Offentliga Affärer nr-2 2011

Med miljön som drivkraftUtredaren Anders Wijkman

Nr

2 2

011 |

Nitt

onde

årg

ånge

nU

PPH

AND

LIN

G

EKO

NO

MI

jUr

IDIK

U

tbIL

DN

ING

vå

rD

LE

DAr

sK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

sPr

is 7

9 k

r

Pro

file

n

AvtAlsnytt: Fordon, Av-produkter

Slaget om kommunerna

Krav på kollektivavtal i offentlig upphandling

JUridik

Är hyrläkare räddningenför en sjukvård i kris?

temA: oUTSoUrCinG

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

www.iss-fs.se 020-155 155

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor.

Svarta pengar handlar om rättvisa.Det är bara lika villkor som kan skapa den konkur-rens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler.

Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet.Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart be-talning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normalakontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhälls-medborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra.

Svarta pengar handlar om attityd och ansvar.De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är accepta-belt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla.

Våra utfästelser.Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att kon-kurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tarvårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder.

Det andra är att vi, när vi i begränsad omfatt-ning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens.

Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka för-troende för våra medarbetare, för våra ansvars-system och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfäs-telserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar!

*) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en

miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att

70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början,

drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

www.iss-fs.se 020-155 155

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...”

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

4 Offentliga Affärer 2 2011 | www.offentligaaffarer.se

2011

Percy BarnevikTidigare koncernchef för ABB,

arbetar numera med föreningen

Hand in Hand

Pelle TörnbergByggde upp mediebolaget MTG

och tidningen Metro

Björn KjosÄgare av Norwegian

Air Shuttle

Bob GeldofRättvisekämpe som bland annat

arrangerade Live AidBehöver du eller ditt företag lite extra

inspiration, lite Hjärntillskott? Lyssna

till dessa och åtta andra föreläsare i

världsklass!

Talarna är fördelade på fyra seminarier

som hålls i både Göteborg och

Stockholm under 2011.

Varje seminarium pågår under

förmiddagen och därefter bjuder vi på

lunch där ni kan knyta nya kontakter

bland de andra besökarna.

Varmt välkommen att kontakta Bestseller för bokning av Hjärntillskott 2011!

Bestseller PR AB • Olof Asklunds gata 6–10, 421 30 Västra Frölunda • Fax 031–711 19 30

E-mail [email protected] 031–701 48 60

www.bestseller.se

5 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

8

3040

innehåll Offentliga Affärer nr 2 2011

8 Utredaren inpå livetAnders Wijkman berättar frikostigt om sina erfarenheter, uppdrag och åsikter och är angelägen om att sprida sitt budskap.– vi förstör den här planeten, och det går jävligt fort, säger han.

12 Tema: Outsourcingtre av fyra upphandlare i sveriges kommuner tror att man kommer lägga ut mer av den kommunala verksamheten på privata aktörer under de närmaste åren. Därför finns det anledning att debattera frågan om outsourcing.

24 Krav på kollektivavtal i offentlig upphandlingåterigen har politiska krav rests för att införa krav på kollektivavtal i offentlig upphandling. riksdagen beslutade att avslå samtliga motioner. Advokaterna från Lindahl förklarar varför.

30 Fokus: Vård och omsorgUnder våren initierar vinnova ett pilotprogram för innovationsupphandling där så kallad förkommersiell upphandling används. förebilderna finns hos den brittiska vårdapparaten. Dr Michael Wilkinson från National Health service berättar om erfarenheterna. foto: jonas Eriksson

40 Turism – en kassako för kommunenPå flera håll i landet är besöksnäringen en av de viktigaste för att skapa nya jobb i regionen. I samtliga kommuner är den en viktig näring, men framgångarna är inte lättköpta. foto: Dick Gillberg

Semantix översättningRing 0774-40 05 50 | www.semantix.se

2011

Percy BarnevikTidigare koncernchef för ABB,

arbetar numera med föreningen

Hand in Hand

Pelle TörnbergByggde upp mediebolaget MTG

och tidningen Metro

Björn KjosÄgare av Norwegian

Air Shuttle

Bob GeldofRättvisekämpe som bland annat

arrangerade Live AidBehöver du eller ditt företag lite extra

inspiration, lite Hjärntillskott? Lyssna

till dessa och åtta andra föreläsare i

världsklass!

Talarna är fördelade på fyra seminarier

som hålls i både Göteborg och

Stockholm under 2011.

Varje seminarium pågår under

förmiddagen och därefter bjuder vi på

lunch där ni kan knyta nya kontakter

bland de andra besökarna.

Varmt välkommen att kontakta Bestseller för bokning av Hjärntillskott 2011!

Bestseller PR AB • Olof Asklunds gata 6–10, 421 30 Västra Frölunda • Fax 031–711 19 30

E-mail [email protected] 031–701 48 60

www.bestseller.se

Katrin. At Hand.

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011 7

ledare

IssN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina Akyuz, [email protected]

RedaktionsledningMalin Ulfvarson, [email protected]

JournalisterArne öster, Mona sundquist, Malin Ulfvarson

KrönikörCarina Lundberg Uudelepp

Annonsbokningsören solefors, tel: 031-719 05 [email protected]

LayoutNadja törnblad

Omslagsfotojonas tetzlaff

TryckElanders, www.elanders.se

Projektledning Göteborgsören solefors, [email protected] Nyman, [email protected]

Projektledning StockholmAnita sanderholm, [email protected] Mossheden, [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Katrin. At Hand.

re av fyra upphandlare i Sveriges kom-muner tror att man kommer att lägga ut mer av den kommunala verksamhe-ten på privata aktörer under de när-maste fem åren. Ibland fattas de politiska besluten

om outsourcing lite väl snabbt, och ibland vänder vinden lika tvärt igen – kanske mest av ideologiska skäl – och då kan det vara svårt att återta verksamhet som en gång lagts ut. Det är säkerligen möjligt att hitta posi-tiva aspekter utöver kostnadseffektivitet.

Värd en debattUnder Upphandlingsdagarna 2011 hölls en paneldebatt om outsourcing där mode-ratorn Michael Esplinger, styrelseledamot IFMA, bombarderade panelen med frågor. Riksdagsledamöterna Anti Avsan (m) och Johan Löfstrand (s) berättade att partierna idag är i stora drag överens om det korrekta i att utkontraktera kommunal verksamhet. I princip borde man kunna outsourca allt utom själva myndighetsutövningen men det finns en mängd aspekter som gör frågan komplex. En av de viktigaste frågorna hand-lar om hur man ska kvalitetssäkra extern verksamhet. Förbättrade utvärderingsverk-tyg och god beställarkompetens behövs för att kunna göra bra upphandlingar. Det är inte ovanligt att missnöje med ut-förare beror på att avtalet tecknats i alltför vaga ordalag. Man har inte säkerställt exakt vad som efterfrågas och vilken kvalitet som krävs.

T

outsourcing-trenden går vidare

Det märks inte minst inom den offentliga IT-verksamheten.Endast de större kommu-nerna och landstingen har haft kompetens nog att utkontraktera delar av IT. Den bilden framträder i Riksrevisionens gransk-ning om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.

En utmaning kan alltid avslåsI dag har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt – en uppmaning till fö-retag och enskilda att peka ut verksamheter som skulle kunna drivas på ett effektivare sätt. En vanlig missuppfattning hos kom-munerna verkar gälla vem som har beslu-tanderätten. Att införa utmanarrätt innebär inte att kommunen tvingas att konkurrens-utsätta sin verksamhet – beslutet ligger fortfarande hos kommunen. Vid ett utma-ningsförfarande är det den poli-tiska nämnden som avgör om utmaningen ska antas och leda vidare till upphandling, eller om utmaningen ska av-slås. Det innebär, menar vissa, att kommunerna inte har något att för-lora på att införa utma-narrätt. Dessutom ger detta goda incitament till att genomlysa den egna verksamheten.

Urban Nilsson, Ansvarig utgivare

SBAU1069_9-3TTiD_119g_OffentAff_185x65.indd 1 2010-10-27 15.04


Upphandlingsutredningen tar mycket tid i anspråk men han har många järn i elden. Möt utredaren, författaren och samhällsförbättraren Anders Wijkman.

nders Wijkman ger ett mycket öppet och ödmjukt intryck. Han berättar frikostigt om sina erfarenheter, uppdrag och åsikter och är angelägen om att sprida sitt budskap. Han är också mycket seriös i sin framtoning, skojar inte gärna om sitt arbete. Jag berättar att jag i min research stött på ett tv-inslag från

ett norskt humorprogram där han utan förvarning medverkar – och resultatet är så roligt att jag nästan trillar av stolen. Anders Wijkman förklarar hur det gick till när han blev lurad att medverka i program-met, men själv tycker han inte att inslaget är värt att skratta åt. – Nej, jag ler möjligtvis när jag ser det, men jag skrattar inte, säger han. Han tycker att den moderna informationstekniken har gett fan-tastiska demokratiska möjligheter, till exempel för att mobilisera – se bara på utvecklingen i Nordafrika. – Det är bara 15 år sedan vi satt och klistrade kuvert och la på lådan. Nu når vi ut till tusentals människor med bara ett knapptryck. Men det finns en baksida. Debattklimatet har blivit råare, och de-battartiklar och inlägg på internet bemöts inte sällan med rena per-sonangrepp och oförskämdheter. – Vi har inte utvecklat ett ansvarskännande som lever upp till vad tekniken erbjuder – och det är väldigt allvarligt. En tidning har en ansvarig utgivare, medan nätet är totalt fritt. Man pratar om sociala medier, men ibland ligger det närmare att kalla det asociala medier, säger han. Han hoppas att vi med tiden utvecklar en mer sansad och balanse-rad ton, men är inte helt säker på att det är den utveckling vi ser. Men tekniken är bara bäraren av budskapen och Anders Wijkman riktar inte sin kritik åt det hållet. Tvärtom: – Tekniken ger oss även möjlighet att göra hållbara val, som att läsa tidningen på skärm istället för på papper eller att ordna video-konferenser istället för att göra långa resor.

AOundvikligt miljöengagemangAnders Wijkman var riksdagsledamot för Moderaterna under större delen av 1970-talet. Han lämnade politiken och arbetade sedan i tio år som generalsekreterare för Röda Korset, följt av Naturskyddsför-eningen och Styrelsen för U-landsforskning. Han blev därefter biträ-dande generalsekreterare i FN. Anders Wijkman har under årens lopp varit på tal som partiledare för både Moderaterna och senare för Folkpartiet, men avböjt. När han 1999 valdes in i Europaparlamentet var det med Kristdemokra-terna i ryggen. Miljöfrågorna har följt honom under dessa tre decennier och hans miljöengagemang är mycket starkt. Han menar att det är en logiskt följd av de erfarenheter och kunskaper han samlat på sig genom åren. – Jag har sett samhällsutvecklingen ur väldigt många olika håll, i riksdagen på 70-talet arbetade jag med energifrågor, som generalse-kreterare på Röda Korset och i arbetet i FN har jag på nära håll sett utvecklingen i tredje världen, tio år i EU-parlamentet har gett insik-ter om påverkan från kemikalier och utsläpp. Om man inte stoppar huvudet i sanden, utan lär sig hur saker hänger ihop, blir det omöjligt att inte engagera sig i miljön. Vi förstör den här planeten, och det går jävligt fort. Anders Wijkman har flera gånger visat att han inte är en person som stoppar huvudet i sanden. Han tvekar inte att föra fram kritik. – Det propageras ibland för att vi i Sverige framgångsrikt minskat vår klimatpåverkan, men det gäller bara den inhemska produktio-nen. Om vi ska räkna med vår importerade konsumtion förbrukar vi betydligt mer än vår beskärda del i världen.

Ta offentligt ansvarDen offentliga sektorn står för nära 18-20 procent av Sveriges brut-tonationalprodukt och därmed är offentliga inköp mycket intres-santa att utvärdera.

med miljön som drivkraft

9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011 9

profilen | AnDerS WiJKMAn – Med miljön som drivkraft

– Det är viktigt att göra bra affärer, men det är också viktigt att det inte bara sker till lägsta pris utan tanke på kvalitet. Vi ska uppfylla ett ganska stort antal samhällsmål, säger Anders Wijkman. Han tycker att det är rimligt att styra den offentliga upphandling-en mot ansvarstagande och hållbara inköp. Som utredare för den aktuella Upphandlingsutredningen är An-ders Wijkman väl insatt i upphandlingsreglernas tillkortakomman-den. Han påpekar att ämnet är komplext och det finns många aspek-ter värda att analysera. En åsikt som framkommer emellanåt är att det inte är några större fel på lagstiftningen, det är tillämpningen som måste bli bättre. Rik-tigt så enkelt är det inte, anser Wijkman. – Det finns saker i regelverket att se över. Små organisationer har svårare att leva upp till regelverket än stora organisationer. Det gäller både på upphandlar- och leverantörssidan. Företagen beskriver att en offert på den privata marknaden tar dem cirka 4-5 timmar att formulera, medan ett anbud till offentlig sektor tar nära tio gånger så lång tid att sammanställa. – Små företag har ofta inte en chans i upphandlingen – antingen därför att kontrakten är för stora eller på grund av att reglerna är för krångliga. Reglerna ska borga för icke-diskriminering och likabe-handling, men för många småföretag kan det upplevas som en chi-mär, säger Anders Wijkman. En annan fråga gäller överprövningarna, när och hur ska man kunna överpröva och ska det verkligen inte kosta något? Det finns tydliga exempel på okynnesöverprövningar, menar han, och tar ett exempel på en situation då det kan finnas uppsåt. En leverantör som under många år haft ett omfattande avtal med en kommun, och som förlorar en kommande upphandling, kan vinna lite tid på att överpröva eftersom de får fortsätta att leverera i väntan på att ärendet är avslutat. – Jag säger inte att det inte ska gå att överpröva, men det behövs en detaljerad analys. Domstolarna behöver resurser att hantera den ökade mängden ärenden och det har visat sig att praxis skiljer sig åt i olika delar av landet. Som ett första delmoment ska utredningen skriva en kommentar till EU – ett svar på den Grönbok om offentlig upphandling som EU-kommissionen publicerade i januari. Översynen av upphand-lingsreglerna på EU-nivå var en av orsakerna till att den svenska ut-redningen startades. – Det är min förhoppning att vi ska ligga steget före och komma med vettiga inspel i arbetet på EU-nivå. Det är viktigt att vi får med våra erfarenheter till EU, en mycket stor del av lagen fastställs ju där, säger Anders Wijkman.

Alternativ till tillväxtHan har nyligen kommit ut med en bok – Den stora förnekelsen – som kritiserar samhällets och politikernas oförmåga att hantera miljö- och klimatkriserna. – Vi utmanar de politiska partierna att ta tag i dessa frågor. En grundläggande fråga gäller myten om materiell tillväxt som drivande för samhällets utveckling. Man behöver inte vara nobelpristagare för att inse att det inte är en hållbar väg att gå. Naturkapitalet räcker inte till. Vi måste hitta alternativa sätt, främst genom att vårda det vi har och utveckla slutna kretslopp för materialanvändningen. Dagens slit och släng håller inte. Själv har han lämnat partipolitiken och har inga planer på att återvända.

Fotograf: Jonas Tetzlaff

– Nej, jag ville föra in ett annat tänk i partipolitiken, ett alternativt ekonomiskt ramverk kopplat till miljöfrågorna, men hade begränsad framgång. Så nu arbetar jag via andra kanaler. Och det finns många andra kanaler. Anders Wijkman är idag råd-givare åt organisationen Tällberg Foundation, åt Stockholm Envi-ronment Institute, ledamot i Kungliga Vetenskaps Akademin, han föreläser på Linköpings universitet och blev nyligen utnämnd till hedersdoktor vid samma universitet. Inte konstigt att han har svårt att få tiden att räcka till.

Malin Ulfvarson


nyheTer

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE

Kommunpolicy för sociala medier Botkyrka kommun uppmuntrar sina medarbetare att vara aktiva på sociala medier och bidra med sin kunskap. Även Uppsala kommun använder sociala medier för att öka dialogen. Splittrat fokus i GrönbokenDet ursprungliga målet med upphand-lingsreglerna ”att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna” måste framgå tydligare, anser Konkurrensverket i sitt remissvar till EU.

ESV först ut i PeppolI mars nådde Peppolprojektet en viktig milstolpe när den första e-fakturan överfördes via Peppols infrastruktur från Danmark till Sverige.

”Sänk statens utgiftstak”Riksrevisor Claes Norgren har granskat budgetpropositionen 2011 och råder bland annat regeringen att sänka utgiftstaket för att åstadkomma bättre styrning.

Jämställdhet införs i Solnas styrsystemHur kan jämställdhet införlivas i myn-digheternas lednings- och besluts-system samt i deras prestationer? Solna stad har påbörjat arbetet för att säkerställa att medborgarna får likvärdig service.

Finansministrar vill värna stabiliteten– Vi vill förhindra framväxten av obalanser som hotar stabiliteten i det finansiella systemet och svensk ekonomi, säger finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman.

Staten borde ha agerat inför finanskrisenRiksbanken och Finansinspektionen borde ha sett varningssignalerna inför finanskrisen. Det menar Riksrevisionen som har granskat statens insatser för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.

Polisen tar hjälp av trafikskolorGenom att låta trafikskolor hålla kör-lektioner i av polisen utpekade områ-den kan antalet bostadsinbrott hållas nere. I Tyresö har inbrotten minskat med 27 procent medan den gått upp med 49 procent i resten av länet.

Lönsamt att förebygga drunknings olyckorHälften av kommunerna har inte definierat några mål mot drunkningso-lyckor. Det visar en enkätundersök-ning genomförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

egeringen har beslutat om att ge Tra-fikverket i uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet. Utgångspunkten ska tas i den nu gäl-lande nationella planen och de regionala planerna för utveckling av transportsys-

temet. Trafikverket ska också lämna förslag till effektivisering och kapacitetshöjande åtgärder som kan vidtas för att tillgodose kapacitetsbe-hovet. Aspekter som särskilt ska belysas är identi-fieringen av flaskhalsar, behov av följdinves-teringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska styrmedel kan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drift

RBehövs mer järnväg?

Samordnad upphandling av bemanningstjänster

och underhållsåtgärder kan bidra till en effekti-vitetsökning. Trafikverket ska också identifiera vilka kapa-citetshöjande åtgärder i järnvägssystemet som ger den samhällsekonomiskt effektivaste lös-ningen för att nå ett långsiktigt hållbart trans-portsystem. – Förbättringar måste kunna ske på såväl kort som medellång och lång sikt. Därför ska trafikverket återrapportera vad som kan göras 2012-2015, 2016-2021 och efter 2021, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Källa: Näringsdepartementet

Sex kommuner i Storstockholm har tillsammans upphandlat beman-ningstjänster för skola och förskola. Avtalet som beräknas omsätta 130 miljoner kronor under avtalsperiodens fyra år har delat upp i åtta avtals-områden. Haninge kommun har varit ansvarig för upphandlingen som även omfattar kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö. Från avtalet kan kommunerna avropa bemanningstjänster inom yrkeskategorierna gymnasielärare, grundskolelärare, förskole-lärare, fritidspedagoger och barnskötare. En av de avtalsvinnande leverantörerna är Bemannia. – Att vi tidigare varit leverantör till fem av de sex kommunerna är ett tecken på styrkan att kunna leverera tjänster av yttersta kvalitet samti-digt som Bemannia kunnat erbjuda kommunerna konkurrenskraftiga priser, säger Staffan Bruzelius, VD på Bemannia.


”Det är inte idag som för 20 år sedan”

KröniKA

Någon som känner igen sig? I glädjen över att vara en del av allt detta fantastiska som händer i offentlig sektor idag. Det skrivs inte mycket om allt som är bra, egentligen bara om det som är dåligt. Det är trist att bilden av offentligfinansierad verksamhet fortfa-rande är att vi hänger på spaden, fikar mest hela tiden, har omöjliga telefontider och ställer till med administrativa svårigheter för alla och envar bara för att vi kan. Sanningen som jag ser den är att vi

inom kommunal verksamhet utvecklats enormt under de senaste tjugo åren. Vi har valfrihet inom nästan alla områden, mångfald som vi kan använda för att välja det som passar oss bäst, vi har e-tjänster och kontaktcenter, vi har webbsidor full-matade med information. Vi arbetar med lean och resultatbaserad styrning, med ISO och integrerad ledning och styrning i webbaserade system. Vi har fristående om-budsmän och inspektörer, revisioner och oanmälda granskningar. Det är inte idag som för tjugo år sedan. Idag sätter vi alltid invånaren i centrum, i vårt fall stockhol-maren. Oavsett om vi är anställda i kom-munen eller arbetar i enskilt driven verk-samhet på kommunens uppdrag har vi ett gemensamt - vi gillar förändring och vi ser utmaningar som något att anta. Ville vi ha lugn och ro

skulle vi få söka oss till

en annan sek-tor. Jag gillar att tänka

på att Greta, Arne, Johan och Elin alla gör sina val och är nöjda, skulle de inte vara nöjda kan de byta och det gör mig riktigt glad att de har fått valfrihet! Tack och lov att den tid är över när vi var hänvisade till det som någon annan ansåg bäst för oss.

Greta häver sig upp lite med hjälp av rullatorn och står nästan på tå! Hon vill verkligen kunna se allt som händer där, långt nere på gatan. Bilarna kör runt i rondellen nedanför klippan där Kattrumpstullens

äldreboende ligger. Greta är nöjd med sitt boende som hon valt ut bland många andra. Flickorna som jobbar

här är så snälla. Idag ska Greta nog äta frukost med de andra, hon tror hon orkar. Då kommer flickorna att fråga om hon vill vara med på bingo också, eftersom hon nu orkar. Greta vet inte om hon vill, hon tänker att hon är ändå 97 år och har haft många aktiviteter i sina dar. De kallar den så, bingon, en aktivitet på boendet. Greta vet inte varför, men hennes son Arne blir jätteglad när han kan läsa i omsorgsdagboken - där flickorna skriver I datorn om sådant Greta gjort under dagen - att hon varit med på någon aktivitet. Det verkar som om dagens unga tror att aktiviteter är något väldigt viktigt.

Ett par mil bort, men fortfarande i Stockholms stad, lämnar Gretas sonson Johan sin dotter i förskolan. De bor i Farsta och idag ska farfar hämta lilla Elin på förskolan. Då skriver Johan in det när de kommer dit. Inte i en bok eller på ett papper, utan på den pekskärm som finns på försko-lan. Det är en jättebra sak, tycker Johan. Han valde förskolan för de verkade vara så framåt där och det stämmer. De har anammat all ny teknik så nu kan de skriva på skärmen under Elins flik att det är farfar som kommer. Johan gillar teknik och han gillar att enkelt kunna få veta i mobilen om något händer eller ska hända på förskolan och han tycker det är jättebra att hans pappa kan titta i omsorgsdagboken och läsa hur farmor haft det på dagen. Alla vet vad de behöver veta. Han vet att Elin nästan kan räkna, de arbetar med division i förskolan. Elin vet inte det för hon har inte lärt sig begreppen ännu, bara hur man gör och det är inte det sämsta.

Carina Lundberg Uudelepp Biträdande stadsdirektör

Stockholms stad

Är du morgondagens vinnare?Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger? www.ekan.com

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonom-roll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

Ekan off affarer 2011 185x65 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.19


TeMA: oUtSoUrCinG

Tre av fyra upphandlare i Sveriges kommuner tror att man kommer lägga ut mer av den kommunala verksamheten på privata aktörer under de närmaste fem åren.

pphandlingsansvariga från 100 av landets 280 kommuner intervjuades i mitten av januari 2011 och fick svara på frågor om outsourcing. Undersök-ningen visar att varannan kommun (54 %) har en generellt positiv syn på

att outsourca vissa kommunala verksamhe-ter, medan endast var tionde generellt sett är negativ. Övriga har en neutral inställning till outsourcing. Nästan två tredjedelar av de intervjuade bedömer att andelen outsourcad verksamhet kommer att öka inom de när-maste ett - två åren och 77 procent att den kommer att öka inom de närmaste fem åren. Undersökningen Outsourcingbarometern är utförd av TNS Sifo på uppdrag av tjäns-teföretaget ISS.

