Flygvapenmuseum var en av vinnarna av resewebbplatsen

Choice Award 2014. Det är en utmärkelse som främst baserar sig på besökarnas omdöme.

Flygvapenmuseum utsågs till fjärde bästa museum i Sverige efter Vasamuseet, Skansen och Fotografiska.

Flygvapenmuseum har även medverkat i en utvärdering utförd av kvalitetssäkringsorganet Swedish Welcome. Swedish Welcome testar upplevelseanläggningar, däribland museer, och

boendeanläggningar utifrån besöks- och miljövänlighet. Flygvapenmuseum tilldelades betyget Utmärkt och kommer att använda materialet från utvärdering i museets fortsatta utvecklings-

och förbättringsarbete.


Sida 18 av 53

Volymer avseende prestationer inom Förmedling


Utställningar

Antal basutställningar 11 11 13

Antal tillfälliga utställningar 10 7 7

Antal besökare 224 337 194 214 238 995

Pedagogik

Barn och ungdom

Skolvisningar, antal 584 428 584

Skolvisningar, antal deltagare 13 965 9 676 13 296

Antal besökande under 19 år 67 139 57 311 69 537

Övrig pedagogisk verksamhet

Visningar, antal 1 068 1 091 1 186

Visningar, antal deltagare 20 335 19 339 21 865

Programverksamhet

Övrig programverksamhet, antal* 99 111 77

*Antal arrangerade programaktiviteter, ej antalet deltagare. Kostnader avseende prestationer inom Förmedling (tkr)


Utställningar

Basutställningar 31 093 39 749 35 544

Tillfälliga utställningar 11 422 6 914 10 717

Pedagogik

Barn och ungdom 5 400 4 835 4 260

Övrig pedagogisk verksamhet 5 239 2 465 4 025

Programverksamhet 5 408 2 511 628

Summa 58 563 56 474 55 174


Sida 19 av 53

5 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad

Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad SFHM ska främja studier och forskning i ämnen som tillhör verksamhetsområdet, och verka för

ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och

högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde.

5.1 Armémuseum Armémuseums expertis är fortsatt mycket efterfrågad och under 2014 har personal hållit 25 föredrag på olika platser inom och utom landet samt medverkat i ett antal radio- och tv-program.

Det är militärhistorisk expertis som efterfrågas men även kunskap om bevarande, förvaring och

insamling, som är typiska museifrågor.

Ett annat exempel på kunskapsuppbyggnad är Armémuseums samarbete med Stockholms

Universitet, Södertörns högskola och Försvarshögskolan där studenter, som arbetar med hur historia ska kommuniceras, får möta och diskutera sitt ämne med museets forskningsverksamhet

och pedagoger.

Under året har Armémuseum varit medarrangör av två symposier på temat när Sverige styrdes

från Osmanska riket (When Sweden was ruled from the Ottoman Empire). I mars genomfördes dubbelsymposiet i Turkiet och Grekland och i oktober genomfördes ett avslutande symposium på

Armémuseum. Under året har Armémuseum även påbörjat ett bokprojekt på samma tema.

Forskningsprojektet August den starkes fanor, som drivits tillsammans med Polens och Litauens

ambassader i Stockholm, har under året fortsatt. I maj deltog Armémuseum på ett fansymposium i

Warszawa inom ramen för ett internationellt vexillologiskt samarbete.

Under tre månader har kinesiska forskare studerat sidenet i de ryska 1700-talsfanorna som finns i Armémuseums samling. Projektet bygger på ett samarbetsavtal som tecknades 2013 med China

National Silk Museum rörande gemensamma studier av kinesisk sidendamast.

Armémuseums personal är aktiva skribenter och under 2014 har flera texter producerats. Under

året har även ett stort antal texter som producerades 2013 publicerats. Tillsammans med bland

annat Stockholms universitet har boken Fråga föremålen - handbok till historiska studier av materiell kultur publicerats. Projektet har fått finansiellt stöd av SFHM, Historiska institutionen vid

Uppsala universitet och Riksbankens jubileumsfond.

Det omfattande materialet från forskningsprojektet Lumpen identitet och materiella minnen,

som avslutades 2013, har använts som underlag för en dubbelutgåva 2013 - 2014 av Armémuseums årsbok med titeln Lumpen från Mönstring till Muck, som publicerades under

året. Ytterligare en bok med brev skrivna av värnpliktiga har publicerats.

Totalt har Armémuseums personal publicerat 31 artiklar och ett stort antal kortare texter i olika

tidskrifter och böcker under 2014.

Armémuseums biblioteks besökarsiffror har ökat kraftigt jämfört med förra året. Till viss del kan

det förklaras med att biblioteket i år tar med interna besökare i statistiken men även antalet externa besökare har under året ökat kraftigt.


Sida 20 av 53

5.2 Flygvapenmuseum Flygvapenmuseum har under året bjudit på ett varierat utbud av föredrag som har speglat såväl

allmänhistoriska händelser som flyg- eller försvarshistoria. Föredragen har främst hållits i museets hörsal men även i faktarummet.

Under 2014 har Flygvapenmuseum påbörjat ett forskningsprojekt rörande svenskt flyg under kalla

kriget. Materialet kommer att sammanställas och publiceras i antologiform 2016.

Under året gav Flygvapenmuseum ut sin årsbok för 2013 som fått ett nytt format och behandlade

DC-3:affären.

Flygvapenmuseums faktarum har under året erbjudit alla intresserade besökare att forska, studera

arkivmaterial, läsa tidskrifter och bläddra i nyutkommen litteratur. Faktarummet innehåller såväl

museets bibliotek som arkiv. Verksamheten i arkiv och bibliotek har genomförts enligt plan, vilket innebär att servicenivån har ökat genom tillgängliggörande av samlingarna digitalt. Utlånen från

faktarummet ökade under 2014 liksom antalet virtuella besök i museets bibliotekskatalog.

Arbetet med registrering av bibliotekets bokbestånd genomförs fortlöpande och sammanlagt

fanns vid årets slut 27 975 böcker och periodika katalogiserade.

Flygvapenmuseums samling av flyghistoriska dokument har under året gjorts mer tillgänglig

genom upprättande av en översiktlig förteckning. Nyförvärv till arkivsamlingarna har registrerats i arkivdatabasen Visual Arkiv.

5.3 Sveriges militärhistoriska arv Under året har SFHM genom kansliet för Sveriges militärhistoriska arv (SMHA-kansli) fortsatt att

främja museinätverkets internationella samverkan med militärhistoriska museer, institutioner och

organisationer i första hand inom Östersjöområdet, bland annat genom de båda fleråriga projekten The Baltic Initiative Coastal Fortresses During the Cold War och City Fortresses in the

Baltic Sea Region.

Projektet om stadsfästningar avslutades under 2014 med en internationell konferens i Kristianstad

och publicering av boken City Fortresses in the Baltic Sea Region. Projektet om kustfästningar kommer att avslutas med en internationell konferens under 2015 och arbetet med en publikation

som sammanfattar projektet har påbörjats under året och kommer att publiceras under 2015.

I september arrangerades en tvådagars konferens för museerna inom SMHA-nätverket. Temat för

arrangemanget var museipedagogik, och genomförandet innehöll såväl gästföreläsningar som grupparbeten. Dessa konferenser ger museerna inte bara möjlighet till fördjupning i frågor kring

det dagliga museiarbetet, utan också en möjlighet att skapa kontaktytor museerna emellan.

Inför konferensen producerades en handledning i museipedagogik Råd & rön i arbetet med

militärhistoriska utställningstexter. Skriften är främst framtagen som en vägledning för museerna

inom SMHA-nätverket.

Tillsammans med Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar (RSMF) arrangerades i

november ett seminarium om att levandegöra det militära kulturarvet.

5.4 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad har SFHM ännu inte definierat några tydliga

aspekter av kvalitet. En viktig utgångspunkt är att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund

och beprövad erfarenhet. Två sätt att definiera kvalitet har diskuterats under året. En aspekt kan


Sida 21 av 53

vara att mäta samarbeten med vetenskapliga institutioner i myndighetens forskningsprojekt. Ett

mått på kvalitet skulle således kunna vara att en viss andel av myndighetens forskningsprojekt ska

ske i samverkan med vetenskaplig institution.

En annan aspekt som diskuterats är att publikationer alltid ska ventileras i seminarieform

tillsammans med en expertpanel före publicering. Ett mått på kvalitet ur den här aspekten skulle då vara att en viss andel av myndighetens publikationer ska ha ventileras i seminarieform.

Armémuseum har tidigare arbetat på det här sättet i de skrivarseminarier som FoU-ansvarig ledde under 2012.

Kvalitet avseende kunskapsuppbyggnad är ett område där utvecklingsarbete behövs och ett samarbete mellan centralmuseerna i dessa frågor känns angelägen. Området är prioriterat och

under 2015 kommer SFHM att arbeta vidare med kvalitetsarbetet.

SFHM har under året fortsatt att prioritera forskning, exempelvis genom projekten När Sverige

styrdes från Osmanska riket, August den starkes fanor och Kinesiskt 1700-tals siden i ryska

troféfanor. Volymer avseende prestationer inom Kunskapsuppbyggnad


Publikationer

Antal egna publikationer 7 4 7

Antal publicerade artiklar författade av egen personal 31* 9 36

Kunskapsservice

Antal utlån från bibliotek 7 457 6 070 6 750

Antal katalogiserade böcker i bibliotek 56 411 41 874 42 096

Antal öppethållande timmar på bibliotek 1 683 1 572 1 663

Antal besökare till bibliotek 5 662 4 301 4 911

Antal nyförvärv 728 421 631

Antal förfrågningar 891 908 1 074

Antal seminarier 3 7 9

*Ökningen av antalet publicerade artiklar beror till stor del på att flera artiklar som skrevs under 2013

publicerades först under 2014.

