Embed Size (px)
Citation preview
Sociala medier
– en dunderkur för ideella föreningar?
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande
Kandidatuppsats 15 hp | Marknadsföring | Vårterminen 2012
(Frivilligt: Programmet för xxx)
Av: Jenny Kankainen och Jelena Ljubišić
Handledare: Lars Vigerland
2
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Sociala medier – en dunderkur för ideella föreningar?
Författare: Jenny Kankainen och Jelena Ljubišić
Nivå: Kandidatuppsats, 15hp
Ämne: Marknadsföring
Handledare: Lars Vigerland
Institution: Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande
Framväxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och
organisationer att hitta nya tillvägagångssätt för att nå potentiella medlemmar eller
kunder. Sociala medier är ett fenomen som har utvecklats från att vara ett
kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ”ett nödvändigt ont” och en viktig
del av marknadskommunikationen för många företag.
Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening använder sociala medier för sin
marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa.
Uppsatsen är en fallstudie som bygger på metodtriangulering och karaktäriseras av en
abduktiv ansats. Studien baseras på två kvalitativa personliga intervjuer och en
kvantitativ undersökning i form av enkät. Den teoretiska referensramen utgörs av word‐
of‐mouth marketing, word‐of‐mouse marketing och many‐to‐many marketing.
Resultatet påvisar att fördelar med användandet av sociala medier för marknadsföring
överträffar nackdelarna. För ideella organisationer borde nätverkande med hjälp av
sociala medier vara en del av det vardagliga arbetet, både av ekonomiska och
strategiska skäl.
3
Abstract
Title: Social Media ‐ a Magic Bullet for Nonprofit Organizations?
Authors: Jenny Kankainen and Jelena Ljubišić
Level: Bachelor thesis, 15hp
Topic: Marketing
Supervisor: Lars Vigerland
Department: Södertörn University, School of Business Studies
The emergence of a new customer logic, caused by technological progress, has forced
businesses to find new ways to reach potential members or customers. Social media is a
phenomenon that has evolved from being a communication tool for individuals, to
become a “necessary evil” and an important part of marketing communication for many
businesses.
In this paper we explore how nonprofit organizations use social media in marketing, the
risks involved in the process and what can be done to avoid these risks. The essay is a
case study based on a quantitative survey and two qualitative interviews.
The study shows that the benefits of the use of social media marketing surpass the
disadvantages. For nonprofit organization, social media networking should be an
integral part of the marketing efforts, for both economic and strategic reasons.
4
Förord
Vi vill passa på att tacka Svensk Form för avsatt tid och ett gott samarbete. Vi är
tacksamma för alla de synpunkter som har lämnats från våra opponenter och vår
handledare Lars Vigerland. Vi vill även tack alla som har medverkat i vår
enkätundersökning.
Stockholm den 15 juni 2012
Jenny Kankainen och Jelena Ljubišić
5
Nyckelord
Sociala medier, Ideell organisation, Ideell förening, Svensk Form, Word‐of‐mouth
marketing, Word‐of‐mouse marketing, Viral marketing, Many to many marketing
Begreppsdefinition
Sociala medier ‐ “samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att
kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud”
(Nationalencyklopedi, www.ne.se).
Kanaler inom sociala medier som är relevant för denna studie och föreningen Svensk
Form presenteras i delkapitel 3.2.1.
Ideell förening ‐ utmärker sig i att organisationens ändamål är ideellt. Den kan inte både
bedriva ekonomiska affärer och samtidigt stödja sina medlemmar ekonomiskt. För att
starta en ideell förening, så krävs det att den har bildats av minst tre personer, antagit
stadgar som reglerar namn, syfte och beslutsprocessen, samt har en tillsatt styrelse
(Skatteverket, www.skatteverket.se).
Begreppen ideell förening och ideell organisation kommer att användas synonymt i
uppsatsen.
6
Innehållsförteckning
1 Inledning 8
1.1 Bakgrund 8 1.2 Problembakgrund 9 1.3 Problemdiskussion 10 1.4 Forskningsfrågor 11 1.5 Syfte 11 1.6 Avgränsningar 11
2 Metod 12
2.1 Forskningsansats 12 2.2 Metodtriangulering 14 2.3 Primär‐ och sekundärdata 15
2.3.1 Intervjuer 15 2.3.2 Enkätundersökningen 17
2.4 Validitet och reliabilitet 17 2.5 Metodkritik 19
3 Teoretisk referensram 20
3.1 Word‐of‐mouth marketing 20 3.2 Word‐of‐mouse marketing 21
3.2.1 Kanaler inom sociala medier 22
Användare av sociala medier 23
3.3 Many‐to‐many marketing 24
4 Resultat 26
4.1 Svensk Forms historik 26 4.2 Föreningen idag 26
4.2.1 Projekt och företagspool 27 4.3 Intervjuerna med Svensk Form 28
4.3.1 Intervju med Ewa Kulmin, 16 mars 2012 28 4.3.1.1 Ewa om Svensk Forms samarbeten och kontakter 28 4.3.1.2 Ewa om Svensk Forms bidrag och resurser 29 4.3.1.3 Ewa om Svensk Forms marknadsföring 29
4.3.2 Intervju med Elna Lassbo, 21 mars 2012 30 4.3.2.1 Elna om Svensk Forms marknadsföring 30 4.3.2.2 Elna om riskerna med marknadsföring genom sociala medier 30
4.4 Sammanfattning av enkätundersökningen 31
5 Analys 35
5.1 Hur påverkar nätverkande genom sociala medier en ideell organisations position på marknaden? 35
5.1.1 Den nya kundlogiken 35 5.1.2 Many‐to‐many inom Svensk Form 36
7
5.2 Hur framgångsrik är processen med användandet av sociala medier? 36 5.2.1 Möjligheterna med sociala medier 37
5.3 Vilka effekter har marknadsföring genom sociala medier för den ideella organisationen? 37
5.3.1 Negativa effekter med sociala medier 38 5.3.1.1 Dubbelspelet med sociala medier 38
5.3.2 Positiva effekter med sociala medier 39 5.4 Självständiga diskussionen 39
6 Slutsatser 40
6.1 Svensk Forms styrkor och svagheter 40 6.1.1 Rekommendationer för Svensk Form 40
6.2 Är sociala medier en dunderkur för ideella föreningar? 41 6.2.1 Det ideella ändamålet ‐ en fördel? 41
6.3 Ytterligare forskning 42
7 Referenser 43
7.1 Muntliga källor 45 7.2 Elektroniska källor 45
Bilagor 47
Bilaga 1 – Intervjumall 47 Bilaga 2 – Intervjumall 48 Bilaga 3 – Enkätundersökningsformulär 49 Bilaga 4 – Grafisk sammanställning av enkätsvaren 52
Figurförteckning
Figure 1: Omvärldsförändringar bakom den nya kundlogiken 10
Figure 2: Abduktion som bevisföringsform med dess inbyggda cirkelrörelse 13
Figure 3: Företagens nya premisser 22
Figure 4: Many‐to‐many marketing 25
Figure 5: Hur gammal är du? 31
Figure 6: Genom vilka kanaler blir du mest påverkad av reklam? 32
Figure 7: Hur viktigt tycker du det är för företag och organisationer att använda sig av sociala
medier? 32
Figure 8: Vad vill du ha av företag i sociala medier? 33
Figure 9: Markera allt du känner till. 34
8
1 Inledning
I detta kapitel kommer vi att klarlägga grundligt uppsatsens forskningsområde inom
marknadsföring genom sociala medier i en ideell förening. Vi kommer specifikt
koncentrera oss på digitalt nätverkande och interaktion, som sker mellan organisationer
och deras kunder.
1.1 Bakgrund
Dagens nätverkande innebär en ny sorts kommunikation, där man använder olika typer
av sociala medier för att nå ut till ett flertal individer och grupper samtidigt. Castells har
gjort en studie om nätverkssamhället och kommit fram till att med hjälp av dagens
moderna högteknologi har en ny sorts nätverkskommunikation uppstått. För att
organisationer ska kunna förkovra sig och utveckla en hållbar ekonomi bör
nätverkskommunikation vara en förutsättning för alla organisationer i dagens samhälle
(Castells 2007, s. 238‐266). För en ideell organisation blir detta fenomen av ännu större
betydelse, som Olson och Boyer nämner i sin artikel. Att enbart “överleva” på en
konkurrenskraftig marknad med hjälp av bidrag och donationer räcker inte, utan man
måste använda sig av och excellera genom sociala medier för att kunna konkurrera
gentemot andra organisationer (Olson & Boyer 2005, s. 74‐92).
Marknadsföring med hjälp av digitalt nätverkande har ändrat processen, för både
vinstdrivande företag som ideella organisationer, till ett fenomen som utvecklats till en
växelverkan mellan organisationer och konsumenter. Díaz‐Ortiz nämner i sin bok att den
sociala nätverkstjänsten Twitter kan användas effektivt för att uppnå meningsfulla
interaktioner med samhället, för att lyssna på omvärlden samt att dela information om
sina tjänster och produkter (Díaz‐Ortiz 2010, s. 21). Fenomenet med marknadsföring
genom interaktion blir dock paradoxalt för ideella organisationer, då konkurrensen
9
sprids till marknader med organisationer som är vinstdrivande. Oehler bekräftar att flera
ideella organisationer har blivit så pass sofistikerade med sitt nätverkande att
förmånerna har ökat, men till bekostnad av att konkurrensen blivit hårdare (Oehler
1998, s. 65‐70).
