Embed Size (px)
Citation preview
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1
Rotel 14
DOM 2016-05-04
Malmö
Mål nr
B 1921-15
Dok.Id 274740 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 846
201 80 Malmö
Hovrättstorget 1 040-35 57 00 040-783 11 måndag – fredag
08:00-16:00 E-post: [email protected]
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Lunds tingsrätts dom den 26 juni 2015 i mål nr B 6445-13, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Klagande och motpart (Åklagare)
Vice chefsåklagare Pehr Ola Pehrsson
Åklagarmyndigheten
Södra Skånes åklagarkammare
Motpart (Målsägande)
1. Torsten Adalberth
Företrädd av åklagaren
2. Ravlunda Jakt- och viltvårdsförening, 802437-0986
Företrädd av åklagaren
Klagande och motpart (Tilltalad)
Christian Hornhof, 781067-0435
Medborgare i Danmark
Havevaenget 7
4682 Tureby
Danmark
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Bertil Andersson
Advokatfirman Bertil Andersson AB
Parkgatan 2
261 31 Landskrona
SAKEN
Jaktbrott m.m.
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer fängelsestraf-
fets längd till 2 år.
I övrigt gäller tingsrättens domslut.
Beslagen ska bestå på sätt tingsrätten bestämt.
1
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2016-05-04
B 1921-15
Avdelning 1
Bertil Andersson får för försvaret i hovrätten, rätteligen, ersättning av allmänna medel
med 63 765 kr, varav 41 013 kr avser arbete, 8 790 kr tidsspillan, 1 209 kr utlägg och
12 753 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten svara för.
_____________________________
2
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2016-05-04
B 1921-15
Avdelning 1
YRKANDEN I HOVRÄTTEN, M.M.
Åklagaren har yrkat straffskärpning.
Christian Hornhof har yrkat att hovrätten ogillar åtalen enligt punkterna d, f – j och l i
bilagan 1 till tingsrättens dom samt att hovrätten i övrigt dömer honom i enlighet med
hans erkännanden för jaktbrott (punkterna a och b) och brott mot jaktlagen (punkterna
c, e och m). Han har vidare yrkat att hovrätten i vart fall bedömer de brott han kan
komma att fällas till ansvar för som brott av normalgraden. Han har också yrkat att
hovrätten, oavsett utgången i skuld- och rubriceringsfrågorna, bestämmer påföljden till
en icke frihetsberövande sådan eller åtminstone sätter ned fängelsestraffet.
Christian Hornhof har även yrkat att hovrätten sätter ned det belopp som i anslutning
till åtalet enligt punkterna a och b förklarats förverkat som utbyte av brott till 6 650 kr
samt att hovrätten i övrigt ogillar mot honom förd talan om förverkande av utbyte av
brott. Slutligen har han yrkat att hovrätten ogillar åklagarens yrkande om förverkande
av en lätt lastbil, en studsare Sauer .223 Remington med sikte Zeiss Victory, en ljud-
dämpare, ett magasin Sauer med tre patroner, nitton patroner, sju tomhylsor, två strål-
kastare, en eftersökslampa med vapenfäste, en jaktkniv, en lamphållare och en
fogsvans.
Part har motsatt sig motparts ändringsyrkande.
Sedan försvararen förklarat detta vara i enlighet med Christian Hornhofs önskemål har
hovrätten avgjort målet trots att Christian Hornhof inställt sig till huvudförhandlingen
endast genom ombud.
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
Samma skriftliga bevisning, kartor och fotografier som i överklagade delar lades fram
vid tingsrätten har åberopats även i hovrätten. Vid tingsrätten företagen syn av kron-
hjorts- och dovhjortstroféer har lagts fram genom uppspelning av tingsrättens ljud- och
bildupptagning. Hovrätten har också tagit del av den muntliga bevisning som i över-
klagade delar lades fram vid tingsrätten.
3
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2016-05-04
B 1921-15
Avdelning 1
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Christian Hornhof har vidhållit den inställning till åklagarens gärningspåståenden som
han angett vid tingsrätten.
Den prövning som hovrätten har gjort av bevisningen och de rättsliga frågorna har lett
till att hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning i skuld- och rubriceringsfrå-
gorna. När det gäller åtalet enligt punkten f kan följande tilläggas. Liksom tingsrätten
finner hovrätten att det med hänsyn till de uppgifter som Anders Jarnemo har lämnat
kan hållas för visst att Christian Hornhof skjutit kronhjorten i fråga inom s.k. kron-
hjortsområde, dvs. på område där det krävs licens för kronhjortsjakt. Som tingsrätten
konstaterat är det inte utrett att den fällda kronhjorten tillhörde den ursprungliga
skånska hjortstammen. Kronhjortsområdena har, enligt vad som framgår av vad An-
ders Jarnemo uppgett, avgränsats på ett sådant sätt att de omfattar de områden där
denna hjortstam erfarenhetsmässigt uppehåller sig. Kravet på licens är vidare generellt
i den meningen att det avser samtliga kronhjortar inom dessa områden. Med hänsyn till
det nu anförda får alla kronhjortar som uppehåller sig inom kronhjortsområde anses
som särskilt skyddsvärda i den mening som avses i 44 § andra stycket 1 jaktlagen.
Den brottslighet som Christian Hornhof har gjort sig skyldig till är tveklöst av allvarlig
beskaffenhet. Straffvärdet är dock inte så högt som tingsrätten har kommit fram till
utan motsvarar i stället fängelse i två år. Redan det höga straffvärdet innebär att annan
påföljd än fängelse inte kan komma i fråga för Christian Hornhofs del. Det finns inte
skäl att vid straffmätningen frångå straffvärdet.
När det gäller frågorna om förverkande ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedöm-
ning.
*
4
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2016-05-04
B 1921-15
Avdelning 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast den 1 juni 2016.
_____________________________________________________________________
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Agneta Lindelöf och Mats Loberg (referent), tf.
hovrättsassessorn Anna Eberstål samt nämndemännen Brita Edholm och Göran V Jo-
hansson. Domarna är eniga.
Avräkningsunderlag, se bilaga C.
5
PARTER (Antal tilltalade: 1) TilltaladChristian Hornhof, 19781067-0435Havevaenget 74682 TUREBYDanmarkMedborgare i Danmark
Offentlig försvarare: Advokat Bertil AnderssonAdvokatfirman Bertil Andersson ABParkgatan 2261 31 Landskrona
ÅklagareVice chefsåklagare Pehr Ola PehrssonÅklagarmyndighetenSödra Skånes åklagarkammare205 90 Malmö
Målsägande
1. Torsten AdalberthÅkaregatan 7216 15 Limhamn Företräds av åklagaren
2. Ravlunda Jakt- och viltvårdsförening, 802437-0986
c/o Lars-Göran NilssonMurarevägen 29291 44 Kristianstad Företräds av åklagaren
___________________________________
DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Jaktbrott, grovt brott, 43 § 1 p och 44 § jaktlagen (1987:259)
2011-10-27 -- 2013-12-26 (11 tillfällen)
LUNDS TINGSRÄTTBrottmålsenhet
DOM2015-06-26meddelad iLund
Mål nr: B 6445-13
PostadressBox 75221 00 Lund
BesöksadressByggmästaregatan 2
Telefon046-16 04 00E-post: [email protected]
Telefax046-16 04 79
Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:30
1Bilaga A
2. Jakthäleri, grovt brott, 46 § 2 st jaktlagen (1987:259)2012-08-05 -- 2012-08-06
Åtal som den tilltalade frikänns från1. Brott mot jaktlagen, 45 § 1 st 5 p jaktlagen (1987:259)
2013-11-15 -- 2013-11-162. Jaktbrott, grovt brott, 43 § 1 p och 44 § jaktlagen (1987:259)
2013-11-15 -- 2013-11-16 Påföljd m.m.Fängelse 3 år Lagrum som åberopas34 kap 1 § 1 st 2 p brottsbalken Betalningsskyldighet till statenChristian Hornhof förpliktas att såsom förverkat värde av utbyte av brott utge 211 151 kr. Förverkande och beslag1. Christian Hornhof förpliktas att såsom förverkat värde av brott utge 11 825 kr till
Torsten Adalberth.2. Christian Hornhof förpliktas att såsom förverkat värde av brott utge 1 500 kr till
Ravlunda Jakt- och viltvårdsförening.3. I beslag tagen dovhjortskropp förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (beslag nr 2013-
1200-BG17237 p. 2).4. I beslag tagen kronhjortstrofé och dovhjortstrofé förklaras förverkade. Beslagen ska
bestå (beslag nr 2014-1200-BG659 p. 1-2). 5. I beslag tagen danskregistrerade lätta lastbilen FC89520, en studsare Sauer .223
Remington med sikte Zeiss Victory, en ljuddämpare, ett magasin Sauer med 3 patroner,19 patroner, 7 tomhylsor, två strålkastare, en eftersökslampa med vapenfäste och enjaktkniv förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (beslag nr 2013-1200-BG17237 p. 1,4-11 och 16).