Volymer avseende prestationer inom Kunskapsuppbyggnad (tkr)


Publikationer 1 122 1 193 755

Kunskapsservice 12 556 9 765 11 932

Summa 13 667 10 958 12 686


Sida 22 av 53

6 Verksamhetsområde Stöd

Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Stöd SFHM ska stödja andra samlingar av militär art i Sverige.

6.1 Sveriges militärhistoriska arv Genom SMHA-kansli, som samfinansieras med Statens maritima museer (SMM), stöder

myndigheten museiverksamheter som är berättigade till att söka bidrag enligt förordning

(2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter. Redovisningen av hur bidragen använts lämnas i en skrivelse till regeringen i samband med årsredovisningen. Av

redovisningen framgår hur bidragen har fördelats mellan de olika museiverksamheterna och hur

stödet har fördelats på olika ändamål.

SMHA-kansli utgör en resurs för att bygga upp, vidareutveckla, kvalitetssäkra och marknadsföra

bidragsmuseernas verksamhet och samlingar. Stödet sker bl.a. genom fortlöpande konsultationer, kurser, konferenser, handledningar och projektledning. Under 2014 har arbetet fortsatt med att

omstrukturera kansliet i syfte att renodla verksamheten till att i huvudsak fokusera på museirelaterade frågor. Det har möjliggjort en omdisposition av medel från kansliets budget till

bidragsverksamheten.

Som ett led i att ytterligare effektivisera stödet har kansliet erbjudit ett riktat stöd/utbildning i

museirelaterade frågor till några utvalda museer åt gången (se även under Stöd till

föremålshantering och registrering samt Marknadsföringsstöd). Satsningen har tagits emot i positiv anda och ambitionen är att fortsätta i samma spår under 2015, genom att erbjuda ett urval

av museerna att mer fokuserat utveckla sådana delar av verksamheten som bäst svarar mot

respektive museums utvecklingsfas.

Även Armémuseum och Flygvapenmuseum ger stöd till andra samlingar av militär art i Sverige. Armémuseum ger fortlöpande stöd till museer runt om i landet som efterfrågar museets

experthjälp. Flygvapenmuseum har bedrivit en omfattande stödverksamhet till övriga flygmuseer

runt om i landet, i form av rådgivning, inventeringar, utlån av föremål samt regelbundna museiföreståndarkonferenser.

Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik Under 2014 har en stor del av arbetet ägnats åt utställningsproduktioner på flera museer, framför

allt vid Arsenalen i Strängnäs, Karlsborgs fästningsmuseum och Försvarsmuseum Boden. Särskilt stöd har getts såväl i planeringsarbetet som i arbetsprocessen. Dessutom har kansliet ansvarat för

två internationella vandringsutställningar, City Fortresses in the Baltic Sea Region och The Baltic

Initiative Coastal fortresses during the Cold War.

SMHA:s utbildningskonferens 2014 var förlagd till Fårö och behandlade temat museipedagogik.

Varje nätverksmuseum fick delta med två delegater. Konferensen blandades med föreläsningar och workshops.

Stöd till föremålshantering och registrering Arbetet med att stödja nätverksmuseerna i användandet av samlingsdatabasen Primus har fortgått

under året. Det har bidragit till att föremålsregistreringar för vidare publicering på Digitalt museum har fortsatt i samma takt som tidigare år. Totalt finns i samlingsdatabasen 67 348 poster varav

36 778 nu är tillgängliga via internet på Digitalt museum.

Vidare stöds museerna med råd, anvisningar och praktiska insatser i hanteringen av respektive

museums föremålssamling. Det arbetet har under 2014 utvecklats då tre museer i nätverket


Sida 23 av 53

erbjudits utbildningstillfällen i föremålshantering och registreringsmetodik. Utbildningen bygger

helt på frivillighet och två av museerna valde att anta erbjudandet. Målsättningen är att ge

museerna verktyg att med förhållandevis små och enkla medel kunna skapa förutsättningar för god ordning och ett gott bevarande för sina respektive samlingar. Utbildningen är av både

teoretisk och praktisk natur och genomförs på plats i respektive museum med museets egna

samlingar som utgångspunkt.

Marknadsföringsstöd

Ett av de viktigaste verktygen för att skapa kännedom om nätverkets museer och dess verksamheter är en väl fungerande marknadsföring. Museerna arbetar på egen hand med lokal

och regional marknadsföring medan SMHA-kansli ansvarar för och koordinerar den nationella

och internationella marknadsföringen. Genom olika kanaler når kansliet ut med information om nätverket och dess museer.

Under 2014 deltog kansliet bland annat i Matkamässan, Vildmarksmässan och Elmiamässan.

SMHA-kansli har också deltagit vid andra publikstarka evenemang, såsom Veterandagen på

Gärdet i Stockholm, och O-ringen i Kristianstad. I dessa sammanhang har även någon eller några nätverksmuseer varit representerade.

Under 2014 sändes serien Kalla krigets Fordon i Sveriges Television. Tv-serien har producerats av produktionsbolaget Mediabruket med stöd från Svenskt militärhistoriskt bibliotek och SMHA-

kansli. Serien visades i åtta delar och handlade om militärhistoriska fordon från kalla krigets

dagar. Genom tv-serien synliggjordes nätverket SMHA för en bred publik.

Även när det gäller marknadsföring har tre utvalda museer erbjudits riktat stöd och utbildning. Kansliet har genomfört extra stödinsatser i grundläggande marknadsföring samt erbjudit hjälp

med grafisk profil och hemsidearbete. På samma sätt som vid utbildningen i föremålshantering

har målsättningen varit att med små medel göra stor nytta.

Stöd till materielavveckling och säkerhet

Fortsatt stöd har under året lämnats till nätverksmuseerna i diverse säkerhetsfrågor. Att visa och exponera licenspliktiga vapen medför krav på säkerhet och hög larmklassificering. Där har

kansliet fyllt en viktig funktion gentemot museerna, framförallt i kontakten och dialogen med

lokala polismyndigheter. SFHM och Försvarsmakten har på olika sätt fortsatt samverkat under 2014 i syfte att bevara och

bringa ordning bland det försvarshistoriska arvet i Sverige. Försvarsmakten har bland annat bistått SFHM vid oskadliggörande av licenspliktiga vapen och tunga pjäser samt transport av framför allt

tung materiel som fordon och vapen.

6.2 Resultatbedömning SFHM ser en tydlig koppling mellan det riktade stödet och de projektbidragsansökningar som

inkommer. Genom det riktade stödet sätts de museirelaterade frågorna i fokus och det ger museerna ett fundament att utgå ifrån. I många fall leder det till att museerna fortsätter prioritera

dessa frågor genom projekt till vilka de söker bidrag från SFHM. Att kombinera det riktade stödet

med bidragsgivning har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att påverka museerna i önskvärd riktning och att kvalitetssäkra deras verksamheter.

Den pågående omstruktureringen av kansliet har genomförts i varsam takt. De så kallade förvaltarfunktionerna har under året avvecklats och andra funktioner står på tur inom de närmaste

åren. I samband med att kansliet förändras och stödfunktionerna mot nätverkets museer


Sida 24 av 53

tydliggörs överväger SFHM att se över prestationerna inom verksamhetsområdet Stöd inför

kommande årsredovisning.

Dessutom kommer SFHM att använda sig av en kvalitetsmodell som utgår från ett

brukarperspektiv. SMHA-kansli kommer att skicka ut enkäter till nätverksmuseerna för att

undersöka den upplevda kvaliteten utifrån brukarnas perspektiv. Som definition på god kvalitet inom Stöd har SFHM bedömt att minst 90 procent av de museer som får stöd ska vara nöjda eller

mycket nöjda.

Förändringsprocessen inom kansliet har varit ett steg i omvandlingen av SMHA. Nästa steg är att

utvärdera utvecklingen bland de museer som ingår i nätverket. Volymer avseende prestation Stöd


Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik

Antal besöksdagar 35* 48 36

Antal utbildningstimmar 16 16 610

Stöd till föremålshantering och registrering

Antal dataregistrerade föremål 67 348 61 587 55 398

Antal föremål i Digitalt museum 36 778 29 307 20 515

Antal besöksdagar 13* 28 -

Marknadsföringsstöd

Antal trycksaker** 12 5 7

Deltagande i event och mässor*** 11 8 12

Stöd till materielavveckling

Antal arbetstimmar 2 275 2 434 2 159

*Det minskade antalet besöksdagar beror på mer fokuserat stöd till färre museer, vilket resulterat i mer för-

och efterarbete på kansliet

**Broschyrer, flyers i marknadsföringssyfte. ***Antal event och mässor som SMHA-kansli har deltagit i.

Kostnader avseende prestation Stöd (tkr)

Kostnader 2014 2013 2012

Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik 2 074 1 701 1 500

Stöd till föremålshantering och registrering 2 043 1 906 1 514

Marknadsföringsstöd 2 492 1 883 2 129

Stöd till materielavveckling 2 156 1 932 2 014

Summa 8 843 7 422 7 157


Sida 25 av 53

7 Verksamhetsområde Traditionsvård Uppgifter för verksamhetsområde Traditionsvård enligt instruktion SFHM ska även handlägga frågor som rör traditioner, traditionsvård och liknande ärenden på det

militära området. Försvarets traditionsnämnd ska fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör

militära traditioner.

Försvarsmaktens (FM) omstrukturering fortsatte att prägla verksamheten även under 2014. Detta

har inneburit och kommer även fortsatt att innebära:

Överförande till och hanterande av traditioner vid kvarvarande förband och nya utlandsstyrkor.

Nya fälttecken inklusive framtagande av nya ritningar och ny heraldik för i vissa fall nyorganiserade enheter.

Översyn av vilka tjänstetecken som kan behållas respektive behöver nytillverkas.

