SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 03 20^-11- Rotel 030104 … · 2016-02-04 · SVEA HOVRÄTT DOM B 8680-15 Avdelning 03 BAKGRUND Helene Åberg, som tidigare hette Helene Jinneby,

SVEA HOVRÄTTAvdelning 03Rotel 030104

DOM20^-11-Stockholm

Mål nrB 8680-15

TIDIGARE AVGÖRANDESvea hovrätts dom den 19 maj 2011 i mål nr B 6050-10, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 1)

Motpart (Åklagare)Kammaråklagaren Stig ErnsundEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i Stockholm

Klagande (Tilltalad)Helene Åberg, 691222-0206Box 27745 21 Enköping

Offentlig försvarare: Advokaten Carl SkarborgBox 24076 ;104 50 Stockholm •

SAKEN |Grovt skattebrott m.m.

HOVRATTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar sin tidigare döm på det sättet att hovrättena) undanröjer domen i den del som hovrätten har prövat åtalet för grovt

skattebrott avseende inkomst av tjänst för taxeringsåret 2004 (åtalspunkten12) och avvisar åtalet i deri delen, samt

b) bestämmer fängelsestraffets längd till l år 3 månader.

2. Hovrätten fastställer sin tidigare dom i fråga om näringsförbud, dock medtillämpning av lagen (2014:836) om näringsförbud. Näringsförbudet ska gällafrån den dag som den tidigare domen vann laga kraft mot Helene Åberg.

3. Carl Skarborg får ersättning av allmänna medel med 4 068 kr, varav 3 255 krför arbete och 813 kr för mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten svara för.

DokJd 1250240

PostadressBox 2290103 17 Stockholm

BesöksadressBirger Jarls Torg 16

Telefon Telefax08-561 670 00 08-561 669 i08-561 669 80E-post: [email protected]

Expeditionstidmåndag - fredag09:00-15:00

SVEA HOVRÄTT DOM B 8680-15Avdelning 03

BAKGRUND

Helene Åberg, som tidigare hette Helene Jinneby, dömdes av denna hovrätt den

19 maj 2011 för grov oredlighet mot borgenärer, bokföringsbrott, grovt bedrägeri och

grovt skattebrott till fängelse i ett år och sex månaderjjon fick också näringsförbud i

tre år. Skattebrotten avsåg att Helene Åberg i egenskap av företrädare för ett aktiebolag

hade lämnat oriktiga uppgifter genom att inte redovisa mervärdesskatt och

arbetsgivaravgifter för delar av beskattningsåren 2002 och 2003 samt lämnat oriktiga

uppgifter i fråga om bolagets inkomster för taxeringsåren 2003 och 2004. Vidare hade

hon lämnat oriktiga uppgifter i sin självdeklaration avseende inkomst av tjänst för

taxeringsåret 2004. Helene Åberg har verkställt fängelsestraffet.

Åtalet mot Helene Åberg väcktes den 17 november 2008. Dessförinnan hade

Skatteverket, den 5 oktober 2004, beslutat att ta ut skattetillägg av Helene Åberg för att

hon hade lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration för taxeringsåret 2004

avseende inkomst av tjänst.

Riksåklagaren ansökte om resning till förmån för Helene Åberg i den del som gäller

grovt skattebrott avseende inkomst av tjänst taxeringsåret 2004 samt i fråga om påföljd

och näringsförbud. Högsta domstolen har den 10 oktober 2015 beviljat resning i dessa

delar och bestämt att målet i de resta delarna ska tas upp på nytt i hovrätten.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska avvisa åtalet för grovt skattebrott avseende

inkomst av tjänst för taxeringsåret 2004.

Helene Åberg har inte invänt mot att åtalet avvisas i enlighet med åklagarens yrkande.

Hon har yrkat att längden på fängelsestraffet ska sättas ned till 6 månader och anfört att

näringsförbudet bör medföra strafflindring.

Åklagaren har motsatt sig att påföljden lindras eller att längden på det utdömda

näringsförbudet sätts ned.

Vi '•

SVEA HOVRÄTT DOM B 8680-15Avdelning 03 :

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Åtalet för grovt skattebrott i fråga oin inkomst av tjänst för taxeringsåret 2004

Helene Åberg har i fråga om inkomst av tjänst för taxeringsåret 2004 påförts

skattetillägg för samma oriktiga uppgifter som hovrättens tidigare dom för grovt

skattebrott (åtalspunkten 12) avser. Skattetillägget påfördes innan åtalet väcktes.

Rätten att inte bli lagförd och straffad två gånger för samma gärning har därmed

åsidosatts och åtalet ska därför avvisas i denna del (jfr NJA 2013 s. 502 och NJA 2013

s. 746).

Hovrättens fortsatta prövning

I enlighet med hovrättens tidigare dom i har Helene Åberg, med undantag för den

åtalspunkt som nu avvisas, gjort sig skyldig till två fall av grova bokföringsbrott, två

fall av grova skattebrott, grovt bedrägeri och grov oredlighet mot borgenärer.

Brottsligheten har i huvudsak begåtts mellan åren 2003 och 2005. Hovrätten ska nu

bestämma påföljd för denna brottslighet och pröva frågan om näringsförbud.

Näringsförbud

Vid tidpunkten för hovrättens tidigare dom gällde 1986 års lag om näringsförbud. Den

har numera ersatts av lagen (2014:836) om näringsförbud, som är tillämplig i målet.

Förutsättningarna för näringsförbud har, såvitt här är av intresse, inte ändrats.