6. I beslag tagen lamphållare och 12 kartor förklaras förverkade. Beslagen ska bestå(beslag nr 2013-1200-BG17282 p. 1 och 3-14).
7. I beslag tagen fogsvans och engångshandske förklaras förverkade. Beslagen ska bestå(beslag nr 2013-1200-17379 p. 1-2).
8. Beslaget av en deformerad kula ska bestå tills domen vunnit laga kraft i skuldfråganbeträffande punkten l. (beslag nr 2013-1200-BG15708 p. 1).
BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond.
LUNDS TINGSRÄTTBrottmålsenhet
DOM2015-06-26
Mål nr: B 6445-13
2
Ersättning1. Bertil Andersson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 200 210 kr. Av beloppet
avser 126 427 kr arbete, 30 473 kr tidsspillan, 3 268 kr utlägg och 40 042 krmervärdesskatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. ___________________________________
LUNDS TINGSRÄTTBrottmålsenhet
DOM2015-06-26
Mål nr: B 6445-13
3
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
1. YRKANDEN M.M.
1.1 Åklagarens yrkanden
Åklagarens yrkanden, se domsbilaga 1. Åklagaren har justerat sin talan enligt de
noteringar som tingsrätten gjort på domsbilagan.
1.2 Christian Hornhofs inställning
Christian Hornhof har förnekat gärningarna under punkterna d och f-l). Han har
erkänt att han gjort sig skyldig till jaktbrott enligt punkterna a-c, e och m på så sätt
att han jagat på otillåten tid på dygnet och beträffande punkterna a och b att han
jagat under otillåten tid under året. Christian Hornhof har vidare bestritt åklagarens
talan om värdeförverkande men godtagit beräkningarna av slaktvärdena. När det
gäller sakförverkande har han godtagit att förverkande sker av dovhjortskropp, dov-
hjortstrofé och kronhjortstrofé samt av en engångshandske och kartor. Christian
Hornhof har också godtagit bevisbeslaget av den deformerade kulan men motsatt
sig att förverkande sker av övriga föremål.
2. INLEDNING
2.1 Jakt
Jakt innebär att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller för-
följa vilt, dvs. vilda däggdjur och fåglar (3 § jaktlagen). Jakträtt är en särskild rätt
till fastighet och tillkommer i första hand fastighetsägaren (10 § jaktlagen). Denne
kan dock upplåta jakten som nyttjanderätt till någon annan som då blir innehavare
av jakträtten (15 § jaktlagen).
Hur jakten får bedrivas när det gäller olika former av jakt, tillåtna vapen och hjälp-
medel och vilka begränsningar som gäller beträffande tider under året samt tidpunk-
ter på dygnet regleras i jaktlagen och förordningar som är knutna till denna lag.
4
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Jaktåret sträcker sig mellan den 1 juli – 30 juni (2 § jaktförordningen). När allmän
jakt under året är tillåten beträffande olika djur och i vilka former jakten får bedri-
vas skiljer sig i vissa fall mellan olika län (se 29 § 1 p. jaktlagen och bilagor till
jaktförordningen). I samma regelverk framgår när jakt sker med stöd av särskilt
tillstånd av myndighet (licens). När på dygnet det är tillåtet att jaga bl.a. rådjur och
hjort anges i 9 § jaktförordningen (1987:905).
2.2 Viltet1
De olika djur som målet gäller är följande.
2.2.1 Rådjur
Rådjur (Capreolus capreolus) är ett litet hjortdjur som väger 20-35 kg och har en
mankhöjd på omkring 70-75 cm. Rådjurets päls är kort och pälsfärgen skriftar från
sommar till vinter. På sommaren är pälsen varmt rödbrun och på vintern brungrå.
Rådjuret har en helt vit spegel (partiet kring svansen). Råbock är benämningen på
en vuxen rådjurshanne. Råbocken känns igen på sina horn. Hornen växer ut under
vintern, fejas i april-maj och fälls i oktober-december. Äldre bockar fäller hornen
tidigare än de yngre. Det första året bär bocken i regel ett par ogrenade horn, däref-
ter bildas det två och sen tre taggar på varje horn. Brunsten infaller under andra hal-
van av juli och första halvan av augusti. Djuret lever i alla typer av skogsmark men
även nära bebyggelse och på åkermark. Rådjuret lever i huvudsak ensamt och under
cirka 6 månader av året (mars till augusti) lever äldre råbockar i ett revir som för-
svaras och vaktas aktivt mot andra bockar.
1 Materialet i avsnittet är hämtat från S. Christoffersson, B. Karlsson, G. Bengtsson och T. Mörner,
Jägarskolan – allt du behöver veta för att ta jägarexamen, upplaga 6, Svenska Jägarförbundets För-
lag, Nyköping, 2010, och Nationalencyklopedin (1989-1996), Höganäs: Bra Böcker, sökord: rådjur,
dovhjort, kronhjort och vildsvin.
5
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Rådjur får under dygnet jagas från och med en timme före solens uppgång till och
med en timme efter solens nedgång. I Skåne län är jakt på råbock tillåten under ti-
den den 16 augusti-31 januari.
2.2.2 Dovvilt
Dovvilt (Dama dama) är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten men större än
rådjuret. Handjuren, som benämns hjort eller dovhjort, väger omkring 70-110 kg.
Hondjuren väger 45-65 kg och benämns hind eller dovhind. Djuret har en mankhöjd
på omkring 70-100 cm. Dovviltets pälsfärg varierar men ursprungsfärgen för dov-
vilt är vitfläckig på rödbrun botten sommartid och enfärgat gråbrun vintertid. Dov-
viltets spegel är vit och svansen har en svart rand mitt på. Dovhjorten utvecklar
horn i fyra stadier: spetsar vid 1 års ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel.
Dovhjorten fejar sina horn i augusti- september och fäller dem i april-juni. Brunsten
infaller i andra halvan av oktober och in i november. I Sverige består den svenska
populationen i huvudsak av utsläppta dovhjortar från kungsgårdar. Dovviltet trivs
bäst i marker där skog omväxlar med parkområden och öppna odlingsfält. Djuret är
ett utpräglat flockdjur och under sommaren bildar dovhjortarna ungkarlsflockar.
Dovhjort får under dygnet jagas från och med en timme före solens uppgång till och
med en timme efter solens nedgång. I Skåne län är jakt på dovhjort tillåten under
tiden den 1 september till och med utgången av februari månad. Under denna period
är dock hornbärande dovhjortar fredade under tiden den 21 oktober – 15 november.
2.2.3 Kronvilt
Kronvilt (Cervus elaphus) är Europas näststörsta hjortdjur efter älgen. Handjuren,
som benämns hjort eller kronhjort, väger omkring 150-250 kg. Hondjuren väger
110-125 kg och benämns hind eller kronhind. Djuret har en mankhöjd på omkring
110-140 cm. Kronviltets sommarpäls är kort och rödbrun medan vinterpälsen är
lång och gråbrun. Spegeln är gulvit-beige. Kronhjorten har horn som under sina
bästa dagar består av en stång med tre framåtriktade taggar samt i spetsen en kron-
6
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
bildning med ett antal utåtriktade taggar. Vid mitten av 1900-talet fanns endast ett
hundratal kronvilt kvar i Sverige, samtliga i Skåne. Som kommer att framgå nedan
under punkten 4.1.2 anses delar av den skånska kronhjortsstammen särskilt skydds-
värd eftersom den utgör vad som finns kvar av den ursprungliga kronviltsstammen i
riket. Kronviltet har satts ut i hägn runt om i Sverige och förekommer nu på platser i
hela Götaland och södra Svealand. Brunsten börjar i slutet av augusti och pågår in i
oktober. Kronviltet trivs bäst i marker med omväxlande lov- och blandskog och
odlad mark. Kronhjorten lever i flock med antingen enbart hindar eller enbart hjor-
tar utom under parningstiden.