Därtill kommer att ett antal fälttecken vid kvarvarande förband är slitna och behöver ersättas. Några förband har tidigare enbart haft tretungad svensk fana och önskar nya fälttecken grundade

på deras respektive heraldiska vapen. Framtagande av nya ritningar för ersättande av slitna

fälttecken är därför en kontinuerlig verksamhet vid Traditionsnämnden.

Traditionsnämnden har haft åtta protokollförda sammanträden under 2014. Samlad nämnd har

under året behandlat eller diskuterat totalt cirka 73 protokollförda ärenden. Många av dem har kunnat avhandlas under sammanträdena eller efter underhandskontakter med

Traditionsnämndens medlemmar. Därutöver har sekreteraren haft ett antal löpande ärenden i traditionsfrågor. Av principiella och mera intressanta frågor som har beretts och förts upp till

nämnden 2014 kan särskilt nämnas:

Hela den tidigare (år 2012) utsända tryckta skriften Försvarets traditioner med översiktlig historik från 1500-talet med förslag till inriktning av framtida traditioner inom FM med alla

bilagor har nu publicerats digitalt på SFHM:s hemsida.

Tre nya fälttecken blev färdiga under 2014 (F 21, Specialförbandsledningen och FMLOG), vilket resulterade i tre fanspikningsceremonier på Armémuseum (i maj och juni).

Fortsatt löpande medverkan i Högkvarterets traditionsarbete, bland annat framtagande av underlag för sex andra fälttecken, då särskilt under 2014 underlag för Livgardets och

Amfibieregementets nya fanor.

7.1 Resultatbedömning Traditionernas roll i verksamheten är fortsatt stor, vilket alla löpande kontakter på såväl chefs-

som gräsrotsnivå visat även detta år. Traditionsnämndens rådgivande och stödjande roll i traditionsfrågor upplevs som mycket positiv och även myndigheter, organisationer och enskilda

utanför Försvarsmakten har frågat Traditionsnämnden om råd.

Nämndens sammansättning med de under året ständigt adjungerade täcker aktuella

traditionsområden på ett mycket bra sätt. Därigenom erhålls ett utmärkt kontaktnät och samlad

erfarenhet på traditionsområdet i vid bemärkelse, vilket också bidrar till att en hög kvalité på nämndens rekommendationer och svar kan ges.

Underhandskontakter och frågor från myndigheter och enskilda har behandlats snabbt, oftast

inom en vecka där så varit möjligt. Även det löpande samarbetet med främst

produktionsledningen inom Försvarsmaktens högkvarter har fungerat mycket väl. Nämnden har både varit ett bollplank och ett stöd för de beslut som fattas av Högkvarteret i traditionsfrågor.


Sida 26 av 53

Volymer avseende prestationer inom Traditionsvård

Prestation 2014 2013 2012

Antal sammanträden 8 9 9

Antal behandlade ärenden 73 84 82

Kostnader avseende prestation Traditionsvård (tkr)

Kostnader 2014 2013 2012

Traditionsvård 292 167 217


Sida 27 av 53

8 Övrig återrapportering

8.1 Samverkan med andra myndigheter och aktörer Uppgifter enligt instruktion

Myndighetens samverkan med myndigheter och andra aktörer ska omfatta det civila samhällets organisationer.

Inom ramen för sitt uppdrag samverkar SFHM med en mängd olika aktörer i Sverige, statliga som

privata och ideella. En samlad redovisning av SFHM:s genomförda insatser är därför en komplex uppgift. SFHM har valt att dela in redovisningen i samverkanspartners och i något fall

samverkansområde (turism och marknadsföring). På så sätt kan redovisningen av myndighetens

samlade insatser bli så heltäckande som möjligt.

Samverkan med museisektorn

SFHM samverkar med andra museer på ett övergripande plan och inom ramen för olika verksamhetsområden. Det är dels genom yrkesspecifika nätverk som konservatorsföreningar,

pedagogiska nätverk och dels genom den användargrupp inom samlingsdatabasen Primus som

arbetar med digitaliseringsfrågor.

Övergripande samverkan sker genom idéutbyte inom Stockholms museichefskollegium, där

Armémuseums chef är ordförande. Låneverksamheten är en form av samarbete som genererar erfarenhetsutbyte och kurirresor samt möten där förmålslogistik och föremålsrelaterade frågor

diskuteras, liksom pedagogik och visningskoncept.

SFHM har i samarbete med Arbetets museum, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Statens

Maritima Museer och Sveriges Järnvägsmuseum utsett och delat ut priset Årets arbetslivsmuseum. Till vinnare 2014 utsågs Borgquiststka hattmuseet i Trelleborg.

Flygvapenmuseum samverkar med övriga museer i Östergötland genom Östgöta museichefskollegium men även genom samarbetsorganet Kulturarv Östergötland. Inom ramen för

det senare medverkar Flygvapenmuseum i projekten Östgötaljud och Östgötafilm genom museets bild- och ljudproducent och museichefen ingår i samarbetsorganets ledningsgrupp.

Flygvapenmuseum och SMHA-kansli medverkade i Arbetslivsmuseernas Samarbetsråds projekt Lilla museiskolan gällande museipedagogik och marknadsföring. Arbetslivsmuseernas

Samarbetsråds årsmöte hölls på Flygvapenmuseum den 4 - 5 april. Flygvapenmuseum har under

året även medverkat i Riksutställningars pilotprojekt om publikundersökningar.

Flygvapenmuseum samverkar inom föreningen för museernas arkiv-, biblioteks- och

bildarkivanställda, Mabbas.

Samverkan i administrativa frågor SFHM har liksom tidigare år medverkat i samarbeten som rör administrativa frågor, bland annat

avseende upphandlingsfrågor där möjligheter till gemensamma ramavtal prövas. Tillsammans med

fem andra museer har SFHM en gemensam telefonilösning (gemensamt ramavtal för telefonileverantör och för telefonväxel m.m.). Utöver nätverket för centralmuseernas chefer (CMS),

som behandlar olika övergripande museifrågor, finns även det gemensamma museinätverket

Nemus för erfarenhetsutbyte i ekonomiadministrativa frågor. SFHM deltar även i det myndighetsnätverk för kunder till Statens servicecenter som startat under året.


Sida 28 av 53

Samverkan med Folke Bernadotteakademin

SMHA-kansli har under 2014 fortsatt samarbetet med Folke Bernadotteakademin. I början av året

tecknades ett samarbetsavtal kring tillgängliggörande av Folke Bernadottesamlingarna (FBS). Genom samarbetet har fem av museerna i SMHA-nätverket fått tillgång till forskarterminaler och

det digitala forskningsarkivet.

Samverkan med Saab

Flygvapenmuseum samarbetar fortlöpande med Saab AB i enlighet med det långsiktiga samarbetsavtal som träffades våren 2008. Samarbetet med Saab AB omfattar även planering,

underhåll och uppvisningsverksamhet med museets B 17 (Saab 17A) samt support av museets

JAS 39 Gripensimulator.

Samverkan med Försvarsmakten

SFHM har haft ett nära samarbete med Försvarsmakten avseende avvecklingsärenden och fördelning av materiel till Armémuseum och Flygvapenmuseum samt till landets övriga

militärhistoriska museer.

Samverkan med ideella organisationer och föreningar

Armémuseum samarbetade under 2014 bland annat med Stockholms zombie walk, Föreningen Fryshuset, Föreningen för barn till ensamma mammor, Kulturarv utan gränser, Veteraner samt Folk

och Försvar. Folk och Försvar är en viktig samarbetspartner när det gäller ungdomsverksamheten.

Programmet Minister för en dag är ett strategiskt spel som leds av utbildade spelledare från Folk och Försvar och som lockar gymnasieklasser till museet.

Flygvapenmuseum har under året fortsatt samverka med vänföreningen Östergötlands Flyghistoriska Sällskap (ÖFS) och Svensk Flyghistorisk Förening (SFF) när det gäller

iordningställande av museets äldre flygplan. Under 2014 har tre aktiva grupper från dessa

föreningar lagt ner åtskilliga volontärtimmar på restaureringsprojekt åt museet.

I samarbete med RFSL Linköping och Linköpings guideklubb genomförde Flygvapenmuseum visningen Kärlekens villkor under Linköpings regnbågsvecka. Många föreningar, en skola och

flera företag var involverade i evenemanget Back to the 6 i början av september. Evenemanget

genomfördes i samarbete med Folkuniversitetet.

Beträffande uppvisningsverksamhet samverkar Flygvapenmuseum med Swedish Air Force Historic

Flight (SwAFHF), Flygvapenmuseum Helicopter Lovers (FVMHL) samt Malmens Veteranflygklubb (MVFK) och Saab AB, vilka opererar museets flygande flygplan och helikoptrar.

SMHA-kansli har deltagit i RSMF:s årsmöte i Karlstad samt haft två arbetsmöten med förbundet.

RSMF har deltagit på SMHA:s årsmöte och i samverkan med Miliseum genomfördes i maj en

militärhistorisk uppvisning i Skillingaryd.

Samverkan inom turism och marknadsföring

Armémuseum har under året samverkat med bland andra A&J Travel som har kontakt med researrangörer på den ryska marknaden och med Visit Sweden AB i den stora turistmässan Matka

i Finland som vänder sig till hela Östersjöregionen inklusive Ryssland.

Pedagoger från Armémuseum deltog i skolmässan Skola + Museum = Sant för gemensam

museimarknadsföring mot skolor. Armémuseum är även medlem i Stockholms Museiinformatörer och deltar i deras möten och olika samarbeten.

Flygvapenmuseum har under året samverkat med bland andra Visit Linköping, Visit Östergötland, East Sweden Convention Bureau, Business Network International (BNI), Svecia Travels och


Sida 29 av 53

Museikommunikatörer i Östergötland. Flygvapenmuseum har även samverkat med Swedish

Welcome för att kvalitetssäkra bland annat den utåtriktade verksamheten. Under året inleddes

samarbeten med fem hotell i Linköpingsregionen för förmånliga boende- och upplevelsepaket.

