SCA Hygien Berör 2010 Svenska

8/9/2019 SCA Hygien Berr 2010 Svenska

1/36

Hygien berrSCA HygienrApport 2010


2/36

1 Hygien spelar roll SCA Hygienrapport 2010

3 Bttre hygien- och hlsostandard fr alla!

4 Fyra nedslag fyra exempelSCA HygienrApport 2010

7 Influensan som frndrade vr vardag FoKUS MeXiKo City

13 Hygien i skolmiljn FoKUS london

19 Hygieninformation till de stora massorna FoKUS peKing

25 Morgondagens hygien och hlsoinformation FoKUS SAn FrAnCiSCo

30 Hygien berr allaNedslag i SCAs hygienarbete vrlden ver

32 SCA i korthet


3/36

SCA genomr varje r en global underskning om mnniskors vanoroch attityder till hygien och hlsa samt hur de relaterar till andra aktuellargor och trender. Underskningen i denna rapport handlar om hurglobaliseringen pverkar hygien och hlsa vrlden ver, med okus ppandemi, urbanisering, skolmilj och kunskapsinhmtning.Underskningen har initierats av SCA och utrts av omvrldsanalys-retaget United Minds med hjlp av underskningsretaget Cint. Niolnder har underskts: Australien, Frankrike, Kina, Mexiko, Ryssland,Storbritannien, Sverige, Tyskland, och USA. Cirka 500* personer har

tillrgats i respektive land dr en nationellt representativ rdelningmellan mn och kvinnor samt mellan olika ldersgrupper har sker-stllts. Totalt har svar rn 5 084 respondenter samlats in.

Hygien spelar roll

SCA Hygienrapport2010

* I Sverige har 1000 personer tillfrgats. Svaren frn Sverige har i totalresultaten viktats s attde representerar samma andel som vriga lnder.Underskningen genomfrdes i augusti 2009.


4/36


5/36

Bttre hygien- och

hlsostandard fr alla!

SCA vill gra skillnad. Som vrldens tredje strsta hygienretag harvi unika kunskaper om konsumenters nskeml och behov. Genomatt ka den globala medvetenheten om hygien- och hlsorgor blandbeslutsattare, experter och allmnhet hoppas vi skapa en mer initie-rad oentlig debatt och en rbttrad standard. Det r ngot somden hr rapporten bidrar till.

Hygien pverkar oss alla hela tiden, var vi n bor. Mnga av oss rs privilegierade att en hg hygien- och hlsostandard r ngot vi tarr givet medan ett betydligt strre antal mnniskor vrlden versaknar mnga av de vardagsrdelar som vra produkter och lsning-ar innebr. Men ven om standarden r bttre i de industrialiseradelnderna, inverkar bristlliga hygienrutiner negativt p mnniskorshlsa ocks dr.

Fr att belysa allt detta mer ingende har vi i vr rapport Hygienberr valt att underska mnniskors attityder till hygien och hlsai nio olika lnder. I vart och ett av de yra kapitlen ligger okus p enstorstad. Vi ser detta som ett stt att g mer p djupet nr det gllerdet hr mnet.

Med globaliseringen blir tillvaron och arsverksamheten bde enstor utmaning och ngot som r mindre komplicerat. ena sidankan virus som svininuensan lttare spridas i dagens sammanlnkadevrld. Hr r hygienen p oentliga platser av avgrande betydelse,ngot som behandlas i rets rapport.

Men r ett globalt retag som SCA, som har en omattande produkt-portlj och kunskaps- och innovationsrmga, innebr globalise-ringen andra sidan att vi kan utveckla och sprida vra produkter ochlsningar r hygien och hlsa i nstan hundra lnder.

Fr SCA r Hygien berr s mycket mer n en rapport som publicerasen gng om ret det rr sig om stndigt pgende tanke- och arbetspro-cesser. Vi hlsar dig nu ocks vlkommen till www.hygienematters.com,dr du kan delta i den pgende utvecklingen inom vra okusomrden.

Jan Johansson,VD och koncernche SCA

3


6/36

Svininfluensapandemin bidrog till att hygien snabbt blev en frgasom hamnade hgt upp p ansvariga myndigheters dagordningvrlden ver. Samtidigt blev vanlig vardagshygien ett samtalsmnei hela vrlden. En hostning p bussen, en nysning p jobbet eller ensmutsig toalett p en skola vckte frgor och diskussioner. 2009 blevret d vrlden lrde sig att tvtta hnderna.

En pandemi r global, ytterligare en omstndighet som vckt hygien-debatten i mnga lnder. I de industrialiserade delarna av vrldenreser mnniskor mycket. De mter andra kulturer och seder oftavcks frgor om hygien nr olika kulturer mts. Vrlden krymper intebara genom att vi reser mer. Information sprids idag p ett helt an-nat stt n fr tio r sedan. Allt fler fr tillgng till trdls uppkopplingtill internet och drigenom den ofantliga mngd information somfinns dr. Vilken information ns vi av och hur reagerar vi p den?Hygieninformation r pltsligt en global frga.

SCAs globala underskning Hygien berrundersker mnniskorsattityd till hygien i nio lnder. I fyra nedslag, vart och ett med utgngs-punkt i en vrldsstad, nrmar vi oss ngra av dagens mest aktuellafrgestllningar nr det gller hygien.

Fyra nedslag fyra exempelSCA HygienrApport 2010

MeXiKo City

london

Nr WHO sommaren 2009klassade svininfluensan sompandemi var det frsta gngenp drygt fyrtio r som ngot s-dant intrffade. Blickarna riktadestidigt mot Mexiko dr de frstafallen hade konstaterats. Landettvingades att snabbt genomfraen rad tgrder fr att frhindrasmittspridningen. Information ochhandlingskraft var nyckelordeni landets stt att mta hotet frninfluensan. Hur handskas man

med en osynlig smitta p bussar,offentliga platser, arbetsplatseroch skolor?

Att skolmiljn r viktig fr barnslrande och hlsa r de flestaverens om. Smutsiga toalet-ter utan ls pverkar barnensvardag och har visat sig varangot som i lngre perspektivfr svrare konsekvenser frbde barnen och samhllet n vitidigare anat. I Storbritannien harhygien nu ftt ett kat utrymme iskolornas lroplaner. Nyligen ut-sgs Storbritanniens renaste och

bsta skoltoalett i stra London.Ett gott exempel p ett fruktbartsamarbete mellan vlgrenhets-organisationer, myndigheter ochprivata aktrer.

4


7/36

peKing

SAn FrAnCiSCo

Toalettfrgan hamnade tidigt ifokus nr Kina anordnade deOlympiska spelen 2008. Samtidigtinleddes en rad omfattandehlsoreformer i Kina som allasyftade att hja hygiennormerna idet kinesiska samhllet. Livsmed-elsskerhet och restauranghygienr tv exempel p omrden somomfattas av de nya reformerna.Miljonstaden Peking r ocks ettexempel p hur myndigheter han-terar den svra informationsfrgan

i en ttbefolkad stad med mngamiljoner mnniskor.

