Offentliga Affärer nr-6 2011

Vill bygga det nya folkhemmetGustav Fridolin

Pro

file

n

AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER, DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING

UPP

HA

ND

LIN

G |

EK

ON

OM

I |

jU

rID

IK |

Utb

ILD

NIN

G |

vå

rD

| L

EDA

rs

KA

P |

MIL

jö |

KO

NfE

rEN

sN

r 6 2

011

| Ni

ttond

e år

gång

en |

Pris

79 k

r

Ett yrkesliv som upphandlare

Affärer för miljarder

Ständig upphandling

stressar

TeMA UPPHAnDlinG

Så lyckas du med utbildningen

HÖJ KoMPeTensen

Experterna är oeniga

inKÖPsCenTrAler

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

A world of service

UTSTÄLLARE PÅ Upphandlingsdagarna 2012

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

A world of service

SOMLIGA PÅSTÅR ATT KUNSKAP ÄR DYRT MeN hAR De PROvAT OKUNSKAP?

Programrådet inför Upphandlingsdagarna 2012: Kerstin Wiss Holmdahl, SKL • Mathias Sylwan, SKL • Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet – Statens Inköpscentral • Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare • Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, Stockholmskontoret (partner) • Lill Sandberg, Sollentuna kommun • Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet • Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv • Christer Ekelund, ISS Facility Services (partner) • Urban Nilsson, Hexanova Media Group • Kent Mossheden, Hexanova Media Group • Helena Englund, Hexanova Media Group • Björn Bergström, Lässtyrelsen Stockholm • Lars-Göran Fröjd, Hexanova Media Group • Pernilla Bergman, Posten Meddelande AB (partner) • Nina Widmark, VINNOVA • Thomas Wedegren, Stockholms läns landsting •Fredrik Öhrn, American Express (partner) • Rosemarie Preuss, Qvalia AB (partner) • Niklas Tideklev, Tillväxtverket

Anmälan gör du på www.upphandlingsdagarna.se

Läs mer i

programmet

som bifogas i

denna tidning

och anmäl dig

redan idag!För att kunskap är källan till goda affärer

Uppslag.indd 1 2011-11-16 10.33

SOMLIGA PÅSTÅR ATT KUNSKAP ÄR DYRT MeN hAR De PROvAT OKUNSKAP?

Programrådet inför Upphandlingsdagarna 2012: Kerstin Wiss Holmdahl, SKL • Mathias Sylwan, SKL • Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet – Statens Inköpscentral • Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare • Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, Stockholmskontoret (partner) • Lill Sandberg, Sollentuna kommun • Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet • Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv • Christer Ekelund, ISS Facility Services (partner) • Urban Nilsson, Hexanova Media Group • Kent Mossheden, Hexanova Media Group • Helena Englund, Hexanova Media Group • Björn Bergström, Lässtyrelsen Stockholm • Lars-Göran Fröjd, Hexanova Media Group • Pernilla Bergman, Posten Meddelande AB (partner) • Nina Widmark, VINNOVA • Thomas Wedegren, Stockholms läns landsting •Fredrik Öhrn, American Express (partner) • Rosemarie Preuss, Qvalia AB (partner) • Niklas Tideklev, Tillväxtverket

Anmälan gör du på www.upphandlingsdagarna.se

Läs mer i

programmet

som bifogas i

denna tidning

och anmäl dig

redan idag!För att kunskap är källan till goda affärer

Uppslag.indd 1 2011-11-16 10.33

6 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Profilen: Gustav Fridolin Gustav fridolin har spanat mot Europa och de stora

framgångar som de gröna partierna rönt där. Hur långt kommer hans visioner för sverige att ta Miljöpartiet, sveriges tredje största parti?

Tema Upphandling: Oskäliga villkor för bussförareNär en ny entreprenör ska ta över busstrafiken sägs alla förare upp och får söka sina tjänster på nytt. Under ett yrkesliv som förare innebär det återkommande otrygghet.

Juridik: Exploateringsavtal – enligt LOU eller inte?I artikeln behandlas några av de svårigheter som generellt sett uppkommer i samband med exploateringsavtal samt i vilken mån lagen om offentlig upphandling är tillämplig.

Fokus Kompetens: Lärande på arbetsplatsen Genom att kombinera olika typer av utbildningsformer och

anpassa innehållet till medarbetarnas dagliga arbete får man bäst resultat av insatserna.

Ledarskap: Håll er borta ifrån flosklerna Landsting och kommuner hyr ofta in dyra konsulter i syfte att stärka sitt varumärke. resultatet tenderar att bli floskler utan någon egentlig substans. I söderhamns kommun tog man reda på vad kommunens invånare tyckte och fick ett varumärke som är både enkelt och ärligt.

Vård: Visionärer i vårdenvården blir en upplevelseindustri om fem år, tror Anders tollmar, direktör på landstinget Gävleborg.

Textilservice i framkant

Textilservice är inget man vill lägga tid på

Det tycker vi. Överlåt därför textilservicen åt oss så kan du fokusera på din kärnverksamhet.Textilservice i

framkant

TEXTILIA tar långsiktigt ansvar för miljö, kvalitet och sociala frågor. Vi är det första privata textilserviceföretaget att samtidigt certifiera hela verksamheten enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Vi är medlemmar i BSCI och majoriteten av våra anläggningar är idag Svanen-märkta.

Kom till vår monter på Upphandingsdagarna så berättar vi mer!

Textilia bidrar till att det fungerar.

10

20

30

35

51

64

innehålloffenTliGA AffÄrer NR 6 2011

>>

10

20 35

UTSTÄLLARE PÅ

Upphandlingsdagarna 2012

Fot

o: H

enric

Lin

dste

n

PANTONE® 288 • PROCESS COLOR C100- M65 - Y0 - K30

PANTONE® 167 • PROCESS COLOR C0 - M80 - Y100- K15

120 år av smakupplevelser

För 120 år sedan slogkonditorimästare Karl Fazer upp dörrarna ti ll sitt café i Helsingfors. Praliner, bakverk och ugnsvarmt

bröd lockade i montrarna. Att avnjutas senare hemma, eller direkt i caféet med färskbryggt kaff e i goda vänners lag.

Resten är fakti skt historia. Fyra genera-ti oner senare är Fazer fortsatt familjeägt. Caféet på Glogatan fi nns kvar, men vi fi ck ti digt utöka lokalerna för att kunna möta den ti ll synes omätt liga eft erfrågan.

Idag är vi en av de ledande i Norden när det gäller konfektyr, bageri och målti ds-service. Du möter våra varumärken redan vid frukostbordet, när det dags för lunch eller när du vill unna dig något extra.

Förmodligen beror det på att vi aldrig ändrat på Karl Fazers vinnande recept: Att ständigt skapa nya smakupplevelser, där rätt råvaror och kvalitet är grunden för att lyckas.

Var med och fi ra starten på 120 smakrika år ti ll. Läs mer på fazer.se.

Fot

o: H

enric

Lin

dste

n

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

RedaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Stina Rangmar, Katarina Petersén Nielsen, Christina Johnson

AnnonsbokningSören Solefors, Tel: 031-719 05 [email protected]

LayoutNadja Törnblad

OmslagsfotoHenric Lindsten

TryckElanders, www.elanders.se

Projektledning GöteborgSören [email protected]

Martin [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Kent [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Den offentliga upphandlingen i EU är under stor förändring. Därför är deteuropeiska nätverket Public Procure-ment Network extra värdefullt. Det ger möjligheter att diskutera gemensamma frågeställningar och utmaningar. När Sverige tog över ordförandeklub-ban i PPN i somras inledde man ett förändringsarbete genom att öppna för fler aktiva medlemmar och upprätta en ny arbetsstruktur. Tidigare bestod nätverket i princip av tolv medlemsländer som träffades regel-bundet och fungerande som en rådgi-vande arbetsgrupp för övriga medlemmar.

Innovativ upphandlingVerket för innovationssystem, Vinnova, är myndigheten med uppdrag att hitta nya lösningar kring hantering av upp-handlingar som både kan fylla samhällets behov bättre, skapa nya jobb och ge nya exportmöjligheter. Men diskussionen kring ämnet bör föras på fler plan. De sociala medierna erbjuder en utmärkt mötesplats för diskus-sioner kring innovativ upphandling.

Lärande på arbetsplatsen...Förändringstakten i arbetslivet idag är snabb, ny teknik, nya tankar om organisa-tionsstyrning och nya kommunikationsvä-gar gör att de flesta av oss ständigt måste lära nytt på sina jobb. Även här har det skett stora förändringar och e-lärande, självstudier och distansutbildning blir allt vanligare inslag. Att kombinera och variera utbildnings-metoderna kan öka lärandet till en lägre kostnad.

...och i skolanGenom Internet kan informationen i olika skolämnen hållas uppdaterad på ett annat sätt än i tryckta läromedel, vilket också ger en kvalitetshöjning.

sverige reformerar europeiskt upphand-lingsnätverk

Men vi förlorar också vissa förmågor. Idag kan eleverna uppleva svårighet attkoncentrera sig i det ständiga flödet av information som sköljer över oss. Vilka nya kompetenser utvecklar vi i skolorna när alltmer IT-verktyg införs i den pedagogiska verksamheten? Det är hög tid att ta ett medvetet grepp om pedagogiken, menar professor Per-Olof Erixon vid Umeå universitet. – Rent kognitivt utvecklar vi andra kompetenser med hjälp av tekniken.

För sjunde året i rad Välkomna till Upphandlingsdagarna den 1– 2 februari 2012. Sveriges största konfe-rens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling arrangeras årligen i Stockholm i början av februari. Det är ingen tillfällighet att eventet tidsmässigt placerats så, utan tanken är att besökaren ska kunna uppdatera sig och ta del av alla förändringar som skett och hämta inspira-tion från talare och kollegor inför det nya arbetsåret. Något som inte minst minglet och alla informella möten bidrar till. Under det nya året pla-neras också en rad andra intressanta event. Hoppas vi ses.

Ansvarig utgivareUrban Nilsson

ledareoffenTliGA AffÄrer NR 6 2011

>>Vill bygga det nya folkhemmet

Gustav Fridolin

PRO

FILE

N

AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER, DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING

UP

PH

AN

DLI

NG

| E

KO

NO

MI

| J

UR

IDIK

| U

TBIL

DN

ING

| V

ÅR

D |

LED

AR

SK

AP

| M

ILJÖ

| K

ON

FER

ENS

Nr

6 2

011

| N

itton

de å

rgån

gen

| P

ris

79 k

r

Ett yrkesliv som upphandlare

Affärer för miljarder

Ständig upphandling

stressar

TEMA UPPHANDLING

Så lyckas du med utbildningen

HÖJ KOMPETENSEN

Experterna är oeniga

INKÖPSCENTRALER


På Bring Citymail har vi jobbat hårt och länge för en grönare postdistribution. Det har givit resultat. Men vi har också utmanat branschen inom andra områden. Effektiviserat och sänkt priset på distributionen för nästan alla våra kunder, till exempel. Det tror vi att vi kan göra för dig också. Kom till vår monter på Upphandlings-dagarna 1-2 feb 2012, Nacka Strandmässan, så berättar vi hur. Det finns mycket att lära om oss och postbranschen. Välkommen!

Rätt svar:

SnabbkurS i diStributionSkunSkap:

• Vad heter världens första klimatneutrala postdistributör?

UTSTÄLLARE PÅ



fridolin vill bygga det nya folkhemmetOm man har mycket att säga är det en fördel med ett väloljat munläder. Båda egenskaper gäller för Gustav Fridolin. Hans budskap är väl inarbetat i vana formuleringar och tankemönster, och det är hans förmåga till närvaro som räddar orden från att kännas slentrian.

Gustav Fridolin har spanat mot Europa, Tyskland, och de stora framgångar som de gröna partierna rönt där. Miljöpartiet, Sve-riges tredje största parti, har idag dubbelt så många medlem-mar som för två år sedan. I höst fyllde Miljöpartiet 30 år och Gustav Fridolin har varit medlem mer än hälften av tiden, han gick med som elvaåring

efter att ha sett Birger Schlaug debattera skolfrågor. Under perioden 2006-2010 gjorde han ett uppehåll från rikspolitiken och arbetade bland annat som folkhögskolelärare och skolfrågorna verkar ligga honom varmt om hjärtat. Det senaste halvåret, sedan han tillträdde som språkrör för Miljöpartiet, har det också getts tillfällen att debattera ämnet.

Tro på samverkan Han håller inte med dem som kräver att staten bör ta tillbaka ansvaret för skolan, men det betyder inte att ansvaret ska vila helt på kommunerna. – Jag tror på en samverkan mellan stat och kommun, ett gemensamt ansvar för skolan. En viktig åtgärd berör lärarnas löner, och här har Miljöpartiet uttryckt att staten bör lägga bortåt fem miljarder kronor på kompetenshöjande satsningar. – Då ska arbetsgivaren som motprestation skriva på en överenskom-melse med facken om höjd lön för de lärare som genomgår kompetens-lyft. Man har lärt av misstagen från tidigare satsningar. – Lärarlyftet var en vällovlig satsning – men den ledde inte till höjda löner. Tvärtom drabbades de lärare som deltog av uteblivna lönehöj-ningar under studietiden. Kan inte staten gå in och höja lönerna rakt av? – Det finns vissa risker man vill undvika. En sådan är att kommu-nerna sänker sin lönedel med motsvarande belopp. En annan risk är att de kommuner som gör ett bra arbete med skolan tappar lusten. Arbetet blir inte lika roligt om någon går in och detaljstyr. – Jag förstår till exempel att lärare blir förbannade om politiker har synpunkter på hur de ska stå i klassrummet, tillägger Gustav Fridolin och visar prov på sin erkända begåvning i att dela ut kängor – och Jan Björklund är en av måltavlorna.

En ny retorikI somras gav Gustav Fridolin ut en bok med titeln Maskiner och människor. Där för han och partikamraten Ulf Bodach Söderström fram sina tankar om hur vi ska bygga välfärden och det gav omedelbart respons från regeringen som öppnade upp för ökat samarbete. Gustav Fridolin behöll fotfästet trots stor uppvaktning och svarade journa-listerna att de politiska sakfrågorna bör vara viktigare än eventuella ministerposter.

pRoFileN | Gustav fridolin– Vill bygga det nya folkhemmet

Sedan maj 2011 språkrör för Miljöpartiet de Gröna tillsammans med Åsa Romson. Han är dessutom journalist, författare och folkhög-skolelärare.

Bor: StockholmÅlder: 28 årFamilj: Fru och 4 månader gammal dotter. Under 2012 planerar han vara föräldraledig i ett halvår.Övrigt: Han blev yngste riksdagsledamot någonsin när han 19 år gammal valdes in år 2002.

Fakta

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011 11

fridolin vill bygga det nya folkhemmet

Hur skulle du vara som statsminister, undrar jag? Han reagerar på frågan, det verkar inte vara en tanke han roar sig med på lediga stunder. – Det är roligt att få frågan, Miljöpartiet växer och har etablerat sig som landets tredje största parti. Vi ser också att de gröna partierna växer sig starka runt om i världen, i till exempel Tyskland. Med det sagt – om Miljöpartiet får en chans att utse en statsminister så är det hög tid att det blir en kvinna. Okej, men hur är du som politisk ledare då? – Det vi behöver idag är en idé om vart vi vill och det tycker jag att vi har bäring på. Mer än så svarar han inte på min fråga, utan pratar hellre om utma-ningar och åtgärder. – Vi står inför lika stora utmaningar som när man en gång byggde folkhemmet. Och det gäller även på rent praktisk nivå – vi behöver bygga järnvägar, bostäder och en skola där människor får möjlighet att utvecklas. Stora investeringar krävs alltså och Gustav Fridolin argumenterar för att göra dem i ett långsiktigt hållbart perspektiv. – I det läget är det klokt att bygga energieffektivt. Det minskar inte bara våra energikostnader, det är dessutom jobbskapande. Sverige borde ta täten när det gäller att utveckla det moderna byggandet. Det finns en enorm exportpotential kring detta. Vi fortsätter samtalet kring andra typer av synergieffekter som kan bidra till en god samhällsutveckling – sådana som Sveriges offentliga upphandlare är väl bekanta med. Gustav Fridolin pratar om ett antal spännande initiativ som fallit väl ut. Bland annat byggupphandlingar som inkluderar krav på lokal rekrytering eller informationsåtgärder för att hjälpa lokala leverantörer att delta i offentliga upphandlingar – som i förlängningen har stärkt det lokala näringslivet i stort. Han är väl insatt i svårigheterna att formulera miljö- och sociala krav i offentliga upphandlingar så att de blir förenliga med EU-regler. – Jag vill uppmana kommunerna att fortsätta vara uppfinningsrika och driva igenom dessa krav i sina upphandlingar. Det finns mycket att göra på området och det försvåras av att rättsläget är så oklart. Lagen får inte på något sätt förhindra goda intentioner, menar han.

Väloljat maskineri på scenVi träffar Gustav Fridolin under Kvalitetsmässan i Göteborg. En stund senare blir han intervjuad på en scen inför publik. Precis som under vårt samtal rullar hans argumentation på som ett väloljat maskineri. Det märks att han är uppvärmd i sakfrågorna. När journalisten Lasse Swahn konstaterar att han inte pratar om miljö som något hotfullt svarar han: – När jag började prata om miljöfrågorna sades det ofta att om vi inte gör något nu kommer isarna att börja smälta. Där är vi idag och det har gått fortare än vi kunde ana. Men vi klarade att bygga bort fattigdomen genom folkhemsbygget, och vi bör klara att bygga bort klimathotet. Vi människor är otroligt bra på anpassning – fundera bara en stund på hur vi hade det för 15 år sedan. Vilken mat åt vi, hur reste vi och kommuni-cerade. Då ser vi hur ofantligt förändringsbenägna vi är. Vad duktig du är på att argumentera, säger Lasse Swahn. – Jag har gått en folkhögskolekurs, skämtar Gustav Fridolin. Allt eftersom han pratar på scenen samlas fler och fler åhörare och efteråt är det många som vill skaka hand. Det ska bli spännande att se vad Miljöpartiet tar sig för framöver. Under hösten har man tagit ett nytt grepp för att öka det politiska engagemanget i Sverige. Målet är att samla 250 000 personer till samtal om Miljöpartiets politik. – Vi har sagt att vi ska gå ut och fråga vad de tycker, men det handlar inte om att leta idéer. Vi har en tydlig idé som vi vill diskutera tillsam-mans med människor och få ta del av deras erfarenheter utifrån den specifika situation de befinner sig i, säger Gustav Fridolin.

Malin Ulfvarson

Fot

o: H

enric

Lin

dste

n


Effektivare utbetalningar

med kontantkort

”

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt.

Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på [email protected].

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra

vardagslivet enklare för användarna. På köpet fi ck vi en effektivare

administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss.

Jag rekommenderar verkligen fl er kommuner att börja med tjänsten.”

Hassan EftekhariEkonomichef på Arbetsmarknads-

och familjeförvaltningen, Eskilstuna

REKUSN1662_Bank_kontantkortsannons.indd 1 2011-07-11 10.13

13 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011 13

Effektivare utbetalningar

med kontantkort

”

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt.

Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på [email protected].

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra

vardagslivet enklare för användarna. På köpet fi ck vi en effektivare

administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss.

Jag rekommenderar verkligen fl er kommuner att börja med tjänsten.”

Hassan EftekhariEkonomichef på Arbetsmarknads-

och familjeförvaltningen, Eskilstuna

REKUSN1662_Bank_kontantkortsannons.indd 1 2011-07-11 10.13

UTSTÄLLARE PÅ


Det ska vara enkelt med offentliga upphandlingar!

Tillväxtverket arbetar för att det ska vara enkelt att upphandla och att lämna anbud på offentliga upphandlingar. Detta medför minskade kostnader och irritation samt ökad kvalitet. Det ökar utrymmet att använda tid och pengar till nya affärsmöjligheter och ger ett bättre företagsklimat som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Under upphandlingsdagarna 2012 kommer Tillväxtverket

belysa den potential offentlig upphandling har som verktyg att bidra till tillväxt i näringslivet

redogöra för erfarenheter av att skapa arenor för dialog vid etablering av valfrihetssystem

presentera strategier och koncept för att få fler anbud från mindre företag

Vill du läsa mer om vad Tillväxtverket gör för att förenkla offentlig upphandling, besök oss på:

http://regelforenkling.tillvaxtverket.se/offentligupphandling



nyHeTer

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Landstingen får 375 miljoner för patientarbeteSamtliga landsting klarar tre av de fyra prestationskraven i överens-kommelsen mellan staten och Sve-riges kommuner och Landsting, och får därmed del av pengarna. Men bara fem av landstingen lyckades sänka sin antibiotikaför-skrivning. Fairtrade kommuner från hela världenMalmö, Göteborg och ett 40-tal svenska kommuner har gjort gemensam sak med Sydney, auck-land, Madrid, Seattle och 1000 andra städer runt om i världen ge-nom att diplomerats till Fairtrade City. Den 19-20 november hålls en internationell konferens i Malmö.

Stopp för vårdföretagens skatteplaneringMed anledning av den senaste tidens kritik mot misskötsel av vissa privat drivna äldreboenden samlade regeringen tre ministrar till en presskonferens. Regeringen ger nu Skatteverket i uppdrag att granska aggressiv skatteplanering inom välfärdssektorn.

Förfinad ekonomikalkyl från SkL– För att göra trovärdigare ekono-miska bedömningar för kommun-sektorn har SkL från och med den senaste Ekonomirapporten ändrat sättet att räkna på statsbidragen, säger Mats kinnwall, chefseko-nom på Sveriges kommuner och Landsting.

Nacka utsedd till årets tillväxtkommunNacka kommun har tilldelats priset Årets tillväxtkommun 2011 av arena för tillväxt. Priset delades idag ut av vice statsminister Jan Björklund på Sveriges kommuner och Landstings kongress.

Väsby prisad för bästaårsredovisningNär Price Waterhouse Coopers utser bästa förvaltningsberättelse bland kommuner i Sverige place-rar sig Upplands Väsby kommun som nummer ett. Väsby toppar med ”flera kreativa inslag inom ra-men för sin genomtänkta struktur” skriver juryn i sin motivering.

Finansinspektionen får mer resurserRegeringen har föreslagit att ge Fi-nansinspektionen mer resurser för att övervaka finansmarknaderna i dessa ekonomiskt turbulenta tider.

Upphandlingsutredare Anders Wijkman avslöjar de viktigaste frågorna i utredningsar-betet.

Den 21 november lämnade Upphandlingsut-redningen över sitt delbetänkande till civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Delbetänkan-det stakar ut det fortsatta arbetet och innehåller inga färdiga åtgärdsförslag. Utredaren Anders Wijkman tror att vi kommer att få se flera för-ändringar av upphandlingslagen framöver.Anders Wijkman framhåller vikten av ökad dialog och förhandling – alltför detaljerade kravspecifikationer från upphandlare gör att man missar de bästa anbuden. Han vill också höja gränsen för direktupphandling, en gräns som idag ligger på 287 000 kronor. Orsaken är att upphandlingar tar mycket tid och resurser i anspråk, för både myndigheter och företag. Andra viktiga frågor gäller ramavtalen, som

Förhandling ger bättre anbud

inte lyckas möta de behov som slutanvändarna har, brister i uppföljning och utvärdering samt resurser för upphandlare runt om i landet.Han har också blickat mot Danmark för att lösa problemet med segdragna överprövningar. Där har man inrättat en myndighet som handläg-ger vilka överprövningar som bör gå vidare till domstol, vilket kan snabba på processen.Upphandlingsutredningen tillsattes 2010 med uppgift att lämna förslag på hur regelverket för offentliga upphandlingar kan förbättras. Tre viktiga frågor ska belysas: hur små och medel-stora företag ska få större möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, hur användningen av miljö-, sociala- och etiska krav ska ske samt hur upphandlingsstatistiken kan förbättras. Åtgärds-förslagen kommer i slutbetänkandet som väntas vara klart den 28 juni 2012.Mer om upphandlingsutredningen i nästa num-mer av Offentliga Affärer.

I dag ansvarar Kammarkollegiet för en övervä-gande del av arbetet med det allmänna upp-handlingsstödet, medan Konkurrensverket och Miljöstyrningsrådet ansvarar för mindre delar.En ny utredning ledd av Hans Jeppson ska bland annat se över vilka verksamheter som bör sam-ordnas och redovisa såväl de ekonomiska som

Ny utredning: Hur ska det statliga upphandlingsstödet samordnas?

personella konsekvenserna av samordningen av berörda myndigheters verksamhet och Mil-jöstyrningsrådet. Utredaren kan även föreslå andra åtgärder som bidrar till att effektivisera upphandlingsstödet.Utredningsuppdraget (Dir 2011:78) ska redovi-sas senast den 1 mars 2012.

Vi kan ta hand om hela din posthantering.Om du vill effektivisera arbetet och sänka dina kostnader finns det ofta en genväg – gör mindre. Vi kan hjälpa dig med alla typer av intern postservice, från utdelning av dagens post till hämtning och frankering av utgående post. Vi kan ta hand om hela ditt interna postflöde mellan olika avdelningar, vilket ger spårbarhet av posten ända fram till slutleverans. Även om din verksamhet är spridd runt om i stan (eller till och med i olika kommuner) så inkluderar vi alla avdelningar i vår internpostservice. Låt oss på Posten se över din posthantering så sparar du både tid och pengar. Läs mer på posten.se/postservice.