Värd en debattUnder Upphandlingsdagarna 2011 hölls en paneldebatt om outsourcing där mode-ratorn Michael Esplinger, styrelseledamot IFMA, bombarderade panelen med frågor. Riksdagsledamöter Anti Avsan (m) och Johan Löfstrand (s) berättade att partierna idag är i stora drag överens om det korrekta i att utkontraktera kommunal verksamhet. – Vi har vissa meningsskiljaktigheter men under de senaste åren har vi närmat oss var-andra i frågan. Principen om att skapa kost-nadseffektivitet med hjälp av outsourcing skiljer sig något mellan små och stora kom-muner, säger Johan Löfstrand.Anti Avsan höll med. – Samsynen har vuxit fram över tid. Med-an det har funnits ett inbyggt motstånd från vänster är Socialdemokraterna idag beredda att lägga ut verksamheten och Moderaterna tar idag större hänsyn till kvalitet, säger Anti Avsan. Upphandlingschefen i Umeå kommun, Egil Nylén, kunde bekräfta att det stämmer med hur frågan hanteras politiskt i Umeå. Åsikterna går mer isär vad gäller vilken verk-samhet som lämpar sig att lägga ut.

U

Hur kan vi mätaen klapp på kinden?

– Man kan inte outsourca allt. Där finns de stora politiska åtskillnaderna idag. Det behöver ett oerhört tydligt utvärderingsin-strument för att kunna lägga ut vissa verk-samheter, och det finns inte idag, säger Jo-han Löfstrand. – Det viktigaste är att saker ska fungera, det finns inget egenvärde i att outsourca, menar Anti Avsan samtidigt som han tilläg-ger: – I princip borde man kunna outsourca allt utom själva myndighetsutövningen men det finns en mängd aspekter som gör frågan komplex. Som till exempel att det behövs en del verksamhetsspecifik kunskap i kommu-nen, säger Anti Avsan.

Skäl för outsourcingI undersökningen tillfrågas kommunerna de skäl som ligger till grund för att lägga ut kommunal verksamhet, och 2011 nämns främst politiska beslut och maktskiften som förändrar inriktningen. I förra årets under-sökning angav man i högre grad kostnads-besparingar och fokusering på kärnverk-samheten som orsak till att lägga ut vissa verksamheter. – Vi behöver få in nya arbetssätt. Där tror jag vi an se ett ytterligare syfte med outsour-cingen. Det är säkerligen möjligt att hitta positiva aspekter utöver kostnadseffektivi-tet, säger Johan Löfstrand. – Kraven på kommunerna höjs och fram-förallt kraven på hög kompetens. Jag tror att vi måste samarbeta i än högre utsträckning för att klara av att upprätthålla kompetensen i varje liten enskild kommun, säger Anti Av-san. Även det stora outsourcingföretaget ISS fanns representerade på scen genom sin VD Lars Täuber och hans fick frågan om hur kommunerna bör odla nytänkandet med hjälp av outsourcing. – Jag skulle vilja uppmana kommunerna att våga slå ihop flera olika verksamhetsom-

Egil Nylén, upphandlingschef Umeå kommun

Lars Täuber, VD ISS

Anti Avsan, riksdagsledamot Moderaterna

Johan Löfstrand, riksdagsledamot Socialdemokraterna


TeMA: oUtSoUrCinG

råden för outsourcing. Det kan skapa dy-namik som ger positiva effekter, säger Lars Täuber.Men Socialdemokraten Johan Löfstrand var inte lika förtjust i idén. – Vi ska snarare ha mindre upphandlingar och bjuda in fler aktörer, säger han. Jag tror att mindre enheter lyckas leverera kvalitet på ett sätt som stora inte kan. Den stora frå-gan blir – hur ska vi utvärdera en klapp på kinden? – Stora företag ger också en klapp på kin-den. Fördelen är att man kan samla kompe-tensen från många olika håll, säger Lars Täu-ber. En av de viktigaste frågorna när det gäller outsourcing handlar just om det – hur ska man kvalitetssäkra extern verksamhet? Jo-han Löfstrand och Anti Avsan var överens om att det finns behov av beställarstöd för kommunerna och Johan Löfstrand uppma-

nade Sveriges kommuner och landsting att axla uppdraget. – Vi behöver verkligen förbättra våra ut-värderingsinstrument, det är jätteviktigt. En annan viktigt aspekt är att det finns konkur-rens bland utförarna på marknaden, säger Johan Löfstrand. – Det har hänt mycket på 15 år, markna-den är betydligt bättre. Vi både vinner och förlorar upphandlingar, det finns konkur-rens på marknaden, inflikar Lars Täuber, från ISS.

Svårt att ångraUpphandlingschefen Egil Nylén påpe-kade att kommunpolitiker bör sätta sig in i upphandlingsregelverket. Ibland fattas de politiska besluten om outsourcing lite väl snabbt, och ibland vänder vinden lika tvärt igen och då kan det vara svårt att återta verk-samhet som en gång lagts ut.

Lars Täuber på ISS menade att det inte behöver vara svårt att återta verksamheten, detsamma gäller om man är missnöjd med en utförare, men Johan Löfstrand håller inte med. – När man säljer av infrastruktur eller verksamhet där man ger upp lokaler eller av-görande kompetens är det inte så lätt att ta tillbaka verksamheten igen, påpekar han. – I vissa fall kan det vara enkelt men se till att alltid behålla någon kompetens i kom-munen, om inte annat så för att genomföra goda upphandlingar, säger Egil Nylén. Samtliga paneldeltagare var överens på den punkten och Lars Täuber konstaterade att en beställare som inte har kompetensen är mycket svår att ingå ett bra avtal med. – Det är inte ovanligt att missnöjde med utförare beror på att avtalet tecknats i alltför vaga ordalag. Det är viktigt att säkerställa ut-förandet i avtalet, instämmer Anti Avsan.

Malin Ulfvarson

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com


TeMA: oUtSoUrCinG

rätt att utmana kommunen!

Kommuner med utmanarrätt

1. Bengtsfors2. Enköping3. Halmstad4. Håbo5. Härnösand6. Höganäs7. Hörby8. Järfälla9. Kristianstad10. Kungsbacka11. Laholm12. Lerum13. Linköping14. Markaryd15. Mora16. Mullsjö17. Munkedal18. Ragunda

19. Skara20. Sollentuna21. Solna22. Stockholm23. Sävsjö24. Täby25. Uddevalla26. Upplands Väsby27. Uppsala28. Vetlanda29. Värmdö30. Växjö31. Älmhult32. Ängelholm33. Örebro34. Örkelljunga35. Österåker

Landsting med utmanarrätt:1. Stockholms läns landsting

Gotland avskaffade utmanarrätten 2010 och Övertorneå avskaffade utmanarrät-ten 2011. Alingsås inför utmanarrätten 1 april 2011 och Östra Göinge, Ulricehamn och Ystad är några av de kommuner som förbereder införandet av rätten.


TeMA: oUtSoUrCinG

U

Idag har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt – en uppmaning till företag och enskilda att peka ut verksamheter som skulle kunna drivas på ett effektivare sätt.

tmanarrätt innebär att en kommun eller ett landsting, genom politiskt beslut, åtar sig att pröva inkomna förslag på alternativ drift av verksam-het som i nuläget bedrivs i egen regi eller inte drivs alls i kommunen. Om

verksamheten anses lämpad för konkurrens-utsättning, inleds en upphandling i konkur-rens eller i vissa fall en avknoppning. I dagsläget har 35 kommuner och ett landsting infört utmanarrätt, några kom-muner förbereder ett införande medan två kommuner har dragit tillbaka rätten att utmana. I det ena fallet, i Övertorneå kom-mun, orsakade frågan ett politiskt maktskif-te.

Drog tillbaka rättenI Övertorneå kommun har utmanarrätten skapat turbulens det senaste året. Det var 2009 som det då borgerliga styret införde utmanarrätt i kommunen. Ett antal förfråg-ningar från privata näringsidkare lämnades in, bland annat vad rör transporter och återvinning samt ett äldreboende. Opposi-tionen bestående av Socialdemokrater och Vänsterpartister överklagade beslutet att lägga äldreboendet på entreprenad, men fick avslag i domstol. Men sedan kom september 2010 och kommunalval, och maktskiftet i kommunen var ett faktum. Det nya politiska styret i Övertorneå har gjort helt om. – Vi kan tänka oss att lägga ut viss verk-samhet på entreprenad men inte under de här förutsättningarna, så vi har dragit tillba-ka utmanarrätten, förklarar kommunalrådet Roland Kemppainen (S). Han menar att utmanarrätten leder till att privata aktörer ”tar russinen ur kakan”. Att endast enheter som är lönsamma tas över av privata intressen. Idag är politiker i nästan alla läger generellt positiva till privatise-ringar av kommunens verksamhet, men det råder oenighet om hur det ska gå till. Vilka verksamheter kan läggas ut och på vem ini-tiativ? I Övertorneå sköts transporterna sedan årsskiftet på entreprenad. Den typen av verksamhet kan även framöver bli aktuell att privatisera. – Vi har enats om att kommunen ska driva

verksamheten inom vård, skola och omsorg. Däremot kringaktiviteter kan bli aktuellt att lägg på entreprenad, säger Roland Kemppai-nen. Även äldreboendet skulle gå över i privat regi från årsskiftet, upphandlingen genom-fördes men överklagades av leverantörer. – Vi vet i dagsläget inte vad som händer med äldreboendet, vi avvaktar domarna i överprövningsmålen, säger Roland Kamp-painen.

Dålig informationOrganisationen Svenskt näringsliv anser att kommunerna inte utnyttjar möjligheten med utmanarrätt på ett bra sätt. I en rap-port från i höstas visar de att kommunerna är dåliga på att informera om utmanarrät-ten. Enligt undersökningen saknar 16 av 34 kommunala hemsidor information i ämnet och i 26 av 34 kommunala telefonväxlar känner man inte till vem inom kommunen som kan ge information och vägledning till utmanare. Svenskt näringsliv menar att utmanarrät-ten kan ses som en kostnadsfri genomlys-ning av den kommunala verksamheten. Där-för är det märkligt att marknadsföringen av rätten inte är mer offensiv. Men många är av motsatt uppfattning, att utmaningar alltid kostar pengar för kom-munen. I till exempel Enköpings kommun har man tagit emot en utmaning att ta över kommunens måltidsservice, vilket är en om-fattande verksamhet och bara konsultkost-naderna för att analysera utmaningen beräk-nas bli 250 000 kronor. Omsorgsföretaget Attendo Care har un-der de senaste åren utmanat fyra kommuner med sammanlagt åtta utmaningar. Det har gällt både äldreboenden och LSS-boenden. Av dessa åtta utmaningar antogs tre av Halmstad och Hörby kommuner. Attendo vann de två upphandlingarna i Halmstad och en av våra konkurrenter vann i Hörby. – Vi inleder alltid en dialog med kom-munens politiker innan vi utmanar, även om kommunen har infört utmaningsrätt. Vi ut-manar därför att vi tror att vi kan utveckla verksamheten till gagn för både brukare och personal, säger presschef Johanna Hållén. Den potentiella marknaden som kan

öppna sig genom utmaningar är stor. Enligt Konkurrensverkets bedömningar kan 70 – 80 procent av kommunal verksamhet kon-kurrensutsättas och i dagsläget är cirka tio procent konkurrensutsatt. Vissa uppskattar marknadens värde till 700-1000 miljarder kronor. En utmaning sker genom att ett förslag lämnas till kommunen om att en viss verk-samhet bör upphandlas, säljas eller helt enkelt drivas på ett annat sätt. I det läget prövar kommunen eller landstinget först om det är tillåtet att upphandla verksamheten. Myndighetsutövning får till exempel inte upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen. Strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommu-nen/landstinget kan inte heller utmanas. Det är också upp till den lokala kommu-nen eller landstinget att bedöma om det är lämpligt att den aktuella verksamheten ut-manas. Om beslut fattas att verksamhet ska utmanas måste detta göras enligt gällande regler.

En utmaning kan alltid avslåsEn vanlig missuppfattning hos kommuner-na verkar gälla vem som har beslutanderät-ten. Att införa utmanarrätt innebär inte att kommunen tvingas konkurrensutsätta sin verksamhet – beslutet ligger fortfarande hos kommunen. Vid ett utmaningsförfarande är det den politiska nämnden som avgöra om utmaningen ska godtas och leda vidare till upphandling, eller om utmaningen ska avslås. Det innebär, menar vissa, att kommu-nerna inte har något att förlora på att införa utmanarrätt.

Malin Ulfvarson

Utmanarrätt

All verksamhet förutom myndighetsutövning och strategiska funktioner kan utmanas.Utmaningen kan komma från en extern utmanare alternativt från interna medar-betare. Nämnden som har hand om berörd verksamhet är skyldiga att avgöra om den kan utmanas och därmed upphandlas.


TeMA: oUtSoUrCinG

År 2009 bildades kommunalförbun-det Storstockholms brandförsvar, SSBF, vilket var en sammanslagning av räddningstjänsten för kommu-nerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Val-

lentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Det omfattar ett område där det bor cirka 1,2 miljoner människor. I samband med att man bildade förbun-det, slogs det fast att man skulle överväga outsourcing för de administrativa funktio-nerna vid upphandlingar. Detta för att ett av syftena med att bilda förbundet var att rationalisera. – Vid fusionen fattade man ändå beslutet att använda befintligt ekonomisystem från en av de fusionerande organisationerna, den mindre. Bland annat på grund av större vo-lymer fungerade aldrig detta system bra för SSBF efter fusionen, vilket gjorde att upp-handling av ett nytt ekonomisystem, och därmed även outsourcing kom på tal, berät-tar ekonomichef Maria Andersson. Efter en förstudie fattades beslut om att genomföra en upphandling och att den skul-le innefatta outsourcing av de administrativa processerna kring kund- och leverantörsres-kontra. – Outsourcingen innebär minskad kost-nad för SSBF. Outsourcingen förväntas även öka kvaliteten samt att minska sårbarheten som annars finns på en liten ekonomienhet, säger Maria Andersson.

Kontoret i LitauenByte av ekonomisystem och outsourcingen var i skarp drift 1 januari 2011. – Införandeprojektet har hittills gått bra. Vi tillsatte en projektledare för detta ända-mål och outsourcingföretaget gjorde mot-svarande. Detta är enligt min bedömning nödvändigt för att införandeprojektet ska nå bästa effekt. Det kvarstår givetvis några

BrAnDförSvAreT oUTSoUrCAr

reDoviSninGenpunkter innan allt är klart, säger Maria An-dersson. Tjänsterna utförs vad jag förstår i Vilnius, funkar det bra? – Det fungerar alldeles utmärkt. Perso-nalen i Vilnius pratar svenska eller norska, säger Maria Andersson. Outsourcing görs i regel i syfte att effekti-visera och minska kostnaderna för verksam-heten. Offshoring, det vill säga att förlägga kontoret i ett annat land där lönerna i regel är lägre, bidrar till att reducera kostnaderna. – Offentlig sektor, till skillnad från privat, har en tradition att outsourca det som är kärnverksamheten medan man behåller ad-ministrationen inhouse. Jag tänker till exem-pel på skolor eller vårdmottagningar, säger Thomas Persson, vd på outsourcingföretaget Mirror. Han tror att det kan bero på att det är lätt-are att effektivisera verksamheten utanför huvudkontoret. Många tycker också att det innebär en minskad kontroll att lämna ut re-dovisning och revision på en extern part. – Men jag menar att man missar de be-sparingar som medborgarna förväntar sig. De är i regel beredda att betala mer för kärn-verksamheten än för den administrativa för-valtningen. Hans slutsats är att en funktion måste konkurrensutsättas för att nå effektivitet. Tomas Persson garanterar sina kunder att minst kunna göra besparingar på 20 procent genom att lägga ut de ekonomiadministra-tiva uppgifterna. – Ofta är besparingen betydligt högre än så, 20 procent är ett försiktigt löfte. Vi har kunder som sparat 50 procent av kostnader-na, det finns en enorm potential. Besparingen ligger i graden av automati-sering och standardisering. Lägg sedan till de volymfördelar en extern part får så bör-jar det märkas i kostnaderna, enligt Thomas Persson.

TeMA: oUtSoUrCinG

Offshoring bidrar till att

reducera kostnaderna.

”

Storstockholms Brandförsvar behövde investera i ett nytt ekonomisystem. Istället valde man att outsourca funktionen och sänkte därmed kostnaderna.


TeMA: oUtSoUrCinG

www.steriks.se

Med sitt diskreta utseende, plana yta och använd-

bara form har Klassik en självklar topplacering inom

markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet in-

går många format och tjocklekar som gör det möjligt

att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav

eller mönstervariation.

Tak, Mark och VA system

Klassikplattan är ett användbart system för moderna miljöer

Vilka trender finns?Vi ber Thomas Persson berätta vilka trender han ser i sin bransch. – En trend inom det offentliga är en ökad organisering kring så kallade shared services, det vill säga gemensamma ekonomifunk-tioner och gemensamma processer i flera verksamheter. En parallell trend är automa-tiseringen, och båda trender påverkar orga-nisationerna och deras kompetensbehov. – Vi är på väg in i en elektronisk värld vil-ket medför att många av de arbetsuppgifter vi gör idag, kommer att försvinna. Det krä-ver en viss kompetensutveckling, säger Tho-mas Persson. Han menar att vi ser en förändring i den ekonomiska uppföljningen. Affärscontrol-lern kommer att bli vanligare och skillnaden mellan ekonomisk planering och ekonomisk uppföljning kommer att suddas ut. Allt in-går som en naturlig del i den finansiella kon-trollen. – Traditionella månadsavslut och budget-processer ersätts av en löpande planering, kontroll och uppföljning. De flesta organi-sationerna är rustade för detta kompetens- och systemmässigt, men organisatoriskt är man ännu inte framme. Shared service cen-ters och outsourcing är därför viktiga verk-tyg för att nå fram.. För att nå framgång krävs att ekonomerna arbetar närmare verksamheten. Dagens IT-system kan erbjuda en mängd data, men till vilken nytta? Det är ekonomernas uppgift att känna verksamheten tillräckligt bra för att veta vilka utdrag som ska göras ur syste-met. – Många talar business intelligence och ta-lar då om IT-system och grafer, men verklig BI innebär att en organisation har kunskap om den egna verksamheten för att kunna fatta rätt beslut, säger Thomas Persson.

Malin Ulfvarson

Fotograf: David Castor


TeMA: oUtSoUrCinG

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset


TeMA: oUtSoUrCinG

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset

IT-verksamheten i offentlig sektor bedrivs närmast utan krav på effektivisering. Endast de större kommunerna och landstingen har haft kompetens nog att utkontraktera delar av IT. Den bilden framträder i Riksrevisionens granskning om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.

iksrevisionen konstaterar att de flesta myndigheter inte har analyserat al-ternativet att outsourca sin IT-verk-samhet. Orsaken är att det saknas god beställarkompetens. En myndig-hetsledning är enligt myndighetsför-

ordningen skyldig att eftersträva hög effekti-vitet i verksamheten. Outsourcing kan vara ett sätt att effektivisera IT-verksamheten. Även utbildningsföretaget Institutet för informationsteknologi, Ifi, har publicerat en rapport som visar att IT-kostnaderna i stat, landsting och kommuner uppgår till 40 mil-jarder kronor per år. Enligt rapporten driver den offentliga sektorn nära 90 procent av sin IT-verksamhet i egen regi. Bättre priser och prestanda, ökad medborgarnytta och positiv miljöpåverkan uppnås om IT-verksamhet konkurrensutsätts, enligt Ifi vars verksamhet är att anordna kurser inom IT och outsour-cing. – Det är uppseendeväckande att den of-fentliga sektorns kärnverksamhet – försko-lor, grundskolor, hemtjänst, äldreboende och vårdcentraler – konkurrensutsätts och överflyttats till marknadens aktörer på ett helt annat sätt än IT-verksamheten, skriver Björn Stolpe, vd på Ifi. I kommuner och landsting är andelen IT-entreprenader 5-12 procent. Mest outsour-

R

Det krävs kompetens för att outsourca iT

cing har skett i de större kommunerna, till exempel i Stockholms stad där IT-driften för ett par år sedan upphandlades och numera sköts av Volvo IT.

Vad kostar IT?Riksrevisionen har i sin granskning gjort flera iakttagelser som indikerar att IT inte hanteras affärsmässigt hos myndigheterna. Många kan överhuvudtaget inte redovisa sina IT-kostnader, det saknas intern styrning av IT och det ställs sällan effektivitetskrav på interna IT-avdelningar. Om man inte känner till vad det kostar att producera olika IT-tjänster så är det mycket svårt att ta ställning i sourcingfrågan efter-som man då inte kan jämföra kostnader vid outsourcing med sina interna IT-kostnader. Flera myndigheter har en decentraliserad och fragmenterad IT-organisation. Organi-sationsstrukturen och stora mängder egen-utvecklade system innebär svårigheter i fråga om styrning, uppföljning och övergripande integration av IT-verksamheten. Myndighe-terna vet därför inte alltid hur väl IT bidrar till att uppfylla verksamhetens mål och hur den totala IT-verksamheten inom myndig-heten faktiskt ser ut och fungerar. En slutsats är att om myndigheterna inte kan göra full-goda ställningstaganden och mäta sin egen

prestation på området får de svårt att fatta rationella beslut rörande sourcing. Relativt starka och självständiga IT-av-delningar med låga effektiviseringskrav på sig är en annan förklaring till att så få myn-digheter prövat om outsourcing kan vara ett medel för att öka effektiviteten i verksamhe-ten. Det har helt enkelt saknats incitament för IT-avdelningarna att ompröva sin egen verksamhet, och det är logiskt att en IT-av-delning utan större effektiviseringstryck på sig från myndighetens ledning inte prövar frågan om att avskaffa sig själv genom att re-kommendera att verksamheten outsourcas.

Det behövs vägledningKorrekt utförd IT-outsourcing kan vara ett effektivt sätt att både öka kvaliteten och sän-ka kostnaderna tack vare skalfördelar, spe-cialisering och spetskompetens. Riksrevisio-nens slutsats är att det behövs vägledningar och erfarenhetsutbyte, så att myndigheterna inte alltid behöver börja från början när out-sourcing ska utvärderas. Även om IT-driften läggs ut på en extern aktör är det viktigt att behålla viss kompetens. Beställare med ge-digna kunskaper måste finnas kvar inom den egna organisationen.

Malin Ulfvarson

TeMA: oUtSoUrCinG

Samsourcing kan vara ett tredje alternativSmå kommuner har allt att vinna på att samarbeta i större IT-investeringar. Det kan till exempel gälla en gemensam telefoni-tjänst, ekonomisystem eller bibliotekskatalog. Samverkan är ett sätt att minska kostnaderna, men också att få en effektivare verksamhet och möjlighet att dela erfarenheter och personalkompetens som kan vara svår att rekrytera.


nyheTer


Stort intresse för svenska statspapperUtländska investerare nettoköpte under fjärde kvartalet i fjol svenska räntebärande värdepapper för 78,3 miljarder kronor. Framförallt var det svenska statspapper som rönte intresse. Utred friskolorna nu– Vi kan inte acceptera att våra skat-tepengar går rätt ner i fickorna på oseriösa aktörer. Pengarna ska först och främst garantera elevernas rätt till bästa möjliga utbildning, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Ny PTS-auktion inbringar miljonerEfterfrågan på bredband ökar kraftigt i Sverige och nu auktionerar PTS ut ytterligare frekvenser för att upprätta mobiltelefoni och trådlöst bredband. Auktionen kommer att inbringa stora summor till staten.

Offentlig ekonomi i finans-krisens spårFinanskrisen har satt störst spår i statens ekonomi, skriver Statistiska centralbyrån i en sammanfattning av årsboken om den offentliga sektorns ekonomi.

Lunds kommun satsar etisktÅtta av tio koppar kaffe som dricks i Lunds kommun är Fairtrade-märkta, vilket är en förbättring från året innan. Ny statistik från Lunds kommun visar också på att andelen etiska inköp över lag fortsätter att öka.

Chefer brister i kunskap om psykisk ohälsaEn undersökning visar att mer än varannan chef saknar rutiner för att hantera personal med psykisk ohälsa.

DI säger nej till övervakning i skolaDatainspektionen har sagt nej till en av Malmös gymnasieskolors ansökan om att få sätta upp övervakningskameror. På utbildningsförvaltningen i Malmö stad är man mycket besviken.

Hatt diskuterar IT i skolanIT-minister Anna-Karin Hatt hade igår ytterligare ett av sina rundabords-samtal inför arbetet med den digitala agenda som utarbetas. Denna gång samlades företrädare för organisation, myndigheter och företag för att disku-tera IT i skola och undervisning.

