1

SVERIGES SOCIALCHEFER

FÖR

EN

ING

EN

Soci

alch

efsd

agar

na

2011

Jäm

likhet

gen

om

olikhet

http://www2.tietoenator.com/socialskolsystem/Annons/tieto.htm

3 Invigning

5 Samverkan och arbetslinjenSofia Arkelsten

6 Kan jag, kan du,kan vem som helst Per Holknekt

9 Att bli sedd, behövd och tagen i anspråkPär Johansson

12 Kvinnor, män och alla vi andraClaes Schmidt / Sara Lund

14 Europas välfärdssystemFabian Zuleeg

15 Ledarskap på apstadietIng-Marie Persson

18 Mingel

20 Deltagarintervjuer

22 Seminarier

24 FSS årsmöte Socialchefsdagarna

2012

Så har 2011 års Socialchefsdagar hållits, med rekordmånga deltagare och rekord-många utställare. Gävle var en kompetent värd kommun. Att hålla till på isen i Läkerol Arena gav dagarna en särskild prägel – vi som inte är vana att vara på hockey fick uppleva hur isen liksom smälte under de heta föreläsare som berörde oss djupt.

Arrangemanget var omfattande och alla som har arbetat med detta gjorde verkligen ett fantastiskt jobb. Många var igång för att se till att allt fungerade och jag hoppas att det mesta var till belåtenhet. Vi väntar nu

på utvärderingen för att se vad vi behöver bli bättre på till nästa år.Jämlikhet genom olikhet är ett aktuellt och engagerande tema. Före-

läsarna belyste det ur olika synvinklar.Att lyssna på Per Holknekt, med en livshistoria som en hisnande

berg- och dalbana, var fascinerande. Hans vilja att säga ja har gett honom svåra utmaningar och enorma möjligheter.

Häromkvällen såg jag Uppdrag Granskning om Pär Johansson. Hur det än förhåller sig med det som programmet tog upp, har Pär startat en fantastisk verksamhet. Han har sett medmänniskor utifrån deras förmåga, vilket har skänkt dem nya möjligheter och förhoppningsvis gett oss normalstörda en tankeställare om att allt kanske inte kan värderas efter våra måttstockar.

Ledarskap på apstadiet var en märklig rubrik. Jag hade svårt att resa mig efter de fasansfulla bilder som Ing-Marie Persson visade i slutet av sitt föredrag. Hon tröstade mig efteråt och sa att det finns många kloka och engagerade människor som försöker motverka de hänsynslösa skövlingar av regnskogen och grymheter som djuren får utstå.

Mer om vad vi fick uppleva på konferensen kan du läsa i den här tidningen. För mig var det underbart att träffa så många kollegor och engagerade personer i socialtjänsten. Och att hålla igång tre kvällar och tre dagar i sträck gjorde att åtminstone jag var rätt trött när jag for hem på fredagseftermiddagen.

Nu ska det bli urkul att få planera för Socialchefsdagarna 2012 på Waterfront i Stockholm. Boka in det redan nu i kalendern: Den 26 till 28 september.

Stort tack för i år!Lotta Persson, ordförandeO

rdfö

ran

den

har

ord

etfo

to k

erst

in ö

hm

an

3

Socialchefenwww.socialchefer.se info@socialchefer.se

Redaktör Kerstin Öhman kerstin@immix.se

Form G Lulich Grafisk Formgeorg@lulich.se

Omslagsbild Stadsbild Gävle, Foto Georg Lulich

Tryck PR-Offset, Mölndal 2011

Innehåll

4

Enstarkröstivälfärdsdebatten

FSS ordförande Lotta Persson och Carina Blank, som är ordförande i Gävles kommunstyrelse, hälsade ”alla engagerade socialtjänstpersoner” välkomna till Socialchefsdagarna 2011, som i år slog rekord med 535 deltagare på plats.

– FSS påverkar utvecklingen uti-från den professionella kunskap vi har i vårt arbete, sa Lotta Persson. Vår utgångspunkt är alltid den en-skilda personen och temat för årets

Socialchefsdagar är jämlikhet genom olikhet. Vissa olikheter ser vi upp till, som hög ställning i samhället och rikedom. Andra olikheter gör oss osäkra och ibland intoleranta.

Lotta Persson menar att vi måste sträva efter ett jämlikt samhälle, både ur ett medmänskligt och ur ett folk-hälsoperspektiv.

foto

geo

rg

lu

lich

foto

bir

git

ta p

erss

on

foto

ker

stin

öh

man

foto

geo

rg

lu

lich

Invi

gnin

g

Deltagarna möttes av barnkören från Hille kyrka, under ledning av körfröken Ellen Weiss. De sjöng Kents Sverige: Välkommen, välkommen hit, vem du än, är var du än är!

Det är härligt att göra en pappers-

tidning! När jag får leverans av en

trycksak brukar jag alltid lukta på

den – det är något speciellt med

hur tryckfärgerna luktar. Sen kollar

jag om fiberriktningen i papperet

är rätt och hur färgerna blev.

Just då existerar inte innehållet

mer än som grafiska element. Men

som vi har jobbat med innehållet

för att du ska ha texter att läsa och

bilder att titta på!

Jag önskar dig god läsning.

Saknar du något i tidningen kan

du säkert hitta det bland konfe-

rensdokumentationen på www.

socialchefer.se. Hör av dig till mig

eller info@socialchefer.se om du

har synpunkter eller tips!

Kerstin Öhman, redaktör för Socialchefen och informatör för FSS, kerstin@immix.se.

foto

geo

rg

lu

lich

4

5

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

Sofia Arkelsten är Moderaternas partisekreterare. Hon är ordinarie ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet och EU-nämnden. På Socialchefsdagarna gav hon en bild av den po-litiska värld där Moderaterna befinner sig just nu.

De sociala frågorna och välfärdsfrågorna är viktiga för Sofia Arkelsten och hennes parti, men undersökningar visar att Moderaterna behöver göra mer.

När de höll sin stämma i Örebro 20–23 oktober la parti-styrelsen fram ett nytt kommunprogram. Samverkan är ett nyckelord. Det sociala arbetet ska enligt Moderaterna ut-vecklas på tre sätt:• ett mer tvärsektoriellt och mer samarbetsinriktat arbete• ökat fokus på förebyggande arbete och att identifiera

vad som skapar ett utanförskap• utvärderingar, så att man gör rätt saker och inte bara

på rätt sätt.Det kommunpolitiska uppdraget handlar om att förändra, utveckla och prioritera och de stora utmaningarna är att fokusera på välfärdens kärna. Det krävs god ordning på de offentliga finanserna om man ska kunna prioritera förskola, skola, vård och omsorg, äldre och det sociala skyddsnätet.

Arbetslinjen genomsyrar allt och är enligt Sofia Arkelsten det enda sättet att minska klyftorna i samhället.

Sofia Arkelsten pratade länge med deltagarna efter sin föreläsning på Socialchefsdagarna. So

fia

Arke

lste

n

Samverkan och arbetslinjen

6

Han ser väldigt nervös ut när han sitter på avbytarbänken nedanför scenen som är uppbyggd på ishockeyrinken i Läkerol Arena. Jo, när Per Holknekt går upp för att hålla den första storföreläsningen på årets Socialchefsdagar medger han att han hell-re skulle sitta i publiken än stå där framför alla, men han hoppar lite på scenen som

för att skaka bort spänningen ur kroppen och säger: Ju svårare det är, desto

skönare är det efteråt.