KrÖniKA

Jag har under en mycket lång tid haft förmånen att arbeta operativt med offentlig upphandling i både kommun,

stat och landsting. Sedan 2010 är jag chef för Upphandlingsstödet vid Kam-

markol legiet. Vi arbetar dagligen med att främja goda affärer i offentlig upphandling genom att ge olika typer av vägledning och stöd. Målgruppen är både upphandlare och leverantörer. Högt upp på agendan står också att stärka upp-handlingens strategiska betydelse. Ett önskemål från både upphandlarna ute på myndigheterna och inte minst vår uppdragsgivare som är regeringen. Tre frågor infinner sig då som jag gärna vill rikta till dig som sitter på pengarna, fattar de strategiska besluten, eller på annat sätt ansvarar för verksamhet inom det offentliga. Har offentliga upphandling någon strategisk bety-delse? Behöver den stärkas? Om ja, hur gör man?

Behöver förvaltas professionelltDen offentliga marknaden i Sverige omsätter enorma summor varje år. Olika belopp figurerar men låt oss anta att 500 miljarder är ganska nära sanningen. 500 miljarder, en svindlande summa! Dubbelt så mycket som de totala sjukvårdskostnaderna, 10 gånger så mycket som hela försvarsbudgeten, 10 gånger mer än vad detaljhandeln omsätter i julruschen och 30 gång-er så mycket som Youngmans planerade att investera i Saab fram till 2017. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dessa stora summor av skattemedel behöver förvaltas professionellt för att säkerställa att medlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna. Därutöver är den offentliga upphandlingen ett ef-fektivt redskap för att styra mot andra mål än de rent monetära. Kvalitet, miljö och socialt ansvar är viktiga ingredienser. Med så mycket pengar i potten och chans att påverka så viktiga frågor som vår miljö har

släpp in upphandlings-chefen i ledningsgruppen!

upphandlingen självklart en strategisk betydelse för oss alla i egenskap av skattebetalare och ansvarsfulla medborgare. Upphandling kräver specialistkompe-tens precis som all annan yrkesverksamhet. Ingen klipper sig hos skomakaren eller frågar om killen i kemtvätten på lediga stunder kan laga en tand. Då borde det vara lika naturligt att alltid vända sig till en erfaren yrkesutövare när det gäller offentlig upphand-ling. Den professionelle upphandlaren hjälper dig att få rätt vara eller tjänst till rätt kvalitet och rätt pris på rätt sätt. Ändå är den absolut vanligaste frågan till en upphandlare ”Måste vi verkligen göra en upphand-ling när vi redan vet vilken leverantör vi ska ha?” Detta talar tydligt för att upphandlingens och inte minst upphandlarens ställning behöver stärkas.

Så här gör duHur gör man då för att nå målsättningen med en stärkt ställning för den offentliga upphandlingen och dess yrkesutövare? Först och främst krävs ledningens och politiker-nas stöd inom den upphandlade myndigheten. Det slitna uttrycket att man inte gör som chefen säger utan som han/hon gör är absolut en sanning i detta sammanhang. Föregå med gott exempel. Släpp in upphandlingschefen i ledningsgruppen. Lyft upp upphandlingsfrågorna på agendan. Säkerställ att det finns tillgång till en professionell upphandlarkompe-tens inom varje myndighet. Betrakta upphandlaren som en oumbärlig del i alla anskaffningar. Se till att upphandlaren finns med redan när ni börjar fundera på att handla i stället för att skamset plocka in honom eller henne i sista sekund för att få någon som hjälper till att klämma in ett redan genomfört köp i LOU-kostym. Ge din upphandlare den ställning denne förtjänar, en plats i centrum förstås.

agneeta anderson, chef för Upphandlingsstödet på kammarkollegiet

Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet har i uppdrag att bidra till en förenklad upphandlings-process för såväl upphand-lande myndigheter som leverantörer. Vi tar fram vägledningar och erbjuder stöd i upphandlingsproces-sen samt driver utvecklingen av elektronisk upphandling. Läs mer på www.upphand-lingsstöd.se eller ring vår helpdesk på 08-700 0900.

Är du morgondagens vinnare?Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger? www.ekan.com

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonom-roll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

Ekan off affarer 2011 185x65 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.19

Vi kan ta hand om hela din posthantering.Om du vill effektivisera arbetet och sänka dina kostnader finns det ofta en genväg – gör mindre. Vi kan hjälpa dig med alla typer av intern postservice, från utdelning av dagens post till hämtning och frankering av utgående post. Vi kan ta hand om hela ditt interna postflöde mellan olika avdelningar, vilket ger spårbarhet av posten ända fram till slutleverans. Även om din verksamhet är spridd runt om i stan (eller till och med i olika kommuner) så inkluderar vi alla avdelningar i vår internpostservice. Låt oss på Posten se över din posthantering så sparar du både tid och pengar. Läs mer på posten.se/postservice.


TeMA UppHANDliNG

eter Lindblom har arbetat med offentlig upphandling i 20 år och har fått uppleva en rad stora förändringar i lagstiftning-en. LOU (lagen om offentlig upphand-ling) infördes 1994 och minst två refor-mer daterade 2008 respektive 2010, har

passerat. Trots det pågår nu en omfattande översyn av regelverket. Peter Lindblom sitter med som expert i den svenska utredningen som leds av Anders Wijkman, och trots att han går i pension i de-cember kommer han inte helt att släppa upp-handlingsfrågorna. – Nej, jag kommer med intresse att följa händelseförloppet den närmaste tiden, men jag kommer naturligtvis inte att ha samma koll som jag har idag, säger han.

Först ut i LOUSom utbildad jurist, född och uppvuxen i Fin-land och med en bakgrund i bankvärlden, när-mast som bankdirektör, kom han till Sverige 1992. – Jag började på Riksrevisionsverket (RRV) och hamnade direkt in i betalfrågor. De statliga betalningarna hade dittills skötts i Postgirots monopol och nu skulle de avregleras, vilket betydde att RRV hade en mycket omfattande och samtidigt komplicerad upphandling att genomföra. Arbetet med upphandlingen planerades i god tid, men ganska snart fick vi klart för oss fördelarna med att invänta LOUs ikraftträ-dande. – Visst hade vi en upphandlingslagstiftning innan LOU men den var väldigt blygsam. Vi beslutade oss för att avvakta med upphand-lingen till efter årsskiftet ’94, vilket gjorde att vi var en av de allra första som annonserade en upphandling i enlighet med LOU, berättar Peter Lindblom. Ungefär samtidigt gjorde vi en separat upphandling av betalkortstjänster för samtliga statliga myndigheter. När Riksrevisionsverket blev en renodlad revisionsmyndighet 1998 flyttade ansvaret för de statliga betalningarna över till Riksgälds-kontoret – liksom Peter Lindblom, som fick en chefsbefattning.

en affärsman hänger av sig kavajenatt otillåtna upphandlingar numera kan bötfällas har bidragit till att höja statusen för upphandlings-frågor och för Sveriges offentliga upphandlare. Det menar Peter Lindblom, avgående chef från konkur-rensverket, och med ett långt yrkesliv inom upphandling bakom sig.

– Upphandlingarna som Riksgälden hand-hade omfattade betalningar till oerhört stora värden, närmare 3400 miljarder kronor per år. Det inkluderade merparten av alla betalnings-tjänster i staten, från fakturor, lönebetalningar och skatter, till bland annat. transfereringar och pensioner. Till en början tilldelades upp-dragen två banker men allteftersom ökade vi antalet leverantörer till först tre, och idag är det fyra banker. Syftet var förstås att ge marknaden en chans men även att öka valfriheten för de statliga myndigheter som använder tjänsterna. – Bankerna har lite olika specialiteter, någon har utvecklat lönebetalningar medan en annan bank har lagt större vikt vid utlandsbetalning-ar, så det kan vara värdefullt för myndigheterna att få alternativ. Under åren 1998-2003 satt Peter Lindblom med i Kammarkollegiets råd för den statliga inköpssamordningen. Rådet, som bildades 1998 i samband med den nya förordningen om statlig inköpssamverkan, bestod av med-lemmar från de cirka tio myndigheter som tecknar de riktigt stora avtalen.

Synar leverantörernas anbudNär Peter Lindblom berättar om sin tid som upphandlingschef på Stockholm Vatten AB framträder en person som vill göra goda af-färer, pressa priserna och syna leverantörerna. Inom ramen för upphandlingar inom försörj-ningssektorn, LUF, uppstod den möjligheten, och han ansvarade för flera stora avtal. Bland annat byggentreprenader till värden på flera 100-tals miljoner kronor. – Det var en intressant tid för mig, framfö-rallt eftersom LUF medger ett större utrymme till förhandling. Det är svårt att göra goda af-färer om man inte har möjlighet att syna leve-rantörernas anbud ordentligt, vilket man kan göra vid en förhandling. Han ser förstås vikten av tydliga regler och insikt om risken för korruption, men han tror inte att korruption sker i förhandlingsfasen, där det dessutom är flera personer närvarande. Du som har ansvarat för så många viktiga upphandlingar till mycket stora värden – har

du någonsin varit utsatt för mutförsök? – Nej, jag har aldrig någonsin blivit erbjuden något. Jag har alltid i väldigt klara ordalag för-klarat vad som gäller och inte i någon situation inbjudit till sådant .

Tillsynsman med musklerHur blev du sedan anställd på Konkurrensver-ket? – Jag sökte jobbet via annons. I samband med att Nämnden för offentlig upphandling skulle inordnas i Konkurrensverket sökte de en chef för avdelningen för offentlig upphand-ling, och den vägen blev jag anställd. Han började i september 2007 och var för-stås då ett bekant ansikte för många. I juli 2010 ändrades så lagstiftningen som fick oerhört stor betydelse för verksamheten på Konkurrensverket. Trots flera stora regel-ändringar under hans långa karriär framhåller Peter Lindblom den om upphandlingsskade-avgift som den mest omdanande. – Innan dess var Konkurrensverket en till-synsmyndighet utan muskler. Vi kunde skriva brev, vända oss till regeringen men det fanns ändå vissa myndigheter som obstruerade. Nu finns inte den möjligheten kvar. Myndigheter som inte följer LOU kan ris-kera böter upp till 10 miljoner kronor. Det har satt sina spår. – Först nu har LOU fått auktoritet. Nu är det allvar, tiden för lekstuga är förbi. Det har många myndigheter märkt, Konkurrensverket har fört flera ärenden till domstol . Peter Lindblom menar att det har lett till upprustning för upphandlarfunktionen på flera håll. – Flera myndigheter har gett upphandling-arna mer resurser på grund av läget, vi kan inte längre skoja bort de offentliga upphandling-arna. Det har definitivt bidragit till att höja statusen för upphandlare. Vissa har reagerat på den nya skadeavgiften, och känt sig närmast jagade. Men jag tror inte att någon kan förneka betydelsen av att sank-tionerna har ökat respekten för upphandlings-lagstiftningen. – Min uppfattning är att problemet inte

P


TeMA UppHANDliNG

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com

en affärsman hänger av sig kavajen

ligger hos upphandlarna utan hos deras che-fer. Många chefer har inte haft en susning om vad som krävs, exempelvis för att få direktupp-handla eller så har cheferna bara struntat i re-gelverket.

Lyft fler ärenden till EUMed den erfarenhet Peter Lindblom har måste jag passa på att fråga om den kontroversiella frågan om miljö- och sociala krav i upphand-lingar. Konkurrensverkets uttalanden väcker irritation hos aktörer som anser att man mot-arbetar goda föresatser kring miljö- och sociala frågor. – Konkurrensverket är ingen motståndare till miljö- och sociala frågor. Men dessa frågor är komplicerade. Man måste i varje enskilt fall göra en bedömning och en konsekvensanalys av hur kraven slår. För att ge lika förutsättningar bör man se över kraven och utvärdera om de är rimliga för exempelvis de mindre leverantörerna, om de är uppföljningsbara. Han förstår att det är svårt för upphandlande myndigheter att agera i frå-gan. – Ett problem är att det finns så begränsad rättspraxis när det gäller flera av frågorna och då svävar vi i ovisshet. Jag hade gärna sett att EU-domstolen tog upp några av dessa ären-den.

Varför gör de inte det? – Frågan är hur ofta de får en chans att titta närmare på ett ärende. Svenska domstolar lyf-ter sällan frågorna vidare. En orsak kan vara att det tar sådan tid. Det är inte ovanligt att det tar EU-domstolen ca två år att komma med ett av-görande. I vissa andra medlemsländer är man villigare att lyfta ärenden till EU-domstolen. Peter Lindblom är 61 år och har valt att gå i pension i förtid. – Nu vill jag prioritera livet. Jag har saker jag vill göra, bland annat ska jag ut och resa. Det känns jätteskönt och privilegierat – att man har den möjligheten, säger han. Han har haft en spännande och relativt snabb karriär. Jag upplever att den finlands-svenska dialekten förstärker hans integritets-starka person, som kanske är en del av hemlig-heten bakom Peter Lindbloms framgångar. – Jag har gjort en intressant resa och har sett offentlig upphandling ur flera olika perspektiv. Jag har fått en mångsidig bild inom ett viktigt rättsområde och det är jag tacksam för.

Malin Ulfvarson

Peter Lindblom. Foto: Catharina BiesèrtEllen Hausel Heldahl efterträder Peter Lind-blom på tjänsten som chef över Upphand-lingsavdelningen på Konkurrensverket. Hon kommer närmast från Socialdepartementet och enheten för offentlig upphandling.


TeMA UppHANDliNG

dag är kollektivtrafiken konkurrensutsatt i hela landet. Nya upphandlingar görs i regel med 8-10 års intervall och när en ny entreprenör ska ta över busstrafiken sägs alla förare upp. De flesta får anställ-ning hos det nya bussbolaget, men facket

kritiserar att trafikföretagen ges möjlighet att gallra ut personal som till exempel börjar bli till åren. Dessutom innebär nyanställning inte sällan sämre villkor. Sådana arbetsförhål-landen stressar bussförare och skapar oro för anställningen. Lasse Selander som är fackligt ansvarig för Kommunals trafikmedlemmar i Göteborg, är kritisk mot Västtrafik som är upphandlande huvudman, eftersom man inte inkluderar krav på övertagande av personal i sina upphand-lingar. – Det råder olika uppfattningar kring över-tagande av personal i samband med upphand-ling av kollektivtrafiken. I till exempel Stock-holm har man som policy att den befintliga personalen följer med, vilket inte är fallet i Göteborg, säger Lasse Selander som organise-rar både kommunalt och privat anställda tra-fikmedlemmar. Juristerna på Västtrafik anser inte att det är möjligt att ställda sådana krav. – Frågan har varit uppe på politisk nivå och vi kommer säkert få anledning att diskutera vi-dare, men vi har inga planer just nu på att göra annorlunda, säger trafikchef Mikael Olsson på Västtrafik. Västtrafik ställer dock krav på att övertagan-det ska ske på ett bra sätt. – Där ingår bland annat att ge all befintlig personal chansen att söka, påbörja rekryte-ringsprocessen i god tid och även tydligt läm-na besked i frågan, säger Mikael Olsson.

Krav eller kulturEn upphandling har nyligen avslutats i Ang-ered och operatören Keolis har dragit igång

Upphandling ger usla arbetsvillkorUpphandlingar av kollektivtrafik skapar otrygga arbetsförhållanden för förarna, som måste söka om sina tjänster när en ny entreprenör vinner avtalet. I Stockholm har man som policy att personalen följer med, men i Göteborg avråder juristerna från sådana krav i upphandlingen.

Ianställningsprocessen inför trafikstarten i juni 2012. Avtalet omfattar 125 medarbetare och 17 linjer och omsättningen uppgår till cirka 100 miljoner kronor per år. Keolis kör sedan ett år tillbaka även i Partille och Mölndal. Lasse Selander menar att det är en tillgång för den nya entreprenören att få behålla de människor som är väl insatta i verksamheten och att slippa processen med nyanställningar. Finns det några skall-krav inskrivna i upphand-lingsförfarandet när det gäller övertagande av personal? – Nej, det gör det inte och jag tror inte att det gör det i Stockholm heller, där har man som kultur att ta över personalen vid upp-handling och man har inte bråkat om det.

Hur långa är avtalsperioderna?– Just nu ligger de på åtta år med option om förlängning i ett eller två år. Det är längre av-talsperiod än vi hade tidigare, men det går än-dock ganska fort och man hinner passera att antal sådana perioder under ett arbetsliv. Lasse Selander började själv på ett trafikfö-retag 1987 och förlorade anställningen vid en upphandling 1997 varpå han fick en annan anställning framtill 2004 när han blev uppsagd igen och började då på Göteborgs spårvägar. – Det kommer en ny upphandling nästa år och då kanske jag åker ut igen, säger han.Har inte personalen i Angered någon form av anställningstrygghet? – De som är anställda av Göteborgs spårvä-gar är anställda av Göteborgs kommun och har ju någonting som heter anställningstrygghet. Men det vet vi ju vad den är värd, det handlar ju om omställning och det kan innebära ett an-nat arbete och det är ju sådant som väcker oro hos folk. Facket övervakar att kollektivavtalen och den allmänna lagstiftningen följs i processen, men vad kan ni mer göra? – Det vi kan göra är att föra en dialog och

Benny Hast, områdeschef för Keolis.

Lasse Selander, Kommunal.

Upphandling ger usla arbetsvillkor

framföra våra åsikter. Det gör vi just nu med Keolis, angående personalen i Angered. Benny Hast är områdeschef för Keolis i Gö-teborg. Han beskriver hur anställningsproces-sen går till. – Eftersom förutsättningarna i avtalet inte innebär något automatiskt övertagande så är det vi som avgör vilka som blir anställda. Vår policy är att intervjua samtlig personal i området och personalen som finns i Angered idag, tillsammans med vår befintliga personal i Mölndal och Partille utgör en naturlig rekryte-ringsbas. Märker du, som arbetar inom organisatio-nen, att det kan uppfattas som en otrygghets- och stressfaktor att man riskerar att stå arbets-lös vid nya upphandlingar? – En viss osäkerhet kan säkert finnas hos några förare. Samtidigt står branschen inför en situation där det behövs fler förare totalt. Där-för tror jag inte att det råder någon större oro bland förarna för att bli arbetslösa. Lasse Selander på Kommunal kan bekräfta bilden. – Läget i Angered just nu är positivt efter-som kollektivtrafiken ska utökas något och det finns ett stort behov av chaufförer. Just nu står vi inte i en situation där folk kommer att bli ar-betslösa. Men för dem som varit sjuka mycket, eller kommit upp i åren, kan det bli svårare att få plats hos den nya operatören, säger Lasse Se-lander som menar trafikföretagen tar chansen att göra en utgallring av personal.

Mona Sundquist & Malin Ulfvarson

För flera av förarna har upprepade gånger drabbats av förflyttning på grund av trafiköverlåtelser vid nya upphand-lingar och de ger uttryck för frustation och ser inte nyttan med ständiga byten av entreprenörer.

Vi har frågat några busschaufförer som idag är stationerade i Angered, där man byter entreprenör i juni 2012, på vilket sätt de påverkas och vad de ska göra när Keolis tar över busstrafiken? Lilli Sörensen är 62 år har valt att inte söka ny anställning hos Keolis. Hon har arbetat för Göteborgs spårvägar i 33 år och vill stanna på företaget. Hon blir då erbjuden en omplacering. – Det blir till att flytta på sig igen vilket är synd för jag både trivs med arbetsom-rådet och bor här i Angered. Jag har även tidigare kört i Angered men vi förlorade avtalet och vann då istället Ale. Körde där i tio år tills vi förlorade igen. Men då fick vi tillbaka Angered och nu är det alltså dags att flytta på sig igen. Hon har svårt att se fördelarna med en ständig konkurrensutsättning. – Jag förstår inte varför – priset är högt och det blir heller ingen kvalitetshöjning varken trafikmässigt eller för oss personal i och med upphandlingsförfarandet, säger Lilli Sörensen. Kollegan Paul Chamat berättar att det snarare blir försämringar, i alla fall för egen del. Han har varit på intervju hos Keolis men har ännu inte bestämt sig för hur han ska göra. Med 23 års anställning hos Göteborgs spårvägar har han förmå-nen att kunna välja. – Jag får inte mina 30 semesterdagar som jag har hos Göteborgs spårvägar, Keolis erbjuder mig 25 dagar. Efter en

Ser inte nyttanupphandling blir det också en ny turord-ning i och med en ny arbetsgivare. – Jag har arbetat sedan 90-talet och varit med vid de djävla upphandlingarna som Västtrafik har gjort. Hur kan de tro att det blir bättre? Personalen blir tvungen att köra i områden som de inte vill och ställa in sig på nytt. Det är rent ut sagt för djävligt! – De leker också med vår kompetens. Vilken jävla apa som helst kan få köra buss och de går med på sämre arbetsvillkor. Detta ger en urholkad arbetskår som förlorar sin yrkesstolthet. – Det är som att du står med kepsen i handen. Vi är som fotbollar man sparkar runt. För min del innebär det att jag kan göra val och stanna hos Göteborgsspår-vägar och söka ett nytt område men det gäller inte alla mina kollegor. Nästa år är det dags för ännu en ny upphandling Lena började köra spårvagn 1982 och har varit anställd i snart 30 år, så även hon kan välja att stanna kvar hos Göteborgs spårvägar, med bättre semestervillkor, men det finns flera parametrar att ta hän-syn till. – Alternativet till Keolis är att köra nere i stan, eller på Hisingen men där är det bara två år kvar innan nästa upphandling och jag är 52 år så jag måste tänka på att göra rätt val. – Nu har jag promenadavstånd till arbetet och vill gärna arbeta i Angered där jag känner kunderna som också känner sig trygga med att känna igen föraren. Hon tyckte att flera saker fungerade bättre när det var ett och samma bolag som skötte trafiken. – Nu vet inte den ena vad den andra gör, till exempel i radiokommunikationen.

Öka din växtkraft och arbetsglädje!IPF är ett konsultföretag vid Uppsala universitet med fokus på organisation, ledarskap och HRM. I 25 år har vi utvecklat framtidens chefer och medarbetare i privata och offentliga organisationer.

I mötet mellan forskning och arbetsliv förmedlar vi kunskaper baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet till våra kunder på ett lättillgängligt sätt.

Vi genomför uppdrag i hela landet med Uppsala som utgångspunkt. Kontakta gärna Jonas Dahl, telefon 070 761 6601 eller [email protected], så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och din organisation!

25

ipf år

1986-2011

geo

rg l

uli

ch g

rafi

sk f

orm

IPF AB, Bredgränd 18, 753 20 Uppsala telefon: 018-57 20 50 e-post: [email protected]

hemsida: http://www.ipf.se/


TeMA UppHANDliNG

När Sverige tog över ordförandeklubban i Public Procurement Network, ett europeiskt nätverk för offent-lig upphandling, initierade man stora förändringar genom att erbjuda fler medlemmar att bli aktiva och upprätta en ny arbetsstruktur.

en offentliga upphandlingen i EU är under stor förändring. Därför är det europeiska nätverket extra värdefullt, där gemensamma frågeställningar och utmaningar kan diskuteras. När Sverige tog över ordförandeklub-

ban i Public Procurement Network, PPN, i somras inledde man med att öppna upp för fler aktiva medlemmar. Tidigare bestod nät-verket i princip av tolv medlemsländer som träffades regelbundet och fungerande som en rådgivande arbetsgrupp för övriga med-lemmar, som träffades endast en gång per år. – Vi tycker att det är viktigt att alla är med, framförallt nu när det händer mycket inom den offentliga upphandlingen med fle-ra initiativ från EU och nya reformer, säger Charlotta Frenander på Konkurrensverket, och kontaktperson i PPN. – Vissa medlemsländer har varit drivande och kanske kommit längre i sin implemen-tering av direktiven. Andra länder har större svårigheter och därför tycker vi att det är extra viktigt att alla är med i nätverket, till-lägger hon.

Hjälps åt att gå vidareSyftet med PPN är att medlemmarna kan ut-byta erfarenheter, goda exempel och disku-tera eventuella oklarheter med koppling till EU-direktiven kring offentlig upphandling. Nätverket träffas fyra till fem gånger per år och består av samtliga EU:s medlemsländer plus EES/EFTA-länder, såsom Norge och Schweiz, men även EU:s kandidatländer är välkomna såsom Turkiet och Kroatien . – Vi har också föreslagit en ny struktur för att lyfta angelägna frågor och föra diskussioner. Inför varje möte kommer vi att utse en eller flera arbetsgrupper som bereder frågorna inför respektive träff, säger Charlotta Frenander. Nästa möte kommer att ta upp frågan om villkoren för offentlig – offentlig samverkan, till exempel samverkan mellan myndighe-ter. Nyligen publicerade EU-kommissionen ett meddelande med dess ståndpunkter hur reglerna ska tolkas.

sverige reformerar europeiskt upphandlingsnätverk

– Jag tycker att EU-kommissionens med-delande är bra eftersom det visar att man är relativt öppen för olika typer av lösningar, säger Charlotta Frenander.Men trots försöket till förtydligande från EU-kommissionen finns det fortfarande vis-sa oklarheter och problem, och PPN plane-rar att ta upp ämnet till diskussion och se om man kan peka ut en möjlig väg att gå vidare. Norge, Nederländerna och Sverige har ut-setts till arbetsgrupp som ska bereda frågan inför nästa möte i december. Uppdraget är att definiera problemet och formulera vilka frågeställningar som är av intresse. – Ambitionen är att få mötena konstruk-tiva så att vi kan gå vidare i frågeställningar som medlemmarna vill försöka få klarhet i.

