© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Framtida kollektivtrafiksystem exempel från Uppsala

Per Gunnar AnderssonTrivector Traffic

Beamways

Arken SE Arkitekter

Uppsala kommun

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Syfte

Uppdraget är att utifrån kommunens vision och mål och baserat på tidigare studier, genomföra en studie som ger översiktliga förslag på lösningar med de alternativa systemen: – Spårväg – Spårtaxi – Stombussar

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Mål och ambitionerMål: 2014:

– kollektivtrafikens andel uppgår till 18 %– 69 000 kollektivresor per dag

2020 – kollektivtrafikens andel uppgår till 26 %– 110 000 kollektivresor per dag– Klimatmålet uppnås

2030 – kollektivtrafikens andel uppgår till 30 %– 141 000 kollektivresor per dag– Ingen ökad biltrafik i absoluta tal

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Stombuss- och spårvagnsbaserat system

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Linjenät

5 stomlinjer (blå):– Tuna backar – Sävja– Gränby – Ultuna– Luthagen – Årsta– Stenhagen – Gottsunda– G:a Uppsala – Boländerna

5 kompletteringslinjer– Röd

Studerade alternativ– Grön

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Kapacitet

Problem vid resandeökningar där precis tröskeln från buss till spårvagn passeras

– 1000-1100 resor per maxtimma i maxriktningens maxsnitt

Kan lösas med högre turtäthet och/eller mer kapacitetsstarka fordon

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Utbyggnadsnivåer2030 - 3 spårvägslinjer & 2 stombusslinjer

Linje Turtäthet och fordonsval

2014 2020 2030

Tuna backar-Sävja 10 min trafik Standardbuss

10 min trafik Standardbuss

7,5 min trafik Standardbuss

Gränby-Ultuna 10 min trafik Ledbuss

7,5 min trafik Ledbuss

7,5 min trafik Spårvagn (30m)

Luthagen-Årsta 10 mintrafik Ledbuss

10 min trafik Spårvagn (30m)

7,5 min trafik Spårvagn (30m)

Stenhagen-Gottsunda 7,5 min trafik Dubbelledbuss

7,5 min trafik Spårvagn (30m).

7,5 min trafik Spårvagn (30m)

G:a Uppsala-Boländerna 10 min trafik Standardbuss

10 min trafik Dubbelledbuss

7,5 min trafik Ledbuss

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Spårbilsbaserat system

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Linjenät

Successiv utbyggnad Buss kompletterar

2014: 7.9 km dubbelspår 6 korsningar 14 stationer

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Linjenät

2020: 40 % av komplett nät 47 km spår 44 korsningar 76 stationer

2030: 125 km spår 90 % dubbelriktat 162 stationer 101 korsningar

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Kapacitetbaserat på 2 sekunder mellan fordonenPilotbanan år 2014: 1325 resor i maxtimmen Krävas ca 130 fordon Belastningen är god

År 2020: 9200 resor i maxtimmen. Krävs ca 1200 fordon. Belastningen är nu hög

År 2030: 16880 resor i maxtimmen (med en medelbeläggning i vagnarna på 1,5 personer) Krävs ca 3000 fordon. Kapacitetstaket uppnått i högtrafik. En del flaskhalsar orsakar fördröjningar på i

storleksordningen ett par minuter jämfört med restiden i lågtrafik

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Konsekvensanalys

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

SamhällsnyttaStora osäkerheter ikostnaderna och nyttorna

Buss/spårväg kontra Spårbilvarierar mellan -1,2 och +1,9

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Kostnader 2030 – stor osäkerhetStombuss/Spårväg Spårbil

Investeringar

Infrastruktur 3,5 miljarder kr 6,0 miljarder kr

Fordon 2,2 miljarder kr 1,1 miljard kr

Kaptialkostnad/år 397 Mkr/år 479 Mkr/år

Drift och underhåll

Bana 25 Mkr/år147 Mkr/år

Fordon 240 Mkr/år

Summa årskostnad 662 Mkr/år 626 Mkr/år

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

StadsutvecklingStombuss: ger få förändringar av rådande stadsbyggnadspraxis och

tendenser kan påverka den ”mentala kartan” av kollektivtrafiken Stombussens flexibilitet är både dess styrka och svaghet Stombusslinjer kan med fördel utgöra förstadiet till

spårvagnslinjerSpårvagn: ger impulser till mer hållbara mönster för framtida bebyggelse ny bebyggelse förläggs i mer ”effektiva” bebyggelsestråk grönstrukturens gröna korridorer kan bevaras En tendens till ’fingerplaner’ som är ekologiskt intressant Spårbil: Kraftfull visuell inverkan – bör dock vägas mot bilens inverkan Grönska kan maskera spårtaxins tekniska detaljer Ger yttäckande bebyggelsemönster Kan pga av sin snabbhet, göra det svårt att åstadkomma de

mixade stadsdelar som vi vill ha

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Nuläge 2009

2010Statsbidrag för pilotbana i

Boländerna erhålls

2010-2011 Pilotbana i

Boländerna byggs

2012-2014Pilotbana i

Boländerna i drift

2014-2015Pilotbana i

Boländerna utvärderas

2015 Systemval!

2020Pilotbanan i

Boländerna byggs ut

2020Fösta stomlinjen

övergår till spårväg

2009Införande av stombuss

2009-2020Ökad prioritering

av busstrafiken

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Rekommendationer

Tidplanen är tight och kräver handling! År 2015 står kommunen inför ett vägskäl! Längre

än så kan kommunen inte vänta på val av färdmedel utan att kollektivtrafiken blir lidande!

Börja redan idag med införande av fullfjädrat stombussystem, vilket bl a innebär att kraftfullt prioritera bussen på bilens bekostnad!