Enligt hovrättens mening saknas det skäl att göra någon annan bedömning än den som

hovrätten gjorde i sin tidigare dom beträffande förutsättningarna att meddela

näringsförbud och längden av förbudet. Den tidigare domen ska därför fastställas i

denna del. Det näringsförbud som bestämdes genom hovrättens tidigare dom har löpt

ut. Den prövning hovrätten nu ska göra av frågan om näringsförbud bör inte rimligen

få till följd att Helene Åberg drabbas av en ny förbudstid på tre år räknad från den dag

då hovrättens dom i detta mål får laga kraft. Hon skulle i så fall drabbas två gånger av

4 f-


denna sanktion till följd av i allt väsentligt samma brottslighet. Tiden för

näringsförbudet bör därför utan hinder av 10 § första stycket lagen om näringsförbud

räknas från det att den tidigare domen fick laga kraft. Helene Åberg är därför inte

längre underkastad något sådant förbud.

Påföljd

Enligt hovrättens mening motsvarar straffvärdet för den samlade brottsligheten, även

med beaktande av att åtalet enligt åtalspunkten 12 nu avvisas, i vart fall fängelse l år

och 10 månader. Det finns dock i det här fallet flera omständigheter som gör att Helene

Åberg har rätt till påföljdslindring.

Redan vid hovrättens tidigare dom hade det i förhållande till brottets art förflutit en

ovanligt lång tid sedan brottsligheten begicks (se 29 kap. 5 § p. 3 brottsbalken). Den

lindring om fyra månader som hovrätten då kom fram till får anses skälig för den tid

som hade förflutit mellan gärningarna och hovrättens dom. Nu har det dock gått

ytterligare fyra år sedan brotten begicks. Det bör Helene Åberg kompenseras för

genom en månads ytterligare straffreduktion.

Helene Åberg ska också kompenseras för den kränkning som det har inneburit att hon

dömts två gånger för samma brott (jfr NJA 2015 s. 417 och NJA 2012 s. 1038 I).

Enligt hovrättens mening bör denna omständighet medföra att fängelsestraffet

reduceras med ytterligare en månad.

Hovrätten finner vidare att handläggningen av åtalet mot Helene Åberg har varit så

långsam att hennes rätt till rättegång inom en skälig tid har kränkts. Även om det är

svårt att uppskatta längden av dröjsmålet får det i alla fall anses uppgå till ett år och

därför medföra en straffreduktion om en månad (jfr NJA 2012 s. 1038 p. 33).

När det sedan gäller det beslutade näringsförbudet ska frågan om förbudets inverkan

på påföljden bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och med

beaktande av hur allvarligt hinder för den tilltalades yrkesutövning och försörjnings-

möjligheter som förbudet innebär (se NJA 1983 s. 163). I det här fallet har det inte

SVEA HOVRÄTTAvdelning 03

DOM B 8680-15

framkommit någonting som tyder på att Helene Åberg påverkats i någon störrej

utsträckning av förbudet. Förbudet ska|därför inte medföra någon lindring av

påföljden. !

Sammanfattningsvis motsvarar alltså det s.k. straffmätningsvärdet för brottsligheten

fängelse l år och 3 månader. Med hänsyn till det kan någon annan påföljd än fängelse

inte komma i fråga.

Hovrätten noterar att fängelsestraffet - vilket framgår av Helene Åbergs

belastningsregisterutdrag - redan är verkställt och att inget ytterligare avtjänande ska

ske.

Övrigt

Carl Skarborg får begärd ersättning. Kostnaden ska stanna på staten,

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2016-01-

l avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Jan Öhman, hovrättsrådet Thomas

Kaevergaard samt tf. hovrättsassessorn Sofie Westlin, referent.

A

SVEA HOVRÄTTAvdelning 07

DOM2011-05-19Stockholm

Mål nrB 6050-10

Sid l (5)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEUppsala tingsrätts dom den 14 juni 2010 i mål nr B 2384-08, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 1)

Klagande och motpart (Åklagare)Kammaråklagare Stig ErnsundÅklagarkammaren i Uppsala

Klagande och motpart (Tilltalad)HELENE Maria Jinneby, 691222-0206Ektorpsvägen 9131 45 Nacka

Ombud och offentlig försvarare: Advokat Björn SandinBox 12107 ,102 23 Stockholm

SAKENGrov oredlighet mot borgenärer m.m.

HOVRÄTTENS DOMSLUT :

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten dömer Helene Jinnebyäven för grovt skattebrott enligt 4 § skattebrottslagen (1971:69) såvitt avseråtalspunkterna 11-12.

2. Björn Sandin tillerkänns ersättning av allmänna medel med 28 181 kr. Av beloppetavser 20 405 kr arbete, 2 140 kr tidsspillan och 5 636 kr mervärdesskatt. Dennakostnad ska stanna på staten.

Dok.Id 945588

PostadressBox 2290103 17 Stockholm

BesöksadressBirger Jarls Torg 16

Telefon08-561 670 0008-561 670 50E-post: [email protected]

Telefax08-561 670 59


Sid 2SVEA HOVRÄTT . DOM B 6050-10Avdelning 07

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Helene Jinneby har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet for grov oredlighet mot

borgenär (åtalspunkterna 1-2), bokföringsbrott, grovt brott (åtalspunkterna 3-4 och 15-

16), grovt bedrägeri (åtalspunkterna 5-6) och grovt skattebrott (åtalspunkterna 7-10)

samt att hovrätten ska lämna åklagarens yrkande örn näringsförbud utan bifall. Hon har

vidare yrkat att hovrätten under alla förhållanden ska lindra påföljden.

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döina Helene Jinneby även för grovt skattebrott

(åtalspunkterna 11-14) och grov oredlighet mot borgenärer även såvitt avser

avhändande av inventarier till ett värde om 397 970 kr (åtalspunkt 1.1). Åklagaren har

vidare yrkat att hovrätten under alla förhållanden ska skärpa straffet.

Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden.

Åklagaren har justerat gämingsbeskrivningarna i hovrätten på följande sätt.