Angelägna frågorOrdförandeuppdraget är att organisera nätverket åt medlemmarna men det finns förstås även möjlighet att lyfta frågor som Sverige tycker är särskilt angelägna. – Vi kommer att föra fram frågan om

sanktioner och tillsyn och visa upp våra erfarenheter. I medlemsländerna varierar det stort i vilken omfattning man tilläm-par sanktioner och hur överprövningar och rättsprocesser förs. Det tycker vi är väldigt intressant, säger Charlotta Frenander. Våra nya sanktionsmöjligheter har fått en betydelsefull effekt i Sverige och Charlotta Frenander menar att möjlig-heten till sanktioner är nödvändig för att den offentliga upphandlingen ska fungera på ett bra sätt. – Vi har sett att flera medlemsländer är intresserade av frågan, säger hon. En annan fråga som kan bli aktuell under Sveriges ordförandeskap är hur man ska upphandla sociala tjänster, till exempel om-sorg och vård. – Det blir intressant att se hur olika man upphandlar dessa tjänster i de olika med-lemsländerna. Då blir det också tillfälle att diskutera Lagen om valfrihetssystem, LOV, som vi lyfter fram som ett viktigt exempel här i Sverige. Naturligtvis kommer man även att disku-tera den pågående reformen av EU-direkti-ven för offentlig upphandling. – Vi vill förstås vara med och påverka så mycket som möjligt. Ett förslag väntas före årsskiftet som vi kommer att diskutera i nät-verket. Vi väntar oss stora förändringar, ab-solut väntas en större flexibilitet i upphand-lingsreglerna och vilka olika hänsyn man tycker är viktiga som ska kunna vägas in på ett bättre sätt än idag. Konkurrensverket leder arbetet med PPN i samråd med Socialdepartementet. Ordfö-randeskapet avslutas med en konferens un-der senare delen av 2012, innan man lämnar över ordförandeskapet till Irland och Litau-en.

Malin Ulfvarson

D

Charlotta Frenander, Konkurrensverket och kontaktperson i PPN.

Moderna arbetssätt och tillhörande IT-system effektiviserar

arbetet och ska eliminera fel. Men hur ser verkligheten

egentligen ut? Felfria ekonomiprocesser finns det?

Qvalias erfarenhet säger att felmarginalerna ökar i takt med ökad

modernisering och effektivisering. Vad kan det innebära i reda

pengar för er organisation? Kontakta oss så berättar vi mer.

Qvalias affärsidé är enkel – att stoppa svinn i våra kunders transaktionsflöden.

Vi upptäcker dolda medel och rätar upp felaktigheter inför

framtiden. Vårt erbjudande är en kvalitetssäkring av era

interna ekonomiprocesser och förvandlar fel till ren vinst!

www.qvalia.com

Vilka felmarginaler är acceptabla i Våra ekonomiprocesser?

1105 Qvalia A4.indd 1 12.5.2011 15.55



TeMA: eKoNoMi

nnovativ upphandling är ett viktigt steg när det gäller hållbar tillväxt. Verket för inno-vationssystem, Vinnova, är myndigheten med uppdrag att hitta nya lösningar kring hantering av upphandlingar som både kan fylla samhällets behov bättre, skapa nya

jobb och ge nya exportmöjligheter. Men dis-kussionen kring ämnet bör föras på fler plan. De sociala medierna erbjuder en utmärkt mö-tesplats för diskussioner kring innovativ upp-handling. Idag förväntas alla företag ha en hemsida där man kan hitta information och finns det dess-utom en sida för kommunikation har man en bra grund för kundkontakt. Genom att utnyttja sina vänners kontakter kan man nå ut till oändligt många fler män-niskor och företag än genom traditionell an-nonsering. Bara detta är ett tillräckligt skäl till att utnyttja sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn och med fyra miljoner svenskar på Facebook finns möjligheterna att nå ut till många. Innovativ upphandling som fortfarande ett begrepp som håller på att for-mas skulle kunna få mycket näring från denna typ av medier. – Man måste våga föra debatten om vikten av den sociala mediefronten. Intresset ökar, fler människor och företag ansluter sig till olika nätverk så nu bör myndigheter och kom-muner ta frågan på större allvar. Analys och tankar man delar i dessa forum är viktiga, säger Johan Almesjö, förbundsdirektör, Inköp Gäv-leborg.

Billig marknadsföringKostnadsmässigt är det också fördelaktigt att investera i sociala medier. Som företag kan man utnyttja att kunder kommenterar det man skriver om eller lägger upp egna åsikter om produkten eller tjänsten.

innovativ upphandling når fler med sociala medier Utnyttja era kontaktnät via so-ciala medier för att bättre nå ut med era annonser. Den upp-maningen kommer från Johan almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg.

– Man måste ju sedan själv välja hur man förhåller sig till informationen, menar Johan Almesjö. Får företaget kritik kan denna an-vändas till företagets fördel eftersom man får en chans att försvara sig. På detta sätt kan man ge kunden en mer nyanserad bild av företagets produkter eller tjänster. Man kan också nå många fler och ha en direkt kontakt med si-dans besökare.

Kommande debattSociala medier är en av programpunkterna på de kommande Upphandlingsdagarna i februa-ri. Som talare i ämnet ser vi Johan Almesjö som kommer att prata om innovativ upphandling med fokus på sociala medier. – Sociala medier är ett bra sätt att nå ut med ett budskap eller skapa debatt om en fråga och innovativ upphandling är ett exempel på där intresset är starkt idag. Frågan bör därför flyttas längre upp på agendan inom offentliga upphandlingar. Man måste göra bra och rätt i affärer, säger Johan Almesjö. Innovativ upphandling följer inte hierar-kiska mönster enligt Johan Almesjö. Vem som

helst tar del av informationen och det är äm-nesområdet som är intressant.

Viktigt att vara kritiskJohan Almesjö jobbar själv mycket med Linke-dIn där han har lagt upp frågeställningar om innovativ upphandling vilket har väckt stort intresse. – Det tog vägar som man inte kunde förut-spå med intressanta och engagerande dialoger genom inlägg från läsarna. Medlemskap i vissa forum avgränsar antalet läsare men många nås och kopplar man ihop medierna så har man ett ganska heltäckande nätverk. Johan Almesjös egen blogg är personlig men fortfarande pro-fessionell. – Det är viktigt att man utmanar utan att tappa den professionella tonen. Man måste kunna bli citerad från bloggen och också kun-na stå för det man säger.

Framtidens forumInom sociala medier finns inget informations-övertag eftersom alla får veta allt samtidigt. – Det är ett forum som håller i framtiden där man kan uttrycka sig och fylla olika syften men det är också viktigt att analysera och ta eget ansvar för det man skriver och läser. Detta kritiska förhållningssätt föder i sin tur en ana-lytisk egenskap, säger Johan Almesjö. Men trots de enkelt skapade mötena mellan olika parter över nätet kommer behovet av en nära dialog kvarstå ansikte mot ansikte. Snara-re tror Johan Almesjö att det kan det vara så att vi istället kommer se ett ökat behov av fysiska möten särskilt när beslut ska fattas.

Stina Rangmar

Johan Almesjö, förbundsdirektör Inköp Gävleborg

Delicious

Facebook

Slash Dot

Reddit

Newsvine

Yahoo

Microsoft

App Store

Qik

Tumblr

Behance

Friendster

RSS

Flickr

MySpace

Mixx

FriendFeed

SlideShare

Yahoo Buzz

MSN

Amazon

Vimeo

WordPerss

Design Float

Bebo

Email

Twitter

StumbleUpon

Skype

YouTube

Google

Netvibes

Apple

Last.fm

Viddler

Blogger

Deviant Art

Squidoo

Retweet

Digg

Technorati

LinkedIn

Google Talk

AOL

MobileMe

Mister Wong

Virb

Posterous

Design Bump

Share This

Update #1

Google Buzz

Ebay

Gowalla

Xing

Podcast

Button Red

Picasa

Feedburner

ICQ

Paypal

Button Blue

Button White

Bing

WordPress (blue)

Metacafe

Heart

Button Orange

Button Light Blue Button Yellow

Meetup

Drupal

Yelp

Star

Green

Delicious

Facebook

Slash Dot

Reddit

Newsvine

Yahoo

Microsoft

App Store

Qik

Tumblr

Behance

Friendster

RSS

Flickr

MySpace

Mixx

FriendFeed

SlideShare

Yahoo Buzz

MSN

Amazon

Vimeo

WordPerss

Design Float

Bebo

Email

Twitter

StumbleUpon

Skype

YouTube

Google

Netvibes

Apple

Last.fm

Viddler

Blogger

Deviant Art

Squidoo

Retweet

Digg

Technorati

LinkedIn

Google Talk

AOL

MobileMe

Mister Wong

Virb

Posterous

Design Bump

Share This

Update #1

Google Buzz

Ebay

Gowalla

Xing

Podcast

Button Red

Picasa

Feedburner

ICQ

Paypal

Button Blue

Button White

Bing

WordPress (blue)

Metacafe

Heart

Button Orange


Meetup

Drupal

Yelp

Star

Green

Delicious

Facebook

Slash Dot

Reddit

Newsvine

Yahoo

Microsoft

App Store

Qik

Tumblr

Behance

Friendster

RSS

Flickr

MySpace

Mixx

FriendFeed

SlideShare

Yahoo Buzz

MSN

Amazon

Vimeo

WordPerss

Design Float

Bebo

Email

Twitter

StumbleUpon

Skype

YouTube

Google

Netvibes

Apple

Last.fm

Viddler

Blogger

Deviant Art

Squidoo

Retweet

Digg

Technorati

LinkedIn

Google Talk

AOL

MobileMe

Mister Wong

Virb

Posterous

Design Bump

Share This

Update #1

Google Buzz

Ebay

Gowalla

Xing

Podcast

Button Red

Picasa

Feedburner

ICQ

Paypal

Button Blue

Button White

Bing

WordPress (blue)

Metacafe

Heart

Button Orange


Meetup

Drupal

Yelp

Star

Green

I

Utmana – utan att tappa den

professionella tonen.


TeMA UppHANDliNG

onsultmäklare fungerar som en för-medlare till konsulter i enmans- eller fåmansföretag. Vanligast är det inom management- och IT-branschen. En förklaring till den växande marknaden kan vara att den upphandlande myn-

digheten genom konsultmäklaren kan komma i kontakt med expertkompetens som har valt att starta eget. De i sin tur tar tacksamt emot möjligheten att delta i upphandlingarna. – Många erfarna konsulter som har startat eget sitter på en enorm drivkraft och kom-petens, men skulle aldrig själva kunna delta i offentliga upphandlingar, vilket gör att det behövs konsultmäklare som kan förmedla uppdragen mellan de båda partnerna, menar Thomas Goréus, vd för konsultmäklarföreta-get Assistera.

Mindre luftpengarEn annan bidragande orsak är att de stora fö-retagen har tröttnat på att betala flera parters vinstmarginaler, så kallade luftpengar. – Ett exempel på detta är när Stockholm stad valde driftleverantör, vilket i slutändan inne-

Konsultmäklare allt mer populära konsultmäklare är en funktion som växer sakta men säkert på marknaden och tar allt större andelar. För-delarna är flera, tillgång till expertkunskap, färre led av underleverantörer och pressade priser är några.

Kbar hela sex led mellan utförare och kund. En konsultmäklare minskar leden mellan utförare och inköpare och därmed också kostnaden. – Det är ett smidigt sätt att göra upphand-lingar på. Istället för att göra sju enskilda upp-handlingar, kan de göra en stor volymupp-handling med oss och hitta kompetenser de aldrig skulle gjort annars, säger Thomas Go-réus. Han hoppas och tror att trenden fortsätter och att konsultmäklarna kommer att ta ännu fler andelar. – Inom de närmsta åren kommer konsult-mäklare att ha en betydande andel kunder från den offentliga marknaden.

Vanligt med ramavtalVästra Götalandsregionen har i sin stora IT-konsultupphandling tidigare i år tilldelat kon-trakt till ett antal konsultmäklarfirmor. – Den största fördel som vi ser är deras stora nätverk av konsulter som gör att de har hög leveranskapacitet. Indirekt bidrar detta också till en prispress, säger Kjell Foss, kommunika-tionschef på Västra Götalandsregionen.

Han berättar att kollegorna på Region Skåne har använt konsultmäklare på avtal där man valt att anlita endast en leverantör, och de har också själva resonerat kring en sådan lösning. Vad ska man tänka på när man upphandlar konsulttjänster via mäklare? – Eftersom konsultmäklarfirmorna jobbar med underleverantörer är det viktigt att ställa krav på samarbetsformer dem emellan, säger. Swedish Consulting Group är leverantör till både Västra Götalandsregionen och Region Skåne. De rapporterar att de växer och nyligen rekryterades en ny vice VD, Joakim Fergeus Almroth. – Efterfrågan på konsulter med spetskom-petens ökar och genom sin tradition att arbeta med och representera specialister inom IT och management blir SwCG en attraktiv partner när det gäller ramavtal. Joakim Fergeus Almroth, som tidigare arbe-tade på Assistera, gör prognosen att SwCG har fördubblat sin verksamhet och har 200 full-tidskonsulter ute på marknaden om ett år.

Malin Ulfvarson

Papper till kontoretDet ska bara fi nnas där, precis som mjölken i kylskåpet. Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Men kanske just för att det är så självklart glömmer många hur viktigt det är, och att utnyttja papperets alla möjligheter för att sprida budskap och spegla företagets profi l. Hos Antalis fi nns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av kopiatorer, skrivare, printrar och faxar. För alla krav på kvalitet, funktion, ekonomi och miljö. Från det mest vardagligt vita till exklusivt, kulört och återvunnet. Data Copy, 4CC och Colorit är några av de mest kända varumärkena. Sortimentet, som även inkluderar allt från kuvert och etiketter till omslagspapper, emballage, tejp och lådor gör oss till en viktig partner för alla nivåer i företaget. Från vaktmästeriet och postrummet, till marknadsavdelning och direktion. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00 www.antalis.se

Se f i lmen!

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS

AT-Office-SE-185x270.indd 1 28/06/11 14:50

UTSTÄLLARE PÅ



Pia Nylöf, chefsjurist SkL kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige aB

Helena Rosén andersson, advokat, advokatfirman Lindahl

eXPerTPAnelen SVARAR

Bestämmelserna om inköpscentraler som infördes i den svenska lagen om offentlig upphandling i juli 2010 gör det exempelvis möjligt för en kommun att genomföra ramavtalsupphandlingar som inköpscentral för några grannkommuners räkning. Etablerandet av nya inköpscentraler orsakar dock fortfarande frågor i Sverige.

Anser du att en inköpscentral bör införskaffa ett uttalat uppdrag från en kommun eller ett kommunalt företag för att genomföra upphandlingar för deras räkning?

En inköpscentral definieras i LOU som en upphandlande myndighet som antingen ingår ramavtal i eget namn eller som medverkar vid en offentlig upphandling som ombud för andra upphandlande myndigheter. När en inköps-central upphandlar som ombud för andra görs det genom ett särskilt uppdrag. Den situatio-nen är således reglerad i LOU. I det fallet en inköpscentral gör en upphandling i eget namn behövs inget särskilt uppdrag. Det finns inget krav i LOU på att ett särskilt uppdrag måste införskaffas från de myndigheter som ingår i upphandlingen när denna görs i eget namn av inköpscentralen.

Det tycker jag, eftersom det är frågan om olika myndigheter med kommunalt självstyre och bolag som ska fatta sina egna beslut.

Ja. Det är en naturlig ordning mot bakgrund av vad som gällt för samordnade ramavtals-upphandlingar enligt svensk rättspraxis före införandet av reglerna om inköpscentraler. Det är dessutom nödvändigt mot bakgrund av vad den svenska lagstiftaren har uttalat om avsikten med de svenska reglerna om inköps-centraler. Om en inköpscentral agerar grossist kan inköpscentralen göra inköpen för egen räk-ning och därefter sälja vidare dessa varor eller tjänster till andra upphandlande myndigheter. I sistnämnda situation behöver inte inköps-centralen ha ett uppdrag vid upphandlingen av ramavtalet från den eller de upphandlande myndigheter som senare kan komma att köpa varor eller tjänster från inköpscentralens lager. De svenska reglerna innefattar emellertid inte sådan grossistverksamhet.

Om inte, vad får det för effekter för avropande kommuner, bolag, landsting och myndigheter?

Upphandlande myndigheter får anskaffa bygg-entreprenader, varor och tjänster med hjälp av en inköpscentral. Detta framgår av LOU. Det inne-bär att de kommuner m.fl. som har angetts som avropsberättigade i det förfrågningsunderlag som annonserats får en möjlighet att tillämpa det ram-avtal som upphandlats av inköpscentralen. Det en möjlighet för upphandlande myndigheter men som huvudregel ingen skyldighet även om avtalstrohe-ten givetvis är viktig. En positiv aspekt är att den administrativa bördan bli betydligt mindre för såväl inköpscentralen som den upphandlande myndig-heten då man slipper hela fullmaktsprocessen och ramavtal kan ingås av inköpscentralen självt.

Min gissning, är att det kan komma att medföra att många av dem kommer att sitta med dubbla eller till och med flera parallella avtal. Dels avtal tecknade av inköpscentralen, grannkommuner och kommunalförbund. Men även av egna, i de fall man har beslutat att göra egen upphandling. Det blir svårt att ha koll på att avtal finns, vad det gäller och vem som har tecknat det. Dessutom kan det nog bli riktigt krångligt att hantera beställningar, reklama-tioner och avtalsuppföljning.

Jag kan inte se några egentliga effekter med undan-tag möjligen för att inköpscentralerna förmodligen kommer att bestå av en eller några få och stora cen-trala aktörer på den svenska marknaden. Det kan i sig inverka negativt på konkurrensmöjligheterna främst för små och medelstora företag. Det är emel-lertid min uppfattning att de svenska lagreglerna med nuvarande utformning inte ger stöd för att inköpscentralen får upphandla ramavtal för andras räkning utan ett uppdrag att göra det. En kommun som, med nuvarande regler om inköpscentraler, gör avrop på ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral, utan att kommunen har lämnat ett uppdrag åt inköpscentralen innan upphandlingen genomfördes, löper därför en risk att en domstol finner att avropet är en otillåten direktupphandling. Om avrop ska ske genom förnyad konkurrensut-sättning är det den avropande myndigheten som är ansvarig för att avropen har stöd i ett korrekt upphandlat ramavtal.

29 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011 expe

Rtp

AN

eleN

SVA

RA

R –

stä

ll D

in fr

åga

till

brev

@he

xano

va.s

e

Och hur kan det tänkas påverka marknaden och leverantörerna?

I alla ramavtalsupphandlingar finns osäkra pa-rametrar som specificeras först vid avrop. Det är möjligt att precisera och komplettera villkor under förutsättning att man inte väsentligt avviker från villkoren i ramavtalet. Den parameter som i princip alltid är obestämd i ett ramavtal är den volym som kommer att avropas oavsett om det finns ett särskilt uppdrag att genomföra en upphandling eller inte. Ramavtalet kan upplevas som osäkert för leveran-törerna men det utgör också en affärsmöjlighet. Med ramavtalet får leverantören vissa volymer men också en möjlighet att bearbeta en marknad som annars inte funnits där.

Upphandlingarna och beloppen blir så stora och det blir enormt viktigt att få avtal eftersom det ger så långtgående effekt för den som blir utan. Sam-tidigt, med parallella avtal utan garanterad order-volym, är det svårt att hantera avtalstrohet. Det kan komma att leda till att beställaren vill plocka godbi-tar ur respektive avtal. En situation där beställningar från samma kund, ibland kommer från ett avtal och ibland från ett liknande avtal, men med andra priser och leveransvillkor. Det tror jag i förlängningen, leder till att leverantörerna ökar sina marginaler för att kunna delta.

Om en inköpscentral skulle få upphandla ramavtal för andra upphandlande myndigheters räkning utan ett föregående uppdrag från den eller de myn-digheter som avser att göra avrop enligt ramavtalet och det således tillåts vara oklart vid anbudsgiv-ningen hur stor omfattning ramavtalet har under dess giltighetstid finns det en risk för att endast marknadens största leverantörer kan lämna anbud i upphandlingen, eftersom endast marknadens största leverantörer kan antas ha ekonomisk och teknisk kapacitet att utföra kontraktet. En sådan ordning är oförenlig med EU:s lagstiftares och den svenska lagstiftarens avsikt att underlätta för små och medelstora företag att på rimliga villkor konku-era om offentliga kontrakt.


JUriDiK

är mark ska exploateras tecknas som huvudregel ett exploateringsavtal mel-lan en kommun och en exploatör. De frågor som behandlas i artikeln upp-kommer främst då det är exploatören, inte kommunen, som är markägare.

Genom att kommunen och exploatören ingår ett exploateringsavtal klargörs ansvarsfördel-ningen mellan parterna, exempelvis så att det klart framgår vem av parterna som ansvarar för de olika delarna av exploateringen och hur uppdelningen av kostnaderna ska ske. Ex-ploateringsprocessen påverkas bland annat av

exploateringsavtal – i strid med loU?I markexploateringsavtal är det vanligt förekommande att exploatören åtar sig att uppföra vägar och allmänna platser, det vill säga normalt offentliga angelägenheter. Ska sådana gemensamma anlägg-ningar upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU? I artikeln behandlas några av de svårigheter som generellt sett uppkommer i samband med exploateringsavtal samt i vilken mån LOU härvid är tillämplig.

plan- och bygglagen1, jordabalken2, fastighets-bildningslagen3 och kommunallagen4. Exploa-teringsavtalet i sig omnämns dock inte direkt i någon lagregel, vilket medför att exploate-ringsavtalets rättsliga grund är omdiskuterad. I exploateringsavtal stipuleras ofta att exploa-tören ska utföra samt bekosta offentliga ange-lägenheter, till exempel gator, vägar eller vat-ten- och avloppsledningar. Dessa anläggningar ska sedan, efter färdigställandet, överlåtas till kommunen mot ersättning alternativt mot att kommunen i gengäld avstår från att ta ut kom-mande avgifter eller motsvarande för anlägg-ningarna från exploatören. Det är fortfarande en vanligt förekommande uppfattning bland svenska kommuner att LOU inte är tillämp-lig på denna typ av exploateringsavtal och att uppförandet av de gemensamma anläggning-arna därför, utan hinder av LOU, kan utföras av exploatören.

En vanlig uppfattningHärvid är det viktigt att erinra om att anlägg-ningar av den typ som nämnts ovan typiskt sett utgör byggentreprenader i LOU:s me-ning. Definitionen av ett offentligt byggentre-prenadkontrakt omfattar till exempel det fallet att en upphandlande myndighet, i stället för att uppdra åt en leverantör att uppföra en an-läggning, väljer att träffa avtal med leverantö-ren om att denne ska uppföra anläggningen på egen mark enligt myndighetens önskemål för att därefter överlåta eller hyra ut fastigheten el-ler anläggningen till myndigheten5. För att LOU överhuvudtaget ska bli tillämp-lig krävs vidare att ett kontrakt ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör,

det vill säga ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor6. Ett förfarande där de gemensamma anläggningarna, efter färdigställandet av en exploatör, överlåts till kommunen ifråga mot ersättning, genom att kommunen i gengäld avstår från att ta ut avgifter för anläggningarna från exploatören eller där kommunen anses bi-dra med någon annan form av motprestation, kan anses utgöra ett sådant avtal med ekono-miska villkor som utgör ett kontrakt i LOU:s mening7.

Tillämpa LOULOU är av nämnda skäl normalt tillämplig vid den typen av markexploatering som har beskrivits ovan. Det betyder att i den mån ge-mensamma anläggningar, såsom till exempel vägar, gator, allmänna platser eller vatten- och avloppsanläggningar, ska utföras, ska dessa normalt sett upphandlas i enlighet med LOU. Många kommuner upplever i dessa samman-hang att LOU utgör ett problem eftersom det ofta är praktiskt lämpligt att de gemensamma anläggningarna utförs i takt med exploatering-en. En exploatör som även äger fastigheten, på vilken anläggningarna i fråga ska utföras och som har egen byggverksamhet, har vanligen inte heller intresse av att behöva samordna sina arbeten på exploateringsområdet med leveran-tör som upphandlats avseende de gemensam-ma anläggningarna. Det har ifrågasatts huru-vida LOU är anpassad till de förhållanden som uppkommer i exploateringsprocessen. Istället framhävs de samordningsfördelar som uppstår när exploatören ensam utför samtliga arbeten på exploateringsområdet, det vill säga även de gemensamma kommunala anläggningarna.

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon har erfarenhet inom konkurrensrätt, offentlig upphandling, försäkringsrätt samt allmän affärsjuridik. Natalie är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2007.

N


JUriDiK

exploateringsavtal – i strid med loU?

UndantagenNaturligtvis kan förutsättningarna under vissa förhållanden vara sådana att den gemensamma anläggningen på grund av tekniska skäl kan utföras av endast en leverantör. I ett sådant fall kan ett undantag från annonseringsplik-ten i LOU föreligga. Sveriges Kommuner och Landsting har angett att undantag från annonseringsplikten skulle kunna föreligga8 om de gemensamma anläggningarna av nå-gon anledning bör utföras i teknisk samord-ning med exploatörens egna arbeten9. Det är viktigt att påpeka att bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om annonsering av en upphandling. Bestämmelsen ska därför tolkas restriktivt och det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att det är fråga om en undantagssituation. En annan fråga värd att belysa är LOU:s tillämplighet då en gemensamhetsanläggning har bildats för att tillgodose ett behov som flera fastigheter har gemensamt såsom upp-byggnad, drift och underhåll av vägar10. Inrät-tandet av en gemensamhetsanläggning vid en markexploatering kan sägas innebära en över-föring av en offentlig verksamhet till privat regi genom att en grupp fastighetsägare bildar en juridisk person som ska driva verksamheten. En privatisering som inte alltid ligger i kom-muninvånarnas intresse. Eftersom de gemen-samma anläggningarna i ett sådant fall inte ska tillhöra kommunen och kommunen inte heller kommer att ansvara för underhållet av anlägg-ningarna kan inte heller ett kontrakt i LOU:s mening anses ha ingåtts och LOU således inte heller vara tillämplig. Detta förutsätter natur-ligtvis att inte heller någon annan motpresta-

tion kan anses ha utgått från kommunen till exploatören ifråga. Samma resonemang kan vara möjligt att föra vid ett så kallat delat hu-vudmannaskap avseende allmänna platser som erbjuds enligt PBL11. Slutligen ska framhållas att, i den mån för-utsättningarna är sådana att de gemensamma anläggningarna ska upphandlas genom ett annonserat förfarande, det då är viktigt att utforma förfrågningsunderlaget och de kom-mersiella villkoren på ett sådant sätt att ar-betena inom exploateringsområdet på bästa sätt samordnas mellan exploatören och den upphandlade leverantören och där förutsebara svårigheter inför det kommande arbetet kon-kretiseras och regleras.