Nu utvecklas nya kanaler frhygieninformation i snabb takt nrallt fler har tillgng till internet viamobiltelefon och datorer i hemmetoch p arbetsplatsen. Nya tjnsterutvecklas och informationsskan-det frndras nr ntet blir mertillgngligt. Mnniskor med tillgngtill internet blir vana att stlla sinaegna diagnoser. Samtidigt karantalet webbplatser och kunskaps-kllor. Hur kan man lita p den

information man fr? I USA ochnedslaget San Francisco kan viredan idag sknja konturerna avframtidens hygien- och hlsoinfor-mation.

5


8/36

Fr frsta gngen p ver 40 r drabbadesmnskligheten av en pandemi och orsakentill det hela var ett nytt muterat influensavirus


9/36

Fr frsta gngen p ver 40 r drabbades mnskligheten 2009 aven pandemi. Orsaken ett nytt muterat influensavirus, (H1N1), merknt som svininfluensan. De frsta fallen av influensan konstatera-des i Mexiko vilket gr landet intressant att studera nrmare ur etthygien- och erfarenhetsperspektiv.

SCAs internationella underskning 2010 visar p mnga stt hurdenna omvlvande hndelse har pverkat inte bara Mexikos utanocks vriga vrldens befolkning.

Den 24 april 2009 nddes vrlden av nyheten att 81 mnniskor iMexiko City hade dtt av vad som d beskrevs som en muterad ormav svininuensa. Man uppskattade ocks att omkring 1 000 personerbar p smittan runtom i Mexiko1. Den 29 april registrerade amerikan-ska myndigheter det rsta ddsallet utanr Mexiko. Samma daghjde ocks WHO epidemivarningen till niv em p den sexgradigaskalan vilket var rsta gngen sedan skalan skapades 2005 2. Den11 juni 2009 valde WHO att klassa utbrottet som en pandemi denrsta p 41 r3.

Nr pandemin var ett aktum vidtog hlsomyndigheter runtom i vrl-den olika slag av tgrder r att bekmpa smittspridningen och mildradess eekter. I Mexiko, dr de rsta allen konstaterades, gllde detatt reagera snabbt och resolut. Man utarbetade en rsta handlings-plan r hur man skulle mta inuensalarmet. Etersom nya all av

Influensan som

frndrade vr vardagFoKUS MeXiKo City

not: 1) WHO, World Health Organization, www.who.int/csr/disease/swineflu/en/ (20090918).2) Swedish Institute for Infectuous Disease, www.smittskyddsinstitutet.se/nyainfluensan.3) Lacey, Marc, From dgar, 5, Coughs Heard Round the World. The New York Times (2009).

7


10/36

svininuensan ortsatte att upptckas, och rdslan r smittan spredsver nationella grnser, stod det snart klart att turistlandet Mexikoskulle stllas inr svra utmaningar som en ljd av pandemin4.

ka mh m hEekterna av inuensalarmet och rekommendationerna som gick ut isvl Mexiko som i andra lnder lever kvar i olks medvetande. SCAsinternationella underskning visar att i snitt tre jrdedelar av allamedborgare i de underskta lnderna, rn Mexiko till Australien till

Sverige, idag tnker p hygien otare och vid er tillllen.

Starkast har oron vuxit sig kring de oentliga toaletterna. De r sym-boler r oentlig hlsa och hygien, men det r samtidigt hr mnnis-kors hygienoro kat mest och det r hr vi ser strst beteendernd-ringar jmrt med 2008. ven p andra oentliga platser, med storgenomstrmning av olk, har uppmrksamheten kat.

Att det sedan r den egna hygienen och andras hygien som rmsthamnat under luppen visar att er har ntts av insikten att det r vimnniskor som br p bakterier och virus och som direkt eller indi-rekt aktiskt sprider smittan. Den kade uppmrksamheten p res-

taurangmiljer och maten som serveras dr understryker vikten av attortstta att ha hygienrgan i centrum ven nr det gller livsmedel,matlagning och restaurangbranschen som sdan.

o fa bEkot rn larmet om svininuensan har dock tt varierande ljder iolika lnder. En nrmare underskning av resultaten visar att kineseroch svenskar befnner sig p var sin sida av hygienorons spektrum. En-ligt SCAs internationella underskning har kineserna kat sin hygien-medvetenhet mest och ven ndrat sitt hygienbeteende mest. Deras

FoKUS MeXiKo City

S ha sah fas*

1. tta av tio tvttar hndernaoftare idag

2. Fem av tio anvnder merantibakteriell tvl

3. Fyra av tio r mer frsiktiga ikontakten med andra mnniskor* A a sm fa s

sa h

ifusaam ha kahmh ba.p ssa m ma mumksam a jmf ma fusaam:

Av AllA tillFrgAde tnKeridAg oFtAre oCH vid FlertillFllen p Hygien.

75%

SCAs gloBAlAHygienrApport 2010 ?

Hygiennivn p offentliga toaletter

Hygiennivn p andra offentliga platser

Min personliga hygien

Hygien vid matlagning/livsmedelshantering

Andras hygien

Hygiennivn p restauranger

44%

41%

41%

39%

38%

38%

8


11/36

vardagsbeteende har pverkats mer av en kad hygienoro n i ngotannat land. Svenskarna andra sidan hr till de mest obesvrade ochlter sig inte s ltt pverkas av omvrldshndelserna i samband medsvininuensan.

Underskningen visar ocks att oavsett land tycks kvinnor och hg-utbildade mer bengna att ha reagerat p inuensalarmet, med enkad medvetenhet och rndrat beteende som ljd. Respondentermed hgre utbildning verkar ocks generellt sett oroa sig mer verhygien personlig svl som andras. De har ven minskat p socialaaktiviteter och resande.

lder verkar dock vara den aktor som har strst inverkan p indivi-ders orosniv. Ungdomar r helt enkelt mer oroade n gamla, medanldre personer oroar sig mindre, vid rre tillllen och r mindre be-ngna att ndra sitt beteende.

ifmassasMyndigheterna med ansvar r hlso- och hygienrgor i mngmil-jonstaden Mexiko City rullade tidigt igng en enorm inormations-kampanj r minskad smittspridning. De stora arbetsplatserna rsgsmed inormation om hur man beter sig i en milj med mnga med-arbetare, hur man tvttar hnder, ppnar drrar och hur man nyseroch hostar i nrheten av olk, exempelvis visade presidenten sjlv iTV hur man dmpar en nysning. Man gick ocks ut med inormationsom uppmanade alla som hade eber, hosta, halsont, andddhet ellermuskel- och ledsmrta att ska lkarvrd5.

De strsta arbetsgivarna i landet, liksom mnga andra retag, upp-manade sina anstllda att hellre jobba hemma om man knde deminsta symptom p ngot som pminde om inuensa. Man stngdeocks av mnga oentliga platser och avrdde olk rn att g p biooch teater6.

vaf ha u f fmam sfusa f?