« l åtalspunkterna 1-16 har "Lars Jinneby" och "tillsammans och i samförstånd"

strukits.

o l åtalspunkterna 11-12 har beloppet "359 728 kr" ändrats till "350 938 kr".

® I åtalspunkterna 13-14 har gämingsbeskrivningen justerats till "Helene Jinneby

har uppsåtligen medverkat till att i Lars Jinnebys självdeklarationer för

taxeringsåren 2003 och 2004 lämnats oriktiga uppgifter [...]".

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Vid huvudförhandlingen i hovrätten har tingsrättens ljud- och bildupptagningar av

förhören med Helene Jinneby, Lars Jinneby (i den del förhöret avsett den s.k. allmänna

delen), Sven Söderlund, Karin Söderlund, Marina Johansson och Tommy Pettersson.

Referaten i tingsrättens dom av de uppgifter som Christina Flint och Monica Borell

lämnade där har lästs upp. Liksom vid tingsrätten har det förhör som hållits under

förundersökningen med Gull Edin lästs upp. Åklagaren har åberopat den skriftliga

bevisning som anges i domsbilaga l samt som ny skriftlig bevisning två domar från

förvaltningsrätterna rörande Helene Jinnebys och Lars Jinnebys inkomsttaxering 2004.

-

; sid 3SVEA HOVRÄTT DCMyi B 6050-10Avdelning 07 ji

Utredningen i hovrätten är således i allt väsentligt densamma som vid tingsrätten.

Skuld

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det är visat att Helen Jinneby har haft ett

bestämmande inflytande över verksamheten i såväl SS Åkeri AB som SLS Härad

Förvaltning AB. Det är som tingsrätten konstaterat visat att hon faktiskt företrätt

bolagen i kundkontakter och att hon skött administration och bokföring i bolagen. Hon

är därför att betrakta som en faktisk företrädare i båda bolagen under den tid som åtalet

avser och har därmed också haft ett direkt företagaransvar.

i

När det gäller Sven Söderlund och Frahcesco Lomartires roller och inblandning i

verksamheten finner hovrätten inte anledning att göra någon annan bedömning än den

tingsrätten har gjort. Hovrätten utgår därför i likhet med tingsrätten från att Sven

Söderlund och Francesco Lomartire inte har haft någon roll överhuvudtaget i bolagen

och att de inte har vidtagit några åtgärder för bolagens räkning.!l

Åtalspunkterna 1-2 Grov oredlighet mot borgenärer, åtalspunkterna 3-4 Grovt

bokföringsbrott, åtalspunkterna 5-6 Grovt bedrägeri, åtalspunkterna 7-8 Grovt

skattebrott, åtalspunkterna 9-10 Grovt skattebrott samt åtalspunkterna 15-16 Grovt

bokföringsbrott ,

Hovrätten finner inte anledning att göra någon annan bedömning än den tingsrätten har

gjort när det gäller frågan om skuld beträffande gärningarna under åtalspunkterna 1-10

och 15-16. Hovrätten instämmer också i tingsrättens rubricering av dessa gärningar.

Tingsrättens dom ska således stå fast i dessa delar.

Åtalspunkterna 11-12 Grovt skattebrott

Åklagaren har som ny bevisning i hovrätten åberopat en dom från Kammarrätten i

Stockholm meddelad den 12 november 2007 och en dom från Länsrätten i Uppsala län

meddelad den 30 november 2006 avseende Helene Jinnebys inkomsttaxering till

styrkande av att Helene Jinneby i sin självdeklaration för 2004 har lämnat oriktiga

fj.Sid 4 "* *


uppgifter till Skatteverket. Åtalet för skattebrott i dessa åtalspunkter bygger på delar av

de omständigheter som har prövats i åtalspunkterna avseende skattebrott på grund av

att Helene Jinneby uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter i SS Åkeri AB:s

inkomstdeklarationer. Åklagaren har således gjort gällande att det förhållandet att

betalningen för en lastbil,som sålts av Jinneby Åkeri & Allservice AB har gjorts till

Helene Jinnebys konto i SEB utan att försäljningen redovisats i bolaget och utan att

Helene Jinneby har deklarerat betalningen som inkomst har inneburit att skatt har

undandragits det allmänna.

Helene Jinneby har numera vitsordat att uppgifterna i deklarationen i och för sig är

oriktiga. Hon har också vitsordat att skatteberäkningen i och för sig är riktig. Hon har

dock bestritt ansvar på grund av att hon inte har haft uppsåt att lämna oriktiga

uppgifter.

Det är genom såväl förvaltningsdomstolarnas domar som Helene Jinnebys egna

uppgifter utrett att hon har lämnat oriktiga uppgifter i sin självdeklaration för

taxeringsåret 2004 och att hon därigenom gett upphov till fara för att skatt och avgifter

undandras det allmänna med det belopp som åklagaren gjort gällande. Hovrätten anser

mot bakgrund av vad som framkommit om Helene Jinnebys roll i SS Åkeri AB att det

är ställt utom rimligt tvivel att hon måste ha insett att uppgifterna i deklarationen var

oriktiga och att detta skulle leda till att skatt och avgifter undandrogs det allmänna.

Åtalet för skattebrott är därför styrkt. På de av åklagaren anförda skälen ska brottet

rubriceras som grovt. Tingsrättens dom ska således ändras i enlighet med detta.

Åtalspunkterna 13-14 Grovt skattebrott

Helene Jinneby har uppgett att Lars Jinneby själv ombesörjt upprättandet av sina

självdeklarationer och att hon inte haft något med detta att göra. Mot Helene Jinnebys

bestridande är inte styrkt att hon gjort sig skyldig till vad åklagaren lagt henne till last.

Åtalet i denna del kan därför inte bifallas och tingsrättens dom ska stå fast i denna del.