Samverkan med universitet och högskolor

Universitet och högskolor har varit viktiga samarbetspartners under hela året, bland annat i ett forskningsprojekt om Osmanska Riket. Forskningsprojektet har pågått under hela 2014 och under

året har Armémuseum varit medarrangör av två symposier, i Grekland/Turkiet i mars 2014 och i Stockholm i oktober 2014. Forskningsprojektet bedrivs tillsammans med länder i före detta

Osmanska riket och forskare från bland Stockholms universitet har deltagit.

Armémuseum samarbetar med Stockholms Universitet, Södertörns högskola och

Försvarshögskolan genom att studenter, som arbetar med hur historia ska kommuniceras, får

möta och diskutera sitt ämne med museets forskningsverksamhet och pedagoger.

I maj publicerades boken Fråga föremålen - handbok till historiska studier av materiell kultur som

tagits fram av Armémuseum tillsammans med Stockholms universitet. Projektet har fått finansiellt stöd av SFHM, Historiska institutionen vid Uppsala universitet och Riksbankens jubileumsfond.

Flygvapenmuseum var medarrangör till Vision Forum Spring Meeting, ett internationellt nätverk av

konstnärer och curatorer kopplat till Linköpings universitet.

Kommunal och regional samverkan

Flygvapenmuseum bedriver ett fortlöpande samarbete med Linköpings och Norrköpings

kommuner inom olika verksamhetsområden såsom skolan, turismnäringen (genom Visit Linköping), kommunens näringslivbolag Nulink, och kommunens evenemangsbolag

Arenabolaget.

8.2 Internationellt utbyte och samverkan Uppgifter enligt instruktion Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt

ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Inom ramen för sitt uppdrag samverkar SFHM med en mängd olika internationella aktörer. SFHM

har valt att dela in redovisningen såväl geografiskt som i olika samverkansområden. På så sätt kan

redovisningen av myndighetens samlade insatser bli så heltäckande som möjligt.

Vandringsutställningar

Armémuseums vandringsutställning Saker & ting mellan liv och död har under 2014 visats på armémuseet i Warszawa i Polen och på Grodno State Museum of History and Archaeology i

Grodno, på Militärhistoriska museet i Gomel samt Nationalmuseum i Minsk, samtliga i Vitryssland. Utställningen har gett personal från Armémuseum möjlighet att besöka Polen och Vitryssland där

gamla nätverk utökats och nya skapats.

Forskningsprojekt

Forskningsprojektet When Sweden was ruled from the Ottoman Empire har bedrivits tillsammans

med länder i före detta Osmanska riket. Forskningsprojektet har fokus på utbytet inom kultur och handel mellan människor i det här området vid 1700-talets början. Projektet har resulterat i två

symposier, i Grekland/Turkiet i mars 2014 och i Stockholm i oktober 2014.

Det internationella forskningsprojektet August den starkes fanor har pågått under 2014. I

projektet, som kommer att pågå under flera år framöver, ingår Polen, Sverige och Litauen.


Sida 30 av 53

I Armémuseums ägo finns den största samlingen av kinesiskt 1700-talssiden utanför Kinas

gränser. Sidenet återfinns i de ryska troféfanorna. Två forskare från China National Silk Museum har under tre månader studerat vilka sidenväverier som tillverkat sidenet, under handledning av

personal från Armémuseum. En textilkonservator från Armémuseum har deltagit i ett

internationellt forskningssymposium i Hong Kong om kinesiskt siden.

Armémuseum ingår i ett internationellt vexillologiskt samarbete med Ryssland, Polen, Litauen, Tyskland, Ukraina, Vitryssland och Österrike och deltog i ett internationellt seminarium i

Warszawa.

Samverkan och utbyten i Östersjöområdet och Norden

Flera av SFHM:s samarbeten sker med länderna i Östersjöområdet. Armémuseum samverkar bl.a.

med Polska ambassaden angående en Boforskanon till Warszawa och med Litauiska ambassaden angående fanor och flera andra gemensamma projekt. I Lettland har Armémuseumen en stor

deposition av vapen på museets systerinstitution i Riga och med kollegor i Litauen samverkar

museet om fanor och utbyter erfarenheter genom kollegiala samtal. Dessutom firades Litauens självständighetsdag i februari på Armémuseum.

SMHA-kansli har under 2014 fortsatt att främja museinätverkets internationella samverkan med

militärhistoriska museer, institutioner och organisationer i första hand inom Östersjöområdet.

Målsättningen är att skapa kontaktytor mellan nätverksmuseerna och olika militärhistoriska aktörer. Den internationella satsningen har redan resulterat i löpande samarbetsutställningar,

konferenser och fästningsexkursioner. Kansliets Östersjöprojekt har skapat goda förutsättningar

för fortsatt nätverkande och spin-off-effekter också inom andra samarbetsområden som föremålslån, arbetsplatsutbyten och forskning.

Genom de båda fleråriga projekten The Baltic Initiative Coastal Fortresses During the Cold War och City Fortresses in the Baltic Sea Region, har ett urval av nätverksmuseerna - Artillerimuseet,

Miliseum, Vaxholms Fästnings Museum och Hemsö fästning - beretts möjlighet att fördjupa sina kontakter med motsvarande museer och med andra ämnesrelaterade institutioner och

organisationer i Baltikum och Danmark. SMHA-kansli har tillsammans med Artillerimuseet

koordinera en avslutande konferens i Kristiandstad och ansvarat för projektets slutrapport i form av boken City Fortresses in the Baltic Sea Region. SMHA-kansli har även påbörjat arbetet med

sammanställning och publicering av en slutrapport i samverkansprojektet Baltic Initiative.

De nordiska ländernas armémuseer har täta utbyten och samarbeten. Just nu är det aktuellt med

Norges grundlagsfirande där Armémuseum har lånat ut troféfanor från svenskarnas belägring av fästningen i Fredriksten 1814. I augusti deltog Armémuseum i ett utbyte med Krigsmuseet i Tallinn

i Estland. Tillsammans med deras motsvarighet till SMHA gjordes sedan en rundresa där ett tiotal

militärhistoriska arv besöktes.

Flygvapenmuseum har 25 flygplan deponerade till museer utanför Sverige.

I oktober deltog företrädare för Flygvapenmuseum, Armémuseum och SFHM i den internationella

organisationen för militärhistoriska museer, ICOMAM:s, årliga konferens som 2014 hölls i

Ryssland under temat Military history museums: contemporary history and social relevance. Konferensen gav ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter med kollegor inom samma ämnesområde

från andra delar av världen.

Personal från Flygvapenmuseum deltog i konferensen Internationalen Symposium der Luft- und

Raumfahrtmuseen på Dornier Museum i Friedrichshafen, inklusive besök på Zeppelin Museum och Airbus i Friedrichshafen samt besök på Deutsches Museum i München och Flugwerft


Sida 31 av 53

Schleissheim. Kontakter har knutits och stärkts med kollegor från Tyskland, England, USA,

Ryssland, Norge och Finland.

Goda kontakter med, och information från Norsk Luftfartsmuseum i Bodø har hjälpt

Flygvapenmuseum och Strålsäkerhetsmyndigheten att hantera frågan om radioaktiva föremål i

samlingarna, vilket även övriga museer i Sverige kommer att kunna dra nytta av. Kollegor från South Australian Aviation Museum gjorde under sommaren studiebesök i

Flygvapenmuseums faktarum arkiv och bibliotek. Museet besöktes även av bland annat The Aviation Museum Society in Finland. Ryska journalister och researrangörer besökte

Flygvapenmuseum under den rundresa i länet som Visit Östergötland arrangerade.

Personal från Flygvapenmuseum deltog i den årliga konferensen som arrangeras av International

Association of Transport and Communications Museums som 2014 hölls i Stockholm och Gävle.

Kontakter knöts med representanter från transportmuseer i främst Nordamerika och Europa.

Internationella uppdrag Chefen för Armémuseum har i rollen som styrelseordförande för International Committee for

Museums of Arms and Military History (ICOMAM), ett världsomspännande organ inom ICOM

under Unesco, arbetat aktivt med att skapa internationella nätverk och samarbete inom museisektorn. ICOMAM:s styrelse planerar och arrangerar konferenser, bevakar relevanta frågor

inom sektorn samt är aktiva föredragshållare inom sina sakområden. Som exempel kan nämnas

First International Conference of Military Museology som arrangerades i Lissabon, där ordföranden var inbjuden talare och höll två anföranden för deltagare från den portugisisktalande

delen av världen om vikten av internationellt samarbete.

Armémuseum under året har ägnat mycket tid på möten och resor, bland annat i samband med

ICOMAM:s konferens i Moskva i oktober 2014, där militärhistoriska museers frågor aktualiserades och olika länders syn på just armémuseer diskuterades. Tre anställda från Armémuseum höll

föredrag. Samarbetspartners för konferensen var State Historical Museum och Central Museum of

Armed Forces i Moskva.

Som ordförande i ICOMAM:s styrelse ingår chefen för Armémuseum även i Advisory Committee

och deltar i ICOM:s General Assembly. Delegaterna kommer från hela världen och möts årligen i Unescos högkvarter i Paris och lägger upp långsiktiga museistrategiska frågor tillsammans.


Sida 32 av 53

8.3 Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Uppgifter enligt instruktion

Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

SFHM förvaltar kulturhistoriska samlingar som spänner över cirka 500 år av Sveriges historia och

genom sitt ämnesområde finns möjlighet att diskutera och problematisera begrepp som mångfald, jämställdhet och mångkultur i den publika verksamheten.

