Skolans elevhälsouppdrag och

kunskapsbaserade arbetsmodeller

Dag 4Kollegahandledning

Dagens program09.00 Introduktion09.10 -10.30 Föreläsning10.30 -10.50 Fika10.50 -11.40 Arbete i grupper – gång 111.40 -12.00 Gemensam reflektion utifrån

kollegahandledning i grupp12.00 -13.00 Lunch13.00 -13.50 Arbete i grupper – gång 213.50 -14.20 Gemensam reflektion utifrån

kollegahandledning i grupp14.20 -14.40 Fika14.40 -15.40 Föreläsning15.40 -16.00 Avslutning

Per Lauvås Kollegahandledning

En arbetsform som fångar upp problem i de dagliga arbetet och ger stöd i utvecklingsprocessen

Bemästra vardagliga rutiner och problem

Uttrycka, dela och kritiskt värdera sin egna gemensamma yrkeskunnande

Varför kollegahandledning?

Reflektion Gemenskap Utforskande Struktur

Nyckelord i kollegahandledning

Kollegahandledning

1. Förhandledning , den handledning vi syftar på idag

2. (Genomförande, processhandledning)

3. Efterhandledning

Kollegahandledning som koppling mellanErfarenhetsbaserad/förtrogenhetskunskap ofta personlig tyst kunskap, ej tradition att dela

sin egen kunskap på ett sytematiskt sätt

Teoretisk, vetenskaplig, forskningsbaserad kunskap

från grundutbildning, vidareutbildning

Aktiv experimentering

Handlings alternativ

För att lära mer måste vi få konkret erfarenhet

Observation. Vi måste observera våra handlingar

Vi måste reflektera över våra handlingar. Vad kan du göra nästa gång? Vad var svårast?

Reflektion satt i system

”Kollegahandledning”

Generalisera till abstrakta begrepp.

Forskning, andras erfarenheter

Kolbs ”lärande cirkel”

Varför en problemägare ?

Det är alltid en risk att handledning i grupp blir en allmän diskussion och ”problemet” försvinner i den allmänna diskussionen

Varför struktur ?

För att den handledde ska få ut det som han/hon vill av handledningssituationen (kvalitetssäkring av innehållet)

För att få naturlig progression av samtalet (kvalitetsäkring av processen)

Föra göra ”de talföra” mera tänkande och ”de tystlåtna” mer pratsamma (demokrati-aspekt)

För att lägga grunden för ett lärandeproduktivt samtalsmönster (kompetensutveckling)

För att skydda deltagarna

FörloppFas1-4

Varje deltagare presenterar sitt problem.

En problemberättelse

Frågor för att förstå problematiken.

Fas 5-6

Deltagarna reflekterar över problemet

Problemägaren reflekterar

(Fas 7-8)

(Problemägaren får råd från deltagarna)

(Problemägaren reflekterar)

Fas 9

Vad kan bli bättre i samtalet?

Regler En talar i taget, inga kommentarer

Tystnadsplikt

Inga sänkningar

Aktivt lyssnande

Pass gäller

Före mötet Plats, placering, möblering, tid… Betona formen för mötet Diskretion... det som sägs blir kvar i rummet Lyssnar för förståelse

Vad vi undviker: Att ha allmänna diskussioner, att kritisera, att döma, frågor som är dolda råd

”Varför frågor” söker gärna ursäkter, ”vi letar där vi inte kan ändra”

Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar…

Cirkulära frågor vid KollegahandledningFrågor som utforskar skillnader

Personer. ”Vem reagerade starkast, vem reagerade inte alls…?

Relationer. ”Hur upplever Du samarbetet med henne jämfört med honom….?”

Värderingar. ” Vad skiljer din syn från andras…?”

Det förflutna – framtiden. ”När du jämför med hur det var tidigare vad säger Du då?

Cirkulära frågor vid Kollegahandledning

Frågor om konsekvenser …placerar problemet i ett större sammanhang. ”Om du gör så vad tror du då att följden blir..? ”Vad är det värsta som kan hända?”

Triadiska frågor …hur tredje part reagerar, man blir observatör på sig själv. ”Hur tror du att din chef uppfattar din relation till din kollega..?”

Hypotetiska frågor… ger möjlighet att reflektera mer fritt ”Om en sådan förändring skulle ske hur skulle du då ställa dig till det..?”

Andra typer av frågor

Definitions frågor. ”Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på…?”