Kronhjort får under dygnet jagas från och med en timme före solens uppgång till
och med en timme efter solens nedgång. I Skåne län finns särskilt bildade kron-
hjortsområden inom vilka länsstyrelsen bestämmer jakttid och vilka djur som tillde-
las olika jakträttsinnehavare genom beslut om licenser. Denna period sträcker sig
från och med andra måndagen i oktober till och med utgången av januari. Utanför
kronhjortsområdena får allmän jakt bedrivas på kronhjort under samma tid.
2.2.4 Vildsvin
Vildsvin (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur tillhörande det närbesläktade tamsvinet
(Sus scrofa domestica). Hannen, som benämns galt väger drygt 200 kg medan ho-
nan, som benämns sugga, väger omkring 70-150 kg. Mankhöjden är omkring 100
cm. Pälsen är raggig och vanligen gråsvart eller svartbrun. Vildsvin är sociala djur
som lever i flock, oftast några honor med sina ungar. Hanarna lever ofta ensamma,
främst i löv- och blandskog.
Jakt på vildsvin får bedrivas under hela dygnet. Under tiden den 16 februari – 15
april är det inte tillåtet att jaga vildsvinssuggor som åtföljs av smågrisar. I övrigt
finns inga begränsade jaktperioder när det gäller vildsvin.
7
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
3. UTREDNINGEN
3.1 Misstankar om jaktbrott
Under 2011 uppstod misstankar om att det pågick tjuvjakt på olika platser i Skåne. I
sammanhanget uppmärksammades en danskregistrerad Honda med svart färg. Bilen
är en s.k. stadsjeep eller SUV, i Danmark klassificerad som lätt lastbil. Bilen obser-
verades på olika platser på den skånska landsbygden och förknippades med tjuvjak-
ten. Polis bedrev vid olika tillfällen spaning mot bilens förare som visade sig vara
Christian Hornhof. På natten till den 26 december 2013 bedrev polisen spaning mot
bilen som hade setts i olika delar av Skåne, bl.a. på vägar vid Hjularöds gods. Bilen
stoppades utanför Svedala där den framfördes av Christian Hornhof. I bilen låg en
dovhjort och det fanns vapen och annan jaktutrustning där. Christian Hornhof greps
och blev senare anhållen och häktad. Häktningen avsåg de misstankar som avses
med gärningarna under punkterna i och k. Under förundersökningen har sedan hus-
rannsakan gjorts i Christian Hornhofs bostad i Danmark uppstått ytterligare miss-
tankar om att Christian Hornhof gjort sig skyldig till otillåten jakt. Christian Horn-
hof delgavs stämning i målet den 6 februari 2015.
3.2 Sammanfattande beskrivning av bevisningen i målet
Åklagaren har som framgår av stämningsansökan gjort gällande att Christian
Hornhof begått jaktbrott vid olika tillfällen och lagt fram bevisning som översiktligt
och sammanfattningsvis kan beskrivas på följande sätt.
• Muntlig bevisning i form av målsägande- och vittnesförhör har handlat om
vem som innehaft jakträtten till vissa fastigheter och vad som hänt vid olika
tillfällen, betingelserna för kronviltsstammen i Skåne samt identifieringen av
vissa djur och värderingen av skjutna djur. Åklagaren har avstått från förhö-
ret med Anders Nygaard under punkten f,
• Förteckning över bropasseringar (brobizz) som visar när den svarta Hondan
passerat Öresundsbron. Uppgifterna har begärts och erhållits från Brokon-
8
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
sortiet. I en sammanfattande promemoria framgår datum och klockslag vid
passering till respektive från Sverige,
• Beslagsprotokoll som visar vad som tagits i beslag från Christian Hornhof i
bilen och i bostaden,
• Fotografier som tagits i beslag från Christian Hornhofs dator,
• Teknisk undersökning av fotografierna och deras metadata, som bl.a. visar
de geografiska koordinaterna för platsen där fotografier tagits,
• Bilder från Christian Hornhofs hemsida, föreställande djur och troféer,
• Utskrift av SMS-trafik från Christian Hornhofs mobiltelefon,
• Kartor över olika platser i Skåne,
• Fotografier som tagits på djur i naturen,
• Kopior av skjutvapendeklarationer. En sådan deklaration av ska göras av
vapen och ammunition som förs över nationsgräns och går att göra elektro-
niskt över Internet,
• Teknisk undersökning av en kula som hittats i kronhjorten som avses med
åtalspunkten k),
• Syn på olika föremål.
4. VAD SOM ÄR BEVISAT BETRÄFFANDE DE OLIKA ÅTALSPUNK-
TERNA
4.1 Åtalspunkterna a-c och e (hornbärande dovhjortar)
I Christian Hornhofs dator har påträffats fotografier som tagits på döda dovhjortar
med horn (a-c och e) samt ett dovhjortshuvud med horn (b). Det rör sig om en dov-
hjort med stånghorn (punkten b) samt hjortar med skovelhorn (övriga hjortar enligt
dessa åtalspunkter). Fotografierna har tagits under morgonen eller under förmid-
dagen samma dag som varje gärning påstås ha ägt rum. Den tekniska undersökning-
en av bildfilernas egenskaper visar att fotografierna enligt geografiska koordinater
tagits i trädgården i Christian Hornhofs bostad i Danmark. I flera fall går det även
att se detaljer på fotografierna som gör att det är klart att de tagits i denna trädgård.
9
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Av brobizzförteckningen framgår att Hondabilen körts över Öresundsbron på kväl-
len och återvänt till Danmark påföljande dag sent på natten eller tidigt på morgonen.
Under eller i anslutning till dessa tider har Christian Hornhof skickat SMS till olika
personer. I dessa SMS har han berättat att han jagat och skjutit och i något fall har
han erbjudit kött till försäljning.
Christian Hornhof har uppgett: Det stämmer att han varit i Sverige och skjutit dov-
hjortarna. Han hade tillstånd att jaga hos en god vän, som han dock inte vill uppge
namnet på eftersom denne riskerar att få problem.
Utredningen visar att Christian Hornhof jagat dovhjortar och skjutit sådana på det
sätt som åklagaren gjort gällande. Hans förklaring att han jagat med tillåtelse av
någon med jakträtt är så osannolik att tingsrätten bortser från förklaringen. Han har
således gjort sig skyldig till jaktbrott.
4.2 Åtalspunkten d (vildsvin i Ravlunda)
I Christian Hornhofs dator fanns fotografier som tagits när Christian Hornhof stolt-
serar nattetid invid ett skjutet vildsvin. Enligt den tekniska undersökningen är foto-
grafiet taget på en plats inom Ravlunda skjutfält.
I datorn har också påträffats fotografier som tagits påföljande morgon och som visar
en vildsvinskropp som ligger på gräsmattan i Christian Hornhofs trädgård och en
vildsvinskropp som är upphängd i en ställning på samma plats. Fotografierna är
enligt deras metadata tagna i Christian Hornhofs trädgård i Danmark.
I Christian Hornhofs mobiltelefon har påträffats SMS. I dessa SMS talar Christian
Hornhof om att han ska jaga i Sverige och att han hoppas att han ska träffa på svin.
Enligt brobizzförteckningen har han befunnit sig i Sverige under natten till den 16
december 2011.
10
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Lars-Göran Nilsson som företräder den jaktvårdsförening som av Fortifikationsver-
ket arrenderar jakträtten inom skjutfältsområdet har hörts och beskrivit hur jakten
där är organiserad och vem som får jaga. Enligt Lars-Göran Nilssons noteringar
pågick ingen lovlig jakt på området mellan den 15-16 december 2011.