För att arbeta framgångsrikt och strategiskt med sin nätverkskommunikation gäller det
för organisationer att implementera grunderna av vad Auffermann nämner kortfattat
som Sevans Strategy. Sarah Evans, grundaren av Sevans Strategy, förespråkar att
organisationer bör genomföra struktur, fokus och strategi i sitt arbete med sociala
medier. Man ska bland annat veta vad man vill uppnå, identifiera sociala strukturen,
integrera sociala medierna till affärsplanen, fastställa en policy för sociala medier och gå
igenom arbetsprocessen så att arbetet med sociala medier ingår i det dagliga arbetet
(Auffermann 2010, s. 14). Detta för att positionera sig stabilt i en marknad som har stark
konkurrens och flera framgångsrika aktörer.
1.2 Problembakgrund
Tidigare har företag och organisationer konkurrerat och använt mer traditionell
marknadsföring med hjälp av produkter, kvalitet och priser. Idag har villkoren förändrats
och gett upphov till en integration mellan företag och kunder för att alla ska uppnå
bästa möjliga resultat. Med det teknikskifte som skett, så har den traditionella kunden
blivit någon man samspelar med, istället för att låta kunden vara ett objekt i en
enkelriktad dialog. Kunden har blivit ett subjekt, med möjligheter att påverka och i bästa
fall instruera (Wikström et al. 1998, s. 11‐12). Detta har resulterat i en ny sorts
kundlogik, se figur 1.
10
Figure 1: Omvärldsförändringar bakom den nya kundlogiken (Wikström et al. 1998, s. 13)
Fenomenet med att interagera med sina kunder eller medlemmar bär stor vikt för
ideella organisationer, då begränsade resurser inom dessa organisationer kan ge upphov
till en otillräcklig eller ingen marknadsföring. Tack vare interaktion genom internet och
sociala medier kan man nå sina medlemmar verkningsfullt och på ett kostnadseffektivt
sätt. Harris och Rae nämner i sin artikel att interaktion genom sociala medier uppfattas
även som mer legitima och pålitliga källor än påverkan av traditionell marknadsföring
(Harris & Rae 2010, s. 4‐12).
1.3 Problemdiskussion
En ideell organisation står på en tämligen skör och instabil position. Det gäller att inte
bara kunna stå på sin vakt på marknaden utan att även kunna implementera sociala
medier korrekt till sin dagliga verksamhet för att kunna marknadsföra sig och synas
kostnadseffektivt. Finansieringen av en ideell organisation kan även vara helt beroende
av externa faktorer, vilket leder till att marknadsföringsarbetet med sociala medier får
större vikt.
Vår största fokuspunkt kommer att vara hur den ideella föreningen Svensk Form
nätverkar med sociala medier och med hjälp av sina kontakter och samarbetspartners
behåller en konkurrenskraftig position i marknaden. Svensk Form är en ideell förening
11
inom designbranschen, som arbetar både nationellt som internationellt, under den
svenska regeringen. De måste anpassa sig till omvärlden och ta vara på alla
marknadsföringsresurser som finns, detta för att kunna fortlöpa och utvecklas med sin
verksamhet.
1.4 Forskningsfrågor
‐ Hur påverkar nätverkande genom sociala medier en ideell organisations
position på marknaden?
‐ Hur framgångsrik är processen med användandet av sociala medier?
‐ Vilka effekter har marknadsföring genom sociala medier för den ideella
organisationen?
1.5 Syfte
Uppsatsen ska utforska hur en ideell förening använder sociala medier för
marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa.
1.6 Avgränsningar
Fokus i uppsatsen kommer att ligga på Svensk Forms marknadsföring genom
nätverkande. Svensk Form är en medlemsförening och frågor gällande dess
medlemsfunktioner kommer att uteslutas. Även frågor gällande Svensk Forms
finansiering kommer inte att uppmärksammas, mer än vad som stadgas i
regeringsuppdraget årligen. Facktidskriften Form kommer inte heller fördjupas i,
förutom kring dess funktion som en av Svensk Forms marknadsföringsverktyg.
Författarna avgränsar sig även i att undersöka en specifik organisation, som innehar en
stark och säregen position i sin bransch. Då studien utforskar en organisation och dess
metoder med sociala medier, blir detta en fallstudie, dock under begränsade former och
tidpunkt.
12
2 Metod
I följande kapitel kommer vi att redogöra för undersökningens forskningsmetodik och
beskriva de olika insamlingsmetoderna och analysverktygen som kommer att användas
vid hantering av det empiriska materialet. Undersökningen är en fallstudie baserad på
abduktiv metodtriangulering och grundas på etablerade teorier, kvalitativa
semistukturerade intervjuer och på en kvantitativ enkätundersökning.
2.1 Forskningsansats
Det induktiva synsättet innebär att man systematiskt genererar teorier från empiriska
materialet och den stora fördelen med den induktiva bevisningsformen är att den kan
generera ny kunskap. Birkler menar att detta kan även ses som metodens främsta
svaghet eftersom kunskapen som skapas genom induktion är endast sannolik eller trolig
kunskap och inte säker kunskap. Detta kallas för induktionsproblemet (Birkler 2005, s.
73).
En deduktiv ansats är när forskare utvecklar påståenden och empiriskt testbara
slutsatser utifrån en given teoretisk ram. Det deduktivistiska perspektivets svaghet är att
ingen ny kunskap kan skapas, vilket är en anledning att endast få vetenskaper använder
sig av enbart deduktion som forskningsansats (Birkler 2005, s. 71).
I vår studie börjar vi med att observera ett fenomen. Därefter väljer vi ut lämpliga
teorier och relaterar det insamlade materialet till den teoretiska ramen. Efter att vi
applicerat de valda teorierna presenterar vi resultatet med eventuella justeringar av den
teoretiska ramen. Vi kommer att använda oss av abduktion, en ansats som uppstår när
man kopplar teori och empiri genom både induktion och deduktion. Abduktion är en
13
pragmatisk bevisform som inte leder fram till en slutgiltig slutsats (Birkler 2005, s. 84). I
slutet finns alltid utrymme för en annorlunda tolkning och en ännu bättre förklaring.
Figure 2: Abduktion som bevisföringsform med dess inbyggda cirkelrörelse. Den bästa
förklaringen nås genom kreativitet (Birkler 2005, s. 86)
Dubois och Gadde anser att det övergripande syftet med forskning är att sammanföra
teoretisk kunskap med empiriska iakttagelser. Samma författare menar att läroböcker i
forskningsmetodik har en tendens att beskriva fallstudier som linjära processer. För att
kunna förstå kännetecken och påföljder av fallstudier baserade på abduktion krävs dock
ett integrerat synsätt. Genom att regelbundet växla bland olika forskningsaktiviteter och
mellan empirisk observation och teori, bygger forskare förståelse av både teoretiska och
empiriska fenomen. Teorin kan inte begripas utan den empiriska observationen och vice
versa, menar Dubois och Gadde (Dubois & Gadde 2002, s. 553‐560).
Vi har valt att göra en fallstudie genom att rikta in oss på det enskilda fallet. Fördelen
med en fallstudie är enligt Denscombe att den gör det möjligt att gå på djupet med olika
fenomen och komplexa sociala situationer. Fallstudien är en passande tillvägagångssätt
för studier av relationer och processer i en väldefinierad miljö där forskaren inte har ett
behov att kontrollera eller ändra omständigheterna. “Fallet” måste ha distinkta gränser
och avse en självständig enhet; forskaren måste kunna se vad som är en del av fallet och
vad som hamnar utanför fallet. Fallstudien främjar användning av en rad olika
14
forskningsmetoder och stödjer användningen av flera datakällor, vilket underlättar för
forskare som vill bekräfta data genom triangulering (Denscombe 2009, s. 70‐71).
2.2 Metodtriangulering
En forskare kan använda sig av olika ansatser i sitt arbete och allt oftare möter man
forskare som väljer att tillämpa både kvalitativa och kvantitativa metoder. Detta kallas
för metodtriangulering och innebär att man blandar olika tekniker för datainsamling och
analys. Både kvalitativa och kvantitativa ansatser har för‐ och nackdelar. Genom att
kombinera dem kan forskaren se på ett fenomen från olika perspektiv och göra en
utförlig beskrivning och heltäckande förklaring av fenomenet (Johannessen & Tufte
2003, s. 77).
Ord eller visuella bilder är enligt Denscombe den centrala analysenheten i en
undersökning där en kvalitativ metod tillämpas. Han menar att denna metod oftast
förknippas med analys, har en förutbestämd forskningsdesign och en specifik fokus.
Kvantitativ metod används primärt inom småskaliga studier med öppen
forskningsdesign där siffror är centrala och forskaren utgår ifrån en helhetssyn
(Denscombe 2009, s. 320‐322).
Kvalitativa och kvantitativa ansatser kompletterar varandra och därför kommer
metodtriangulering att användas för att söka svar på studiens tidigare angivna
frågeställningar. Genom en kvantitativ enkätundersökning kommer vi att samla in data
som kan hjälpa oss att få insyn i hur kraftfulla sociala medier är som
marknadsföringskanal. Genom de kvalitativa intervjuer med organisationens ledning och
marknadsföringsansvarige kommer vi att kunna förse oss med relevant information för
att kunna se hur nätverkande genom sociala medier påverkar den ideella
organisationens position i marknaden.