Sid 5.. SVEA HOVRÄTT DOM B 6050-10

Avdelning 07 j

Näringsförbud

Hovrätten finner inte anledning att göra någon annan bedömning än tingsrätten i vare

sig fråga om Helene Jinneby ska åläggas näringsförbud eller hur lång tid detta ska

gälla. Tingsrättens dom ska därför fastställas i denna del. ,.„.,..

Påföljd

Det samlade straffvärdet av de brott som Helene Jinneby har gjort sig skyldig till

motsvarar runt ett år och tio månaders fängelse. Såväl det höga straffvärdet som

brottens artvärde innebär att någon annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga.

Det har dock förflutit sex år från det att vissa av gärningarna begicks till dess Helene

Jinneby fick del av åtalet. Helene Jinneby kan inte lastas för tidsutdräkten, som får

bedömas vara ovanligt lång även i förhiållande till brottens art. Hovrätten tar därför, ii

likhet med tingsrätten, hänsyn till denna omständighet vid straffmätningen.

Fängelsestraffets längd bör därför - även vid den bedömning som hovrätten gjort i

fråga om åtalet enligt åtalspunkterna ll-12 - bestämmas till ett år och sex månader ochi

tingsrättens dom stå fast i denna del. ;

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2011-06-16

c

(/I avgörandet har deltagit hovrättsråden Bertil Ahnborg och Katja Isberg Ämnas,referent, f.d. hovrättsrådet Agneta Fergenius samt nämndemännen Anne-MarieNorman och Lena Zuhr. Enhälligt.

Ink. till Svea hovrättREGISTRÄTORSKONTORET

2010 -10- 2 92010-10-27

Sida 1 (2)Handling 155Ärende 501A-5257-04Handläggare 501A-19

Ä^ ,

Ink. till Svea HovrättAvd.

Aktbii

Svea hovrättAvd. 7Box 2290103 17 STOCKHOLM

Ang. mål nr B 6050-10; Helene Jinneby ./. åklagaren v.v.

Med anledning av hovrättens föreläggande den 21 oktober 2010 vill jagmeddela att nedanstående skriftliga bevis åberopas. Vad vart och ett skallstyrka kommer förstås i vanlig ordning att framgå vid huvudförhandlingen.

Allmänna bevis• Revisionspromemoria (s. 4-7 i bil. B till fup)• Mottagandekvittens (s. 28 i bil. B till fup)• Bolagsstämmoprotokoll SS Åkeri AB (s. 6 i bil. M till fup)• Bolagsstämmoprotokoll SLS Härad Förvaltning AB (s. 30 i bil. M till fup)

Åtalspunkt 1-2• Kontoutdrag (s. 34ff i bil. A till fup)• Konkursbouppteckning (s. 53f i bil. A till fup)• Registreringsbevis (s. 5 i bil. G till fup)« Ändringsanmälan - som inte inskickats till Bolagsverket (s. 7'i bil. G till fup)• S var från Bolagsverket (s. 8f i bil. G till fup)• Överlåtelsekontrakt (s. 31f, 34f, 37f, 40f, 43f och 46f i bil. G till fup)• Promemoria av skattebrottsutredare Thomas Andersson (s. 2ff i bil. I till fup)• Balansrapport per 030831 .(s. 21f i bil. I till fup) .• Förteckning anläggningsregister (s. 23ff i bil. I till fup)• Bokslutsbilagor (s. 26f i bil. I till fup)• Faktura (s. 28 i bil. I till fup)

Åtalspunkt 3-4• Förvaltarberättelse - i tillämpliga delar (s. 3 i bil. J till fup)• Transaktioner med bilar (s. 5 i bil. J till fup)• Kontoutdrag Postgirot (s. 6ff i bil. J till fup)• Sammanställning över uttag från PlusGirot (s. 29 i bil. J till fup)• Kontoutdrag Nordea Bank AB (s. 30ff i bil. J till fup)

Åtalspunkt 5-6• Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. 8ff i bil. B till fup)• Sammanställning över fakturor (s. l i bil. F till fup)

Åtalspunkt 7-8• Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)• Momsrättelse - som inte inlämnats till Skatteverket (s. 51f i bil. B till fup)

R KÄNNEDOM

PostadressBox 1424751 44 UPPSALA

GatuadressSvartbäcksgatan 49

Telefon018-171000

Telefax018-171010

[email protected]

Webbadresswww.aklagare.se

Åklagarkammaren i Uppsala

Kammaråklagare Stig Emsund 2010-10-27

Sida 2 (2)Handling 155Ärende . 501A-5257-04Handläggare 501A-19

» Förvaltarberättelse Janosch Bil AB - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. E till fup)

Åtalspunkt'9-1Q• Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)• Skatteberäkning (s. 2-6 i kompl. till fup)

Åtalspunkt 11-12• Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)• Skatteberäkningar (s. 2 och 7-8 i kompl. till fup)

Åtalspunkt 13-14« Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)• Skatteberäkningar (s. 2 och 9-12 i kpmpl. till fup)

Åtalspunkt 15-16 !• Förvaltarberättelse - i tillämpliga delar - delpunkt 6-8 (s. 3f i bil. A till fup)• BokslutsFakta -delpunkt 8 (s. 7f i ti il. A till fup)9 Balansrapport per 030831 - delpunkt 6 och 7 (s. 19f i bil. A till fup)• Resultatrapport 020901-030831 -délpunkt 6 och 7 (s. 21ff i bil. A till fup)• Transaktioner bilar — delpunkt 7 och 8 (s. 33 i bil. A till fup)• Kontoutdrag FöreningsSparbanken AB - delpunkt 7 och 8 (s. 34fF i bil. A tillfup). ' j« Kontoutdrag Postgirot - delpunkt 7 joch 8 (s. 41ffi bil. A till fup)• Revisionspromemoria - i tillämpliga delar - delpunkt 1-5 (s. 7f i bil. B tillfup)

Stig Ernsund

UPPSALA TINGSRÄTTEnhet 2

DOM2010-06-14meddelad iUppsala

PARTER (Antal tilltalade: 2)

ÅklagareKammaråklagare Stig EmsundÅklagarkammaren i Uppsala

TilltaladKelene Maria Jirmeby, 691222-020.6Ektorpsvägen 9131 45 Nacka

Offentlig försvarare:Advokat Björn SandinFörsvarsadvokaterna Stockholm HBBox 12107102 23 Stockholm

DOMSLUT

Mål nr B 2384-08

Begångna brottl. Grov oredlighet mot borgenärer

Lagrum11 kap l § l st l p och 2 § brottsbalkeni dess lydelse före den l juli 2005.