Ställ krav på läkemedelNu har Miljöstyrningsrådet formulerat nya krav att använda vid upphandling av läkemedel. Många av kraven berör miljöfarliga, kemiska ämnen.

et går bra för staten som bolagsförvaltare. Under 2010 förbättrades resultatet efter skatt för företag med statligt ägande med 60 procent, från 34,7 till 55,6 miljarder kronor, enligt den i dag publicerade bok-slutskommunikén för 2010. Utdel-

ningarna förväntas uppgå till 30,9 (20,8) miljarder kronor, en ök-ning med drygt 10 miljarder jämfört med ifjol. Bland de företag som ger stora ut-delningar är Vattenfall, LKAB, Svenska Spel, Posten Norden, TeliaSo-nera, Nordea Bank och Aka-demiska Hus. Intäkterna för företag med stat-ligt ägande ökade under 2010 med 9 procent, från 352,2 till 385,3 miljarder kronor. Intäktsökningarna förklaras bland annat av ökade intäkter för Vattenfall, som stod för drygt 55 procent av de sammanlagda intäkterna i de statligt ägda företagen. LKAB fortsatte att redovisa stora intäktsökningar jäm-fört med föregående år. LKAB:s intäkter ökade under perioden från 7,0 till 20,5 miljarder kro-nor. Under perioden har de nybildade företagen Infranord och Swedavia påverkat omsättningen positivt med 4,5 respektive 3,3 miljarder kronor. Resultatet efter skatt ökade med 60 procent

D

Stora utdelningar i statens bolag

från 34,7 till 55,6 miljarder kronor. LKAB re-dovisade kraftigt förbättrat resultat efter skatt jämfört med samma period föregående år, från 0,7 miljoner kronor till 9,1 miljarder kronor. Vattenfall redovisade lägre resultat efter skatt,

en minskning från 13,4 miljarder kronor till 13,2 miljarder kro-

nor. Akademiska Hus, Jernhusen, Vasallen och SEK redovisade också

stora resultatförbättring-ar.

Värdet på statens börsnoterade aktieinnehav

(TeliaSonera, Nordea Bank och SAS) ökade med 2 pro-

cent under perioden 2010, från 128,6 miljarder till 130,6

miljarder kronor (börsvärdet är beräknat på statens nuvarande

ägarandel i Nordea Bank, dvs 13,5 procent). Efter rapportperiodens slut den 4 februari 2010 sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 74,5 kronor per aktie, därmed mins-kade statens ägarandel från 19,8 procent till 13,5 procent. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 miljarder kronor och ska användas för att amortera på statsskulden.

Källa: Regeringen

En utredning har genomförts av PriceWa-terhouseCoopers (PWC) på uppdrag av Riksbankens direktion för att analysera brister inom Riksbankens kapitalförvalt-ning. Utredning pekar på ett antal brister i beslutsfattande, handläggning och kontroll av avvecklingslimiterna. Bristerna har dock inte inneburit någon ekonomisk förlust för Riksbanken. Utredningen konstaterar att bristerna i stora delar redan tagits om hand men före-slår ett antal områden som fortsatt behöver förbättras. Vidare rekommenderas att en självständig compliancefunktion inrättas. Även om Riksbanken i dagsläget har en re-gelstödsfunktion finns det anledning att se över den. Riksbankens direktion har därför fattat beslut om att tillsätta en utredning för att förbättra den interna styrningen och kon-trollen i banken. Utredningen ska ge förslag på lämplig organisation och mandat för en förstärkt compliancefunktion.

Källa: Riksbanken

Brister i Riksbankens kapitalförvaltning

Den 15 mars möttes EU:s finansministrar i Ekofin-rådet i Bryssel där Europas förmåga att möta nästa ekonomiska nedgång står på dagordningen. Rådets huvuduppgift är att enas om hur man ser på det paket av lagstift-ningsåtgärder som kommissionen presente-rade förra hösten. Förslagen handlar bland annat om att skärpa reglerna för hur stora underskott och skulder staterna får ha. – Inför kommande ekonomiska nedgång-ar och kriser ska det finnas ett regelverk som gör att medlemsstaterna värnar de offentliga finanserna och genomför nödvändiga refor-mer. Kommissionens förslag får inte tunnas ut, säger finansminister Anders Borg i ett ut-talande. Ekofin-rådet ska också anta slutsatser om finansiering av klimatåtgärder, som en upp-följning av klimatmötet i Cancún, och ta ställning till ett förslag om att utvidga regel-verket när det gäller blankning, det vill säga att handla med lånade värdepapper.

Källa: Finansdepartementet

Europas krisbered-skap på agendan


nyheTer

Zofia Sola är chef för Kam-markollegiets enhet för ramav-talsförvaltning, vilket är en ny typ av enhet inom den statliga inköpssamordningen.– Vår funktion är att hjälpa myndigheterna att avropa från ramavtalen samt följa upp tillämpningen av befintliga ram-avtal. På så sätt samlar vi även in viktiga erfarenheter för framtida upphandlingar.


Regeringen vill skydda whistle blowersKorruptionsdrabbade Göteborgs kommun inrättade förra året en så kallad whistleblower-funktion trots att de juridiska hindren anses stora. Men nu vill regeringen ändra lagen. Bullermätare populär appArbetsmiljöverket har lanserat en app - en bullermätare för iPhone. Med den kan du mäta bullernivån på arbetet.

Mer pengar in än förväntatKommunernas och landstingens skatteintäkter blir större än förväntat. Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, kommenterar prognosen.

Lyckad upphandling av skoltrafikKommunerna i Munkfors, Hagfors och Säffle har genomfört en upp-handling av skoltrafiken och uppnår en besparing på 3,7 miljoner kronor årligen.

På kurs för att rekrytera kompetentLänsstyrelsernas chefer kommer att få utbildning i kompetensbaserad rekrytering för att minimera risken för diskriminering vid rekrytering. Arbetet är en del i en omfattande handlingsplan för antidiskriminering.

Ny belysning kan spara miljonerOm Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Motsvarande initiativ i vården skulle spara 252 miljoner kronor.

Nu måste allmännyttan göra affärerEnligt den nya lagen om kommunala bostadsbolag, som trädde i kraft i år, ska allmännyttan nu drivas efter affärsmässiga principer. Två KTH-professorer har utrett vad den nya lagen innebär.

Notan för SJ blev 360 miljonerSJ redovisar resultat för helåret 2010 och konstaterar att kostnaderna för årets svåra vinterväder uppgår till 360 miljoner kronor.

Ny chefsjurist på KonkurrensverketPer Karlsson är ny chefsjurist och avdelningschef för juridiska avdel-ningen på Konkurrensverket från den 1 februari, han kommer närmast från advokatfirman Vinge.

Bäst i Sverige på äldreomsorgEn mätning gjord av socialdepartementet visar att Kungälvs kommun är bäst i Sverige på social samvaro och aktiviteter inom äldreomsorgen.

Energieffektivisering kan spara miljarderGenom att energieffektivisera alla Sveriges offentligt ägda fastighe-ter skulle man spara 3,7 miljarder kronor. Det menar energiföretaget Schneider Electrics som har genomfört en analys.

nyheTer

ATT TÄNKA PÅ VID UPPHANDLINGTextilserviceföretaget Textilia har lång erfarenhet av upphandlingar inom offentlig sektor och har sammanställt en lista med tips för upphandling av textilservice.

Nedan finns en kort version av våra tips. Vill du se den fulla versionen så finns den på www.textilia.se under ”Om Textilia” och ”Filarkiv”, eller hör av dig till oss så berättar vi mer.

Påbörja upphandlingen i mycket god tid innan avtalsstart.

Tänk på att med längre avtalstider har leverantören möjlighet att ge bättre pris.

De textilier som en kommun fordrar under en vecka får oftast plats på en lastbil och det är därför onödigt att kräva fler leveranser per vecka.

Skicka i förfrågningsunderlaget med en förteckning över samtliga leveransadresser och ange om det finns speciella förutsättningar på respektive leveransställe.

För personaltextilier bör man fråga efter kostnad per vecka per insatt plagg. I detta pris ska alla kostnader vara inräknade.

Cirkulationstextilier bör prissättas per styck per levererat antal.

SCB:s Tvätt- och textilserviceindex bör användas som prisjusteringsklausul.

Våga ställ höga krav inom miljö och kvalitet, till exempel att leverantören uppfyller krav motsvarande Svanens eller ISO-standardernas certifieringsnivåer.


exPerTPAnelensvarar

Den så kallade Målutredningen (SOU 2010:44) har haft i uppdrag att analysera om domstolarna behöver organiseras om för att kunna hantera mängden mål inom rimlig tid och med hög kvalitet. Men utredningenmöts av kritik från remissinstanserna.

Idag tar det för lång tid men allt beror inte på domstolarna. Innan domstolen fattar beslutet yttrar sig parterna i ärendet. Såväl sökanden som motparten borde fundera på att bli mer kortfatta-de och med fördel citera/hänvisa till ursprungsma-terialet (förfrågningsunderlag, utvärdering, anbud osv) då blir det mer uppenbart om något är otyd-ligt, om leverantören läst fel, om man frångått vad man sagt osv. Det vore även önskvärt om man inte begär extra tid för sitt yttrande. Förhoppningsvis underlättar detta för domstolarnas avgöranden samt snabbar upp beslutsprocessen något.

Överprövningsärenden är så kallade prioriterade ärenden på förvaltningsdomstolarna och hand-läggningstiden har förkortats i jämförelse med vad som var fallet för några år sedan. För upphand-lande myndigheter samt för leverantörerna ifråga är det dock otillfredsställande att under en relativt lång period sväva i ovisshet avseende ett visst kon-trakt. Det är därför viktigt att handläggningstiden förkortas än mer och detta borde vara möjligt utan att för den sakens skull minska rättssäkerheten.

Det är så olika, beroende på vilken rätt som hanterar ärendet. Men generellt, så tycker jag att handläggningstiderna upplevs som tämligen långa.

Ja, helt orimligt långa i vissa fall. Jag tror också att alla inblandade parter i en överprövad upphand-ling mer eller mindre blir lidande på något sätt. Något som bör belysas mer i sammanhanget är de negativa ekonomiska konsekvenser som detta medför den upphandlade myndigheten i form av ökade transaktionskostnader, i många fall helt oproportionellt höga kostnader.

Domstolarna har blivit duktiga på upphandlingsmål och kompetensen har höjts. En domstol besitter en bred kompetens och dömer i många olika ärenden, där LOU är ett exempel. Nej jag förordar inga special-domstolar i detta fallet.

Även om syftet med ett sådant förslag i sig är god anser jag det inte vara motiverat sett ur till exempel måltypens antal, svårighetsgrad och behovet av en snabb handläggning i jämförelse med andra mål. Jag anser att upphandlingsmål mycket väl kan hanteras i våra nuvarande förvaltningsdomstolar. Det torde vara fullt möjligt att öka kompeten-sen samt åstadkomma en ökad kvalitet på domstolsavgörandena i våra nuvarande förvaltningsdomstolar genom till exempel en ökad domstol-sintern specialisering.

Det tycker jag är ett bra förslag. Genom att överprövningsärendet då blir kärnverksamheten, så tror jag att det skulle göra att handlägg-ningstiderna blir kortare. Det borgar även för att prövningen blir mer koncis. Då antalet ärenden som hanteras blir stort får handläggarna en gedigen erfarenhet och vana att hantera denna typ av mål.

Ja, mycket intressant tycker jag. Ganska ofta blir man förvånad när man läser domar avseende upphandlingsärenden från våra förvaltnings-domstolar.

Upplever du att överprövningsärenden har en alltför utdragen handläggningstid?

Vissa förespråkar en specialdomstol för till exempel upphandlingsmål, för att höja kompetensen. Vore det en god idé?

exPerTPAnelen


Ställ en fråga till expertpanelen, mejla till [email protected]

Det kan vara ensamt på toppen!

”Därför finns Chefsdagarna, den årliga mötesplatsen

för dig som är chef. På Chefsdagarna hämtar du

inspirationoch får nya verktyg att använda i ditt

personliga ledarskap. Inte minst träffar du många

andra i din situation att utbyta erfarenheter med”

cCHEFSDAGARNAInnovationer - strategier - trender - utveckling | För Sveriges chefer

Välkommen till Helsingborg 31 augusti - 1 september

Leverantörerna är mer medvetna idag och det kos-tar trots allt inget att lämna in en överprövning. En grundad överprövning ifrågasätter ingen men att använda domstolen som test är ytterst beklagligt. Om siffran stämmer så vore det intressant att veta hur stor andel som resulterar i att upphandlingen skall rättas/göras om och hur stor andel som får avslag. Tilldelningsbeslut skall kunna ifrågasättas och fel skall rättas men detta kan även ske utan domstolens hjälp, vilket man inte får glömma.

Jag tror framförallt att medvetenheten och kunskapen bland leverantörerna om LOU/LUF har ökat de senaste åren. Det ekonomiska värdet av ett kontrakt kan vara betydande och många leverantörer har insett att överprövningsinstitutet är en framkomlig väg för att komma tillrätta med en bristfällig upphandling. Dessutom tror jag att de nya lagreglerna med bland annat en möjlighet att ogiltigförklara kontrakt redan har och fortsatt kommer att bidra till ett ökat antal överprövningar.

Jag tror det i grunden handlar om att det numera är allmänt känt att det går att begära överprövning av upphandlingar som man tycker inte har genom-förts på ett bra sätt. Men det kan även vara så, att det för en viktig affär som ser ut att gå förlorad kan vara lockande, om än moraliskt tvivelaktigt, att i minsta detalj söka efter brister som kan utgöra grund för överprövning.

Denna utveckling är mycket olycklig och jag tror att detta beror på flera faktorer som är mer eller mindre komplexa. Först och främst har vi en lagstiftning som numera öppnar upp för fler över-prövningar, sen tror jag att offentlig sektor generellt sett bör bli bättre på att tillämpa lagstiftningen mer affärsfokuserat och återspegla detta i exempelvis förfrågningsunderlag.Ett tilldelningsbeslut är ett myndighetsbeslut och kan således omprövas av myndigheten själv och detta borde ju rimligen innebära en potential som går att ”skruva” på för att minska antalet skarpa överprövningar.

Vad anser du kan vara orsaken till att antalet överprövade upphandlingar ökar?

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef,Alingsås Kommun

Lars Nerbrand, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult,Konsult i Sydost

Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesberg kommun


JUriDiK

Riksdagen har i början av mars behandlat ett antal motioner som rör offentlig upphandling, fem av motionerna rör frågan om krav på kollektivavtal vid upphandling. Riksdagen beslutade att avslå samtliga motioner.

iksdagen behandlade den 9 mars Finansutskottets betänkande 2010/2011: FiU 29, i vilket behand-las 39 motioner angående offentlig upphandling som gavs in under den allmänna motionstiden hösten 2010. Motionerna avser bland annat frågan

om krav på kollektivavtal vid offentlig upp-handling. I beslut den 10 mars avslog riks-dagen samtliga 39 motioner och däribland således de fem som rör krav på kollektivavtal.Finansutskottet säger i sitt betänkande att utskottet tidigare vid ett flertal tillfällen be-handlat motioner om kollektivavtal och hän-visar till sitt betänkande 2009/2010: FiU 22. I betänkandet avstyrkte utskot-tet motionsyrkandena med mo-tiveringen att frågan om krav på kollektivavtal vid upphandling prövats rättsligt och att förvalt-ningsdomstolar bedömt att sådana krav anses strida mot upphand-lingsreglerna. Även EU-domstolen har prövat tillåtligheten av krav på kollektivavtal vid upphandlingar och funnit att sådana krav strider mot gemenskapsrätten. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet bifall till de aktuella motionerna, vilket också blev riksdagens beslut.

En återkommande frågaFrågan om tillåtligheten att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling har prövats i såväl EU-domstolen som i svenska för-valtningsdomstolar. Frågan dyker regelbundet upp i debatten och har således helt nyligen åter varit föremål för behandling i riksdagen. Mot denna bakgrund finns det skäl att åter redogöra för rättsläget idag. EU-domstolens avgörande i mål C-341/05 av den 18 december 2007, det så kallade Vaxholmsmå-let, har fått stor betydelse. I tvisten mellan Laval un Partneri ltd och

R

offentlig upphandling

Byggnadsarbetareförbundet m.fl. kom EU-domstolen i korthet fram till att Byggnads-arbetareförbundet inte hade rätt att kräva att ett utländskt företag tillämpade hela Bygg-nadsavtalet utan endast villkor som motsva-rade den så kallade ”hårda kärnan” i utstatio-neringsdirektivet (dir 96/71) som avser t.ex. arbetstid, arbetsmiljö och semester. Detta följer även av den svenska lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare som byg-ger direktivet. Utöver dessa villkor får endast en tydlig och förutsägbar minimilön krävas. De delar av kollektivavtalen i privat sektor som gäller t.ex. krav på försäkring och betal-ning av ålderspension får inte tillämpas för

gästande företag. Det innebär att sådana krav inte kan ställas vid offentlig upphandling eftersom det skulle strida emot likabehand-lingsprincipen. Domen innebär även ett erkännande av utländska kollektivavtals giltighet i Sverige, vilket måste beaktas vid offentlig upphandling. Om en upphand-lande myndighet/enhet utesluter ett företag som har sitt säte i ett annat medlemsland av den an-ledningen att man inte tillämpar ett svenskt kollektivavtal begår den upphandlande myndigheten/enheten ett brott mot såväl frihe-ten att tillhandahålla tjänster som brott mot likabehandlings- och proportionalitetsprincipen. I domen i mål C-346/06 Rüffert den 3 april 2008 fast-slog EU-domstolen att sådana tyska lagregler, som innebär att en upphandlande myndighet/enhet endast får anta anbud från leverantörer som åtar sig att be-tala sina arbetstagare minst den lön som fastställs i kollektivavtal som gäller på den ort som tjänsten skulle utföras, strider mot den fria rörligheten av tjänster inom EU. Bakgrunden till EU-domstolens

Lovisa Molander är verksam som biträdande jurist på Lindahls kontor i Göteborg sedan 2011. Hon arbetar inom området offentlig upphandling.

Krav på att gästande företag

ska tillämpa svenska kollektivavtal kan dessutom strida

mot den fria rörligheten av

tjänster.

”

PoliTiSKA KrAv På KolleKTivAvTAl viD


JUriDiK

offentlig upphandling

prövning var en tvist mellan ett polskt bygg-företag och den tyska delstatsregeringen i Niedersachsen. Vid en offentlig upphand-ling i den tyska delstaten Niedersachsen vann ett tyskt byggföretag ett kontrakt att bygga en kriminalvårdsanstalt. Det tyska företaget anlitade i sin tur ett polskt byggfö-retag som underentreprenör. Tysk lag före-skrev att lönen vid en offentlig upphandling skulle motsvara den kollektivavtalsreglerade lön som gällde på den ort där tjänsten skulle utföras. Den polska underentreprenören be-talade dock enbart sina anställda den tyska minimilönen och alltså inte den lön som det tyska kollektivavtalet föreskrev. EU-dom-stolen fastslog alltså att den tyska lagen stod i strid med gemen-skapsrätten i aktuellt hänseende. Länsrätten i Skåne län kom i mål nr 5538-09 av den 2 juli 2009 fram till att ett upphandlande landstings krav på att sökande vårdgivare skulle teckna kollektiv-avtal för anställda vid vårdenheten stred mot principerna om propor-tionalitet, öppenhet och ömsesi-digt erkännande enligt 1 kap. 2 § lagen om valfrihet (LOV). Läns-rätten hänvisar i domen till för-arbetena till LOV där det, mot bakgrund av EU-domstolens dom C-346/06 Rüffert, konstateras att det inte finns möjligheter att ställa krav på att leverantören ska teckna kollektivavtal i ett valfri-hetssystem. Propositionen anger att vissa krav som förekommer i kollektivavtalet kan ställas på en leverantör under förutsättning att kraven står i överensstämmelse med EU-rätten och de grundläg-gande principerna.

Proportionerliga kravSammanfattningsvis kan man säga att om en upphandlande myndighet/enhet vill tillämpa vis-

sa villkor i kollektivavtal och använda dessa som krav eller särskilda kontraktsvillkor, får kraven inte gå längre än vad som är möjligt med hänsyn taget till de slutsatser som dras av EU-domstolen i Vaxholmsmålet. De krav som ställs måste vara proportionerliga i förhållande till vad som upphandlas och enbart omfatta den del av leverantörernas verksamhet som upphandlas. Att ställa krav vid en offentlig upphandling på att gästande företag ska tillämpa svenska kollektivavtal skulle dessutom kunna strida mot den fria rörligheten av tjänster. Med hänsyn till det rådande rättsläget, som främst tar sig ut-tryck i relevant praxis från

EU-domstolen, är det idag omöj-ligt att stifta ny svensk lag om som tillåter krav påkollektivavtal på det sätt förfat-tarna av de nyligen avslagna mo-tionerna hade önskat sig.

Anders Nilsson & Lovisa Molander

1 Lagen om utstationering av arbetstagare gäller för alla utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige, alltså även arbetsgivare från länder utanför det Europe-iska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Ar-betsgivare från länder utanför EES ska således inte behandlas mer förmånligt än arbetsgivare från EES-länder. Med en sådan utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som van-ligen arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt de förutsättningar som anges i lagen.

2 Prop. 2008/09:29 sid 77 f

Anders Nilsson är delägare och verksam på Lindahls kontor i Göteborg sedan 1991. Han är även verkstäl-lande delägare för Lindahl. Han har sär-skild erfarenhet inom obeståndsjuridik, processrätt, offentlig upphandling samt all-män affärsjuridik. Före sin tid på Lindahl var Anders verksam vid Hovrätten för Västra Sverige 1989-91. Han är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 1994.

PoliTiSKA KrAv På KolleKTivAvTAl viD


nyheTer

en 15 juli 2010 trädde de nya upp-handlingsrättsliga reglerna i kraft om bland annat ogiltigförklaring av avtal som har ingåtts i strid med upphandlingslagstiftningen. Ogiltigförklaring av avtal kan ske exempelvis vid en otillåten di-

rektupphandling. En missnöjd leverantör kan numera inom vissa i lagen angivna tids-frister begära att allmän förvaltningsdoms-tol ogiltigförklarar ett avtal som har ingåtts mellan en upphandlande myndighet och en annan leverantör. Det är således klart att ett avtal som of-fentlig sektor ingått kan ogiltigförklaras av allmän förvaltningsdomstol under vissa för-utsättningar.En rad frågor återstår dock att besvara och advokater och andra jurister ifrågasätter vad följderna blir av en ogiltigförklaring. Därför var professor Christina Ramberg inbjuden att tala om detta ämne när Upphandlings-rättsliga föreningen hade årsmöte i början av mars.

Prestationer ska återgåI de EU-rättsliga direktiven finns inte regle-rat vad följderna blir av att ett avtal ogiltig-förklaras. Det är i stället upp till varje med-lemsstat att besluta om de konsekvenserna. Den svenska lagstiftaren har valt att låta ogiltigheten medföra ett retroaktivt upp-hörande av alla avtalsskyldigheter, det vill säga avtalet ska anses vara ogiltigt från dess början. Vad detta egentligen innebär är inte regle-rat i upphandlingslagarna. I stället hänvisar lagstiftaren till allmänna avtalsrättsliga prin-ciper. Av regeringens proposition framgår att vid ogiltigförklaring av avtal, ska alla pre-stationer som redan utförts gå åter och om

D

Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg talade vid Upphandlingsrätts-liga föreningens årsmöte om konsekvenserna av att domstol ogiltigförklarar ett avtal. Christina formule-rade många frågor men konstaterade att det inte finns några givna svar.

De civilrättsliga följderna av ogiltigförklaring av avtal är oklara

det inte är möjligt ska förmögenhetsläget som gällde innan det otillåtna avtalet slöts återställas. Syftet är preventivt, upphandlare ska avskräckas från att teckna avtal i strid med lagen och leverantörer som överväger att ifrågasätta ett avtal ska motiveras av att de då har möjlighet att tilldelas hela kon-traktet. Men tillämpningen av bestämmel-sen väntas medföra en del praktiska svårig-heter.

Med professor Christina Rambergs väg-ledning vändes ämnet ut och in. Hon drog paralleller till andra rättsområden där ogil-tigförklaring och återgång av avtal kan ak-tualiseras, såsom sakrätten vid försäljning av stöldgods, eller vid återvinning vid konkurs. Hon menade att problemen går igen inom alla rättsområden.

– Det kan vara svårt att veta vad som gäl-ler avtalsrättsligt när ett avtal blir ogiltigt, säger Christina Ramberg. Vid mötet behandlades två svåra situatio-ner som kan uppstå. En fråga gäller svårigheten att återställa en redan utförd prestation. Vilka åtgärder ska vidtas när till exempel skolmaten som levererats redan är konsumerad, eller när oljan som myndigheten köpte för ett halv-år sedan har förlorat i sitt marknadsvärde? Återbäring innebär att parterna ska ”få ut i ersättning för den nytta de haft av varandras prestationer”. – Därav kan man utläsa att även leve-rantören kan bli skyldig att utge ersättning till den upphandlande myndigheten, säger Christina Ramberg. Om leverantören till ex-empel har sålt varor för 100 000 kronor för två år sedan måste leverantören betala ränta på den köpeskilling leverantören uppburit.