15
Man bör nämna att det finns även andra uppfattningar om vad kvantitativt och
kvalitativt innebär. Åberg menar att man inte bör göra en distinktion mellan kvalitativ
och kvantitativ metod. Uppdelningen bör stanna på datanivå, eftersom kvalitativt och
kvantitativt avser fenomenets egenskaper i form av ord och siffror, inte
tillvägagångssättet för studien. Datan kan vara kvalitativ och kvantitativ eller som Åberg
(2001, s. 270) refererar till “numbers and words are both needed if we are to understand
the world” (Matthew Miles och Michael Huberman).
2.3 Primär‐ och sekundärdata
En av fallstudiens starka aspekter är att ”den tillåter forskaren att använda en rad olika
källor, en rad olika typer av data och en rad olika typer av forskningsmetodik i
undersökningen” (Denscombe 2009, s. 61). Både primära och sekundära källor kommer
att användas för att samla in information till uppsatsen. Användning av flera datakällor
underlättar möjligheten att bekräfta data genom triangulering.
Primärdata är empirisk material som skaffas till studien genom aktiv forskning, som till
exempel genom våra intervjuer med Svensk Form och enkätundersökningen.
Uppsatsens referensram kommer att utgöras av sekundärdata i form av artiklar inom
ämnet, tidigare uppsatser och avhandlingar.
2.3.1 Intervjuer
Vi har valt halvstrukturerade, personliga intervjuer som metod för att söka svar på våra
frågeställningar. Denscombe påpekar att det finns flera för‐ och nackdelar med
intervjuer. Metodens svagheter är att den är resurs‐ och tidskrävande och inte en helt
objektiv metod på grund av intervjuareffekten. Intervjuareffekten kan vara en nackdel,
då intervjuaren kan omedvetet påverka respondenten under intervjuns gång. Att
förhålla sig neutral, både utseendemässigt som verbalt är något som Denscombe
betonar som angeläget. Han skriver “Med detta tillvägagångssätt gömmer man
forskarens “jag” bakom en fasad av hjärtlighet och lyhördhet för den intervjuades ord”
16
(Denscombe 2009, s. 246), vilket anammades av båda författare under intervjuernas
gång.
Personliga intervjuer kräver dessutom en komplex dataanalys, ger mindre urval och
lägre tillförlitlighet än andra insamlingsmetoder. Denscombe listar en rad fördelar med
intervjuer; bland annat att denna metod ger mer flexibilitet och hög svarsfrekvens, gör
det enkelt att ställa spontana följdfrågor, fångar insikter av de tillfrågade och
kontrollerar insamlad information, vilket ger hög validitet (Denscombe 2009, s. 267‐
269).
För att få en inblick i Svensk Forms verksamhet och kunna fördjupa oss mer i deras
organisation, intervjuade vi Ewa Kumlin, VD för Svensk Form (samt författare av
designbloggen Fru Form) och Elna Lassbo som är föreningens marknadsföringschef. Vid
intervjutillfällen var båda författarna medverkande. Intervjuerna spelades in med
respondenternas medgivande, vartefter de transkriberades och sammanfattades. Att
spela in intervjuerna underlättar för intervjuarna att kunna lyssna och ställa relevanta
frågor, istället för att behöva föra anteckningar efter vad som sägs under intervjun.
Risken för att information ska misstolkas eller förbises minskar enormt med hjälp av
tekniken (Ekholm & Fransson 2002, s. 58). Intervjuerna skedde i neutrala miljöer, då
dessa gjordes i Svensk Forms egna lokaler.
Första intervjun bestod av tio frågor riktade till Svensk Forms VD Ewa Kumlin. Frågorna
rörde Svensk Forms olika projekt och utställningar, organisationens samarbeten och
marknadsföring samt hur de använder sociala medier (se bilaga 1). Den andra intervjun
var riktad till marknadsföringschefen Elna Lassbo och bestod av sju huvudfrågor (se
bilaga 2). Den andra var av kompletterande slag till den första intervjun vi gjorde med
VD:n Ewa Kumlin, då marknadsföringschefen Elna Lassbo var relativt ny i sin tjänst vid
intervjutillfället. Frågorna fokuserar på Svensk Forms marknadsföring genom sociala
medier och de risker denna metod medför.
17
2.3.2 Enkätundersökning
Uppsatsen innefattar en kvantitativ enkätundersökning av stödjande karaktär för
studien. Frågeformuläret skapades i Google Dokument och utformades som en
webbsida på internet. Den kom att behandla sju frågor gällande sociala medier och dess
påverkan (se bilaga 3). Frågeformuläret bestod av strukturerade frågor med fasta
svarsalternativ. Enkätundersökningens avsikt var att visa vilka sociala medier som
används mest och med vilken påverkan. Vi har även ställt en fråga som indirekt kan
kopplas till Svensk Form, då vi listade upp deras olika projekt utan att nämna
föreningen. Projekten som Svensk Form genomför står för en stor del av deras synlighet.
Urvalet i enkätundersökningen är ett bekvämlighetsurval, “convenience or accidental
sample”, vilket innebär att man använder det man har tillgång till i undersökningen.
Detta medför att urvalet inte kan räknas som ett representativt urval för den svenska
befolkningen (Trost 2007, s. 31). Undersökningen skickades till 110 respondenter med
hjälp av Facebook och e‐post.
2.4 Validitet och reliabilitet
Begreppet validitet används för kvalitetsbedömning av forskning. Validitet avser
noggrannhet och precision när det gäller data som används (Denscombe 2009, s. 378)
och visar “i vilken grad en mätning verkligen mäter det den avser att mäta” (Jakobsson
2011, s. 143). Det handlar om att fastställa hur lämplig en viss typ av data är för ett visst
ämne, samt hur ändamålsenlig metoden man använder för att mäta data är. Genom att
fastställa resultat och/eller en mätmetods giltighet skapas trovärdigheten i forskningen
(Denscombe 2009, s. 301).
Den ovan nämnda beskrivningen av begreppet överensstämmer med det som
Johannessen och Tufte kallar för begreppsvaliditet. Samma författare inför begreppet
intern validitet när de redogör för kausala samband mellan olika variabler i en
18
undersökning. De menar att intern validitet visar i vilken utsträckning är det möjligt att
bevisa orsakssamband mellan två variabler (Johannessen & Tufte 2003, s. 192).
Den tredje formen är yttre validitet, ett begrepp som är kopplat till urval i en
undersökning och visar hur representativt är urvalet för populationen. Ett stort bortfall i
urvalet kan ses som ett hot mot yttre validitet. Johannessen och Tufte påpekar att det är
viktigt att kunna påvisa i vilken utsträckning resultatet från undersökningen kan
överföras i tid och rum. Enligt samma författare kan man kontrollera validitet genom att
upprepa samma undersökning i olika sammanhang och vid flera olika tillfällen
(Johannessen & Tufte 2003, s. 240‐241).
Reliabilitet, ibland även kallad precision, är en term som anger graden av mätvärdes
tillförlitlighet. Enligt Johannessen och Tufte är datas tillförlitlighet en fundamental fråga
i all forskning. De föreslår två sätt att mäta reliabilitet: genom att upprepa forskningen
genom så kallade “test‐retest” metoden eller genom att samma fenomen undersöks av
flera forskare (Johannessen & Tufte 2003, s. 29).
Vissa kvalitativa forskare anser att man borde bortse från de konventionella underlag
för bedömning av forskningskvalitet eftersom en kvalitativ forskning aldrig går att
verifiera på samma sätt som en kvantitativ (Denscombe 2009, s. 379). Denscombe
påminner om att det finns ett behov för verifiering av varje typ av forskning trots
svårigheten att bedöma kvalitativa studier med fundamentala metoder. Trost håller
med om att begreppen validitet och reliabilitet hör hemma i kvantitativa studier och
rekommenderar att man istället talar om trovärdighet av data och metoden, samt att
den visas enklast i samband med “presentation och diskussion av använd metod och
alternativ till den” (Trost 2007, s. 65).
Bryman hänvisar till två kriterier för bedömning av kvalitativa studier. Det första
kriteriet, äkthet, innebär att undersökningen ger en rättvis bild av respondenternas
19
åsikter och att studien hjälper de medverkande att få en överblick och bättre förståelse
över sin situation. Det andra kriteriet är tillförlitlighet som består av ytterligare
delkriterier:
‐ trovärdighet, som motsvarar intern validitet inom kvantitativ forskning,
‐ överförbarhet, extern validitets motsvarighet,
‐ pålitlighet, som motsvarar reliabilitet och
‐ en möjlighet att styrka och konfirmera, en motsvarighet till den kvantitativa
forskningens objektivitet (Bryman 2001, s. 351‐360).
Under uppsatsens gång har båda kriterierna, äkthet och tillförlitlighet, varit ett
fundament i forskningsarbetet, som beskrivs under delkapitel 2.3.1 Intervjuer och 2.3.2
Enkätundersökning.
2.5 Metodkritik
En nackdel som nämns ovan är att intervjuerna med Svensk Form inte blir helt objektiva
och kan vid flera intervjurespondenter variera i svar. Detta medför att genomförandet
blir tidskrävande och komplext, för att kunna samla in objektiv och empiribaserad fakta.
En annan nackdel är bekvämlighetsurvalet av respondenterna i enkätundersökningen.
Den kommer aldrig att vara ett helt representativt urval för att kunna få en uppfattning
om sociala mediers användning och påverkan. Det skulle behövas även en bredare och
större forskningsansats, vilket stödjer indikationen om att denna uppsats är endast en
“delvis komplett” fallstudie.
Teoretiskt så blev det svårt att hitta litteratur som är akademisk och vetenskaplig nog,
då sociala medier är fortfarande ett ganska modernt och nytt fenomen.