SFHM har en medveten strategi vad gäller jämställdhet i verksamheten. Jämställdhetsplanen, som reviderats under 2014, syftar till att säkerställa att samma grunder ska gälla i allt från lönesättning

av egen personal till representation och deltagande i projektgrupper och konferenser oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller sexualitet. All rekrytering sker med utgångspunkten att urvalet ska

medföra bredd och variation när det gäller kompetens, ålder, kön och erfarenhet

I många sammanhang är militärhistoria och krigshistoria fortfarande ett manligt område. I den

publika verksamheten är det därför viktigt att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ständigt

är närvarande. Frågor om etnicitet, kön och sexualitet medvetet lyfts medvetet fram. Utställningstexter och publikationer granskas ur ett genusperspektiv och

jämställdhetsperspektivet är något som genomsyrar hela verksamheten. Genom att museets

personal, både män och kvinnor, unga och gamla, syns som föredragshållare i och utanför museets väggar försöker myndigheten bryta normen om vem som ägnar sig åt vad.

Armémuseum agerar också genom att belysa berättandet ur olika perspektiv och inte bara ur ett

svenskt sådant. Ett exempel är den serie med fotoutställningar som visats med anledning av att

det 2014 är 100 år sedan första världskriget bröt ut. Länder som deltagit är bl.a. Österrike, Serbien och Nederländerna.

Under året har Armémuseum arrangerat flera föredrag under temat Kvinnor i krig, bl.a. om jämställdhet i försvaret, försvarsfrivilliga kvinnors arbete under beredskapstiden och C-byråns

kvinnliga agenter som riskerade sina liv under andra världskriget men aldrig fick något erkännande. Genom visningar under sommarens Pridevecka belystes normer och kön ur ett

historiskt perspektiv.

Jämställdhets-, jämlikhets och mångfaldsperspektiv är en självklar del i Flygvapenmuseums

ambitioner att utveckla museet till ett kulturhistoriskt museum av intresse för alla. Det leder

många gånger till ett i allmänhetens ögon oväntat utbud. På så sätt motsvarar verksamheten det Flygvapenmuseum lovar i den så kallade tagline som används tillsammans med museets logotyp:

En spännande resa.

Samverkan med RFSL fortsatte under 2014 med Flygvapenmuseums deltagande i

Regnbågsveckan i Linköping. Flygvapenmuseum agerade som Regnbågshus med ansvar för en programkväll under arrangemanget. I samarbete med Linköpings guideklubb och Friluftsmuseet

Gamla Linköping genomförde Flygvapenmuseum en utökad version av konceptet Kärlekens

villkor, en dramatiserad visning om normer och gränser under 1900-talet. Flygvapenmuseum upplät även lokal för en landstingspolitisk debatt om HBTQ-frågor.


Sida 33 av 53

8.4 Barn och ungdomar Uppgifter enligt regleringsbrev

SFHM ska redovisa den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken.

SFHM:s barn- och ungdomsstrategi På liv och död aktivt lärande av, med och för barn, som togs

fram 2011, utgör fortsatt ett stöd för myndighetens arbete med att integrera barnperspektivet som ska vara centralt och aktualiseras i flera delar av verksamheten än de som specifikt riktar sig till

barn och unga. Ett viktigt moment i planeringen av all verksamhet är att analysera

konsekvenserna för barns och ungas tillgång till kulturupplevelser, exempelvis i utställningsprojekt och programverksamhet. Sammanfattningsvis ska en sådan analys innehålla en bedömning med

följande aspekter:

Hur verksamheten kan bidra till livslångt lärande.

Vilka möjligheter som ges att reflektera över svåra frågor.

Hur många möjligheter som skapas för upplevelser och lärande.

Hur verksamheten kan utgöra ett stöd för skolor att stärka kulturen i undervisningen, det vill säga hur våra museer kan fungera som ett förlängt klassrum.

Hur kulturarv och förståelse för ett historiskt sammanhang kan stärka barns och ungas egen identitet och deras förståelse för andra människors situation.

Hur barn och unga kan ta del av ett utbud med mångfald och hög kvalitet oavsett var i landet man bor.

Hur verksamheten kan göras inkluderande, bland annat genom att använda flera sinnen

(visuellt, auditativt, taktilt och kinestetiskt).

Många unga besöker Armémuseum i samband med bokade skolvisningar. Den pedagogiska verksamheten för skolor är ett kännetecken för Armémuseum och under året genomfördes 311

skolvisningar för 8 419 skolever. Ämnen i basutställningarna finns med i läroplanen, exempelvis

stormaktstiden, kalla kriget, världskrigen samt konflikter och yttrandefrihet. Ett populärt inslag i museet är de dramatiserade visningarna som både riktar sig till skolor och andra besökare.

De som kommer till Armémuseum i andra sammanhang erbjuds familjevisningar under helger och skollov. Den pedagogiska verksamheten för unga utanför skolan består även av de dramatiserade

visningarna. Under skolloven har pedagogerna framfört dagliga dramatiserade program som tar med både barn och vuxna in i historien. I Armémuseums basutställning har de unga besökarna

fått möta verkliga personöden ur historieböckerna som kommer till liv genom våra pedagoger och

vårt förråd av historiska kläder.

För barn som besöker Armémuseum och inte deltar i vare sig familjevisningar eller

dramatiseringar har museet tagit fram en frågetävling som fylls i vid olika stationer. Målgången är i receptionen där ett pris delas ut. Frågetävlingen finns på svenska, engelska och ryska.

Programverksamheten fångar upp barn och unga bland annat genom modellbyggarhelger,

målning av figurer och olika pysselaktiviteter.

Intresset för Flygvapenmuseums barn- och ungdomsverksamhet har ökat starkt jämfört med tiden

före utbyggnaden och återinvigningen 2010. Under 2014 genomfördes 273 skolvisningar för 5 546 skolever. Medlemsantalet i barnklubben Flygspanarna uppgick till ett hundratal mot slutet av

2014.

Flygvapenmuseum har under året fortsatt att utveckla programmen gentemot skolorna genom att

erbjuda ett brett utbud inom ramen för Skapande skola. Skolelevers beskrivningar av krigs- och konfliktfrågor har samlats in och bildar underlag för att kunna ta upp ämnet med små barn.


Sida 34 av 53

Aktiviteter på olika teman har arrangerats under sportlov, påsklov och höstlov. Under 2014 har

lovverksamheten utvecklats med nya teman som är aktuella i museets verksamhet, bl.a. Rebell som Hodell, Nörd på museet och Prova på lumpen. I samband med loven anordnas även

sagostund för de yngsta besökarna i Flygvapenmuseums faktarum.

8.5 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Uppgifter enligt regleringsbrev

SFHM ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

SFHM:s lokaler, verksamhet och information ska så långt som möjligt göras tillgängliga för alla och det sker ett målmedvetet arbete för att öka tillgängligheten vid våra museer, exempelvis för

personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsfrågorna ingår i såväl verksamhetsplanering

som i myndighetens systematiska arbetsmiljöarbete. Myndighetens tillgänglighetsgrupp arbetar kontinuerligt för att följa upp och utveckla SFHM:s tillgänglighetsarbete.

Tillgänglighetsförbättringar är ett även prioriterat område vid SMHA-kanslis hantering av

ansökningar om projektbidrag.

De samlade insatserna för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning under

2014 har varit tillfredsställande. Utvecklingen går i rätt riktning, även om det återstår en del arbete. Exempel på riktade insatser under året är samarbete med Statens fastighetsverk om en ny och

mer lättillgänglig gångväg till Armémuseums entré och att Armémuseum i samband med ombyggnad av basutställningens Plan två skrivit om utställningstexterna (lättläst, engelska).

Den fysiska tillgängligheten på Flygvapenmuseum är mycket god. Flygvapenmuseums satsning på alternativ kommunikation (Bliss och Widgit) har också uppmärksammats positivt av besökare som

spridit information vidare till en facebookgrupp för alternativ kommunikation.

Både Armémuseum som Flygvapenmuseum har under året erbjudit visningar för besökare med

olika behov, bl.a. genom teckentolksvisningar. Programmet Möte med minnen har utvecklats för personer med lätt demens att delta i visningar anpassade till denna funktionsnedsättning.

8.6 Lokalkostnader Uppgifter enligt regleringsbrev

SFHM ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2014 enligt

följande: hyra, el och uppvärmning, reparationer och underhåll, samt övriga driftskostnader. Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Fördelning av lokalkostnader (tkr)

Lokalkostnader 2014 2013

Hyra 35 756 36 105

El och uppvärmning 2 231 1 719

Summa hyra inkl. uppvärmning och elektricitet 37 987 37 824

Reparationer och underhåll 2 104 1 869

Summa lokalkostnader enligt resultaträkning 40 091 39 693

Övriga driftskostnader 2 600 2 656

avser bevakning, underhåll larmsystem (redovisas som övriga driftkostnader i resultaträkning)


Sida 35 av 53

Hyresandel respektive hyresvärd (tkr)

Hyresvärd (belopp, procent) 2014 2013

Specialfastigheter AB 16 500 43,4% 16 803 44,4%

Statens fastighetsverk 17 253 45,4% 16 923 44,7%

Stockholms Hamn AB 2 301 6,1% 2 302 6,1%

Alecta pensionsförsäkringar 707 1,9% 708 1,9%

Fortifikationsverket 360 0,9% 483 1,3%

Ljungs Tegelbruk AB 422 1,1% 423 1,1%

Fastighet AB Valvakan 428 1,1% 0 0

Övriga* 16 0,1% 182 0,5%

Summa 37 987 100,0% 37 824 100,0%

* Avser tillfälliga lokaler i form av lager, mässor m.m.