2. Bokföringsbrott, grovt brott 11 kap 5 § brottsbalkeni dess lydelse före den l juli 2005.

3. Grovt bedrägeri 9 kap l § l st och 3 § brottsbalken

4. Grovt skattebrott 4 § skattebrottslagen (1971:69)

Påfölj d m.m.

Fängelse l år 6 månader

Följande åtal ogillasGrovt skattebrott Åtalspunkt 11-14

PostadressBox 111375141 Uppsala

BesöksadressKungsgatan 49

Telefon018-167200E-post:

Telefax018-167282

Expeditionstidmåndag - fredag

. 08:30-16:25

UPPSALA TINGSRÄTT DOM! B 2384-08Enhet 2 2010-06-14 ... . . '

NäringsförbudHelene Jinneby meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbudunder en tid av 3 år räknat från det att beslutet vunnit laga kraft.

BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond.

Ersättning 'Björn Sandin tillerkänns som offentlig försvarare ersättning av allmänna medel med112510kr. Av beloppet avser 81 648 kr arbete, 7 280 kr tidsspillan, l 080 ler utlägg och22 502 kr mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

UPPSALA TINGSRÄTTEnhet 2

DOM2010-06-14meddelad iUppsala

Mål nr B 2384-08

PARTER (Antal tilltalade: 2)

ÅklagareKammaråklagare Stig ErnsundÅklagarkammaren i Uppsala

TilltaladLars Erik Jinneby, 610915-1339Box 27745 21 Enköping

Offentlig försvarare:Advokat Carl SkafborgAdvokatfirman Skarborg & Partners ABBox 24076104 50 Stockholm

DOMSLUT

Åtalet ogillas.

ErsättningCarl Skarborg tillerkänns som offentlig försvarare ersättning av allmänna medel med101 570 kr. Av beloppet avser 72 576 kr arbete, 7 280 ler tidsspillan, l 400 kr utlägg och20 314 kr mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

PostadressBox 111375141 Uppsala

BesöksadressKungsgatan 49

Telefon018-167200E-post:

Telefax018-167282


UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

YRKANDEN

Åklagaren har yrkat att Lars Jinneby och Helene Jinneby ska fällas till ansvar för

grov oredlighet mot borgenärer, grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott och grovt

bedrägeri enligt de justerade gärningsbeskrivningar som framgår av bilaga 1.

Åklagaren har vidare yrkat att tingsrätten ska meddela Lars Jinneby och Helene

Jinneby näringsförbud. '

Lars Jinneby och Helene Jinneby har förnekat samtliga gärningar och bestritt

yrkandet om näringsförbud. Deras närmare inställning till åtalet framgår nedan

under respektive åtalspunkt.

UTREDNINGEN

Lars Jinneby och Helene Ji

åklagarens begäran hållits med Lars

Stockholm AB, Sven Söderlund samt

hustru Marina Johansson, redovisnin

vid LRF Konsult, Monica Borell,

transportchef vid Ragn-Sells AB.

Jinneby har hörts över åtalet. Vittnesförhör har på

Norström, tidigare kreditchef vid Scania Bilar i

dennes mor Karin Söderlund och tidigare

.gskonsulten Christina Flink, tidigare anställd

anställd vid Swedbank och Thomas Pettersson,

Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som närmare anges i bilaga 1.

DOMSKÄL

Bakgrund

SS Åkeri AJ3, 556310-8850, registrerades den 4 november 1987 som ett lagerbolag.

Kort tid därefter ändrade bolaget firma till Jinneby Åkeri & Allservice AB med

postadress i Nacka. Aktierna ägdes av Lars Jinneby, som också utgjorde bolagets

styrelse. Hans ägarandel minskade med tiden sedan 25 procent av aktierna sålts till

styrelsesuppleanten Kjell Jinneby. Den 16 april 2003 ersattes Kjell Jinneby som

suppleant i bolagsstyrelsen av Thomas Hörstedt.

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

Enligt protokoll vid bolagsstämma i Jinneby Åkeri & Allservice AB den 8

december 2003 utsågs Sven Söderlund till styrelseledamot i stället för Lars Jinneby.

Francesco Lomartire utsågs till styrelsesuppleant. Enligt ett köpekontrakt samma

dag överlät Helene Jinneby samtliga aktier i bolaget till Sven Söderlund för

40 000 kr. I § 5 i kontraktet anges att samtliga handlingar tillhörande bolaget såsom

bokföring överlämnats till Sven Söderlund. Ändringsanmälan inkom till

Bolagsverket den 22 december 2003. Som ny adress för bolaget angavs då c/o

Söderlund, Forellgatan l, 133 42 Saltsjöbaden. Helene Jinneby upprättade den 28

januari 2004 en återkallelse av ändrings anmälan som skickades per telefax till Lars

Norström vid Scania. Den gavs dock inte in till Bolagsverket. Sålunda registrerades

den 16 februari 2004 att Lars Jinneby ersatts som styrelseledamot av Sven

Söderlund, att Thomas Hörstedt ersatts som suppleant av Francesco Lomartire och

att bolaget ändrat firma från Jinneby Åkeri & Allservice AB till SS Åkeri AB.