Rättsskydd för leverantörenEn annan fråga gäller vilket rättsligt skydd den leverantör har som har ingått avtalet som senare ogiltigförklaras av domstol. Vil-ka möjligheter har den leverantören att få sin rätt prövad vad gäller ogiltigförklaring? I vilka situationer kan denna leverantör ha rätt till skadestånd? Inga klara svar kan ges utan det kommer att vara en sak för domsto-larna att klara ut. Förvaltningsdomstolarna, som är de domstolar som beslutar om ogil-tigförklaring av ett kontrakt, tar inte ställ-ning till frågan hur förmögenhetsläget mel-lan parterna ska återställas. Om det uppstår en tvist mellan de tidigare avtalsparterna om hur prestationerna ska återgå får det lösas i allmän domstol.

Malin Ulfvarson

Christina Ramberg, professor i civilrätt och Helena Rosén Andersson, advokat vid Advokatfirman Lindahl och även ordförande i Upphandlingsrättsliga Föreningen.


nyheTer

Simply Fasterwww.dustin.se/offentligsektor | 08-553 44 777

[email protected]

Stort utbud och snabba leveranserDustin erbjuder ett omfattande utbud av programvaror som redan idag används i stor omfattning inom offentlig förvaltning. Därmed finns ett stort behov av att på ett kostnadseffektivt sätt underhålla och uppdatera dessa redan gjorda investeringar. Dustins erbjudande till offentliga organisationer är ett snabbt och korrekt sätt att erhålla prisuppgifter och licensieringsinformation.

Du behöver helt enkelt bara ringa eller maila oss och begära den information som du eftersöker så kommer vi att följa upp dina önskemål skyndsamt.

Vi erbjuder:•Snabbhantering•Kostnadsfrirådgivning•Maila,faxaellerringindinfråga•Erfaren,vänligpersonal

lera nya kunskaper kom fram i en djupundersökning om vården av våra mest sjuka äldre. Systemen är inte anpassade för de äldre som behöver specialistvård. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har genomfört

en djupgående undersökning av 264 äldre människor med stora behov av såväl medi-cinska åtgärder som kommunal äldreom-sorg. Syftet är att få kunskap för att kunna förbättra omhändertagandet av denna grupp. – Idag lever vi allt längre, det gäller även människor med flera kroniska sjukdomar som till exempel cancer, diabetes och hjärt-svikt. Undersökningen omfattar just denna grupp, som idag inte är särskilt stor, men som kommer att växa sig allt större, säger Göran Stiernstedt, chef på avdelningen för vård och omsorg. Även om undersökningsgruppen inte är särskilt stor återfinns individerna i hela lan-det. Göran Stiernstedts bedömning är att det går att dra generella slutsatser om hur vården för de mest sjuka äldre fungerar. – Före undersökningen trodde vi nog att denna grupp äldre människor fick sin sam-

FVåra mest sjuka äldre kartlagda

manhållna vård och omsorg i primärvården. Men det visade sig att behovet av specialise-rad vård är stort och att ju större vårdbeho-ven är desto mindre del har primärvården i den äldres helhet.

Bättre liv för sjuka äldreEn del av undersökningen handlar om vad vården och omsorgen av gruppen mest sjuka äldre kostar. Den absolut största kostnaden, knappt 60 procent, är för slutenvård trots att de äldre i snitt tillbringade endast 25 dagar inlagda på sjukhus under den period av 18 månader som undersökts. Därefter kommer kostnader för hemtjänst, som står för 18 procent av den totala kostnaden. Undersökningen vi-sar att systemen inte är anpassade för de sjuka äldre som behöver omfattande insat-ser från specialiserad vård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Att skräddarsy insatser utifrån den äldres

behov och att hitta nya lösningar för sam-ordning och tidig upptäckt är en utmaning för kommuner och landsting. Själva undersökningen omfattar 18 måna-der i den äldre multisjukas liv och består av intervjuer med den äldre och dennes anhö-riga/närstående, insamling av register- och journaldata, fakta om läkemedelsanvänd-ning samt kostnadsdata.

Källa: SKL


foKUS: VÅrd & omSorG

En anledning till att läkare och sjuksköterskor väljer att jobba på bemanningsföretag är att lönerna ofta är betydligt högre. Alltfler vårdcentraler bemannas idag med så kallade stafettläkare. Det har debatterats i medierna under flera år och man har många gånger ifrågasatt fenomenet.

et finns många bemanningsföretag som har verksamhet inom vården. Många läkare och sjuksköterskor väl-jer att arbeta inom sjukvården via ett bemanningsföretag. Skenande kostnader och oseriösa

aktörer har uppmärksammats i medierna de senaste åren. Bland annat i tv-programmet Uppdrag Granskning. Att förbjuda stafett-läkare löser möjligen ett problem, nämligen det problem som finns med stafettläkare med tveksam kunskap. Men det finns också goda möjligheter till kvalitetssäkring av den inhyrda sjukvårdspersonalen. Här har de se-riösa aktörerna en viktig roll att fylla. Inte minst för sin egen skull. Faktum kvarstår att den svenska läkarkåren står inför stora pen-sionsavgångar under de kommande åren, vilket kommer att slå särskilt hårt mot spe-cialistläkarna. Redan i dag är efterfrågan på läkare större än tillgången, enligt Socialsty-relsens bedömning. Från år 2015 kommer det att saknas drygt 4 000 läkare enligt Läkarförbundets prog-nos. Det är allvarliga signaler som kräver åt-gärder redan nu då utbildningstiden för en läkare är över fem år. Pensionering innebär dock inte att läkar-na förlorar sin kompetens över en natt och

D

sjukvård i kris? Är hyrläkarna räddningen för en

flera äldre läkare kan ha möjlighet att rycka in som hyrläkare under kortare perioder. Men det löser ju inte problemet långsiktigt.

Tillgång och efterfråganLäkare som arbetar som stafettläkare får en högre lön eftersom de rycker in vid be-hov och på uppdrag av privata vårdföretag. Dessutom finns inte så många läkare som kan rycka in för att täcka det ständiga behov som finns inom primärvården. Och när det finns brist på kompetens på en marknad, ja, då ökar priset. Så företagen som anlitar lä-kare för att jobba på vårdcentraler drivna av landsting till exempel har mycket högre kostnader än landstingen främst i form av lön till läkarna. En nyligen legitimerad läkare som väljer att jobba på ett bemanningsföretag istället för på ett sjukhus kan ibland tjäna mer än överläkaren som jobbar fast på den vårdcen-tral som han eller hon är uthyrd till. Många sjuksköterskor väljer också att job-ba på bemanningsföretag i Norge där lönen ibland kan vara tre gånger så hög som för motsvarande jobb i Sverige. Det betyder inte att det finns skillna-der i kompetens mellan läkare anställda av landsting eller av (seriösa) privata läkarut-

hyrningsföretag. Det är snarare ett uttryck för bristen på läkare som kan fylla det stora behovet för bra sjukvård till befolkning-en. Hyrläkare är allt som oftast räddningen för en verksamhet som går på knäna på grund av för hög patientbelastning och för få fasta läkare. Alternativet skulle kanske vara att helt stå utan läkare, med obefintlig primärvård i vissa delar av landet som följd.

Fördelarna för ledningen Garanterad läkarnärvaro utan några övriga förpliktelser. Ingen ledig tid för komp eller administration eller andra uppdrag. Ingen kostnad för fortbildning. Stafettläkare är också mindre “besvärliga” eftersom de sak-nar möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och riktning. Faran med stafettlä-kare är till och med att man från lednings-håll kan haverera en fungerande verksamhet på grund av olika meningsskiljaktigheter avseende arbetsmiljö, lön eller rentav presti-gelåsningar där tidigare budgettak plötsligt inte är något hinder. Men en framtid där läkare reduceras till medicinska konsulter är inte till sjukvårdens fördel varken ekonomiskt eller medicinskt.

Arne Öster

Men det finns också goda möjligheter till kvalitetssäkring av den

inhyrda sjukvårdspersonalen. ”


29www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011

ÅTER DAGS FÖR ÅRETS STÖRSTA KONFERENS & MÖTESPLATS

INOM OFFENTLIG EKONOMI

Örebro, 17-18 augusti

AkademikernMedverkande organisationer:

e KONOMIDAGARNAÅrets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och finans



et konventionella upphandlingsför-farandet motverkar innovation på marknaden. Det konstaterade Inno-vationsupphandlingsutredningen som blev klar 2010. Ett av utredning-ens många förslag var att införa en ny

upphandlingsform, kallad förkommersiell upphandling. Upphandlingsformen bygger på att en statlig eller kommunal myndighet beskri-ver sitt behov av att finna en lösning på ett specifikt problem, varpå intresserade företag bjuds in att presentera sina koncept. De fö-retag, alltid minst två, som visar att de har förutsättningar för att genomföra uppdra-get får teckna kontrakt med myndigheten. Kontraktet inleder en process med förstu-die, prototyp och testserie som successivt utvärderas. För att underlätta samarbetet får myndigheten och företagen förhandla om ersättning och andra villkor under upp-handlingsprocessen. Grundprinciper för kontraktstilldelning måste vara klara redan från början, men dialogen fortsätter genom hela processen, och möjlighet att avbryta finns.

Ett undantag i LOUFörkommersiell upphandling har ännu inte använts i Sverige. Det är en ny upphand-lingsmetod som möjliggjorts genom ett un-dantag i EU-direktivet och tillämpas då det helt saknas lösningar på behovet på markna-den. Framför allt Storbritannien och Neder-länderna har tagit metoden i bruk och Bel-

D

gien har gjort vissa pilotupphandlingar, men flera andra EU-länder ligger i startgroparna Under 2011 kommer Vinnova att lansera ett pilotprogram inom förkommersiell upp-handling. – Vi arbetar med att definiera ett pro-gramkoncept som kommer att utlysas i april. Målgruppen är offentliga organisationer som har identifierat ett produktbehov eller ett problem som behöver lösas. Vi guidar dem genom processen och står för eventu-ella extrakostnader som kan uppstå, säger Ann-Mari Fineman, enhetschef på Vinnova. I vissa fall, om projektet är av stort värde för samhället, kan Vinnova även komma att betala delar av kontraktskostnaden. Redan i förfrågningsunderlaget ska kontraktsvillko-ren specificeras, det vill säga vem som står för vilka kostnader och vem som sedan äger rättigheterna till produkten. Rättigheterna tillfaller alltid leverantören, som incitament, men upphandlande organisation kan för-handla om viss nyttjanderätt. – Vi tror att de organisationer som kom-mer att nappa på vår utlysning är de som har en vilja och förmåga att arbeta med innova-tionsupphandling. Organisationen måste vara redo i sitt tänk.

Det brittiska exempletMichael Wilkinson arbetar på National Inn-ovation Center inom NHS, den offentligt finansierade sjukvården i Storbritannien. Han blir ofta bjuden till andra EU-länder för att berätta om de egna erfarenheterna med innovationsupphandling. – Om behoven i sjukvården inte kan till-godoses på marknaden kopplas vi in. Vi sat-sar inte på projekt som inte är reellt tekniskt utmanande för industrin. Han och hans kollegor arbetar med att de-finiera behovet som sedan publiceras på en webbplats dit tillverkare bjuds in att ta del av önskemålen. Viktiga principer i förkom-mersiell upphandling är att ha tydligt defi-nierade behov och sedan driva en öppen och fullt transparent process. – Vi bjuder in marknaden och frågar om de kan tillverka detta? Svaret brukar i regel vara, visst – hur mycket pengar har ni att in-vestera? Staten står för risken, men inte helt utan krav. – Om företaget får investeringskapital

kräver vi avkastning på vinsten, säger Mi-chael Wilkinson. Michael Wilkinson berättar att arbetet med att definiera behoven har rönt mycket uppmärksamhet från industrin. – Industrin är mycket intresserad av vårt arbete att definiera behov eftersom de ofta har en dålig förståelse av behoven. Numer händer det att nya idéer även initieras av le-verantörer. Det har inneburit en stor föränd-ring jämfört med hur det var för sex år sedan, säger Michael Wilkinson.

Två vägarVinnova startade 2009 ett projekt kallat Innovationsslussar som ska stimulera lands-tingen att ta till vara och utveckla konkreta idéer från vårdpersonalen. Vinnova erbjuder stöd i arbetet med att kommersialisera idé-erna. Projektet har varit framgångsrikt och nya utlysningar har gjorts. Men framöver kommer man att kunna välja: – När ett behov inom sjukvården identi-fieras kan man tänka sig två vägar, antingen kommersialisera idén själv eller initiera en innovationsupphandling. De här tankarna är bara på planeringsstadiet än så länge, sä-ger Ann-Mari Fineman.

Malin Ulfvarson

vinnova initierar förkommersiell upphandlingVinnova lanserar ett pilotprogram inom innovationsupphandling under våren 2011. Därmed initieras de första tillämpningarna av förkommersiell upphandling i Sverige.

Ann-Mari Fineman, enhetschef Vinnova

Dr Michael Wilkinson, från National Innovation Centre på NHS, National Health Service i Storbritannien. Foto: Jonas Eriksson



vinnova initierar förkommersiell upphandling

Ladda ner programmet nu!

www.ekonomidagarna.se

Ekonomidagarna är årets största konferens & mötesplats för dig som arbetar med ekonomi,

redovisning, styrning, ledarskap och finans

Örebro, 17-18 augusti

Ta del av regeringens planer på framtidens offentliga ekonomi Erik Thedéen, tidigare analytiker och strateg på Riksbanken, även VD för Nasdaq OMX Stock-holmsbörsen. Numera Statssekreterare hos Finansmarknadsminister Peter Norman, inleder Ekonomidagarna 2011

Så kommunicerar du ekonomisk infomation så att alla förstår David Loid, forskare inom retorik, visar på hur vi ska kommunicera för att presentera information på ett effektivt sätt. Detta genom att beröra flera nivåer samtidigt, med en medryckande stämning.

Panelsamtal: Vilka prognoser kan du lita på? Det är inte lätt att göra prognoser över ekonomins utveckling. Många anser att prognosmakarna inte har koll. I ett panelsamtal lett av Lena Bäcker, Kommunivest kommer Mats Kinnwall, SKL och Pär Magnusson, Royal Bank of Scotland att presentera sina prognoser gällande den ekonomiska utvecklingen.

Förbered din ekonomi inför framtiden Peter Siljerud, Futurewise är framtidsforskare och trendspanare som kommer att ge oss klarhet i frågor, bland annat, om ekonomins framtida utveckling och den framtida arbetsmarknaden.

e KONOMIDAGARNAÅrets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och finans



Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige

Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan. Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser.

Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomi-administration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen. Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen. Träffa oss på kommundagarna den 17 och 18 augusti eller om ni inte kan vänta - kontakta oss direkt.

Mirror Accounting ABTelefon: 08-5466 1000www.mirroraccounting.se

Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden.

Member of the Lindorff group



Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige

Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan. Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser.

Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomi-administration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen. Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen. Träffa oss på kommundagarna den 17 och 18 augusti eller om ni inte kan vänta - kontakta oss direkt.

Mirror Accounting ABTelefon: 08-5466 1000www.mirroraccounting.se

Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden.

Member of the Lindorff group

Genom lagen om valfrihet ökar andelen privata vårdgivare stadigt. Men förutsättningarna mellan offentliga och privata vårdinrättningar skiljer sig åt, något som nyligen debatterats.– Vi måste få lika villkor i vårdsektorn, skriver Patrik Ulander, förbundssekreterare för Svenska Vård.

rganisationen Svenska Vård är en obunden intresseorganisation för professionella behandlingshem. Den 7 mars skrev de ett debattinlägg på webbplatsen Newsmill, som besvara-des av flera företrädare för branschen.

Svensk vård, omsorg och behandling ge-nomgår de kanske största förändringarna någonsin. Privata alternativ är självklara, individen får allt mer att säga till om och brister i vården uppmärksammas. Det är bra, men det finns oerhört mycket kvar att göra, samtidigt som förutsättningarna för privata utförare inte är konkurrensneutrala. – Att få tillstånd för att bedriva privat vård och omsorg är en krävande process som kostar tid, kompetens och stora pengar. Kommunalt drivna verksamheter behö-ver däremot inget tillstånd, har tillsynats i mycket liten omfattning och jämförs inte med privata verksamheter beträffande kva-litet och kostnader, skriver Patrik Ulander. Andra problem som han lyfter fram är att Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, inte fungerar fullt ut. Dessutom finns det brister i kommunernas upphandlingar. – Kommunernas upphandlingar varierar oerhört mycket över landet och har ingen samlad syn kring vad som är god vård utan fokuserar istället på pris, inte kvalitet.

Tar död på små aktörerSvenska Vård får även medhåll i sin stånd-punkt från fackförbundet SKTF, som be-skriver den omfattande tillsynsverksamhet som finns kring behandlingshem, HVB. – Allt detta gäller privata HVB-hem men inte de som är offentligt drivna. Varför denna skillnad, frågar sig Yvonne Ahlström, socialpolitiskt ansvarig på SKTF. Thord Lange, verksamhetschef på ett be-handlingshem i Andersfors, är inte positiv till valfrihetssystemet som helhet. – Upphandlingar av placeringar är för mig handel med barn, d.v.s. lägsta anbudsgivare får dem. I detta ligger också en stor fara att stora koncerner lägger anbud som ingen kan konkurrera med vilket tar död på mindre en-heter med kvalitet.

O

LOV orsakar debatt

Eva Olofsson, Vänsterpartist och ledamot av riksdagens Socialutskott vill även hon av-skaffa den fria etableringsrätten och LOV. Hon menar bland annat att utvecklingen inte har gått åt det håll som utmålats. – Mångfalden skulle öka och vården skulle bli en småföretagarsektor. Idag vet vi att ut-vecklingen går åt motsatt håll. Den svenska marknaden domineras av några få stora bo-lag. De fyra största, Capio, Praktikertjänst, Carema och Aleris, står för 57 procent av de privata utförarna och koncentrationen fort-sätter, skriver Eva Olofsson. Hon för även fram åsikten att privatise-ringarna leder till ojämlik vård, eftersom vårdföretagen kan välja att etablera sig där det är mest lönsamt.

Skyddad rätt att rapporteraDet är bra med valfrihet, skriver Social-demokraten Lena Hallengren, men syftet måste vara patientens bästa – inte vårdföre-tagens. – Det finns ingen anledning att tro att det i grunden finns kvalitetsskillnader mellan privat och offentligt utförd vård. Men det finns en viktig skillnad: personalens möj-ligheter att tala fritt. Inom offentligt driven äldreomsorg har personalen en grundlags-skyddad rätt att påtala missförhållanden och det är förbud mot att efterforska käl-lor. Privatanställda har inte samma rätt att lämna uppgifter om missförhållanden utan att riskera disciplinpåföljd av arbetsgivaren. De anställda måste själv kunna bedöma om missförhållandena är så allvarliga att det är ett Lex Sarah-ärende, annars kan de riskera skadestånd för att ha avslöjat företagshem-ligheter, skriver Lena Hallengren.

Reformen går långsamtArbetsgivarorganisationen Almega är kri-tisk till att reformen går långsamt. – Vi ser att många landsting har dragit sig för att införa vårdval, skriver Jonas Milton, VD på Almega. Birgitta Laurent, jurist vid Svenskt Nä-ringsliv, skriver att det finns stort utrymme för mer konkurrens. – Det finns stora skillnader mellan kom-munerna respektive landstingen med av-seende på hur stor del av deras verksamhet som upphandlas av privata leverantörer. Kommunerna bedriver fortfarande 86,7 procent av sin verksamhet i egen regi. Inom landstingen bedrivs hela 91 procent av verk-samheten i egen regi, skriver Birgitta Lau-rent. Barn- och äldreminister Maria Larsson berättar också om regeringens intentioner. – Regeringen har klargjort att det under mandatperioden kommer att göras en sats-ning för att få ännu fler kommuner att införa fritt val inom äldreomsorgen. Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV. An-nars bör tvingande lagstiftning övervägas. Det är inte fråga om obligatorisk privati-sering. Det handlar om konkurrens på lika villkor för alla utförare, privata som offent-liga, frivilligorganisationer eller personal-kooperativ, skriver barn- och äldreminister Maria Larsson .

Mona Sundquist

Lagen om valfrihetssystem, LOV, är en alternativ upphandlingsform för kommuner och landsting som ska erbjuda sina medborgare att själva välja leverantör inom vården. Enligt LOV skrivs kontrakt med samtliga anbudsgivare som lever upp till de ställda kraven och sedan ersätts alla utförare enligt samma villkor och konkurrerar därmed enbart med kvalitet.Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha ett valfrihetssystem enligt LOV i primärvården. För kommunerna är det frivilligt.


leDArSKAP

n undersökning från Arbetsgivarver-ket, publicerad mars 2010, visar att cirka 78 procent av myndigheterna erbjuder hälsokontroller och 66 pro-cent erbjuder livsstilskartläggningar. För vissa myndigheter är det en ut-talad strategi att arbeta förebyggande,

för andra är det snarare ett utfall av mycket låg sjukfrånvaro – man behöver helt enkelt inte göra mycket annat. Men Arbetsgivarverkets rapport visar också att många har svårt att definiera nyt-tan med företagshälsovårdens förebyggande arbete och det görs få ansatser till analys. De

E

En klar majoritet av arbetsgivarna i offentlig sektor erbjuder hälsokontroller för sina anställda. Personalen ser det som en löneförmån, men om syftet är att förbättra personalens hälsa måste arbetsgivaren göra en större insats.

flesta kan peka på framgångsrika individre-laterade ärenden eller en specifik typ av ar-betsplatsgenomgång, men i undersökningen har ingen systematisk utvärdering av nyttan identifierats. Flertalet nöjer sig med att följa upp kostnader och insatser på regelbunden basis och konstatera att det går åt rätt håll och att det känns bra.

Vad är värdet?Åsa Axelsdotter Hök är upphandlingskon-sult inom företagshälsovård och har bland annat hjälpt kommuner och myndigheter med beställningsstöd. Vi frågar henne vad värdet av hälsokontrollerna är? – Det är en omstridd fråga som jag vill mena främst beror av hur utföraren av häl-sokontrollerna återkopplar till kunden. Om det sker en god återkoppling av information, både till individen och till organisationen, då ges förutsättningarna för att skapa värde för arbetsgivaren. Hon påpekar att det är upp till beställaren att säkerställa rätt arbetssätt. Företagshäl-sovården kan påpeka och upplysa men den avgörande beställningen måste göras av kun-den. Som kund bör man ge företagshälso-vården i uppdrag att sammanställa och ana-lysera resultatet från samtliga medarbetare

som undersöks för att på så sätt identifiera eventuella problem i arbetsmiljön eller or-ganisationen. Först då kan man tala om att hälsoundersökningarna bidrar till ett reellt värde för arbetsgivaren. – Undersökningar visar att medarbetarna alltid tycker att värdet av hälsokontrollerna är högt. Så i termer av personalförmåner kan enkla hälsokontroller räcka. Men om man vill skapa ett mervärde för organisationen behövs ett mer strukturerat arbete med åter-koppling från utföraren.Åsa Axelsdotter Hök är även noga med att påpeka att företagshälsovård är så mycket mer än bara hälsokontroller. – Vill man skapa nytta i organisationen behövs uppföljning och en ansats till för-bättringsarbete. Företagshälsovården bör inkludera arbetsmiljöarbete, ergonomiin-satser, rehabstöd för den som är sjuk, stress-hantering, kris- och konfliktstöd. En hälso-undersökning är bara en kontroll – inte en åtgärd, säger Åsa Axelsdotter Hök. Lena Tuvéne är VD på Hälsoföretaget Betania och hon bekräftar vikten av bra återkoppling. I Betanias åtagande ingår att rekommendera förslag på åtgärder. Läkare och kundansvariga sammanställer hälsoun-dersökningarna i en organisationsrapport

hälsokontroller används inte på rätt sätt

Möjliga vinster med hälsoundersökningar

• Förebygger allvarlig sjukdom och frånvaro från arbetet. • Säkerställer medarbetarnas hälsa och då även deras produktivitet och intäkter för bolaget. • Åskådliggör hälsa i ekonomiska termer genom en bra organisationsrapport vilket ger underlag för att utveckla en hållbar arbetsplats.



hälsokontroller används inte på rätt sätt

och redovisar hälsostatus hos de anställda.– Vi identifierar kundernas riskfaktorer, behov av åtgärder samt gör en analys och förslag på vad de konkret kan göra för att öka medarbetarnas kapacitet. Det är viktiga data för kundernas fortsatta framgång, säger Lena Tuvéne.