20
3 Teoretisk referensram
Uppsatsens teoretiska referensram är till för att hjälpa läsaren att förstå ämnet. Vi
börjar med att redogöra för word‐of‐mouth och word‐of‐mouse marketing. Sedan
presenterar vi kort de sociala medier vi har valt att fokusera på, innan vi går in på many‐
to‐many marketing med hjälp av Gummessons teorier om interaktion och nätverkande.
3.1 Word‐of‐mouth marketing
Kotler och Keller definierar word of mouth som en muntlig, skriftlig eller elektronisk
form av kommunikation mellan människor, som avser rekommendationer och
erfarenheter i samband med anskaffning eller användning av olika produkter och
tjänster (Kotler & Keller 2009, s. 512). I tider av ständig teknikutveckling och med ökning
av konsumenternas datamognad blir företag tvungna att förändra sin
marknadskommunikation. Företag blir allt mer medvetna om vilken makt
kommunikationspridning genom word of mouth har och att allt flera företag använder
sig av interaktiva redskap. Med hjälp av Internet kan man erbjuda en skräddarsydd
interaktiv dialog med varje enskild kund (Jedbratt 1999, s. 70).
Kotler och Keller pratar om två olika typer av word of mouth: buzz marketing och viral
marketing. Buzz marketing innebär att man på ett oväntat och ibland även
provocerande sätt genererar spänning, skapar publicitet och förmedlar ny relevant
information som är relaterat till ett varumärke (Rosen 2000, refererad i Kotler & Keller
2009, s. 586). Viral marketing går ut på att företag uppmuntrar konsumenter att genom
digitala medier och Internet ta del av och sprida information om företagets produkter
och tjänster (Silverman 2001, refererad i Kotler & Keller 2009, s. 586).
21
3.2 Word‐of‐mouse marketing
Viral marketing eller word of mouse är en marknadsföringsmetod som innebär spridning
av budskap och information om produkter eller tjänster genom digitalt nätverkande
(Kotler & Keller 2009, s. 586‐587). Genom att göra kunden till budbärare kan företag
sprida information exponentiellt, vilket betyder att antalet mottagare ökar för varje steg
i nätverkskedjan. På detta vis kan man nå även konsumenter som kanske inte skulle ha
nåtts av traditionella reklamkampanjer. Fördelarna med viral marketing är åtskilliga,
men det finns några svaga sidor. En svaghet blir att sändaren tappar kontrollen över
budskapet så fort det har sänts ut, samt att det finns en stor risk att budskapet
modifieras eller misstolkas ur sin ursprungliga version (Axelsson & Agnadal 2012, s. 173).
Wilson anser att vissa marknadsföringsstrategier fungerar bättre än andra och
presenterar sex huvudingredienser i en viral marketing strategi. Ju flera komponenter
inkluderas desto starkare effekter och bättre resultat kan uppnås, menar Wilson (Wilson
2005).
En effektiv viral marknadsföringsstrategi:
‐ ger bort produkter eller tjänster för att skapa uppmärksamhet;
‐ gör det enkelt att duplicera och sprida buskapet genom användning av
internetbaserade kommunikationsmedel eller sociala medier som är ett
enkel och billig sätt att kommunicera;
‐ klarar av att ändra spridningens omfattning från liten till mycket stor;
‐ utnyttjar människobeteende och motivation att sprida budskapet;
‐ använder befintliga nätverk och breda kontaktnät mellan människor;
‐ drar nytta av andras resurser (Wilson 2005).
22
Figure 3: Företagens nya premisser (Wikström et al. 1998, s. 18, delvis egen modell)
3.2.1 Kanaler inom sociala medier
Nedan presenteras kanaler inom sociala medier som är angelägna för denna studie och
föreningen Svensk Form.
Webbplats ger avsändaren möjligheter att presentera information och budskap precis
så som denne vill utforma det. Kanalen har mycket gemensamt med bloggar, med en
skillnad på att en webbplats har mer flexibla funktioner än en blogg.
Blogg är en kanal som erbjuder bra möjligheter för marknadsföring och påverkan.
Genom att använda sig av en blogg får man dubbelriktad kommunikation och
möjligheten att vara mer personlig. Varje bloggtyp har ett visst syfte och målgrupp.
Nyhetsbrev som e‐post är ett enkelt sätt att få ut budskap som ger full kontroll till
avsändaren över vilka mottagarna är och när de får buskapet. Kanalen erbjuder bra
möjligheter till snabb påverkan till låg eller ingen kostnad. Nackdelen med e‐
postnyhetsbrev är att det kan fastna i mottagarnas spamfilter.
Facebook är ett socialt nätverk där så kallade vänner och bekanta umgås via nätet. Även
företag kan vara vanliga medlemmar och agera “människor”. Detta öppnar för många
möjligheter för företag att marknadsföra sig genom att helt enkelt uppdatera sin status,
lägga upp bilder och skapa grupper m.m. (Ström 2010).
23
Google+ är ett socialt nätverk som liknar Facebook. Man nätverkar med sina vänner och
bekanta, med skillnaden att man kan välja med vilka man vill dela information och
meddelanden med. Man skapar så kallade kretsar eller cirklar, där kontakterna är
grupperade (Google+, www.plus.google.com).
Twitter är den mest använda mikrobloggen (blandning av blogg och chattforum) som
går ut på att man kommunicerar med mycket korta meddelande. Kan användas för
marknadsföring och opinionsbildning eftersom det går att registrera in ett företagsnamn
eller ett varumärke som medlem på Twitter. Många företag väljer att ha flera
användarnamn och vissa företag har även en twittrande vd (Ström 2010).
Videofilmer på YouTube och Vimeo. Till skillnad från tidigare beskrivna medier där
kommunikationen baserades på text och bild kan YouTube och Vimeo ses som ett
känslomedium. Vem som helst kan helt gratis lägga ut obegränsad antal videofilmer
(virala videos) som är upp till tio minuter långa. Man skapar ett användarnamn eller så
kallade kanaler och får tillgång till alla funktioner. Det finns även en betald version som
tillåter skaparen att gå över längden på tio minuter, samt ger möjligheten att skräddarsy
kanalens formgivning. Vissa företag och stora aktörer som har den betalda varianten är
Arla, Vi i villa, ABF, flera politiska partier och många andra (Ström 2010).
Användare av sociala medier
Enligt analystföretaget Forrester Research kan man dela in användarna i olika grupper.
Vi är medvetna om att denna uppdelning saknar akademiskt stöd, men vi väljer att
presentera uppdelningen ändå för att underlätta läsarens förståelse för olika sociala
medier och deras funktioner.
Kreatörerna genererar det som andra konsumerar. Dessa användare skapar
webbplatser, skriver bloggar, lägger ut filmer och så vidare. Kritiker kommenterar på
bloggar, recenserar artiklar och filmer. Samlare är abonnerade på information genom
24
till exempel RSS‐flöden. Deltagare nätverkar genom att vara aktiva med sina profiler på
olika sajter så som Facebook eller Twitter. Åskadare eller anhängare konsumerar
information som andra har skapat och lagt ut, till exempel genom bloggar (Ström 2010).
3.3 Many‐to‐many marketing
Marknadsföringens grundproblem är att sälja något och få betalt för det. Detta är ett
bestående problem som inte förändras, till skillnad från marknadssituationer som
förändras och kräver av marknadsförare att hitta nya vägar och anpassa marknadsföring
efter nya villkor på marknaden. Enligt Gummesson är relationer, nätverk och interaktion
den moderna marknadsföringens nyckelbegrepp. Relationer är en integrerad del av våra
liv som alltid har funnits. Flera relationer bygger ett nätverk och hela vårt samhälle är ett
komplext nätverk av relationer (Gummesson 2004, s. 20‐31). All marknadsföring sker i
en kontext och kan ses som värdeskapande nätverk som är en del av samhället.
Gummesson ser kunskaper från den traditionella marknadsföringen som betydelsefulla.
Han påpekar dock att nätverkens betydelse är underskattad i
marknadsföringslitteraturen. Utvecklad teknik skapar bättre förutsättningar för
interaktion och ökad användning av internetbaserade sociala medier har även öppnat
nya möjligheter att studera nätverk (Gummesson 2004, s. 31).
25
Figure 4: Many‐to‐many marketing (Kalehoff 2011, delvis egen modell)
Ovanstående illustrationer är förenklade modeller som visar skillnad mellan den
“traditionella” ekonomin (Pyramid‐style marketing) och nätverksekonomin, eller den så
kallade many‐to‐many marketing. Det handlar om övergången från en enkelriktad‐ till
en tvåvägskommunikation hos organisationer och dess kunder eller medlemmar.
26
4 Resultat
I detta kapitel beskriver vi ideella föreningen Svensk Form, sammanfattar intervjuerna
med VD:n Ewa Kumlin, marknadsföringschefen Elna Lassbo och avslutar med att
presentera enkätundersökningen.
4.1 Svensk Forms historik
Svensk Form grundades år 1845 då Svenska Slöjdföreningen bildades. Det var under
uppdrag av regeringen som föreningen bildades för att stödja och gynna svensk form
och design. Man ville bevara kvaliteten inom den svenska hantverksbranschen då
massproduktion av varor från fabriker ökade. För att kunna utbilda gedigna och skickliga
hantverkare och som en protest mot massproduktionens utveckling, startades Tekniska
skolan, idag Konstfack, i Konstakademiens hus i Stockholm. Med utvecklingen och
massproduktionens gång blev fokuspunkten hos Svenska Slöjdföreningen att skapa
kvalitetsvaror för arbetarklassen med rimliga priser. Sloganen “vackrare vardagsvaran”
myntades år 1919 och blev Slöjdföreningens mission under flera decennier.