1. TV (85 %)2. Officiella kllor p internet (31 %)3. Tidningar och magasin (27 %)4. Bloggar, forum och andra

stllen p internet n officiellakllor (27 %)

i S ch USA ha f f fma ba fum a ffc(mhs) wbbas.


Svininfluensan var frstasides-nyheter i alla media under enlng period. Folk lste om den itidningar, sg inslag i lokala ochinternationella nyhetsprogram,chattade p internet och googladeintensivt fr att hlla sig uppdatera-de. Men trots att vi lever i internet-ldern visar SCAs internationellaunderskning att TV fortfarande

har verlgset strst roll i att gemnniskor runt om i vrldeninformation om svininfluensan.

not: 4) Walser, Ray, Mexicos Swine Flu Crisis: Expert Political and Economical Fallout.The Heritage Foundation (2009).

5) Mendoza, Martha, Wash your hands? Wear a mask? Facing next swine flu wave,Mexico benefits from experience. Associated Press (2009).

6) Gould, Jens Erik och Black, Thomas, Mexico Swine Flu Outbreak May DeepenEconomic Decline (Update 1). Bloomberg.com (2009).

FiCK inForMAtion oMSvininFlUenSAn viA tv.

85%

9


12/36

rsa kasSvininuensan har ven pverkat resandet ver hela vrlden. Det ter-str att se vad de lngsiktiga eekterna r turistbranschen blir. Det rinte osannolikt att vi kommer se ett strre okus p hygien- och hlso-rgor i resebolagens arbete med att kvalitetsskra sina erbjudandengentemot konsumenterna.

Resandet i Kina har drabbats hrdast enligt underskningen. Kine-serna reser mindre och till rre platser. Vissa rdmedel avstr manhelt rn att anvnda. Underskningsresultaten indikerar att de om-

skakande upplevelserna rn utbrotten av SARS 2003, och larmet omgelinuensa 2007, gett kineserna erarenheter som innebr att manhar hgre beredskap n ngot annat olk r att bemta hotet vid ensmittspridning som svininuensan.

Om mexikanska myndigheter satsar hrt p att locka tillbaka turisteroch ka resandet s bidrar mnga vanliga mnniskor till det genom attvisa att de inte lter sig skrmmas. Sex av tio mexikaner reser precissom vanligt, bde inom landet och utomlands.

lmaHela Mexiko blev varse det aggressiva inuensaviruset, rn Chiapas

till Jalisco, rn Mexiko City till Yucatn. Frn daghemsbarn tilluniversitetsstuderande. Sammanlagt 7 miljoner unga i huvudstadenoch hela 33 miljoner i landet totalt stannade hemma rn skolan dersta veckorna i vad nyheterna kallade den strsta landsomattandestngningen av skolor sedan den kratiga jordbvningen 1985 7. Pgator, busshllplatser och vid tunnelbanenedgngar delade militrenut munskydd till beolkningen. ven p ygplatser, banker och andraoentliga inrttningar bar personalen munskydd r att skydda sigrn hostande kunder8.

Pandemin r spridd ver hela vrlden. Det r intesjlva resandet som r det stora problemet, utan hurmnniskor beter sig nr de reser. Resande innebr ju

att man har svrt att undvika folksamlingar. Det kanocks vara svrare att skta till exempel handhygienen.Smittorisken r i princip lika stor oavsett vilket land dureser till. Vissa regioner drabbades dock tidigare,ssom Mexiko, och har drfr sannolikt gtt igenomvrsta fasen och infrt nya rutiner. Det kan vara ettbttre resealternativ n vissa andra destinationer.

B Kajs, fss ksk bak,Sahska sjukhus

FoKUS MeXiKo City

SCAs gloBAlAHygienrApport 2010 ?S ha aa sakas a sfusa:

15 % uppger att de eftersvininfluensans utbrott inte reserutomlands i lika stor utstrckningsom tidigare

Ungefr var tionde person Reser mindre Reser mindre med vissa

frdmedel Reser inte till vissa platser

lngre

Frga: Har du frndrat ditt resande

med anledning av influensalarmet?

rsa Ka hakas ms a aaas usk:

50% anger att de inte lngrereser till vissa platser 4 av 10 reser mindre n frut 3 av 10 avstr vissafrdmedel idag

3 av 10 reser inte utomlandslngre

Frga: Har du frndrat ditt resande

med anledning av influensalarmet?

ifusaam ha kahmh ba.p ssa m ma mumksam a jmf ma fusaam:

Australien12%

Tyskland7%

UK5%

Mexiko13%

Ryssland15%

USA12%

Kina39%

Frankrike2%

Sverige3%

10


13/36

Myndigheternas nationella inormationskampanj har hittills visat sigvara eektiv. De bl maskerna som rut var s vanliga i gatubildenr numera relativt sllsynta utanr sjukhusen och beolkningen harbrjat handhlsa p varandra till och med kindpussas9.

Genom att stta hygien i okus och hja allmnhetens kunskapsniv irgan blev hygieninormation ett vapen i kampen mot pandemin ochdrmed ett stt att mta hoten mot samhllets viktigaste unktioneroch inrastruktur i en krissituation.

Samtidigt har svininuensan p ett helt nytt stt satt globaliseringen iokus. Den har visat hur kad rrlighet ver grnserna kan bidra tillatt ett lokalt inuensautbrott snabbt utvecklas till en pandemi. Menden har indirekt ocks visat p vikten och styrkan av internationelltsamarbete i rgor om hygien och hlsa, som ingen lngre kan betraktasom enskilda lnders angelgenheter.

not: 7) Mendoza, Martha, Wash your hands? Wear a mask? Facing next swine flu wave,Mexico benefits from experience. Associated Press (2009).

8, 9) Gould, Jens Erik och Black, Thomas, Mexico Swine Flu Outbreak May DeepenEconomic Decline (Update 1). Bloomberg.com (2009).

11


14/36


15/36

Att skolmiljn r viktig fr barns och ungdomars lrande och hlsar de flesta verens om. ven deras sociala liv och vardag pverkasav den milj de vistas i en stor del av sin vakna tid. Smutsiga toalet-ter som dessutom saknar ls kan leda till att eleverna undviker attg p toaletten under hela skoldagen ett problem som kan f storakonsekvenser.

I Storbritannien genomfrs just nu en rad intressanta projekt somsyftar till att hja hygienstandarden i skolmiljn.

Skolorna runt om i Storbritannien varierar i storlek och standard ochhar drmed olika rutsttningar. Det handlar om byggr, nrmilj,stmning, elevantal och personalsammansttning. Skillnaderna rstora men det fnns samtidigt mycket som renar nr det kommer tillskolan som arbetsmilj. Mnga elever r njda med sin skola men detr ocks mycket vanligt att de upplever brister i arbetsmiljn. Ngravanliga problem r hg ljudvolym i olika utrymmen, trkiga och st-kiga skolmatsalar, dlig lut i klassrummen och smutsiga och otryggaskoltoaletter10.