8.7 Avgiftsbelagd verksamhet Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska redovisa avgiftsbelagd verksamhet enligt specificerad indelning. För försäljning av varor

respektive undersökningar, utredningar och andra tjänster ska såväl intäkter som kostnader

redovisas. För övrig avgiftsbelagd verksamhet redovisas endast de sammanlagda intäkterna.

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr)

Verksamhet

+/- t.o.m.

2012

+/- t.o.m.

2013

Intäkter

2014

Kostnader

2014

+/-

2014

Ack. +/-

utgå. 2014

Verksamhet med full kostnadstäckning

Försäljning av varor - 1827 -1 854 2 895 2 442 453 -1 401

Undersökningar, utredningar och andra tjänster -182 378 2 160 1 749 411 789

Summa -2 009 -1 476 5 055 4 191 864 -612

Övrig avgiftsbelagd verksamhet

Entréer och visningar 6 583

Övrigt 9 581

Summa 16 164

SFHM:s två museibutiker är en del av helhetsupplevelsen vid ett besök på Armémuseum eller

Flygvapenmuseum. Syftet är att erbjuda besökarna ett utbud av varor med anknytning till

museernas innehåll och ämnesområde. Varorna ska vara unika och representativa, ha hög kvalitet och passa besökare i olika åldrar och med olika intressen och ekonomiska förutsättningar.

Kravet på full kostnadstäckning för försäljning av varor i museibutiker och för produktion av fanor

med mera infördes från och med budgetåret 2008. I och med att förändringen genomfördes utan

infasningsperiod uppstod betydande underskott de första åren 2008-2010. Arbetet med att förändra styrningen och förutsättningarna för att åstadkomma en verksamhet där intäkter och

kostnader är i balans över tid har sakta men säkert gett resultat. Underskotten för 2011 respektive

2012 uppgick till knappt 100 000 kronor. För 2013 uppgick det samlade underskottet för museibutikerna till 27 000 kronor och för 2014 var överskottet 453 000 kronor. Butikernas totala

omsättning ökade 2014 med cirka 300 000 kronor jämfört med den tidigare nivån på 2 600 000

kronor, vilket bland annat är en följd av ett större antal besökare.


Sida 36 av 53

Den förbättring av resultatet som skett de senaste år är en följd av ett aktivt arbete med att öka

omsättningen och att se över prissättning och kostnader. Målet att uppnå att balansera rimliga

under- eller överskott mellan åren bedöms därför som möjligt att nå framöver. Att på kort tid inhämta hela det ackumulerade underskottet genom större vinstmarginaler bedöms däremot inte

vara möjligt. Även kostnadssidan är svår att påverka i någon större utsträckning, särskilt när det

gäller lokalerna.

Grunderna för butikernas prissättning har redovisats i underlaget för avgiftssamrådet avseende 2014, vilket godkänts av Ekonomistyrningsverket (ESV dnr 4.2-1422/2014). Frågan behandlas

vidare i SFHM:s budgetunderlag för 2016-2018 där även förslag lämnas om hur underskottet kan

inhämtas under en längre period.2 Eftersom SFHM har viss finansiering via externa medel har

några större likviditetsproblem ännu inte uppstått för myndigheten som helhet på grund av

underskottet. Framöver finns dock risk att räntekontokrediten kan komma att behöva utnyttjas av

detta skäl.

Framtagningen av en fana sker på beställning av Försvarsmakten och är ett hantverk som oftast

innebär en tidsmässigt lång process, från beställning, design och produktion till slutlig leverans. Kostnaderna balanserar över en längre tidsperiod men över- och underskott uppkommer

beroende hur produktionsprocesserna ligger i förhållande till årsskiftena. Målet är att periodisera såväl intäkter som kostnader för att undvika alltför stora svängningar mellan åren. För 2014

uppgår överskottet till 411 000 kronor, vilket är något lägre än prognostiserat.

2 Se även SFHM:s budgetunderlag för åren 2015-2017.


Sida 37 av 53

9 Organisation Arbetsplatsvision för Statens försvarshistoriska museer - Vi är insatta i och arbetar i enlighet med uppdrag, mål och strategier. - Vi verkar aktivt för en långsiktigt hållbar balans mellan ansvar och arbetsbelastning.

- Vi har tillit till och respekterar varandra.

Den gemensamma arbetsplatsvisionen från 2011 utgör en viktig utgångspunkt för såväl genomförande och arbetsmiljöfrågor i den dagliga verksamheten som för det mer långsiktiga

arbetet med verksamhetstyrning samt utvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor.

9.1 Kompetensförsörjning Myndighetens ska, enligt förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de

uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning

av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

Vid SFHM fanns år 2014 i medeltal 38 kvinnor (51 procent) och 37 män (49 procent).

Antalet årsarbetskrafter summerade under året till 73 (70 år 2013, 72 år 2012). Fördelning ålder och kön vid SFHM

SFHM

Stockholm Linköping Övriga landet* Totalt

Ålder K M K M K M K M

- 34 10 5 15 3 2 5 0 0 0 13 7 20

35 54 6 9 15 6 4 10 0 0 0 12 13 25

55 - 7 7 14 6 6 12 0 4 4 13 17 30

Totalt 24 21 45 14 12 26 0 4 4 38 37 75

*Kristianstad, Halmstad och Strängnäs

SFHM kan genom den egna personalens kompetens kompletterad med projektanställningar och

externa konsulter tillgodose verksamhetsmålen. För att möta verksamhetens behov vid tillfälliga arbetstoppar anlitas museivärdar och museilärare med ersättning per arbetad timme.

Möjligheterna för myndigheten att attrahera ny kompetens upplevs som god. Till de rekryteringar som genomförts under året har myndigheten haft ett stort antal sökande. Förutom medarbetare

som anställts för kortare perioder har SFHM under året som gått rekryterat sju nya medarbetare.

En kvinna och sex män med en medelålder på 54 år. Rekryteringarna bygger på tydliga kravprofiler utifrån verksamhetens behov och har genomförts såväl via rekryteringsföretag, extern

konsult som med egen personal.

Utvecklingsinsatser har planerats och erbjudits samtliga medarbetare på myndigheten. Dessa har

bland annat varit studiebesök såväl inom som utom landet samt deltagande i konferenser och seminarier (se vidare avsnitt 8.2 Internationellt arbete). Utbyte av personal har under året

genomförts med museer i Finland och Nederländerna. Under året har SFHM tagit emot tre

praktikanter från högskolor under en vecka till fem månader. Praktikanterna, varav två kommit från universitet i Budapest respektive Amsterdam, har snabbt kommit in i arbetet och på ett

positivt sätt bidragit till verksamheten.

En viktig förutsättning för att göra ett gott arbete är att få en god introduktion. Nya medarbetare

och praktikanter med längre praktikperioder får förutom introduktion i ordinarie verksamhet även

information om myndighetens övriga verksamhet och dess arbetsmiljöarbete.


Sida 38 av 53

Under året har kontakterna med forskarvärlden utanför myndigheten intensifierats. Myndighetens

experter har getts möjlighet att fördjupa sig inom sina specialområden och publicera artiklar (se vidare avsnitt 5 Kunskapsuppbyggnad).

För att säkerställa tillgång till viss expertkompetens på sikt prioriteras att äldre medarbetare ges möjlighet att överföra kunskap och förmedla kontaktnät, såväl internationellt som nationellt, till

yngre medarbetare. I samband med vakanser och pensionsavgångar görs en bedömning om det finns behov av att delvis förändra inriktningen på kompetenser för att uppnå verksamhetens mål.

Genom en aktiv personalplanering och stor flexibilitet hos medarbetarna tillvaratas kompetenser

hos befintlig personal för att fylla kompetensbehov under tillfälliga vakanser (föräldra- och tjänstledigheter).

Sammantaget bedöms de vidtagna åtgärderna med syfte att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens ha säkerställt att det inom myndigheten finns kompetens att nå

verksamhetens mål på ett ändamålsenligt sätt.

9.2 Arbetsmiljö SFHM bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete med rutiner för bland annat utvecklingssamtal,

skyddsronder, friskvård, rapportering av iakttagna risker, tillbud och incidenter. Genom företagshälsovården har SFHM:s personal tillgång till medicinsk, teknisk, ergonomisk och

psykosocial expertis. Myndigheten har, under året påbörjat en arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer.

Alla anställda erbjöds under hösten möjlighet att göra en hälsoundersökning. I slutet av året genomfördes en arbetsmiljöenkät i företagshälsovårdens regi, som besvarades av 91 procent av

medarbetarna. Helhetsintrycket av enkätens resultat är positivt, men det finns områden som det

behöver arbetas med och en handlingsplan med åtgärder kommer under att tas fram under 2015.

Skyddsronder genomförs kontinuerligt både i Linköping och i Stockholm. Uppföljningar har gjorts

och förbättringar har vidtagits. Exempelvis har åtgärder för att förbättra inomhusklimatet i Flygvapenmuseums Hall två utförts och utbildning i förstahjälpen genomförts.

Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter kopplade till sanktionsavgifter har en

genomgång gjorts, med medverkan från skyddsombuden, för att se vilka som är aktuella för

myndigheten. Resultatet kommer att sammanställs handlingsplan och åtgärdas under 2015.

Från och med den 1 januari 2015 utökas möjligheten till friskvård genom att alla anställda kan

använda såväl friskvårdsbidrag som friskvårdstimme. Redovisning av sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3 § förordning (2006:205) om årsredovisning och

budgetunderlag

Sjukfrånvaro 2014 2013

Totalt 3,6 % 1,7 %

varav långtidssjuka 54,7 % 37,7 %

Kvinnor 5,8 % 2,6 %

Män 1,1 % 0,7 %

Anställda 29 år eller yngre 7,2 % 2,1 %

Anställda 30-49 år 4,0 % 2,3 %

Anställda 50 år eller äldre 2,4 % 1,0 %


Sida 39 av 53

9.3 Verksamhetsutveckling Under 2014 påbörjades ett arbete för att vidareutveckla den årliga processen för SFHM:s

verksamhetsstyrning. Syftet är bl.a. att stärka kopplingen mellan uppföljning, resultatredovisning i årsredovisningen och verksamhetsplaneringens mål och prioriteringar. Den enskilde

medarbetarens utvecklingssamtal är en viktig del i planeringsarbetet och årscykeln för utvecklingssamtal har därför ändrats under året så att samtalen genomförs på hösten. En följd av

detta är att lönerevisionen för flertalet anställda istället genomförs under våren, som en del i

uppföljningen efter verksamhetsåret slut.