Natalie Svensson och Elisabeth andré

1 Plan- och bygglag (2010:900)2 Jordabalk (1970:994)3 Fastighetsbildningslag (1970:988)4 kommunallag (1991:900)5 Jämför prop. 2006/07:128, s 2986 2 kap. 10 § LOU7 Jämför EU-domstolens avgörande i mål C-399/98, La Scala 8 4 kap- 5 § p. 2 LOU-9 I Sveriges kommuners och Landstings cirkulär 2003:109.10 Jfr. 1 § aL, anläggningslag (1973:1149)11 Jfr. 4 kap 7 § PBL.

Elisabeth André är verksam som jurist på Lindahls kontor i Malmö sedan januari 2011. Hon har mångårig erfarenhet som bolagsju-rist från Skanska-koncernen och Trelleborg AB och ingår i kontorets kompetensgrupp för fastighetsrätt och är specialiserad inom entreprenad- och konsulträtt.

”Snett? Nja kanske lite. Men det rätar upp sig med tiden.”

giovanni di simone, arkitekt, pisa, år 1283

Fel rekrytering kan stå dig dyrt.Behöver du hjälp? Ring Poolia.

Kvalifi cerade tjänstemän

1012891pa-Poolia_Pisa-OffentligaAffarer-210x297.indd 1 2011-11-10 15.18


nyHeTer

Barn placerade i samhällsvård och som lyckas i skolan drabbas i mindre utsträckning av sociala problem längre fram i livet. Men många av dessa utsatta barn får inte det stöd de behöver och lyck-as inte i skolan. Det visar en rapport från Social-styrelsen. – Skolresultaten för de mest utsatta eleverna går att påverka, ofta med relativt enkla medel. Det är inte kört, även om utgångsläget ofta kan vara jobbigt. För att lyckas krävs god samverkan mel-lan skola, socialtjänst och barnens boende, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting. Helsingborgs stad bedriver sedan 2005 en framgångsrik samverkansmodell kallad SkolFam – Skolsatsning inom familjehemsvården. SkolFam syftar till att stärka de placerade barnens skolresul-tat genom att utforma och följa en utbildnings-plan baserad på en noggrann kartläggning av den enskilda elevens styrkor och svagheter. I praktiken handlar det om att fylla kunskapsluckor, ju tidiga-

Utsatta barn behöver bättre stöd i skolan

BtH vill ha statliga pengar för att täcka underskottBlekinge Tekniska Högskola, BTH, har nu ansökt till staten om hjälp med att klara sitt underskott på 50 miljoner. De vill ha pengar ur den sparpott som normalt används när lärosäten har för få studenter. Anders Hederstierna som är prorektor på BTH säger till Blekinge Läns Tidning att problemet är att de har för många studenter som de får inte får statsbidrag för. Men hittills har regeringen varit lite avvisande, eftersom pengarna ska beta-las ut till skolor som har för få studenter, inte för många.

Riksbanken utsedd till årets employer branding-företagFöretaget Universum har utsett Riksbanken till årets employer branding-företag 2011 i kategorin Young Professionals. Övriga nominerade var Ikea, Systembolaget och Finansinspektionen. – Det är jätteroligt att vi nu har fått den här utmärkelsen. Det visar att vårt arbete med att lyfta fram Riksbanken som en spän-nande arbetsplats har nått fram. Vi är många som har arbetat med detta och som ska ta åt sig äran, säger Maria Wahl.

re desto större är möjligheten att lyckas. Sju kom-muner arbetar idag enligt SkolFam-modellen och flera andra kommuner har inlett liknande arbets-sätt. – Drygt sju av tio av landets kommuner har överenskommelser mellan socialtjänst och skola/förskola om insatser för barn och unga. Det mot-svarar en ökning med sjutton procent på ett år. Med dessa bättre förutsättningar ökar också möj-ligheterna till bättre skolresultat, säger Per-Arne Andersson. Ett samarbete mellan SKL och Socialdeparte-mentet har resulterat i regionala utvecklingsledare med fokus på evidensbaserad praktik inom social-tjänsten. De har under hösten påbörjat ett arbete med systematisk uppföljning av placerade barn och unga. Också SKL:s skrift Upphandling och uppföljning av HVB, där skolfrågan är en viktig del, är ett praktiskt stöd till kommunerna. Socialstyrelsens rapport heter ”Öppna jämfö-relser av placerade barns utbildningsnivå”.

källa: SkL

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

konst ska ge trygghet på socSocialtjänsten utvecklas ständigt genom nya metoder och arbets-sätt där man försöker att se människan och där samtalet står i centrum. Men besöksrum på socialkontor runt om i Sverige har sett likadana ut i decennier. Politiker har delegerat bort sitt ansvarStatsvetaren Patrik Hall visar i boken Managementbyråkrati att mycket som tidigare var politiska beslut har blivit organisatoriska beslut, man har system som ersätter politik. Men konflikterna är kvar.

Östersund i förlikning med byggföretagI våras ingick Östersunds kommun ett förlikningsavtal på 1,5 miljoner kronor med ett byggtjänstföretag, som trots ett tecknat ramavtal med kommunen, gick miste om flera uppdrag. Nu har kommunen sett över sina rutiner.

kommuners föreskrifter ska finnas på webbenFinansdepartementet vill reglera i lag att kommuner och landsting ska publicera sina gällande lagar och förordningar på respektive webbplatser. Sveriges kommuner och Landsting, SkL, ser att det ligger helt i linje med kom-munsektorns strävan mot en e-förvaltning.

asylsökandes boende ses överIdag kan boendet för asylsökande se väldigt olika ut på olika håll i landet. Därför har Migrations-verket tagit hjälp av SIS, Swedish Standards Institute, för att ta fram riktlinjer som ska gälla i hela landet.


örändringstakten i arbetslivet idag är snabb, ny teknik, nya tankar om or-ganisationsstyrning och nya kommu-nikationsvägar gör att de flesta av oss ständigt måste lära nytt på sina jobb. Även här har det skett stora föränd-

ringar och e-lärande, självstudier och distans-utbildning blir allt vanligare inslag. Fördelen är bland annat att det sparar tid, medarbetarna har inte alltid möjlighet att av-sätta tre dagars intensivutbildning på annan ort utan kan, med datorstödd utbildning, ta in kunskap i flexibla former och själv bestämma tid och plats. – Det är ett sätt att rationalisera det växande behovet av kompetensutveckling, men tänk på att behoven är betydligt mer komplexa än att man kan lösa dem med någon form av ”ut-bildning på burk”, säger forskaren Lars Svens-son från Högskolan i Väst. Han bedriver forskning i samarbete med olika företag och myndigheter om hur man bäst organiserar lärandet i det nya arbetslivet. Det kan handla om att skapa modeller för hur man lägger upp kompetensutveckling inom olika områden. Det kan också handla om att skapa digitala verktyg för att bedriva utbild-ning för anställda inom en viss verksamhet.

Tid för reflektionKompetensutveckling i arbetet omfattar väl-digt många olika typer av insatser, allt från större formella utbildningar till de små infor-

så lyckas du med utbildningenGenom att kombinera olika typer av utbildningsformer och anpassa innehållet till medarbetarnas dagliga arbete får man bäst resultat av insatserna.

Lärande på arbetsplatsen:

mella utbytena. En utbildning förlagd till en kursgård har nackdelen att vara helt avknop-pad från arbetsvardagen. I andra änden av ska-lan har vi distansutbildningar på datorn, som medarbetarna förväntas genomgå när de har fem minuter över under arbetsdagen. – Den senare modellen skulle jag vilja hävda är utopisk och blåögd. Man måste frigöra tid från den ordinarie verksamheten och anpassa utbildningsformen utifrån medarbetarens be-hov. En lösning kan vara att arbeta med flera olika modeller parallellt. Datorstödd utbildning kan med fördel kompletteras med lokalt gruppar-bete. Lars Svenssons forskningsresultat visar att samverkan ger bättre studieresultat. – Om man väljer självstudier kommer resul-tatet ge mindre effekt än om man väljer diskus-sioner i grupp. Om man dessutom sprider ut utbildningstillfällena blir det mer tid för re-flektion och samverkan.Hans erfarenhet är att det är mest fram-gångsrikt att skräddarsy utbildningen uti-från de behov som finns på arbetsplatsen, och i samarbete med en extern aktör. – Ju närmare utbildningens innehåll ligger den vardagliga praktiken, desto bättre utfall i resultat.

Motivera med relevansLars Svensson och hans kollegor har bland annat, i samarbete med Länsstyrelsen, tagit fram riktlinjer för hur IT-stödda kurspaket

för olika behov på Länsstyrelsen bör utformas. Ett mer konkret utbildningsprojekt, i Västra Götalandsregionen, berörde attitydfrågor i hur personalen bemöter människor med funk-tionshinder i vården. Samtlig personal skulle genomgå utbildningen och därför anpassades formerna utifrån medarbetarnas situation. – För personal på nattskift lämpade sig till exempel självstudier bäst, medan dagpersonal kunde ingå i arbetslag och gruppaktiviteter.Hur ska man få alla medarbetare att ge-nomgå utbildningen? – Ofta löser det sig själv om kursinnehållet upplevs som relevant. Men ett antal påmin-nelser behövs i regel. Det är sällan viljan som brister, utan tiden. I Västra Götalandsregionen lyckades man få hälften av personalen att genomgå utbildning-en. Bland läkarna var uppslutningen 10 pro-cent medan 70 procent av sjuksköterskorna genomförde utbildningen. – Det är i regel så det ser ut, det är väldigt svårt att tvinga någon. Jag tror inte heller på att locka med någon form av diplom. Då måste i så fall kursintyget ha ett reellt värde för indi-viden, som en certifiering som krävs för att få utöva sitt yrke.

Malin Ulfvarson

F

foKUs: KoMpeteNS

35Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

e-förvaltning under luppOffentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.com/se/eForvaltning

Hämta ditt exemplar av rapporten på webben www.pwc.com/se/eForvaltning

os Ekobrottsmyndigheten ställs stora krav på kompetens och erfarenhet hos de anställda. Därför anordnar de utbildningar årligen för i snitt 85 pro-cent av medarbetarna. Nu har de tagit extern hjälp för att strukturera om och

variera utbildningsmodeller. – Nu gör vi om det första av två utbild-ningsprogram. Det har bestått av totalt 24 lä-rarledda dagar och nu räknar vi med att kunna minska den lärarledda utbildningen med 40 procent, säger Anna Nilsson Bålman, utbild-ningshandläggare på Ekobrottsmyndigheten.Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig mot den grova ekonomiska brottsligheten. De prioriterar även mindre allvarliga brott där lagföringen har ett preventivt syfte. Utmär-kande för myndighetens utbildningar i den operativa verksamheten är att de vänder sig till fyra yrkesgrupper där alla redan är specialister: poliser, analytiker, ekorevisorer och åklagare. En omfattande grundutbildning ska ge dem kunskap om varandras kompetens och sätt

Kombinera utbildningsmetoderatt kombinera och variera utbildningsmetoder kan öka lärandet till en lägre kostnad. En kombination av datorstyrd lärarledd utbildning, ger en bra blandning av kunskapsinhämt-ning och reflektion.

att arbeta och även tillhandahålla färdigheter i myndighetens specifika arbetssätt som går ut på att man genomför förundersökningsarbetet i team. – Det är mycket viktigt att de olika specialis-terna har förståelse för hur deras olika uppgif-ter hänger ihop för att förundersöknings- och utredningsarbetet ska ske effektivt. Ekobrott är ofta svåra att bevisa så alla led i utredningen måste hålla hög kvalitet, kommenterar Lisa Rönnbäck, projektledare på Xtractor, som fått i uppdrag att utveckla den nya grundutbild-ningen.

Anpassade lärstilarTillsammans med myndigheten har de ge-nomfört en målstrukturering av utbildningen för att i nästa steg utforma enskilda läraktivite-ter tillsammans. – Våra yrkesgrupper tenderar att föredra olika lärstilar och det är i sig ett skäl till att an-vända varierade lärmetoder. Om jag generali-serar så är åklagarna vana vid att ta till sig stora mängder text, läser gärna på egen hand och diskuterar mycket gärna i grupp. Poliserna fö-redrar snarare att träna praktiskt . Ekonomerna och analytikerna står någonstans mitt emellan dessa båda ytterligheter, säger Anna Nilsson Bålman. Grundutbildningen kommer att bli en mix av yrkesspecifika och gemensamma läraktivite-ter. Inför den första gemensamma workshopen får alla genomföra ett test som ska bekräfta att

de har uppnått en viss grundkompetens. Utan godkänt test, ingen workshop. – Ämnesexperternas feedback är att det här upplägget ger möjlighet att skapa en mer ho-mogen grupp till seminarietillfällena. Då kan man ägna tiden till att diskutera de svårare frågorna, de som inte har något självklart svar, och till scenarioträning, säger Anna Nilsson Bålman. – Med den här satsningen räknar vi med att höja kvaliteten i våra utbildningar samtidigt som vi gör dem effektivare genom att minska resandet och frånvaron från arbetsplatsen, fortsätter Anna Nilsson Bålman.

Självstudier kräver tidEn utmaning i det nya upplägget är att se till att kursdeltagarna får avsätta tid för utbildning på sin arbetsplats. – Det här måste vi förankra på ledningsnivå. Vi måste skapa en förståelse för att det vigs tid för utbildning under arbetsdagen, säger Anna Nilsson Bålman. – I ett program med självstudier, måste både den anställde och chefen veta att det tar tid att genomföra det. Den anställde måste få tid avsatt för det och stöd från sin närmaste chef.Det går inte, och är varken givande eller roligt, att komma till någon av workshopdagarna utan att ha gjort föraktiviteterna, avslutar Lisa Rönnbäck.

källa: Xtractor

H


foKUs: KoMpeteNS

edarbetarnas kompetens är avgö-rande för organisationers framgång. Därför finns också IT-stöd för att hantera, strukturera och planera ar-betet kring medarbetarnas kompe-tens. Men kompetens är ett komplext

begrepp som det kan vara svårt att sätta på pränt, det blir oprecist. Risken är också att sys-temstöden inte fångar nuläget eftersom de är tidskrävande att uppdatera, utan endast visar på historisk kompetens. – Det är lätt att fastna i ambitionen att ge en så detaljerad bild som möjligt. Man överdriver hur finmaskigt det behöver vara, och hamnar på en nivå för skruvar och muttrar. Då blir IT-stöden till monster som knappt ger tid över att dra nytta av den information man samlar in, säger Lars Svensson, docent i informatik vid Högskolan Väst.

Ett bra beslutsstödTrots varningarna anser Lars Svensson att kompetenskartläggning absolut är något som organisationer behöver ägna sig åt, så länge man är medveten om begränsningarna. – Informationen behövs som beslutsunder-lag, för att kunna blicka bakåt, illustrera nuläge och mål för framtiden i medarbetarsamtal eller för att ge en helhetsbild av aktuell kompetens, och eventuellt gap till målkompetensen, att använda vid rekrytering. – Systemen är bra om man använder dem på rätt sätt och min erfarenhet är att användarna är ganska bra på att överbrygga teknikens bris-ter. Det är ofta personalen på HR-avdelningen som sitter och listar medarbetarnas kompe-tens i systemet. Synen på kompetens har tra-ditionellt varit rationell – som kan definieras abstrakt, objektivt och oberoende av situation och sammanhang. Men idag är synen en an-nan, min kompetens beror även av vilka verk-tyg och vilka nätverk jag har tillgång till. Lars Svensson tycker att system där medar-betarna själva uppdaterar sin kompetensprofil kan vara en bra lösning. – Om andra personer ska sätta ord på med-arbetarnas kompetens finns en viss risk för godtycklig värdering. Bjud in medarbetarna så att informationen inte blir för styrd av företa-get.

en utmaning att kartlägga kompetensEtt It-stöd för att kartlägga medarbetarnas kompetens kan riskera att bli ett tidsslukande monster som ger en felaktig bild av nuläget. Men det finns alternativ.

Kan man inte lika gärna använda sig av till exempel LinkedIn, där man själv administrerar sina meriter? – LinkedIn är ett mycket spännande kom-plement till den här typen av system, men det kan inte ersätta. Ur personalavdelningens och ledningens strategiska perspektiv behövs fort-farande de kompetensträdsliknande lösning-arna, säger Lars Svensson.

Ökat kompetensutbyteDessutom är organisationer uppenbart ovilliga att lägga så mycket värdefull information och struktur i ett socialt nätverk man inte äger nå-gon kontroll över, såsom LinkedIn. Istället har det utvecklats ett antal lösningar för internt bruk, men som i princip är uppbyggda enligt samma modell – så kallade sociala verktyg. En sådan lösning är Logica Live Connections vars syfte är att öka kompetensutbytet och ef-fektivisera kommunikationen i en organisa-tion. Medarbetarna ansvarar själva över sina profiler och den kompetens som anges taggas för att bli sökbar. Det är även möjligt att lägga till kompetens på sina medarbetare. Där finns naturligtvis också ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte. – Individen får välja själv hur mycket man vill använda nätverket, men det kan vara bra att inrätta ambassadörer som ser till att nätverket är levande, tipsar Lars Holmström från Logica. Det innebär alltid ett visst mått av arbete att förankra nya arbetssätt hos medarbetarna men att gränssnittet liknar de verktyg många av oss redan använder dagligen, såsom Facebook, kan underlätta införandet. En stor fördel man vill uppnå med ett socialt nätverk är ökad dialog i organisationen. Tradi-tionellt har kommunikationen med medarbe-tarna mestadels varit enkelriktad från ledning-en, genom att sprida information i intranät eller veckobrev från informationsavdelningen. – Information är makt, och cheferna har va-rit vana vid att information ska spridas genom organisationens hierarkier. Å andra sidan är alla fullt införstådda med att det tar onödig tid och kan i värsta fall påverka hur budskapet uppfattas. En snabbfotad och rörlig organisa-tion är väldigt viktigt idag, säger Lars Holm-ström.

Malin Ulfvarson

Lars Svensson, Högskolan Väst

Lars Holmström, Logica

M

foKUs: KoMpeteNS


merikanska forskare från Columbia University har i en studie under hösten konstaterat att internet förändrar vårt sätt att komma ihåg information. De kallar det Google-effekten, och syftar på att vi vant oss vid att ha all informa-

tion ständigt tillgänglig via internet. Forskarna menar att vi allt mindre utsträckning lagrar in-formation i minnet och istället utvecklar stor kunskap om var informationen finns och hur vi ska hitta den. Per-Olof Erixon, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, konstaterar att när ny teknik kommer in i skolan påverkas det pedagogiska innehållet. Han reser runt en del i skolor och tycker se sig en snabb teknikutveck-ling just nu. – Nu börjar det hända mycket när det gäller tillgången till teknik, till exempel har många skolor investerat i datorer till eleverna. Däre-mot tycker jag inte att man är fullt medveten om de pedagogiska effekterna. Man är gene-rellt ganska oförberedd på konsekvenserna av ny teknik i skolan, säger Per-Olof Erixon.

Nya förutsättningarHan ger ett historiskt exempel för att belysa läget. När vi gick från främst muntligt baserad kommunikation till skriftlig innebar det en enorm förändring av kultur och medveten-het. Istället för att höra, såg vi text och det gav många positiva konsekvenser, utan skrivkon-stens existens skulle inte den mänskliga hjär-nan kunna tänka på det sätt den gör. – Tekniken erbjuder en enorm potential. Vi får en annan syn på kunskap, det finns alltid flera perspektiv vilket ger förutsättningar att

ta in och bearbeta avancerade intellektuella frågeställningar. Genom internet kan informa-tionen hållas uppdaterad på ett annat sätt än i tryckta läromedel, vilket också ger en kvalitets-höjning. Men vi förlorar också vissa förmågor. Idag kan eleverna uppleva svårighet att koncentrera sig i det ständiga flödet av information som sköljer över oss. – När vi börjar läsa texter huvudsakligen på skärm istället för på papper eller i bok resulterar det i ett ökat scroll-beteende över texten och vi har svårare att gå in på djupet i innehållet. Eftersom vi dessutom sitter annorlunda vid datorn än med en bok i handen, är det svårare att koppla av och koncentrera sig på läsningen. Per-Olof Erixon är ingen mot-ståndare till tekniken men vi måste vara medvetna om att vi även förändrar förutsättningarna för lärande. Datorn erbjuder pe-dagogiska fördelar med snabbare textbearbetning och redigerings-verktyg som låter oss skriva längre och bättre strukturerade texter. Men undersökningar vi-sar att ungdomar redan idag har allt svårare att läsa handskrift. – Vi har idag enorma möjligheter att kom-municera i samtiden, men kommer förmågan att kommunicera historiskt bli lidande?

MeelisEn färsk studie från analysföretaget Kairos Future visar att var tredje elev inte vill ha mer IT i skolan. Det är framförallt på ledningsnivå

Per-Olof Erixon, Umeå Universitet

A

Google påverkar vår förmåga att minnas

Vilka nya kompetenser utvecklar vi i skolorna när alltmer It-verktyg införs i den pedagogiska verksamheten? Det är hög tid att ta ett medvetet grepp om pedagogiken, menar professor Per-Olof Erixon vid Umeå universitet.– Rent kognitivt utvecklar vi andra kompetenser med hjälp av tekniken.

som utvecklingen drivs på, rektorer, förvalt-ningschefer och IT-strateger vill i betydligt större utsträckning öka användningen av IT i undervisningen. Lärarna har ungefär samma uppfattning som eleverna. Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, tolkar re-sultatet som att det finns en väldigt splittrad syn på IT inom skolan. – Många elever och lärare som ska göra job-bet tycker att IT tar för mycket kraft. Samti-digt är det de lärare och elever som bejakar den

nya tekniken som är de som når största framgångarna, säger Tho-mas Fürth, forskningsledare på Kairos Future.Idag har över 150 kommuner inledda eller planerade satsning-ar på egen dator för varje elev. Svensk skola har inlett en resa som bara börjat, och utveckling-en går snabbt. En majoritet av lärare, rektorer, IT-strateger och förvaltningschefer tror att det år 2025 är sannolikt att IT-använd-ningen har förändrat synen på

pedagogik och lärande i grunden. Per-Olof Erixon vill samtidigt slå ett slag för att inte helt överge de gamla verktygen. – Jag har märkt att det här med tyst läsning har fått en helt ny innebörd i skolan idag. Man får möjlighet att koppla bort alla andra intryck. Den äldre tekniken används fortfarande i sko-lan, som papper och penna, i syfte att koppla ner och bryta av det ständiga flödet i samhället, säger Per-Olof Erixon.

Malin Ulfvarson

en utmaning att kartlägga kompetens

Semantix språktjänster

Semantix översättareöversätter till sitt modersmål

har ämneskunskap

iakttar sekretess

är kompetenta och erfarna.

Besök oss på Upphandlingsdagarna den 1-2 februari 2012!

Semantix kontakt- och telefontolkar tolkar allt som sägs

är neutrala

iakttar strikt tystnadspliktär kompetenta och erfarna.

Tel: 0774-40 05 50Översättning | Skribenttjänster | Utbildning | Tolkning

Semantix_Offentliga_affarerb.indd 1 2011-11-14 13:19:23


foKUs: KoMpeteNS


v de cirka 37 000 chefer som i dag är anställda i kommun och landsting är nästan hälften 55 år eller äldre. Det innebär en omfattande rekrytering den kommande tioårsperioden. Många av dessa blivande chefer kommer förstås

att rekryteras internt. En MBA-utbildning kan vara ett sätt att ta klivet upp till chefsnivå. Handelshögskolan i Göteborg är en av många utbildningsarrangörer som erbjuder ett Execu-tive MBA-program på akademisk nivå, vilket leder till en masterexamen. Utbildningen på-går på deltid under två år och vänder sig till chefer i privat eller offentlig sektor. Cirka tio procent av de som genomgått utbildningen på Handelshögskolan i Göteborg sedan star-ten 1977 har kommit ifrån offentlig sektor. Enligt svensk lag klassas en Executive MBA som uppdragsutbildning, vilket betyder att arbetsgivaren både nominerar medarbetare till

Utbilda bort chefsbehovetMBa är en utbildning i ledarskap som bekostas av arbetsgivaren. Den riktar sig till verksamhetsan-svariga som vill öka sin förmåga att leda och utveckla organisa-tioner.

programmet och står för kostnaden, i det här fallet 390 000 kronor. Ekonomiskt perspektiv på vårdAnette Åquist Falkenroth är psykiatrichef och förvaltningschef i Region Halland och avslu-tar sin MBA-utbildning i vår. Med sin tidigare utbildning i bagaget var hon redan van vid den akademiska världen och det teoretiska upp-

lägget, vilket underlättade beslutet att hoppa på en krävande utbildning parallellt med sitt ordinarie arbete. Så här långt in i utbildningen ser hon främst fördelar. – Tidsmässigt är det en krävande utbild-ning, men det är ett värde i att snabbt kunna tillämpa kunskaperna på den ordinarie verk-samheten, säger Anette Åquist Falkenroth. Varför valde du utbildningen? – Sjukvården är numera ett konkurrensut-satt system och det är viktigt att bättre kunna möta de delvis nya krav som ställs. Det är av stor vikt att kunna ha ett brett ekonomiskt förhållningssätt till de utvecklingsfrågor som uppkommer, och med en anpassning till indu-striell och privat sektor. – Det är viktigt att vi får ett ekonomiskt per-spektiv på vård och omsorg. Det är av stor be-tydelse att kunna uttrycka sig och ha förståelse för de nya krav som är på väg. På utbildningen talar man mycket om vinst. För mig är ordet värde viktigare. Det är viktigt att skapa värde inte nödvändigtvis vinst.