Per Holknekts namn hörde jag första gången när han och kollegan Karin Jimfelt-Ghatan fick utmärkelsen Guldknap-pen för sitt klädmärke Odd

Molly. Jag hade helt missat det där med Big Brother, skateboard-proffs och att han har varit or-dentligt under isen två gånger – har den här killen varit hemlös

alkoholist?Per är övertygad om att

varje människa kan skapa makt och förändring i sitt eget liv, och ibland

även i andras.– Jag är glad

och stolt att få vara här. Här

sitter en mängd människor som

kan förändra sjukt mycket. En person inom er verksam-het har gjort min

framtid möjlig.

Ingaproblem

Det här är mannen som säger att han inte är bra på något förutom på saker han inte kan. Men så är han också en-treprenör ut i fin-gerspetsarna.

– Jag gillar att få problem, för de är möj-ligheter till förbättring.

Han växte upp i ett kärleksfullt hem med de bästa förutsättningar – visserligen hade han lite svårt att bli en av de coola killarna i Falun eftersom pappa var polischef och mamma var rektor.

– Mamma lärde mig allt som får en män-niska att vara god: att förstå min egen person, inte göra avbön från den jag är, kunna gråta och prata om känslor, vara samvetsgrann.

Det fanns visdom även i pappa elitsolda-tens fyrkantighet. ”Det är bättre att vinna än att förlora.”

– Jag tror han menar att jag ska vårda det jag har och inte ta något för givet. Han sa också att ”det finns bara ett sätt att få något gjort, och det är genom att göra något”. Mina vänner tycker att det händer så spännande saker i mitt liv. Nej, det händer inte ett skit, men jag gör väldigt mycket av mitt liv.

Föräldrarnas goda råd föll i glömska när helyllekillen gav sig ut på egna äventyr.

Äventyren började när han upptäckte skateboarding efter att ha fått sparken ur lumpen 1978 med vitsorden ”en usel soldat men en utmärkt kamrat”. Eftersom skej-tarkulturen inte kommit till Sverige ännu startade Per Holknekt skateboardfabrik hemma och gjorde en egen skejtartidning med Letraset-gnuggisar.

Han ville åka med idolerna i USA och trä-nade tolv timmar om dagen tills han trodde att han kanske blivit lika bra. Han sopade banan med dem, blev skateboardproffs over there, fick fans över hela världen och var 1983 med och grundade det internationella magasinet Transworld Skateboarding – han hade ju medievana från sin gnuggade tid-ning hemma i Falun!

Men trots att man är en superstjärna kan det vara si och så med självförtroendet, och efter ett krossat hjärta gick partyfestandet överstyr.

– Sommaren 1984 tog jag min jungfru-drog och åkte på en tre och en halv månader lång drogresa som är fruktansvärt jobbig att se på i backspegeln.

Kan jag, kan du, kan vem som helst

foto

geo

rg

lu

lich

Per

Hol

knek

t

7

Det gick snabbt utför.– En natt i december 1984 står jag lutad

mot min bil i handfängsel, påtänd på kokain och förstår att nu är det kört, jag hamnar i fängelse för resten av mitt liv. Då tjuter det till i polisradion: en man har skjutit sin hustru en bit därifrån. Poliserna kopplade loss mig och jag förstod att det här min enda chans.

Han ringde till sin bror som dagen före julafton tog hem Per till Sverige.

Svarardujaskapasdynamik

Väl hemma backade familjen upp honom. Man anar att mamman är den pådrivande, trots att Per har beskrivit henne som den mjuka och pappan som den stenhårda. Per börjar på IHM Business School och är efter två år färdig marknadsekonom.

1987 startar han företag på stående fot med en okänd kille som han har gett lite skate-boardtips till. Och nu måste vi stanna upp och ta en titt på hur Per Holknekt tänker när han ställs inför en valmöjlighet. Killen som fick hjälp sa ”du gör mig möjlig” och frågar efter tio minuter om de ska starta en firma ihop.

– I ett sånt läge är det jättelätt och väldigt bekvämt att säga nej! Nej är riskfritt, abso-lut inget händer. Men svarar du ja sätter du något i rörelse, du skapar dynamik. Ja leder nästan alltid till något bra.

De sålde och distribuerade skateboardar i företaget Streetstyle som efter första året omsatte 20 miljoner. Det gick snabbt att få snurr på verksamheten, men Per berättar att det ofta krävs tålamod innan man kan se resultat.

Magasinet Transworld hade han lämnat bakom sig när han lämnade USA. På Polar-prisutdelningen för ett och ett halvt år se-dan satt Per bredvid Joakim Bonnier som sa ”jag har en hälsning från Peggy och Larry i Ocean Side i Kalifornien. Tidningen som ni tre startade har idag 700 anställda. Jag har nyss köpt den.”

– Vi sår små frön men helst ska man ju stanna kvar för att skörda och inte lämna som jag gjor-de då, det har jag lärt mig. 1988 var jag på dis-kotetet i Jönköping och sa hej till en tjej i entrén. Det är märkligt att vi 22 år senare gifter oss …

Frånhemlöstillmodedesigner

Åter till företaget som startats med den okända killen. De tjänade mas-sor med pengar. 1997 var Per med och startade klädmärket Svea. Hans missbruk hade dock kommit tillbaka och nu drack han alkohol.

– Jag började bli hög på mig själv. Allt mamma lärt mig la jag åt sidan för nu skulle jag belöna mig själv. Jag tog så bristfällig hän-syn att jag konsumerade företagets pengar. Sent på hösten 1999 blev jag kallad till sty-relsemöte och fick beskedet att jag inte var välkommen tillbaks.

Hemma i Gamla Enskede fanns fästmö och femårig dotter. Per ”gick till jobbet” måndagen därpå och försökte hålla skenet uppe. Efter några veckor förstod fästmön vad som hade hänt och sparkade ut honom för att bevara tryggheten för barnet.

Trots att det inte är första gången Per Hol-knekt berättar sin historia blir han märkbart berörd av att återuppleva skeendet.

– Jag hade förlorat mitt företag, mitt hem, min plats i familjen och två veckor senare även rätten till mitt barn. Det blir tomt i plånboken, tomt på kamrater, tomt i självförtroendereserven och i lådan av hopp.

foto

geo

rg

lu

lich

Varjemänniskakanskapamaktochförändringisittegetliv,ochiblandäveniandras

›››››

8

Svarardujasätterdunågotirörelse,duskapardynamik

– Noll är verkligen noll. Jag ägde inte läng-re rätten att be någon vän om hjälp eftersom jag hade trampat alla på tårna. Jag bodde i ett skogsparti utanför Enskede, och jag lovar er: det är kallt att bo ute på vintern. Jag, en helyllekille med de bästa förutsättningar …

Någonstans i eländet kom Per fram till att han ju betalat skatt.

– Går jag till en myndighet behöver jag inte prata med någon jag känner, tänkte jag.

Socialsekreteraren var en ung kvinna som gav honom mat och pratade med ho-nom som en jourhavande kompis. Efter en dryg vecka såg hon Per i ögonen och sa ”Per, jag tror på dig.”

– Hon förstod att jag kan något, vill till-föra något. Hon fick in mig på behandlings-hem, eftersom villkoret var nykterhet. Hon gav mig en valmöjlighet – det var upp till mig att svara ja eller nej.

Per Holknekt vädjar till socialcheferna och politikerna i publiken att inte se miss-bruksrehabilitering som en kostnad, utan som en investering.

– Jag blev ren, frisk och med hennes till-tro har jag kommit tillbaka in i matchen.

Ja, det var väl investerade 26.000 kronor. Efter behandlingen fick han jobb på en re-klambyrå där han i samband med ett projekt mötte designern Karin Jimfelt-Ghatan som visade sig kunna fånga Pers idéer på pricken i sitt skissblock.