Bolaget försattes i konkurs på egen begäran den 26 augusti 2004. Bristen i boet

uppgick då till 2 342 836 kr. Bolaget har bedrivit åkeriverksamhet och tidvis haft

sex anställda. Omsättningen har uppgått till omkring 6 000 000 kr. Verksamheten

bedrevs ursprungligen i Nacka. 2003 flyttade dock verksamheten till

Enköpingstrakten.

SLS Härad Förvaltning AB, 556652-1620, registrerades den l december 2003 under

firman AB Startkapital 3227. Den 31 januari 2004 bytte bolaget firma till Härled

Åkeri AB. I samband med det registrerades Lars Jinneby som styrelseledamot och

Helene Jinneby som styrelsesuppleant. Vid bolagsstämma den l oktober 2004

ersattes Lars Jinneby som styrelseledamot av Sven Söderlund. Firman ändrades då

till SLS Härad Förvaltning AB. Ändringen registrerades hos Bolagsverket den 10

november 2004. SLS Härad Förvaltning AB försattes i konkurs den 13 maj 2005.

Jinneby Åkeri & Allservice AB överlät i december 2003 fordonen RSW 610, KWE

439, GNW 328 och DWR 776 till Scania. Efter avräkning av restskulder m.m.

utbetalades ett belopp om 95 529 kr till Jinneby Åkeri & Allservice AB. Scania

företräddes vid förvärvet av kreditchefen Lars Norström. Jinneby Åkeri &

UPPSALA TINGSRÄTT DOM! • B 2384-082010-0^-14

Enhet 2 i

Allservice AB överlät vidare genom kontrakt den 31 januari 2004 fordonen TFW

703, TEO 082,..SMF 700, SJA 973, REU 319 och HKP 093 till AB Startkapitalet

3227, dvs. det bolag som senare ändrade firma till Härled AB och SLS Härad '

Förvaltning AB. Kontrakten är undertecknade av Lars Jinneby som företrädare för

både köpare och säljare. Enligt påteckning på avtalen har överlåtelserna godkänts av

Scania genom Lars Norström. Köpeskillingen uppgick enligt köpekontrakten till

sammanlagt 5 694 750 kr med en sammanlagd restskuld om 2 805 623 kr. Det

bokförda värdet av fordonen per den 31 augusti 2003 uppgick enligt

balansräkningen till 7 352 239 kr.

Åklagaren har i målet gjort gällande att Lars Jinneby och Helene Jinneby i egenskap

av företrädare för SS Åkeri AB och SliS Härad Förvaltning AB tillsammans och ii

samförstånd gjort sig skyldiga till brottslighet i enlighet med vad som närmare

anges i gärningsbeskrivningarna. Åklagaren har inte i gärningsbeskrivningen

närmare preciserat på vilken grund Lars Jinneby och Helene Jinneby skulle ha

företrätt bolagen. Helene Jinneby har dock aldrig varit styrelseledamot i något av

bolagen och inte heller, då hon varit suppleant, påståtts ha trätt in som

styrelseledamot vid något tillfälle. Tingsrätten har därför utgått från att åklagaren

menat dels att Lars Jinneby varit legal ställföreträdare och faktisk företrädare vid

tidpunkter då han inte varit styrelseledamot, dels att Helene Jinneby varit faktisk

företrädare för båda bolagen under den tid som åtalet avser.

Lars Jinneby har generellt sett gjort gällande att det förekommit en

ansvarsfördelning inom bolagen som innebär att han inte har något straffrättsligt

ansvar för eventuella brister vad gäller bokföring eller skatteredovisning. Han har

vidare hävdat att han inte haft kännedom om något av det som lagts honom till last

eller i något avseende agerat tillsammans och i samförstånd med Helene Jinneby.

Helene Jinneby har för sin del hävdat att hon inte är att betrakta som företrädare för

något av bolagen, varken legal eller faktisk företrädare, och att det straffrättsliga

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

ansvaret under alla förhållanden åvilar Sven Söderlund som svarat för deras

skyldigheter. Hon haFförnekat samtliga gärningar.

Såväl Lars Jinneby som Helene Jinneby har under alla förhållanden gjort gällande

att inte något av de objektiva eller subjektiva rekvisit i respektive gämingspåstående

är uppfyllda.

Tingsrätten.inleder med att pröva dels Lars Jinnebys och Helene Jinnebys roller och

. ansvar i bolagen, dels Sven Söderlunds och Franceseo Lomartires eventuella

inblandning i bolagen. Därefter övergår tingsrätten till att med denna utgångspunkt

pröva de enskilda gärningspåståendena.

Lars Jinneby har berättat bl.a. följande. Till mitten av 1980-talet bedrev han

åkeriverksamhet inom ramen för en enskild firma. 1988 började han köra för

Jinneby Åkeri & Allservice AB. Han hade då bara en lastbil. Det krävs att någon i

ett åkeriföretag har trafiktillstånd. Eftersom han var den som hade ett sådant

tillstånd blev han styrelseledamot. Han var alltså både chaufför och styrelse på

samma gång. Den enskilda firman var vilande under tiden han körde för

aktiebolaget. I mitten av 1990-talet fick bolaget körningar åt Ragn-Sells AB, som i

princip kom att bli den enda kunden. Utöver honom själv fanns det ytterligare tre

chaufförer. Administrationen i bolaget sköttes av en hustrun till en bekant. 2001

träffade han Helene Jinneby. Helene tog över administration jämte bokföring i

bolaget. Själv körde han lastbil och skötte andra praktiska saker kring driften av

företaget. Han förutsatte att Helene skötte bokföringen som de kommit överens om

och att hon lämnade erforderliga handringar till revisorn, som i sin tur upprättade

bokslut. Han vidtog inte några särskilda åtgärder för att kontrollera att Helene skötte

bokföringen. Under 2001 och 2002 gick verksamheten ganska bra. Vid den tiden

köpte han en gård i Enköping och de flyttade verksamheten dit. Han tog ut omkring