H ka bas skAtt hygien i skolan r viktigt r barnens hlsa, hur de trivs och lj-aktligen pverkar deras mjlighet att lra sig och utvecklas stds avertalet studier. Mnniskor vrlden ver ger i SCAs internationellaunderskning svar som pekar t samma hll.

Hygien i skolmiljnFoKUS london

not: 10) Bog Standard Campaign better school toilets for pupils. Bog Standard (2009).

13


16/36


17/36

Oskerhetsknslor under toalettbesken r ocks ett problem ochdrrlset tycks ha en betydande roll. Mnga barn har svrigheter attlsa eller lsa upp drren till toaletten. De r ocks oroliga att ngonannan ska rycka upp drren om lset inte gr att lita p. Barn beskrev

ven att de r oroliga r att den dliga lukten p toaletten ska r-knippas med dem och att de hellre undvek toalettbesk n att riskeradetta12.

B ska a!Barn och ungdomar behver dricka vatten regelbundet under dagen.De behver ocks g p toaletten regelbundet13. Barn och ungdomartillbringar minst halva sin vakna tid i skolan, s hur mycket de drickeroch hur ota de gr p toaletten r viktiga olkhlsorgor. Men eter-som skoltoaletterna ota inte ens uppyller de enklaste krav hller sigmnga barn hela dagen tills de kommer hem.

Samh kasDet ysiska obehaget av att p ett eller annat stt inte ha tilltrde tillskolans toaletter kan pverka ett barns rmga att koncentrera sig plektionerna. Ngot som i sin tur pverkar deras rmga och vilja tillatt lra. Lkare och sjukskterskor i Storbritannien ser ota barn ochungdomar med sjukdomstillstnd som vtning, urinvgsinektioneroch rstoppning. Enbart sngvtning drabbar omkring en halv miljonbarn mellan 5 och 16 r gamla14.

De ysiska och psykologiska eekterna p barn kan ven de varardande. De negativa psykiska konsekvenserna kan omatta ut-

veckling av olika slags obier. En sdan obi r paruresis: svrigheteller ormga att urinera i nrheten av andra, vilket kan kopplas tillupplevelsen av skolans toaletter, srskilt under puberteten. Den hrtypen av strningar kan lngvariga konsekvenser och blir drmedkostsamma r institutioner och myndigheter. I tider av svininuensar det ocks vrt att ppeka att skolhygienen r viktig ven ur ettstrre samhlleligt perspektiv. Dlig hygien p skoltoaletter leder tillkade inektioner och sjukdomar, ssom bakteriell diarr och hepatitA sjukdomar som ota sprider sig vidare utanr skolan15.

vaa bm:

Smutsiga, illaluktande toaletter.

Skadade sitsar, drrar,toalettpappershllare, kranar etc.

Brister i skolstandarden lite toalettpapper, ingen tvl,inget varmt vatten, inga pappers-handdukar eller ngon sanitrbehllare.

Brist p respekt fr privatlivet drrar som inte gr att lsa och

som man ltt kan kika ver eller un-der, urinoarer som knns otrygga.

ldre stkigare elever somuppehller sig nra toaletterna.

Begrnsad tillgng till toaletter16.

SCAs gloBAlAHygienrApport 2010

?

not: 11) Vill man g p toa ligger man illa till Om arbetsmiljn i skolanBarnombudsmannen rapporterar BR2006:01 (2006)

12) Vill man g p toa ligger man illa till Om arbetsmiljn i skolanBarnombudsmannen rapporterar BR2006:01 (2006)

13, 14, 15) Bog Standard Campaign better school toilets for pupils. Bog Standard (2009)16) Ibid

Eleverna har ftt hasikter om toaletternasfrger och design, vilket

gr dem mer delaktiga ifrvaltningen av de nyatoaletterna. Hela projek-tet har lyft hygienfrganp skolan, ngot somfrhoppningsvis ockskommer att sprida sig tillkommande rskullar.

Ma Ms, k Bwpak Sch, essx l

15


18/36

pask jkEn annan kampanj r det online-baserade pedagogiska projektete-Bug, initierat av Health Protection Agency (HPA). Tanken r attskolelever i England (men ocks i vriga Europa) ska lra sig attskydda sig rn svininuensa eller smittsamma inektioner. Det kom-pletteras med bland annat pedagogiska online-spel om hygien, anti-biotika och vacciner. I programmet ingr ocks lektionsplaner ochannat lrarmaterial. e-Bug har utvecklats av ett team experter inomhygien- och hlsorgor p HPAs Primary Care Unit, Gloucester. Artoneuropeiska lnder bistod HPA med utvecklingen av e-Bug. Tanken ratt genomra e-Bug som en integrerad del i lroplanen rn ochmed 2009 i Storbritannien och sedan i vriga deltagande europeiskalnder17.

r ub kLyssnar man till respondenterna i SCAs internationella underskningr det er projekt av typen e-Bug som eterrgas. Man vill se kadesatsningar p utbildning i hygienrgor i skolorna. ver hlten (55procent) hller med om att barnen inte r lra sig tillrckligt om hy-gien- och hlsorgor. Ngon brist p kunskap hos lrarna verkar mandock inte anse att det beror p. Hela 85 procent anser inte att lrarnahar ngra strre brister i sina kunskaper om hygien- och hlsorgor.En gemensam satsning i samhllet p dessa rgor eterrgas.

Sbas bsa skaP Bower Park School i Romord, i stra London invigdes en hel-renoverad skoltoalett i brjan av 2009 18. Den var den rsta i sitt slagi Storbritannien och har installerats enligt nya nationella riktlinjer rskoltoaletter. Regeringens arbete med nya standardspecifkationer,design och dimensioner p skoltoaletterna inleddes i mars 2007. BogStandard-kampanjen utarbetade rekommendationer och riktlinjer rarbetet i nra samarbete med centrala myndigheter, arkitekter ochmedlemmar i byggbranschen. Hela arbetet genomrdes ocks i sam-rd med elever och skolor19.

Hygien i skolor och p daghemr inte bara en frga om barnenshlsa. Ett barn som blir sjuk i sko-lan smittar inte sllan sina syskonoch frldrar och kedjan fortstter.

SCAs underskning visar att dethr r ngot som de allra flestafrstr. Ska de som har mjlig-

het att arbeta hemifrn och harsjuka barn stanna hemma fr attundvika att smitta sina kollegor?tta av tio (76 procent) tillfrgadei underskningen anser faktisktatt det r viktigt att dessa frldrarstannar hemma ven om det finnsngon annan som tar hand ombarnen, just fr att inte riskera attsmitta sina kollegor. Det ansesfaktiskt nstan lika viktigt somatt sjuka kollegor sjlva stannarhemma frn jobbet (82 procent).

Underskningen visar vidare attdet finns en grupp av frldrar(11 procent) som verkligen har enutvecklad oro fr smittspridningoch som drfr hller sina barnhemma frn skolan ven nr desjlva r sjuka.