Magin var ett faktum. Den här gången var det Per som frågade ”ska vi starta firma ihop?” och Karin svarade intuitivt ja. Banker och investerare svarade dock nej. Till slut fick de svaret ”idén är sådär men jag tror på er”. Så skapades Odd Molly som snart fyller tio år och är ett av Sveriges starkaste modevarumärken.

Per Holknekt gav oss en fascinerande berättelse om hur drastiskt livet kan för-ändras, inte bara en utan flera gånger, och hur lite som skiljer mellan framgång och undergång. Han avslutar kort och gott med att säga:

– Vi äger alla makten att förändra våra liv.

Senaste tekniken i hemtjänsten?

Ja tack!IntraPhone lanserar Android Appför smartphone och läsplatta

• Enkelt handhavande

• Tillgång till information och planering på plats

• Kartfunktioner

• Säker platsidentifiering

• Kan användas tillsammans med IntraPhones

övriga verktyg

• LiveText - hemtjänstens egen sekreterare

Självklart också i smartphone

www.intraphone.com

9

Att bli sedd, behövd och tagen i anspråkPär Johansson var bara 21 år när han fick jobb som habiliteringspersonal på dagcentret i Hudiksvall. Han hade gått fotbollsgymnasium i samma klass som Tomas Brolin, som hade en internationell fotbollskarriär på gång. Pär tyckte att han själv hade fått världens bot-tenjobb. 20 år och flera teateruppsättningar senare har det gått så bra för Glada Hudik-teatern och Pär att de i år inte bara har vunnit Folkets pris i Kunskapspriset 2011, utan också

nagelfarits av Uppdrag Granskning.

Massor med fördomar hade han med sig, och rädslor. Och så den punkterade dröm-men om en fotbollskarriär. Det var nog inte med helt lätta steg Pär Johansson gick till sitt nya ALU-jobb med utvecklingsstörda.

Där togs han emot med öppna famnen och vartefter tiden gick upptäckte han att de var ju inte så läskiga som han först hade trott.

– De behandlar alla lika oavsett utseende, rang och hudfärg. Och efter alla år är de lika glada att se mig!

En annan sak han snabbt upptäckte är att man ska hitta det som en person är bra på och bygga vidare på det, för då växer man. Är man dålig på något kanske det betyder att man inte ska hålla på med just det.

Attknytaellerinteknyta

– Klarar jag som ledare inte att locka fram det som är bra hos en människa har jag valt fel jobb, säger Pär och så berättade han historien om hur han upptäckte att de utvecklingsstör-da gick på kurs för att lära sig knyta skosnören – en omöjlig uppgift visade det sig, för någon hade gått samma kurs i åtta år utan resultat.

Hur svårt kan det vara? Pär skaffade skor med kardborrband som hela gänget kunde gå vidare i mot andra och roligare uppgifter. Fast mest handlade det i början om att klyva ved.

Pär Johansson, med sin eviga keps på hu-vudet, har passion, entusiasm och glöd. Pre-cis det som han i början av sin föreläsning säger att en ledare behöver ha för att göra ett bra jobb. Han är en av de där eldsjälarna som driver på saker och ting. Det märks att han blir frustrerad av att beslut kan ta evigheter.

– Vi behöver grupp på grupp på grupp för att komma fram till beslut. När Zlatan gör mål på ett galet sätt applåderar man, men inte om något liknande sker i affärslivet eller offentlig verksamhet för där ska man alltid vara så rationell och korrekt.

En strävan han har är ett samhälle där alla kan leva tillsammans oavsett hudfärg, sexuella preferenser, antal kromosomer, ål-der osv. och där var och en får hitta sin plats och känna att man behövs.

– Tar man inte chansen att göra det man är bra på får man för fasiken skylla sig själv.

Men många kan inte ta chansen på egen hand. De måste ges en chans.

Teaternettkitt

Förutom fotboll drömde han om att spela teater.

– Efter fem år på vedbacken hade jag fått nog. Hur ska man integreras om man inte hittar en gemensam nämnare? Vi startar en teatergrupp, tänkte jag, så hittar vi säkert något gemensamt på vägen.

Pär

Joh

anss

onfo

to g

eorg

lu

lich

›››››

Tvådagarförepremiärenbadföräldrarnamigattlägganerprojektet

foto

geo

rg

lu

lich

Idén presenterades på ett enligt Pär ty-piskt kommunalt möte där alla personty-per var representerade: den tysta ugglan, den besserwissiga tigern, den idésprutande delfinen, den flitiga men bakåtsträvande arbetsmyran och den bittra mulåsnan. Vi förstår att inte alla ställde sig upp och gjorde vågen, men beslut blev det.

Beslutet ledde till den första föreställ-ningen 1996 med Glada Hudik-teatern, Tomtar på rymmen, som sågs av 400 perso-ner i Hudiksvall.

– Två dagar före premiären bad föräld-rarna mig att lägga ner projektet. De ville inte att deras barn skulle göra bort sig fram-för publik.

Men Pär drev igenom föreställningen och det blev en lyckad premiär. Efter ett par år tog Glada Hudik-teatern in mer profes-sionella inslag i teaterarbetet. Publikgenom-brottet kom 1999 med Indianer i djungeln, ett samarbete med Folkteatern Gävleborg. I Det stora bankrånet 2000 användes film som en del av föreställningen för första gången.

Därefter har varje ny produktion haft nå-got nytt grepp och Glada Hudik-teatern har blivit ett begrepp. Föreställningen Elvis som sattes upp hösten 2005 slog alla tidigare pu-blikrekord i Hudiksvall och sattes upp både på Cirkus i Stockholm och i New York. När den här tidningen trycks har skådespelarna

nyss kört finalen av Elvis på Globen – efter sex år och mer än 170.000 besökare.

Filmen Hur många lingon finns det i värl­den har släppts på DVD efter drygt sex må-nader på biograferna.

– Kommunal verksamhet anses som trist och grå. För att konkurrera med det privata näringslivet måste vi stå på fronten och marknadsföra oss, precis som vi i Glada Hudik-teatern gör.

Landshövdingen skulle komma på besök. ”Vad gör en sån” frågade en av de utveck-lingsstörda Pär. ”Tjaa, han klipper band.” När landshövdingen har anlänt är det spänd tystnad tills en kille ställer sig näsa mot näsa mot landshövdingen och frågar:

”Är det du som är hövdingen?””Ja…””Ugh.”Visst har synen på utvecklingsstörda

förändrats de senaste 50 åren. Det var inte länge sedan som man redan på BB fick blan-ketter för att adoptera bort ett barn som fötts med Downs syndrom.

Ett brev från en av skådespelarnas för-äldrar vittnar om att dottern genom teatern öppnat sig och blivit stolt, känner värme, gemenskap och trygghet i att vara den hon är, förutom att hon har utvecklats språk-mässigt. ”När Maja växer, växer också vi anhöriga.”

10fo

to g

eorg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

11

Pär Johansson berättar för publiken att Uppdrag Granskning har följt honom och Glada Hudik-teatern sedan början av året, och att programmet snart ska sändas (det gick på SVT den 11/10). Janne Josefsson frågar i programmet varför Pär och skå-despelarna inte tjänar lika mycket pengar när alla människor har lika värde (se det på www.svtplay.se). Har Pär Johansson gjort saker på rätt sätt eller har han gjort rätt saker?

Vikanmer

2008 drog ICA, Samhall, ICA-handlarnas Förbund, SKL, FUB och  Glada Hudik- teatern igång det gemensamma projektet Vi kan mer, där ett stort antal personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till sysselsättning i ICA-butiker. Mellan 500 och 1.000 personer ska totalt rekryteras un-der en treårsperiod.