Hälsan – vår nya troHälsotrenden har fått fäste i vår moderna tid – vi vill må bra här och nu, hela tiden. Kairos Futures trendspanare Mats Olsson beskriver hälsan som vår nya tro. Mats Ols-son menar att välbefinnande och livskvalitet är centrala ord och att vi har förstått att hälsan också har med anställ-ningsbarhet att göra. Både offentliga och privata arbets-givare blir mer intresserade av att anställa medarbetare som satsar på sin livsstil. I Univer-sums studie från 2009 kan vi läsa att för unga arbetstagare är hälsa och balans en av de tre viktigaste tre parametrarna när de värderar attraktiva arbetsgivare. – Hållbara organisationer är ett begrepp som ofta används idag. För att klara vårt uppdrag behövs friska, effektiva och pigga medarbetare. Här kommer hälsoundersök-ningar in som en av flera metoder att säker-ställa de anställdas hälsa och därmed även

deras produktivitet och intäkter för bolaget, säger Lena Tuvéne.

Ohälsan kostarMedarbetare kan känna sig friska men prov-svaren pekar kanske på behov av livsstils-förändringar. Studier visar på att en rökare

kostar företaget cirka 30 000 kronor per år, sömnproblem 35 000 kronor per år i från-varo och lägre produktivitet. En medarbetare med så kallat riskbruk av alkohol produce-rar endast 75 procent av sin totala kapacitet. Dålig kondi-tion begränsar medarbetarens möjlighet att prestera och le-der till sämre produktivitet. Utifrån konditionsvärden beräknar Betania hur stor ka-pacitetsförlusten är och vad det kostar organisationen i kronor och ören. – Genom hälsounder-sökningar får kunderna veta hur medarbetare mår, vad de har för kapacitet och hur vi

konkret kan öka den. Återkopplingen sker i nära samverkan med våra kunder, deras behov och var de befinner sig för stunden, säger Lena Tuvéne. – Vi rekommenderar att genomföra häl-soundersökningar varje år för de som är över 50 år eftersom diagnoserna börjar komma när man blir äldre. Mellan 40 och 50 år räck-

Behöver kvalitetssäkras

Vid årsskiftet fick Sverige sin första professor i företagshälsovård. Irene Jensen heter hon och har sin arbetsplats vid Karolinska institutet.– De metoder som man arbetar med i företagshälsovården behöver bli mer vetenskapligt kvalitetssäkrade, så att man gör det som man vet har önskad effekt, säger Irene Jensen till tidningen Arbetsliv.Hon anser bland annat att företagshälsovården måste koppla sin verksamhet närmare kundernas. Idag genomförs ofta mycket breda hälsoundersök-ningar, utan tydlig koppling till arbetsplatsens specifika behov.

Arbetsgivarna, som betalar, ska vara säkra på att företagshälsovårdens arbete faktiskt förebygger ohälsa och hjälper människor att komma tillbaka till jobbet. Viktiga forskningsrön, om till exempel rehabilitering, har hittills inte fått tillräckligt genomslag, anser hon. Men Irene Jensen betonar att beho-vet av att arbeta mer evidensbaserat inte gäller bara företagshälsovården, utan vården i stort.

er vartannat år och under 40 år vart tredje år, säger Lena Tuvéne.

Vem har ansvaret?Var börjar och slutar arbetsgivarens ansvar, undrar vi? Ska arbetsgivaren försöka på-verka medarbetare som skulle må bra av att sluta röka, börja motionera eller ändra sina alkoholvanor? – Varje medarbetare är viktig eftersom ett framgångsrikt sytematiskt arbetsmiljöarbete inte kan kommenderas fram utan i högsta grad är allas ansvar. Arbetsgivaren kan anvi-sa ramar och erbjuda möjligheter, här är che-ferna viktiga förebilder. Vi brukar rekom-mendera våra kunder att inkludera hälsomål i medarbetarsamtalen. I medarbetarens an-svar ligger att ta vara på sin egen hälsa. Stu-dier visar också att framtidens arbetstagare kommer vilja ha hälsa och balans och där hjälper vi våra kunder att blir framtidens, attraktiva arbetsgivare, säger Lena Tuvéne. När kunderna använder företagshälsovår-dens expertis och kunskap kan de verkliga förbättringarna åstadkommas. – Vi har helt klart märkt ett stort intresse och upplevt mycket intressanta diskussioner i samband med återrapportering av hälso-undersökningar hos kund och många kon-struktiva förebyggande och hälsofrämjande förslag har kommit fram. Vi strävar efter bra, långsiktiga relationer med våra kunder och för det behövs en nära dialog och ömsesidig förståelse, säger Lena Tuvéne.

Malin Ulfvarson

Lena Tuvéne, vd på Hälsoföretaget Betania


UPPhAnDlinG

Anders Wijkman och hans utredning har frågat representanter i Sverige hur de upplever reglerna kring offentlig upphandling. Sammanställningen ska regeringen använda vid förhandlingar med EU om en eventuell reform av lagen.

ivil- och bostadsminister Stefan At-tefall menar att Sveriges regering ald-rig tidigare har laddat upp så inför ett Europeiskt utredningsarbete. – Vi har höga ambitioner, Sverige ska vara aktiv i det här arbetet och

nu är det viktigt att vi gör ett bra inspel så att vi får vara delaktiga under hela processen, säger Stefan Attefall. I januari publicerade Europeiska kommis-sionen sin grönbok om den offentliga upphand-lingen. En grönbok är ett diskussionsunderlag inför arbetet med ny lagstiftning och syftet är att uppmana till en öp-pen diskussion i ämnet. Grönboken innehåller en genomgång av de pro-blemområden som finns inom den offentliga upphandlingen. Efter varje kapitel finns en mängd konkreta frågor som Sverige nu arbetar för att besvara. Tids-fristen för svar på grönboken är den 18 april 2011 och ett förslag till lagändring väntas senast under första delen av 2012.

Göra livet lättareEuropakommissionär Michel Barnier har i pressmeddelande uttalat att målet är att förtydliga reglerna om offentlig upphand-ling för att göra livet lättare för både myn-digheter och företag som lämnar anbud på kontrakt i Europa. – Vi kommer att rikta särskild uppmärk-samhet åt att förbättra möjligheterna för små företag att delta i upphandlingar, mins-ka byråkratin och främja den gränsöverskri-dande handeln i Europa. Min ambition är också att offentlig upphandling ska bidra till att skapa arbetstillfällen, innovation och hållbar miljö, säger Michel Barnier. Vår svenska minister Stefan Attefall påpe-kar att upphandlingsreglerna är en kompro-miss mellan många olika länder, baksidan är ett något krångligt regelverk. – Man ska komma ihåg att EU-länderna

C

Sverige kraftsamlar inför eU-arbete om upphandlingslagstiftningen

skiljer sig mycket åt, man har olika traditio-ner och förutsättningar, det blir alltid avväg-ningar. För Sveriges del har vi till exempel långa transporter i vårt avlånga land. Tre viktiga punkter väljer han att lyfta fram.

– Vi kommer att värna om enkelhet, en bra och god frihandel samt att få nyttja sociala krav, säger Stefan Attefall.

Många frågorI grönboken anges en rad centrala områden för eventuell reform och ber om parternas synpunkter på alternativ till lagänd-ringar. Några av de be-rörda frågorna är: Behöver de nuvarande reglerna förenklas, sär-skilt för små lokala och regionala myndigheter?

Hur kan detta lämpligen ske utan att även-tyra väsentliga garantier för insyn och icke-diskriminering bland anbudsgivare? Bör EU-reglerna för offentlig upphandling änd-ras så att andra politiska mål, såsom främjande av innovation eller miljö-mässiga eller sociala hän-syn, ska beaktas bättre? Behövs det anpassade regler för upphandling av sociala tjänster av all-mänt samhällsintresse, för att bättre matcha de särskilda förhållandena för dessa tjänster? Behö-ver vi strängare regler el-ler bättre garantier för att förhindra favorisering, korruption och intresse-konflikter?

En solid grundDen svenske utredaren Anders Wijkman har stor erfarenhet av hur arbetet i EU går till. Under 10 år satt han själv som ledamot i Europaparlamentet. Han verkar nöjd över

att Sverige den här gången är angelägen om att aktivt delta i förhandlingarna. – Sverige är vanligtvis relativt inaktiva i EU-arbetet. De dominerande nationerna är bland annat Tyskland och Holland, så det blir mycket deras synpunkter, säger Anders Wijkman. Miljökrav är sedan tidigare en av hans många hjärtefrågor och det ingår som en del av utredningsarbetet. Han förlitar sig på att EU gör ett grundligt förarbete. – EU måste komma ut med baskriterier på krav som gör reglerna enhetliga att till-lämpa, kraven måste bygga på vetenskapliga grunder, det får inte bara vara tyckande. Det går inte att politiskt hävda att närodlat är bra, istället kan man till exempel använda sig av verktyget livscykelanalyser. Det behövs en solid grund för att sätta upp kriterier, säger Anders Wijkman.

Vad säger leverantörerna?Vilka förändringar vill näringslivet se när det gäller den offentliga upphandlingen? Vi frågade Niklas Kåvius på Stockholms han-delskammare. Han menar att det är vanligt förekommande med brister i förfrågnings-underlag och utvärdering och att vi behöver

få upphandlare att inse vikten av att göra kor-rekta upphandlingar. – Lagstiftningen för of-fentlig upphandling är fortfarande ny. Upphand-lande myndigheter har i många fall inte hängt med och inte hunnit bygga rutiner för en pro-fessionell och effektiv in-köpsverksamhet. Det bör man ha i åtanke när man lyssnar till upphandlares problem med regelverket, säger Niklas Kåvius. Han menar också att mängden överprövningar

skapar osäkerhet och stress hos många upp-handlande myndigheter. – Det gör rädslan för regelverket och ro-pen på flexibilitet ännu högre. Det kommer att ta lite tid men det skulle gå fortare om

Upphandlingsutredare Anders Wijkman

Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare


UPPhAnDlinG

beslutsfattare fokuserade på detta och sam-tidigt säkerställde kompetensen i hela upp-handlingsprocessen. – Att införa upphandlingsdomstolar är en annan viktig åtgärd för att samla kompe-tens och forma en enhetlig praxis. Det skulle också minska osäkerheten bland upphand-lare, säger Niklas Kåvius. Men den viktigaste frågan som närings-livet för fram gäller möjligheten till dialog inför upphandlingar. Ut-redare Anders Wijkman anser att upphandlare inte vågar föra en dialog, med risk för att begå brott mot reglerna. Nik-las Kåvius håller med. – Det borde vara obli-gatoriskt med näringslivs-kontakter inför en upp-handling. Regelbundna informationsträffar är bra men ännu bättre är att skapa branschforum för upphandlare och le-verantörer. Upphandlare bör dessutom bli bättre på att våga utnyttja möj-ligheterna till förhandling, särskilt då under tröskelvärdena där möjligheterna är större, säger Niklas Kåvius. Vad skulle vinsten med ökad dialog vara? – En bättre och mer genomtänkt dialog skulle göra förfrågningsunderlagen bättre,

man skulle få in fler anbud och även minska risken för överprövning. Det skulle helt en-kelt skapa ett bättre klimat för affärer. Det finns många fördelar, säger Niklas Kåvius.

Förnyad konkurrensutsättningEtt debatterat område har varit användning-en av förnyad konkurrensutsättning. Leve-rantörerna är oroliga att förfarandet ska vara alltför tidskrävande och vissa upphandlare

har i frustration sett hur anbuden utformas så stra-tegiskt att offerterna inte kan anses rimliga. Kjell Svensson har ar-betat med offentlig upp-handling i över 35 år, vilket innebär att en stor del av tiden var före EU-lagstiftningen. Han var bland annat upphand-lingschef men har även arbetat som upphand-lingskonsult. Nu tycker han att lagstiftningen har blivit uppåt väggarna, framförallt vänder han sig emot användningen

av ramavtal med förnyad konkurrensutsätt-ning. – Min uppfattning är att förnyad konkur-rensutsättning inte bör användas. Ett ram-avtal med förnyad konkurrensutsättning är bara en halv upphandling. Leverantörerna

kan därmed inte veta om det blir någon affär eller inte, säger Kjell Svensson. Det finns hårresande exempel, menar Kjell Svensson, och hänvisar bland annat till statliga IT-konsultupphandlingar där stra-tegiskt låga timpriser offereras för att vinna kontrakt. – Ramavtal är mycket bra att använda då alla villkor är fastställda, det underlättar oerhört för alla inblandade. Då en myndig-het efterfrågar en IT-tjänst däremot är det mycket specifika villkor som ställs, och ofta behövs en arbetsgrupp bara för att samman-ställa kraven i avropet. Sådana inköp bör gö-ras som egna funktionsupphandlingar. Resultatet blir annars tvärtom vad syftet är – alltså en minskad konkurrenssituation till nackdel för den upphandlande myndig-heten. Dessutom begränsas möjligheten för små- och medelstora företag att vinna kon-trakt. – Jag menar att samtliga inköp som över-stiger ett värde av fem miljoner kronor bör göras som egna upphandlingar alternativt som bindande ramavtal. Om det är svårt för myndigheterna att genomföra egna upp-handlingar får de väl ta hjälp av Kammar-kollegiets upphandlingsexperter, säger Kjell Svensson.

Malin Ulfvarson

Civil- och bostadsminister Stefan Attefall


UPPhAnDlinG

Om kommunledning inser den strategiska betydelsen av upphand-lingsfunktionen har man stora möjligheter att styra kommunen i den riktning man önskar. Det är inte bara ekonomiska vinster utan även övergripande politiska mål kan uppnås med en välskött inköpsenhet.

D

Den STrATeGiSKA UPPhAnDlAren

e offentliga inköpens strategiska be-tydelse har ökat på regeringsnivå, både staten och EU behandlar frå-gor som rör upphandlingsreglernas förmåga att åstadkomma fri kon-kurrens, hållbara inköp och innova-

tionskraft i samhället. Företrädarna, som till exempel civil- och bostadsminister Stefan Attefall, pratar gärna om vikten av att be-trakta upphandlingen som en strategisk re-surs i förvaltningen. Men hur ser det ut där inköpen faktiskt görs? Jo, det varierar.

Tre viktiga uppdragDavid Braic är en av de mest omskrivna upphandlingscheferna när det handlar om strategisk inköpsverksamhet. Han arbetar i Växjö kommun och driver en upphandlings-enhet med nio anställda och rapporterar di-rekt till kommunchefen. Han har en tydlig bild av vad upphandlingen ska bidra med i kommunen. Internt ska inköpsstrategin för-ankras hos alla medarbetare med inköpsan-svar, så att alla bidrar till att upprätthålla de mål som definierats. Externt ska upphand-lingsenheten skapa goda affärer i dialog med näringslivet. Den tredje och mycket viktiga strategiska uppgiften handlar om att uppfylla kommunens mål och visioner ge-nom inköpsstrategin. I Växjö kommun har politikerna till exempel hårt profilerat sig på miljöområdet. Med en slogan som lyder Europas grönaste stad, har Växjö satt upp ett antal ambitiösa miljömål, som i mycket stor utsträckning åligger upphandlingsenheten att förverkliga. Det handlar om allt från in-köp av el-bilar, miljökrav på byggentreprena-der och prioritering av ekologiska livsmedel.

Dialog med politikerDavid Braic berättar att de har en väl fung-erande dialog mellan politiker och förvalt-ning, något som underlättar arbetet på upp-handlingsenheten. – Vi har etablerat ett förtroende som gör att vi tidigt involveras i arbetet och får till-

fälle att yttra oss i till exempel de fall mål-sättningarna leder till rent lagtekniskt orim-liga krav. Trots det händer det att de politiska frå-gorna drivs så framgångsrikt att upphand-lingsenheten inte får möjlighet att bromsa, som till exempel kravet att handla närprodu-cerade livsmedel. – Då krävs det lite finess och kreativitet från vår sida, att inom lagens ramar på bästa sätt uppfylla kommunens mål, säger David Braic. Krav på närodlade livsmedel är inte tillå-tet i offentliga upphandlingar eftersom det strider mot en av de grundläggande princi-perna inom den europeiska gemenskapen – den fria rörligheten av varor och tjänster. David Braic berättar att man nyligen har ge-nomfört en stor livsmedelsupphandling, där man har vidtagit andra åtgärder för att till exempel inkludera fler lokala småleverantö-rer. – Vi har delat upp upphandlingen i flera delar och kommer att teckna avtal med samtliga 17 leverantörer som har lämnat anbud. En förutsättning för att göra det är det inköpssystem vi numera har, som gör att våra inköpare ute i organisationen inte be-höver hålla reda på vilket avtal som gäller, det sker automatiskt vid avrop i systemet. En annan åtgärd som sänker tröskeln för de små leverantörerna att delta i upphand-lingen, är den satsning på varudistribution som kommunen har dragit igång.– En leveransadress för alla leverantörer öppnar upp för större konkurrens mellan små och stora företag. Initiativet har gjort att leverantörerna nu har 1 istället för drygt 300 ställen att leve-rera till i kommunen. – Det innebär minskade kostnader för leverantörerna och vi tror att det kommer synas i form av lägre priser i anbuden. Vi har ännu inte gjort några kalkyler på det, men vi bedömer att vi kommer att hämta hem kostnaden för distributionen och samtidigt

– Lagstiftningen gör mer och mer att led-ningen måste beakta upphandlingsfrågor-na. För 20 år sedan stod det aldrig något i tidningarna om till exempel otillåtna upphandlingar. Situationen tvingar led-ningen att tänka till och organisationen till att göra korrekta upphandlingar.

Anders Kembler, upphandlingschef Landstinget Västmanland

– Vi är på väg åt det hållet, men vi har långt kvar. Inköpsfrågorna diskuteras till viss del men inte på lednings-nivå även om det finns en lyhördhet för frågorna.

Christer Fjellström, upphandlingschef Luleå tekniska universitet

– Vi är organiserade under ekonomiavdel-ningen och tillhör inte ledningsgruppen men jag uppfattar att man ser upphandlingen som en strategisk resurs. Politikerna är mycket medvetna om vår roll när de ska fatta beslut som berör reglerna kring upphandling, till exempel beslut om en viss verksamhet ska konkurrensutsättas.

Lisbeth Jonsson, upphandlingschef Halmstad kommun

– Upphandlingsfrå-gorna ligger inte hos kommunledningen, men är regelbundet uppe till diskussion. Man har blivit bättre de senaste åren, på att se upphandlingen

som en strategisk resurs. Medvetenheten har ökat genom lagstiftningen och att antalet överprövningar ökar.

Yvonne Vikström och Anita Ödalen, upphandling Gällivare kommun

Används inköpsfunktionen som en strategisk resurs i er organisation?


UPPhAnDlinG

gränslösa möjligheter

Kompetensutveckling frånLunds universitet

Inköpsstrategier i företag och förvaltning – 7,5 högskolepoäng. Anmälan senast 27 maj!

www.education.lu.se/kompetensdirekt Lund University Commissioned Education, tfn 046-222 07 07Per Malmberg, epost [email protected]

Den STrATeGiSKA UPPhAnDlAren

vinner vi miljöaspekten av att samordna distributionen, säger David Braic.

Ett viktigt verktygEtt inköpssystem, inklusive e-fakturering, är ett viktigt verktyg för en kostnadseffek-tiv och strategisk inköpsverk-samhet. Genom att samla alla avrop i systemet ökar man både effektiviteten i arbetet och styrningen av inköpen. I systemet finns alla produkter som kommunen har avtal på och det blir lätt att hitta pro-dukter med lägsta pris, mil-jömärkning eller liknande. Det går att få fram detaljerad inköpsstatistik som utgör ett viktigt underlag inför kom-mande upphandlingar. Leverantörerna har också anledning att vara positiva inför verksamhetsstödet ef-tersom det leder till ökad avtalstrohet och därmed ga-ranterade intäkter till leve-rantörer med avtal. Visma Proceedo levererar det inköpssys-tem som Växjö använder och avtalet teck-nades för ett år sedan. Implementeringen är tidskrävande och än så länge är ett par av-talsområden i skarp drift. – Under den här tiden har jag varit ute i organisationen och informerat om vad som ska komma. Det är oerhört viktigt att för-ankra en sådan här satsning. Även utbildningen är en kritisk punkt för att lyckas med inköpssystemet. Av kommu-nens 7000 anställda har cirka 1200 personer anmälts som användare av inköpssystemet. De kommer att få en tvåtimmarsutbildning, där de även får en inblick i de juridiska de-larna av inköpsprocessen. Därmed blir de certifierade beställare.

– På sikt tror jag att vi kommer att minska antalet inköpare eftersom systemet innebär en stor effektivisering av arbetsuppgifterna,

tror David Braic.

Tidskrävande ledningsmötenHur upphandlingsfunktio-nen är organiserad i kom-muner och landsting va-rierar, men endast ett fåtal upphandlingschefer sitter i ledningsgruppen. Däre-mot är det inte ovanligt att man rapporterar di-rekt till kommunche-fen. En nackdel som framförs är att det tar mycket tid i anspråk att sitta med i lednings-gruppen, tid som kan ägnas åt upp-ha n d l i n g s ver k-samheten. – Jag tror att det beror på vilken syn man har på upphandlingen. Det är väl-

digt många frågor som avhandlas i lednings-gruppen som på ett eller annat sätt berör vårt arbete. Vi måste vara med i ett tidigt skede i allt som kommunen gör så att vi kan säkerställa goda affärer. En plats i lednings-gruppen innebär dessutom en nära koppling till förvaltningschefer och koncernråd där VD:ar från de kommunala bolagen ingår. David Braic medger att arbetet i lednings-gruppen tar tid, men det är nödvändigt ef-tersom det är där de strategiska besluten tas. – Det är alltid något som berör upphand-ling på ledningsmötena. Om upphandlings-frågorna inte representeras av en upphand-lingschef så är risken för informationstapp stor. Dessutom är det avgörande att få man-dat i organisationen för att driva igenom sina projekt, säger David Braic.

Malin Ulfvarson

David Braic, upphandlings-chef i Växjö kommun.

Prenumerera på Offentliga Affärers nyhetsbrev på www.offentligaaffarer.se


eKonoMi

På flera håll i landet är besöksnäringen en av de viktigaste för att skapa nya jobb i regionen. I samtliga kommuner är den en viktig näring, men framgångarna är inte lättköpta.

öteborgs stad har lång erfarenhet av att aktivt arbeta med turismnäringen. Det kommunala bolaget Göteborg & Co startades för 20 år sedan och arbetar med att göra Göteborgsregionen till en attraktiv storstad i Europa, för näringslivet, för turister och för människor att bosätta sig i. Turismen kan bidra till utvecklingen på många sätt.

Ossian Stiernstrand är utvecklingschef på Göteborg & Co. Han menar att turismen kan användas som en katalysator för andra önskvärda processer i samhället. – I varje enskilt fall ska man fråga sig hur satsningen på turism kan gynna staden som helhet. Vilka aktörer vinner på det och vilka närliggande områden berörs. På så sätt får arbetet full kraft och turismen används som en trampolin för att utveckla en stad eller en hel region, säger Ossian Stiernstrand. På Göteborg & Co:s hemsida kan man läsa att turismen medver-kar till att bygga broar mellan människor från skilda kulturer och

Gmed olika etnisk bakgrund. Den skapar ett bredare utbud av kultur, nöjes- och idrottsarrangemang, restauranger, utflyktsmål, affärer mm. Den ger inkomster för många företag och skapar arbetstill-fällen. Den ger samhället stora skatteinkomster och skapar också underlag till att utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur.

Arbeta strategisktDet finns med andra ord stora vinster med att aktivt locka turister till den egna kommunen. Men det är inte alldeles enkelt. Det krävs både resurser och eftertanke. Ossian Stiernstrand tar ett exempel på övergripande strategiskt arbete i regionen. Utvecklingen av Landvetter flygplats är extremt viktig för regionens näringsliv och industri, samt för att få hit turister. – Idag arbetar alla internationella flygplatser aktivt med vilka flygbolag och linjer man vill ha. Det är ett viktigt strategiskt arbete. I till exempel valet mellan att få in en flygrutt till Bologna i norra Italien eller Alicante i södra Spanien skulle jag arbeta aktivt för Bologna. Där finns det fler chanser till turister som vi kan locka till Göteborg, och där finns ett blomstrande näringsliv som öppnar för goda affärer. På så vis fokuserar man på de möjligheter som ger bäst förväntad effekt för regionen. Ett annat exempel som han tar är stadsplanering. – I Göteborg pågår ett arbete för att bygga om hela centrala älvstranden. Det är inte i första hand en turismfråga men om man gör det på rätt sätt kan det bidra till att säkra turismen många år framöver. Vår uppgift är att lyfta fram turismens perspektiv, säger Ossian Stiernstrand.