20 000 - 25 000 kr i månaden i lön. Han hade ingen insyn i administration och

bokföring utan litade på att Helene skötte detta som de kommit överens om. Helene

satt med sina datorer och pärmar och skötte, såvitt han vet, bokföringen. Hon

- UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06

B 2384-08i-14

upprättade även momsdeklarationer som han undertecknade. Därutöver

undertecknade han ett antal skattedeklarationer som Helene upprättat. Han skrev

under handlingarna om han var hemma och inte hade några körningar. Han kunde

dock vara borta på körningar i hela veckor. Annars var det Helene som

undertecknade momsdeklarationerna med hans namn. Han vet inte vad som hände

med bokföringen och varför den inte har återfunnits. När Skatteverket inledde en

skatterevision av bolaget avgick han som styrelseledamot på Helens inrådan. Hon

skötte även de praktiska frågorna kring bytet av styrelse. Han känner inte och har

aldrig träffat Sven Söderlund. Att Sven Söderlund på något sätt skulle ha varit

inblandad i verksamheten är för honom okänt. Detsamma gäller uppgiften att Sven

Söderlund skulle ha köpt hans aktier i bolaget: Han känner inte till Francesco

Lomartire. Under början av 2004 fördes verksamheten i SS Åkeri AB fördes över

till ett annat bolag, Härled Åkeri AB. Isamband med det överläts fordonen i det

gamla bolaget till det nya bolaget. Han känner egentligen inte till. varför detta

skedde. Eftersom han hade trafiktillstånd blev han utsedd till styrelse även i detta

bolag. Han har ingen aning om vem som svarade för aktiekapitalet i det nya bolaget,

men upplevde det som att det var Helenes bolag. Han deltog inte i överlåtelsen av

fordonen från SS Åkeri AB till Härled Åkeri AB. I november 2004 avgick han url

styreisen i SLS Härad Förvaltning AB. Även denna gång skedde det på Helenes

inrådan. Han vet inte varför. Han vet inte heller varför Sven Söderlund utsågs som

styrelseledamot i hans ställe. Helene skötte även denna gång de praktiska bestyren

kring styrelsebytet. Bokföringen i Härled Åkeri AB / SLS Härad Förvaltning AB

sköttes av Helene, som även hade hand om betalningar och annat administrativt

arbete i bolaget. Han vet inte om det har upprättats någon bokföring i bolaget, men

utgår från att så skett. Även i detta bolag litade han på Helene. Vid ett tillfälle har

han undertecknat en skattedeklaration. I övrigt måste Helene ha förfalskat hans

namnteckning. Helene är en dominant person och styrde och ställde både i bolaget

och hemma. Oftast orkade han inte säga emot utan gjorde som hon sa.

UPPSALA TINGSRÄTT DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Hon har genomgått nioårig grundskola

och har därefter haft olika anställningar. Hon har deltagit i en kurs i bokföring. 2001

träffade hon Lars Jinneby och blev involverad i hans företag. Våren 2002 flyttade

hon tillsammans med Lars till Enköping. Lars hade drivit åkeri under lång tid och

. hade värdefulla kontakter med kunder och leverantörer. För att bolaget skulle få

driva åkeri krävdes att någon i styrelsen hade trafiktillstånd. Lars hade ett sådant

tillstånd och utgjorde därför styrelsele; Hon skötte bokföring, fakturering,

deklarationer och lönehantering. Därutöver hade hon kontakter med kunder och

leverantörer. Christina Flint vid LRF Konsult upprättade bokslut och

årsredovisning. Sven Söderlund, som är en barndomskamrat till henne från

Fisksätra, kom in i bilden 2003 och skulle tillsammans med ytterligare en person, -

Francesco Lomartire, ta över bolaget och driva åkeriverksamheten. Francesco

Lomartire och Sven Söderlund kände varandra sedan tidigare. Hon vet inte om Sven

Söderlund tidigare varit aktiv inom åkeribranschen eller vilka kunskaper han hade

på området. Lars var kvar i styrelsen tills vidare för att bolaget inte skulle förlora

trafiktillståndet. Tanken var att Sven Söderlund med tiden skulle ordna en annan

person som skulle stå för tillståndet. Sven Söderlund köpte aktierna i Jinneby Åkeri

& Allservice AB i början av december 2003. Dessförinnan hade Christina Flint

hjälpt henne med att ordna en överlåtelse av aktierna från Lars till henne. Syftet

.med det var att hon skulle kunna sälja aktierna till Sven Söderlund. Hon minns inte

varför Lars inte sålde aktierna själv till Sven Söderlund. Sven Söderlund utsågs

därefter till styrelseledamot vid en bolagsstämma. Själv var hon kvar som suppleant

för att hjälpa Sven Söderlund att komma igång med verksamheten. Hon har träffat

Francesco Lomartire vid två tillfällen. Båda gångerna var han i sällskap med Sven

Söderlund. Hon känner till att Francesco Lomartire tidigare är dömd för ekonomisk

brottslighet. Det var Sven Söderlund som ville att Francesco Lomartire skulle tas in

som suppleant i styrelsen. Hon har överlämnat bokföringen i SS Åkeri AB till

Francesco Lomartire via Sven Söderlund. Hon har fått ett kvitto på det. Sven

Söderlund ville föra över tillgångarna i SS Åkeri AB, dvs. fordonen, till ett annat

bolag, Härled Åkeri AB. Så skedde också. Lars blev styrelseledamot i det nya

10

UPPSALA TINGSRÄTT DOM" - B 2384-082010-06-14

- Enhet 2 j

bolaget, också denna gång eftersom han hade trafiktillstånd. Hon övertalade Lars att

gå in som ledamot i styrelsen och fortsatte att stödja-Sven Söderlund. Skälet till det

var att de var barndomsvänner. Hon tror att Lars även körde för det nya bolaget.