– I början hände ingenting. Därför ska-pade vi ICA-Jerry (spelad av Mats Melin) som nu syns i deras reklamfilmer. Då blev det liv. Vi blev anmälda till höger och vän-ster och mötte samma fördomar som vid Glada Hudik-teaterns första föreställning.

Idag har 520 ICA-butiker anställt utveck-lingsstörda. En av butikscheferna sa ”de li-der inte av Downs syndrom, det är nog jag som har lidit av mina fördomar”.

– Vi normalstörda måste skapa förut-sättningar för att även denna del av befolk-ningen ska kunna få riktiga jobb. Plocka bort epitetet ”skitjobb” – det är många som tycker om att göra enkla och monotona ar-beten och det är mycket bättre än att sitta hemma och göra ingenting för att man inte klarar det som vi kallar ”riktigt jobb”.

Toralf Nilsson, killen som spelar Elvis, är en notorisk tjejtjusare. En dag skulle kron-prinsessan Victoria komma. ”Tänk på att ni ska säga kronprinsessan”, uppmanade Pär skådespelarna.

När hon kommer är den första som får syn på henne Toralf, som lägger armen om henne och säger:

”Tjeena bruden, visst är din farsa kung?” ”Ja.””Hörrödu. Det är jag med!”Sagt av the King. Förmedlat av Pär Jo-

hansson, som får långa och varma applåder och tackas med orden ”du personifierar vårt tema jämlikhet genom olikhet”.

Enavbutiks-chefernasa“DeliderinteavDownssyndrom,detärjagsomharliditavminafördomar”

Läs mer på www.gladahudikteatern.se

foto

geo

rg

lu

lich

Framtid utan kaosFör människor som ingen vill se

Är en fungerande framtid möjlig för människor med komplexa beteendesstörningar? Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den rättspsykia-triska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället.

Hur är det möjligt?På Inagården arbetar vi för att synliggöra dessa människors behov och hjälpa dem till ett fungerande liv utan kaos. Vi har utvecklat en modell som visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus ligger på att se och utveckla varje individ efter hans eller hennes unika förut-sättningar.

Inagårdsmodellen® bygger på:•Daglig aktivitet•Relationer & social träning•Utveckling av intressen & fortbildning•Tydlig struktur, normal dygns- rytm & hälsa•Hög personaltäthet & adekvat medicinering•Specialistkompetens•Löpande kontakt med hem kommun & anhöriga•Utslussning och handledning inför flytt till hemkommun

För dig som deltog vid SocialchefsdagarnaUnder socialchefsdagarna var det många av er som visade stort intresse för vår verksamhet. För att möta det intresset delar vi nu ut ett begränsat antal deltagarplatser för er som vill medverka vid en dag på inagården. På så vis får du chansen att se hur inagårdsmodel-len fungerar i praktiken. Kontakta Tommy Olsson på tommy.olsson@inagarden.se om du är intresserad av att delta. Vill du hellre att vi kommer till dig så går det givetvis också bra. Kontakta oss direkt för mer infor-mation eller ett personligt möte. Du når oss på www.inagarden.se eller telefon: 0292-508 76

nagarden

Socialchefen okt 1 2011-10-13 13:05

När en solklar transves-tit börjar sin föreläs-ning med att fråga den 500-hövdade publiken vilken minoritet vi tror att han tillhör och alla är knäpptysta känns det lite fånigt. Ingen vågar säga något fast vi såklart vet svaret.

Det är Claes Schmidt van vid, så hans avväpnande replik på kompakt pub-liktystnad är ”jag är skå-ning, hörs inte det?”. Han håller alltid sina före läs-ningar sminkad och klädd

i kvinnokläder och kallar sig då Sara Lund.Hur är man när man är normal? En defi-

nition är ”vanligast förekommande”, alltså majoritet. I Sverige är det väl svenskar som är vanligast förekommande. Vem ser du framför dig när du hör ordet svensk? De flesta tänker på en en kategori som bland andra Sara Lund tillhör: vit, heterosexuell, medelålders man utan funktionshinder.

– Hur många är normala? Räknat på hela befolkningen är det bara 4 procent. Men jag vill inte vara normal, jag vill vara som alla andra – unik! För den delen är det mer nor-malt att vara transvestit, vi är 5 procent!

Det finns inget så ovanligt som det ”nor-mala”. Vem har placerat bilden av normal-svensken i ditt huvud? När Sara Lund frå-gar publiken om någon känner en transa räcker fem personer upp handen. Det borde vara fler om nu 5 procent av Sveri-ges befolkning är transvestiter. Varför vet vi inget?

– Har du hälsat dem välkomna in? Att känna sig välkommen är viktigt för de flesta minoriteter, vare sig de lever inne i gardero-ben eller öppet i samhället, menar han.

Vågalevadetlivduvillleva

– Se så tuff jag kan se ut, säger Sara Lund och visar en bild av sig själv klädd som Claes. Jag är född 1949, blev årets bästa soldat vid P7 i Ystad 1972.

Han berättar att han varit transvestit se-dan 5 års ålder och redan som litet barn kän-de att det var tabu. Det dröjde länge innan Claes Schmidt vågade komma ut som Sara Lund. Hustrun Anita, som han träffade för 36 år sedan, var den som avslöjade honom och han kom ut offentligt 2003.

– Genom att påverka mitt yttre föränd-rar jag mitt inre. Jag brukade klä om när jag var ensam hemma. En gång var jag ensam en hel vecka, men min fru Anita kom hem en timme för tidigt. Jag hade nästan städat klart, men måste till jobbet. Hon upptäckte en strumpbyxförpackning i soporna, kände parfymdoft i sängen och tänkte naturligtvis att jag hade haft en annan kvinna.

I en filmsekvens berättar Anita: Jag klara­de inte av att vänta utan åkte direkt till hans jobb. ”Vem har varit hemma hos oss medan jag har varit borta?” Han såg så olycklig ut och sedan sa han ”det är ingen annan, bara jag”. Efter det pratade vi i dagar.

– Hennes enkla syn på mitt komplicerade förhållande till mig själv var ”vill du klä dig likadant som halva jordens befolkning, så gör det, men ljug inte för mig!”.

Dagsföruppgradering

De flesta av oss sitter fast i fördomar – den farligaste är kanske tron att vi inte har några. Vi behöver fördomar i form av scheman för att kunna förhålla oss till omvärlden, men vi behöver inte klistra fast dem på andra män-niskor.

Att vara fördomsmedveten är inte lätt. Det bottnar i att vi är programmerade att tänka och tycka på ett visst sätt, framförallt av våra föräldrar.

– Det kanske är så länge sedan du blev programmerad att det är dags att uppgra-dera och samtidigt ta bort gammal kunskap.

Sara Lund berättar om experimentet som den amerikanske psykologen Harry Harlow (1906–1981) gjorde med fem apor, en mumsig banan placerad högt upp i taket, en stege och en sprinkler med iskallt vatten. Den apa som försökte nå bananen blev ned-sprutad med iskallt vatten. Snabbt lärde de

Clae

s Sc

hm

idt/

Sara

Lun

dfo

to g

eorg

lu

lich

Kvinnor, män och alla vi andra

13

sig att dit upp går man inte, hur god banan det än hänger där, för man blir kall och blöt. En apa byttes sedan ut mot en ny – på väg uppför stegen blev den genast stoppad och slagen tills den förstod att dit går man inte, hur god banan det än hänger där. Men den fick inget vatten på sig. Alla apor byttes suc-cessivt ut och varje nykomling blev brutalt uppläxad. Till slut fanns där fem apor som visste att upp i stegen klättrar man inte, hur god banan det än hänger där – men ingen visste varför!