Under 2014 har arbetet med digitaliseringsfrågor fortsatt på flera olika vis i verksamheten. En

strategi för bevarande av elektroniska handlingar har tagits fram i enlighet med Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 2009:1). En prioriterad fråga har varit att skapa väl fungerande arbetsrutiner för

diarieföring och arkivering utifrån den verksamhetsbaserade arkivredovisningen, som infördes

från och med 2014. I maj lämnades underlag till Digisam angående digitalisering av det statliga kulturarvet, som för SFHM:s del sker via Digitalt museum.

En avgörande förutsättning för effektivt genomförande av SFHM:s olika verksamheter är en väl

fungerande och kostnadseffektiv IT-miljö. Under 2014 genomfördes ett antal åtgärder för att

förbättra de tre IT-stöd som är centrala för verksamheten. Användargränssnittet i Primus - databasen där alla föremål i samlingarna finns registrerade för åtkomst även i Digitalt museum -

förbättrades genom en ny server-lösning. Förslag till effektivisering av vissa administrativa rutiner

kopplat till bokningssystemet för den publika verksamheten togs fram och under året startades även ett projekt för att utveckla en modernare webbplats för Armémuseum. Resultatet kommer i

vissa delar att kunna återanvändas för vidareutveckling av SFHM:s övriga tre webbplatser, dvs. för

Sveriges Militärhistoriska arv, Flygvapenmuseum och myndigheten SFHM. Under året har bl.a. åtgärder vidtagits för att säkerställa att myndighetens IT-miljö är kompatibel med kraven på det

nya internetprotokollet (IPv6).

I och med att SFHM från och med 2013 anlitar Statens servicecenter (SSC) för löpande ekonomi-

och löneadministration ingår även visst IT-stöd. Som konstaterades i 2013 års årsredovisning har

övergången till SSC inneburit ökade kostnader för SFHM, bl.a. beroende på systemstöden. De ramavtal med ofördelaktiga avtalskonstruktioner som finns att tillgå, antingen genom eget avrop

eller via anlitandet av SSC, har det senaste året medfört stora och opåverkbara kostnadsökningar.

Kravet på myndigheter att införa e-handel genererar inte några effektiviseringsvinster för en myndighet av SFHM:s storlek då kostnaderna för införandet, inklusive nödvändigt systembyte, och

löpande kostnader för avtalshantering vida överstiger nyttan. Neddragningen av anslaget som

skedde 2014 till följd av e-handelsreformen har för SFHM:s del därför inneburit direkt minskade resurser för kärnverksamheten och myndighetens verksamhetsutveckling i övrigt.


Sida 40 av 53

10 Finansiell redovisning 10.1 Resultaträkning

(tkr) Not 2014 2013

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 92 306 91 193

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 21 133 20 033

Intäkter av bidrag 2 3 185 3 783

Finansiella intäkter 3 61 117

Summa

116 685 115 126

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -44 315 -42 209

Kostnader för lokaler

-40 092 -39 693

Övriga driftkostnader

-26 741 -25 334

Finansiella kostnader 5 -137 -247

Avskrivningar och nedskrivningar

-6 603 -6 301

Summa

-117 887 -113 784

Verksamhetsutfall

-1 202 1 343

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag

18 215 17 650

Lämnade bidrag 6 -18 215 -17 650

Saldo

0 0

Årets kapitalförändring 7 -1 202 1 343


Sida 41 av 53

10.2 Balansräkning (tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 8 344 50

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 9 37 110

Summa

380 160

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 1 710 384

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 11 22 696 26 340

Pågående nyanläggningar 12 0 231

Summa

24 407 26 954

Varulager m.m.

Varulager och förråd 13 876 881

Summa

876 881

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

688 538

Fordringar hos andra myndigheter 14 3 559 4 254

Övriga kortfristiga fordringar 15 3 20

Summa

4 250 4 813

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 16 9 985 9 777

Upplupna bidragsintäkter 17 61 64

Övriga upplupna intäkter 18 819 811

Summa

10 865 10 653

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 19 -421 -711

Summa

-421 -711

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

0 1 185

Kassa och bank

46 45

Summa

46 1 229

SUMMA TILLGÅNGAR

40 403 43 979


Sida 42 av 53

(tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital 20

Balanserad kapitalförändring

2 882 1 540

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 -1 202 1 343

Summa

1 680 2 882

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 21 21 373 23 953

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 22 1 124 0

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 23 1 537 3 613

Leverantörsskulder

4 269 3 999

Övriga kortfristiga skulder 24 630 944

Summa

28 933 32 509

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 25 4 466 3 419

Oförbrukade bidrag 26 5 186 5 077

Övriga förutbetalda intäkter 27 136 92

Summa

9 789 8 588

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

40 403 43 979


Sida 43 av 53

10.3 Anslagsredovisning

Anslag Ing. över- Årets till- Totalt Utgifter Utgående

(tkr) förings- delning disponi- över-

belopp enl. regl. belt förings-

brev belopp belopp Not

Uo 17 8:1 Ramanslag

Centrala museer: Myndigheter

ap.9 Statens Försvarshistoriska museer 28 1 257 110 231 111 488 -110 521 967

Summa 1 257 110 231 111 488 -110 521 967

10.4 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper

Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till

denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (förordning om myndigheters bokföring) tillämpar

myndigheten brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas, maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning

sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad

tillgången tas i bruk. I vissa fall kan det förekomma avsteg från grundregeln då en individuell bedömning ger annan avskrivningstid.

Tillämpade avskrivningstider

Licenser och rättigheter 3-5 år Datorer och kringutrustning 3 år

Övriga kontorsmaskiner 5 år

AV-utrustning 5 år Bilar 5 år

Verkstadsutrustning och laboratorieutrustning 10 år

Förbättringsutgift på annans fastighet 5-10 år Inredningsinventarier 10 år

Basutställning 3-10 år

Omsättningstillgångar

Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Butikernas lager är värderat till anskaffningsvärde efter avdrag för inkurans.


Sida 44 av 53

Skulder

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till

balansdagens kurs.

Upplysningar av väsentlig betydelse

Statens Försvarhistoriska museer ska enligt regleringsbrevet särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen.

Verksamhetens intäkter bidrar till den samlade finansieringen och har därför inte fördelats på

prestationer eller verksamhetsområden. Kostnader för prestationer och verksamhetsområden

innefattar direkta drifts- och lönekostnader, direkta lokalkostnader, direkta avskrivningar och indirekta kostnader (overhead). De indirekta kostnaderna består av kostnader för gemensamma

drifts- personal och lokalkostnader samt avskrivningskostnader vilka fördelas på

prestation/verksamhetsområde enligt andelen direkta lönekostnader. Fördelning av direkta lönekostnader bygger på bedömning av nedlagd tid per prestation för respektive medarbetare.

3

Försäljning av varor samt undersökningar, utredningar och andra tjänster har fr.o.m. budgetår 2008 krav på full kostnadstäckning. Redovisning av verksamhet avseende butik Armémuseum och

Flygvapenmuseum samt Fantillverkning bär samtliga direkta och indirekta kostnader och utgör egna resultatområden.

Av årsredovisningen ska fördelningen av bidragsintäkterna mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ respektive icke-statliga bidrag framgå. Statens Försvarshistoriska museer har

under 2014 inte mottagit mellanstatliga bidrag.

Efter övergång till Visma Proceedo (e-handels system), beslutade SFHM att använda den

gemensamma kontoplan som Statens Servicecenter tillhandahöll vid införandet. Detta kan medföra svårigheter att jämföra utfall på kontonivå mellan år 2013 och 2014.

Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 §

förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)

Utbetald skattepliktig ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare vid SFHM,

utsedda av regeringen (tkr):

Överintendenten Staffan Bengtsson Ersättning 995 tkr Bilförmån 5 tkr

Summa 1 000 tkr

Staffan Bengtsson var under 2014 ledamot av Statskontorets råd.

3 Föregående år baserades fördelningen av direkta lönekostnader på en bedömning av nerlagd tid per

verksamhetsområde och prestation för respektive avdelning som helhet. Den mer precisa fördelningen av tid kan påverka jämförelsen med tidigare års utfall.


Sida 45 av 53

Noter

(tkr)

Resultaträkning (tkr) 2014 2013

1 Intäkter av anslag

Intäkter av anslag 92 306 91 193

Summa 92 306 91 193

2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Verksamhet med full kostnadstäckning

Butik Armémuseum 1 009 1 009

Butik Flygvapenmuseum 1 886 1 587

Fantillverkning 2 160 1 613

Summa 5 055 4 209

Övrig avgiftsbelagd verksamhet

Entréintäkter 5 213 4 822

Visningar 1 370 1 339

Lokaluthyrning enligt 4 § avgiftsförordningen 3 007 3 062

Övriga intäkter * 6 574 5 025

Summa 16 164 14 248

Andra ersättningar

Sponsring ** -89 1 576

Andra ersättningar 3 0

Summa -86 1576

Summa Total 21 133 20 033

* Varav 600 tkr från Statens maritima museer för

delfinansiering av Statens militärhistoriska arv kansli.

Ökning av övriga intäkter beror främst på försäljning av konferensmåltider.