Malin Ulfvarson

AAnette Åquist Falkenroth


nyHeTer

Är du chef? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Är du medlem når du Eva på [email protected] eller 0771-44 00 00.

Är du inte medlem? Besök vision.se för ett riktigt bra erbjudande.

Möt kvinnan

som älskar ditt jobb.



nyHeTer

undervisning - konsultation - mentorskap - coachning - rehabilitering

Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning.

Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling

www.competens.sewww.facebook.com/competens

Vi är ett nationellt företag med lokal närvaro

annons offentilga affärer 110830.indd 1 2011-08-17 09:29:23

Kammarkollegiet har publicerat en vägledning för företag som vill ansöka om att få uppdrag att utföra kommunal omsorgsverksamhet eller hälso- och sjukvård i landstingen, enligt reglerna för valfrihets-system, LOV. I ett valfrihetssystem är priset fastställt på förhand och alla utförare inom en kommun eller ett landsting får samma ersätt-ning för samma tjänst. På detta sätt konkurrerar utförarna med den kvalitet som de kan leverera. För de landsting och kommuner som har valfrihetssystem är det obligatoriskt att annonsera förfrågnings-underlaget på Valfrihetswebben.se

Får vi loV?

Riksrevisionen har inlett en granskning av statens roll på telekommarknaden. Syftet är att undersöka om regeringen och Post- och telestyrelsen fullgör det statliga åtagandet effektivt så att Riksdagens långsiktiga mål uppfylls. Privata telekomför-etag, liksom PTS, är positiva till granskningen. – Allt som kan öka investeringsviljan på marknaden är också av godo. Vi har en bra situation idag, men behöver även säkerställa att det består i framtiden, förklarar Göran Marby, generaldirektör på PTS för Telekomnyheterna. Den här granskningen ingår i en serie granskningar på samma tema och är en del i Riksrevisionens granskningsstra-tegi ”Staten på marknaden”.

Statens roll på telekommarknaden

EU-kommissionen har gett ut en uppdaterad version av bo-ken Buying Green! – A Handbook on green public procure-ment. Boken ger råd om hur miljökrav kan ställas vid varje steg av en upphandling och ger goda exempel från hela EU. Några av råden är sektorspecifika, till exempel för bygg-nader, mat, el och timmer. I handboken uppmanas till ökad användning av miljökrav för att uppnå politiska mål, bland annat för att minska utsläppen av koldioxid. ”Om samtliga EU-länder antog samma miljökriterier för belysning och kontorsutrustning som Åbo stad skulle vi minska elförbruk-ningen med 50 procent.

eU-handbok om gröna inköp

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset


eKonoMi

egeringen beslutade förra året att ut-reda hur ekonomiska svårigheter i kommuners och landstings verksam-heter kan förebyggas. Resultatutjäm-ningsreserven är en del av det förslag som lämnats. Utredningen som kallas

Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59) har letts av Ar-betsförmedlingens analyschef Clas Olsson och visar att balanskravet bidragit till att de ekonomiska frågorna har fått mer fokus i kommuner och landsting. Med en bättre ekonomisk styrning stärks kommuners förmåga att hantera ekonomin som varierar mycket mellan kommunerna. Många gånger fokuserar man på att klara balanskravet i ett ettårsperspektiv istället för att försöka uppnå en god ekonomisk hushållning på längre sikt. – Finanskrisen 2008 var ett hårt slag för hela samhällsekonomin och också den kom-munala ekonomin, säger ansvarig utredare Clas Olsson, tidigare chefsekonom på Sve-riges Kommuner och Landsting. – Kommuner och landsting fick då dra ner i verksamheten för att hålla ekonomin i balans men med ett särskilt konjunktur-stöd från staten kunde man underlätta för kommunerna. Efter krisen konstaterades att behov finns för kommuner och landsting att kunna handskas med ekonomiska kriser utan att behöva ta till drastiska åtgärder som kan påverka kommunen negativt i framti-den.

Balanskrav för ekonominI utredningen ges förlaget att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel i en resultatutjämningsreserv, som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäkts-utvecklingen är svag. Förändringarna som fö-reslås träda i kraft 2013 innebär att det krävs ett ekonomiskt resultat på mer än en procent av skatter och generella statsbidrag för att få tillföra medel till reserven. – Utredningen föreslår att överskott får avsättas till en resultatutjämningsreserv. Det krävs dock ett överskott på mer än en procent av inkomsterna för att få sätta av pengar. På så sätt säkerställer vi att det sker

från balans till buffertkommunernas balanskrav gör att eventuella överskott hos kommunerna låses in vilket kan riskera att förstärka lågkonjunkturer. Utredare Clas Olsson föreslår därför en möjlighet att avsätta överskott till sämre tider.

en viss ökning av det egna kapitalet i kom-munerna över tid, förklarar Clas Olsson. Resultatet förväntas bli en jämnare ekonomi och balans i kommunerna. Reserverna finns för att täcka upp i kristider varför man inte behöver säga upp personal och skära ner på verksamheter utan kan upprätthålla samma standard oavsett finanskris eller inte. Idag finns inte möjligheten att bygga en resultatutjämningsreserv enligt regelverket utan överskottet fryser inne på grund av det nuvarande balanskravet. Det systemet infördes år 2000 efter den ekonomiska kri-sen på 90-talet då många kommuner och landsting gick med underskott och staten fick gå in med särskilda insatser. Det var då som balanskravet infördes för att undvika en liknande situation i framtiden. Balanskravet

uppfattas på en del håll som stelt då över-skott har låsts in.

Ledarskap med blicken framåt Dessutom föreslås också att kommuner och landsting ska fatta beslut om särskilda föreskrifter för att skapa och bibehålla god ekonomisk hushållning samt för hantering-en av resultatutjämningsreserven. Ledarskapet är viktigt och ligger till grund för kommunernas ekonomi med betoning på att man måste kunna hus-hålla med pengarna. – Man kan inte låna pengar om man inte har en plan för att återbetalningen kan ske inom en rimlig tid, man kan inte resonera att höjda skatter är en lösning, säger Clas Olsson. Kommunerna är konjunkturskäns-liga till viss del men följer ändå oftast mönstret gällande konjunktursläget i landet. – Vissa kommuner har svårare att klara sig och det handlar ofta om bris-tande politisk handlingskraft. I en liten kommun kan man vara mer känslig för yttre faktorer som påverkar ekonomin. För dem är det viktigt att kunna ha eko-nomiska reserver, menar Clas Olsson.

Stina Rangmar

Clas Olsson, analyschef Arbetsförmedlingen.

Kommunerna kan inte resonera att höjda

skatter är en lösning.

R


nyHeTer

Offentlig verksamhet och företag kan spa-ra stora pengar på att se över sina räntor och lån. Med hjälp av ett nytt webbverktyg kan upphandlare konkurrensutsätta ban-ker och ge bästa möjliga affär. Bankerna har haft en gräddfil när det gäl-ler stora lån och haft ”monopol” på att sälja ränteswappar och lån till fasta kunder. När det gäller stora komplicerade ränteflöden och lån litar företag och organisationer ofta på sin bankkontakt. Men det kan bli dyrt i längden, då upphandlingen inte är ordent-ligt konkurrensutsatt. Med ett verktyg likt det Nordkap nu har lanserat, där fokus är att ge kunden bästa möjliga affär, kan lånta-garen och räntebytet göras hos vilken bank eller låneinstitut som helst. Låntagaren kan välja alla låneinstitut som finns på markna-den. Lite som Compricer, fast mer avance-rat. Nordkaps nya webbverktyg är en nyhet på den offentliga upphandlingsmarknaden

ordning på räntor och lån med nytt webbverktyg

och det finns inget liknande i dagsläget.Nordkap besvarar frågor:Vilka riktar sig verktyget till?Fastighetsbolag, allmännyttiga bostadsföre-tag, bostadsrättsföreningar, kommuner och landsting, det vill säga alla som har lån och använder finansiella instrument.Vad är en ränteswap?Ränteswap brukar också kallas för en ränte-säkring. Genom att kombinera ett lån med rörlig ränta och en ränteswap skapas ett fast räntenivå på lånet, det kan jämföras med ett traditionellt lån med fast ränta. I en räntes-wap ingår två företag ett avtal om byten av ränteflöden. Transaktionen blir ett friståen-de instrument utan någon kreditkoppling. Tekniken används främst av företag som vill ändra sin räntekonstruktion eller ränteexpo-nering.Varför ska företaget använda en ränteswap?Ränteswap kan vara ett alternativ som är bil-ligare och mer flexibelt än ett traditionellt

Det är en enkel filosofi som präglar vårt sätt att se på affärsjuridiken och samarbetet med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum, kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom behärskar affärsjuridikens alla områden och finns på en ort nära dig, gör det enkelt att välja oss.

GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER.

www.glimstedt.se

lån med fast ränta.Vilka kan dra nytta av en ränteswap?Företag som har lån som är större än cirka fem miljoner kronor. Varför ska man använda verktyget? Vad är nyttan?För att få bästa möjliga låneränta. Genom att konkurrensutsätta alla befintliga lånegi-vare och banker mot varandra skapar man en prispress. Med verktyget kan man mark-nadsvärdera gamla och nya ränteswappar och få dagsaktuell marknadsvärdering. Du sparar tid i upphandlingen och skapar ett finansiellt förslag som är anpassat till den egna verksamheten. Dessutom kan man få stöd i administrationen så att inga ombind-ningsdatum missas m.m.Vad kostar det?Abonnemangsavgift på 2 000 kr/månad och 3 000 kronor vid en avslutad upphandling.

källa: Nordkap


nyHeTer

Civil- och bostadsminister Stefan Attefall menar att bostadspolitiken drabbats en hel del av både konjunktursvängningar och tröghet kring många politiska beslut och det är något han lägger stor vikt vid att försöka förändra. Han vill uppmuntra till ökad bo-stadsproduktion, men subventioner är inte på tal. – Jag anser att vi måste bygga system som uppmuntrar människor att vara delaktiga och tänka långsiktigt. Bygger vi bostäder måste det vara i syfte att de ska stå under lång tid, säger han. Men att återinföra subventioner vid bo-stadsbyggande tror han inte på. – Risken är att man anpassar ett byggpro-jekt så att det ska få bidrag istället för att tänka långsiktigt produktionsmässigt. Han anser att det inte bara är ”vi politiker” som måste göra en insats. Kommuner, tjäns-temän, byggherrar och fastighetsägare måste alla vara med och bidra till ett ökat och bätt-re byggande och bostadsbestånd. – Här måste vi skapa bättre förståelse hos de inblandade. Jag brukar dra en parallell till bilindustrin där tillverkarna gör standardi-

pressa kostnader med enklare byggen

serade komponenter som man sedan sätter ihop till unika bilar. I byggbranschen gör vi tvärtom. Där kan vi lära oss bilindustrins tänkande, att bygga standardiserat och se-dan lägga till den där sista touchen som gör att lägenheten känns unik. Sådant pressar kostnader. Detta leder till att byggföretagen kan bygga mer industrialiserat. Lär sig ett företag att bygga effektivt i en kommun bör man försöka implementera det i nästa kom-mun – man måste inte uppfinna hjulet varje gång. Sedan måste vi även titta på planpro-cess och exploateringsavtal och kommunala tekniska egenskapskrav för att förenkla och förbättra byggandet. – Vi har nu sedan den 2 maj 2011 en ny plan- och bygglag som innebär en del för-enklingar och som ska leda till kortare plan-processer. Kan man korta planprocesserna blir det billigare.

katarina Petersén Nielsen

Vem tar emot priset för årets bästa offentliga upphandling 2011?Fortsätt lämna dina förslag till årets bästa upphandling 2011 genom att besöka www.upphandlingsdagarna.se

Per-Erik Andersson Kammarkollegiet, stolt vinnare av Handslaget för årets bästa upphandling 2010

Foto: Jonas Eriksson


DebATT

FLYTTBARA SKOLOR MED INBYGGD

wOw!EFFEKTBåde elever och lärare brukar överraskas av

våra fina skollokaler, särskilt av rymden och

ljuset. Till och med skolförvaltningen imponeras

av vårt bekväma serviceavtal och våra smarta

energibesparande lösningar. Beror det kanske

på att vi utvecklat våra lokaler i samarbete med

användarna, alltså elever och skolpersonal?

Läs mer på temporent.se/skola

Inom bara 8–10 veckor kan era temporära skollokaler vara på plats, inflyttningsklara och anpassade efter era önskemål.

Sveriges grönaste el! Grupparbetsrum

för alla klasser.

Klämskydd i alla dörrar.

25% lägre energi- förbrukning.

Foto

: Mal

te D

anie

lsson

Vi ses på Upphandlingsdagarna

1-2 februari!



DebATT

Trots att det påverkar om resultatet blir svart eller rött, tycks det ändå inte vara en självklarhet för många offentliga verksamheter att skaffa en mer genomtänkt

och långsiktig plan för el-inköp. Risken med att stå utan strategi blir särskilt tydlig i

känsliga konjunkturlägen då marknaden lätt blir extra skakig med stora och snabba fluktuationer – både uppåt och nedåt – i priserna. Det går till exempel att dra lärdom av hösten 2008, då världseko-nomin på några veckor gick från högkonjunktur till en lågkonjunk-tur vars like inte skådats sedan 1930-talet. Inget blev förstås bättre för dem som satt inlåsta i ofördelaktiga el-kontrakt där både priser och volymer var anpassade för helt andra tider.

Avskräckande exempelTa till exempel det offentligägda fastighetsbolag som i ångande högkonjunktur avtalade om treårig leverans på cirka tio Gigawat-timmar á 68 Euro per MWh. När lågkonjunkturen slog till, mer än halverades marknadspriset på treåriga leveransavtal till 32 euro per MWh till följd av minskad förbrukning. Och när sedan fastighets-bolaget sålde hälften av tillgångarna åkte man på obehaglig över-raskning – en fullständigt onödig ”straffkostnad” på 1,6 miljoner kronor. Moderbolaget satt nämligen kvar med el-priser utan att ha någon förbrukning. Misstaget var att inte koppla el-avtalen till varje specifik fastighet eller dotterbolag. Det är en klen tröst, men varken offentligägda eller privata verksamheter har beredskapsbrister. Samma år som finanskrisen bröt ut gjorde undersökningsföretaget PFM Research en studie om el-inköp bland de mest el-intensiva svenska företagens inköpschefer. Enligt enkätsvaren saknade sju av tio företag i processindustrin en

Har ni tänkt på att anpassa er el-kostym?kunskap är makt, heter det. På de flesta marknader är kunskap också pengar. Så mycket märkligare att många svenska företag tycks benägna att medvetet strunta i både kunskapen och pengarna när de ska handla el, skriver Ulf Dahlin från Energi Sverige.

nedtecknad strategi för el-inköp. Var tredje brydde sig inte ens om att aktivt följa utvecklingen på el-marknaden.

Modeller för att sprida riskernaMöjligen står många fastighetsbolag bättre rustade idag mot onö-diga smällar. Men enligt min bedömning riskerar fortfarande allt för många verksamheter att bittert få erfara att deras el-avtal är illa anpassade till en avmattning i konjunkturen. Så ska det inte behöva vara. På el-marknaden, som på så många andra marknader, kan den som är aktiv och förutseende lägga upp en strategi för att hantera risker och undvika obehagliga överraskningar. En aktieinvesterare, exempelvis, vet att sprida riskerna över tid och över flera olika aktier. På liknande sätt går det att vara proaktiv i sin upphandling av el. De flesta företag nöjer sig med att välja mellan fast och rörligt elpris. Men det finns fler – och inte minst bättre – modeller för att sprida riskerna. En enkel checklista att till hands vid nästa upphandling kan innehålla följande punkter: Koppla el-avtalet till en specifik fastig-het/dotterbolag. Om kontrakten innehåller volymgaran-tier, undersök hur stora volymavvikelser som medges – både uppåt och neråt.Ser du att förbrukningen minskar, se till att justera förbrukningsvolymerna i kon-traktet innan leveransen startar. Ulf Dahlin, VD Energi Sverige

Ulf Dahlin

AV Syd är stolt totalleverantör av ljud- & bildutrustning med över 25 års erfarenhet av branschen. Vår långa erfarenhet har gjort oss till experter på vilka krav som skolan ställer på audiovisuell utrustning. Vi är ständigt uppdaterade med de senaste nyheterna och försöker alltid hitta de bästa och mest prisvärda tekniska hjälpmedlen på marknaden. AV Syd är med dig ända från idé, planering och inköp till installation samt utbildning. Vi erbjuder support samt installation över hela Sverige.

Med en utbildning i botten har ni en mycket bra grund att stå på och kan känna er trygga med verktygen i undervisningen. AV Syd erbjuder en certi�erad grundutbildning. Under utbildningen får du en grundläggande genomgång av hur du använder en Smart Board på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogiskt arbete i undervisningen. E�er grundutbildningen har ni möjlighet att gå vidare till �era andra kurser. Kursen Lektions skapar dagar fokuserar på att skapa innehåll. Utbilda dina kollegor riktar sig till pedagoger som redan har goda färdigheter i Smart Notebook och vill förmedla dem till andra. Med en Smart Board i klassrummet öppnas dörrarna till ett helt nytt sätt att lära!

Nu kan ni köpa fyra Smart Board men bara betala för tre!* Kampanjen gäller till och med den 31 december 2011 och avser 680i5 eller 685i5 kompletta interaktiva lösningar. Ring oss på 040-19 00 70 eller skicka e-post till [email protected].

* För att utnyttja kampanjen behöver er skola ha genomgått en certi�erad grundutbildning för Smart Board. Utbildningen kan köpas till rabatterat pris i samband med kampanjen.

Totalleverantör med fokus på skola och offentlig verksamhet.

Kampanj!

AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö | www.avsyd.se | [email protected] Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm) | Fax: 040-19 00 71

Prova gärna vår webbutik!

Certi�erade utbildningar, dedikerade pedagoger!

Köp fyra Smart Board – betala endast för tre.

AV Syds rådgivare, installatörer och utbildare har alla kunskap och erfarenhet att vägleda dig till rätt produkter och ser dessutom till att de kommer till bästa användning.


DebATT

Den samlade lokalkostna-den för statens myndighe-ter uppgår till 20 miljarder

kronor per år, enligt Roger Pettersson, kansliråd vid Fi-

nansdepartementet. Om de statliga myndigheterna skulle effektivisera lo-kalkostnaderna med 5 procent, skulle det medföra 1 miljard kronor i lägre kostnad årligen. I betänkandet ”Staten som fastighets-ägare och hyresgäst (SOU 2011:31), pe-kade utredaren på stora brister i myn-digheternas effektiviseringsarbete för sin lokalförsörjning. Trots det ägnade regeringen förvånansvärt lite utrymme åt detta i höstens budgetproposition.

Ökade kostnaderMyndigheternas totala lokalkostnader öka-de med 44 procent från 1998 till 2008, om man undantar kostnaderna för försvarsmak-tens och utlandsmyndigheternas lokaler. Under samma period har KPI stigit med 17 procent. De ekonomiska incitamenten för att effektivisera lokalförsörjningen har inte gett avsedd effekt. Målen för en kostnadsef-fektiv statlig lokalförsörjning har inte upp-nåtts. Varje myndighet borde ha som självklart mål att ha så flexibla och effektiva lokaler som möjligt. Nya direktiv och förutsätt-ningar kan snabbt påverka verksamhetens behov av att utöka eller minska sitt lokal-nyttjande. Regeringen har uppdragit åt ESV att bistå myndigheterna i detta arbete, men det går alldeles för långsamt! Detta kostar myndigheterna och ytterst skattebetalarna mycket stora belopp. Fastighets- och lokalförsörjningsrefor-men infördes redan 1993. Den innebär

svenska myndigheter betalar gigantiska lokal-kostnader i onödan!Statens lokalkostnader kan med målmedvetenhet, styrning och kompetens sänkas rejält. Vår erfarenhet är att myndigheter oftast kan sänka sina lokalkostnader med minst 20 procent, skriver Ulf Lindegård, från konsultföretaget Niras Sweden.

bland annat att de statliga myndigheterna har ålagts att själva ta ansvar för sin lokal-försörjning och därmed sin lokaleffektivitet. Varför har de då tagit så lång tid på sig att agera? De ekonomiska incitamenten finns redan för att omvandla lokalkostnader till verksamhetsmedel. Men viljan och ambitio-nen tycks saknas i många fall.

Högre krav på myndigheternaRegeringen avser att lägga en proposition till riksdagen under 2012 med förslag till nya, justerade principer för den statliga fastig-hetsförvaltningen och statliga myndigheters lokalförsörjning. Regeringens förslag bör innehålla betydligt större och tydligare krav på myndigheterna att effektivisera sin loka-lanvändning. Det finns goda exempel på myndig-heter som har påbörjat sitt effektivise-ringsarbete. Men det finns samtidigt ex-empel där man avstått från lösningar på effektivare lokaler som medfört mycket stora besparingar, sannolikt av rädsla för att möta motstånd hos den egna personalen. Detta är emellertid en oro som kan läggas åt sidan eftersom per-sonalens behov i allmänhet kan lösas med bra, funktionella och verksamhets-anpassade lokallösningar.

Rätt hyra, rätt ytaHur ska då myndigheterna göra för att ef-fektivisera sin lokalanvändning? Det finns flera åtgärder som gäller generellt för alla verksamheter, till exempel att med affärs-mässighet och marknadskunskap förhandla fram ”rätt” hyra för lokalen. Eller att om-lokalisera till ett ”sämre” marknadsläge, till exempel från ett A-läge till ett C-läge. Det finns inget som säger att en myndighetslokal

måste vara placerad i attraktiva marknadslä-gen. Tvärtom är oftast lokaler i dessa lägen olönsamma för staten. Att yt-effektivisera är en annan viktig åtgärd. Den stora vinsten för användare som har flera lokaler, ligger i att arbeta systematiskt och metodiskt mot upp-satta mål, riktlinjer och nyckeltal för hela lokalportföljen. Inom den privata sektorn har man kommit betydligt längre. Kraven på lönsamhet ger inget alternativ. Här har myndigheterna mycket att lära. Bero-ende på verksamhet och lokalens be-skaffenhet krävs sällan mer än 16-20 kvm per anställd eller ännu lägre och ef-fektivare yt-användning. Många statliga myndigheter har betydligt högre tal än så. Vi kan påvisa att man med ett strategiskt och metodiskt arbetssätt, kan spara in stora pengar på lokalkostnader inom den offentli-ga sektorn. Vänta inte på regeringens förslag till riksdagen. Målen och incitamenten finns. Kunskapen finns. Gör något nu! Detta är ett krav som måste kunna ställas till generaldi-rektörer och myndighetsledningar.

Ulf Lindegård, seniorkonsult NIRaS Sweden

FOtO

: Fotograf Cecilia


leDArsKAP

n grundförutsättning för varumärkes-utveckling är att alla värderingar är väl förankrade i hela verksamheten. Där-för börjar allt fler kommuner överge kärnvärdesbaserade strategier. Om varumärkesplattformen ska överleva

konferensrummets skyddande atmosfär, duger det inte att komma med klyschor som närhet och trygghet. Det genomskådar den egna befolkningen.

strategier för varumärken måste utgå från platsen

Landsting och kommuner hyr ofta in dyra konsulter i syfte att stärka sitt varumärke. Resultatet tenderar att bli floskler utan nå-gon egentlig substans. I Söder-hamns kommun tog man reda på vad kommunens invånare tyckte och fick ett varumärke som är både enkelt och ärligt.