Precis så fungerar vi människor med våra programmeringar. Varför är det så viktigt att göra som vi alltid gjort när vi inte vet var-för? Ersätt apornas stege med någons kar-riär, målsättning eller drömmar och ersätt sprinklersystemet med ”hur skulle det se ut om alla gjorde så”, ”så har vi aldrig gjort”, ”nej det går inte”.

– Säg i stället JA! Det går! Att stötta en män-niska som vill något kan vara livsavgörande. Det är så enkelt och livsviktigt att säga ja.

Olikheterberikar

Det första intrycket du får av en människa är starkt och det är framför allt tre saker man kommer ihåg: Kön, ålder och etnicitet. När du sedan ska bilda dig en uppfattning om hurdan personen är kommer dina förpro-grammerade mallar in och styr mycket av tyckandet. Så din reaktion på andra handlar mer om dig själv än om den du reagerar på.

– Våga fråga om sådant du inte känner till. Om du har problem med att jag är trans-vestit, sitter problemet hos dig eller mig? Det betyder inte att jag är onaturlig utan att du är ovan. Hjärnan saknar begränsningar,

men vi människor inför begränsningar hela tiden. ”Nä det går inte, så gör inte vi”. Klart det går, men det tar lite olika lång tid. Hjär-nans inställning kan ändras – det är faktiskt du själv som bestämmer i ditt huvud.

Sara Lund menar att mångfald är varje människas rätt att vara olik och att mång-faldsarbete handlar om att förändra sättet som vi behandlar andra på. Olikheter ska tas tillvara, för olika barn skapar nya lekar.

– Samspelet gör mångfalden till en fram-gångsfaktor. Där alla tänker lika blir inte mycket tänkt!

Handen på hjärtat: Vem definierar dig? Lever du det liv som du själv vill leva, eller som du tror att någon annan vill att du ska leva? Tillåter du din omgivning att leva som de vill, eller tvingar du dem att leva det liv du vill att de ska leva för att du är ovan och programmerad för länge sedan?

Inte var det bättre förr. Kanske enklare. Du som tycker det kan vara rörigt med mångfald och undrar ”hur ska jag göra nu” får ta till dig Sara Lunds råd:

– Var som vanligt – fast var lite mer med-veten om att du kanske är programmerad för ett annat Sverige än dagens, och att du är ovan vid väldigt mycket.

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

Mer information och länkar finns på www.saralund.se

Jagvillintevaranormal,jagvillvarasomallaandra-unik!

14

Fokuseramerpåförebyggandeåtgärdernärkostnadernafortfarandeärrelativtsmå,änpåpanikåtgärdernärkostnadenblirskyhög

Fabian Zuleeg, chefs-ekonom på den Bryssel-baserade tankesmedjan European Policy Centre talade om en ny inrikt-ning på välfärdssyste-men i Europa. Han gav en krasst realistisk bild av hur de kriser vi ser är strukturella och kom-mer att medföra funda-mentala förändringar av våra välfärdssystem.

– Visserligen befinner sig Sverige i utkanten av Europas problem, men ni kommer att påver-kas, var så säkra, säger Fabian Zuleeg.

Oavsett om ett land befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge eller i skenande kris är kostnadsnedskärningar ett faktum. I Grekland och Ita-lien urholkas den grundläggande välfärden, vilket med tiden kommer att få en dramatisk effekt för alla invånare, även de som har det gott ställt.

Den demografiska utvecklingen går inte att påverka och den ägnas inte tillräckligt stort politiskt intresse.

Vi måste prioritera. Fokusera mer på förebyggande åtgär-der när kostnaderna fortfarande är relativt små än på panik-åtgärder när kostnaden blir skyhög.

För att få finansiering kommer socialtjänsten i allt högre grad att behöva visa att de insatser man ger får en positiv effekt. För det krävs en utveckling av kompetens och kunskap, och möjlighet att konkret beskriva effekterna av insatserna.

Fabian Zuleeg tror inte på ett Europa utan tillväxt – det skapar bara stagnation. Hans slutsatser är att inget land kommer att förbli opåverkat. De länder som klarar sig bättre har ett ansvar för länder som det går sämre för. Det kommer att bli en ökad mig-rering av både arbetskraft och kapital.

Han ville avsluta i en optimistisk anda och pekade på de skandinaviska länderna som framgångsländer med en ut-vecklad välfärd knuten till en hållbar ekonomisk modell.

Ett längre referat av Fabian Zuleegs föreläsning finns att läsa i Socialchefsdagarnas konferensdokumentation på www.socialchefer.se.

Fabia

nZ

ule

egEuropas välfärdssystem

Skarpa spanare belyser kommande förändringar

inom områden som vård och omsorg,

service och tjänster, boende, utrustning,

inredning och smarta lösningar.

Med fokus inställt på 2030 har vi format

ett program som fångar morgondagen och anger

en framkomlig färdriktning.

www.seniorlivivarldsklass.se Besök för mer information och bokning.

”Framtiden är inte vad den varit.”

Konferens och mässa inför EU:s äldreår 2012.

8-10 FEbrUari 2012

Fabian Zuleeg fick ta emot en försilvrad bock av Gävle kommuns omvårdnadschef Annmarie Sandberg.

foto

geo

rg

lu

lich

foto

geo

rg

lu

lich

15

Sluta spela apa! Det har vi nog alla sagt, trötta på barnsliga fasoner. Men Ing-Marie Persson som är primatansvarig på Furu-viksparken har 30 års erfarenhet av att spela apa, i synnerhet schimpans, och det har utvecklat hennes ledarskap och kom-munikationsförmåga och lärt henne att möta andra, både bland sin håriga familj

och bland humankollegor.

Schimpansens värld är annorlunda, men har många paralleller med vår. Inte minst för att genuppsättningen i människa och schimpans till 98,6 procent är densamma, och hjärnan – trots att vår väger tre gånger mer – har samma grundform och struktur och upplever sorg och glädje på samma sätt.

Schimpanser kan inte artikulera. Språket är dock väl utvecklat och de har många so-ciala interaktioner.

– De ”lyssnar med ögonen” och läser blixtsnabbt av kroppsspråk och sociala sam-manhang – det borde varje ledare kunna, tycker Ing-Marie.

För att förstå hur Ing-Marie Persson kan tycka att vi har mycket att lära av vår håri-ga kusin krävs lite bakgrundsfakta. Första gången hon jobbade i Furuviksparken var hon tio och ledde runt en ponny. Schimpan-serna satt då instängda i en kal bur.

– Det enda roliga de hade var att kasta skit på besökarna.

Efter att ha läst Jane Goddalls bok In the shadow of a man förstod hon hur fel schim-panserna behandlades – men hennes försök att göra deras tillvaro roligare, genom att bry-ta kvistar och kasta in till dem, sopades bort av djurskötarna lika effektivt som schimpan-sernas naturliga beteende hade sopats bort.

Det blev generationsskifte i Furuvikspar-ken. Först bland djurskötarna. Parken bygg-de om och schimpanserna fick ett utehägn, men det tog fyra månader innan de vågade sig ut. Riktiga schimpanser blev de aldrig. Sedan kom en ny generation schimpanser.

Minhårigafamilj

På 1980-talet anlände 5-åriga Santino, som idag är flockens alfahane, och de tre första

honorna. Sedan dess har Ing-Marie arbetat med flocken och hon blev snabbt som en mamma för Santino.

Han kom från München zoo och var tvungen att sitta i karantän i fyra månader.