Christian Hornhof har uppgett: Han hade varit och jagat hos en god vän i Degeberga
och fällt vildsvinet där. Han hade fått tillstånd att jaga hos sin gode vän, som han
dock inte vill uppge namnet på eftersom vännen kan få problem, om denne blir in-
blandad. Han ville inte ta ur inälvorna ur djurkroppen på platsen där djuret hade
fallit utan valde att köra från Degeberga till den avskilda platsen i Ravlunda där han
tog ur inälvorna.
Christian Hornhofs förklaring att han jagat lovligt är vag och omöjlig att kontrol-
lera. Till detta kommer att det är ett osannolikt påstående att han lastat djuret – en
galt som enligt Jan Strömberg haft en levande vikt på omkring 110 kg – samt kört
det till Ravlunda enbart för att ta ur inälvorna. Den tekniska undersökningen av fo-
tografierna från Christian Hornhofs dator är tillförlitlig eftersom de koordinater som
kan knytas till fotografier som tagits i trädgården motsvarar de verkliga koordina-
terna för samma plats. Bevisningen är sammantagen sådan att det är styrkt att
Christian Hornhof skjutit vildsvinet inom Ravlunda skjutfält där han saknade jakt-
rätt. Han har därför gjort sig skyldig till jaktbrott vid detta tillfälle.
4.3 Åtalspunkten f (kronhjort i februari 2012)
Vid husrannsakan i Christian Hornhofs bostad påträffades en trofé, bestående av en
kronhjort med uppstoppat huvud, hals och bog. I Christian Hornhofs dator fanns
fotografier på en skjuten kronhjort. Fotografierna är enligt deras metadata tagna
under morgonen den 1 februari 2012 i Christian Hornhofs trädgård. Det finns också
fotografier som föreställer kronhjortstrofén medan den bearbetas; dessa fotografier
är tagna inne i Christian Hornhofs bostad. Av brobizzförteckningen framgår att
Hondabilen kördes till Sverige över Öresundsbron på kvällen den 31 januari 2012
11
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
och den kördes tillbaka samma väg påföljande morgon. Anders Jarnemo hade den
30 augusti 2011 på Rydsgårds gods fotograferat en kronhjort.
Anders Jarnemo har vittnat: Den kronhjort som han fotograferade hade särskiljande
detaljer i sina horn. Det handlar om hur hornen är böjda och vilka taggar och utskott
de har och hur olika delar av hornen är vinklade. Detaljerna är så unika att det går
att se att den uppstoppade trofén kommer från den kronhjort som han hade fotogra-
ferat. Det är också samma hjort som är fotograferade i Christian Hornhofs trädgård.
Christian Hornhof har uppgett: Han hade varit på Jylland och jagat hos en god vän
och skjutit kronhjorten. Han vill dock inte uppe namnet på sin gode vän.
Christian Hornhofs förklaring är osannolik och omöjlig att kontrollera. Tingsrätten
har jämfört fotografiet som Anders Jarnemo tagit med fotografier som visar en
kronhjort som varit i Christian Hornhofs besittning. Jämförelse har också skett un-
der syn som hållits på trofén. Det är genom Anders Jarnemos uppgifter bevisat att
hjorten levt i Sverige och att det rör sig om samma djur. Att någon annan än
Christian Hornhof kört Hondabilen nattetid i Sverige är osannolikt. Christian Horn-
hof måste därför ha befunnit sig i landet natten till den 1 februari. Den 1 februari
2012 har Christian Hornhof haft kronhjorten liggande i sin trädgård. Föregående
kväll hade han skickat SMS i vilket han förklarat att han skjutit en kronhjort. Enligt
Jan Strömberg visar fotografierna att djuret inte varit dött så länge. Härigenom är
bevisat att Christian Hornhof skjutit kronhjorten och på så sätt gjort sig skyldig till
jaktbrott.
4.4 Åtalspunkten g (tre vildsvin den 2 mars 2012)
Av utredningen framgår följande. I Christian Hornhofs dator påträffades bilder på
tre skjutna vildsvin liggande på en gräsmatta samt upphängda i en ställning. Den
tekniska undersökningen visar att fotografierna är tagna i Christian Hornhofs bostad
under morgonen den 2 mars 2012. Enligt brobizzförteckningen hade Hondabilen
12
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
varit i Sverige under den föregående natten och Christian Hornhof har skickat SMS
till en bekant. I dessa SMS har han talat om att han varit i Sverige och skjutit svin.
Christian Hornhof har lämnat svävande uppgifter om att han inte minns var han
varit men att han skjutit de tre vildsvinen. Utredningen visar således att han har
gjort sig skyldig till jaktbrott genom att skjuta vildsvinen utan tillstånd av jakträtts-
innehavaren.
4.5 Åtalspunkten h (vildsvin på Krageholms gods)
Av utredningen framgår följande. I augusti 2012 var Torsten Adalberth genom nytt-
janderättsavtal innehavare av jakträtten till ett område på Krageholms gods. Den 13
juni 2012 anmälde han att han på ett fält inom området, sydväst om Krageholms-
sjön, påträffat en vildsvinskropp utan huvud. Kroppen hade legat där ett tag. På
grund av dess skick har Torsten Adalberth uppskattat att djuret varit dött och legat
utomhus under flera dagar när han påträffade kroppen. Vid teknisk undersökning av
Christian Hornhofs mobiltelefon fanns bilder på ett dött vildsvin. Den tekniska
undersökningen visar att bilderna tagits den 8 juni 2012 på samma fält där Torsten
Adalberth påträffade vildsvinskroppen. Hondabilen som Christian Hornhof brukade
använda fanns enligt brobizzförteckningen i Sverige mellan den 7-8 juni 2012
Christian Hornhof har bekräftat att han varit på platsen men hävdat att han nästan är
helt säker på att han inte skjutit vildsvinet utan att det istället varit andra som han
varit i sällskap med som skjutit.
Christian Hornhof har lämnat vaga uppgifter som inte är möjliga att kontrollera och
som framstår som osannolika. Utredningen visar att han är gärningsman och att han
gjort sig skyldig till jaktbrott genom att jaga på annans mark.
13
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
4.6 Åtalspunkten i (råbock på Ållskogs gods)
Av utredningen framgår följande. Den 12 augusti 2012 blev jaktmästaren på Höge-
stad och Christinehofs gods, Mathias Nilsson, kontaktad av en person som påträffat
ett dött rådjur. Mathias Nilsson besökte platsen som ligger på ett fält – vall - inom
Ållskog gods marker. Jakträtten till detta område tillhörde vid denna tid genom
nyttjanderättsavtal numera avlidne Kjell Jönsson. Mathias Nilsson kunde konstatera
att det rörde sig om en död råbock som saknade huvud. Kroppen hade börjat ruttna
och var angripen av asätande djur och Mathias Nilsson har bedömt att djuret varit
dött under en vecka när han upptäckte det. I juni 2012 hade Anders Jarnemo foto-
graferat en råbock i närheten av denna plats. På Christian Hornhofs hemsida och i
hans dator fanns fotografier på ett råbockshuvud. Fotografierna i datorn är tagna
under förmiddagen den 6 augusti 2012 i Christian Hornhofs trädgård i Danmark.
Enligt brobizzförteckningen hade Hondabilen som Christian Hornhof disponerade
varit i Sverige mellan den 6-7 augusti 2012. Någon rådjursskalle som svarar mot
fotografierna har inte påträffats i Christian Hornhofs bostad.
Christian Hornhof har förnekat att han skjutit råbocken och uppgett att en okänd
person lämnat rådjurshuvudet till honom i Danmark för att han skulle göra i ordning
en trofé. Han har också uppgett att han inte varit i Sverige vid tillfället.
Genom förhöret med Kjell Jönssons son Berth-Ola Jönsson är det klarlagt att
Christian Hornhof inte haft rätt att jaga på området. Anders Jarnemo har beskrivit
hur utseendet på hornen på den råbock som han fotograferade gör att det går att
fastslå att det rör sig om samma råbock vars huvud fotograferats i Christian Horn-
hofs trädgård. Syn på fotografierna visar att denna slutsats är riktig. Till detta kom-
mer att djurkroppen påträffades högst ett par hundra meter från den plats där Anders
Jarnemo fotograferade råbocken som enligt vad han vittnat om varit en s.k. revir-
bock som håller sig inom en begränsad yta. Det är på detta sätt bevisat att den
råbocksskalle som Christian Hornhof förvarat i sin bostad kommer från råbocken på
Ållskogs gods.