– Varumärkestänkande, branding och kärnvärden är ord som ofta förekommer i mediala sammanhang men som få egentli-gen vet innebörden av, säger Michael Nils-

son, varumärkesstrateg på konsultföretaget Manifesto i Malmö. En undersökning av Sveriges kommuners marknadsföring som gjorts av Manifesto visar att begreppet varu-märke har olika innebörd och stor variation för användarna. Missförståndet beror fram-förallt på språkbruket. Eftersom svenska språket har samma ord för varumärke ur både juridisk och emotionell aspekt. – Det fungerar inte att kopiera andras ar-beten eller att använda sig av innehållslösa slogans i ett värdegrundsarbete. Eftersom ett varumärke har en subjektiv betydelse för mottagaren måste det stämma överens med mottagarens upplevelse, poängterar Michael Nilsson. Han är även författare till boken Den so-ciala revolutionen: Varumärkets guide till de sociala medierna och redaktör för boken: Sociala? Medier? En antologi om en ny tid. – När det gäller större verksamheter som kommuner, finns det framförallt två frågor som är av stor betydelse för att skapa fung-erande, genuina och hållbara varumärken. Det gäller dels att ta reda på hur kommunen ser ut i verkligheten, dels att bilda sig en uppfattning om hur invånarna själva upplever sin kommun.Michael Nilsson, varumärkesstrateg Manifesto, Foto: Fia Jobs

E


leDArsKAP

strategier för varumärken måste utgå från platsen

Synen på SöderhamnDet är viktigt att komma ihåg att även om en lyckad varumärkesstrategi bygger på fak-ta om vad en kommun kan erbjuda, är det i förlängningen invånarna själva som är ex-perter på vad kommunen står för. Samtliga värderingar som används i kommunal och offentlig verksamhet måste även integreras internt i den egna organisationen och vara väl förankrade i den verkligheten för att det ska fungera i praktiken. Michael Nilsson blev inhyrd som konsult 2010 för att arbeta som processledare för att utveckla en varumärkesplattform för Söder-hamns kommun. – Redan 2003 drabbades Söderhamn av utflyttningar av många större industrier som varit viktiga för näringslivet i kommunen. Vi förstod att vi måste satsa på andra områden inför framtiden, berättar Eva Tjernström, tidigare kommunalråd i Söderhamn, nu landstingsråd i Gävleborgs län. – Vi började med att arbeta utifrån en vi-sion men behövde någon som kunde ställa sig utanför och se på vår kommun med nya ögon. Någon som ställde motfrågor och gav oss nya perspektiv. Samarbetet med Michael

Nilsson på Manifesto blev en process där det krävdes mycket både av oss som politiker och av de anställda i kommunen. Det blev en oväntad resa där vi ständigt fick omvär-dera, ompröva och byta riktning, både i vårt tänkande och i våra åsikter, säger Eva Tjern-ström. – Vi fick hjälp med att sätta ord på vad vi som kommun är bra på och vilka styrkor vi har. Och hur vi kan använda oss av de styr-korna i vårt arbete med processen. Michael blev vårt bollplank och hjälpte oss även med att ta hand om de resultat vi kom fram till på ett professionellt sätt.

Tror på kommunenSamtidigt inbjöds även samtliga invånare i kommunen att vara delaktiga i processen. Det blev en bra uppslutning och mellan 400-500 personer var involverade i olika projekt. – Mitt arbetssätt går ut på att ta reda på vad en kommun verkligen står för, säger Mi-chael Nilsson. Eftersom Söderhamn är en relativt liten kommun gick jag runt i staden och noterade vad jag såg, vilket är en kom-mun som kan erbjuda det mesta i närom-

rådet, som har en fantastisk skärgård, med närhet till skolor, fritidsaktiviteter och inte minst naturen. Jag gick runt på gatorna och pratade anonymt med folk om hur de upp-lever kommunen. Vad de tycker är bra och dåligt och vad man eventuellt skulle kunna ändra på och förbättra. – Vi valde att satsa på det vi är bra på och fokuserade på utbildning, entreprenörskap och vår skärgård, säger Eva Tjernström. Vi utökade vår satsning på utbildning och erbjuder idag undervisning i entreprenör-skap redan i grundskolan med specialutbil-dade pedagoger. Genom att ta bort lite skog blottlade man den vackra skärgården och snyggade upp i staden. Resultatet blev både enkelt och ärligt. – Arbetet med vår vision pågår fortfa-rande och har blivit en del i vårt vardagsar-bete som vi kontinuerligt arbetar med att utveckla och förverkliga. Om vi inte tror på oss som kommun, gör ingen annan det hel-ler. Det ska både kännas och synas att vi står för vad vi är. Det kan vi idag, avslutar Eva Tjernström.

Christina Johnson


leDArsKAP

oaching har av tradition förknippats med idrott, men under senare år an-vänds coaching även inom affärslivet och privat. Vi anlitar coacher inom organisationer, för att hitta ett arbete eller huscoacher när vi ska byta boen-

de. Numera finns även skolcoaching. Flera skolor runtom i landet har aviserat att man planerar att satsa på coaching. En coach är en tränare för att uppnå mål. Coaching fokuserar på mål och resultat. Inom coaching är tanken i första hand att klienten själv ska komma fram till egna svar och insikter. Coachen ställer de rätta frå-gorna och klienten får nya perspektiv på sig själv och sin situation.

Oreglerad branschCoachingsbranschen har under senare tid i media beskrivits som oseriös och de flesta är överens om att branschen behöver granskas. Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher be-skriver de senaste årens utveckling.

en djungel av coacher!trenden är tydlig – allt fler anlitar en coach för vägledning i olika sammanhang. Men vad innebär egentligen coaching, när är det klokt att anlita en och hur kommer framtidens marknad att se ut? Vi hjälper dig att hitta rätt i coachdjungeln.

– Medias fokusering på coacher är först och främst en reaktion på att regeringens satsade tre miljarder till en helt ny marknad, jobbcoaching. Det intressanta är att media har rätt. Upphandlingen har bidragit till en stor nyetablering, många vill vara med och dela på kakan. Det är en oreglerad bransch och alltför många arbetar som coacher utan gedigen kunskap och erfarenhet om samta-lets betydelse mellan klient och coach, säger Alexander Holmberg. – En viktig förutsättning för att coach-branschen ska kunna stabiliseras är att kra-vet på mätbarhet ökar. Då kommer det ge sig själv vilka coacher som är bra och inte, vilket är avgörande när kravet på hållbarhet ökar i arbetslivet, avslutar Alexander Holmberg.

Framtidens coacher Vad är då mätbart när det kommer till coachtjänster? Betania Hälsomanagement mäter coachingens effekter utifrån fem nyckelfaktorer baserat på forskning om vad som skapar hälsosamma och framgångsrika organisationer (se rutan intill). – Vårt coachkoncept innebär både för- och eftermätning utifrån nyckelfaktorer som tydligt visar vad som får människor att komma framåt och skapa resultat, och sam-tidigt vara hållbara, säger Anna Ferneman, chef Betania Hälsomanagement. Det finns en rad olika slags coacher att välja bland. Här reder vi ut några begrepp: Exekutiv coaching för chefer som vill ut-veckla de strategiska affärerna genom nya infallsvinklar och ökad medvetenhet. Exe-kutiv coaching bygger på genuina coachande samtal i kombination med mentorskap efter behov. Chefscoaching för chefer som vill opti-mera sin roll som ledare. Utveckla förmåga att inspirera samt öka prestanda i organisa-tionen. Nyckelpersoner och specialister behöver ibland ett bollplank i att hantera dagliga frå-gor, skapa förståelse och utvecklas i sin roll eller nå nästa nivå. Hälsocoaching för chefer och medarbe-tare som vill använda sin fulla kapacitet, ge-nom att skapa balans i livet, identifiera sina styrkor och finna motivation till goda vanor.

Gör dolda värden synligaHitta rätt i coachdjungeln med fokus på organisationens och individens behov. Se över coachens kompetens, certifiering och tidigare erfarenheter. Därutöver behöver personkemin stämma. – Det är viktigt att man känner förtroen-de för den coach man anlitar. Därför inleder många sina coachuppdrag med ett förutsätt-ningslöst prova-på-samtal. Om det känns bra fortsätter man och mätbara mål definie-ras. Coachen arbetar sedan med effektfulla och nyfikna frågor, personliga analyser som till exempel självskattning och genom att identifiera framgångsmönster. På så sätt görs dolda värden synliga både hos individen och i organisationen, avslutar Anna Ferneman.

• Coaching syftar till att hjälpa klienter i förändring. • Fokus är klientens behov, önskade mål och resultat. • Coachens roll är att vara närvarande, lyssna på klientens beskrivning och upplevelse samt genom frågor och andra interventioner hjälpa klienten ta fram sina resurser och agera på bästa sätt.

Källa: Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher.

Vad är coaching? Fem nyckelfaktorer som Betania Hälsomanagement använder för att följa upp och mäta resultat av en coachinsats. Detta, menar man, definierar en framgångsrik och hälsosam organisation.

1. Positiv kultur2. Känsla av sammanhang, KASAM3. Struktur4. Disciplinerad livsstil5. Koll på läget

Nyckelfaktorer

Anna Ferneman, chef Betania Hälsomanagement.

Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher.

C


iT & KoMMUniKATion

Bara en vecka efter att It-minister anna-karin Hatt lanse-rat sin digitala agenda samlades representanter för det svenska e-förvaltningsarbetet på eFörvaltningsdagarna.

T-minister Anna-Karin Hatt inled-ningstalade och passade på att berätta om det fortsatta arbetet efter lansering-en av den digitala agendan. På regerings-kansliet tar man fram en ny nationell strategi för e-förvaltning med ett antal

inriktningsbeslut och en ny reglering för våra myndigheter. – Den nya strategin ska sätta upp mål för 2015 och en långsiktig vision för 2020. Vi kommer också att starta upp flera pilotpro-jekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet, säger Anna-Karin Hatt. Anna-Karin Hatt pratade i positiva orda-lag om resultatet hos de fyra stora så kall-lade utvecklingsmyndigheter, Skatteverket, Bolagsverket, Lantmäteriet och Transport-styrelsen, som haft ett särskilt uppdrag att ansvara för utvecklingen inom var sin sektor med utgångspunkt i människors livssitua-tion. Hon framhöll bland annat det arbete som spänner över flera olika myndigheter och verksamhetsområden, något som har pekats ut som en av de stora utmaningarna idag. – Utvecklingsmyndigheternas uppgift är att fungera som de hängrännor vi så väl behöver i e-förvaltningen och driva på den innovativa utvecklingen av e-tjänster, som ofta spänner över flera sektorer i samhället. Hon aviserade att hon planerar att utse nya utvecklingsmyndigheter framöver, men ville inte svara på frågan om vilka dessa myn-digheter kan tänkas bli.

Lägg undan självstyretClaes Thagemark, kanslichef på E-delega-tionen och Lennart Jonasson, projektchef för eSamhället på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, diskuterade vilka aktuella möjligheter och utmaningar som finns i e-förvaltningsarbetet.

e-förvaltningsdagarna – hett i tiden

Lennart Jonasson uppmanade kommu-nerna att lägga åt sidan självstyreskulturen och fokusera på att öka samarbetet, både mellan kommuner och med myndigheter. – Vi kan se att den digitala klyftan mellan stora och små kommuner ökar, och samver-kan kan vara ett sätt att hjälpa de små kom-munerna att komma ifatt, säger Lennart Jo-nasson. SKL och E-delegationen har genomfört en gemensam enkät kring e-förvaltningsfrå-gor som skickats till samtliga kommuner och 250 myndigheter. Den största utmaningen som pekas ut gäller finansieringen. – Myndigheterna finansierar mycket av sina IT-investeringar genom att låna pengar av staten, för att på sikt återbetala genom uppnådda effektiviseringar. Vi ser att många andra länder skjuter till medel för den här ty-pen av investeringar och jag tror att vi måste göra det också, säger Claes Thagemark. Redan idag har E-delegationen fått peng-ar av regeringen för att genomföra ett antal förstudier, exempelvis inom e-arkiv, e-legiti-mation och e-upphandling. – Om vi jämför med Danmark så har de lagt tre miljarder kronor i en fond för in-vesteringar som myndigheter ansöker om, totalt kan de beviljas upp till 75 procent av finansieringen. Han påpekade att han inte är politiker och kan inte stå och lova något, men E-de-legationen har föreslagit för regeringen att tillskjuta medel.

Medhåll från GartnereFörvaltningsdagarna bjöd på en god mix av talare från offentlig sektor liksom det privata näringslivet, samt ett par representanter för e-förvaltningsarbete på internationell nivå. Från Gartner Group kom omvärldsanaly-tiker och italienaren Andrea Di Maio. Han menade att visionerna inom e-förvaltnings-arbetet i många länder får relativt mycket uppmärksamhet, men tittar man på hur mycket pengar som avsätts från regeringshåll så kan man ifrågasätta hur strategiskt viktigt området egentligen är. Själv menar Andrea Di Maio att satsningarna är rent nödvändiga för att klara framtida utmaningar. Han uppmanade att ta hjälp av den tek-niska infrastruktur som redan finns, använd

LinkedIn för kompetenskartläggning i den egna organisationen, Google maps för att kontrollera om bygglov följs eller att göra trafikkameror tillgängliga för polisen. Att offentliggöra myndighetsdata kan snabba på processen att utveckla smarta e-tjänster, men det finns en risk, säger Andrea Di Maio. – Kan vi vara säkra på att informationen används på rätt sätt eller ställer den till ska-da?

En ny syn på offentlighetDet var en fråga vi kunde ta med oss till seminariet om öppna myndighetsdata där Peter Krantz från E-delegationen och Fred-rik Sand från Stockholms handelskammare talade. – Sverige håller på att förlora den ledande ställning som förkämpe för öppenhet. Få myndigheter gör sina data tillgångliga, trots en ny lag och politiska signaler från IT-mi-nistern, konstaterar Fredrik Sand. Bara 17 procent av svenska myndigheter tillhandahåller idag information enligt det så kallade PSI-direktivet, Public Sector In-formation, som anger att vi ska öka tillgäng-ligheten till myndigheters handlingar. Peter Krantz gav handfasta råd för hur man kan starta i liten skala. Vad händer om en okänd aktör använder myndighetsdata för att skapa en tvivelaktig tjänst, eller använder statistik på ett sätt som resulterar i felaktiga analyser? – Felaktiga analyser har vi redan idag. Det var inte så länge sedan Statistiska centralby-rån tvingades meddela att man räknat fel i en av sina kalkyler. Tvärtom kanske en ökad öppenhet av data och fler aktörer involve-rade, kan leda till höjd kvalitet, menar Peter Krantz på E-delegationen.

Hårda ordDinand Tinholt, vice president Cap Gemini är inte så imponerad av hur arbetet med e-förvaltning på Europanivå fortskrider. – Det var 20 år sedan EU blev en gemen-sam marknad, men i den digitala världen är vi fortfarande inte det. EU har en deklara-tion, agenda och action plan för hur arbetet ska fortskrida. Vi har väldigt mycket papper, men bara två procent av dessa uttalade prio-

I


iT & KoMMUniKATion

e-förvaltningsdagarna – hett i tiden

riteringar inom e-förvaltning har konkreta mål, säger han. – Sätt verktygen i händerna på medbor-garna, samarbeta mellan myndigheter och medborgare och över landgränserna. Titta på de byggblock som utvecklas på EU-nivå och återanvänd de goda idéerna, så sparar ni dessutom pengar, säger Dinand Tinholt, ansvarig för Cap Geminis kunder inom of-fentlig sektor globalt. Därefter välkomnades Anneli Hagdahl från Näringsdepartementet upp på scenen för att berätta lite om Sveriges landsöver-skridande initiativ. Via det nordiska minis-terrådet finns ett pågående samarbete, till exempel för att utreda förutsättningar för ett nordiskt moln. – Vi måste inte vara involverade i vartenda projekt på EU-nivå utan kan ändå dra nytta av arbetet som utförs av andra, konstaterade Anneli Hagdahl.

Migrationsverket vann eDiamond AwardPå kvällen var det prisutdelning under stor pompa och ståt i Stockholms stadshus, där Migrationsverket fick ta emot utmärkelsen årets bästa e-förvaltningstjänst 2011. Migrationsverket har skapat en rad syn-liga och enkla e-tjänster som berör flera sam-hällsviktiga målgrupper och ökar Sveriges konkurrenskraft i att attrahera arbetskraft, företag och studenter till svenska högskolor. De har parallellt genomfört en övergripande förändring i sitt interna arbetssätt.

Malin Ulfvarson

Vi ser att många andra länder skjuter till medel för den här typen av investeringar och jag tror att vi måste göra det också, säger Claes Thagemark.

– Den nya strategin ska sätta upp mål för 2015 och en långsiktig vision för 2020. Vi kommer också att starta upp flera pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet, säger Anna-Karin Hatt.

Ökad öppenhet av data och fler aktörer

involverade kan leda till höjd kvalitet.

Kommers Standard är mer hjälper hela organisationen att få överblick över behov, upphandlingsprojekt, leverantörer, avtal, beställningar och fakturor. Med Kommers i allas webbläsare uppnås ökad förhandlingsstyrka, full kostnadskontroll, avtalstrohet och överblick.

Kommers eLite är en nyckelfärdig tjänst för offentlig upphandling i små organisationer.

Kommers Annons är en kostnadsfri portal där leverantörer hanterar anbud, avtal, beställningar och fakturor.

Kommers gör det lättare

08- 612 34 53 [email protected] www.primona.se

Vi ses på: God Exempeldag 22/11 Upphandlingsdagarna 1-2/2



nyHeTer

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstad-kommer bestående verksamhetsförändringar. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera ovän-tade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig?

Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

Läs mer på www.connecta.se

Inte för rutinuppdrag.Men när det verkar omöjligt.

Lösning #9: ”Slutgissat” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

– Den digitala agendan visar helt rätt tänk och jag är imponerad av vår IT-minis-ter men jag beklagar att frågorna inte har högre prioritet idag. Det hade till exempel varit önskvärt om lanseringen fått större genomslag i media och det hade den kanske fått om den politiska uppslutningen hade varit ännu bättre. Anna-Karin Hatt har lyckats få med sig samtliga departement i arbetet med den digitala agendan men hon kanske skulle ha haft andra ministrar med sig när den presenterades. – Det handlar om prioriteringar. Den digitala agendan visar på en möjlig väg för att uppnå andra viktiga politiska mål och skapa arbetstillfällen. Som Hatt själv säger – det är vår framtida basindustri. Eva Sartorius är verksamhetsutvecklare på Skatteverket, och främst involverad i arbetet med Mina meddelanden. Under 2010 var hon utlånad till e-Delegationen.

Malin Ulfvarson

Hur uppfattar du e-förvaltnings-arbetet på regeringsnivå?

Eva Sartorius, Skatteverket

Upplands Väsby kommun tilldelas utmärkelsen Sve-riges IT-kommun 2011 för sitt framgångsrika arbete med att utveckla och förbättra kommunens verksam-heter och service med hjälp av IT. Priset delades ut av IT- och energiminister Anna-Karin Hatt under kvalitetsmässan. Ur juryns motivering: ” Upplands Väsby värnar transparens, enkelhet och öppenhet, såväl mot med-borgarna som i den interna styrningen. Med hjälp av IT skapas den röda tråden som går genom all styrning – från omvärldsanalys till verksamhet, från kommun-ledningens mål till uppnådda resultat.” Till Sveriges IT- Kommun utses den kommun som utifrån sina förutsättningar lyckats bäst med att inte-grera IT i verksamheterna för att få bra service, hög effektivitet och god demokrati. Tidigare vinnare av priset är Kalix (2001) Nacka (2003), Malmö (2005), Umeå (2007) och Falkenberg (2009). Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting, Kvalitetsmässan, E-delegationen, Mi-crosoft, VINNOVA, Computer Sweden och IT & Telekomföretagen.

Upplands Väsbyårets it-kommun


sÄKerHeT

ygienkrav och säkerhet är särskilt viktigt i våtutrymmen som delas med andra, vilket ställer höga krav på produkterna. Vi har pratat med företaget Heno som levererar sina produkter till olika typer av idrotts-anläggningar, badhus, skolor, indu-

strier och sjukvården. – Produkterna måste vara driftsäkra och energieffektiva. De måste också tåla hård hantering och vandalism i så stor utsträck-ning som möjligt, säger Janne Kockly från Heno. Detaljer i plast håller i regel dåligt, utan allt är tillverkat i mässing eller rostfritt. – Vi har också speciella armaturer avsed-da för tuffare miljöer där man ställer mycket högre krav på säkerhet, till exempel fängel-ser, häkten, polisstationer, psykiatriska av-delningar samt inom rättspsykiatrin, säger Janne Kockly.

Hängningsfria produkterHeno har levererat lösningar till bland an-dra anstalterna Hall, Kumla och Saltvik men också till rättspsykiatrin i Göteborg där det läggs stor vikt vid säkerhet för interner och patienter. – Då dessa i vissa fall är självmordsbenäg-na har vi utvecklat ett antal produkter som är vad vi kallar”hängningsfria”. Det innebär att man omöjligt kan finna någonting att fästa någon typ av lina i eller runt, säger Janne Kockly. Detta har möjliggjorts tack vare elektro-niska eller digitala lösningar, till exempel tvättställ med integrerade sensorer och ut-lopp, och speciella typer av duschpaneler. – Vi var troligtvis först med att lansera elektroniska lösningar för att styra och kon-trollera tappvatten. Tidigare var allt baserat på mekaniska lösningar. När vi satte igång, under andra halvan av 80-talet, möttes vi av stor skepsis, men framtiden utvisade att vi var på rätt väg och idag bygger väldigt mycket på elektronisk eller digital teknik, konstaterar Janne Kockly.

förhindra olyckor och smitt-spridning i våtutrymmenVandalsäkra och så kallade ”hängningsfria” produkter kan förhindra allvarliga olyckor och tillbud på våra anstalter. Likaså kan smitta och sjukdom på vårdinrättningar och i andra publika miljöer undvikas med hjälp av innovativa lösningar avseende våtrumsprodukter.

HygienkravInom sjukvården ställs det stora krav på god hygien och där arbetar man i förebyggande syfte för att sätta patiensäkerheten i fokus och förhindra smittspridning. – Enligt vår uppfattning räcker det inte med beröringsfria armaturer inom sjukvården – och med det menar vi att de är sensorstyrda, säger Janne Kockly. – På sjukhus möter vi bakterier som också sprids genom att man berör till exempel utloppspipen, vilket är lätt gjort. För dessa applikationer har vi armaturer med löstag-bara utloppspipar, och i vissa fall kan man till och med ta bort hela blandarhuset utan att stänga av inkommande vatten. Pipar och blandarhus kan då desinficeras vid till ex-empel patientbyte i rummet, berättar Janne Kockly. Generellt jobbar Heno uteslutande med självstängande armaturer, mekaniska såväl som elektroniska. Gemensamt för dessa är att man då inte behöver beröra någonting efter tvagning.

Automatiserade systemAndra risker när man har med vatten att göra är uppkomsten av legionellabakterier, en risk som kan minskas med hjälp av så kallad automatspolning. – Vi har hetvattenspolning i våra elektro-niska system vilket innebär att till exempel samtliga duschar öppnar automatiskt under nattetid och spolas med hetvatten för att döda eventuella legionellabakterier. Detta genomförs naturligtvis under största säker-het och duschrummet är vid sådana tillfäl-len bevakat av säkerhetssensorer, säger Janne Kockly. – Det finns idag också önskemål om att brukaren ska kunna logga tappställen för att kunna utläsa förbrukningoch få en bekräf-telse på att automatspolning eller hetvatten-spolning har skett. Vi kommer inom ett år dessutom kunna ansluta en webbserver till våra installationer så all information kan erhållas på distans.

Energieffektivt och driftsäkertPå Heno arbetar man också med att ta fram energieffektiva lösningar på sina produkter. – Vi jobbar mycket för att våra armaturer ska vara så energisnåla som möjligt. Vägen till detta är till exempel att ha duschhuvuden som ger en komfortabel dusch även vid låga flöden. Standardmässigt kräver våra duschar 6-9 liter per minut. I vår nya eco-serie, tvätt-ställsarmaturer, har man lyckats få en ut-loppssil som endast kräver 3 liter per minut. – Det har också visat sig att våra elek-troniska lösningar är betydligt driftsäkrare än de mekaniska. Förklaringen är att den enda delen i systemet som är i kontakt med vatten, är en magnetventil, avslutar Janne Kockly.

Mona Sundquist

Hängningsfria och vandalsäkra produkter, beröringsfritt handfat, toalett och dusch.

H

www.skanska.se/miljonhemmet

De fl esta är ense om samma sak. Mycket snart måste fastig heterna från sextio- och sjuttiotalet renoveras.

Vi på Skanska har varit verksamma inom det här området i många år och i hundratals projekt.

Vi renoverar allt från badrum till stadsdelar.Vår erfarenhet när det gäller miljonprogrammet

spänner från upprustning av lägenheter till omfattande infrastrukturprojekt. Resultatet är en gigantisk kunskapsbank, där allt vi gör dokumen-teras – stort som smått.

Erfarenhet läggs till erfarenhet, bostad till bostad, kvarter till kvarter. Arbetsmetoder, checklistor, analyser, energieffektiviseringar, forskningsresultat –

allt fi nns samlat på ett och samma ställe. Omedel bart tillgängligt i varje nytt projekt.

Vår ambition är att inte uppfi nna hjulet oftare än nödvändigt. Vi hämtar erfarenheten där den fi nns – det gör att startsträckan blir kort och bygg-processen effektiv.

Och det innebär att fastighetsägarens ekono-m iska verklighet och hyresgästernas trivsel ryms i samma kalkyl.

Får vi låna en halvtimme av din tid? Vi skulle gärna vilja berätta vad några hundratusen timmars erfarenhet kan innebära för dina fastigheter.

Skanska lanserar Sveriges största kunskapsbank för renovering av miljonprogrammet.

Miljonhemmet™

1011973tg-Skanska_A4fp_OffentAff_korr.indd 1 2010-10-11 14.06

förhindra olyckor och smitt-spridning i våtutrymmen

UTSTÄLLARE PÅ



sÄKerHeT

Svar: Det är enligt min mening få organisationer som har kompetens att ställa relevanta och konkreta säkerhetskrav i en upphandling av till exempel ett inpasseringssystem. Det är inte ovanligt med upphandlingar utan närmare krav-ställningar alternativt ställs krav som inte går att mäta eller kontrollera i efterhand. Eftersom det ofta passerar många år mellan varje upp-handlingstillfälle är det inte speciellt konstigt att kompeten-sen och därmed kravställningen brister. Teknikutvecklingen går oerhört snabbt framåt och antalet inpasseringssystem ökar hela tiden.