– En schimpansunge får inte skiljas från sin familjegrupp förrän den är fem år, an-nars blir den en uppviglare som ställer till problem. Skulle vi göra med schimpanserna som vi gör med våra barn skulle vi ha ohan-terliga och otrygga djurgrupper.

Karantänen blev en traumatisk upple-velse. Ing-Marie, som den första tiden fick mota bort och låsa in en skrikande Santino i isolering tog resolut beslutet att flytta in till honom i aphuset.

– Annars har du en psykiskt sjuk schim-pansunge och en psykiskt sjuk fru, sa hon till maken Johnny, som också jobbar på Fu-ruviksparken och delar hennes förståelse för djur.

Det mådde Santino gott av, men när ka-rantäntiden var slut och Santino skulle träffa honorna för första gången var han blyg.

Ledarskap på apstadiet

Deläserblixtsnabbtavkroppsspråkochsocialasammanhang–detbordevarjeledarekunna

Ing-

Mar

ie P

erss

onfo

to g

eorg

lu

lich

›››››

16

– Då var det lite känsligt när jag sa till ma-ken ”jag kommer inte hem än på tre veckor, jag är ju den enda vuxna i gruppen”. Det finns ingen så stor morsgris som en schim-panspojke, men Ing-Marie ville att han skulle växa upp till en ledare, inte en chef som står i utkanten.

Hon förklarar att i flocken står den äldsta honan högst, men den hade hon inte lust att vara, för det är tuffa tag i en schimpans-familj. Santino som idag är 33 år väger 100 kilo och är fyra gånger starkare än en män-niska (tre gånger starkare än en norrlän-ning hävdar FSS vice ordförande Yngve Sundin).

Det visade sig att Santino aldrig körde något dominansspel mot Ing-Marie, bara mot ”tjejerna”. I stället kommer han alltid fram och fjäskar för henne när han vaknar upp ur sin dominanstrans, vilket för de an-dra schimpanserna betyder ”åhå, är hon så stark att han fjäskar för henne”.

Genom att tolka schimpansernas sätt att kommunicera och själv använda sig av det har Ing-Maries ställning i flocken blivit så stark att hon delar ledarskapet med Santino och är fullt ut accepterad som flockmedlem.

Det är unikt att en människa kan vara till-sammans med vuxna schimpanser som har sitt ursprungliga beteende intakt.

Lärdigavennaturligledare

En bra ledare måste ha talang, kunskap, in-sikter, erfarenhet och sist men inte minst reflektion. Den måste få gruppen åt samma håll och vara den sammanhållande länken.

Det är inget förstrött ”tjena” när schim-panser hälsar på varandra. Ing-Marie de-monstrerar på FSS sekreterare Lars-Göran Jansson: händerna på axlarna, kinderna mot varandra, och så ett ömsesidigt uhuh­uhuh vid örat.

Kontakt och återkoppling är livsnödvän-digt, annars utvecklas inte schimpansgrup-pen, säger Ing-Marie och berättar att hur jäktad hon än är när hon kommer till jobbet måste hon ta en lugn stund i aphuset så att alla hinner hälsa på henne och stärka ban-den – vilket sker genom plockning.

– Men vi människor gör tvärtom. Vi stäl-ler en kaffemaskin i korridoren och ratio-naliserar bort fikarasten. De flesta företag vill uppnå lönsamhet och effektivitet, men pratar inte så mycket om gemenskapen. Kroppslig kontakt är en signal att man till-hör gruppen – en klapp på axeln kan lindra huvudvärk.

Närvaron gör relationen och i relationen uppstår ledarskapet. Tänk bara hur svajigt det känns på en arbetsplats om chefen mest lyser med sin frånvaro.

Trygghet är en annan ledaregenskap. Under de snart 30 åren med schimpans-flocken har flera nya individer kommit till. Ing-Marie Persson berättar hur hon fostrat två schimpansbebisar, Manda och Selma, som kom till Furuvik med några års mel-lanrum, bara fyra månader respektive en vecka gamla. Med Santino som trygg ledare och med sin egen starka ställning i flocken kunde Ing-Marie få in dem i gruppen for-tare än någon annan.

– Schimpansungen är med överallt, mamman bär den på magen hela första året.

Och det var precis vad Ing-Marie gjor-de, trots att det inverkade på privatlivet. Hemma drogs umgänget ned till noll för att Manda och senare Selma inte skulle präglas på människor utan bli fullfjädrade – eller snarare renhåriga – schimpanser. Tur att Johnny Persson delar sin frus passion och

Furuviksparkens alfahane med en ung schimpans.

foto

joh

nn

y fr

ost

17

utan tvekan spikade upp lianer i taket hem-ma. Idag är båda småtjejerna fullt ut adop-terade av en av honorna i gruppen.

– Nu är Selma tre och det blir inga fler ”barn” för mig, ler 57-åriga Ing-Marie.

Rörandeochupprörande

Furuviksparken, liksom andra djurparker, har i uppdrag att stödja arbetet med att rädda utrotningshotade arter. Genom föreningen Sweden Chimpanzee Trust stödjer Furu-viksparken flera bevarandeprojekt i Afrika.

Det största hotet för schimpansen är regnskogsskövlingen och att köttet anses vara en delikatess. Ing-Marie uppmanar oss att aldrig köpa hardwood. Efterfrågan är större än tillgången. Vägar skär in i regn-skogens hjärta där man utvinner ebenholz, teak och mahogny. Hela familjegrupper av schimpanser och gorillor skjuts, ungar som överlever sätts i burar och säljs som säll-skapsdjur.

– Det är lika traumatiskt för dem som det skulle vara för våra barn att få föräldrarna skjutna framför ögonen och sedan fängslas i en bur.

Linda, en av Furuviks schimpanshonor, är lite orolig och introvert. Förklaringen är att hon satt kedjad i en bur i Liberia tills hon var sex månader. När hon kom till Furuvik som tvååring visste hon inte att hon var schimpans.

Ing-Marie Persson och goda vännen Jane Goddall är två av de kämpar som på plats i Afrika konfiskerar infångade schimpans-ungar och försöker rehabilitera tillbaks dem till ett liv i det fria.

Hon berättar om schimpanser som varit fastbundna i rep så länge att repen vuxit fast, om månadsgamla ungar som utnyttjats sex-uellt, hon visar bilder på svårt brännskadade schimpansungar efter att karantänen där de satt stuckits i brand.

– Vi hotas till livet ibland. Ett människoliv är inte mycket värt men en schimpans kan man få pengar för. Jag har varit nära att ge upp, men Jane Goddall sa till mig ”om du så bara öppnar skygglapparna hos en av dem du träffar i Furuvik har du gjort mycket”.

De manifesterar också mot skogsbola-gens skrupellösa drift. Timmer från 400 år gamla regnskogsträd i Afrika förvandlas under sin färd till Europa till godkänt viet-namesiskt timmer.

Den korta film som Ing-Marie Persson låter publiken se går inte fullt ut att beskriva. Som musik i bakgrunden ligger Mejas It’s all about the money. Filmen visar obarm-härtigt hur regnskog avverkas, bulldozers jämnar det sista med marken och långtra-dare efter långtradare med enorma stockar rullar ut från det som en gång var en skog. Vi ser schimpanslik i drivor, nyss dödade schimpanser som slaktas med machete, en levande unge som hålls fast medan kött läggs i en gryta.

– Ska vi få ha vår vackra värld kvar så måste vi göra något nu. Ing-Marie Persson avslutar med att säga:

– Ge er själva lite tid för eftertanke.Ett gott råd. För som Ing-Marie sa i bör-

jan av sin föreläsning: Först när du är ärlig mot dig själv kan du vara ärlig med hur du tycker och tänker mot din omgivning. Det är nyckeln till ledarskap i schimpansgrup-pen. Så börja spela apa!

foto

geo

rg

lu

lich

Händerna på axlarna, kinderna mot varandra och ett ömsesidigt uhuhuhuh vid örat – Ing­Marie demonstrerar på FSS sekreterare Lars­Göran Jansson schimpansernas sätt att hälsa på varandra.