14
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Genom vittnesförhör med polisinspektören Björn Sterning (tidigare Nyberg) är klar-
lagt att Christian Hornhof några veckor före och efter den 6 augusti 2012 befunnit
sig på platser i närheten av Ållskogs gods. Christian Hornhof har således varit be-
kant med omgivningarna. Vid båda tillfällena betedde sig Christian Hornhof egen-
domligt. I juli hade han kört fast med sin bil i terrängen när han påstod att han le-
tade efter ett påkört djur. Vid tillfället i augusti blev han påkommen med att ha ett
laddat jaktvapen med sig i bilen, vilket inte är tillåtet (22 § jaktförordningen).
Omständigheterna är onekligen besvärande för Christian Hornhof. Det saknas dock
utredning som gör att det står klart att det är han som skjutit råbocken. Enligt sina
egna uppgifter har han tagit befattning med råbockshuvudet i Danmark. Denna han-
tering omfattas inte av gärningsbeskrivningen som begränsar det straffbara ageran-
det till händelser som ägt rum inom Sveriges gränser. Han har dock befunnit sig i
Sverige vid den tidpunkt när råbocken måste ha skjutits och hans vaga och osanno-
lika uppgifter om sin åtkomst gör att det inte finns underlag för andra slutsatser än
att han tagit befattning med rådjursskallen i Sverige. Redan den omständigheten att
råbocken skjutits på otillåten tid före den 16 augusti och att Christian Hornhof tagit
befattning med den före denna tidpunkt gör att han måste ha förstått att den åtkom-
mits genom jaktbrott. Christian Hornhof har därför gjort sig skyldig till jakthäleri.
4.7 Åtalspunkten j (händelsen på Trolle-Ljungby gods)
Av utredningen framgår till en början följande. Joakim Mikkonen är anställd som
jaktassistent på Trolle-Ljungby gods. Natten till den 15 juli 2013 befann han sig
tillsammans med en kamrat i en bil på ett fält inom godsets marker för att söka efter
ett skadat rådjur. Han fick då syn på en bil som framfördes på landsvägen vid fältet.
Han körde efter bilen och kontaktade per telefon sin chef, viltmästaren Linus Lars-
son. Vid ett tillfälle körde han upp vid sidan av den andra bilen som stannat, varvid
han hamnade i en hetsig diskussion med föraren.
Christian Hornhof har förnekat att han varit på platsen.
15
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Joachim Mikkonen har noterat att bilen var av märket Honda, svart eller mörk till
färgen. Han noterade också bilens registreringsnummer som stämmer med Christian
Hornhofs bil, även om Joachim Mikkonen råkat anteckna en felaktig bokstav. Jo-
achim Mikkonen har berättat att han observerade att bilens förare lyste med en stark
strålkastare över fälten. Han har vid huvudförhandlingen varit säker på att Christian
Hornhof är identisk med föraren som var iförd jaktkläder av exklusivt märke. Ett
sådant utpekande har vanligtvis lågt bevisvärde. När det gäller Christian Hornhof är
det dock av betydelse vid identifieringen att han har ett särpräglat utseende genom
att han är ovanligt kraftigt byggd och helt skallig. Genom brobizzförteckningen är
klarlagt att den Honda som Christian Hornhof brukar disponera befunnit sig i Sve-
rige vid tillfället. Detta i förening med Joachim Mikkonens uppgifter gör att det är
styrkt att Christian Hornhof körde bilen vid tillfället.
I begreppet jakt ligger inte enbart att djur fångas eller avlivas. Även ett sökande
efter vilt innebär jakt, om sökandet gått ut på att få tag på djur för att fånga eller
avliva dem. Redan sådana förberedande åtgärder kan alltså beroende på omständig-
heterna vara att beteckna som jakt. Det framstår som mindre sannolikt att Christian
Hornhof varit ute i lovliga syften. Det sökande som Christian Hornhof ägnat sig åt
kan inte förklaras på annat sätt än att han varit ute efter att söka efter vilt som han
tänkt avliva, d.v.s. att han ägnat sig åt jakt. Han har därför gjort sig skyldig till jakt-
brott.
4.8 Åtalspunkterna k och l (kronhjort och dovhjort den 16 november 2013 på
Hjularöds gods)
Av utredningen framgår till en början följande. Jakträtten till markerna inom
Hjularöds gods tillhör markägaren som brukar arrangera jakter som leds och organi-
seras av Henrik Negendanck och Henrik Pålsson. Enligt brobizzförteckningen be-
fann sig den av Christian Hornhof disponerade bilen i Sverige från kvällen den 15
november till påföljande morgon. Enligt skjutvapendeklaration skulle Christian
Hornhof till Sverige för att jaga under samma tid. Av Henrik Svennbergs vittnesmål
16
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
framgår att bilen observerades på vägar i närheten av Hjularöd samma natt. Teknisk
undersökning av Christian Hornhofs dator visar att det fanns fotografier som är
tagna i hans trädgård som föreställer en skjuten dovhjort. Jan Strömberg har vittnat
om att dovhjorten på grund av kroppens skick måste ha varit skjutit kort tid innan
kortet tagits. I Christian Hornhofs bostad påträffades trofén – horn – från samma
dovhjort. Vid lunchtid den 16 november 2013 har Christian Hornhof skickat SMS
om att han har en dovhjort till salu.
På morgonen den 16 november genomfördes jakt på Hjularöds gods. Under jakten
påträffades under förmiddagen mellan kl. 10 och 11 en död kronhjort liggande ute
på ett fält i en svacka. Hjorten var skjuten i halsen och hade enligt Henrik Pålssons
vittnesmål gått en sträcka innan den dött efter det att den hade blivit skjuten. Henrik
Pålsson har också vittnat om att det fanns viss kroppsvärme kvar i djurkroppen,
varför den sannolikt hade avlidit några timmar innan den påträffades. Också Jan
Strömberg som granskat fotografier av djurkroppen har gjort motsvarande bedöm-
ning.
I kronhjortens hals påträffades en kula som har genomgått teknisk undersökning.
Eftersom kulan har deformerats när den träffat djurkroppen har det inte gått att fast-
ställa vilken kaliber den haft och inte heller vilket vapen den skjutits med. Så långt
är dock klarlagt att kulan kan ha varit av samma kaliber som Christian Hornhofs
gevär, kaliber .223 Remington. Men det kan lika gärna ha varit en kula av flera
andra kalibrar som säljs kommersiellt.
Christian Hornhof har uppgett: Han har skjutit dovhjorten på Lolland där han jagat
hos en god vän som heter Claus. Han vet inte var på Lolland som han bedrivit
denna jakt. Dovhjorten har hängt i flera dagar och kommer inte från Sverige. Han
har inte skjutit någon kronhjort.
17
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Enligt brobizzförteckningen har den Hondabil som Christian Hornhof disponerat
varit i Sverige under samma natt. Utredningen visar sammantaget att Christian
Hornhof varit i Sverige och skjutit en dovhjort på okänd plats utan att ha någon
jakträtt. . Han har därför gjort sig skyldig till jaktbrott när det gäller dovhjorten. När
det gäller kronhjorten är bevisläget emellertid annorlunda.
Det är inte klarlagt mer än att Christian Hornhof kört omkring i närheten av
Hjularöd. Det finns inget som direkt knyter honom till att ha skjutit kronhjorten.
Omständigheterna är besvärande för honom men det är inte bevisat att han gjort sig
skyldig till jaktbrott beträffande kronhjorten. Detta åtal ska därför ogillas.