FinansieringenEftersom den privata sektorn har allt att vinna på att det kom-mer turister till kommunen får de också vara med och finansiera satsningarna. Göteborg & Co ägs både av kommunerna och av representanter för näringslivet. – Samverkan är Göteborgs adelsmärke, menar Ossian Stiern-strand. Lösningar där näringslivet går in och satsar i samverkan med kommuner blir allt vanligare. – Vi analyserar vilka parter som kan vinna på ett projekt, och sedan tar vi ett resonemang med dem. Vi hittar olika lösningar beroende på parternas förmåga, små aktörer har till exempel inte samma möjlighet att bidra men det finns kreativa lösningar för allt.

Kommunen drar inteOssian Stiernstrand reagerar på ordet kommun. Det är inte kom-munen som lockar turister, det måste man ha klart för sig. – Det är inte kommunen som ska marknadsföras. Hur många känner till exempel till kommunen Sotenäs? Men om jag säger Smögen – då vet alla vad jag pratar om. Vår uppgift är att noga identifiera vilka destinationer vi har i vår kommun. Destinationer i kommunen kan vara en stad, en park eller ett

Turism – en kassako för kommunen?

Foto

: Dic

k G

illbe

rg


eKonoMi

Ossian Stiernstrand, utvecklingschef Göteborg & Co.

eKonoMi

återkommande evenemang. Det viktiga är att skaffa sig god kunskap om destinationen. – Min uppfattning är att det är förarbetet som brister vid miss-lyckade turismsatsningar. Man rusar för snabbt in i projektet utan att analysera attraktionskraf-ten hos destinationen. Det är tre huvudsakliga punkter som ska inkluderas i arbetet. Den första är produkten, destinationen. – Destinationens innehåll bör utvecklas till en attraktiv helhet. Ta Amsterdam till exem-pel, som medvetet satsat på att bygga museer i världsklass. Den andra punkten handlar om tillgänglig-het. – Om det är svårt att ta sig till destinationen spelar det ingen roll hur mycket marknadsfö-ring du gör. Marknadsföring är den tredje viktiga punk-ten att arbeta med. – För att ens vara valbar för turisterna måste destinationen vara igenkänd. Det är också därför som stora evenemang är en så ”big business”. Alla kommuner kämpar för att få arrangera stora idrottsevenemang eller locka stora artister. – Får du ett OS eller VM till staden så vet du att medieuppmärk-samheten ger massor med marknadsföring på köpet, utöver det värde som själva evenemanget ger.

Vikten av varumärketEtt varumärke är idag ett måste. Förra året tog Göteborg fram en ny logotyp som kostade närmare en miljon kronor att utveckla.

– Vi har respekt för pengar, en miljon kronor är mycket pengar men i relation till om-sättningen är det inte så mycket. Destination Göteborg omsätter varje år cirka 22 miljarder kronor. Vi hade haft samma logga i över 15 år, det var dags för något nytt. Nästan alla kommuner har idag en slogan, som väntas placera kommunen i ett po-sitivt fack. Men Göteborgs kommun har ingen slogan. – Göteborg vill vara en liten storstad, och med det menar jag att det ska finnas en väldig pluralism. En slogan skulle förminska den ambitionen. Jag menar inte att det finns något rätt eller fel när det gäller den här frågan, det viktigaste är att vara känd, säger han. Vad kan man göra om man är en liten kommun med begränsade resurser?

– Skaffa partners. Även en liten destination kan ha något att erbjuda, men det är viktigt att analysera frågan. – Om jag tävlar i orientering måste jag både springa snabbt och läsa kartan för att ha en chans att vinna. Min förmåga att springa snabbt är resurserna, pengarna och min förmåga att läsa kartan är kunskapen, båda är avgörande för mina framgångar med projektet, säger Ossian Stiernstrand.

Malin Ulfvarson

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstad-kommer bestående verksamhetsförändringar. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden.

Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisatio-ner. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olös-bara. När får vi hjälpa dig?

Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

Vinnare av Kammarkollegiets upphandling av managementkonsulter

Lösning #1: ”Förändringsmissionärerna” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag. Läs mer på www.connecta.se

107-0182_AD_AvtalsNytt_185x132.indd 1 3/22/11 2:01 PM


eKonoMi

nyckeltal, inte bara

Vår kommunexpert Hans Jensevik förklarar på ett pedagogiskt sätt vilka nyckeltal som är relevanta för kommuner. Han tar läkarvetenskapen som modell i förklaringen.

år företagsläkare heter Torbjörn. Jag konsulterar honom ibland och alltid en gång per år för den vanliga hälso-undersökningen. Varje besök är en upplevelse – kommunanalytikern möter den diagnostiserande läkaren

som under besökets senare del också före-slår åtgärder. Vad Torbjörn inte vet är att jag jobbar på samma sätt men mot kommuner, diagnos av det finansiella läget och förslag på åtgärder. Få är så skickliga att jobba med nyckeltal som våra läkare och de litar på dem, drar slutsatser av dem och vet vad nästa steg är i undersökningen. De vinner patientens förtroende med denna professionalism. Så jobbar också kommunanalytiker och för-troendet för finansiella nyckeltal ökar. Men vi har långt kvar till läkarnas auktoritet hos allmänheten.

Feber – ett nyckeltalI december tog det lång tid ur en förkyl-ning – den var på väg ner i bröstet. Normalt ställer man diagnos på sig själv och vet vilka åtgärder som är adekvata men ibland gäller det att veta mer. Var en lunginflammation på väg? Skulle jag gå hem och lägga mig el-ler kunde jag sätta mig i bilen och resa till en norrlandskommun, som var i motsvarande dilemma men att det i det fallet gällde diag-nos av kommunens finanser. Torbjörn lutade huvudet bakåt och gran-skade mig, ”Har du feber?” Jag trodde inte det och ett mätinstrument åkte in i örat. ”Nej, du har 36 och 4:a”. Direkt ett viktigt medicinskt nyckeltal och han kunde gå vi-dare. ”Ta av skjortan får jag lyssna på dig?” Förmodligen tänker vi inte på det men fe-ber är ett viktigt medicinskt nyckeltal som säger oss mycket. Men det är ju inte det be-sked nyckeltalet ger som värde, 36 och 4:a, som är intressant utan att vi har kunskap om

V

Jag har sett ekonomer gå bet

på att förklara vad en negativ soliditet

är för en politisk församling.

”

”niCe To hAve”nyckeltalets mätstandard. Mellan 36 och 37 grader har vi normalt inte feber och det är den kompletterande kunskap som behövs för att nyckeltalet ska bli meningsfullt och nyttigt. Analys med nyckeltal består alltså av två delar, nyckeltalets uppmätta värde och kunskap om nyckeltalets mätstandard. Vad har detta med saken att göra? Inte säl-lan när vi presenterar våra finansiella nyck-eltal för en kommun får vi beskedet att, ”vi har många fler nyckeltal i vårt bokslut”. En stolt ekonomichef slår upp en årsredovis-ning och visar en lång lista. Pekar vi på ett och frågar vad det berättar blir svaret nyck-eltalets värde. På frågan om det är bra eller dåligt uteblir ofta svaret. En del förstår inte ens frågan. För en sådan ekonomichef är en årsredovisning full med nyckeltal ”nice to have”.

JämförelsetalLäkare har inte bara ett begränsat urval av viktiga nyckeltal utan de ingår i ett analys-system. Beroende på patientens inledande berättelse om det upplevda väljer läkaren det mest sakenliga medicinska nyckeltalet att börja med, i mitt fall feber. Jag påpekade, ”att det finns ju feberfria varianter av lung-inflammation”. Det visste så klart Torbjörn men jag ville kolla. ”Sannolikheten är inte stor att det är en sådan men det tar vi reda på genom att lyssna på hjärta och lungor”, och sedan tillade han, ”Även vi människor är skapta olika och det finns individer som har lite hög feber redan vid 36 och 4:a”. Jag trodde inte jag var avvikande i det avseendet men så är det också med finansiella nyck-eltal för kommuner. Det man börjar med kan jämfört mätstandarden ha ett normalt värde. Sedan visar övriga nyckeltal något helt annat. Vårt system innehåller de fem analys-frågorna kommunskuld, finansiell hälsa,

Hans Jensevik, VD Svensk Kom-munrating AB och chefredaktör för Kommunexperten ”Vi kan kommuner”.


eKonoMi

”niCe To hAve”finansiella krisutlösande risker, finansiella möjligheter och ledningsförmåga. Nitton nyckeltal är fördelade på dessa fem frågor. Vi börjar oftast med kommunskulden och nyckeltalet förpliktelsebelopp. Ekonomic-hefer med ”många nyckeltal” använder soli-ditet och menar att det inte alls ser så alar-merande ut.

Negativ soliditetLäkaretiken innehåller kravet på empati. Det är inkännande förståelse men också att man inte får ljuga eller vara undvikande. Samma etik gäller kommunanalytiker. För-sta frågan är om hela pensionsskulden är redovisad i balansräkningen då eget kapital ska räknas ut som procentsats (eller kvot) av summa tillgångar för att få ett mått på soli-diteten. ”Räknas hela pensionsskulden med blir eget kapital negativt och soliditeten mi-nus”, är det vanliga svaret.

Jag har sett ekonomer och revisorer gå bet på att förklara vad en negativ soliditet är för en politisk församling. För det offentliga fö-retaget är nyckeltalet skuldbalansgrad. Det är vad en kommunanalytiker använder. Är den exempelvis 140 procent är det inte svårt att få politiker att förstå att skulderna upp-går till 140 procent av tillgångarna. Det tar cirka fyra sekunder och inom fyra minuter är man inne i en engagerande diskussion om vad det betyder. Privata företag kan gå i konkurs och gör det innan eget kapital blir negativt. Där är soliditet meningsfullt. Kommuner är tvångsorganisationer som alltid måste fin-nas. De kan belåna sig hur mycket som helst och då gäller andra nyckeltal. Inom läkarvetenskapen finns det förmod-ligen mycket få medicinska nyckeltal under kontot ”nice to have”. Anlitar du en ekonom med titeln kommunanalytiker på visitkortet

ska det vara samma sak. Du ska finna ett be-gränsat antal relevanta och begripliga nyck-eltal organiserade i ett tydligt analysschema.Det är inte alltid trevligt att gå till läkaren men det är inte promenaden till läkaren som är läkarnas affärsidé. Det är promenaden från läkaren då man har kontroll på läget, inte bara har diffus information utan full kunskap. Gissa min affärsidé. Vi kan kom-muner.

Hans Jensevik

Är du morgondagens vinnare?Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger? www.ekan.com

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonom-roll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

Ekan off affarer 2011 185x65 (4.0).indd 1 2011-01-20 09.19


SÄKerheTSexPerTen

var: En säkerhetspolicy, liksom an-dra styrande dokument, är mycket viktiga för verksamheten och dess lönsamhet. Med en välskriven och verksamhetsanpassad säkerhetspo-licy kan man nå stora kostnadsbe-sparingar genom att säkerheten blir

balanserad och hamnar på rätt nivå. Det finns en viss begreppsförvirring i sä-kerhetsvärlden. Om man ställer frågan ”Vad är en informationssäkerhetspolicy och vad ska den innehålla?” till tio säkerhetsansva-riga, kommer man att få tio olika svar. En vanlig definition av informationssä-kerhet är: Säkerhet vid hantering av infor-mation, oavsett medium, syftande till att upprätthålla tillfredsställande tillgänglighet, sekretess och riktighet. Definitionen ovan används av ett stort svenskt universitet och här har man dessvär-re glömt bort spårbarhetsaspekten. De flesta myndigheter har krav på spårbarhet vilket är ett viktigt verktyg för att kvalitetssäkra verk-samheten. Många som hör ordet informationssäker-het tänker i första hand på informationen i datorerna. Ett säkerhetsarbete utifrån en sådan tolkning blir inte balanserad och kost-nadseffektiv och det finns en risk att arbetet då dikteras och styrs från IT-teknikernas och nätverksteknikernas perspektiv. Det ger enligt min erfarenhet en ojämn säkerhet till hög kostnad, ofta med stora säkerhetsbrister. Jag menar därför att alla myndigheter, istället för en informationssäkerhetspolicy, ska ha en säkerhetspolicy och riktlinjer för de fyra stora områdena inom säkerhet. Dessa områden är informationsskydd, person-skydd, egendomsskydd och kontinuitets-skydd. Det är mycket mer än bara informa-tion som ska skyddas.

FördelarnaDe flesta organisationer har idag ett mar-kant säkerhetsinslag i sin verksamhet, både nationella, internationella, privata och stat-

S

hur arbetar man fram en tydlig informations-säkerhetspolicy?

Fråga: Varför behöver vi en informationssäkerhetspolicy och vilken nytta gör den för organisationens säkerhet? Hur går vi tillväga för att arbeta fram en väl genomtänkt policy?

liga organisationer. Fler och fler organisa-tioner har en av ledningen uttalad och an-tagen säkerhetspolicy. Detta beroende på att en antagen policy ger en mer genomtänkt verksamhet, kan delges interna och externa intressenter på ett auktoritativt sätt och minskar risken för missförstånd. Dessutom underlättar det granskning av verksamheten i förhållande till säkerhetspolicyn. Man kan inte nog betona värdet av en välskriven säkerhetspolicy på rätt nivå för verksamheten. Det är en mycket kostnads-besparande åtgärd.

Det första stegetAtt ta fram underlag till säkerhetspolicyn och riktlinjerna är det första steget. Följande underlag och rapporter behöver tas fram: verksamhetskunskap, författningsanalys, inventering av interna krav, analys av risker och hot samt en kartläggning av kulturella skillnader.En verksamhetsanalys är bäst att ha som un-derlag, men det är ofta för resurskrävande. Då återstår att skaffa sig en verksamhetskun-skap. Man måste förstå verksamhetens mål, syfte och särskilda utmaningar. Vad som är känsligt, hemligt etc. I detta arbete ingår även en mindre omvärldsanalys.Nästa steg är att göra en författningsanalys. Syftet med författningsanalysen är att säker-ställa vilka lagar och ingångna avtal verk-samheten har att följa och om dessa ställer några krav på säkerhet. Kraven på säkerhet ska utgå från sekretess, tillgänglighet, riktig-het, spårbarhet, oavvislighet etc. Detta är viktigt ur flera aspekter. Om de

tekniska skydden är lägre än vad till exempel försäkringsavtalet kräver kommer försäk-ringen inte att gälla. Då står man utan för-säkringsskydd vilket kan resultera i stora och oförutsedda kostnader för verksamheten. Det kan lika väl hända att man i analysen konstaterar att skyddet är högre än vad som angivits i underlag till försäkringsbreven. Detta resulterar då i sänkta försäkringspre-mier. För att det ska fungera krävs att man meddelar försäkringsbolaget och får till stånd en sänkning av premierna. Sänkning-en kan ibland vara på hundratusentals kro-nor som betalats helt i onödan.Sedan gäller det att hitta och ta fram de in-terna kraven som verksamheten själv ställer på säkerheten. På samma sätt som i författ-ningsanalysen ska arbetet utgå från kraven på sekretess, tillgänglighet, riktighet, spår-barhet och eventuellt oavvislighet. Verksamhetens mål och syfte ska stå i fo-kus för de interna kraven. Säkerheten och säkerhetsarbetet ska stödja verksamheten. Inga säkerhetsinvesteringar får kosta mer än värdet av det man vill skydda.

Risker och hotHot- och riskanalyser ska göras för att bedö-ma vilka risker och hot som finns mot verk-samheten. Detta arbete görs för att bedöma operativa risker och hot. I detta arbete görs sedan en bedömning av vad sannolikheten för att en risk infaller eller ett hot blir verk-lighet är. Det är skadekostnaden samt even-tuella avbrott i verksamheten som styr hur åtgärdandet av bristen ska prioriteras. Om risken förväntas infalla flera gånger


SÄKerheTSexPerTen

och skadekostnaden är stor hamnar lösning-en av problemet högt upp i prioritering.Eftersom många verksamheter idag har en mer eller mindre internationell prägel så måste hänsyn tas till kulturella skillnader. Affärskulturen i många länder skiljer sig från den svenska och måste beaktas i upphand-lingar, outsourcing etc. ”Steal with pride” är till exempel ett fenomen i vissa kulturer, kul-turer som kopierar och plagierar allt de kom-mer över. Detta fenomen har ökat i takt med globaliseringen och den allt tuffare konkur-rensen länder och företag emellan. När du kommit så här långt kan du börja analysera dit underlag och börja skriva de styrande dokumenten.

Säkerhetspolicy och riktlinjerSäkerhetspolicyn är ledningens viljeyttring som ska peka ut den övergripande målsätt-ningen, det övergripande syftet, slå fast de principer som ska gälla och tydliggöra säker-hetsorganisationen och ledningens inställ-ning till säkerhetsarbetet. Syftet med riktlinjerna är att övergripande beskriva de skyddskrav som ställs inom verk-samheten. Riktlinjerna ska beskriva verk-samhetens mål med säkerhetsarbetet utifrån säkerhetspolicyn. Följande riktlinjer behövs för att få ett balanserat skydd till rimliga kostnader. Riktlinjer för personskydd, in-formationsskydd, egendomsskydd och kon-

har du en fråga om säkerhet?I nästa nummer av Offentliga Affärer kommer Tomas Djurling att fördjupa sig i frågan om vilka säkerhetsregler arbetsgivaren kan och bör ställa på sina medarbetare. Bör man begränsa medarbetarnas behörigheter på internet, t ex åtkomst till vissa sidor eller nedladdning av vissa filer? Är det okej att spara privat material på en jobbdator? Får man som arbetsgivare övervaka medarbetarnas e-post?

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till [email protected]

Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrät-telsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

stora pengar!

Spara

Spara

Spara

En del av din dag.

tinuitetsskydd. Riktlinjerna beskriver på ett övergripande sätt, vad som ska göras inom de fyra områdena. Under riktlinjerna kommer instruktioner eller anvisningar hur saker ska göras. Det är i dessa dokument du beskriver vad som gäl-ler för internetanvändande, privat surfande, krav på lösenord, etc. Vi kommer närmare gå in på dessa frågor i nästa nummer av Offent-liga Affärer.

Vinsten med styrande dokumentAtt lägga upp de styrande dokumenten på ovan nämnda sätt gör att alla inte behöver

läsa allt. Väldigt många möten blir överflö-diga eftersom var och en vet vad som ska gö-ras och på vilken nivå. Man slipper alla dessa möten som handlar om att bestämma vilken nivå som ska gälla för justeringar, nyinveste-ringar etc. Detta gör att säkerheten blir jämn och ligger på rätt nivå för verksamheten. Säkerhetsarbetet kommer att bli effektiva-re och kostnader för säkerheten blir betyd-ligt lägre samtidigt som säkerheten höjs och blir jämnare. Det finns således bara vinster med att ta fram styrande dokument av hög klass.

Tomas Djurling


nyheTer

ör första gången i modern tid är det färre som tillträder arbetsmarknaden än som lämnar den. I en nyligen ut-förd enkät har 192 västsvenska före-tag och offentliga organisationer till-frågats hur väl förberedda de är inför den pågående generationsväxlingen

på arbetsmarknaden. Undersökningen är utförd av Handels Consulting i Göteborg på uppdrag av företaget Ekan Management. De årskullar som träder in på arbetsmark-naden, 80- och 90-talisterna, är väsentligt mindre än den rekordstora generationen 40-talister. Man kan förvänta sig att det finns en viss oro bland arbetsgivare över hur man ska locka till sig nya unga talanger, och framförallt, hur man ska få dem att stanna kvar i organisationen. Trots det visar Handels Consultings un-dersökning att hela 83 procent av de till-frågade företagen inte har vidtagit några åt-

F

De närmaste 15 åren kommer 1,5 miljoner människor att lämna den svenska arbetsmarknaden. Generationerna som tar över har en annan syn på arbete, ledarskap och karriär vilket erbjuder utmaningar för många organisationer.

Generationsväxlingen är här – men vad gör arbetsgivarna?

gärder för att attrahera yngre medarbetare, såsom exempelvis att arrangera arbetsmark-nadsdagar, traineeprogram eller studentakti-viteter. Inte fullt lika ignorant är man i den of-fentliga sektorn, där hälften av responden-terna svarade att man genomför åtgärder för att attrahera yngre medarbetare. Den offentliga sektorns svaga punkt handlar om kompetensöverföring mellan äldre och yng-re inom organisationen. Knappt 30 procent arbetar med verktyg såsom mentorskap, nät-verk, coachning. – Det är något som studenterna förväntar sig idag, menar Petter Spanne på Ekan.

Vad vill de unga ha?Undersökningen omfattade även frågor till studenter om vad de vill ha av en arbetsgi-vare. – De yngre vill lära sig av de äldre, tro ing-

et annat. Se över kompetensöverföringen, på så sätt kan ni minska tiden det tar för nya medarbetare att börja producera lönsamhet, säger Petter Spanne. Andra viktiga faktorer för att attrahera unga medarbetare är att sätta individuella mål och ge återkoppling. – Återkoppling ska se kontinuerligt, inte en gång per år i ett medarbetarsamtal. Be-tänk att den här generationen har vant sig vid detta sedan tiden i förskolan, säger Pet-ter Spanne. När arbetsgivarna tillfrågas säger 70 pro-cent att man saknar rutiner för karriärpla-nering för sina medarbetare. Vissa arbetar visserligen aktivt med att identifiera och ut-veckla ledare internt i organisationen, men de är i minoritet. Möjligheten att själv styra sin arbetstid är en annan viktig aspekt när de yngre tillfrå-gas. Här är offentlig sektor något mer tillmö-

Vilka utmaningar ser man?1. Att locka unga arbetssökande och hitta rätt kompetens.2. Kompetensöverföring mellan äldre till yngre.3. Att anställa, behålla och utveckla ledare.

De fem viktigaste faktorerna för studenterna1. Att känna sig delaktig i, och påverka, organisationens utveckling.2. Att det finns strukturerade former för återkoppling. Inte en gång per år, utan kontinuerligt. 3. Att det finns kompetensöverfö-ring, exempelvis mentorprogram.4. Att det finns individuella lösningar gällande löner och förmåner.5. Att själv kunna styra sin arbetstid.

Källa: Handels Consulting Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör Västra Götalandsregionen


leDArSKAP

Generationsväxlingen är här – men vad gör arbetsgivarna?

tesgående, 64 procent medger detta mot 35 procent av de privata företagen.

Bättre ambassadörerUndersökningar visar att offentlig sektor lig-ger långt ner på listan av tänkbara arbetsgi-vare hos studenter och kommunerna ligger längst ner på skalan inom den offentliga sektorn. Christian Sandblom på Göteborgs-regionens kommunförbund menar att det handlar om hur vi marknadsför oss. – Kommunen som arbetsgivare kan er-bjuda flera av de viktiga punkter som studen-terna efterfrågar på en arbetsplats. Vi måste bli bättre ambassadörer för att förmedla den egna arbetsplatsen och de värderingar vi står för, säger han. Christian Sandblom är projektledare för Framtidens ledare, som bildades redan 1988. Göteborgsregionen var alltså tidigt ute, både med att se behovet och starta ett åtgärdsprogram. I de 17 kommuner som ingår i Göteborgsregionen finns totalt cirka 100 000 anställda. Ett av projekten som Christian Sandblom och hans kollegor dri-ver är ett traineeprogram, som lockar cirka 1000 sökande varje år. Drygt 20 deltagare antas. – I relation till hur stor organisation vi representerar har vi inte hunnit utbilda så många. Men under de här åren handlar det om cirka 10 000 nyutexaminerade studenter som har sökt våra traineeprogram och där-med sett vår kommun som en presumtiv ar-betsgivare, konstaterar Christian Sandblom.

Strategier som lockarFolktandvården i Västra Götalandsregio-nen omsätter två miljarder kronor årligen och har cirka 3000 anställda. Det är en av världens största tandvårdsorganisationer. Medelåldern på medarbetarna är relativt

hög, men något lägre än tandläkarna i den privata sektorn. Gunnar Eriksson är tanddirektör i Västra Götalandsregionen. Han beskriver att or-ganisationens främsta utmaning ligger i att locka tandläkare till de mindre orterna. – Vi får nog räkna med stor personalom-sättning ute i regionen, på grund av hur livs-mönstren ser ut idag.Ibland får man lösa bemanningen på flexibla sätt, exempelvis med sommarjour, men man har även långsiktiga strategier för att rekry-tera. – Vi har förlagt tandläkarutbildning ute i regionen, i ett försök att locka de som bor och är uppväxta i närområdet.För att visa sig som en attraktiv arbetsgivare arrangerar man bland annat en sommarskola dit man årligen tar emot 80 studenter inom något tandvårdsyrke till betald praktik i fyra veckor. Andra långsiktiga strategier är ett flerårigt introduktionsprogram med hand-ledare. – Vi har även förlagt en del av tandläkar-utbildningen ute i regionen, i ett försök att locka de som bor och är uppväxta i närområ-det, berättar Gunnar Eriksson. Folktandvården tillämpar även en löne-modell som ger lite mer i plånboken ju läng-re från centrum man arbetar. – Det handlar om cirka en extra månads-lön per år för dem som arbetar på landsorter. Åtgärden är inte svår att försvara ekono-miskt för Folktandvården. – Står vi utan praktiserade tandläkare på en klinik blir det också dyrt för oss, säger Gunnar Eriksson. För tandläkare med forsknings-, specia-list- eller andra karriärambitioner ger Folk-tandvården unika möjligheter vilket också underlättar rekryteringen av kompetent personal.