Kroppsligkontaktärensignalattmantillhörgruppen–enklapppåaxelnkanlindrahuvudvärk

Mer att läsa:

Boken Ledarskap på apstadiet, Tommy Lundberg och Ola Berggren. Kan bara köpas på adlibris.com och furuvik.se eftersom intäkterna går till bevarandeprojekt och andra insatser för schimpansernas överlevnad.

Du hittar också mer information på www.furuvik.se, www.swedenchimp.se och www.bushmeat.org

18

Patrik’s Combo spelade på FSS festkväll som hölls på Läkerolen. De körde en alldeles egen variant av inledningsriffen till Smoke on the Water.

Mingel

Gasklockorna ligger på Atlasområdet på Brynäs i Gävle. Gasverket från slutet av 1800-talet har förvandlats till ett nyskapande kulturområde. Här hölls Gävle kommuns festkväll och här träffade publiken en bit in på kvällen komikern Erik Rolfhamre som fick dem att gapskratta åt hans tolkning av kommunalrådet Gunnar Johansson från Gimo.

18

bilder: kerstin öhman

19

Är du chef? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Är du medlem når du Eva på eva.tang@vision.se eller 0771-44 00 00.

Är du inte medlem? Besök vision.se för ett riktigt bra erbjudande.

Möt kvinnansom älskar ditt jobb.

Läs Visions nya

socialchefsrapport

vision.se/social

Rapporten släpptes på

Socialchefsdagarna.

Dags att satsa på farmaceuter

på SÄBO

Gör rätt från början

Fler sätt att påverka

kostnaderna

Satsa rätt! Från punktinsatser

till helhetssyn

Kompetent personal ger

bättre omsorg

Din personal kan göra skillnad

– fråga oss

Idag pratar man mycket om läkemedelsgenomgångar som en viktig åtgärd för att förbättra de äldres läkemedels­behandling. Men har du tänkt på hur viktigt det är att det också finns bra arbetsprocesser med läkemedel? Även om läkarens förskrivning till den äldre är bra så kan behandlings effekten äventyras genom en bristfällig läkemedels­hantering i äldreomsorgen. Vi erbjuder ett konkret och framgångsrikt arbetssätt för att förbättra arbets processerna med läkemedel. Välkommen att kontakta oss på info@apoteketfarmaci.se om du vill veta mer.

apoteketfarmaci.se

Bra arbetsprocesser med läkemedel ger bättre livskvalitet för de boende

20

MiaMarguliesBrodin, chef för Individ och familjeomsorg i Sundsvalls kommun, har varit medlem i FSS sedan 2009. Jag fångar henne i en kort paus och frågar, medan vi krys-sar mellan andra konferensdeltagare, vad hon tycker om lokalen.

– För någon som har dåligt lokalsinne har det gått åt mycket energi att hitta rätt. Det är stort och har varit mycket förflyttning så mötet med andra deltagare har inte gynnats lika bra som andra år.

Vilken har höjdpunkten varit hittills?– Det är på något sätt alltid det senaste man har varit med om, så jag säger Ing-Marie Persson. När jag läste program-met så tänkte jag ”vaddå primatansvarig”. Men Ing-Marie Perssons engagemang, hennes tolkning av ledarskap genom att berätta hur det fungerar i schimpansgruppen, filmen hon visade – det slog mig fullständigt av stolen.

– Jag tyckte om Oscar Pripps seminarium om mångfal-dens möjligheter. Jag kan tycka att en konferens av den här digniteten ska våga ta ut svängarna och vara mer utmanande – det seminariet var verkligen utmanande!

– Det var också väldigt underhållande och – tyvärr kanske man får säga – stort igenkänningsvärde i mötet med ”kom-munalrådet” Gunnar Johansson från Gimo!

Vad bär du med dig av Socialchefsdagarna?– Mötet. Spontana möten med kollegor. Möten som föder en idé och tankar som bär vidare.

Möten som föder en idé och tankar som bär vidare

StefanBlomquist, biträdande chef för omvårdnadsför-valtningen i Söderhamns kommun, hamnade bredvid FSS informatör på bussen från hotellet till Läkerol Arena för FSS festkväll på torsdagen.

Vi började prata om Fabian Zuleegs föreläsning från för-middagen, A new direction for Europe’s social systems.

– Det var spännande, inspirerande men också lite be-tungande att få en dusch av vad som egentligen pågår inom Europa. Man inser vilket tryck det kommer att bli på den sociala verksamheten i framtiden. Den här föreläsningen var betydligt mer ”politisk” än partisekreterare Arkelstens. Fabian Zuleeg var tydlig och kanske pessimistisk, men väl-digt realistisk.

Fick du några tankar om vad du kan göra annorlunda på din egen förvaltning, för att motverka den här utvecklingen?– Jag fick en tankeställare om att vi kanske måste omvärdera det vi gör idag. Han sa att vi inte kan fortsätta göra allt, utan måste inrikta oss på det fundamentala. Vi borde lägga mer av resurserna på förebyggande åtgärder. Det kommer att bli tuffare ekonomiskt än många har föreställt sig i framtiden.

– Trots att vi inte tillhör de länder som det går sämst för måste vi inse att även vi i periferin utan tvekan kommer att påverkas. Jag tror inte att vi ser tillräckligt djupt och långt dagligdags.

Stefan var senast med på FSS studiedagar 2006 i Åre och tycker att konferensen har utvecklats sedan dess.

– Även om det var stor variation på föreläsningarna och seminarierna i år känns det som att konferenstemat är mer sammanhållet.

– De här dagarna stärker och ger input till hur vi ska han-tera vårt dagliga värv. Vi får reda på vad som händer hos Socialstyrelsen, SKL och socialdepartementet och så får vi historier från verkligheten, som de av Per Holknekt och Pär Johansson. De pratade verkligen om både svart och vitt och visade på ett fantastiskt sätt hur man kan göra skillnad i det lilla så att det får effekter för många. Undrar om FSS förstod från början hur bra de två föreläsarna skulle knyta an till varandra?

Deltagarintervjuerfo

to k

erst

in ö

hm

an

foto

ker

stin

öh

man

20

21

TorillSkaar, äldrechef i Ronneby kommun, vann Tietos iPad-tävling:

– Jag har önskat mig en sån, jag är otroligt glad!

Vad tycker du om årets tema på Socialchefsdagarna?– Fantastiskt. Jämlikhet är så mycket mer än skillnad mellan män och kvinnor. Vi vet att det råder ojämlikhet inom flera områden i samhället och den här konferensen lyfte verkligen fram just det. Det jag saknar är mer utmanande tolkningar och att någon skulle vågat sig på en analys.

– Per Holknekt är en ödmjuk människa som har upplevt livets baksida. Han är uppe igen efter att ha varit nere två gånger på botten.

Hur har du upplevt lokalen?– Seminarielokalerna var okej men på rinken har vi blivit störda av ljud från utställardelen.

Vad tycker du har varit höjdpunkten?– Pär Johansson som sa att ett monotont arbete, som vi med våra fördomar anser är dötråkigt, kan en utvecklingsstörd tycka är jätteroligt. Och föreläsningen idag med Ing-Marie Persson var något alldeles speciellt.