Förståelsefrågor. Vad händer om du inte gör det? Hur påverkar det dig? Vad betyder det för dig att…?

Slutledningsfrågor. Hur ser du på saken nu? Tycker du att det låter rimligt? Hur känns det att ha pratat om det?

HandledarrollenProgression, se till att frågorna efterhand alltmer närmar sig

problemets kärna.

1234

Samtalsregler, fördela ordet

Öppna nya perspektiv

Ev. protokoll

Handledarrollen, frågerollen få in olika perspektiv

BrukareAnhörigaJuridisktPersonligtAdministrativt

ProfessionelltFackligtJämlikhetKollegialtPolitiskt Samhälle

Fas1 Varje deltagare presenterar sitt problem. Någon skriver i punktform.

Fas 2 Gruppen bestämmer vilket problem som ska tas upp (ex rösta) Välj mest angeläget problem, störts

behov, när måste problemet lösas. En deltagare äger problemet.

Fas 3 En hand/samtalsledarare utses (ej problemägaren). Ägaren redogör för sitt problem. Inga frågor

Fas 4 Enligt turordning ställer alla en fråga var. Inga följdfrågor. Fråga och försök förstå problematiken.

Hur har situationen uppstått? Vari ligger problemet? För vem är detta ett problem. Se till att allsidigt

belysa problemet. Ställ varierade frågor. En fråga/runda. Pass. Ej råd. Gå så många varv med

frågor som det behövs.

Fas 5 Varje deltagare formulerar skriftligt för sig själv sin syn på var problemet ligger - berätta sedan

Fas 6 Problemägaren berättar själv vad hen kan tänka sig göra år problemet

Fas 7 Om problemägaren vill får hen ett råd/person. Råden skrivs ned först av deltagarna, berätta sedan.

Fas 8 Problemägaren utvärderar råden och reflekterar högt över hur hon/han vill gå vidare

Fas 9 Summera bearbetningen. Vad kan vi tänka på för att kollegahandledningen ska bli mera givande

nästa gång.

Kollegahandledning ca 5-8 personer

IndividnivåYrkesmässiga

Bättre beslut

Förebygga problem

Ger stöd

Förebygga stress, oro

Organisationsnivå

Utveckla samsyn

Synliggör kompetens

(tyst kunskap)

Utveckla gemensamt professionellt språk

Behov av Kollegahandledning

Se upp för dold maktutövning

Den handledde bör ta upp något inom sitt eget ansvarsområde och fatta eget beslut

Problemägaren tar ansvar för hur råden hanteras

Råd från andra – ett alternativt synsätt

Behov av Kollegahandledning

Grupperingar

Använda existerande grupperingar?

Lätt att komma igång

Men stor chans att man gör det man brukar

Ju mer lika medlemmar i en grupp – mindre oventilerat

Trygghet ja, men olikheter kan nedprioriteras

Varning för ”alltför” konstruerade grupper

Nya personer = nya tankar

Schemalägg mötena Möten tex. Var 4:e vecka

Gör överenskommelse vad som ska gälla vid mötena (handledningsämnen i förväg, sekretess, vad göra när någon fått förhinder…)

Ständig avstämning Får deltagarna ut något av mötena Vad kan förbättras?

Efter schemalagd period Vilka erfarenheter har vi gjort Vad har handledningen rört sig om? Har ni arbetet med den ”tysta”

förtrogenhetskunskapen? Vad har ni lyckats bäst med? Har ni utvecklat teorier om handledningsmetodik? Ska vi fortsätta? Ska vi bilda nya konstellationer?

Återblick över utbildningenDag 1 Elevhälsans statliga uppdrag och förebyggande och hälsofrämjande arbete. Kunskapssyn och människosyn i uppdrag och modeller.

Dag 2Föreläsning och samtal i grupper om analys och kartläggning när metoderska implementeras samt föreläsning om de kunskapsbaserade metodernaStegVis, SET, ÖPP och Olweus.

Dag 3Föreläsning om forskningsläget och exempel på flera modeller som kan användasi utvecklingen av ledarskapet i klassrummet.

Dag 4Strukturerad samtalsmetod som hjälper kollegor att reflektera tillsammanskring frågeställningar och problem på arbetsplatsen. Modellen hjälper samtaletframåt på ett demokratiskt sätt och involverar alla. Dagen avslutasmed kartläggning, analys och implementering av elevhälsans systematiskaarbete.

Summering av utbildningen

Vad har varit viktigast för dig och hur kan du omsätta detta i din verksamhet?