För Folktandvården är de välkända flour-tanterna ambassadörer. De besöker skolor och informerar om tandvård. – Våra besök på skolorna är inte bara en del i vårt förebyggande hälsoarbete utan tjä-nar förstås också som marknadsföring för oss som arbetsplats. Våra flourtanter är för övrigt flourlackerare numera, eftersom me-toden ger ett effektivare skydd, säger Gun-nar Eriksson.

Anser sig väl förbereddaTrots att Handels Consultings undersök-ning visar klara brister i arbetet med att bemöta de förestående utmaningarna på arbetsmarknaden svarar faktiskt 64 procent av organisationerna att de anser sig ganska eller mycket väl förberedda för generations-växlingen. Handels Consulting frågar sig om det kanske finns en skillnad mellan hur förberedda organisationer anser sig vara och hur förberedda de faktiskt är. – Generationsväxlingen påverkar alla de-lar i verksamheten, det är inte bara en rekry-teringsfråga. Om man marknadsför sig som modern organisation och sedan inte lyckas leva upp till bilden, är det inte så sannolikt att man lyckas behålla medarbetarna, menar Petter Spanne på Ekan.

Malin Ulfvarson

Christian Sandblom, projektledare Göteborgs-regionens kommunförbund


forDon

örsäljningen av personbilsdieslar i Sverige närmar sig kontinentala ni-våer. Under 2010 steg dieselbilarnas andel av nybilsförsäljningen till 51 procent. Även försäljningen av dieselbräns-le steg i fjol och blev för första gången

högre än bensinförsäljningen, enligt statis-tik från Svenska Petroleum Institutet (SPI). – Det är första året med högre dieselför-säljning än bensin och det är en trend som vi sett under lång tid. Användningen av die-sel ökar kraftigt i Europa och övriga världen som en konsekvens av mer transporter men även av en ökning av personbilar för diesel-drift, säger Ulf Svahn, VD för SPI. Den globala trenden med ökande diesel-efterfrågan går under namnet ”dieselization”. Bristen förvärras av att personbilsdieslar förbränner samma bränsle som lastbilar och entreprenadmaskiner.

Tuffare avgaskravSnart kommer dessutom ännu tuffare avgas-krav i Europa, Euro 6, med krav på mindre antal partiklar och lägre utsläpp av kväve-oxider (NOx). Det kommer att göra min-dre dieselmotorer ännu dyrare att utveckla. Euro 6-normen skall tillämpas från den 1 september 2014 för typgodkännanden av bilar och från den 1 september 2015 när det gäller registrering och försäljning av nya for-don. – Ur klimatsynvinkel är dieseln bättre än bensinen avseende utsläpp av CO2 per kilo-meter, men baksidan är att raffinaderiet är

F

BenSin Är Den nyA dieSelnDieselpriset har stigit stadigt på senare tid och är nu i nivå med, eller högre, än 95-oktanig bensin. Orsaken är ökad global efterfrå-gan och brist på raffinaderi-kapacitet. Samtidigt går utveck-lingen av snålare bensinmotorer snabbt framåt. Valet av bränsle är inte längre självklart, inte ens för den som kör många mil.


forDon

en processindustri där man inte kan styra produktflödet efter önskemål utan bensin, gas och tjocka eldningsoljor med mera, blir ett resultat av råoljan och raffinaderiets kon-figuration. Vi kan därmed inte gå över till att bara producera och konsumera diesel, skri-ver Ulf Svahn, i sin blogg. Det sker just nu en imponerande snabb, intressant och effektiv utveckling av ben-sinmotorerna. Hos många tillverkare finns bilmodeller med mycket liten skillnad i för-brukning mellan bensin- och dieselmotorer; till exempel inom VW-koncernen och hos BMW, vars 1,6-litersmotorer i modifierad form landar i kommande Saab 9-3 (2012). Tekniker som start/stopp-funktion, in-sprutningsförbättringar, energiåtervinning, bromskraftsåtervinning, minskad motor-storlek, turbo och kompressor, är några av orsakerna bakom de låga förbrukningssiff-rorna.

TotalkostnadMed ökad koldioxidbeskattning på diesel sedan årsskiftet har den jämförande bryt-punkten i körsträcka för att äga en dieselbil respektive bensinbil ökat. En Audi A4 Avant 2.0 TDI 170 behöver rulla över 3200 mil/år för att få en bättre totalkostnadskalkyl över 36 månader än en A4 Avant 1,8 TFSI. Vid en jämförelse av totalkostnaden för två motsvarande miljö-bilsalternativ blir det i princip dött lopp (se tabellen här intill). Kör du snällt på i huvud-sak landsvägar, blir kalkylen för bensinmo-torvarianterna ännu bättre. De riktigt energieffektiva bensinbilarna kommer dessutom att få en ytterligare skjuts när regeringen anammar Trafikverkets kri-terier för vad som ska vara en miljöbil. Det ritar om kartan ytterligare. – Detta är en utveckling som företagen

måste förhålla sig till. Snåla bensinbilar är inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ om man håller sig under Trafikverkets energief-fektivitets tak. Det kan vara aningen sämre för CO2-utsläppen, men andra farliga ut-släpp, som kväveoxider minskar i tätort, sä-ger Ronny Svensson, VD för Ynnor, obero-ende rådgivare i tjänstebilsfrågor.

AndrahandsvärdetVad händer sedan på andrahandsmarknaden när företagsköparna skyfflar ut sina diesel-bilar? Kommer privatpersoner med korta årliga körsträckor, och kanske främst lugna landsvägsmil, att vara lika hågade att köpa? Sannolikt inte, särskilt inte om nuvarande skattesystem hänger kvar. Det är inte troligt att Sverige ändrar beskattning av diesel-bränslet, som redan är lägre än bensin. Då är det mer troligt att man gör tvärtom, även om det i sig skulle få dåliga effekter för CO2-utsläppen. Vissa fiskala justeringar av dieselpriset är

dock på gång. Men om det innebär lägre el-ler högre dieselpris är ännu oklart. Ett färskt riksdagsbeslut har nämligen gett regeringen i uppdrag att se över de stora skillnaderna mellan dieselns tre olika miljöklasser, 1, 2 och 3. En lägre klass är bättre ur miljösyn-punkt och har lägre skatt. Miljöklass 1 är en för den svenska markna-den unik svavelfri diesel, som lämpar sig för fordon som inte har partikelfilter. Eftersom bara fem av Europas raffinaderier tillverkar den har det förstås drivit fram ett högre pris, trots att den har varit beskattad 40 öre lägre per liter än den så kallade Europadieseln. Men eftersom även den numera är svavelfri, anses inte skatteskillnaden längre vara moti-verad. Om det betyder att miljöklass 1 får högre skatt eller om de andra får lägre är för tidigt att sia om. Uppdraget från riksdagen anger bara att skillnaderna ska minska, inte att nå-gon skatt ska sänkas.

Mikael Lindström

Audi A4 AvAnt, 36 månAders leAsing (halv moms)

1.8 tFsi 160

281 600:-

3 200

13.73

7,2

1340

308 500

8 569:-

2.0 tdi 170

302 200:-

3 200

14.04

5,5

2392

308 400

8 567:-

2.0 tdie

293 900:-

2 500

14.04

4,6

1168

264 000

7 333:-

2.0 tFsi 180 Flex (tankad med bensin)

299 400:-

2 500

13.73

6,6

700

266 000

7 389:-

2.0 tFsi 180 Flex(tankad med E85)

299 400:-

2 500

10.09

8,91

700

265 463

7 374:-

Bilpris (kronor)

Mil/år (antal)

Bränslepris (kronor/liter)

Bränsleförbrukning (liter/100km)

Skatt (kronor)

Totalkostnad (kronor)

Månadskostnad inkl. bränsle (kronor)

Källa: Tjanstebilsfakta.se (bränslepriser 11 mars 2011)

BenSin Är Den nyA dieSeln

Mikael Lindström


konferenSGUiDen

tt stenkast från Stockholms Centralstation tornar Stockholm Waterfront upp sig. Sitt majestätiska yttre går igen innanför glasfasaden – med auditoriets takhöjd på 17 me-ter och en storslagen utsikt över Stockholm. Innanför den spektakulära fasaden som kallas Stockholms Waterfront döljer sig hotell, kontor

och en stor konferensanläggning med plats för 3 000 personer. Den spektakulära byggnaden har ritats av White arkitekter, en av Skandinaviens ledande arkitekt-kontor och konferensdelen har inretts i samma stil som hotelldelen, av RPW Design.

Framsynt byggeHållbarhetstänk och flexibilitet har varit viktiga faktorer i skapandet av byggnaden. Glasfasaden fungerar till exempel som en 1 040 kvadratmeter stor solfångare och samlar i genomsnitt 1 megawatt värmeenergi för uppvärmning per dag. Den varma luften som genereras, värmer i sin tur vatten som sedan skickas till kallare delar av byggnaden. Under natten hämtas kyla från Klara sjö till det 250 ton stora islager som står för kylningen av de varmare delarna av byggnaderna. Värmeenergi flyttas kontinuerligt mellan Stockholm Waterfronts olika delar – från överskott till under-skott och allt styrs av fastighetens avancerade mediacentral. Byggnaden kommer att certifieras i enlighet med den nya standar-den EU Green Building men är faktiskt två gånger så energieffektivt som denna standard kräver. Kongressanläggningen har en 14 000 kvadratmeter flexibel golvyta,

Einklusive ett auditorium med en takhöjd på 17 meter och som är stort nog för en publik på upp till 3 000 personer. Ett flertal av kongressens

väggar och tak kan flyttas runt eller lyftas bort för att dela upp ytan eller skapa större utrymmen. – Våra mötesrum är mycket flexibla, med hjälp av ljudisolerande rörliga väggar kan vi både krympa och öppna upp ytor. Vi kan ställa om från en bankett på 1500 personer till en auditoriesittning för samma antal på bara några timmar, förklarar Sam Holmberg, VD för den nya hotell- och konferensanläggningen Vi frågar honom vilken typ av kunder man vill attrahera till konferensanläggningen? – Anläggningen är så pass mångsidig att vi siktar på flera olika målgrupper. Det är allt ifrån slutkunder till eventbolag. Allt ifrån renodlade kongresser till lan-seringar, kick-offer, utställningar, mässor etc, säger Sam Holmberg. Hur lång framförhållning måste man ha om vill hålla sin konferens hos er? – Det beror helt på storlek och omfattning. För stora möten får man räkna med 1-2 år men för de små

mötena kan vi boka in redan nästa vecka. Avancerade lösningar för belysning, ljud och telekommunikationer är också integrerade. Anläggningen har också en bankettsal med plats för upp till 2 000 gäster och på andra och tredje våningen finns det ett businesscenter som består av ett antal mötesrum av varierande storlek med plats för cirka 1000 personer.

Sam Holmberg, VD Radis-son Blu Waterfront Hotel & Stockholm Waterfront Congress Centre

Mer än sitt yttreMed 21 kilometer stålprofiler och 1 040 kvadratmeter glas i fasaden är Stockholm Waterfront Congress Centre inte bara ett arkitektoniskt landmärke utan också en av världens mest energieffektiva byggnader.


Att döma av användarrecensioner på internet dras dock anlägg-ningen av vissa smärre problem. Både mobiltäckning och trådlöst nät-verk har enligt uppgift fungerat dåligt. Flera har också påtalat bristen på el-uttag i lokalerna. Det är ju mycket troligt att detta åtgärdas så direkt, svårare blir det att bemöta kritiken mot att man måste gå långt för att komma till toaletterna.

Pampig invigningAnläggningen blev inflyttningsklar i januari 2011 och designen på Stockholm Waterfront har debatterats livligt allteftersom planerna och bygget fortskridit. Antingen älskar man det spektakulära yttre – eller så hatar man det. Många prominenta byggnader trängs om uppmärksamheten i stadsdelen, centralstationen, Klara kyrka och Stadshuset har hamnat i skymundan menar vissa. – Arkitekturen är speciell, den lämnar ingen oberörd. Det som är nytt och annorlunda skapar alltid tankar och åsikter. De allra flesta talar välkomnande om detta nya landmärke mitt i Stockholm, säger Sam Holmberg. Har er anläggning även rönt uppmärksamhet i utlandet? – När det gäller utlandsmarknaden så är den mycket viktig för oss. Vi har varit aktiva där och berättat om Stockholm Waterfront. Ofta tillsammans med Stockholm Visitors Board och Stockholm Conven-tion Bureau. Bl.a på ett flertal mässor och kundresor. I bl.a Tyskland, Spanien, Frankrike, England och USA.

I mars hölls en invigningsfest där bland andra Stockholms finans-borgarråd Sten Nordin var en av talarna. – Från Stockholms stads sida är detta målgång för en resa som bör-jade för tio år sedan. Det här är inte bara en ny byggnad – det är ett växande Stockholm. Som närmsta grannar i Stadshuset, med utsikt över bygganden, är vi väldigt nöjda, sa Sten Nordin. Sam Holmberg var självklart också med på scen under invigningen. – Byggnaden och anläggningen är unik på så många sätt – läget, ar-kitekturen, flexibiliteten i lokallösningar och inte minst i miljöaspek-ten. Även storleken är unik – det har saknats en anläggning för möten och event i den här storleken i centrala Stockholm, sa Sam Holmberg. Temat för invigningen var vatten. Vackra isskulpturer Anläggning-en invigdes officiellt genom att ett gigantiskt isblock krossades varpå draperierna föll till golvet och exponerade utsikten och den gigantiska kongresshallen.

Malin Ulfvarson

Flygande start

Det 34 000 kvadratmeter stora kontorskomplexet är i stort sett fullbelagt från start och både hotellet och konferensanläggningen är Svanen-certifierade.

Mer än sitt yttre

Your preferred Hotel choice in Södermalm

Hilton Stockholm SlussenGuldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm SwedenTel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: [email protected]

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

Foto: Holger Ellgard

Stockholm Waterfront Congress Centre kännetecknas av sin dramatiska

fasad av vertikala stålprofiler.”


LAnDETRUnTLuleå: Färre tar bilenLuleåborna åker mindre bil och promenerar mer jämfört med tidigare.Det framgår av en resvaneundersökning som besvarades av cirka 1750 luleåbor hösten 2010. Luleåbornas resvarnor har kartlagts 2000, 2005 och 2010. Resvanorna har inte ändrats särskilt mycket, men det finns vissa skillnader jämfört med 2005.- Antalet bilar per hushåll har minskat något.- 37 procent har alltid tillgång till busskort jämfört med 33 procent 2005.- Andelen resor med bil har minskat från 64 till 61 procent.- Andelen resor med buss har ökat från 9 till 11 procent.- Andelen resor med cykel har minskat från 13 till 10 procent.- Andelen resor till fots har ökat från 12 till 15 procent.Flertalet resor görs alltså med bil. Men när Lu-leåborna tar bilen åker de inte riktigt lika långt som tidigare. En typisk bilresa är bara 5 km lång. Däremot cyklar de i genomsnitt längre.– Det intressantaste i undersökningen är att bilresandet minskar, säger Lena Bengtén, miljö-planerare på stadsbyggnadskontoret. De projekt vi haft för att få fler att åka buss och gå har nog påverkat lite.

Lycksele: UngdomskonferensDen 10 februari 2011 genomfördes en stor Ungdomskonferens och alla deltagare blev inspirerade och fick många nya uppgifter och idéer om hur Lycksele kan bli ännu bättre för ungdomar. 170 deltagare var med under dagen, både vuxna och ungdomar.Dagen inleddes med en väldigt inspirerande föreläsning av Gustav Johansson från Sveriges Ungdomsråd. Sen fick alla höra resultatet från ungdomsundersökningen (LUPP) som gjordes 2010. Resultaten från undersökningen använ-des som underlag till gruppsamtalen under seminarierna.

Ludvika: Bra på integrationLudvika hör till de tio bästa kommunerna i landet samt bäst i Dalarna när det gäller integration, det visar tidningen Fokus årliga kommunrankning som publicerade artikeln den 24 februari 2011. Tidningen har ställt upp sju olika variabler, bland annat flyktingmottagande och ohälsotal, och Ludvika är sexa på listan.– Det är glädjande att Ludvika hamnar bland

Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till Malmö i söder.

de tio bästa i landet och den här placeringen är betydelsefull för fortsatt utveckling av integra-tionsarbetet i Ludvika. Ett stort tack till er alla som gjorde detta möjligt, säger Mohammed Alkazhami, verksamhetschef, integrations- och etableringscenter, Ludvika kommun. Tidningen Fokus rankar kommuner som är bäst på integration: 1. Nora 2. Vårgårda 3. Pajala 4. Knivsta 5. Trosa 6. Ludvika 7. Salem 8. Surahammar 9. Flen 10. Fagersta

Lidköping: Förskolor får utmärkelseStenportens, Ulriksdals och Ängsholmens förskolor har av Skolverket tilldelats utmärkel-sen Skola för hållbar utveckling. Förskolorna har vävt in arbetet med hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet. Barnen har exempelvis varit delaktiga i diskussioner om hur man kan spara energi. De har lärt sig att enkla saker som att släcka onödiga lampor kan ge en stor effekt. Barnen har också varit mycket ute i naturen och fått kunskap om djur och växter och vet att vi ska vara rädda om dem. De har också varit delaktiga i sopsortering och haft en skräpplock-ar-dag. Skolverket skriver i sin motivering att förskolorna följer huvudprinciperna för lärande för hållbar utveckling och kopplar denna pro-cess till de aktuella styrdokumenten.

Lysekil: Dialog om lokalerUnder 2011 och 2012 sker stora föränd-ringar kring lokalutnyttjandet inom Lysekils kommuns bildningsförvaltning. Syftet med förändringarna är att man ser möjlighet att få moderna, ändamålsenliga och flexibla lokaler och utöka antalet förskoleplatser. Man vill dessutom skapa förutsättningar för samverkan mellan verksamheterna, öka effektiviteten och följa nya lagkrav som ställs bland annat på: bibliotek, ämnesbehörighet, förskola inom 4 månader, m.m. Det nya lokalförslaget ska också ge bättre förutsättningar för samverkan mellan personal, barn och elever i behov av särskilt stöd samt för lokaler.Under våren 2011 kommer kommunen infor-


mera och föra dialog med berörda grupper. Det kommer också genomföras en upphandling av arkitekt, som ska arbeta fram förslag utifrån de givna förutsättningarna kring Gullmarsgymna-siet. Under hösten 2011 kommer en detaljut-formning av lokaler och utemiljö genomföras samt en upphandling av byggnadsentreprenör. Under våren 2012 flyttar gymnasiet ut och un-der våren och sommaren 2012 sker en omställ-ning av lokalerna. Under hösten och vintern 2012 kommer inflyttningen i de renoverade lokalerna att genomföras.

Lerum: Kommunen visar överskottResultatet för Lerums kommun 2010 är + 51 miljoner kro-nor, och beror till stor del på händelser under 2010 som enbart påverkar det årets resultat. Bland annat har kommu-nens pensionsskuld minskat med nästan 25 miljoner, skatteintäkter och statsbidrag ökade med drygt 13 miljoner, sänkt arbetsgivaravgift har bidragit med nästan 12 miljoner och försäkringser-sättning för branden i kultursko-lan var nästan 8 miljoner kronor.– Det positiva resultatet kommer vi att ha stor nytta av under kommande år, säger kom-munstyrelsens ordförande Anna-Lena Holberg (M). Konjunkturen är fortfarande inte stabil, och vi ser ett kraftigt ökat behov inom både äldreomsorg och stöd till unga.– Prognoserna under 2010 har varit försiktigt positiva, vilket gjort att vi satsat pengar på skolmiljön. Totalt har skolorna fått 14 miljoner kronor för upprustning. Dessutom har vi satsat nio miljoner kronor på minskade gruppstorle-kar i förskolan, framhåller Anna-Lena Holberg.Resultatet på sektornivå visar att samhällsbygg-nad ligger väl i linje med budgeten medan både vård och omsorg och individ- och familjeom-sorg har stora underskott.

Laholm: Tillgänglighetsinventering Laholms kommun har med anledning av lagen om Enkelt avhjälpta hinder och Boverkets före-skrifter påbörjat arbetet med att avhjälpa dessa hinder på allmän plats. För detta har Tyréns AB

i Malmö getts i uppdrag att i ett första steg ta fram vilka områden och stråk som bedöms som mest prioriterade och därefter inventera hinder och förslå åtgärder inom de mest prioriterade områdena.Vid ett inledande möte med kommunen fastslogs en prioriteringsordning av områden och stråk där centrumområdet i Laholm utgör första prioritet och kringliggande områden utgör prioritetsnivå två. När inventeringen genomfördes noterades att de västra delarna av centrum utgörs av bostadsbebyggelse med helt stenlagda gator, där åtgärder för att skapa

tillgänglighet inte kan bedömas vara enkelt avhjälpta. I en etapp två

planeras inventeringar göras på primära gång- och cykel-

stråk inom Laholms tätort samt områdena kring idrottshall och gym-nasium. I denna etapp föreslås också centrala delar av övriga tätorter i kommunen inventeras.

Kvarvarande lokalgator i Laholms tätort och

övriga tätorter inventeras och åtgärdas sedan i en

tredje etapp.Det bör noteras att arbetet med

att göra Laholms centrum tillgängligt är också en del av den påbörjade och pågående

förnyelsen av stadskärnan med gator som utfor-mas på gåendes villkor, med lägre hastigheter, inga trottoarkanter, taktila stråk, med mera.

Lund: Säkrare skolskjutshållplatserLunds kommun har köpt ett system för att för-bättra säkerheten för elever som åker skolskjuts. Systemet bygger på att eleven bär en trans-ponder, en aktiveringsreflex, som aktiverar det inbyggda ljuset i skolskjutsskylten så att ljuset börjar blinka. Det är framförallt de elever som åker från platser där trafikmiljön är extra utsatt som har fått systemet.Vägverket har gjort mätningar på ett par platser där systemet testats som visar på att hastigheten från andra bilar minskar med 13 km/h när skol-skjutshållplatsen är aktiv. Syftet med satsningen är att eleverna ska synas bättre och kunna känna sig tryggare när de väntar på sin skolskjuts.

Arne Öster


Miljöstyrningsrådets kriterier för lätta respektive tunga fordon innehåller förslag som ska hjälpa upp-handlare att ställa krav vid upphandling av miljöanpassade fordon.

V

Miljökrav på fordon!

ägtransporterna, både person- och godstransporter, står för över 90 % av koldioxidutsläppen från transport-sektorn som 2008 var knappt 21 mil-joner ton koldioxid (Naturvårdsver-ket National Inventory Report 2009

Sweden). Vägtrafiken förknippas också med andra miljöproblem som försurning, marknära ozon, partiklar och buller. Samtidigt pågår en snabb utveckling mot mer miljöanpas-sade fordon där fokus främst riktas mod minskad bränsleförbrukning, lägre koldiox-idförbrukning och renare avgaser. Huvudsyftet med miljökraven på person-bilar är att minska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen. Bränsleförbrukningen är kopplad till bi-lens storlek. Finns behov av stora/rymliga fordon, är det viktigt att välja fordon med den lägsta bränsleförbrukningen i klassen samt eventuellt alternativa drivmedel. Kraven på basnivå för personbilar utgår från miljöbilsförordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1). Förordningen är bindande för statliga myndigheter men defi-nitionen för miljöbil används även av andra upphandlande myndigheter och kommuner för lokala parkeringssubventioner mm.

120 gram koldioxid per kilometer mot-svarar en bensinförbrukning om ca 5 l/100 km och en dieselförbrukning om ca 4,5 l/100 km. Miljöklass 2005 är nu obligatorisk för alla fordon som säljs. Miljöklass 2005PM kom-mer att vara obligatorisk från och med 2011 för alla fordon som drivs på diesel.

Miljöstyrningsrådets LCC-verktygEtt av kraven som kan användas är livscy-kelkostnader. Miljöstyrningsrådets LCC-verktyg för personbilar är främst anpassat

för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den verkliga kostnaden som den upphandlande enheten/myndigheten kom-mer att behöva betala för fordonet under användningstiden. Verktyget kan även vara en hjälp i behovsanalysen för att bättre pla-nera sina inköp samt för att göra ett överslag på vad ett miljöanpassat alternativ kommer att kosta i jämförelse med en konventionell produkt – leder kanske den miljöanpassade bilupphandlingen till en besparing istället för en fördyring!