Medlemmarna i föreningen var i början i första hand hantverkare och yrkesutövare,
men har utökats idag till yrkesverksamma inom designbranschen likaväl till en design‐
och arkitektintresserad allmänhet (Svensk Form, http://www.svenskform.se).
4.2 Föreningen idag
Svensk Form är en ideell medlemsförening med bas på Skeppsholmen i Stockholm. De
arbetar under regeringen, med uppdrag både nationellt som internationellt. Styrelsen
består av tio personer, vilka har kopplingar till design, konsthantverk och/eller ekonomi.
Styrelsen arbetar med den ideella föreningen Svensk Form samt redaktionen för
facktidskriften Form. Antalet anställda varierar, men i dagsläget har de tre
heltidsanställda med inhopp från konsulter och praktikanter beroende på behov
27
(Intervju med Kumlin, 16/3 2012). Mottot "Bättre liv genom god design" formar Svensk
Forms dagliga arbete, som utmynnar i ett flertal projekt inom designområde samt i
facktidskriften Form som kommer ut med sex nummer årligen. Facktidskriften bevakar
design‐ och arkitekturbranschen i Norden, med reportage inom arkitektur, inredning,
möbler, textil och industridesign till konsthantverk och grafisk formgivning (Svensk
Form, http://www.svenskform.se).
Svensk Form har tolv regionalföreningar spridda genom hela Sverige, med uppdraget att
sprida Svensk Forms visioner och möjliggöra lokala samarbeten till förmån för sina
medlemmar. De har även både ett bibliotek på Skeppsholmen och ett digitalt
designarkiv i Bromma, bland vilka man kan söka efter bilder, tidsskrifter, artiklar och
böcker inom design och hantverk. Det är genom ett samarbete med Centrum för
Näringslivshistoria som arkiveringen och digitalisering sker, specifikt bevarade med
tanken för framtida forskning och kunskapsbildning (Svensk Form,
http://www.svenskform.se).
4.2.1 Projekt och företagspool
Projekt och utställningar som Svensk Form producerar återkommande är valda med
fokusering inom miljötänk, hållbar designutveckling, uppmärksamma nya formgivare,
lyfta fram svenska kvinnliga designers, kunskapsspridning och samarbeten för barns
rättigheter till trygg uppväxtmiljö med leken i fokus.
Svensk Form har även en företagspool där svenska företag inom designbranschen möts
med strävan att stödja den svenska designutvecklingen genom förstärkning i
partnerskap. Man blir medlem i företagspoolen genom en erlagd avgift som baseras på
företagets årsomsättning. De erbjudna förmånerna genom medlemskapet blir bland
annat synlighet med en logotyp i facktidskriften Form, möjlighet att delta som utställare
i Svensk Forms internationella mässor, rabatter inom Svensk Forms verksamhetsområde
28
och tillgång till nätverkande och kontakter som erhålls genom Svensk Form (Svensk
Form, http://www.svenskform.se).
4.3 Intervjuerna med Svensk Form
I följande delkapitel sammanfattar vi intervjuerna med VD:n Ewa Kumlin och
marknadsföringschefen Elna Lassbo.
4.3.1 Intervju med Ewa Kulmin, 16 mars 2012
Intervjun med Ewa Kumlin berörde i första hand frågor om hur framgångsrik är
processen med användandet av sociala medier samt vilka är effekterna av
marknadsföringen genom sociala medier för den ideella föreningen. Vi tog även upp
ämnen som traditionell marknadsföring, i form av bland annat tryckt reklam, samt vilka
är skillnaderna med traditionell marknadsföring i jämförelse till marknadsföring som
utförs genom sociala medier.
4.3.1.1 Ewa om Svensk Forms samarbeten och kontakter
Ewa Kumlins direkta och främsta respons gällande nätverkande blev: “Samarbeten, vi
kan inte leva utan samarbeten.” För ideella föreningar som Svensk Form är externa
samarbeten och kontakter essentiella. Man väljer partners som har kopplingar till
branschen och utbyter erfarenheter samt resurser med varandra, berättade Ewa. Hon
menar att en sak som urskiljer Svensk Form från andra är att de står som en
kvalitetsgarant inom svensk design, med en företagspool och som en medlemsförening.
Alla projekt som Svensk Form tar an har till uppgift att binda kontakter, synliggöra
svensk design samt den egna organisationen Svensk Form. Det handlar om att sprida
trovärdighet och kunskap om god design, samt om att värva nya medlemmar, menar
Ewa.
29
4.3.1.2 Ewa om Svensk Forms bidrag och resurser
Ewa berättade även att Svensk Form är en ideell förening under den Svenska staten och
Kulturdepartementet, från vilka de får sina huvudsakliga uppgifter med bidrag och
medel. Medlemsfunktionen och företagspoolen är en viktig inkomst, men för att lyckas
årligen med sin verksamhet samt för att kunna behålla sin position, så har Svensk Forms
börjat marknadsföra sig med hjälp av sociala medier. Bidragen som fås in genom staten
och andra källor som Kulturrådet eller Iaspis räcker inte alltid för att kunna
marknadsföra sig vare traditionellt eller effektivt.
4.3.1.3 Ewa om Svensk Forms marknadsföring
De mest betydelsefulla verktygen inom sociala medier är Facebook, bloggen Fru Form
och deras nyhetsbrev, som de har planer på att kunna inkorporera mer effektivt i det
dagliga arbetet med hjälp av nyanställda marknadsföringschefen, Elna Lassbo.
Marknadsföring genom sociala medier är så pass viktigt och nytt att det behövs nya och
externa resurser för att kunna implementera fenomenen bra, ansåg Ewa.
Ewa reflekterade även att tidigare år, innan fenomenet med sociala medier var så pass
utbrett, var Svensk Forms marknadsföring mer traditionell med kostsamma annonser
och reklamkampanjer. Bidragen var större och beräknade för att även kunna täcka
föreningens marknadsföring. Med tiden har bidragen reducerats och anpassats till
uppdragen som utdelats till föreningen, samtidigt som omvärlden har digitaliserats och
viktiga interaktionerna förflyttats till Internet.
Ewa fortsatte att Svensk Forms aktuella (mars 2012) hemsida är inte deras främsta
synlighet. Antalet besökare på hemsidan är lågt i jämförelse med interaktionen som sker
på Facebook och anhängarna på bloggen Fru Form. Från första början var Fru Forms
främsta funktion att binda Svensk Forms olika regioner till VD:n Ewa Kumlin, men med
tiden har antalet anhängare ökat så pass att Ewa började blogga på engelska, berättade
30
hon. Den nationella som internationella publik som kan nås med hjälp av bloggen och
andra digitala medier, kan inte jämföras med den publik som man kommer åt genom
traditionell marknadsföring, som ofta sker lokalt. Ewa berättade att Facebook används
som en effektiv förmedlare av nyheter och information om vad som är på gång, specifikt
inom regionalföreningarna. Tidningen Form är deras främsta medlemsförmån, där
design och Svensk Form upphöjs och marknadsförs verkningsfullt. Ewa avslutade
intervjun gällande den viktigaste källan för verksamhetens överlevnad, “...en av de
absolut viktigaste verktygen är kontakterna och registret... Alltså A och O. Det är en
skatt att ha den.”
4.3.2 Intervju med Elna Lassbo, 21 mars 2012
Med sociala medier blir Svensk Forms marknadsföring kostnadseffektivt och globalt,
men med risker, som Svensk Forms marknadsföringschef Elna Lassbo reflekterade över.
4.3.2.1 Elna om Svensk Forms marknadsföring
Elna påminde om skillnaderna mellan traditionell och internetmarknadsföring.
Traditionell marknadsföring är en envägskommunikation, medan sociala medier är en
dialog med omvärlden. Med traditionell marknadsföring kan man styra över ett köpt
utrymme och fenomenet som exponeras, när makten med sociala medier förflyttas till
användarna eller som i Svensk Forms fall, till medlemmarna. Elna påpekade att detta
kan vara både en för‐ och nackdel. Hon tyckte att det positiva med till exempel
Facebook är att man kan få respons och skapa en mer personlig relation till sina
medlemmar, men att det samtidigt är resurskrävande eftersom sociala medier kräver en
form av konstant bevakning.
4.3.2.2 Elna om riskerna med marknadsföring genom sociala medier
Elna fortsatte om riskerna föreningen tar genom att marknadsföra sig genom sociala
medier. Hon menade att “man har kanske inte investerat pengar men man har
31
investerat i sitt varumärke” och därmed fått bygga upp det under en längre tidsperiod.
En annan risk är att på nätet kan kritiken få stora proportioner, vilket kan vara riktigt
obehagligt och skada ett varumärke och ryktet väldigt snabbt. Elna ansåg att företag och
organisationer som använder sociala medier borde ha någon form av beredskap för att
kunna skydda sig mot eventuella ”attacker” genom media eller anonyma källor. Elna gav
exemplet med Stefan Nilssons NK‐lakan (2012) som fick kritik och “gick upp i spinn” i
media och bland folket. Hon nämnde att det skulle i princip kunnat vara Svensk Form
som är producent av en utställning som hamnat på fel plats, med fel innehåll och som
uppfattades fel. Sociala medier kräver en form av bevakning där man aktivt deltar i
diskussionerna och svarar löpande på frågor från sina anhängare och media.