4.9 Åtalspunkten m (dovhjorten den 26 december 2013 på Hjularöds gods)
Av utredningen framgår till en början följande. Enligt brobizzförteckningen kom
Christian Hornhof till Sverige på kvällen den 25 december 2013. Han hade dessför-
innan deklarerat att han skulle på jakt här och att han skulle ta med sig ett kulvapen
med tillhörande ammunition (det ovan nämnda kulgeväret med kalibern .223 Re-
mington). Polismännen Jörgen Nilsson och Maria Hagefjord bedrev spaning mot
bilen som sågs köra omkring på olika platser i Skåne, bl.a. i närheten av Hjularöds
gods. Polismannen Joakim Wendel är hundförare och påträffade vid sökning nylig-
en urtagna djurinälvor som låg på godset marker i kanten av ett skogsparti omkring
80 meter från en landsväg. Hondan stannades senare i höjd vid Svedala där
Christian Hornhof framförde den. I bilen låg en dovhjort samt ett kulgevär och an-
nan utrustning. Kulvapnet är av samma kaliber, fabrikat och modell om den som
Christian Hornhof anmält i skjutvapendeklarationen, en Sauer 202, kaliber .223
Remington. I bilen fanns också ammunition och annan utrustning såsom lampor,
kniv och ljuddämpare till kulgeväret.
Christian Hornhof har hävdat att han hade fått tillstånd av en okänd person att jaga
på platsen. Detta är ett helt osannolikt påstående som är motbevisat genom Henrik
18
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Negendancks vittnesmål. Utredningen visar att Christian Hornhof gjort sig skyldig
till jaktbrott vid tillfället.
5. HUR GÄRNINGARNA SKA BEDÖMAS
5.1 Vilka särskilda bestämmelser för jakten har Christian Hornhof överträtt?
5.1.1 Uppsåtligt jaktbrott på annans jaktområde och jakt på dovhjort i vissa fall
Tingsrätten har kommit fram till att Christian Hornhof har gjort sig skyldig till jakt-
brott enligt punkterna a-h, j och l-m. I samtliga fall har han uppsåtligen bedrivit
olovlig jakt på annans jaktområde. Beträffande dovhjortarna (punkterna a-c och e-f
och l-m) har han jagat på otillåten tid på dygnet; när det gäller punkterna a och b
dessutom under tid på året då hornbärande dovhjortar varit fredade.
5.1.2 Otillåtet användande av motorfordon vid jakt
Enligt 31 § jaktlagen får jakt inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana
fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får enligt bestämmelsen
inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att
hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som
jagar. Åklagaren har i gärningsbeskrivningen påstått att Christian Hornhof brutit
mot bestämmelsen genom att denne med hjälp av sin bil sökt efter vilt och genskju-
tit vilt och att han använt bilen för att transportera sig till och från jaktplatsen. Åkla-
garen har också gjort gällande att Christian Hornhof transporterat byten i bilen.
Att under lovliga jakter använda motorfordon vid transporter till en jaktplats är tillå-
tet, liksom att med hjälp av sådant fordon ta sig därifrån sedan jakten avslutats. Av-
görande för bedömningen av frågan är om det är tillåtet att använda motorfordon
vid jakt är om fordonet används på ett sätt som inverkar på jaktens förlopp, dvs. att
jägaren under själva jaktutövningen vinner fördelar genom att använda fordonet. Att
transportera skjutna djur i motorfordon efter avslutad jakt är normalt sett tillåtet; i
19
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Christian Hornhofs fall har dock tillgången till motorfordon var en del i hans plane-
ring av brottsligheten och en förutsättning för denna, se nedan under punkten 7.3.1
angående sakförverkande.
När det gäller händelsen enligt punkten m har Christian Hornhof berättat att han satt
i bilen och sökte efter djur och att han klev ur bilen och gick några meter, varefter
han avlossade det dödade skottet mot dovhjorten som befann sig på ett fält utanför
vägen. Enligt sina egna uppgifter har Christian Hornhof således observerat djuret
från bilen och måste ha lyst på det vid tillfället. Han har således använt sig av for-
donet medan han jagat och har således överträtt 31 § jaktlagen.
Det är uppenbart att Christian Hornhof under brottet på Trolle-Ljungbys marker
enligt punkten j använt sig av bilen medan han sökte efter vilt.
Beträffande övriga gärningar som bedömts som jaktbrott saknas närmare utredning
som beskriver hur det gått till när Christian Hornhof jagat. Det kan förmodas att han
använt sig av bilen vid dessa tillfällen men det går inte att presumera att så skett.
Det kan t.ex. inte uteslutas att han vakat en längre tid innan han skjutit vildsvinen. I
dessa fall är det således inte bevisat att bilen varit en del av Christian Hornhofs red-
skap under själva utövandet av de olovliga jakterna.
5.1.3 Särskilt om kronhjort – ett skyddsvärt vilt som inom vissa områden jagas med
stöd av licens
Anders Jarnemo har uppgett följande. Han är viltforskare och har forskat på kron-
hjort sedan 2005. Han har också sedan 1995 på uppdrag av länsstyrelsen inventerat
kronhjortsstammen. Den kronhjortsstam som finns i Skåne utgör den sista resten av
den ursprungliga stam som funnits här sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Den
finns på rödlistan över skyddsvärda djur. Under senare tid har den skånska kron-
hjortstammen dock hamnat i en mildare hotkategori. Det finns numera omkring
20
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
3 000 sådana djur i södra halvan av Skåne. Under 2014 fälldes 764 kronhjortar med
stöd av licenser inom kronhjortsområdena. Det finns i naturen kronhjortar som rymt
från hägn och som inte utgör rest av den ursprungliga stammen. Dessa förrymda
kronhjortar har sitt ursprung från andra länder i Europa. Området vid Rydsgårds
gods ligger nära södra gränsen för kronhjortsområdet men en bit från gränsen. Dju-
ren rör sig inom stora områden men Anders Jarnemo brukar följa djuren och ha
kontroll över dem. Gränserna för kronhjortsområdet är så väl tilltagna att djuren ska
hålla sig inom området.
Tingsrätten har kommit fram till att det är bevisat att Christian Hornhof fällt en
kronhjort som observerats på Rydsgårds gods. Med hänsyn till vad Anders Jarnemo
uppgett är det tillräckligt klarlagt att denna kronhjort brukat uppehålla sig inom det
område där det krävts licens för att få jaga den. Christian Hornhof har inte haft nå-
gon sådan licens. Det kan inte uteslutas att den fällda kronhjorten haft ett annat ur-
sprung än den skånska hjortstammen. Trots detta måste den hänföras till ett särskilt
skyddsvärt vilt som noga förvaltas och skyddas.
5.1.4 Jakthäleri
Som framgår ovan under punkten 4.6 har Christian utöver jaktbrotten gjort sig skyl-
dig till jakthäleri.
5.2 Rubriceringen
Utredningen visar att Christian Hornhof varit försedd med kartor och att han i stor
utsträckning färdats med bilen i Skåne under vad som måste ha varit rekognosering.
Han har också varit försedd med lampor som varit särskilt ägnande för olovlig jakt
nattetid. Han har också innehaft avancerad och dyrbar utrustning i form av exem-
pelvis vapen med dyrbart kikarsikte och med ljuddämpare. Fordonet har varit sär-
skilt anpassat för att användas vid jakt. Hans brottslighet varit noga planerad och
han har enligt sina egna uppgifter varit likgiltig inför regler som gäller för jakten,
exempelvis beträffande bestämmelser om fredat vilt och tidpunkter på dygnet när
21
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
jakt är tillåten. Reglerna har tillkommit för att skydda djurstammen så att jakt ex-
empelvis inte ska bedrivas på handjur under brunstperioden. Tvärt emot vad
Christian Hornhof påstått att ”det är så det går till” finns inget som helst stöd för
påståendet att det är en utbredd sedvana bland jägare att sätta sig över dessa be-
stämmelser.
Brotten har skett i stor omfattning på ett sätt som måste betecknas som vanemässigt
och som framgår ovan har han bevisligen i två fall använt sig av motorfordon under
jakten. Han har också bevisligen i ett fall utan licens jagat och fällt en kronhjort som
är ett särskilt skyddsvärt vilt. Christian Hornhofs agerande kan inte ses enbart som
en intensivt utövad hobby utan har starka inslag av näringsverksamhet. Dessa om-
ständigheter gör att jaktbrotten ska bedömas som grova. Samma skäl gör att jakthä-
leriet enligt punkten i ska bedömas som grovt eftersom Christian Hornhof som en
del i sin brottslighet ägnat sig åt att bereda troféer.