AnSer Att det r viKtigtAtt FrldrAr StAnnArHeMMA Med SJUKA BArn.

76%Jag r glad att vi har kunnat samarbeta med skolori s mnga EU-lnder fr att utveckla e-Bug. Det ravgrande att arbeta ver nationsgrnserna om vi

ska kunna hantera globala hlsofrgor, som den nuaktuella spridningen av svininfluensan.

d da Hma, ssfa HpA

FoKUS london

v ka a assua h u a bahmma f as ska?

1. Nr jag mrker att mitt barn hller patt bli frkyld eller sjukt

2. Nr jag fr hra att barn p dagis elleri skolan r sjuka

3. Nr jag vet att det gr en influensa4. Nr jag r sjuk5. Aldrig

1.73%

34%

86%24%

79%11%

76%9%

4.

5.

3.

2.

16


19/36


20/36


21/36

Hygienfrgans roll tar allt strre plats bde p ett politiskt och person-ligt plan i vra samhllen. SCAs internationella underskning visaratt frndringar som de egna politiska fretrdarna kan ta itu medoch vilka effekter dessa kan f fr folkhlsan, r viktiga frgor somfolk vrlden ver krver av beslutsfattarna.

Ett intressant exempel i det hr sammanhanget r att belysa Pekingoch hur de kinesiska myndigheterna i samband med frberedelsernaav de Olympiska spelen 2008 genomfrde en rad tgrder fr attfrbttra hygienfrhllandena i staden.

Med en beolkning p nra 15 miljoner, en stark ekonomisk tillvxtoch ett samhlle som genomgr stora kulturrndringar, r Peking endynamisk stad i snabb omvandling som ljs av omvrldens nyfkenhet.En del av dessa rndringar r ett resultat av den upprustning stadengjorde inr de Olympiska spelen i Peking 2008. Det r dock bara endel av en strre helhet. Det mesta av standardhjningen hnger sam-man med den enorma ekonomiska utveckling som Kina genomgttunder de senaste 30 ren, med en genomsnittlig BNP-tillvxt p ttaprocent per r. Idag r Kina vrldens strsta exportland och vrldenstredje strsta ekonomi23.

ka ubas ka ka fbar 2050 berknas 75 procent av vrldens beolkning bo i stder24. Redan2015 berknar FN att antalet megastder, stder med ver tio miljo-ner invnare (Mexiko City i Mexiko (22,9 miljoner) Peking (13,2),

Hygieninformation

till de stora massornaFoKUS peKing

not: 23) Economywatch24) The Endless City The Urban Age Project by LSEs and Deutsche Banks Alfred

Herrhausen Society (2007).

19


22/36

Shanghai (17,9) och Guangxhu (15,3) i Kina)25, i vrlden kommer attha kat rn 23 till 36. Det kommer ka trycket p ngra av jordensredan mest ttbeolkade omrden. Nr myndigheter runtom i vrldenramver planerar och genomr hygiensatsningar kommer en nyckel

till ramgng vara hur vl man lyckas lyssna p medborgarna r attmta deras rvntningar och drigenom deras std i arbetetr hgre hygienstandard, bttre hlsa och kat vlbefnnande rmedborgare. Det visar resultaten rn SCAs internationella undersk-ning.

Att stder kan utvecklas snabbt r Peking ett bra exempel p. Mn-niskor som idag tervnder dit eter att inte ha varit dr p 30 r kn-ner knappt igen sig. Pekings gatubild r radikalt annorlunda. Fler ochhgre byggnader, kad biltrafk, en till synes ondlig strm av mn-niskor och ett myller av restauranger och arer med internationellavarumrken. En stor del av Pekings gamla traditionella bebyggelse haridag byggts bort och ersatts av breda gator, motorleder och hghus.

Toalettstandarden varierar dock ortarande i det vldiga landet Kina.Skillnaderna i hygienstandard r stora om man jmr de avlgsnasmbyarna p landsbygden med arskvarterens nybyggda hghus.Fortarande existerar relativt enkla toaletter hr och var, men utveck-lingen gr p det stora hela ramt.

H ch kPrecis som i mnga andra politiska rgor pgr det en stndig debattom var resurserna ger mest och bst eekt. Vilka hygienrelaterade

rbttringar i samhllet har strst inverkan p olks vlbefnnande?

H ck ss ka fa hfa h u aa:

As u a b fasa ch ha fh ffa as bfka m aa as?

1. Kina 99 %

2. Mexiko 97 %3. Ryssland 96 %4. Frankrike 91 %5. Australien 85 %6. UK 85 %7. USA 81 %8. Tyskland 79 %9. Sverige 66 %*A sm saa absu s



?

?i KinA vill HAHrdAre Hygienregleri StorStdernA

99%

FoKUS peKing

Frga: Anser du att hygienfrgor borde

prioriteras hgre i samhllet, av t.ex.

politiker och media?

Australien

85%

75%

68%

59%

58%

56%

53%

51%

38%

Tyskland

UK

Mexiko

Ryssland

USA

Kina

Frankrike

Sverige

20


23/36

Eter att ha analyserat svaren rn rets internationella underskningrn SCA str det klart att majoriteten vill se hygien hgre upp p denpolitiska agendan. Fler n hlten, sex av tio, anser att politiker ochmedier mste gna hygienrgorna strre uppmrksamhet. Strst r

trycket p myndigheterna i Kina och Mexiko dr 85 respektive 75procent av medborgarna vill se hygienrgan hgre upp p den poli-tiska dagordningen.

Kina och Mexiko r ocks tv av 18 lnder i vrlden med s kal-lade megastder. Dessa stders storlek i sig innebr att inormations-behovet och inormationsmngden om hygien och olkhlsa vxer tillenorma proportioner.

H ssaHygien i storstderna r en rga som engagerar de tillrgade i SCAsinternationella underskning. Borde man ha hrdare regler och lag-stitning kring hygien i storstderna, dr s mnga mnniskor leverttt inp varandra? Absolut, sger hlten av alla tillrgade i under-skningen och det rder konsensus bland de esta (87 procent) om attngon orm av srskilda regler r ndvndiga.

Samhs s asa?En annan viktig rga r sjlva ansvarsrgan. Var borde det tyngstaansvaret ligga i hygienrgan hos samhlle och myndigheter ellerhos den enskilde individen? P rgan om vilka tgrder man trorskulle gra strst skillnad r att hja hygienstandarden och rbtt-ra mnniskors hlsa dr man bor, syns tydliga skillnader i de olika

lderssegmenten bland respondenterna. Med kande lder kan vise att vertygelsen om individens eget ansvar och mjlighet att graskillnad strks. ldre mnniskor r ocks mer vertygade om att merutbildning i mnet kommer att leda till bttre hygien och hlsa.