4.4 Sammanfattning av enkätundersökningen
I följande delkapitel sammanfattar vi enkätundersökningen. Undersökningen är baserad
på sju frågor om användandet och påverkan av sociala medier (se bilaga 3 och 4).
Undersökningen skickades till 110 respondenter med hjälp av Facebook och e‐post.
Bortfallet blev 51, då endast 59 av respondenterna svarade.
Figure 5: Hur gammal är du?
Över hälften av respondenterna i bekvämlighetsurvalet var mellan 25 och 34 år.
32
Figure 6: Genom vilka kanaler blir du mest påverkad av reklam?
När det gäller påverkan av reklam, svarade 27 procent att de blir mest påverkade av
rekommendationer av vänner/familj/bekanta. Andelen respondenter som var mest
påverkade av reklam på TV/Radio var 24 procent. Dagligen mest använda sociala
medium är Facebook med 68 procent och veckovis mest använda sociala medie är
YouTube med 58 procent. Olika Internetforum används månadsvis av 24 procent, samt
ett par gånger per år av 25 procent tillfrågade. Sociala medier som man aldrig använder
domineras av Twitter med 66 procent, medan YouTube visas vara en medie som har
använts av alla någon gång (se bilaga 4, fråga 3).
Figure 7: Hur viktigt tycker du det är för företag och organisationer att använda sig av sociala
medier?
33
Gällande hur viktigt det är för företag och organisationer att använda sig av sociala
medier svarade 37 procent att de tyckte att det var Ganska viktigt att företag och
organisationer använder sig av sociala medier. Nästa grupp, med 32 procent, tyckte att
det var Mycket viktigt. Däremot tyckte 5 procent att det var Ej viktigt för företag och
organisationer att använda sociala medier.
Figure 8: Vad vill du ha av företag i sociala medier?
I frågan om vad man vill ha av företag i sociala medier har man kunnat välja flera
svarsalternativ. Majoriteten, 73 procent av respondenterna, vill ha Information och
nyheter från företag, 69 procent vill ha Kundtjänst och service och 62 procent
Inspiration.
34
Figure 9: Markera allt du känner till.
I fråga sex har vi undersökt igenkännandet av Svensk Forms olika projekt, utan att
nämna att de är producerade av Svensk Form. Man hade valmöjligheten att lämna
frågan obesvarat och utav 59 respondenter har endast 32 svarat. De resterande 27
respondenterna, 46 procent, har inte kunnat svara på frågan, då de inte känt igen några
av projekten. Det mest kända projektet var Design S med 9 svar.
Majoriteten av respondenterna, 54 procent svarade att de inte känner till Svensk Form
och 46 procent svarade att de känner till dem (se bilaga 4, fråga 7).
För ytterligare information, gällande antal och procent se bilaga 4. Det fullständiga
frågeformuläret utgör bilaga 3.
35
5 Analys
I detta kapitel analyseras och diskuteras det sammanställda materialet från båda
intervjuer och enkätundersökningen (se bilaga 4) i relation till de frågeställningar och
teoretiska referensramar som ligger till grund för uppsatsen.
5.1 Hur påverkar nätverkande genom sociala medier en ideell organisations
position på marknaden?
Svensk Form är en essentiell och positionsstark förening inom designbranschen i
Sverige. De har en lång och hedersam historik bakom sig, samt återkommande uppdrag
från diverse svenska institutioner och den svenska staten. För en ideell förening som
Svensk Form räcker detta inte, varken ekonomiskt eller strategiskt.
5.1.1 Den nya kundlogiken
Det är på grund av omvärldsförändringarna, som Wikström (1998) nämner i sin bok,
som fenomenet med nätverkandet och direkt uppkoppling har utvecklats.
Teknikutvecklingen har skapat en helt ny kundlogik (se figur 1) som direkt har påverkat
både ideella organisationer och vinstdrivande företag att implementera diverse sociala
medier som Facebook, Twitter och YouTube i sin marknadsföring. För att kunna överleva
och konkurrera på marknaden måste sociala medier användas och realiseras rätt i det
vardagliga arbetet inom marknadsföring. Det som Sarah Evans, grundaren av Sevans
Strategy, förespråkar realiseras tydligt av Svensk Form. Svensk Form har satt upp tydliga
mål och integrerat sociala medier i deras arbetsprocess. Arbetet med sociala medier
ingår i det dagliga arbetet.
36
5.1.2 Many‐to‐many inom Svensk Form
I grund och botten är sociala medier, med dess möjligheter att nätverka och skapa
kontakter, en ideell organisations viktigaste verktyg för att kunna förmedla och
upprätthålla sin position inom branschen och till omvärlden. Svensk Form bloggar,
twittrar, Facebook:ar, skickar nyhetsbrev etc. De har specifikt anställt en
marknadsföringschef för att kunna strukturera upp avdelningen och komma igång
effektivt med föreningens nätverkande och marknadsföring. Positionen som Svensk
Form har inom den svenska designbranschen väger stort och är av betydelse för både
staten som samhället. Deras årliga uppdrag baseras på att de ska sprida kunskap om god
design och vad design kan göra för individen, samhället och näringslivet. Detta är en
viktig komponent i many‐to‐many marknadsföringskonceptet (se figur 4). De når en
bred publik genom regionalföreningar och företagspoolen, där samarbete med andra
organisationer och företag förekommer. Tvåvägskommunikationen som sker möjliggör
erfarenhets‐ och kontaktutbyten, vilket är ett villkor för att positionera sig i
designbranschen.
Svensk form inspireras av formgivare och händelser i designvärlden samtidigt som de för
kunskaper om “det skapade” vidare genom sina kanaler, främst med hjälp av
facktidskriften Form. Deras internationella uppdrag och synlighet är däremot beroende
av möjligheterna att nätverka globalt som lokalt, och detta möjliggörs kostnadseffektivt
med hjälp av sociala medier.
5.2 Hur framgångsrik är processen med användandet av sociala medier?
Användandet av sociala medier är idag så pass utspritt och framgångsrikt att ideella som
vinstriktade företag använder sig av fenomenet. Kampanjer och reklam på nätet är en
företeelse som har uppfattats av företag som ett effektivt marknadsföringsverktyg som
når massorna, samtidigt som det är kostnadseffektivt och globalt. Den ideella
föreningen Svensk Form reflekterade över synligheten och kontakterna man når med
37
hjälp av sociala medier, men det finns även andra bakomliggande syften för
användandet av fenomenet.
5.2.1 Möjligheterna med sociala medier
En annan synvinkel med användandet av sociala medier är de positiva möjligheterna
som kan skapas. Ett exempel ges av Christina Stenbeck, ordförande hos Investment AB
Kinnevik som berättar för SVD Näringsliv om hur strategierna i ett redan väletablerat
företag kunde förbättras med hjälp av internet och onlinesegmenten. Hon berättar om
hennes tidigare chansningar på digitalt nätverkande och konstaterar att Internets fulla
potential är fortfarande outforskad. “Våra onlinesatsningar är strategiskt viktiga,
lovande och det finns mycket kvar att göra där”. För sitt nytänkande och framgångarna i
företaget, utdelades hon bland tolv andra, årets näringslivsmedalj från Kungliga
Patriotiska Sällskapet 2012 (Jacobsson, SVD Näringsliv, 26/4 2012).
Fenomenet med nätverkande och sociala medier är ett relativt nytt fenomen som har
nått framgångar, men som inte fått visa sin fulla kapacitet än. Det finns individer som
anser att det är oviktigt för företag att nätverka online. Enligt vår enkätundersökning
svarade fem procent Ej viktigt till fråga 4, Hur viktigt tycker du det är för företag och
organisationer att använda sig av sociala medier? Det intressanta är även att
respondenterna tillhörde en relativt ung generation. Samtliga var i åldrarna 25 – 34 och
tillhörde gruppen som aldrig använder blogg, internetforum och Google+.
5.3 Vilka effekter har marknadsföring genom sociala medier för den ideella
organisationen?
Effekterna kan vara både negativa som positiva, som Elna Lassbo nämnde under sin
intervju. Kritik och dålig publicitet kan förekomma lättare på internet specifikt på grund
av anonymiteten. Sociala medier kan nästan uppfattas som ett helt eget “organ som
38
lever för sig själv”, då olika synpunkter och skriverier kan florera fritt och därmed
antingen skada eller höja ett varumärke och dess mening.
5.3.1 Negativa effekter med sociala medier
Lisa Harris och Alan Rae skriver att transparensen, som sker med sociala medier, kan
vara negativt för företagen. Allmänheten kan få stor insyn till affärerna företagen har
med sina kunder. Det bli ett maktskifte till betraktaren eller engagerade anhängaren
istället för organisationen (Harris & Rae, 2009). Ett exempel är virala videon om Kony
2012, krigsherren i Uganda, vilket engagerade miljontals personer runt om i världen i
orättvisorna och mot våldet i Uganda. Filmen sågs av 70 miljoner YouTube åskådare och
har skapat en intensiv debatt om effekterna av filmmakarnas opinionsbildning. Filmen
har kritiserats för att inte skildra verkligheten och det har debatterats om den har
orsakat mer skada än nytta. Man kan fråga sig vad kritiken och diskussionerna på olika
sociala medier har gjort för den ideella välgörenhetsorganisationen Invisible Children.
Organisationen bakom filmen i fråga har även kritiserats för hur de använder intäkterna
från sina kampanjer (Thompson, CNN, 12/3 2012).