Källa: Miljöstyrningsrådet

Bilen måste få minskad betydelseUnder 2010 minskade koldioxidutsläppen från nya bilar mer än någonsin. Minskningen från 164 gram/km till 151 gram/km innebär en minskning med 13 gram/km. Men trots det ökar den totala mängden utsläpp från vägtrafiken. Orsaken är att den förbättrade ekonomin inneburit ökad trafik. Det visar färsk statistik från Transportstyrelsen.

Den rekordartade minskningen av koldioxidutsläpp från nya personbilar och den ökade användningen av biobränslen räcker inte för att kompensera för den ökade trafiken. Totalt ökar utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med 100 000 ton. Sedan 1990 har utsläppen ökat med 10 procent, vilket motsvarar 1,7 miljoner ton.

Det är tydligt att effektivare motorer och biobränslen inte räcker för att kompensera för trafikökningen, utan som mest kan stabilisera utsläppsnivåerna. Om minskningar ska till, måste inriktningen ändras vad gäller utveckling av samhälle och infrastruktur. Bilen måste få minskad betydelse till förmån för ökad kollektivtra-fik, cykling och transporter via järnväg och sjöfart.

Källa: Transportstyrelsen

AvtALsNYTT


SKL Kommentus AB har genomfört en samordnad ramavtalsupphandling avseende fordon på uppdrag av 64 stycken upphand-lande myndigheter. Ramavtalet omfattar köp av fordon i standardutförande, person-bilar, kombibilar, minibussar och lätta last-bilar upp till 3,5 ton.– Vid fordonsupphandling är volymen helt avgörande för få bra rabatter. Återförsäljar-nas möjlighet att själva lämna rabatter utan generalagenternas stöd är begränsad, men genom att gå samman och därigenom bli en attraktivare kund engageras även generala-genterna som har möjlighet att bidra med ytterligare rabatt, säger ramavtalsansvarig Fredrik Björnström på SKL Kommentus. En nyhet i upphandlingen är utvärderings-modellen, med tillämpning av miljöstyr-ningsrådets LCC-kalkyl (se mer informa-tion i artikeln intill).Ramavtalet omfattar endast köp av fordon. Avropande myndigheter som vill leasa sina fordon kan nyttja detta avtal för fordonsin-köpet till leasingföretaget och upphandla leasingtjänsten separat alt. direktupphandla denna merkostnad förutsatt att den inte överstiger direktupphandlingsgränsen.

Omsättning och längdAvtalen väntas omsätta cirka 700 fordon per år. Siffran baseras på uppgifter från av-ropande myndigheter. Avtalens giltighetstid är fyra år.

AvropNytt i den här upphandlingen är att avrop endast sker via förnyad konkurrensutsätt-ning. Den förnyade konkurrensutsättningen kan genomföras för ett visst antal fordon el-ler för en bestämd tidsperiod.

Exempel 1: Avropande myndighet behöver omgående ett antal fordon. Den förnyade konkurrensutsättningen genomförs då för dessa fordon och beställning sker efter den förnyade konkurrensutsättningen avslutats.Exempel 2: Avropande myndighet vet att det finns ett återkommande behov under det kommande året av fordon med samma specifikation. Myndigheten kan då välja att genomföra förnyad konkurrensutsättning och upprätta ett tidsbegränsat beställnings-avtal med vinnande leverantör.– Utifrån den återkopplingen vi fått från leverantörer och avropande myndigheter är avropsmodellen lätt att tillämpa för båda parter. I den förnyade konkurrensutsättning har dessutom leverantörerna visat sig kunna pressa sina priser ytterligare när de har ett specifikt antal fordon att ta ställning till, sä-ger Fredrik Björnström.Avropande myndigheter kan välja att lägga till kvalitativa mervärden (uttryckta som poängsatta bör-krav) i sin förnyade kon-kurrensutsättning. Till exempel kan detta beröra särskilda krav kring garanti, säkerhet eller miljö. Upphandlande myndighet väljer själv hur många poäng respektive uppfyllt bör-krav ska generera.

LeverantörerAvtal har tecknats med 14 leverantörer. Ef-tersom ramavtalet omfattar många olika typer av fordon som ska täcka vitt skiljda be-hov, vid förnyad konkurrensutsättning rik-tas endast förfrågan till de som har fordon inom aktuell fordonsgrupp. Vissa leverantö-rer har enbart transportfordon andra enbart personbilar.Citroën Sverige ABDin Bil Sverige AB

Ford Motor Company ABHonda Nordic ABHyundai Bilar ABIVECO Sweden ABK.W. Bruun Autoimport ABMercedes-Benz Sverige ABMW Gruppen Stockholm ABNimag Sverige ABRenault Nordic ABSvenska Bil i Norden ABTorvalla Bil Sätra ABWahlströms Bil AB

RamavtalsansvarigFredrik BjörnströmSKL Kommentus InköpscentralTelefon: 08-709 59 44 www.sklkommentus.se

sKL KOMMENtUs FORDON

Fredrik Björnström på SKL Kommentus


Omsättning:Antal anställda i Sverige:

Etablerat år:Huvudkontor:

Regional representation i: Aktuellt ramavtalsområde/aktuella

samarbetspartner:Giltighetstid:

Referenser:

Andra ramavtal för offentlig sektor:Kontaktperson:

Telefon: Fax:

E-post:Hemsida:

FAKTA

Ca 755 miljoner601974 i sverige under namnet svenska Honda bilimportMalmöMalmö

Enligt fordon 20112012-12-31Uppges vid förfrågan

vattenfall, Praktikertjänst, bonnier m.fl.johan rehnström040-38 07 93040-38 07 [email protected] www.honda.se/bil

sKL KOMMENtUs FORDON

Honda Nordic ABAvtALsNYTT

en filosofi som förenar körglädje och miljöHonda Motor Company är världens största motortillverkare med representation i 109 länder och 32 fabriker världen över. Vår storlek gör att vi alltid står på stadiga ben. Vi har tekniken. Men också passionen.

Pionjärer inom miljötänkandeEn av hörnpelarna i Hondas filosofi är att både produkter och produktion ska ha minsta möjliga inverkan på miljön. Därför var vi pionjärer när det gällde att ta fram bi-lar med låg bränsleförbrukning och idag ärvi ett av de ledande företagen inom utveck-ling av fordon som drivs med hybridmotorer och bränsleceller.

Världsberömt modellprogramHonda tillverkar bilar som söker nya vägar, för miljön och för att sänka dina bränsle-kostnader. Vårt modellprogram är välkänt över hela världen och bär med sig ett grund-murat kvalitetsrykte. I varje bil upplever du den tekniska förfiningen. Från designklas-sikern Honda Civic till el-hybriden Honda Insight. Vad blir ditt val?

Återförsäljare och verkstäderVårt omfattande nätverk av återförsäljare och auktoriserade märkesverkstäder sprider ut sig över hela landet. Här väntar kunnig

och intresserad personal på att ta hand om dig och din bil. Hos oss är nöjda och entusi-astiska kunder enda vägen till framgång.Du hittar alla adresser och telefonnummerpå www.honda.se

Honda förmedlar köp och leasing av person-bilar och miljöbilar med kringtjänster såsom service och reparationer.


Vår känsla för miljöbilar

Liten och rymlig eller liten och sportig. Vilken hybrid kittlar mest?

Honda CR-Z. Fem stjärnor i EuroNCAPs säkerhetstester.

En liten sportig miljöbil med fem skattefria år. Från ca 254.900 kr.

Nya Honda Jazz Hybrid. Fem stjärnor i EuroNCAP:s säkerhetstester.

En liten rymlig miljöbil med fem fria skatteår. Från ca 189.900 kr.

Jazz Hybrid Bränsleförbrukning blandad körning 4,5 l/100 km, CO2 117 g/km. Miljöklass 2005. CR-Z Bränsleförbrukning blandad körning 5 l/100 km, CO2 104 g/km. Miljöklass Euro 5/Elhybrid. Reservation för eventuella tryckfel. www.honda.se

Honda_JazzHybrid_CR-Z_210x297.indd 1 2011-03-15 11.28


AvtALsNYTT

Dagens teknik gör att det inte längre är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att resa långt för att hålla möten. Men även på korta avstånd kan videokonferenser vara ett intressant alternativ.

V

videokonferenser och Av-hjälpmedel

id en första anblick kan en videokon-ferenssituation tyckas vara ett mel-lanting mellan ett vanligt telefonsam-tal och ett fysiskt möte – det bästa tänkbara alternativet till att faktiskt ”vara där”, men videomedierad

kommunikation har visat sig vara betydligt mer komplext än så. Videokonferenser är inte bara till för att spara pengar på resor och ersätta traditionel-la möten, utan även för att ersätta telefon-samtal så att man kan tyda ansiktsuttryck och kroppsspråk och på det sättet undvika eventuella missförstånd. Kameran och mik-rofonen fungerar som elektroniska ögon och öron. Bildskärmen återger motpartens ord och visuella signaler. Videokonferenser är optimala för rutin-möten, avrapporteringar, presentationer, uppföljningar och kortare diskussioner. Om man tidigare träffade sina leverantörer en gång i månaden kan man nu dela upp mötet i två eller tre kortare avstämningar via vide-olänk. Mer eller mindre avancerad videokon-ferensutrustning kan vara uppställd i ett särskilt videokonferensrum, vilket innebär att alla deltagarna delar på kameran, mikro-fonen och bildskärmen. Utrustningen kan

också vara kopplad till en PC vilket innebär att varje deltagare har sin egen kommunika-tionsutrustning. I dag kan varierande behov även uppfyllas med hjälp av videokamerorna i moderna smartphones eller surfplattor. I och med att tekniska apparater blir till-gängliga för alla typer av människor ställs det nya krav på produkterna. När det gäl-ler teknikens utformning kan det vara av intresse att ta med faktorer som synfält, lju-dets kvalitet samt eventuella fördröjningar i överföringen. Det är också viktigt att notera om gruppens alla medlemmar kan delta på lika villkor eller om tekniken ställer till pro-blem i det avseendet. Användarna behöver både utbildning i hur systemet fungerar och träning i de so-ciala protokoll som behövs i en virtuell sam-arbetssituation. Kunskap om teknikens be-gränsningar och fördelar gör att användarna kan utnyttja tekniken på ett effektivare sätt.

AV-utrustningAV är en förkortning av AudioVisuell, där Audio står för det man uppfattar med hör-seln medan Visuell står för det man uppfat-tar med synen. Trista PowerPoint-presentationer och OH-projektorer som inte fungerar som de

ska har många upplevt. Visst går det att göra både roligare och effektivare med med hjälp av modern teknik. Att visa bilder och film är väldigt använd-bart vid presentationer för att på ett så bra sätt som möjligt nå ut med ditt budskap. Din säljpresentation får mer uppmärksam-het, ditt föredrag blir mer levande och ut-bildningen blir mer pedagogisk. Den återgivna bilden kan komma från många olika källor och rummets utseende och storlek gör att ingående delar så som växlar, matriser, skärm, duk, projektor m m bör anpassas efter förutsättningar och krav. Exempel på källor kan vara TV-sändning, DVD, Blu-ray, Dokumentkamera, Video-konferenssystem eller fast/bärbar dator.

SmartBoardSmartBoard är en interaktiv whiteboard där en vanlig whiteboard kombineras med datorns alla möjligheter. Tillsammans med en projektor blir SmartBoard’en en stor pek-skärm. Enkel och värdefull.

Arne Öster


För att kunna göra attraktiva och lönsamma produktpaket krävs en bred kompetens och en god kunskap om såväl kundens behov som produktens eller tjänstens unika egen-skaper. – Ett nära samarbete med flera organisa-tioner har tydliggjort och bidragit till att paketeringen av komplexa produkter och tjänsten även täcker in leverans och support och det är här vi hittar de riktiga vinsterna och kostnadsbesparingarna för avropande myndigheter, säger Roland Widlund, ram-avtalsansvarig på SKL Kom-mentus. Paketerade produkter och tjänster som erbjuds till fast-pris gör att kunden har full kontroll över produktens eller tjänstens slutliga pris. – Paketerade lösningar blir ofta mer kostnadseffektiva då man redan vid köptillfället vet vad som ingår och vad den slutliga prislappen blir, säger Roland Widlund. Standardiserade produk-ter och tjänster som kommer med generiska mallar, check-listor och verktyg innebär också snabbare leverans och bättre styrning av projektet från leverantörens sida. – Ett standardiserat arbetssätt kan också göra att kunden upplever att de får en tjänst av högre kvalitet, menar Roland Widlund. Cirka 200 upphandlande myndigheter, varav 16 landsting, är berättigade att avropa på SKL Kommentus nya avtal för AV-pro-dukter. Upphandlingen omfattar sex olika produktområden, Område I - paketlösningar och produkter avseende videokonfereserOmråde II - paketlösningar avseende konfe-rensprodukterOmråde III - video- och distansmötestjäns-terOmråden IV - professionella AV-produkterOmråde V - enkla AV-produkterOmråde VI - installationstjänster Jämfört med de föregående avtalen finns ett antal nyheter. Produktområdena I och III är helt nya som inte tidigare har varit med. Område I innefattar i huvudsak paket-lösningar och produkter avseende videokon-ferens baserade på standarderna H.323 och SIP. I området ingår såväl klientutrustningar som infrastrukturprodukter. Produkterna kommer att nyttjas för både administrativa videokonferens- och distansmöten och för kliniska telemedicintillämpningar.Produkterna ska även i tillämpliga delar vara kompatibla och harmonisera med den vide-oinfrastrukturtjänst ”Video/Distansmöte” som är etablerad på Sjunet.

Information om tjänsten finns på: http://www.inera.se/Infrastrukturtjanster/Video/Styrande dokument för video och distans-möten finns på:www.inera.se Område III omfattar videoinfrastruk-tur och distansmöten som tjänst, dvs drift, förvaltning, användarstöd, utrustning och övervakning, mot en fast eller rörlig kost-nad. Tjänsterna ska vara skalbara i funktio-nalitet, kapacitet och tillgänglighet. Skal-

barheten ska vara möjlig både uppåt och nedåt. Tjänsterna ska över tiden kunna anpassas till avroparens verksamhets-behov. Även tillfälliga behov ska kunna tillgodoses.

OmsättningTotalt uppskattad volym är beräknad till 350 miljoner kronor under hela avtalspe-rioden. Volymen baseras på den uppskattade volym som upphandlande myndigheter har lämnat in vid anmälan att delta i upphandlingen.

AvropFör avtalsområde I tillämpas rangordning där samtliga

villkor är fasta på paketlösningar. Ska man köpa produkter enligt specifikation används rangordning. Köp av annan videokonferens-utrustning avropas med förnyad konkur-rensutsättning. För område II avropas ”typrum” enligt specifikation med rangordning. Köp av an-dra konferenslösningar än de som är speci-ficerade avropas med förnyad konkurrensut-sättning.

För område III avropas typkonfiguratio-ner där samtliga villkor är fastställda med rangordning. Vid köp av andra typkonfi-gurationer än de specificerade avropas dessa med förnyad konkurrensutsättning. För område IV och V och VI är endast en leverantör antagen. Det som skiljer område VI är att området är indelat i fem regioner där en leverantör antas per region. Avtalen är tecknade för två år, med möj-lighet till förlängning 1 + 1 år. Sammanlagt 12 leverantörer har fått teck-na avtal inom de sex ramavtalsområdena, som vidare är indelade i fem regioner.

Antagna leverantörer ärAtea Sverige ABImact Europé (numera Atea Audiovisuell kommunikation)STV, Svenska Tele & Video KonsultCygate ABSerafim Office Management Video Consult ABLoudnbright SystemintegrationDAV PartnerAV-Huset Ljud & Bild i Sthlm ABAV-Syd ABTDC Sverige ABCompodium international ABPreagera AB

RamavtalsansvarigSKL Kommentus ABRoland [email protected]

sKL KOMMENtUs AV-PRODUKTER

Roland Widlund, ramavtals-ansvarig på SKL Kommentus


Omsättning 10/11:Etablerat år:

Huvudkontor: Representation i Sverige:

Certifieringar miljökvalitet:Aktuellt ramavtalsområde:

Giltighetstid: Referenser:

Andra ramavtal:

Kontaktperson: Telefon:

Fax: E-post:

Hemsida:

FAKTA

Ca 70Msek1986Pilotgatan 7, 212 39 Malmöfinns i hela sverige via samarbetspartners.IsO 9001 och IsO 14001Område II konferensprodukter, Område Iv Professionella Av-produkter och Område vI Installationstjänster.2011-01-01-2012-06-30 med möjlighet till förlängning.Många statliga myndigheter/verk, universitet, kommuner och landsting.stockholms stad, trelleborgs kommun, östersunds kommun, Lunds kommun, fMv, Luleå kommun, sollentuna kommun, österåker kommun, täby kommun, västerviks kommun, varbergs kommun samt många fler.Mikael Wickström040-190070 [email protected]

sKL KOMMENtUs AV-PRODUKTER

AV Syd ABAvtALsNYTT

SKL Kommentus valde AV Syd till ensam leverantör för område IV Professionella AV-produkter.

Konferensprodukter, professionella Av-produkter och installationstjänster

AV Syd har fått förnyat förtroende som leverantör för SKL Kommentus inom om-råde II, IV och VI gällande AV-avtalet som är ett av Sveriges största inom vår bransch. Gällande område IV professionella AV-pro-dukter levererar AV Syd som ensam leveran-tör till alla regioner i Sverige. Inom detta område ingår bla följande produktområden:

Data/videoprojektorerInteraktiva skrivtavlorInformationskioskerStativLCD-skärmarSkrivtavlorFilmdukarHögtalare Voteringssystem

Lång erfarenhet inom bild- och ljudteknikAV Syd är en komplett leverantör inom ljud- och bildprodukter. Vårt sortiment är brett och innehåller allt från projektorer till videokonferenser, ljudanläggningar, inter-aktiva skrivtavlor och AV-möbler.Vi arbetar med allt från försäljning av en-staka produkter till kompletta installationer av stora projekt.

Vi har en mångårdig erfarenhet av att hjälpa den offentliga sektorn med att göra bra in-köp och helhetslösningar.

Vi är stolta över det fortsatta förtroendet och ser fram emot att kontakta er och be-rätta mer.

Mikael Wickström, VD

61 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2011Malmö | Pilotgatan 7 | 212 39 Malmö | Tel 040 - 19 00 70 | Fax 040 - 19 00 71 | post @ avsyd.seStockholm | Tel 08 - 19 00 70

Prova vår webbutik! www.avsyd.se

Vi är med er!Från idé och planering till inköp och installation. Funktionstestat och klart!Din totalleverantör inom ljud & bild med över 25 års erfarenhet. Vi levererar i hela Sverige och har koncentrerat vår verksamhet mot skolor och offentliga verksamheter. Vi finns tillgängliga över hela landet med support och installation. Under dessa 25 år har vi bland annat lärt oss att bli experter på vad ni i skolorna behöver i form av audio- och visuella hjälpmedel. Vi är ständigt uppdaterade med de senaste nyheterna på marknaden och vi söker alltid upp de mest prisvärda och bästa tekniska hjälpmedlen för er.Våra AV-rådgivare vet vad ni behöver och våra installatörer har den rätta tekniska kunskapen och erfarenheten för att montera dessa på bästa sätt.

RobertEn av våra passionera

de AV-tekniker

SMART Board 680En av många produkter som vi erbjuder underKommentusavtalet.Kontakta oss för ert pris.


KröniKA

V

Pågående upphandlingaragnparksfinansiering 2011 - finansiell leasingSKL Kommentus genomförde en upphandling av vagnparksfinansie-ring-finansiell leasing 2008. Upp-handlingen visade på stort intresse

med deltagande från både kommuner, kom-munala bolag och landsting. Det befintliga avtalet går ut den 31 mars 2011 och nya av-tal beräknas vara klara i april 2011.

Stationstankning 2011Upphandlingen annonserades den 23 fe-bruari och avtalet beräknas träda i kraft i juli 2011.

Elenergi 2012SKL Kommentus Inköpscentral kommer att starta en upphandling av el-energi med leve-ransstart i januari 2012. Möjlighet finns till senare anslutning. Tre inköpsmodeller har tagits fram för att tillmötesgå olika krav och förutsättningar i olika verksamheter, rörlig elpris, fast elpris och successiv prissäkring. I samtliga model-ler hanteras de underliggande marknadspri-serna; inklusive elcertifikat och valutakur-sen. Upphandlande myndigheter beslutar själva om vilken modell som ska tillämpas i samband med utvärdering av inkomna an-bud.

Inkassotjänster 2011Upphandlingen av inkassotjänster kommer bland annat att omfatta betalningspåmin-nelser, inkassokrav, rättsliga och exekutiva åtgärder, delgivningstjänst, efter- och lång-tidsbevakning av fordringar samt utlands-inkasso. Ramavtalet beräknas träda i kraft 1 maj 2011 och upphandlande myndigheter/enheter kommer under avtalstiden att lö-pande kunna avropa från ramavtalet.

Litteratur 2011Upphandlingen av Litteratur 2011 har avbrutits och kommer att göras om med avseende på delarna; pappersböcker samt ljudböcker, med och utan biblioteksutrust-ning. Förhoppningen är att ha ett gällande avtal från och med september 2011. Övriga avtalsområden i upphandlingen Litteratur 2010 är klara och avtal med leverantörer tecknade.

Läromedel 2011Upphandlingen annonseras i mars 2011. SKL Kommentus har tidigare genomfört

samordnade upphandlingar av läromedel vid två tillfällen. Det senast tecknade avtalet löper till och med den 31 augusti 2011. Den nu aktuella upphandlingen har planerats så att ett nytt avtal ska kunna träda i kraft den 1 juni 2011. Upphandlande myndigheter kommer att kunna ansluta till upphand-lingen under avtalstidens gång, utan att ha anmält intresse i förhand.

Park och lek 2012SKL Kommentus har tidigare genomfört samordnad upphandling av Park - och Lek-material vid två tillfällen. Det nu befintliga avtalet löper ut 2010-12-31 och kommer att förlängas till 2011-12-31. De flesta upp-handlande myndigheter och enheter har valt att förlänga avtalen och mot bakgrund av bland annat detta bedömer SKL Kom-mentus att det finns underlag för att genom-föra en ny samordnad upphandling av Park – och Lekmaterial. Den kommande upphandlingen ska resul-tera i nya avtal som träder i kraft i samband med att de gamla avtalen löper ut. Nyheter i kommande upphandling är upphandlings-områdena Parkmöbler och Idrottsleksaker som lagts till efter önskemål från upphand-lande myndigheter och enheter.

Utskriftstjänster 2011Det har framkommit önskemål från upp-handlande myndigheter om upphandling avseende utskriftstjänster, med önskemål om att den aktuella leverantören mottar

filer och bearbetar dessa, utför utskrift av fakturor och andra försändelser, kuverterar försändelsen, arkiverar fakturabilden för se-nare uppföljning och sorterar försändelserna i postnummerordning samt portooptime-rar. Det har även framkommit önskemål om att erhålla kvittens under processen gång, för säkerställande av att tjänsten utförts på ett korrekt sätt. SKL Kommentus Inköps-central AB bedömer att en upphandling av utskriftstjänster kommer att sänka upp-handlande myndigheters kostnader för ut-skriftstjänster. Planerad annonsering är mars 2011 och avtalsstart är maj 2011.

Kontors- och förbrukningsmaterial 2012SKL Kommentus har tidigare genomfört denna upphandling vid två tillfällen. Det nu befintliga avtalet är förlängt ett år och löper ut 2011-12-31. Den aktuella upp-handlingen är planerad så att nya avtal ska kunna träda ikraft 2012-01-01. Det är dock möjligt för upphandlande myndigheter som idag har egna avtal som löper ut vid senare tidpunkter att delta i upphandlingen och ha en avvikande avtalsstart.

Uppföljandekontroll av etiska och sociala kravIntresset för denna upphandling har varit stort, ungefär 80 upphandlande myndighe-ter har anmält sig. SKL Kommentus plane-rar att ha färdiga avtal avseende revisioner efter sommaren 2011.

här är ett urval av pågående upphandlingar hos SKl Kommentus inköpscentral.

AvtALsNYTT


Lindahl. Når resultat.Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhets-syn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Advokatbyrån som når resultat.

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö H E L S I N G B O R G U P P S A L A Ö R E B R O www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

Pågående upphandlingarhär är ett urval av pågående upphandlingar hos SKl Kommentus inköpscentral.


leDArSKAP

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är helt enkelt ett kooperativ som arbetar för ditt bästa. Inte ett börsnoterat företag som jobbar för sina aktieägares kortsiktiga vinster. Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltningsuppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter. Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!

Låt oss förklara fördelarna med decennium- ekonomi

Documents

Offentliga Affärer nr-2 2011