Vad tar du med dig från Socialchefsdagarna?– Att vi måste ta bort fördomar, t.ex. i vårt förhållningssätt mot missbrukare, handikappade och äldre. För att få fram det bästa hos en människa måste du möta henne där hon befinner sig. Det är samma sak för dig som ledare – du måste ta dig tid för all personal i gruppen. Kanske måste du börja med den som är ”längst bort”. Det finns så mycket mer hos en människa än det vi har på ytan. Olikheter ska vi inte vara rädda för, de tillför något.

– Lyssna, se och ta till dig. Våga. Säg ja istället för nej!

Sveriges statskalender Årg.199 (2011) Anno 1813

Sveriges statskalender är en

uppslagsbok över organisationer och

anställda inom främst svensk offentlig

förvaltning. Boken används sedan år

1813 av myndigheter/ organisationer/

företag för kontakter i staten Sverige.

Beställning: ( ISBN 9789186947002 )jure.se, adlibris.se, order@statskalender.se

www.statskalender.se Redaktionskommitténs ordf. Tony Lind

22 Seminarier

Förandraåret prioriterar FSS arbetet med att följa försäk-ringssystemens förändringar och vilka konsekvenser de har för särskilt utsatta. Därför var Irene Wennemo, huvudsekre-terare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, inbjuden att hålla ett seminarium. Hon siar om fem möjliga överenskommelser i framtiden: Förutsebart försäkringsskydd byggt på månadsuppgifter Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Bättre återgång i arbete för de utan anställning Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränser

Bildmaterial från seminariet ligger på www.socialchefer.se. Om utredningen kan du läsa mer på www.psfu.se.

Endeltagarekommenterade föreläsningen som regering-ens särskilde utredare Gerhard Larsson höll om den svenska missbruks- och beroendevården: ”Seminariet var intressant och utredningen belyser de olika problematiska aspekterna på ett bra sätt. Förslaget om auktorisering för att bedriva vård är bra, men man måste också gynna möjlighet till bredd och valfrihet inom behandlingsarbete.”

Påsittseminarium Mångfaldens möjligheter och dolda motkrafter kopplade Oscar Pripp begreppet mångfald till social identitet. Hur jag betraktar andra beror på hur jag be-traktar mig själv.

Han betonade också det viktiga att genom att vara närva-rande, lyssnande, respektfull och bekräftande så ger jag ett erkännande. Erkännandet bygger tillit och med tillit kom-mer anti-anmälningskultur och anti-kränkningskultur.

Han tog också upp att i officiella analyser saknas ofta mar-ginaliserade gruppers uppfattningar.

Oscar Pripp är docent i etnologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.

Seminariet Varför ökar klyftorna? handlade om social po-larisering. Eric Clark, professor i kulturgeografi vid Lunds universitet, menar att det inte bara är marknadskrafter som ligger bakom fenomenen supergentrifiering och filtrering. De är resultat av bostadspolitiska viljeyttringar.

De två motsatsbegreppen brukar användas inom stads-forskning. Gentrifiering innebär att ett område höjer sin sociala status genom det flyttar in människor med högre inkomster. Bostäderna renoveras, priserna höjs och de ur-sprungliga invånarna har inte råd att bo kvar. Filtrering inne-bär att områden förslummas när andelen låginkomsttagare blir fler i ett område.

– Den sociala polariseringen har stora konsekvenser för människorna i dessa områden, och för det sociala och poli-tiska livet, säger Eric Clark.

Irene Wennemo

Oscar Pripp

Gerhard Larsson

Eric Clark

foto

ker

stin

öh

man

foto

ker

stin

öh

man

Kon

fere

nsd

okum

enta

tion

fin

ns

på

ww

w.s

ocia

lch

efer

.se

22

23

Underrubriken Den ljusnande framtid är vård talade ana-lyschefen på socialdepartementet, Anders Ekholm, om LEV-rapporten Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster: hälso­ och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050.

Han talade om hur efterfrågan kan tänkas att utvecklas och hur kostnaderna kan komma att påverkas. Bakgrunden är konsekvenserna av de demografiska förändringar som le-der till en åldrande befolkning. Trots att statistiken inte visar en så ljus bild av framtiden menar Anders Ekholm att om vi börjar nu och jobbar hårt så går det att lösa.

Tunstall ABBox 47216100 74 StockholmTelefon 08-775 77 00 www.tunstall.se

Vi sätter trygghet i systemMed modern IT- teknologi och ny design presenterar Tunstall flera nya trygghets- system med många nya funktioner och med mångdubblad kapacitet.

Att arbeta med omsorg av äldre är ett stort ansvar. För att arbetet skall kunna utföras på ett säkert och effektivt sätt, för både brukare och personal, är det viktigt att utrustningen är lätt att använda och att förstå.

Vi vet det och har utvecklat våra nya produkter med prioritering på användarvänlighet, säker-het och flexibilitet.

foto

geo

rg

lu

lich

I Läkerolen fanns det goda avkopplings­ och arbetsmöjligheter även mellan seminarierna.

Konferen

sdoku

men

tation fi

nn

s på w

ww

.socialchefer.se

Socialchefsdagarna 2012

Nästa år möts vi på Stockholm Waterfront

Congress Centre, den nybyggda konferens-

anläggningen ett andetag från Stockholms Central.

foto

: dan

iel

ols

én

Årsmötet valde den 28 september om Botkyrkas socialchef Lotta Persson som föreningens ordförande på ett år.

– Jag tackar för förtroendet. Det ska bli jätteroligt att jobba vidare för FSS.

Lotta Persson kommenterade de prioriterade frågor som årsmötet be-slutade att föreningen ska arbeta med kommande år: Ungdomars levnads-villkor med fokus på arbete, försäk-ringssystemens förändring med fokus på konsekvenserna för särskilt utsatta, kompetens och kvalitet i socialtjänsten samt bostadsfrågorna.

– Vi behöver fortsätta lägga tid och kraft på ungdomars levnadsvillkor,

särskilt med tanke på att ungdomsar-betslösheten ligger högt i ett europeiskt perspektiv. Vi vill också fortsätta följa konsekvenserna av hur försäkrings-systemen förändras. Därför föreslog styrelsen att dessa frågor skulle priori-teras ytterligare ett år och jag är glad att årsmötet ställde sig bakom det.

Kvalitet är ett område som vi har parat ihop med kompetens, för ökad kvalitet är ju vad vi strävar efter när vi arbetar med kompetensutveckling.

Bostadsfrågorna har varit ett prio-riterat område för FSS tidigare, men vi känner att vi måste lyfta det igen. Bostad är fundamentalt för människors trygg-het och det blir allt svårare för männis-kor med svag ekonomi eller betalnings-anmärkning att få en egen bostad.

Fler och fler bostadsärenden ham-nar hos socialtjänsten. Det är knap-past rimligt att så många människor ska behöva komma till socialtjänsten för att de har bostadsproblem, men i övrigt inte behöver våra tjänster. Soci-altjänsten har ytterst små möjligheter att ge dem god hjälp: vi besitter inte de medel som behövs för att ordna fram bostäder.

Att arbeta för att även människor med svag ekonomi får möjlighet till en egen bostad, utan att bostadssegrega-tionen ökar, borde vara bostadspoli-tikens viktigaste fråga, avslutar Lotta Persson med eftertryck.

– Vi ska göra allt för att ni ska få en nyttig och upplevelserik vistelse, hälsar socialborgarrådet Anna König Jerlmyr.Lägg in Socialchefsdagarna 2012 i kalendern redan nu: 26 till 28 september.

SVERIGES SOCIALCHEFER

FÖR

EN

ING

EN

FSS årsmöte

SVERIGE

Porto betalt

Port payéBAvsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnängwww.socialchefer.se, info@socialchefer.se