Geografskt mrks ocks en tydlig uppdelning. ena sidan de somstter sin tilltro till individens mjlighet och ansvar att rbttrahygienstandarden. andra sidan de som tror att regler och lagar rbsta sttet att rndra och rbttra hygienstandarden i samhllet.I Ryssland, Mexiko och Kina vill majoriteten se er och tydligarelagar och regler kring hygienrgan, just r att det uppattas som detmest eektiva sttet att till en rndring. P andra hll r indivi-

den i okus. Det personliga ansvaret som nyckel till rbttrad hygienhamnar tillsammans med rbttrade oentliga toaletter i topp i allavriga lnder.

laa ch ms asaaa hf. va sku a ssska f a fba fkhsa

lasf sm A a hf a sha ch a as

1. Kina 53% 142. Mexiko 42% 183. Ryssland 38% 334. Frankrike 27% 605. Tyskland 24% 396. UK 21% 52

7. Australien 17% 418. USA 15% 559. Sverige 13% 61

Frga: Vilka tgrder tror du skulle gra

strst skillnad fr att hja hygienstandarde

och frbttra folks hlsa dr du bor?


vka u sku ass ska f a hja h-saa ch fba fkshsa u b?

va ck m?*

Frbttrade vatten- och avlopps-system

Lagstiftning som reglerar hygien-frgor hrdare och tydligare

va ck ka?*

Att individer tar strre eget ansvar Frbttrad hygienstandard p

offentliga toaletter* im ssa m skj s ms

ch ks sk ms

not: 25) Th. Brinkhoff: The Principal Agglomerations of the World, (2009-02-27).

21


24/36

na fmDen kinesiska regeringen har lovat att spendera 850 miljarder yuan(cirka 123 miljarder US dollar) ram till r 2011 r att se ver landetshela vrdapparat, som lnge har varit en orsak till missnje hos allmn-heten i landet. Kinas sjukvrdssystem har bland annat lidit av stigandesjukvrdskostnader och brist p tjnster till rimliga priser och r veni behov av ett nytt rskringssystem. Den totala upprustningen kom-mer p mnga stt att ven pverka hygienrgan. Ett exempel p enreorm som redan genomrts r de nya regleringarna av produktionoch distribution av jordbruksprodukter. Den nya rordningen ansesvara en av de strsta reormer som ngonsin vidtagits inom omrdet.De nya bestmmelserna har som ml att kvalitetsskra produkternarn jord till bord. Reormerna som planeras och genomrs i Kina harvckt stor uppmrksamhet internationellt vilket r ltt att rst ur ettekonomiskt perspektiv26. Nr ett land med 1,3 miljarder mnniskor

genomr stora rndringar leder det ota till kad eterrgan psvl inhemska som utlndska varor och tjnster.

vka hm b as?Eter att ha analyserat svaren rn SCAs internationella underskningkan man ocks dra ett antal slutsatser nr det gller mnniskors eter-rgan p oentligt fnansierade hygienrbttringar. Primrt eterr-gar mnniskor rbttringar av oentliga toaletter, en hjning av hy-gienstandarden i skolor, daghem, sjukhus och andra oentliga platser.Men om det rder en enighet om att hygien generellt mste prioriterashgre s gr mnniskors sikter isr om var rbttringarna rmstbr ske. Sjukhushygien kan tas som ett exempel p detta. Av britterna

i underskningen r det 56 procent som ser hygienrbttringar inomvrden som en av de mest akuta rgorna, vilket nstan r dubbelt smnga som underskningens snitt (31 procent) och nstan tre gngers mnga som australiensarna (20 procent).

Mellan 20012004 investerade myndigheterna i Peking mer n 65miljoner dollar i upprustningen av stadens toaletter. Mlet var blandannat att det aldrig skulle behva ta mer n tio minuter att n enoentlig toalett27. I samband med rberedelserna inr de Olympiskaspelen 2008 satsades nnu mer pengar p stadens hygienaciliteter.

Av KineSernA Stter Fr-BttrAd reStAUrAngHygienHgSt Upp p liStAn verHygienFrBttringAr

64%

Fr Peking var OS 2008en stark drivkraft och ngot

som hela staden kundesamlas kring. Med ett sstort projekt som motor vardet ltt att driva igenomfrndrade normer ochatt f till investeringar iupprustningen av stadensoffentliga toaletter.

Jack Sm, faW t oaa

World toilet orgAnizAtion

World Toilet Organization (WTO)skapades 2001 som ett globaltntverk och en plattform dr olikainstitutioner, myndigheter, FN-organoch privata aktrer kunde ntverkatillsammans fr att frmja en sundsanitets- och folkhlsopolitik. JackSim, grundare av Restroom Associ-

ation of Singapore och World ToiletOrganization, var en av de frstaatt bryta tabuna kring de s viktigaglobala toalett- och sanitetsfrgor-na. The World Toilet Organizationoch Jack Sim hade en aktiv roll nrdet gllde att hja standarden ptoaletterna i Peking infr OS. Idagr WTO ett vxande ntverk av186 organisationer i 56 lnder.

FoKUS peKing

22


25/36

Detta r ett talande bevis p hygienrgans centrala betydelse i denkinesiska samhllsutvecklingen, och ven dess symbolvrde r myn-digheter i att visa sina ambitioner r svl de egna medborgarna somr utlndska beskare.

Fba sauahToalettrgan fck stor uppmrksamhet i anslutning till de Olympiskaspelen, men de kinesiska myndigheterna genomrde ocks hlso-reormer p andra omrden. Livsmedelsskerhet var en avgrandeaktor inr planeringen av de Olympiska spelen28. Peking OlympicOrganizers (BOCOG) inrde ett system dr man tilldelade samtligarestauranger i huvudstaden ett betyg som grundade sig p hygien,porslin och service enligt en yragradig skala rn A (utmrkt) till D(ej kvalifcerad). Man sg till att uppmuntra de som lg lngt ner p

skalan att rbttra sin hygienstandard. De som inte uppyllde kravenfck sl igen. Som en del av kampanjen utvecklades ocks en skbardatabas dr gsterna direkt kunde kontrollera hygienen p de lokalarestaurangerna29.

Att kinesiska myndigheter har behvt okusera p att rbttra restau-ranghygienen i de stora stderna syns ocks i underskningssvaren.Kineserna stter restauranghygien hgst upp p agendan ver hygien-rbttringar. S mnga som 64 procent av de svarande anger attdet r hr de strsta bristerna fnns. Hr har kineserna sin motsatsi Ryssland, dr de allra esta verkar tillreds med restaurangernashygienniv. Istllet vill ryssarna rbttra hygienen i skolorna och p

daghemmen. Sju av tio ryssar anser att det r dr de strsta behovenav rbttring fnns jmrt med genomsnittet i underskningen p45 procent.

not: 26) Paddock, Catharine, China plans 120 Billion Dollar Health Reform by 2011.Medical News Today (2009).

27) Leong, Bernard, In Conversations with Jack Sim, World Toilet Organization.World Toilet Organization (2009).

28) Food safety before the Olympics: Interview with Peking 2008 Olympics food safetyexpert Cai Tongyi. Peoples Daily Online (2007).

29) Pekings eateries graded A-D according to hygiene level. China Daily/ANN (2008).