6. PÅFÖLJD
Christian Hornhof är 36 år och är i det svenska belastningsregistret antecknad för en
hastighetsöverträdelse. I det danska kriminalregistret är han antecknad för en dom
den 9 september 2014 då han dömdes för häleri till tre månaders fängelse med upp-
skjuten verkställighet, innefattande ett års prövotid som löper ut den 9 september
2015. Påföljden motsvarar villkorlig dom enligt brottsbalken. I detta mål har tings-
rätten inhämtat läkarintyg enligt 7 § personundersökningslagen samt personutred-
ning från dansk myndighet. Om Christian Hornhof kan sägas att han har bristande
utbildning och att han saknar anställning samt har skulder som uppgår till betydande
belopp. Några omständigheter som ger anledning att särbehandla honom vid på-
följdsval eller straffmätning har inte framkommit.
Christian Hornhof har gjort sig skyldig till grova jaktbrott och ett grovt jakthäleri.
Straffminimum för ett sådant brott är enligt straffskalan sex månaders fängelse.
Brottsligheten har alltså ett sammanlagt högt straffvärde. Som jämförelse när det
22
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
gäller straffvärdet kan nämnas en dom från Hovrätten över Skåne den 18 juni 2013 i
hovrättens mål B 2065-12. I målet hade en jägare som deltog i en lovligt arrangerad
jakt – som ett utslag av dåligt omdöme eller impulshandling – skjutit en hornbä-
rande kronhjort som inte varit tillåten att jaga vid tillfället. Brottet bedömdes som
grovt jaktbrott och ansågs ha ett straffvärde på sex månaders fängelse. Christian
Hornhofs vanemässiga brott, som förutom det grova jakthäleriet, lett till att han fällt
en kronhjort, åtta dovhjortar och fem vildsvin har ett straffvärde på sammanlagt tre
års fängelse. Påföljden enligt domen från den danska domstolen i september 2014
saknar betydelse vid påföljdsvalet och straffmätningen. Påföljden ska därför be-
stämmas till fängelse och strafftidens längd ska motsvara straffvärdet på tre års
fängelse. Straffet ska bestämmas vid sidan – särskilt – i förhållande till den danska
domen (34 kap 1 § 1 st. 2 p. brottsbalken).
7. FÖRVERKANDE OCH SÄRSKILD RÄTTSVERKAN
7.1 Jaktlagens bestämmelser
Enligt 48 § jaktlagen ska vilt som någon kommit över genom att begå jaktbrott eller
jakthäleri förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för viltet
kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Även annat utbyte av sådant
brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Förverkandet till-
faller enligt 55 § jaktförordningen jakträttshavaren i de fall som jakten – bortsett
från att den bedrivits olovligt på annans jaktområde – i övrigt skett under lovliga
former. Annars tillfaller förverkandet staten.
Enligt 49 § jaktlagen får jaktredskap, fortskaffningsmedel och annan egendom som
har använts som hjälpmedel vid jaktbrott eller jakthäleri får förklaras förverkade,
om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. I stäl-
let för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat
23
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
7.2 Värdeförverkande
I målet har åklagaren till stöd för sin beräkning av vilka värden som ska förverkas
använt sig tre olika poster: avelsvärde, trofévärde och slaktvärde. Christian Hornhof
har godtagit slaktvärdena men ifrågasatt beräkningen av de två övriga posterna.
Värdeförverkandet har utformats så att trofévärdet inte beaktats i de fall då troféer
istället yrkas förverkande. Eftersom hela djurkroppen togs i beslag den 26 december
2013 (åtalspunkten m) har åklagaren inte framställt något värdeförverkande med
anledning av den åtalspunkten.
Vid beräkningen av ett fällt villebråds värde kan hänsyn tas till de fällda djurens
avelsvärde och även förlust i s.k. jaktligt värde (NJA 1980 s. 497 och NJA 1995 s.
249).
Åklagaren har byggt sin värdering på slutsatser som vilthandlaren Jan Strömberg
dragit av de uppgifter som lämnats och syn på fotografierna av djurkropparna. Om
sin bakgrund och kunskap har Jan Strömberg uppgett: Han är vilthandlare och dri-
ver ett viltslakteri. Han har arbetat med viltuppfödning och viltavel i 20 år. Han tar
årligen om hand omkring 800 till 900 klövvilt med ett upptagningsområde från
Skåne till Stockholm. Han har med ledning av bilder värderat det vilt som fälts uti-
från de tre värdena: slaktvärde, trofévärde och avelsvärde.
Jan Strömberg har sammanfattnings beskrivit de olika värdena på följande sätt.
Avelsvärdet beror på hur många handjur som finns på fastigheten och hur goda hor-
nanlag dessa har, liksom på hur markerna är beskaffade. Avelsvärdet varierar där-
med från fastighet till fastighet och om det endast finns två stora handjur på en fas-
tighet är avelsvärdet på dessa högre än på de fastigheter där det finns många stora
handjur. De angivna värdena är medelvärden och vid värderingen har han på ett
ungefär veta var djuren har skjutits. Trofévärdet motsvarar vad en jägare varit villig
att betala för att fälla ett visst djur och behålla trofén. För hjortdjur är det kronan
som utgör trofén. Ju större och mer utvecklad krona ett hjortdjur har ju mer åtråvärd
24
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
blir trofén. Själva värdet för trofén, d.v.s. kronan eller skoveln, bedöms utifrån hor-
nens längd, vikt och storlek m.m. Värderingen som han har gjort är endast ett upp-
skattat medelvärde utifrån dessa komponenter. Från vildsvin tas betar som troféer.
Det förekommer att större markägare bjuder in jägare som betalar för att få skjuta
ett visst djur, som de anställda jaktmästarna kan leda dem till. Trofévärdet blir alltså
vad det går att ta betalt av jagande gäster. I en sådan ersättning ingår själva upple-
velsen av jakten och möjligheten att få en trofé. När det gäller slaktvärdet ska hän-
syn tas till att omkring en tredjedel av djurkroppens vikt försvinner när inälvorna
avlägsnas och att ytterligare vikt försvinner med huvud och päls. Jan Strömberg kan
med ledning av fotografier beräkna hur mycket ett djur väger och vad som återstår
när det rensats från inälvor m.m. Han brukar betala ett visst kilopris för köttet från
olika sorters djur. Priset som ligger till grund för köttvärdet är således vad Jan
Strömberg brukar betala för själva råvaran bestående av djurkropp och inte det
högre pris som i senare led tas ut vid försäljning i butik.
Jan Strömberg har byggt sin värdering på en betydande erfarenhet av handel med
vilt och hans värderingar är därför så tillförlitliga att de kan ligga till grund för be-
räkningen av värdet på det vilt som varit föremål för Christian Hornhofs olika brott.
När det gäller avelsvärdet råder dock viss osäkerhet eftersom varje sådant värde är
beroende på hur djurpopulationen sett ut på de skilda platserna. Avelsvärdena kan
på så sätt beräknas, för den större av de två dovhjortarna under punkten a till 30 000
kr; dovhjorten under punkten c till 40 000 kr; och dovhjorten under punkten e till
20 000 kr.
Beträffande slaktvärdet för det vildsvin som avses med punkten d har Jan Ström-
berg under vittnesförhöret utgått från ett kilopris på 25 kg. Eftersom slaktvikten kan
beräknas till 60 kg blir värdet 1 500 kr (60x25).
25
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
När det gäller råbocken enligt punkten i har tingsrätten kommit fram till att
Christian Hornhof gjort sig skyldig till grovt jakthäleri. Förlusten av avelsvärdet är
därmed en sådan skada som inte kan knytas till den efterföljande befattningen med
djurkroppen. Förverkande hos Christian Hornhof ska emellertid ske med slaktvärdet
på 476 kr.
