HAR VI NYTTA AV EU OCH ESPON I PLANERINGEN?

SKULESKOGENS NATIONALPARK

SLÅTTDALSSKREVAN

Mats HenrikssonLänsarkitekt

Västernorrlands län

SKULEBERGET

EU arbetar sedan lång tid med territoriella, rumsliga analyser och frågeställningar och har numera inkluderat territoriella frågor som ett ”bindande” politikområde

Vi måste lära oss att dra nytta av den kunskap som kommer fram i detta arbete ex ESPON

Vi har också mycket att lära oss om olika planeringsmetoder som används i olika länder inom EU

NÅGRA EXEMPEL FRÅN ETT VÄSTERNORRLÄNDSKT PERSPEKTIV

ESDP-RIKTLINJER:EUROPEAN SPATIAL DEVELOPMENT PERSPECTIVE 1999

- SKAPA ETT EKONOMISKT OCH SOCIALTSAMMANHÄNGANDE EUROPA

-SKYDDA OCH UTNYTTJA NATURRESURSEROCH KULTURARV PÅ ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SÄTT

-BALANSERA KONKURRENSKRAFTEN HOS OLIKA DELAR AV EUROPA

-BIBEHÅLL EN KULTURELL MÅNGFALD

EU:s UTVECKLINGSPOLICY

- BALANSERAT MÅNGCENTRISKT STADSSYSTEM

-NY RELATION STAD- LAND

-TILLGÅNG TILL INFRASTRUKTUR OCH KUNSKAP

-LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING

-KLOKT LEDARSKAP

-SKYDD AV NATUR- OCH KULTURARV

Rumslig UtvecklingSpatial Development

- SAMMANHÅLLEN UTIFRÅN ENHELHETSSYN COORDINATED AND HOLISTIC

- TVÄRSEKTORIELL CROSS-SECTORIAL

- TERRITORIELL TERRITORIAL

- UTVECKLINGSINRIKTAD DEVELOPMENT ORIENTED

PÅ DOM HÄR NIVÅERNA ÄR VI INTE SÅ AKTIVA I SVERIGE

VÅR PLANERINGSNIVÅÄR JU KOMMUNERNA

Europas potentiella tillväxtzoner

MittNorden som en tillväxtzon

MittNorden i ett nordiskt sammanhang

Mellan Huvudstads-bandet och den exotiska Barents-regionen

Barents

Huvudstadsbandet

Länsstyrelserna i Norrland har gjort en gemensam regional systemanalys inom transportsektorn

Botniabanestråket från Sundsvall till Umeå är en storsatsning på infrastruktur som kommer att bli mycket viktig för Norrlands utveckling

Länsstyrelsen i Västernorrland har varit projektledare för delar av Interreg-projektet ProMidNord

VÄSTERNORRLAND HAR HISTORISKT VARIT EN VIKTIG KORSNINGSPUNKT MELLAN VÄST-ÖST OCH NORD-SYD

PÅ 1800-TALET FANNS HÄR VÄRLDENS STÖRSTA SÅGVERKSDISTRIKT OCH IDAG FINNS HÄR VÄRLDSLEDANDE SKOGSINDUSTRI MM

MittNordisk framtid– ViljeinriktningAntaget av MittNordenkommitténs vårmöte 2007Skapa ett styrkebälte i MittNordenI det MittNordiska bandet, mellan det nordiska huvudstadsbältet och Barents, vill vi skapa ett styrkebälte av ekonomiskt blomstrande och attraktiva städer, landskap och regioner i norra Europa

..längs ett urgammalt handelsstråkLängs ett urgammalt östvästligt pilgrims- och kulturstråk, från Tröndelag och Atlanten i väster över Mellannorrland och Bottenhavet, Österbotten, Mellersta Finland och Savolax till Karelen och Ryssland, vill vi öppna nya kontakter, handelsutbyten och kommunikationer för att knyta samman öst och väst i norra Europa

Stadssamarbete- stadsutvecklingSÖT- Sundsvall- Östersund- TrondheimVision: Starkare tillsammans, stärka Norden och Mitt-skandinavien1. Utveckla infrastruktur och kommunikationer2. Utveckla kultur- och upplevelsenäringar3. Kunskap och kompetens

URBNET- Sundsvall- Östersund- Trondheim-Vasa- Seinäjoki- Jyväskylä- Mikkeli

SÖT-Sundsvall- Östersund- TrondheimSamarbetsområden:-Gemensam Strategi-Grön trafik (kollektivtrafik, cykelnät, bilpool)-Bli bra studentstäder

Strategi:Vision: Starkare tillsammans, stärka Norden och Mitt-skandinavienSamarbetsområden:1. Utveckla infrastruktur och kommunikationer2. Utveckla kultur- och upplevelsenäringar3. Kunskap och kompetens

DETTA STÄLLER STORA KRAV PÅ UTVECKLADE KOMMUNIKATIONER -

HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER

I FRAMTIDEN KAN VÄSTERNORRLAND OCH SUNDSVALLSREGIONEN UTVECKLAS TILL EN ATTRAKTIV REGION I MITTNORDEN, EU OCH GLOBALT

Länsstyrelsen i Västernorrland har varit projektledare för flera stora Interreg-projekt ex NECL – North East Cargo LInk

The corridor by night

NÅGRA EXEMPEL:

•MERÅKERSBANAN TRONDHEIM - STORLIEN•GODSFÄRJA HÄRNÖSAND – KASKÖ•”SJÖFINLANDSBANAN”

Rumslig utvecklingsplanering

•Långsiktigt hållbar utveckling bygger på att flera olikaperspektiv beaktas.

•En sammanvägning av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling till ett helhetsperspektiv.

•Kan och bör konkretiseras i geografiska/rumsligaanalyser och beskrivningar, exempelvis kopplingenmellan arbetspendling, kollektivtrafik och bebyggelsestruktur.

•På regional och nationell nivå görs inte denna typ avrumslig utvecklingsplanering så ofta i Sverige.

•Förslaget till nytt EU-fördrag lyfter fram territoriellsammanhållning som mål vid sidan av de tidigare ekonomiska och sociala målen som väsentligdel i sammanhållningspolitiken.

•Utdrag ur Västernorrlands RTP: ”Under RTP-perioden bör därför prövas att i Västernorrland utarbeta en rumslig regional utvecklingsstrategi eller utvecklingsplan ”

•En sådan rumslig utvecklingsplan bör bygga pålänets olika strategidokument, kommunernas översiktsplanering samt resultat och erfarenheter från genomförda och pågående EU-projekt.

HAR VI NYTTA AV EU OCH ESPON I PLANERINGEN?

SKULESKOGENS NATIONALPARK

SLÅTTDALSSKREVAN

Det var så här vi ställde frågan i början

FÖR MIG ÄR SVARET GIVET

JA - DET HAR VI OM VI ANVÄNDER OSS AV EU´s ARBETE PÅ ETT KLOKT

SÄTT

MEN

DÅ MÅSTE DET SKE ETT UTVECKLINGSARBETE DÄR KUNSKAPSMATERIAL OCH

METODER ANPASSAS TILL ”SVENSK PLANERINGSTRADITION”

UTSIKT FRÅN SKULEBERGET –VÄRLDSREKORD I LANDHÖJNING 286 M

OCH

VI MÅSTE ARBETA MED DESSA FRÅGOR BÅDE PÅ

NATIONELLREGIONAL

OCH LOKAL NIVÅ

STORÖN

TACK FÖR MIG

Mats HenrikssonLänsarkitekt

Västernorrlands län