?

Av de BrittiSKA reSpon-denternA Ser vrdenSoM ett Av de oMrdendr FrBttrAd Hygienr viKtigASt, nStAn tregnger S MngA SoM iAUStrAlien

56%

p ka a asas samh bhhsaa fms fba

P offentliga toaletter

I skolor och p dagis

P andra offentliga platser

P restauranger

P sjukhusen

I kommunaltrafiken

Det egna hemmet

P vrdhem

P arbetsplatser

Andras hem

61%

45%

33%

32%

31%

27%

15%

9%

9%

5%

23


26/36

Allt fler mnniskor har tillgngtill internet, ngot som engagerar

myndigheter och organisationer

som arbetar med hlsoinformationp ntet


27/36

Morgondagens hygien-

och hlsoinformationFoKUS SAn FrAnCiSCo

E-patients, e-Health och Health 2.0 r begrepp som med stor sanno-likhet kommer att forma vrldens framtida hygien- och hlsoinforma-tion. Hr har Kalifornien intagit en ledande roll. I omrdet mellan SanFrancisco och Santa Clara i norr, som kallas Silicon Valley, ligger denmoderna informationsteknologins vagga. Ngra av de mest innova-tiva e-iderna har kommit hrifrn och fretag som Apple, Googleoch Facebook har sina kreativa laboratorier i omrdet.

Det r ocks hr som mnga av morgondagens digitala applikationeroch begrepp inom hlsa och hygien skapas.

Mobilteleonen och trdlst internet har gjort oss stndigt uppkopp-lade ngot som ven rndrar oss som webbanvndare. En kadbandbredd och snabbare nt gr ocks att er sker hlsoinormationp ntet. E-patients, e-Health och Health 2.0 r nya begrepp somsger ngot om ramtiden r hygien, hlsa och vrd. Frestendegenerationsskiten och en alltmer mobil och trdls kommunikationantas dessutom stora eekter p sambandet mellan sociala medieroch hlso- och sjukvrd.

Sk a aa amVarr vljer s mnga att ska hjlp p internet? En aspekt kan varaatt webben erbjuder en mjlighet till inormation och upplysningar rdem som knner obehag inr att tra lkare eller helt enkelt tvekaratt dela med sig av vad som mnga gnger kan vara privata och kns-liga rgor. 2009 rs underskning visar att det fnns en grupp somanvnder internet just r mjligheten att vara anonym. 14 procentanger att de p grund av ovanstende skl anvnt internet r att svar p hygien- och hlsorgor.

25


28/36

I SCAs internationella underskning rn 2008 svarade till exempel67 procent, det vill sga nstan sju av tio, att de hade svrt att tnkasig att prata med ngon om de led av inkontinensbesvr. I samma un-derskning svarade 18 procent att de inte ville diskutera hygienbesvri allmnhet ens med sin lkare.

Generellt vljer ver hlten (54 procent) av respondenterna att rstska inormation p internet nr det gller hygien- och hlsorelate-rade rgor. I Sverige stter sig s mnga som tre av yra (73 procent)rst vid datorn nr de sker eter rd.

d. gDet r inte verdrivet att pst att internet, och de beteendernd-ringar det medrt bland vrdtagare, skapat ett paradigmskite. L-karna mter allt er inormerade patienter. Bland de tillrgade i SCAsinternationella underskning har 28 procent inormerat sig via inter-net redan innan besket. Det fnns till och med de (15 procent) somgenom internet stllt sin egen diagnos innan de beskt sjukvrden.Detta stller naturligtvis nya krav p lkarna. Och de kan nog vara

skra p att de rd de ger kommer att bli jmrda och kontrolleradebde en och tv gnger p internet eter lkarbesket, etersom under-skningen visar att nstan hlten (44 procent) har anvnt internet ratt kontrollera och komplettera den inormation de tt vid sitt beskhos doktorn.

Resultaten visar ocks p en stark korrelation mellan utbildningsnivoch aktivitet p internet i dessa rgor. Bland universitetsutbildade s-ger exempelvis ver hlten (52 procent) att de anvnt internet r attkomplettera inormation de tt av sin lkare eller sjukvrden medanmotsvarande andel av personer med lgre utbildning r 31 procent.

e-atta av tio internetanvndare har skt eter hygien- och hlsoinorma-tion p ntet. I USA anvnder man begreppet e-patient r dennasnabbvxande grupp30.

Skss m ka Men internet r en gigantisk klla och det r ota svrt att veta var manska ska den inormation man behver. Och att inormationen r rttoch riktig. Det gller att vara uppmrksam p nya aggressiva inuensa-virus men ocks p elaktigheter, desinormation och missrstnd 31.

om u bh f a fma m hf( sa h, hsfc.), a u fs?

1. Officiella kllor p internet 39 %(Sjukvrdens hemsidor etc.)

2. Sjukvrden 16 %3. Andra kllor p internet 15 %

(Bloggar, forum, andrawebsajter etc.)

4. TV & radio 15 %5. Familj och vnner 6 %6. Magasin och tidningar 4 %7. Bok 3 %

(Uppslagsverk eller fackbok)8. Annat 2 %


vnder Sig FrSt tillinternet Fr SvAr pHygienFrgor

56%Vilken kunskaps- och utbildningsniv man har spelarin. De som lser mycket tidningar och lser p internetom hlsa och hygien och som tar del i olika diskussio-

ner har generellt sett ett bttre hygienmedvetande.B Kajs, fss ksk bak, Sahska sjukhus

Som informationsklla harinternet varit ett tveeggatsvrd under en hlsokrissom svininfluensan. Detr uppmuntrande att seviljan hos mnniskor runtom i vrlden att informeraoch utbilda sig sjlva omsymptom och behandlings-alternativ, men internet braldrig erstta behandlingfrn utbildad sjukvrds-personal.

d. As A, x mfkssjukma, tk gH Cuc, mm chfss Us fMcha-Sch f pubc Hah.

FoKUS SAn FrAnCiSCo

26


29/36

En studie i USA har kommit ram till att en majoritet av amerikanernai rsta hand sker eter anvndargenererad hlsoinormation. Detkan handla om andras kommentarer eller erarenheter om hlsa i ennyhetsgrupp, p en webbplats eller en blogg. Samtidigt konstaterarman att den breda allmnheten nnu inte ullt ut r redo att ta till sigden hr typen av inormation p sociala ntverksplatser som Face-

book och Twitter trots deras snabbt kande popularitet. Fr ungar inormationsskandet dock redan en realitet. Genom att lsa sig tillvad mnga anser i en hlsorga kan man snabbt skaa sig en strrebild och ett bredare kunskapslt. Det gr att man ocks lttare kanbilda sig en egen sikt i rgan32.