Ointresserade av säkerhetMin erfarenhet är att många inköpare/säkerhetschefer tror att systemen på marknaden erbjuder fullgod säkerhet. Men om man granskar de inpasseringssystem som säljs och marknadsförs i Sverige så är de ofta byggda och designade utifrån ett funktionsperspektiv, inte ett säkerhetsperspektiv. Efter mer än tio års testverksamhet av säkerhetsprodukter, vet vi att säkerheten inte har högsta prioritet i de tillverkan-de företagens utvecklingsplaner. Det finns mycket att göra innan systemen kommer upp på en för kunden rimlig nivå. Vi har hjälpt kunder att testa sina system och sedan med bristförteckningen i hand har vi tillsammans med vår kund, gått tillbaka till leverantören och omförhandlat avtalen till betydligt lägre nivå. Men vad är sannolikheten att någon faktiskt utnyttjar svagheterna i till exempel ett inpasseringssystem och hur många inbrottstjuvar klarar att tekniskt eller på andra sätt utnyttja de brister som systemen har?

Enkelt att stjälaInnan jag svarar på det vill jag berätta om hur en del biltjuvar jobbar idag. De lite mer exklusiva bilarna som finns idag har elektroniska nycklar, startspärrar, larm, GPS-spårutrustning och bättre dörrlås än för ett antal år sedan. Försigkomna biltjuvar har byggt eller låtit

enkelt och billigt för tjuven att hacka larm- och passersystem

bygga en egen variant av elektronisk nyckel (en liten dator) och med den så Jammar de(stör ut) signalen som ska låsa bilen. Bilen förblir därmed olåst. Tjuvarnas dator har funktion för i stort sett alla exklusiva bilar de har som mål att stjäla. När ägaren försvunnit håller tjuven sin dator nära tändningslåset och kopierar informatio-nen från bilens startsystem och går sedan därifrån efter det att de skrivit upp bilens registreringsnummer. Detta för att kunna hämta bilen igen när de har en köpare. Denna förberedelse till stöld och efterföljande bilstöld tar bara några sekunder. Därmed tror jag att de flesta inser att de som är ute efter information, hemligheter och forskningsresultat från myn-digheter och företag har kunskaper, färdigheter och utrust-ning för att utnyttja svagheter i till exempel inpasseringssys-tem och kameraövervakningssystem. Dagens tjuvar och företagsspioner är betydligt mer sofisti-kerade än för bara några år sedan. Utvecklingen och tekni-ken går snabbt framåt och tjuvarna anpassar sig till det nya. Den snabba teknikutvecklingen gör det också enklare och billigare för tjuvarna att fortsätta med sina stölder. En tidigare inbrottstjuv fick ha med sig stora och tunga verktyg för att bryta sig in i bostäder, företag och myndig-heter. Men i takt med att fler och fler köper elektroniska lås, trådlösa larm och undermåliga inpasseringssystem, kommer tjuvarna bara att behöva ta med sig sin laptop för att öppna dörrar, slå av larm och ta sig in. Det förekommer redan idag, ännu kanske i mindre omfattning men det kommer att öka snabbt. Om tjuven redan har en dator krävs bara utrustning för några hundralappar för att utföra ovan nämnda exempel. Det som behövs finns tillgängligt på internet.

Billigt att bryta säkerhetenFrågan är – hur får vi tillverkare och leverantörer att ta sitt ansvar och leverera system som är tillverkade, installerade och konfigu-rerade för att göra det som kunden beställt och investerat mycket stora summor för att få? Det ska inte vara så att tjuven kan investera mindre än

Har du en fråga?I nästa nummer av Offentliga af-färer ger tomas Djurling konkreta tips på vad man bör kravställa vid en upphandling av säkerhets-system.

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till [email protected]

Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelse-tjänsten och Försvarets radioan-stalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbets-uppgifterna ingick att hjälpa myn-digheter med säkerhetsarbetet.

?FRÅGA Offentlig sektor köper säkerhetsprodukter i en ständigt ökande omfattning. Frågan är hur mycket säkrare vi blir efter att ha investerat tiotals miljoner kronor i inbrottslarm och inpasseringssystem?

Hjälper produkterna verkligen mot de hot man identifierar och får man valuta för pengarna, eller ger det bara en falsk känsla av trygghet?

SÄKeRHetSexpeRteN ToMAs DJUrlinG


sÄKerHeT

ettusen kronor för att manipulera inpasseringssystem som myndigheten eller företaget investerat tiotals miljoner kro-nor i, för att skydda sin verksamhet och personal. Det sämsta system vi testat tog det oss bara cirka 15 sek-under att skapa en kopia på inpasseringskortet. Det kopie-rade kortet hade samma behörigheter som det kort varifrån informationen kopierades. Problemet med kopierade inpasseringskort är inte enbart det rent

säkerhetsmässiga för företaget. Om utrustning eller information stjäls så kan inte loggarna användas på ett rättssäkert sätt för att utreda händelsen. Fel personer kan bli misstänkta för brott de inte begått och polis och åklagare kan använda dessa loggar som bevis i en eventuell rättegång. Rättssäkerheten står på spel om information i loggar och system tolkas utifrån att de alltid är korrekta och med sanningen överensstämmande.

tomas Djurling


forDon

et förmånsvärde en tjänstebilsförare ska betala skatt för räknas ut enligt en formel som grundar sig på prisbasbe-loppet, statslåneräntan och bilpriset. Prisbasbeloppet för 2012 har höjts med 1 200 kronor till 44 000 kronor.

Och om den låga nivån för statslåneräntan, i skrivande stund 1,87 procent (2011-11-09), står sig den sista fredagen i november när den läggs fast för förmånsbeskattningen 2012, kommer de flesta av landets tjänste-bilsförare ändå att få ett billigare bilinnehav nästa år. En förare av Volvo V70 1,6D (diesel) sparar 900 kronor efter skatt (50-pro-cents marginalskatt) för helhåret. För gasbilen V70 2,5T AFV blir sänkningen 1 200 kronor.

Skattesmäll för etanolEtanolbilsföraren kan dock vänta sig en skattesmäll när förmånsvärdesrabatten på 20 procent försvinner vid årsskiftet. Volvo V70 T4F blir hela 3 250 kronor dyrare netto. Även hybridbilar (ej laddbara) får kraftigt höjda förmånsvärden när deras 40-procentiga rabatt slopas. Från och med 2012 är det enbart gas-, el- och laddhybridbilar som får nedsatt för-

Många av landets tjänstebilsförare kan se fram emot sänkta för-månsvärden nästa år. Men för etanol- och hybridbilsförare väntar en skattesmäll.

månsvärde med 40 procent. Men bara till och med 2014. Men det finns kvar en permanent skatte-lättnad för alla hybrid-, etanol-, gas- och el-bilar: När man räknar ut deras förmånsgrun-dande pris får de jämföras med motsvarande bil som drivs med konventionellt drivmedel. Det gör att till exempel en Toyota Pri-us jämförs med en Toyota Avensis. Prius kostar från 267 750 kronor, men priset sätts ned till 210 200 kronor. Det gör att förmånsvärdet sänks från 41 800 kr till 35 800 kr (enligt beräkningsexemplet artikeln). Det ger en nettosänkning på 3 000 kronor per år. En ytterligare stor förändring är på gång. Efter 2012 ska dagens miljöbils-regler, som ger befrielse från fordons-skatt i fem år, göras om. Just nu bereds frågan i regerings-kansliet, men detaljerna är inte kända. Det vi vet är att utgångspunkten är ett EU-direktiv om ett snittutsläpp av koldi-oxid från nya bilar på max 130 gram per kilometer senast 2015. Den nya fordonsskatten kommer att be-räknas utifrån CO2-utsläppet i relation till bilens tjänstevikt. En tyngre bil kommer då att få släppa ut mer, samtidigt som en lättare bil kommer att få hårdare krav.

Nytt förmånsvärde 2012*

Volvo V70 Kinetic 1,6D (diesel) +/- 2,5T AFV (gas) +/- T4F (etanol) +/-Pris 299 000 324 900 259 900Förmånsvärde 2011 46 800 34 100 34 400Brutto/mån 3 900 2 842 2 867Netto/mån (50 % marginalskatt) 1 950 1 421 1 433Nytt förmånsvärde 2012* 45 000 -1 800 31 700 -2 400 40 900 6 500Brutto/mån 3 750 -150 2 642 -200 3 408 542Netto/mån (50 % marginalskatt) 1 875 -75 1 321 -100 1 704 271Differens netto helår, kr -900 -1 200 3 250Differens netto helår, % -3,85% -7,04% 18,90%

* Obs! Ej definitivt. Siffrorna är en prognos utifrån nya prisbasbeloppet, 44 000 kronor, och aktuell statslåneränta 1,87 % (2011-11-09; räntan för 2012 läggs fast sista fredagen i november).

D

Det blir hårdare CO2-krav på bilar som drivs med bensin och diesel än de som går på biodrivmedel (gas eller etanol).Landets företagare, förare och – inte minst – vår inhemska bilindustri, behö-ver snarast möjligt får reda på detaljer-na. Så fort det är känt kommer omställ-ningen att börja för att anpassa sig till de nya reglerna.

Fyra förslagI miljöbilsreglerna finns ingen koppling till tjänstebilsbeskattningen, men det vore ändå på plats med en reform. Jag skulle vilja se ett system som är: •Enkelt att beräkna. I dag är formelnför att räkna ut ett förmånsvärde när-mast obegriplig för gemene man. •Teknikneutralt. Låt det nya systemetta mindre hänsyn till bränslen och mer till energieffektivitet och koldioxidut-släpp. •Gärna ekonomisk styrning, men förföretagen, inte förarna. Det har större

Dags för reformerad tjänstebilsbeskattning


forDon

effekt om de ekonomiska styrmedlen är riktade mot företagens plånböcker, än mot förarnas. Det är företagen som bär de stora kostnaderna för tjänstebilarna, inte förarna. •Milersättning som följer drivmedels-priserna. Dagens milersättningssystem är föråldrat med hänsyn taget till oljeprisets utveckling. Snart är bensinpriset uppe i samma nivå som den skattefria ersättningen på 18,50 kronor per mil. Dieselpriset har för länge sedan passerat ersättningsnivån 6,50 kronor per mil.

Hållbart teknikskifte I brist på tydliga, hållbara direktiv, är de råd vi fortsätter att ge företagen koncentre-rade kring snåla diesel- och bensinbilar för

att hålla nere kostnader och CO2-utsläpp, och möjligen gasbilar för långtrullande verksamheter i storstadsregioner med god gastillgång. Mest spännande är annars laddhybri-derna som är på väg ut på marknaden 2012. De kommer att innebära ett mer hållbart teknikskifte, sett till både kost-nader för företagen och flexibilitet för användarna.

Ronny Svensson

Ronny Svensson är grundare och vd på tjänstebilskonsulten Ynnor och en av landets främste tjänstebilsexperter.

Dags för reformerad tjänstebilsbeskattning


VårD

nders Tollmar, samordningsdirektör på landstinget i Gävleborg var inbjuden talare under E-förvaltningsdagarna och han lyckades skaka liv i publiken under sitt anförande. Han anser att den sjuk-vård vi känner idag kommer att revolu-

tioneras de närmaste 5-10 åren. – Jag tror att alla medborgare kommer att få en sjukpeng och sedan kommer era vårdbehov vara lika enkla att beställa som en charterresa. För att riktigt skaka om oss drar han argu-mentationen till sin spets. – En höftledsoperation kommer som en all inclusive, för er och era barn och barnbarn. Vården blir en upplevelseindustri. Han vill få oss att sträcka ut tanken på vad som är möjligt, mycket, och att vi har allt att vinna på att göra det. Publiken får inte luta sig tillbaka. Vem äger patientjournalerna idag, frågar han uppfordrande. – Om fem-tio år tror jag att vi äger våra egna journaler och vi har själva med oss informatio-nen när vi besöker en vårdinrättning. Effekten på tillgången till all denna informa-tion blir troligtvis att vi som patienter ställer högre krav. – Vem är det som först får ta del provsvaren då? Jag tror att vi inte ens ska försöka bestäm-ma över våra patienter och vilka behov de har, vilken vård de ska ha eller vilka data de ska få ta del av. Istället ska vi ansvara för säkerheten.

Gymresultat i patientjournalenHan är inte ensam visionär på området. Även Åke Rosandher, chef på Centrum för e-Hälsa, ser behovet av att ge medborgare kontroll över sin patientjournal. Han talade nyligen på kon-ferensen Nationell e-Hälsa i Stockholm. – När man handlar produkter på nätet idag kan man följa sitt paket som skickas ända från Indien, hur det mellanlandar på varje flygplats i världen och exakt var det befinner sig i tullens processer. När det gäller en remiss inne på ett sjukhus, så kan en patient däremot inte själv följa var remissen befinner sig i kedjan. Nyutexamine-

Visionärer i vårdenVården blir en upplevelseindu-stri om fem år, det säger visio-nären anders tollmar, på Lands-tinget Gävleborg.

rad vårdpersonal som jag träffar, berättar Åke Rosandher, tycker det är märkligt att det inte fungerar på samma sätt som med paketet. Han förutspår att vi dessutom kan få möjlig-het att själva lägga till information i journalen. – Patienter och invånare ska mycket enk-lare kunna ta del av vad vården har utfört. Till exempel ska man lätt kunna ta del av sin egen journal, det vill säga vad vårdgivare doku-menterat. Man ska också som invånare aktivt kunna delta i sin egen vård. Det kan vara att följa och påverka sin remiss men också att göra olika val kring sin behandling och omvårdnad,

och få stöd för dessa beslut. Det tredje är att jag som individ ska kunna tillföra min egen information. Tar man till exempel regelbundet sitt eget blodtryck på gymmet ska man kunna utnyttja den informationen i den egna vårddo-kumentationen. Allt naturligtvis på individens egna villkor inom ramen för patientdatalagen, skriver Åke Rosandher på konferensens webb-sida.

Malin Ulfvarson

Åke Rosandher,Centrum för e-hälsa.

Anders Tollmar, Landstinget

Gävleborg.

A


i ringer upp nye ägaren till Åre Holiday Club, Stefan Karlsson, och ber honom över telefon beskriva Åre och vad vi kan förvänta oss när vi kliver av tåget vid stationen och vandrar den korta bron direkt in till hotellet. – Känslan av Åre är väldigt speciell. Du

promenerar förbi de låga byggnaderna, torget, den gamla bergbanan. Det är ljus i träden, pyntat och tänt året runt – det känns som en mysig alpstad i Europa, i miniatyr. Med balkonger och terrasser överallt, där människor sitter året runt. Hotellet är nästan en liten stad i sig – med kon-ferenslokaler, butiker, lekland, dagis, spa, bad och äventyr – allt under ett tak. Och väl uppe i hotellets restaurang har man en fantastisk utsikt över Åresjön. – Luften är lite klarare och lite tyngre här uppe, säger Stefan Karlsson. I april i år tog han och kollegan Ingemar Jonsson över hotellet Holiday Club Åre. Anläggningen har över 1 400 bäddar och omsatte i fjol 204 miljoner kronor. Konferensverksamheten bidrar till cirka 40

Året runt i Åre

procent av Åreanläggningens omsättning. Har ni några planer på att expandera konfe-rensverksamheten? – Vi bygger ut restaurangen och vi arbetar fram nya koncept. Sedan tittar vi på möjligheten att bygga en övervåning på mässhallen, men det är bara på planeringsstadiet än så länge. Vilka bokar konferenser hos er? – Det är alla möjliga. Vi huserar en hel del stora event med allt mellan 500 -1200 deltagare men även det enskilda företaget med ett tiotal personer.

Allt under ett takVad är det man vill ha när man ringer?– Många vill ha allt under ett tak, kongress, boende, mat och aktiviteter. Det gäller framförallt när de är många. Man vill inte dela upp sig på olika byggnader och om det dessutom finns en tågsta-tion alldeles in på knuten så är det ett plus. Det är inte bara av praktiska skäl, utan även säkerhetsmäs-siga.

Konferenslokaler: 17 st, flexibla ytor från 12 kvm till 1580 kvm

Max antal konferens: 3 000 personer (1500 sittande)

Flera restauranger

Övernattning: 1 400 bäddar

Svanenmärkt: Ja

FAKTA OM ANLÄGGNINGEN

KoNFeReNSGUiDen

Holiday Club Åre har tagits över av två hotellproffs som vill locka konferensgäster även på sommarhalvåret.– På sommaren finns ännu mer aktiviteter att tillgå än på vintern, säger Stefan karlsson.

V

66 Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

KoNFeReNSGUiDen

– Priset är inte det viktigaste, det praktiska arrang-emanget kommer först, tillägger han. Hur får man ut det mesta av sin konferensvistelse? – Vi avsätter en person som har hand om allt från start till mål. Det förenklar planeringen för kunden men även för oss. Den personen tar hand om allt, från det tekniska, logistiken, transporter och bokningar. Hur långt i förväg måste man ringa för att boka konfe-rensen? – Idag är det betydligt kortare framförhållning än det var för ett par år sedan. För en större bokning ringde man ett år innan, men idag är det i regel 5-6 månader. Små- och medelstora konferenser bokar ännu närmre inpå.

Inte bara skidorStefan Karlsson som härstammar från Bräcke i Jämtland började sin hotellkarriär redan som 17-åring då han tog över Kälarne Hotell. Men själv är han ingen stor utförsåkare. – Man behöver absolut inte åka skidor bara för att man åker till Åre. Det finns gott om andra aktiviteter. Att bara sitta på ett renskinn och sola till exempel.

Malin Ulfvarson

Året runt i Åre


Mötesplats Fjällen

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

www.valadalen.se 0647-353 00

www.conventum.se conventum örebro | +46 19 766 45 [email protected]

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa för-utsättningarna för att arrangera framgångs-rika möten, oavsett om det handlar om konfe-renser, kongresser eller nöjesarrangemang.


LandetRuntta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Umeå i norr till Ystad i söder.

Umeå: Årets strokeenhetFör tredje gången utser Riks-Stroke sjukhus för ”God strokevård”. Den enhet som utmärkte sig bäst för god strokevård 2010 var Strokecenter vid Norrlands universitetssjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2010”. – Vi är otroligt glada! Vi inom strokevår-den i Umeå har arbetat hårt och metodiskt under flera år med att trimma vårdkedjan och att ständigt förbättra kvaliteten på den vård vi bedriver. Att få utmärkelsen årets strokeenhet 2010 är ett bevis på att vi lyckats väl och en anledning för oss alla att verkligen vara stolta över det vi åstadkom-mit, säger Per Wester, professor och medi-cinsk chef för Strokecenter vid Norrlands universitetssjukhus. Riks-Strokes bedömning av strokevår-dens kvalitet bygger på tolv olika kriterier, bl a den behandling patienterna fått under och efter sjukhusvården samt hur nöjda patienterna är med vården.

Ljusdal: ”Världens modigaste politiker”Tio ungdomar i Gävleborgs län har modighets-tränat fem utvalda politiker för att dessa ska göra samhällsfrågor och politik mer tillgängliga för unga. Den politiker som lyckats bäst med sitt modighetsuppdrag utsågs den 20 oktober till ”Världens modigaste politiker”, och det var Malin Ängerå, utbildningsnämndens ordföran-de i Ljusdals kommun, som vann den åtråvärda titeln.Juryns motivering till Malin Ängerå löd: ”Hon är en engagerad eldsjäl som med glöd vågar gå in och förändra strukturer som påverkar unga och ungdomspolitiken”.Malin Ängerå kommenterar sin nyvunna titel med orden: – Jätteroligt! Det är skönt att få feedback på mitt engagemang. Samtidigt är det viktigt för mig att framhålla att det varit ett teamarbete, där Ellen och Jonathan (de ungdomar som coachat Malin) varit stora inspirationskällor för mig. Lokala politiker, skolledare och tjänstemän har också hjälpt till mycket. Vi vet att det krävs mycket mod och engagemang för att öka de ungas inflytande, och alla i regionen har nu fina tips och idéer som kan användas i kommunerna.

Uppsala: Elitidrottsstaden Efter två års samarbete mellan tio elitklubbar, Uppsala kommun och Upplands Idrottsförbund

fördjupas samarbetet ytterligare. En styrgrupp för samverkan bildas där strategiska frågor för elitidrottens framtid inom Uppsala kommun kan diskuteras och leda till elitidrottens ut-veckling. I tätt samarbete med Elitidrottsstaden fortsätter Upsala nya Tidning som mediepartner och NCC som en stark näringslivsaktör. Från att Uppsalas namn syntes på alla klubb-tröjorna, vidareutvecklas samarbetet ytterli-gare med elitklubbarna, IK Sirius Fotboll, IK Sirius Bandy, IK Sirius Innebandy, Almtuna IS, Uppsala Basket herr, Storvreta IBK, Fyrisfjä-dern, Danmark- Sirius Dam FF, FBC Uppsala Dam, Sallén Basket Dam. Syftet är att genom samverkan skapa och etablera Uppsala som Sveriges Elitidrottsstad, främja elitidrotten och möjliggöra för utveckling av elitjuniorverksam-het inom Uppsala kommun. – Vi ser oerhört positivt på det strategiskt fördjupade samarbetet vi lyckats skapa med elitklubbarna. Genom Elitidrottsstaden har vi en naturlig diskussionsplattform för strategiska frågor där Uppsala kommun är inblandade såsom till exempel utvecklings- och arenafrågor, säger Cecilia Forss (M) kommunalråd, Uppsala kommun. I projektet inkluderas också utveckling av elit-satsning inom ungdoms och juniorverksamhet för att säkra och bygga ut återväxt för klubbarna och få fler ungdomar som satsar och trivs med elitidrott. – Att Uppsala redan idag har Sveriges största elitidrottsgymnasium gör att vi redan nu ser att vårt samarbete har haft stor framgång under de år vi arbetat i samverkan, säger Thomas Tjäder, ordförande Upplands Idrottsförbund.

Stockholm: Söderledstunneln öppnarSedan i början av juli har ett tunnelrör i Sö-derledstunneln varit avstängt för omfattande renoveringsarbeten. Arbetena har varit mycket störande för både trafikanter, nästan hundra tusen bilister berörs varje dygn, och de boende. Den 28 november öppnas Söderledstunneln för normal trafik igen. Då är tunneln modernise-rad och konstruktionen beräknas hålla uppemot 80 år.Ett axplock av det som görs: •25500meterkabelrörläggsförattfåplatsmed 6 mil kabel.•800-900nyaarmaturermonteras.•44impulsfläktarharinstallerats.•16nödtelefonerharinstalleratstillsammans


med nytt ställverk. I tunneln arbetar cirka 120 personer i 3-skift, dygnet runt. Arbetsinsatsen under avstäng-ningstiden på fem månader motsvarar 50 manår, motsvarande 50 personer som arbetar heltid ett helt år.

Katrineholm: Fyra nya e-tjänster I Katrineholms kommun arbetar man aktivt och framgångsrikt med stor digital delaktighet och förenklad kommunikation med medbor-garna. Kommunen arbetar med att minska den digitala klyftan och att göra kommunens tjänster tillgängliga via e-tjänster. Följande e-tjänster lanserades nyligen:•Inkomstförfråganinomhandikappomsorgochäldreomsorg• Ansökanomfärdtjänstochriksfärdtjänst•Ansökanomresebidragförgymnasieelever• Ansökanominackorderingstilläggförgymna-sieeleverKommunens syfte är att förenkla och öka tillgängligheten genom att med-borgarna själva kan sköta en del av sina ärenden hemifrån, vilket ger kortare ledtider och utökad service.

Borås: Vinnova-pengar till hög-skolans forskningsprojekt Högskolan i Borås har blivit beviljade forskningspengar från Vinnova för ett antal forsknings-projekt. Bland annat har ”Från träd till tyg”, som så småningom ska leda till att hitta ett alternativ till bomullsfi-bern, fått 750 000 kronor. – Arbetet med att hitta alternativ, eller snarare komplement, är viktigt eftersom ökning av bom-ullsodling skulle innebära stor miljöbelastning och dessutom konkurrerar bomullsodling med odling av spannmål och andra matgrödor. Idag baseras mer än 60 % av alla textilfibrer på olja, som i sin tur också håller på att ta slut. Det finns därför ett enormt behov av gröna textilfibrer och kanske detta projekt kan bli en del av lösningen för textilindustrin säger Anders Persson, univer-sitetslektor på Institutionen Textilhögskolan och projektledare.

Lund: Ny professor i trafikforskning Tom Rye är idag professor i Transport and Mobility Management i Edinburgh men blir nästa år professor i Trafikplanering vid Lunds Tekniska Högskola istället. Den 1 mars efterträ-der han Bengt Holmberg som då går i pension. – Det är roligt att kunna rekrytera en så pass

duktig person. Dessutom ser vi Tom som en frontperson i vår kommande ansökan om ett nationellt kollektivtrafikcentrum, säger Bengt Holmberg. Tom Rye är 44 år och har fördjupat sig i både hårda och mjuka frågor som rör kollektivtra-fik och trafikplanering. Exempelvis hur man premierar miljövänliga trafikslag, jobbar med attitydpåverkan, fordonsbeskattning, parkerings-strategier och andra policys. Han har även jobbat som utredare och trafikkonsult, bland annat i Londons kollektivtrafikbolag, Transport for London. Att han än så länge inte har någon större insyn i det svenska samhället ser inte Bengt Holmberg som ett problem: – Nej, snarare tvärtom. Likheterna mellan länderna är större än skillnaderna. Och är man trafikforskare har man oftast redan jobbat ihop,

vi har bland annat stött på varandra via ett EU-projekt. Tom har också

redan nära kontakt med tra-fik- och transportforskare

I Sverige och har besökt Lund flera gånger.