5.3.1.1 Dubbelspelet med sociala medier
Viral video är en företeelse som skapades i första hand av privatpersoner på YouTube.
Idag har stora PR‐byråer, som ideella organisationer, förstått värdet med virala videon
och skapat ett slagfält där den ultimata virala videon ska produceras. Målet är att så
många åskådare som möjligt ska engagera sig och, om möjligheten finns, donera
pengar. En negativ sida med framgångarna med viral video är att det har möjliggjort för
organisationer att inte bara skapa goodwill för sig, utan samtidigt införskaffa
ekonomiska medel eller andra bakomliggande effekter (Utblick, SVT aktuellt, 23/4
2012). Det blir ett dubbelspel, som kan ifrågasättas, där man döljer organisationers
fundamentala syften; som kan handla om att skaffa mer ekonomiska medel för
skaparna, och inte för självaste välgörenheten eller organisationen.
39
5.3.2 Positiva effekter med sociala medier
En aktiv nätverkskommunikation med konsumenter är någonting som den “moderna
kunden” förväntar sig av företagen. Att aktivt nätverkskommunicera kan resultera i en
positiv reaktion av så kallade ”superfans” (Harris & Rae 2009), som tar själva hand om
företagets marknadsföring. Detta genom Word of mouth, Word of mouse eller Many‐to‐
many‐marketing och helt kostnadsfritt för företaget. Den sortens marknadsföring är
värdefullt för en ideell organisation, då marknadsföringskostnaderna elimineras
samtidigt som källornas pålitlighet värderas högt hos kunden, som Harris och Rae (2010)
nämner i sin artikel. Detta kan bekräftas med vår enkätundersökning, då i fråga 2
gällande påverkan av reklam svarade de flesta, 27 procent, att de blir mest påverkade av
rekommendationer av vänner, familj eller bekanta (se bilaga 4).
En viktig aspekt med sociala medier är, som Ewa nämnde under sin intervju, att
kontakterna både nås och förnyas effektivt. I vår webbenkät svarade 73 procent av
respondenterna att de vill ha Information om nyheter på fråga 5, Vad vill du ha av
företag i sociala medier? Detta bekräftar att det finns åhörare och mottagare, om
organisationer förmår sig att skicka ut sina nyhetsbrev och information. En ideell
organisation som inte syns, finns inte och detta kan ha ödesdigra konsekvenser.
5.4 Självständiga diskussionen
Att nätverka och påverkas av sociala medier verkar inte nå ut till alla än, som resultatet i
vår enkätundersökning visade. Till fråga 3, gällande användningen av sociala medier och
i vilken frekvens, varierade svaren mellan de olika sociala medier (se bilaga 4). Detta
indikerar att det finns sociala medier, med potentiella anhängare eller publik “där ute”
som fortfarande inte upptäckts av organisationer.
40
6 Slutsatser
För ideella organisationer borde nätverkande med hjälp av sociala medier vara en del av
det vardagliga arbetet, både av ekonomiska som strategiska skäl. Dess fördelar, som
kostnadseffektiviteten och snabba spridningen både globalt och lokalt, överträffar
nackdelarna, som det okontrollerade informationsflödet och transparensen i processen.
6.1 Svensk Forms styrkor och svagheter
Svensk Forms styrka är att de redan har påbörjat att arbeta med sociala medier. De är
observanta till medlemmarnas behov för hur de vill nätverka och har förstärkt dessa
kanaler, som med bloggen Fru Form. De är även medvetna om riskerna som medförs
med sociala medier. Diskussioner som sker på nätet är något som inte kan hejdas, men
kan, som Elna nämnde, bevakas och gensvaras under så kontrollerade former som
möjligt. Samtidigt är de väldigt medvetna om sina svagheter. De har nyrekryterat en
marknadsföringschef, och har påbörjat projekt med att förnya sin hemsida och förbättra
dialogen med sina medlemmar på Facebook och Twitter.
6.1.1 Rekommendationer för Svensk Form
Enligt vår webbenkät var det ungefär hälften av respondenterna som kände till Svensk
Form (fråga 7). Samtidigt var det endast 54 procent eller 32 respondenter som kände
igen deras olika projekt och utställningar (fråga 6). Med detta resultat vill vi uppmana
Svensk Form att synas mer vid sina producerade projekt och utställningar. Samtidigt kan
synligheten och nätverkandet med helt nya kontakter förbättras genom föreläsningar
och egna kampanjer i skolor (till exempel inom design‐ och konstutbildningar), där man
vet att publiken nätverkar och använder sociala medier. I bästa fall kan effekten av word
41
och mouth eller word of mouse alstras, som skulle vara optimalt för en ideell förening
som Svensk Form.
6.2 Är sociala medier en dunderkur för ideella föreningar?
Sociala medier kan vara ett mycket effektivt verktyg för både ett vinstdrivande företag
och en ideell förening. Vi har redan nämnt verktygets för‐ och nackdelar, samt olika
användningsområden; exempelvis att det kan användas för att fånga uppmärksamhet,
dela med sig av information samt kunskaper, engagera besökare och för att förbättra
relationen till de befintliga kunder eller medlemmar.
6.2.1 Det ideella ändamålet ‐ en fördel?
Vinstdrivande företag använder sociala medier för att vinna konkurrensfördelar, medan
ideella organisationer har som mål att få flera människor att agera och jobba åt samma
håll. Ideella föreningar som Svensk Form strävar inte efter vinst. De bygger på en idé och
lägger fokus huvudsakligen på att engagera människor, sprida kunskap och ge
information om sina ideella ändamål. Vinstdrivande företag har det ekonomiska
resultatet som ett allmänt accepterat framgångsmått; ideella organisationer har
däremot sällan tydliga lönsamhetsmål och pengarna i sig är inte ett mått på framgång.
För att bilda sig en uppfattning om en ideell organisations framsteg ställer man ofta upp
en budget i tid.
För att kunna uppfylla sitt syfte och framföra sina idéer måste ideella organisationer
synkronisera olika delar av sin verksamhet. Redan berörda tydliga mål och en bra fokus
är nödvändiga ingredienser om man vill lyckas med att engagera människor och få dem
att verka tillsammans. Det är här som de sociala medierna kommer in i bilden som ett
exceptionellt redskap för att fånga uppmärksamhet och få människor att röra sig i
önskad riktning.
42
6.3 Ytterligare forskning
Under uppsatsens gång har vi uppmärksammat flera områden som vore intressanta att
fördjupa sig i. En större och bredare webbenkät skulle leda till ett mer representativ
urval, istället för bekvämlighetsurvalet vi använde oss av, och därmed svara utförligare
till forskningsfrågorna och vara mer empirigrundat. Det skulle även kunna göras en mer
omfattande studie om marknadsföring i ideella föreningar.
Sociala medier och digitalt nätverkande som ett marknadsföringsverktyg är en ny
företeelse. Fenomenet är i dagsläget fortfarande relativt outforskat. Detta betyder att i
framtiden skulle man kunna basera forskning på mer omfattande litteratur med
ytterligare akademiska ansatser och artiklar.
43
7 Referenser
Auffermann, Kyra (2010) Achieving success with social media, Public Relations Tactics,
Vol. 17 Issue 7, s. 14, 1/3p
Axelsson, Björn; Agndal, Henrik (2012) Professionell marknadsföring, Lund:
Studentlitteratur AB
Birkler, Jacob (2005) Vetenskapsteori, Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber
Castells, Manuell (2007) Communication, power and counter‐power in the network
society, International Journal of Communication 1, s. 238 ‐ 266
Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna, Lund: Studentlitteratur
Díaz‐Ortiz, Claire (2010) Twitter for good, change the world one tweet at a time, San
Fransisco: Jossey‐Bass, s. 21
Dubois, Anna; Gadde, Lars‐Erik (2002) Systematic combining – an abductive approach to
case research, Journal of Business Research, s. 55, 553 ‐ 560
Ekholm, Mats; Fransson, Anders (2002) Praktisk intervjuteknik, Stockholm: Norstedts
Gummesson, Evert (2004) Many‐to‐Many Marketing: Från One‐to‐One till Many‐to‐
Many i nätverksekonomins marknadsföring, Malmö: Liber ekonomi
44
Harris, Lisa; Rae, Alan (2009) Social networks: the future of marketing for small business,
Journal of Business Strategy, Vol. 30 Iss: 5, s. 24 ‐ 31
Harris, Lisa; Rae, Alan (2010) The online connection: transforming marketing strategy for
small businesses, Journal of Business Strategy Vol. 31 No. 2, s. 4 ‐ 12
Jakobsson, Ulf (2011) Forskningens termer och begrepp: en ordbok, Studentlitteratur
Jedbratt, Jörgen (1999) Morgondagens Marknadsföring. Marknadstänkande för den
sjunde generationen, Uppsala: Konsultförlaget
Johannessen, Asbjørn; Tufte, Per Arne (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod, Malmö: Liber
Kotler, Philip; Keller, Kevin Lane (2009) Marketing Management, New Jersey: Pearson
Education
Oehler, John E. (1998) Not‐for‐profit organizations can profit by investing in the internet
CPA Journal, Vol. 12, s. 65 ‐ 70.