Värdeförverkandet kan således beräknas på följande sätt
Åtalspunkt Avelsvärde Trofévärde Slaktvärde Summering
* Den större
dovhjorten
enligt punkten
a
* Den mindre
dovhjorten
enligt punkten
a
30 000
2 000
15 000
0
1 925
1 575
46 925 kr
3 575
b 0 0 3 150 3 150
c 40 000 15 000 2 100 57 100
d 0 0 1 500 1 500
e 20 000 10 000 1 925 31 925 kr
f 30 000 0 2 800 32 800
g 0 0 2 750 2 750
h 5 000 6 000 825 11 825
i 0 0 476 476 kr
l 30 000 0 2 450 32 450 kr
26
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Det framstår inte som oskäligt att förverkande sker av de olika värdena såsom de
beräknats Det förverkande som ska tillfalla staten ska således beräknas till 211 151
kr (46 925+3 575+3 150+57 100+31 925+32 800+2 750+476+32 450). Därutöver
ska förverkande tillfalla Ravlunda Jakt- och viltvårdsförening med 1 500 kr och
Torsten Adalberth med 11 825 kr.
7.3 Sakförverkande
7.3.1 Fordon
Christian Hornhof har bevisligen vid två tillfällen använt sig av den beslagtagna
bilen när han jagat. Han har dessutom använt den för att transporterna vapen och
andra hjälpmedel samt använt den för att forsla bort skjutna djur. Bilen har inte ett
högt värde och det har inte framkommit att den behövs för Christian Hornhofs fa-
miljs särskilda behov. Förverkande framstår som nödvändigt för att förhindra brott.
Det finns därför förutsättning för att den ska förverkas. För att så sker måste det stå
klart att den tillhör Christian Hornhof. Denne har nämligen invänt att bilen rättelig-
en tillhör hans svärmor.
Enligt registreringsbevis tillhör bilen Christian Hornhofs svärmor. Flera omständig-
heter talar emellertid med styrka för att det är Christian Hornhof som är ägaren. Det
var Christian Hornhof som medverkade vid köpet av bilen och i inbyte lämnades en
annan bil som han disponerade. Han har i stor utsträckning använt bilen; enligt
brobizzförteckningen har den använts vid 70 resor till Sverige, de flesta nattetid.
Bilen har varit inrättad för Christian Hornhofs jaktliga intresse och det har inte gått
att ta med mer än en passagerare. Det framstår som högst oklart vad svärmodern
skulle ha för nytta av en sådan bil. I målet har inte framkommit att hon är intresse-
rad av att jaga. Bilen måste under Christian Hornhofs jaktresor till Sverige ha blivit
kraftigt nedsmutsad både in- och utvändigt och utsatt för hårt slitage, vilket talar för
att Christian Hornhof kunnat göra som han vill med den.
27
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
Christian Hornhof har under förundersökningen lämnat olika versioner om vem som
ägt bilen; en av versionerna har varit att han varit den reelle ägaren. Anledningen
till att han lämnat dessa olika uppgifter måste ha varit att inte haft klart för sig vil-
ken position som varit mest taktisk att inta. Att svärmodern varit registrerad som
ägare kan ha medfört fördelar genom att försäkringspremien blivit lägre och genom
att bilen blivit oåtkomlig för Christian Hornhofs fordringsägare. Omständigheterna
är sammantagna sådana att det är bevisat att Christian Hornhof är ägare till bilen.
Den kan således förverkas hos honom. Åklagarens yrkande om förverkande av bilen
ska därför bifallas.
7.3.2 Vapen och hjälpmedel
Det finns för att förebygga brott behov att förverka vapen med tillbehör och andra
hjälpmedel som använts av Christian Hornhof under jakten. Christian Hornhof har
invänt att han slutat jaga och tänker sälja all jaktutrustning för att få ihop pengar.
Detta är emellertid inte skäl att avstå från att förverka dessa hjälpmedel. Även i
denna del ska åklagarens yrkande bifallas.
7.3.3 Djurkroppar m.m.
Christian Hornhof har godtagit att förverkande sker av en djurkropp (åtalspunkten
m) och två troféer (punkterna f och l). Dessa föremål utgör hans utbyte av brott och
det är inte oskäligt att förverkande sker. Föremålen ska därför förverkas.
7.4 Brottsofferfond
Eftersom Christian Hornhof dömts för brott med fängelse i straffskalan ska han en-
ligt lagen om brottsofferfond betala en avgift på 500 kr till fonden.
28
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
8. ERSÄTTNING TILL DEN OFFENTLIGE FÖRSVARAREN OCH FRÅ-
GAN OM ÅTERBETALNING TILL STATEN AV DENNA ERSÄTTNING
När åklagaren efter julhelgen 2013 begärde att Christian Hornhof skulle häktas ut-
sågs Bertil Andersson till offentlig försvarare. Christian Hornhof blev häktad och
var frihetsberövad under nästan en månads tid. Utredningen har varit omfattande
och har också gällt misstankar som inte lett till åtal. I oktober 2014 delgavs
Christian Hornhof utredningen i målet. Huvudförhandlingen var planerad att äga
rum under fem förhandlingsdagar men klarades av på fyra dagar. Utöver huvudför-
handlingstiden har Bertil Andersson lagt ned cirka 66 timmar på uppdraget under
den tid då uppdraget varat, omkring ett år och ett halvt år. Under förundersökningen
har han bl.a. närvarat vid fyra förhör med Christian Hornhof under en sammanlagd
tid av 33 timmar. Bertil Andersson har i sin kostnadsräkning begärt ersättning för
arbete under totalt 94 timmar. Därutöver har han begärt ersättning för tidspillan och
för utlägg.
Det saknas anledning att ifrågasätta nödvändigheten eller skäligheten av de moment
som Bertil Andersson redovisat i sin kostnadsräkning. Många arbetsmoment är vid
varje tillfälle som de utförts begränsade. Vid en slutlig sammanräkning av alla mo-
ment som utförts under hela tiden som uppdraget varat blir emellertid tidsåtgången
hög. Med hänsyn till uppdragets art och omfattning framstår emellertid den begärda
ersättningen som skälig.
Eftersom Christian Hornhof dömts för brott enligt åtalet mot honom ska han som
huvudregel återbetala kostnaden för den offentlige försvararen. Han har dock dömts
till ett långt fängelsestraff. Enligt vad som framkommit är han helt utblottad, högt
skuldsatt och försörjer sig på bidrag från det allmänna. Detta gör att kostnaden för
den offentlige försvararen ska stanna på staten.
29
LUNDS TINGSRÄTT
Brottmålsenhet
DOM
2015-06-26
B 6445-13
9. ÖVRIGT
Christian Hornhof har godtagit bevisbeslaget av den deformerade kulan. Det finns
skäl att besluta enligt åklagarens begäran om detta beslag.
10. HUR MAN ÖVERKLAGAR, Se bilaga 2 (Dv 400).
Överklagande senast den 17 juli 2015. Det ska framgå av överklagandet att det
ställs till Hovrätten över Skåne och Blekinge
På tingsrättens vägnar
Lars Lindblad
Avräkningsunderlag; se akten
30
LUNDS TINGSRÄTTBrottmålsenhet
AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-06-26
LundMål nr: B 6445-13
PostadressBox 75221 00 Lund
BesöksadressByggmästaregatan 2
Telefon046-16 04 00E-post: [email protected]
Telefax046-16 04 79
Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:30
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid 19781067-0435
Datum för dom/beslut 2015-06-26
Efternamn Hornhof
Förnamn Christian
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedanangivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2013-12-26 2014-01-22
Särskild anteckning
£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvårdensom är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som harbetydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,m.m.).
Underskrift
Bilaga 1
www.domstol.se
DV
400 •
2014-0
1 •
Pro
duce
rat
av D
om
sto
lsver
ket
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.
Bilaga 2
www.domstol.se
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag- anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Bilaga C
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 1
Rotel 14
AVRÄKNINGSUNDERLAG
2016-05-04
Malmö
Aktbilaga 33
Mål nr B 1921-15
Dok.Id 274742
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 846
201 80 Malmö
Hovrättstorget 1 040-35 57 00 040-783 11 måndag – fredag
08:00-16:00
E-post: [email protected]
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid
781067-0435
Datum för dom/beslut
2016-05-04
Efternamn
Hornhof
Förnamn
Christian
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad
som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten
ungdomsvård under nedan angivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
Datum
2013-12-26
Datum
2014-01-22
Särskild anteckning
Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos
Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av
strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §
strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har
betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,
m.m.).
……………………………………………………
Mats Loberg
Bilaga C
Bilaga B