Ystad: Sydkoreanskt TV-besök på äldrebo-endeDe äldre i Sydkorea blir allt fler och det

kostar mycket att bygga äldreboende i

städerna. Därför ville det sydkoreanska TV-bolaget

MBC dokumentera miljön och arkitekturen på äldreboendet

Vigs ängar i Köpingebro. TV-teamet reser runt i världen för att visa på olika äldreboenden, exempelvis i England, USA och Japan som alla har en snabbt åldrande befolkning. – De var väldigt intresserade av hur vi har det, särskilt vår ekologiska inriktning som finns både i byggnaderna och inte minst i maten. De letar efter en modell för att göra något liknande i Sydkorea, säger Lillemor Husberg, ansvarig för Vigs ängar. Vigs ängar drivs på entreprenad på uppdrag av Ystads kommun. Anläggningen ägs av kommu-nen som också har anvisningsrätt till samtliga bostäder. De boende har kontrakt på sina lägen-heter som de inreder med egna möbler. De 32 bostäderna liknar radhus och är grupperade runt två gårdar.

arne Öster

Brev- & paketförmedlingstjänster

Drivmedel för stationstankning

Aktuella ramavtal hos statens inköpscentral

Ramavtalsinlaga till Offentliga Affärer – Avtalstnytt nr 6 2011


Detta ramavtalsområde omfattar ett basutbud inom området brevförmed-lingstjänster för staten. Upphandlingen delades in i fyra nivåer; Hela Sverige, Riks-nivå, Lokal nivå samt Utrikes nivå. Varje myndighet avropar från den ramavtalsle-verantör som har avtalet och utifrån sitt behov. För att främja konkurrensen valde Skatte-verket att dela upp upphandlingen i 26 olika anbudsområden, beroende av kapacitet och geografiskt täckningsområde. Åtta företag in-kom med anbud i upphandlingen av brevför-medling och fem av dem fick avtal. Med ramavtalet för paketförmedlingstjäns-ter kan myndigheterna avropa:Inrikes paket, (expresspaket och DPD fö-retagspaket 16.00). Utrikes paket med snabbast möjliga leveranstid,(DPD Utrikes). Utrikes paket, med längre leveranstid än an-budsområde 2, (DPD Utrikes).

Dessutom ingår tilläggstjänster:Postpaket InrikesPostpaket UtrikesHempaketDPD Företagspaket 12.00Bud/distributionstjänst ”P.EX. Bud”Pallgodstjänst ”PALL.ETT” (inrikes)

Två företag lämnade anbud på paketförmed-ling, men endast ett anbud tog sig vidare efter kvalificeringsfasen och fick därmed avtal inom samtliga anbudsområden.

OmsättningDe två ramavtalen är värda totalt cirka 800 miljoner kronor per år och motsvarar minst 259 miljoner försändelser.

brev- och paket-förmedlingstjänsterI oktober 2010 annonserade Skatteverket de två upphand-lingarna brev- och paketförmed-lingstjänster för staten.

GilltighetRamavtalets giltighetstid är fram till mars 2013, med möjlighet till förlängning till mars 2015. Kammarkollegiet har inträtt om part i Skatteverkets ställe från och med avtalets ikraftträdande.

LeverantörerRamavtalet för brevförmedlingstjänster träffa-des mellan Skatteverket och fem leverantörer.Bring Citymail SwedenKiruna Mail ABLuleå Mail ABPosten Meddelande ABPostmästaren i Hälsningland AB

Foto: Magnus Götander

Ramavtalsinlaga till Offentliga Affärer – Avtalstnytt nr 6 2011

» BREV & FAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER «

Ramavtalet för paketförmedlingstjänster träf-fades mellan Skatteverket och en leverantör.Posten Logistik AB

KontaktGunilla LannestedtRamavtalsansvarig KammarkollegietTel: [email protected]


AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET» BREV- & PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER «

Posten Meddelande AB

FAKTA

Företagsnamn:

Omsättning: Antal anställda i Sverige:

Etablerat år: Huvudkontor:

Regionala kontor:Certifieringar miljö/kvalitet:

Avtalsområde:Giltighetstid:

Kontaktperson:Telefon:

Fax:E-post:

Hemsida:

Posten Meddelande AB Posten Logistik AB28 miljarder SEKca 30 0001636Solna, Terminalvägen 24, 105 00 StockholmLokala försäljningskontor på flera orterPosten är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001.Brev- och PaketförmedlingStatliga ramavtalet 2013–03–31, med möjlighet till förlängning t o m 2015–03–31

Gerd [email protected]

Posten är ett av Nordens största företag inom kommunikations- och logistiktjäns-ter. Vår vision är att leverera kommunika-tions- och logistiklösningar i världsklass till nöjda kunder. Genom Posten är det möjligt att nå alla hushåll och företag i Sverige i rätt tid, säkert och kostnadseffektivt. Vi tillhan-dahåller en rikstäckande postservice till 4,5 miljoner hushåll och 900 000 företag i Sve-rige fem dagar i veckan året om. Via ett nät-verk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar Posten brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

Specialist på kommunikationslösningarPosten har en unik specialistkompetens för att effektivisera företag och myndigheters kommunikations- och logistiklösningar – oavsett om det handlar om ett enskilt brev eller större logistiklösningar. Genom Pos-tens fysiska och elektroniska kommunika-tionslösningar är det möjligt att anpassa sin kommunikation till olika mottagares preferenser på hur de vill ta emot sina med-delanden.

Statligt Ramavtal Posten har tecknat ett ramavtal som myn-digheter och organisationer har rätt att av-ropa. Statliga myndigheter och organisatio-

ner kan dra fördel av avtalet och själva slippa enskilda upphandlingar och egna prisför-handlingar. Avtalet innefattar en mängd brev och pa-kettjänster, inrikes- och utrikes, samt en del tilläggstjänster. Vill du få ut ett budskap till en låg kost-nad, till alla hushåll eller till vissa utvalda områden i Sverige kan du välja våra Oadres-serade tjänster. Vet du precis vilka du vill nå använder du våra Adresserade tjänster. Det finns också möjlighet att köpa tjänster som underlättar den dagliga posthanteringen, exempelvis frankering, utkörning och hämt-ning samt postservice. Avtalet förvaltas av Kammarkollegiet och du hittar det på www.avropa.se.

Ramavtal med SKL Kommentus Inköpscen-tralNu kan ett stort antal kommuner, landsting och dess bolag avropa postförmedlingstjäns-ter inom Brev och Logistik. Liksom det statliga ramavtalet innefattar även detta avtal en mängd brev- och paket-tjänster, inrikes- och utrikes, samt en del till-läggstjänster. Det finns också möjlighet att köpa tjänster som underlättar den dagliga posthanteringen, som till exempel franke-rings- och hämta/lämna service.

SKL Kommentus inköpscentral har upp-handlat postförmedlingstjänster som en ombudsupphandling. Det har även gjorts en upphandling om Lokal distribution av enstaka brevförsändel-ser som kan avropas av alla Landsting och Kommuner.

Medvetet miljöarbetePostens deltar i att begränsa klimatför-ändringen genom att arbeta förebyggande med att ta hänsyn till miljöaspekterna. Vi ställer bland annat miljökrav vid upphand-lingar, arbetar med livscykelanalyser och miljövarudeklarationer samt genomför en-ergibesparande åtgärder på terminaler och kontor.

effektiva distributions-lösningar med Posten

effektiva distributions-lösningar med Posten

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna


Föraren har genom sitt körsätt stora möj-ligheter att påverka fordonets bränsleför-brukning. Förarstödsystem som ger direkt återkoppling om förbrukningen och kör-stilen kan hjälpa föraren att minska sin förbrukning och bibehålla ett effektivt och sparsamt körsätt. Individuella mätningar av kördata möjliggör även införandet av inci-tament och system som belönar förare som kör bränsleeffektivt och som därigenom kan befästa ett ekonomiskt körsätt. En ökad användning av system som på ett systematiskt sätt mäter och rapporterar for-donens bränsleförbrukning samt återkopp-lar detta till föraren kan bidra till att minska bränsleförbrukningen genom att stödja och befästa ett sparsamt körsätt. Detta bidrar till kostnadsbesparingar och minskade koldiox-idutsläpp. Marknaden för bränsleuppföljningssys-tem och system med stöd för förare under färd är stor och innehåller produkter som skiljer sig åt i grundläggande syfte, am-bitionsnivå och innehåll. Troligen gäller detsamma för dem som ska använda dessa produkter. Anledningen till att företag funderar på att köpa in ett mät- eller förar-stödsystem kan vara en önskan om bättre kontroll på bränsleförbrukningen eller en strävan om minskad bränsleförbrukning av ekonomiska och miljömässiga skäl. De produkter som finns på marknaden kan grovt delas in i tre kategorier:

med ett klimatsmart iT-stödSparsam körning

Information om bränsleförbrukning levere-ras till kontor/ledningscentral. Detaljerad kör- och förbrukningsdata mäts och levereras till kontor/ ledningscen-tral. Möjlighet till analys av orsak till för-brukning. Detaljerad kör- och förbrukningsdata mäts och visas för föraren i hytten. Stöd för sparsam körning.Lönar sig investeringen? Hos Miljöstyrningsrådet har man besva-rat en fråga kring detta. Är det dyrt att ställa krav på stödsystem för sparsam körning och är det rimligt att ställa kravet att det ska finnas sådana stödsystem på sopbilar? Miljöstyrningsrådet svarar: – Angående kostnader så bör man göra en rimlighetsanalys mot hur stora bränslekost-nader som man kan förväntas spara på att in-föra sparsam körning och upprätthålla den minskade förbrukningen genom stödsys-tem. Eftersom man kan spara ganska mycket bränsle så är det många gånger relevant att ställa sådana krav. AC och klimatanläggning kan ge högre bränsleförbrukning, men det är samtidigt en arbetsmiljöfråga. Det är nog bättre att koncentrera sig på fordonets förbrukning i sig. Hur är det med däcktrycksövervakning – TPMS? – Jag har inte läst något på den senaste ti-den som skulle göra att vi skulle ta bort krav

på TPMS från våra kriterier, men till exem-pel sparsam körning ger förmodligen större effekt. När det gäller krav på däck så är nya stan-darder på däck på väg avseende rullmot-stånd. När det gäller sopbilar finns det till exempel hybridfordon på marknaden om man vill ställa riktigt tuffa krav.Och EEV?EEV handlar om tuffa krav på utsläpp av för-oreningar i avgaserna, främst partiklar. EEV ligger mellan Euro V och Euro VI. Förmod-ligen så är det enklare för gasdrivna fordon att leva upp till EEV eftersom det främst är dieslar som släpper ut partiklar i avgaserna.

källa: trafikverket/Miljöstyrningsrådet

Klimatsmart val av IT-stöd kan öka lönsamheten, heter Trafikverkets kartläggning av olika stödsystem, publicerad i juni 2010.

Fakta

AVTALSNYTT


med ett klimatsmart iT-stöd

Fakta

Ramavtalet avser att täcka in myndighe-ternas behov av drivmedelskort för att kunna tanka drivmedelstyperna; bensin, diesel, etanol (E85), fordonsgas och andra alternativa/miljövänliga drivmedel. Ramavtalet omfattar miljövänliga drivme-del enligt nedan:Bensin Mk 1 95 oktan eller tekniskt likvär-dig bensin. Diesel Mk 1 eller tekniskt likvärdig diesel.Etanol E85 eller tekniskt likvärdig vara.Fordonsgas SS 15 54 38 (biogasdelen), ISO 15403 (naturgasdelen) Andra miljövänliga drivmedel typ Biodiesel /RME/ FAME: SS EN 14214 Därtill automattvätt samt tillbehör för for-donets framförande och nyttjande. Ramavtalen kommer att kunna användas av statliga myndigheter samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. Målsättningen har varit att uppnå tillräck-ligt god geografisk tillgänglighet sammantaget med minst en tankstation per kommun. Den slutliga utvärderingen i upphandlingen har skett efter värderingsprincipen lägsta pris.

Avrop enligt rangordningAvrop ska ske enligt fastställd avropsordning. Det innebär att avropsförfrågan ska skickas till den leverantör som lämnat det bästa anbudet vid ramavtalsupphandlingen. Om den högst rankade ramavtalsleverantören inte kan leve-rera önskad vara eller tjänst ska avrop ske från nästföljande ramavtalsleverantör o.s.v. enligt rangordningen.

Drivmedel för stationstankningStatens inköpscentral vid kammarkollegiet har upphandlat drivmedel för stationstankning. Syftet med ramavtalet är att, utgående från offentlig sektors behov och marknadens utbud, underlätta och effektivi-sera stationstankning via drivmedelskort samt att uppnå bästa möjliga villkor.

Ramavtalsleverantör Preem OK-Q8 Statoil Rabatt 1 bemannade stationer

Bensin 95 okt (kr/l) 0,6 0,53 0,5Diesel Mk1 (kr/l) 0,95 0,92 0,92E85 (kr/l) 0,6 0,53 0,5

Rabatt 2 obemannade stationerBensin 95 okt (kr/l) 0,6 0,53 0,5Diesel Mk1 (kr/l) 0,95 0,92 0,92E85 (kr/l) 0,6 0,53 0,5

Rabatt 3 automattvätt 15% 5% 17%Rabatt 4 övrigt sortiment 10% 5% 15%

Om den högst rankade leverantören inte har tappställe (inte i stånd att leverera) på orter där den avropande myndigheten har sin verksam-het ska i första hand leverantör två (2) i rangord-ningen komma att väljas under förutsättning att denne har förmåga att leverera på aktuell ort.

Rangordning1. Preem2. OK-Q83. Svenska Statoil

OmsättningDe totala volymerna (kbm) inom statliga myn-digheter under de tre senaste åren har varitenligt följande:

Statens inköpscentral garanterar inga volymer under den kommande avtalsperioden, utan uppgifterna ovan ska betraktas som en upplys-ning.

AvtalsperiodRamavtalet är giltigt till och med den 30 no-vember 2012, med option om förlängning i ytterligare 24 månader.

KontaktStatens inköpscentralKammarkollegiets ramavtalsservice08-700 07 [email protected]

2008 2009 2010*Bensin, Mk1 1 045 1 277 1 464Diesel, Mk1 551 883 1 740Etanol 400 602 664Fordonsgas 3 5 3Alternativa drivmedel låg förbrukning låg förbrukning låg förbrukningAutomattvätt** 500 747 526Övrigt** 1 600 2 900 1 000* Värdena är dubblerade då endast halvårsredovisning finns tillgänglig.** Värden angivna i TSEK.

SAMMANSTÄLLNING RABATTER, DRIVMEDEL

» DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING «


AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET» DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING «

OKQ8

FAKTA

Företagsnamn:Etablerat år:

Antal anställda:Omsättning:

Ägare: Huvudkontor:

Certifieringar miljö/kvalitet: Avtalets giltighetstid:

Referenskunder i offentlig sektor:Andra ramavtal:

Kontaktperson:Telefon:E-post:

Hemsida:

OKQ8 AB 19992 500 22 miljarderEtt svenskt aktiebolag där OK Ekonomisk förening och Kuwait Petroleum International äger 50 % var. Sveavägen 155 i Stockholm. ISO 14001 ISO 90012011-10-01 tom. 2013-09-30 med möjlighet till två års förlängning.Rikspolisstyrelsen, Skatteverket.SKL Kommentus.

Erik Wretholm, 08-506 806 99, 020-85 86 [email protected]

OKQ8 blir ofta myndigheternas leverantör av drivmedel. Vi tror vi vet varför. Vår affärsidé – att alltid vara nära – mot-svarar myndigheternas krav på tillgänglig-het. Vi är ett av Sveriges största drivmedels-bolag och har idag cirka 800 stationer runt om i landet.

Med framtiden i tanken OKQ8 tänker framåt och är drivande i utvecklingen av en mer hållbar bilism. Vi fokuserar arbetet på effektivare och mer resurssnåla drivmedel. Vi är idag pionjär på marknaden. Till exempel var vi först i Sve-rige med att blanda fem procent etanol i all 95-oktanig bensin – för miljöns skull. Själv-klart erbjuder vi även alternativa drivmedel som fordonsgas och RME (en rapsolja som ersätter diesel). I samarbete med EON har vi nästan 50 tankställen för biogas. Vårt mål är att bli marknadens mest miljöinriktade bolag – och vi är en bra bit på väg!

Mycket mer än bara drivmedel OKQ8 fyller många funktioner. I våra buti-ker finns färdiga mackor, goda sallader och nybryggt KRAV-kaffe för alla som behöver något i magen när de är ute på vägarna. Vi

sveriges tillgängligaste drivmedelskedja!

har även livsmedel, kioskvaror och ett lite sortiment av hem- och fritidsartiklar. Natur-ligtvis har vi också tillbehör och reservdelar till bilar. Och det är inte en slump att vi är Sveriges största återförsäljare av däck. På många av våra anläggningar finns även bilverkstad, Gör Det Själv-hallar, Snabb-tvätt, Biltvätt och hyrbilar.

En trygg leverantör Vi har kontinuerlig utbildning av vår per-sonal i miljöfrågor genom vår affärsskola. Vi har även god branschkännedom och väl inarbetade rutiner för beställning, leverans och fakturering. Säkerhet, kvalitets- och miljöfrågor ingår som en naturlig del i våra affärer, vilket gör att du som kund kan känna dig trygg med oss som leverantör. Välkom-men till OKQ8!

Erik Wretholm, OkQ8 Företagsmarknad

sveriges tillgängligaste drivmedelskedja!

OKQ8 var först med etanol på stationen. Sedan kom biogas. Nu fortsätter vi att driva utvecklingen för klimatanpassade och miljövänliga drivmedel. OKQ8 Företagskort är ett generöst betalkort som ger dig förenklad administration och garanterat lägsta pris på våra stationer.

I vårt erbjudande ingår inte bara tillgänglighet och service. Som företags- kund hos oss har du även valfrihet och flexibilitet. Därför kan du välja mellan fem olika företagskort, med olika funktion, bekvämlighet och säkerhet. Allt efter ditt eget och ditt företags behov.

Ansök om OKQ8 Företagskort hos närmaste OKQ8-station eller på okq8.se.

OKQ8 Företagskort – ett klimatsmart val på vägen

Förenklad administration och bättre kollFör att redovisning och kostnadskontroll ska vara enkelt för dig erbjuder vi flera olika möjligheter:

•Fakturamodell. Samlingsfaktura, faktura för varje kort/bil eller faktura för samtliga kort/bilar.

• Inköpskontroll. Limit på antal köp och belopp per dag/vecka/månad. Även limit uppdelat per kort.

•Kortprägling. Välj egen märkning av kort.

•Kilometerredovisning. Redovisning av drivmedels-förbrukning på fakturan.

•PIN-kod. Personligt val av kod.


FöretagshälsovårdstjänsterRamavtalet omfattar bastjänster som uppskat-tas motsvara största delen av myndigheternas behov. Totalt 24 leverantörer på 262 orter har fått avtal. Observera att respektive leverantör inte får ramavtal för samtliga orter som finns med i ramavtalsområdet, utan det skiljer sig både mellan antagna leverantörer och på vilka orter dessa har antagits. Den 1 januari 2012 börjar det nya ramavtalet för företagshälso-vårdstjänster att gälla. Avtalet vänder sig till statliga myndigheter och fullmaktskunder. AB PreviaAB S:t Erikshälsan Attundahälsan ABAlviva AB Affärshälsan Göteborg ABAvonova Hälsa STH ABAvonova Sverige ABAvonova Hälsa syd ABArbetsmiljö och Rehabiliteringskonsult Karlskoga ABBetania Organistionsmedicin AB Clarahälsan ABCommodia ABFeelgood Företagshälsovård ABFöretagshälsan Tre Hjärtan ABFöretagshälsan FHC ABFöretagshälsan Falun Borlänge ABGävle Dala FöretagshälsaKinnekullehälsan ABLänshälsan Uppsala ABManpower Hälsopartner ABMälarhälsan AB Personal Partner i Sverige AB

Aktuella ramavtal hos statens inköpscentral Kammarkollegiet

Servicehälsan i Värmland ABSensia Företagshälsovård AB

Tjänstefordon och förmånsbilarRamavtalsområdet ska stödja den statliga för-valtningens anskaffning och användning av tjänstefordon och förmånsbilar genom att till-handahålla fordon som uppfyller tillämpliga krav som anges i regeringens senaste utgåva av förordningen (SFS 2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.Ramavtal har tecknats med totalt nio leveran-törer inom något eller några av följande an-budsområden:Fordonsklasser A-H:Personbilar med högst 4 sittplatser utöver fö-rarplatsen A Mindre småbilar med en tjänstevikt upp till 1250 kgB Större småbilar med en tjänstevikt mellan 1250-1500 kgC Mellanstora bilar med en tjänstevikt mellan 1501-1700 kgD Stora bilar med en tjänstvikt från 1701 kgMinibussarE Minibussar med 5 eller 6 sittplatser utöver förarplatsenF Minibussar med 7 eller 8 sittplatser utöver förarplatsenLätta lastbilar med totalvikt upp till 3,5 tonG Lätta lastbilar med flakH Lätta lastbilar med skåpLeverantörerna som fått avtal är:Ana Trollhättan Aktiebolag

Bilia Personbilar ABCitroen Sverige AktiebolagNimag Sverige ABNissan NordicRenault Nordic AktiebolagVolkswagen Group Sverige ABToyota Sweden ABVolvo Personbilar Sverige Aktiebolag

HotelltjänsterKammarkollegiet har den 25 oktober 2011 fattat tilldelningsbeslut i ramavtalsupphand-lingen Hotelltjänster 2011/2012 på vissa ut-valda orter. Göteborg, Hässleholm, Mjölby, Pajala, Stockholm-Kista, Södertälje, Uddevalla samt Västerås.Kontaktperson: Ingela Mildton Patzelt, ingela [email protected]

Allmänt kontorsmaterielEfter en segdragen juridisk process finns det sedan augusti 2011 ramavtal för Allmänt kon-torsmateriel. Antagna leverantörer är Staples Sweden AB; Office Depot Sverige AB och Ly-reco Sverige AB. Ramavtalet omfattar ett stort antal varugrupper och produkter. Genom att avropa från detta ramavtal kan myndigheter anskaffa, förutom ett stort antal förbruknings-varor och kontorsvaruartiklar för den dagliga verksamheten, även ett antal varor och pro-dukter som köps mer sällan (kontorsinventa-rier och förbrukningsinventarier). Ramavtalet omfattar både rangordning och förnyad kon-kurrensutsättning.

Taxiresor med tillhörande tjänsterNuvarande avtal har löpt ut 2010-12-31 och ny upphandling inom området har påbörjats. Upphandlingen avser taxitransporter och därmed tillhörande tjänster, såsom bokning, färdplanering, rapportering, fakturering, han-tering av betalmedel m.m. Upphandlingen avser rikstäckande verksamhet och transpor-terna ska kunna genomföras i samtliga Sveriges kommuner. Annonseringen har avslutats och nya avtal beräknas bli klara i februari 2012.Kontaktperson: Kjell Kimström, HYPER-LINK ”mailto:[email protected]” [email protected]

Mobiler, nätverks- & telefoniprodukterAnsökningstiden för upphandlingarna mobil-telefoner, nätverks- och telefoniprodukter är förlängd med en vecka. Sista ansökningsdag är torsdagen den 1 december 2011.

Pågående upphandlingarAvsikten är att ramavtal för nätverk, telefoni och mobiltelefoner ska gälla från 1 maj 2012.Kontaktperson: Renée Sjölund, [email protected]

FordonsförhyrningUpphandling av fordonsförhyrning pågår. Nytt avtal beräknas bli klart i maj 2012.Kontaktperson: Mattias Ek, [email protected]

Kontorstillbehör, ergonomiska produkter och tonersFörstudien för det tidigare ramavtalet för Da-tor- och Maskintillbehör genomfördes under våren 2011.Inriktningen på det nya ramavtalet är att det som upphandlas är:Kontorstillbehör (likartat tidigare avtal men med undantag av kablage, hubbar och switchar)

Ergonomiska ProdukterToners (original och miljötoners)Övrigt rabatterat sortiment (liksom tidigare)Annonsering beräknas kunna ske i oktober/november 2011.Kontaktperson: Maritha Nergell, [email protected]

ÖversättningstjänsterEftersom förstudien för området Översätt-ningstjänster visade på ett fortsatt behov av översättningstjänster, har Statens Inköpscen-tral vid Kammarkollegiet beslutat att genom-föra en ramavtalsupphandling. Annonsering planerad till november/december 2011.Frågor om upphandlingen besvaras av Jeanette Hemmingsson, [email protected].


Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö H E L S I N G B O R G U P P S A L A Ö R E B R O lindahl.se

Affärsjuridik som ger resultat

UTSTÄLLARE PÅ


Alla är vi olika. Själva har vi svårt att förknippa städning och fastighetsservice med matglädje. När vi säger fullservice menar vi måltider för alla dina behov, oavsett om det handlar om frukost, lunch, nattamat eller representation. Kanske är det så när man har en passion för mat och helst lagar allt från grunden. Om du också gillar att skilja äpplen från päron, kom och ta en lunch på en av våra 220 restauranger och få en försmak av vad vi kan erbjuda. Välkommen till Fazer! Läs mer på fazer.se/amica

För att lyckas med maten väljer vi bort en del redskap. Det blir godast så.

PANTONE® 288 • PROCESS COLOR C100- M65 - Y0 - K30

PANTONE® 167 • PROCESS COLOR C0 - M80 - Y100- K15

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-6 2011