Embed Size (px)
DESCRIPTION
Buller - en utmaning för hamnars framtida utveckling
Citation preview
BULLER– en utmaning för hamnars fram5da utveckling
Resultat från PENTA-‐projektet VTI TransporForum Den 10 januari 2013
Maria Mustonen, TFK -‐ TransportForsK
9.1.2013
Projekt PENTA
9.1.2013
• EP EU Central Bal5c Interreg IV A program projekt • 5 hamnar I Östersjöområdet
• Stockholm • Helsingfors • Tallinn • Åbo • Nådendal
• 3 forskningsins5tut • Åbo universitet, Sjöfartsbranschens utbildnings-‐ och forskningscentral (huvudpartner)
• TFK -‐ TransportForsK, Stockholm • Estniska marinakademin, Tallinn
Hamnbuller
9.1.2013
• Buller är eP av de mest omfaPande miljöproblemen
• 20-‐30 % av befolkningen i Sverige, Finland och Estland utsäPs för hålsofarligt buller
• Buller har allvarliga hälsoeffekter, det handlar inte bara om trivsel
• Bullerstörningar från hamnar är lokala, exakt antal störda är okänt • På befolkningsnivå är kan hamnbuller inte påstås aP vara eP stort problem • Trots det är buller en prioriterad miljöfråga för hamnar
• Nr. 1 i ESPO:s / EcoPorts miljöenkät 2009 • Nr. 2 i Bal5c Ports Barometer 2012
3
Varför är hamnbuller på tapeten?
9.1.2013
• Bullerhantering i hamnar är tekniskt krävände • Ökade kunskaper om bullrets hälsoeffekter • Ökade krav från miljömyndigheter • Oklara juridiska frågor • Allokering av kostnader för bullerreducering är eP frågetecken • Interna5onell trend aP exploatera vaPennära områden 5ll bostäder
• Buller från sjöfarten, fartygsbuller, regleras endast via hamnars miljö5llstånd
• Miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande • Buller kan skapa bad will och infektera grannrela5oner • Samarbete mellan hamnar, stadsplanering, myndigheter och andra inblandade är o5llräckligt och forum för dePa saknas
4
Forskningsfrågor
9.1.2013
1. Hur hanterar miljömyndigheterna hamnbuller i PENTA-‐länderna (jämförelse)?
2. Hur hanterar PENTA-‐hamnarna buller som en miljöutmaning idag (jämförelse)?
3. Analys av buller som en poten5al konflikFaktor för hamnars samhällsrela5oner, särskilt i förhållande 5ll vaPennära bostadsprojekt
4. Allokering av kostnaderna för noise management mellan olika bullergenererande funk5oner i hamnar 9. Noise management som eP verktyg för hamnars samhällsansvar
5
Generella riktvärden för buller SVERIGE Generalla riktvärden för industribuller Vid bostäder Dag 50 dB Kväll 45 dB NaP 40 dB
FINLAND Generella riktvärden för allt buller Vid bostäder: Dag 55 dB NaP 50 dB (gamla bostäder) / 45 dB (nybyggen)
ESTLAND Riktvärden för industribuller Dag 55 dB NaP 40 dB Gränsvärden för industribuller Dag 60 dB NaP 45 dB
9.1.2013
9.1.2013 7
Bullerhantering in PENTA-‐hamnar • Bullermätningar och -‐kartor • Tekniska medel
• Väggar och barriärer • Ombyggnad av ramper • Inköp av tystare arbetsmaskiner • Landström • Placering av fartyg på kajplatser • Hamnens fysiska upplägg • Trafikupplägg, has5ghetsbegränsningar
• Samarbeten • Kunder • Grannar • Företag verksamma i hamnområdet • Städer, myndigheter
Hamnar i stadskärnor
9.1.2013
Stadsgården, Stockholm
Värtahamnen, Stockholm
Södra hamnen, Helsingfors Old city harbour, Tallinn
Hamnbuller och stadsplanering
9.1.2013
• Poli5skt tryck aP exploatera vaPennära lägen för bostäder
• Blandade funk5oner i stället för skyddszoner • Båtar: ser bra ut, men låter inte lika bra – det audi5va är
underlägset det visuella i vår kultur och i stadsplanering • RoPax-‐uplägget: svårt aP separera passagerare och frakt • BeslutsfaPare vill ha enkla lösningar 5ll komplicerade
problem • Det saknas forum där hamnar, stadsplanerare och
miljömyndigheter kan mötas • Standardlösningar för tyst inomhusmiljö finns, men
lösningar för utomhusmiljö är på experimenFas
Exempel: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
9.1.2013
Dilemma: fartygsbuller
9.1.2013
• Lågfrekvent buller – mer störande och svårare aP dämpa • Flera bullerkällor – inte endast hjälpmotorerna
Ø Landström är bara en dellösning • Fartygsbuller regleras endast via hamnars miljö5llstånd • Frågan är inte prioriterad av IMO • Rederierna I Östersjöområdet har mer brinnande
miljöutmaningar aP handskas med • Befintliga fartyg: bäPre lusdnivåer kräver rela5vt stora
investeringar men ger inga direkta intäkter • LäPare aP lösa för fartyg i linjetrafik än med fartyg i mer
oregelbunden trafik (kryssningsfartyg, lasFartyg)
Göra räP från början
9.1.2013
Viking Grace, tas i trafik januari 2013
Allokering av kostnader för bullerhantering • Polluter Pays (PP) princip är en bra utgångspunkt • I vissa fall kan samarbetslösningar vara värda aP fundera på
• Hamnen kan ha en investeringstak per kajplats (Göteborgs Hamn och landström)
• Hamnen kan betala vissa av kundens kostnader (Åbo Hamn och tågfärja 5ll Tyskland)
• Hamnens samarbetspartner kan stå för kostnaderna av vissa åtgärder i hamnområdet (Estniska järnvägar i Muugas hamn)
• För bostäder, högre byggkostnader döljs i marknadspriset • Boende riskerar betala dolda kostnader som är svåra aP
värdera i pengar, såsom otrivsam boendemiljö, hälsoeffekter
Noise management och hamnars samhällsansvar • Systema5skt och proak5vt arbetssäP behövs • Genuin dialog mellan hamnar och intressanter behövs • Nya arbetssäP och forum för aP mötas mellan hamnar,
stadsplanering och 5llståndsmyndigheter behövs • Mål: Från bullerhantering 5ll ljudlandskapsplanering • God ljudlandskap är mer än låga decibelnivåer • Bra boendemiljö är behaglig aP se – och behaglig aP höra • Bullerfrågan är inte bara en komforFråga utan en hälsofråga • Komplexiteten kräver samarbete från alla parters sida