** Sponsring från Saab till Flygvapenmuseum år 2014 är

totalt 1 900 tkr, varav 1989 tkr har redovisats som bidrag för

finansiering av anläggningstillgångar. Se även Bidrag från icke statliga och not 7.

Intäkter av bidrag

Bidrag från statliga myndigheter

Sveriges militärhistoriska arv 0 300

Statens Kulturråd 0 823

Övriga bidrag 885 548

Summa 885 1 671


Sida 46 av 53

Resultaträkning

(tkr) 2014 2013

Bidrag från icke statliga

Arv E. Heinerstam (avskrivningar FVM Etapp 3) 258 558

Westman Werner fond (avskrivningar FVM Etapp 3), WW

fond 400 400

Östergötlands flyghistoriska sällskap, ÖFS DC3 30 30

Saab AB, (avskrivningar FVM Etapp 3 m.m.) 855 674

Armemusei vänner 130 0

Riksbankens jubileumsfond, Osmanska riket 238

Övriga bidrag 389 450

2 300 2 112

Summa Total 3 185 3 783

3 Finansiella intäkter

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 51 116

Övriga ränteintäkter 10 1

Summa 61 117

4 Kostnader för personal

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier

och andra avgifter enligt lag och avtal) 29 760 28 482

Övriga kostnader för personal 14 555 13 727

Summa 44 315 42 209

5 Finansiella kostnader

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 4 8

Ränta på lån i Riksgäldskontoret 111 244

Övriga finansiella kostnader 22 -5

Summa 137 247

Ökning av övriga finansiella kostnader beror på SPV:s

uppdatering av pensionssystem från år 2009.

6 Lämnade bidrag

Verksamhetsbidrag 14 925 15 010

Projektbidrag 3 290 2 640

18 215 17 650

7 Årets kapitalförändring

Avgiftsfinansierad verksamhet, överskott 864 534

Saab sponsring underskott* -2 066 809

Summa -1 202 1 343

* Varav 1 989 tkr har redovisats som bidrag för finansiering

av anläggningstillgångar. Se även not 2.


Sida 47 av 53

Balansräkning (tkr) 2014-12-31 2013-12-31

8 Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde 195 195

Årets anskaffningar 344 0

Summa anskaffningsvärde 539 195

Ingående ackumulerade avskrivningar -145 -145

Årets avskrivningar -50 0

Summa ackumulerade avskrivningar -195 -145

Utgående bokfört värde 344 50

Del av ackumulerat bokfört värde från tidigare år är

omklassificerat från Rättigheter till balanserade utgifter.

9 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar


Summa anskaffningsvärde 366 366

Ingående ackumulerade avskrivningar -256 -256

Årets avskrivningar -73 0

Summa ackumulerade avskrivningar -329 -256


10 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Ingående anskaffningsvärde 3 043 2 937

Årets anskaffningar 1 494 106

Summa anskaffningsvärde 4 537 3 043

Ingående ackumulerade avskrivningar -2 659 -2 569

Årets avskrivningar -168 -90

Summa ackumulerade avskrivningar -2 827 -2 659

Utgående bokfört värde 1 710 384

11 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Ingående anskaffningsvärde 90 299 86 274

Årets anskaffningar 2 747 4 025

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -250 0

Summa anskaffningsvärde 92 796 90 299

Ingående ackumulerade avskrivningar -63 959 -57 881

Årets avskrivningar -6 312 -6 078

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 171 0

Summa ackumulerade avskrivningar -70 100 -63 959

Utgående bokfört värde 22 696 26 340

12 Pågående nyanläggningar


Färdigställda anläggningar -231 0


13 Varulager och förråd Varulager butik Armémuseum 331 344 Varulager butik Flygvapenmuseum 545 537

Summa 876 881


Sida 48 av 53

Balansräkning

(tkr) 2014-12-31 2013-12-31

14 Fordringar hos andra myndigheter

Fordran ingående mervärdesskatt 2 503 2 364

Kundfordringar hos andra myndigheter 1 014 1 890

Övriga fordringar hos andra myndigheter 42 0

Summa 3 559 4 254

15 Övriga kortfristiga fordringar

Fordringar hos anställda 3 0

Kontantkassa 0 20

Summa 3 20

Kontantkassor på Flygvapenmuseum och SFHM Stockholm är avslutade under år 2014.

16 Förutbetalda kostnader

Förutbetalda hyreskostnader 9 442 9 381

Övriga förutbetalda kostnader 543 396

Summa 9 985 9 777

17 Upplupna bidragsintäkter

Inomstatliga 61 64

Summa 61 64

18 Övriga upplupna intäkter

Upplupna hyror utomstatliga 819 811

Summa 819 811

19 Avräkning med statsverket

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -1 257 -1 258

Redovisat mot anslag 110 520 109 052

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -110 231 -109 051 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -968 -1 257

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

redovisats mot anslag

Ingående balans 547 754

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 0 -208

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

redovisats mot anslag 547 546

Summa Avräkning med statsverket -421 -711


Sida 49 av 53

Balansräkning

(tkr) 2014-12-31 2013-12-31

20 Myndighetskapital

Specifikation förändring av myndighetskapitalet

Balanserad

kapitalföränd-ring,

Sponsring

Kapitalföränd-

ring enl resultaträk-

ningen

Summa

Utgående balans 2013 -3 550 -809 -4 359

Ingående balans 2014 -3 550 -809 -4 359

Föregående års kapitalförändring -809 -809 -1 618

Årets kapitalförändring

2 876 2 876

Summa årets förändring -809 2 066 1 258

Utgående balans 2014 -4 359 2 066 -2 293

Balanserad kapitalföränd-

ring,

Avgiftsbelagd verksamhet

Kapitalföränd-

ring enl

resultaträk-ningen

Summa

Utgående balans 2013 2 010 -533 1 477

Ingående balans 2014 2 010 -533 1 477

Föregående års kapitalförändring -533 -533 -1 066

Årets kapitalförändring

-331 -331

Summa årets förändring -533 -864 -1 398

Utgående balans 2014 1 477 -864 613

21 Lån i Riksgäldskontoret

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Ingående balans 23 953 25 062

Under året nyupptagna lån 2 484 3 531

Årets amorteringar -5 064 -4 640

Utgående balans 21 373 23 953

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 40 000 40 000

Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing 21 373 23 953

22 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Beviljad räntekontokredit i Riksgäldskontoret enligt regleringsbrevet 10 665 10 655

Utgående skuld på räntekontot 1 124 0

Summa 1 124 0

23 Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Utgående mervärdesskatt 389 287

Arbetsgivaravgifter 763 818

Leverantörsskulder andra myndigheter 385 516

Övrigt 0 1 992

Summa 1 537 3 613


Sida 50 av 53

Balansräkning

(tkr)

2014-12-31 2013-12-31

24 Övriga kortfristiga skulder

Personalens källskatt 661 693

Avräkning lönesystem 0 243

Övrigt -31 8

Summa 630 944

Avräkning lönesystem avser period 201313 i periodens

lönekörning 201401 motsvarande är manuellt bokförda som upplupna löner/kostnader år 2014.

25 Upplupna kostnader

Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 2 622 2 180

Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 692 376

Övriga upplupna kostnader 1 152 863

Summa 4 466 3 419

Ökning har skett av antal sparade dagar intjänade under det

gångna året. Dessutom har värdet på tidigare intjänade semesterdagar ökat.

26 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 8 241

Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner 5 178 4 836

Donationer 0 0 Summa 5 186 5 077

varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i

anspråk:

inom tre månader 0 8

mer än tre månader till ett år 8 233 Summa 8 241

Varav 3 052 tkr av det totala beloppet är avsatt för framtida

avskrivningar.

27 Övriga förutbetalda intäkter

Förutbetalda hyror 136 92

Summa 136 92


Sida 51 av 53

Anslagsredovisning

28 Uo 17 8:1 ap.9

Centrala museer: Myndigheter

Enligt regleringsbrevet disponerar Statens Försvarshistoriska museer en anslagskredit på 3 307 tkr. Krediten har inte utnyttjats.

Statens Försvarshistoriska museer får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då

detta understiger 3% av föregående års tilldelning 110 231 tkr enligt regleringsbrevet.

Enligt villkor för anslag 8:1 ska minst 22 500 tkr användas för bidragsgivning enligt förordningen (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter samt till

kostnader vid Statens försvarshistoriska museer som är förenande med upprätthållande av

dessa verksamheter.

Under år 2014 var anslagsanvändningen 25 211 tkr, varav bidragsgivningen 18 215 tkr.


Sida 52 av 53

10.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr) 2014 2013 2012 2011 2010

Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000

Utnyttjad 21 373 23 953 25 062 28 228 31 017

Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 10 655 10 655 10 520 10 520 10 134

Maximalt utnyttjad 5 339 6 626 4 105 1 327 7 254

Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 51 116 185 76 76

Räntekostnader 4 8 6 1 0

Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 19 800 17 400 14 660 13 100 13 100

Avgiftsintäkter 21 133 20 033 17 590 18 950 13 763

Anslagskredit

Beviljad 3 307 3 197 3 209 3 184 3 184

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande 967 1 257 1 258 1 520 1 497

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st) 73 70 72 71 74

Medelantalet anställda (st) 75 75 77 73 80

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 523 1 532 1 480 1 465 1 398

Kapitalförändring** Årets -1 202 1 343 389 404 -1 681

Balanserad 2 882 1 540 1 150 746 2 428

** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring fr.o.m. år 2009 består enbart av över/underskott för verksamhet med full kostnadstäckning, samt sponsring från Saab AB.


Sida 53 av 53

Intygande

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm 2015-02-20

Staffan Bengtsson Överintendent

Documents

Årsredovisning | 2014 · Mars AM inviger en ny scen för program där ... Utifrån visionen om kunskapsuppbyggnad har barn och unga, digitalisering samt jämställdhet och mångfald