Olson, John R.; Boyer, Kenneth K. (2005) Internet ticketing in a not‐for‐profit, service
organization: Building customer loyalty, International Journal of Operations &
Production Management, Vol. 25 Iss: 1, s. 74 ‐ 92
Rosen, Emanuel (2000) The Anatomy of Buzz, New York: Currency, refererad i Kotler &
Keller (2009), Marketing Management
Silverman, George (2001) The Secrets of Word‐of‐Mouth Marketing, New York:
Amacom, refererad i Kotler & Keller (2009) Marketing Management
45
Ström, Pär (2010) Sociala Medier, gratis marknadsföring och opinionsbildning, Malmö:
Liber
Trost, Jan (2007) Enkätboken, Uppsala: Studentlitteratur, Upplaga 3:3
Wikström, Solveig; Lundqvist, Anders; Beckérus, Åke (1998) Det interaktiva företaget.
Med kunden som största resurs, Stockholm: Svenska Förlaget
Wilson, Ralph F. (2005, originally published 2000) The Six Simple Principles of Viral
Marketing, E‐Commerce Consultant Web Marketing Today
Åsberg, Rodney (2001) Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller
för den delen. Det kvalitativa‐kvantitativa argumentets missvisande retorik
Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 6 nr 4, s. 270 – 292
7.1 Muntliga källor
Intervju med Kumlin Ewa, VD Svensk Form, 16/2012 (Bilaga 1)
Intervju med Lassbo Elna, Marknadsföringschef Svensk Form, 21/3 2012 (Bilaga 2)
7.2 Elektroniska källor
Google+,
https://plus.google.com/up/start/?continue=https://plus.google.com/?hl%3Dsv&type=s
t&gpcaz=becd16b0&hl=sv, 1/6 2012, kl. 15:00
Jakobsson Josefin “Hitta möjligheter min viktigaste roll”,
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/cristina‐stenbeck‐tilldelas‐naringslivets‐
medalj_7106965.svd#xtor=AD‐500‐[svd.se/naringsliv]‐[]‐[Textlank]‐[aftonbladet]‐[]‐[],
SVD Näringsliv, 18/5 2012, kl. 13:00
46
Kalehoff Max, 15/11 2011, Facebook Pages and “Many‐to‐Many” Marketing, 15/5 2012,
kl. 14:00
Nationalencyklopedi,
http://www.ne.se/sok?q=ideell, 25/5 2012, kl. 14:15
Skatteverket,
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forforeningarstiftelser/ideellaforeni
ngar.4.6a6688231259309ff1f800028215.html, 25/5 2012, kl. 14:00
Svensk Form,
http://www.svenskform.se/sv/om‐svensk‐form/historia 13/4 2012, kl. 13:50
http://www.svenskform.se/sv/om‐svensk‐form/styrelse 16/4 2012, kl. 11:15
http://www.svenskform.se/sv/om‐svensk‐form 14/5 2012, kl. 18:30
http://www.svenskform.se/sv/start/form‐designtidskriften 14/5 2012, kl. 18:40
http://www.svenskform.se/sv/utst%C3%A4llningar 14/4 2012, kl. 19:00
http://www.svenskform.se/sv/bli‐medlem/f%C3%B6retagspoolen‐0 14/4 2012, kl. 19:15
Thompson Nick, “'KONY 2012' viral video raises questions about filmmakers”
http://edition.cnn.com/2012/03/09/world/africa/kony‐2012‐q‐and‐
a/index.html?iref=allsearch, CNN, 18/5 2012, kl. 13:30
Utblick,
http://svtplay.se/t/102534/aktuellt, SVT PLAY Aktuellt, 23/4 2012 kl. 21:00
47
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjumall
Frågor till Ewa Kumlin:
1. Efter vilka premisser väljer ni era projekt och utställningar?
2. Är det ni som väljer samarbeten eller hur går det till?
3. Vad har ni för mål med era projekt och utställningar?
4. Hur värdefulla anser ni relationer inom branschen och med omvärlden är för er
organisation?
5. Svensk Form är aktiv genom bloggen Fru Form, newsletter, sidan på Facebook,
facktidskriften Form samt den egna hemsidan. Hur stor vikt bär er synlighet i de
sociala medierna för er (Svensk Form)?
6. Vilken är den mest “värdefulla” verktyg, av alla ovan, sett ur ett
marknadsföringsaspekt?
7. Vad har ni för självbild?
8. Vad/Vem ser ni som er största konkurrent?
9. Har ni någonsin haft traditionell marknadsföring?
10. Har ni ett medlemsregister och kunddatabas?
48
Bilaga 2 – Intervjumall
Frågor till Elna Lassbo:
1. Hur marknadsför ni er i första hand, var är fokuspunkten just nu?
2. Var brukar ni ha broschyrerna och trycksakerna?
3. Ser du några nackdelar med marknadsföring genom sociala medier?
4. Använder ni ert samarbete med olika företag (s.k. co‐branding) som
marknadsföringsstrategi?
5. Vet ni vilka era medlemmar är? (Har ni någon genomsnittlig profil på dem?)
6. Är det något du vill tillägga?
7. Har ni medlemmar utomlands?
49
Bilaga 3 – Enkätundersökningsformulär
Denna enkätundersökning är en del av vårt examensarbete som handlar om
marknadsföring genom sociala medier. Enkäten består av 7 frågor och beräknas ta 3
minuter att besvara. Dina svar är självklart anonyma. Vid eventuella frågor vänligen
kontakta oss via: [email protected] eller [email protected].
Tack på förhand!
Jelena Ljubišić och Jenny Kankainen
1. Hur gammal är du? Välj ett alternativ i listan.
o Under 25
o 25 ‐ 34
o 35 ‐ 44
o 45 ‐ 54
o 55 +
2. Genom vilka kanaler blir du mest påverkad av reklam? Välj ett alternativ i listan.
o TV/Radio
o Dagstidningar/Tidskrifter/Livsstilsmagasin
o Internet
o Utomhus reklam (gäller allt från reklam i tunnelbanan till reklampelare)
o Rekommendationer genom vänner/familj/bekanta
50
3. Vilka sociala medier använder du dig av och hur ofta?
4. Hur viktigt tycker du det är för företag och organisationer att använda sig av sociala
medier?
o Ej viktigt
o Mindre viktigt
o Varken eller
o Ganska viktigt
o Mycket viktigt
5. Vad vill du ha av företag i sociala medier?
o Information om nyheter
o Delta i tävlingar och/eller utnyttja erbjudanden och rabatter
o Inspiration
o Hitta likasinnade individer
o Kundtjänst och service
6. Markera nedan de som du känner till. Markera alla alternativ som stämmer.
o Design S (Swedish Design Award)
o UNG (Young Swedish Design)
o 17 Svenska Formgivare (17 Swedish Designers)
o PechaKucha
51
o Saving the Planet in Style
o Semillas Suecas (Svenska Frön)
7. Känner du till organisationen Svensk Form?
JA NEJ
52
Bilaga 4 – Grafisk sammanställning av enkätsvaren
1. Hur gammal är du?
Under 25 25‐34 35‐44 45‐54 55 +
9st 32st 13st 3st 2st
15 % 54 % 22 % 5 % 3 %
2. Genom vilka kanaler blir du mest påverkad av reklam?
TV/ Radio Dagstidningar/ Tidskrifter/ Livstidsmagasin
Internet Utomhus reklam Rekommendation genom vänner/ familj/ bekanta
53
14 st 11 st 13 st 5 st 16 st
24 % 19 % 22 % 8 % 27 %
3. Vilka sociala medier använder du dig av och hur ofta? Med 6 delsvar: Gäller Twitter, Facebook, blogg, internetforum, Google+ och YouTube. ‐ Twitter
Aldrig Ett par ggr/ år Månadsvis Veckovis Dagligen
39 st 4 st 3 st 2 st 11 st
66 % 7 % 5 % 3 % 19 %
54
Aldrig Ett par ggr/år Månadsvis Veckovis Dagligen
7 st 1 st 3 st 8 st 40 st
12 % 2 % 5 % 14 % 68 %
‐ Blogg
Aldrig Ett par ggr/år Månadsvis Veckovis Dagligen
29 st 6 st 8 st 6 st 10 st
49 % 10 % 14 % 10 % 17 %
55
‐ Internetforum
Aldrig Ett par ggr/år Månadsvis Veckovis Dagligen
19 st 15 st 14 st 4 st 7 st
32 % 25 % 24 % 7 % 12 %
‐ Google+
Aldrig Ett par ggr/år Månadsvis Veckovis Dagligen
29 st 6 st 7 st 5 st 12 st
49 % 10 % 12 % 8 % 20 %
56
‐ YouTube
Aldrig Ett par ggr/år Månadsvis Veckovis Dagligen
0 st 1 st 12 st 34 st 12 st
0 % 2 % 20 % 58 % 20 %
4. Hur viktigt tycker du det är för företag och organisationer att använda sig av sociala medier?
Ej viktigt Mindre viktigt Varken eller Ganska viktigt Mycket viktigt
3 st 6 st 9 st 22 st 19 st
5 % 10 % 15 % 37 % 32 %
57
5. Vad vill du ha av företag i sociala medier?
Information om nyheter
Delta i tävlingar/ Utnyttja rabatter
Inspiration Hitta likasinnade individer
Kundtjänst och service
40st 20 st 34 st 12 st 38 st
73 % 36 % 62 % 22 % 69 %
Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %.
6. Markera nedan de som du känner till:
Design S
UNG 17 Svenska Formgivare
PechaKucha Saving the Planet in Style
Semillas Suecas
9 st 5 st 8 st 7 st 2 st 1 st
50 % 28 % 44 % 39 % 11 % 6 %
58
Eftersom det går att välja fler än en kryssruta kan procentsatsen överstiga 100 %. 7. Känner du till organisationen Svensk Form?
Ja Nej
27 st 32 st
46 % 54 %