M fma a baDet kade inormationsdet har dock en baksida. Nr er och erkllor blir tillgngliga r allmnheten och vanliga lekmn ska skainormation om ibland komplexa rgor som rr hygien och hlsakan det ota vara svrt att gallra och att vara kllkritisk. SCAs inter-nationella underskning visar att mer n var emte (22 procent) av de

tillrgade aktiskt tycker att det r svrare idag att avgra vad somr rtt och el i den inormation de fnner.

not: 30) Fox, Susannah och Jones, Sydney, The Social Life of Health Information.Pew Internet & American Life Project (2009).

31) Deshpande, Amol och R. Jadad, Alejandro, Trying to measure the Quality of HealthInformation on the Internet: Is It Time to Move On? The Journal of Rheumatology 2009;36:I (2009).

32) Fox, Susannah och Jones, Sydney, The Social Life of Health Information.Pew Internet & American Life Project (2009).

33) Pew Internet & American Life Project (2009).

Under de senaste tio renhar internet frndrats frnatt vara en lngsam, sta-

tisk informationsfrmedlaretill att vara en snabb ochrrlig informations- ochkommunikationsapparat.Internetanvndarna frvn-tar sig att f svar direkt psin skning. Amerikanernastrst efter hlsoinformationkommer frmodligen vxasig starkare i och med att vr

befolkning ldras och drab-bas av fler kroniska sjuk-domar. Frgan r inte hurman kan stoppa kllor medibland bristfllig informationutan hur man styr folk till rttinformation.

Susaah Fx.Assca dc, pw i& Amca lf pjc.

Pew Internet & American LifeProject r ett av sju projekt somutgr Pew Research Center, enopolitisk, icke vinstdrivande fact

tank som tar fram informationom frgor, attityder och trendersom formar USA och vrlden.Projektet forskar bland annat ominternets pverkan p individenoch samhllet, arbete och hem,utbildning och hlsovrd. Projektetser till den fortsatta utvecklingenav internet ngot som r srskiltintressant nr det gller informa-tion kring hygien och hlsa33.

peW internet &AMeriCAn liFe proJeCt

27


30/36

Internet har blivit en plattorm som samlar mnniskor med gemen-samma angelgenheter och kan p s stt skapa hlsoinormation somr mer relevant r konsumenterna. Sociala ntverk, det vill sga alltrn Facebook till webbplatser med koppling till srskilda hygien-eller hlsorgor, rodas s snabbt att nya tjnster redan r under ut-veckling r att hjlpa e-patienterna att navigera och hitta rtt.

t m ka ch xFortarande r det nd experterna som r den tyngsta och mest till-rlitliga kllan r de ldre amerikanerna. De r vana att i rsta handkonsultera sjukvrdspersonal, en nra vn eller amiljemedlem i dehr rgorna. Drr menar orskare att alla online-resurser som till-handahller hlso- och hygieninormation mste byggas utirn dessarutsttningar34.

Sammanattningsvis kan man allts sga att de esta vuxna amerika-ners rhllande till hlso- och sjukvrd r ast rankrat i den verkligavrlden o-line. Internet har en kompletterande roll. Men det fnnstecken p att en rndring r p vg. ldre anvnder i allt hgre

grad mobilen till annat n teleonsamtal. Mobilteleoner, och trdlsuppkoppling ver lag, uppmuntrar till djupare engagemang i socialamedier och ett snabbare inormationsutbyte35. Med mobil tillgng tillinternet blir vi mer bengna att bidra online med kommentarer ochrecensioner i det stndigt pgende samtalet om hlsa och hygien.

FamAllt er mnniskor har tillgng till internet, ngot som engagerarmyndigheter och organisationer som arbetar med hlsoinormationp ntet. San Francisco-baserade Health 2.0 anordnar sedan 2007

d ha b a a aaa sm ch f!H ha buss s f:

Sa S ma ck aka fmask sa a aa a sm ch f:


i rySSlAnd tyCKer Attdet r SvrAre idAgAtt SKilJA p rttoCH Fel i Hygien- oCHHlSoinForMAtion.

42%

FoKUS SAn FrAnCiSCo

Australien

71%

66%

55%

54%

52%

47%

45%

37%

30%

Tyskland

UK

Mexik

Ryssland

USA

Kina

Frankrike

Sverige

Australien

42%

34%

22%

54%19%20%

17%

16%

16%

14%

Tyskland

UK

Mexiko

Ryssland

USA

Kina

Frankrike

Sverige

Frga: Idag finns det fler kllor n ngon-

sin fr information om hygien, hlsa och

sjukdomar. Hur pverkas du av detta?

Frga: Idag finns det fler kllor n

ngonsin fr information om hygien,

hlsa och sjukdomar. Hur pverkas

du av detta?

28


31/36


32/36


33/36


34/36

SCA r ett globalt hygien- och pappersfretag som utvecklar, produce-rar och marknadsfr personliga hygienprodukter, mjukpapper, frpack-ningslsningar samt skogsindustriprodukter. SCA r vrldsledande inominkontinensprodukter med det globala varumrket TENA. Inom personligahygienprodukter tillverkar och marknadsfr vi ven bljor och menstrua-tionsskydd under de vlknda varumrkena Libero, Libresse, Saba, Libra,Drypers, Nana och Bodyform. Inom mjukpapper utvecklar och producerarvi toalettpapper, hushllspapper, nsdukar och servetter samt kringutrust-ning till konsumenter och storfrbrukare. Exempel p varumrken r Tork,Tempo, Zewa, Regio, Velvet och Sorbent. Vra frpackningslsningar inne-fattar konsumentfrpackningar, skyddsfrpackningar, industrifrpackningaroch transportfrpackningar. Skogsindustriprodukter omfattar tryckpapper,massa och virke och r en viktig del i koncernens rvaruflde. SCA rEuropas strsta privata skogsgare.

MakaEuropa och Nordamerika r SCAs huvudmarknader, men koncernen harven starka positioner inom framfrallt hygiensegment i Latinamerika,

Asien och Australien. Fortsatt expansion sker i huvudsak i Asien, Latin-amerika samt Central- och steuropa. SCAs tio strsta marknader r istorleksordning: Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA, Italien, Sverige,Nederlnderna, Spanien, Danmark och Australien.

MjSCAs produkter bestr nstan uteslutande av frnybara och tervinnings-bara material. Bolaget anvnder lika stor del returfiber som frsk vedfiber iproduktionen.

SCA sff 52 000 anstllda

Tillverkning i 60 lnder Frsljning i ett 90-tal lnder rsomsttning omkring 110 miljarder SEK Andel av nettoomsttningen, per affrsomrde:Personliga hygienprodukter 23 procent, Mjukpapper 37 procent,Frpackningar 25 procent och Skogsindustriprodukter 15 procent.

KakFr mer information, besk www.hygienematters.com alternativt vrhemsida www.sca.com eller maila oss p [email protected]

SCA i korthet

32


35/36

Foto: Getty Images, iStockphoto samt SCA.Produktion: Prime

Tryck och layout: Intellecta Infolog, Stockholm 2009Ansvarig utgivare: Bodil Eriksson, Senior Vice President, Corporate Communications, [email protected].


36/36

Documents

SCA Hygien Berör 2010 Svenska