Sven Söderlund hade hand om löneutbetalningarna. Med tiden fick hon höra en del

ofördelaktiga rykten om Sven Söderlund och Francesco Lomartire. Hon ville då dra

sig ur verksamheten. Man skulle kunna säga att Lars blev utnyttjad på grund av sitt

trafiktillstånd.

Sven Söderlund har, erinrad om bestämmelserna i 36 kap. 6 § första stycket

rättegångsbalken, berättat bl.a. följande. Han har läs- och skrivsvårigheter och

knappt klarat av grundskolan. Bokföring och företagsledning har han ingen

erfarenhet av alls. Han har inte drivit något företag. Han känner inte till och har än

mindre varit inblandad i något bolag rried firma Jinneby Åkeri & Allservice AB, SS

Åkeri AB, Härled AB eller SLS Härad Förvaltning AB. Han har inte köpt några

aktier, varken av Helene Jinneby eller av någon annan. Underskriften på

köpekontraktet den 8 december 2003 måste vara en förfalskning. Såvitt han känner

till har han inte suttit med i någon bolagsstyrelse. Han har inte tagit hand om

bokföringen i SS Åkeri AB, SLS Härad Förvaltning AB eller något annat bolag.

Han har över huvud taget inte haft hand om någon bokföring. Det stämmer dock att

han var på edgångssammanträde vid bägge bolagens konkurs, eftersom han blev

kallad till tingsrätten. Han förklarade redan då att han inte hade något med bolagen

att göra. Det kom en massa papper på posten om de här bolagen. Han har inte aktivt

vidtagit någon åtgärd för att få klarhet i varför hans namn använts inom bolagen.

Bolagsstämmoprotokollet den l oktober 2004 (bilaga M s. 35) fakturorna från Alina

System den 27 november 2004 (bilaga K s 5-6), köpeavtalet avseende aktier den 8

december 2003 (bilaga A s. 25) har han inte undertecknat eller över huvud taget sett

tidigare. Hans namnteckning måste vara förfalskad. När det gäller ändringsanmälan

och styrelseprotokollet den l oktober 2004 (bilaga M s. 34 och 36) vill han inte

svara på om han undertecknat eller sett handlingarna tidigare. Företaget Nacka Jord-

och Sophantering är okänt för honom. Han känner inte till någon person vid namn

11

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

Lars Jinneby. Däremot känner han till Francesco Lomartire. Han har arbetat på

dennes krog i Fisksätra. Krogen sköttes dock inte på ett korrekt sätt och fick därför

stänga. Han blev då arbetslös. Helene Jinneby och han bodde i Fisksätra som barn.

De var inte grannar, men bodde inom samma område och umgicks ibland. Han har

dock inte haft någon kontakt med henne sedan dess förutom vid ett tillfälle. I början

av 2000-talet följde han med Francesco Lomartire till Fisksätra där de träffade

Helene. Han satt kvar i bilen medan Helene och Francesco diskuterade något

utanför bilen. Han vet inte varför Francesco Lomartire träffade Helene och han

hörde inte vad de pratade om. Vid två tillfallen har han skrivit på handlingar i

närvaro av Francesco Lomartire. Första gången var i slutet av 1990-talet då han

undertecknade ett anställningsavtal avseende arbetet på Francesco Lomartires krog.

Den andra gången gällde det ett företag som hette K4 Bygg & Allservice AB.

Tanken var att han och Francesco skulle driva bolaget tillsammans. Francesco

skulle snickra medan han själv skulle hålla på med städning på byggen och

liknande. Såvitt han kommer ihåg skulle han vara styrelseledamot. Planerna

förverkligades dock aldrig. Under 1990-talet hade han allvarliga alkoholproblem,

varför han i fyllan och villan kan ha lurats att underteckna olika handlingar. Han

minns dock inte några konkreta sådana situationer. Alkoholmissbruket upphörde

1998. Under 2003 och 2004 hade han inget fast jobb utan jobbade då och då vid sin

mors städföretag. Han var folkbokförd på Forellgatan i Fisksätra, men bodde hos sin

f.d. sambo i Rimbo. Han har aldrig bott i Saltsjöbaden. Han har inte tagit emot

betalning för några fordon. Han har inte heller undertecknat någon

momsdeklaration eller bett Helene upprätta falska fakturor till Ragn-Sells AB.

Janosch Bil AB och Mellansvenska Logistiktransporter AB är för honom okända

företag.

Karin Söderlund har, erinrad om bestämmelserna i 36 kap. 6 § första stycket

rättegångsbalken, berättat bl.a. följande. Hon har alltid haft en nära relation till sin

son Sven och han har normalt sett berättat det mesta för henne. Såvitt hon känner

till har han inte varit delägare i eller på annat sätt inblandad i något företag. Hon har

12

UPPSALA TINGSPvÄTT DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

aldrig hört talas om Jinneby Åkeri AB, SS Åkeri AB, Härled Åkeri AB eller SLS

Härad Förvaltning AB. Hon borde ha känt till om.Sven varit engagerad.! dessa

bolag, inte minst mot bakgrund av att hon själv under lång tid har bedrivit

näringsverksamhet. Sven har haft läs- och skrivsvårigheter sedan barn. Hon känner

till Helene Jinneby, eftersom de en gång i tiden bodde i samma område i Fisksätra.

Hon vet inte om Sven och Helene haft någon kontakt under åren. Sven skulle i så

fall ha nämnt det för henne. Det har inte kommit någon post till Sven som rört något

bolag mer än vid ett tillfälle. Sven fick ett brev som gällde ett bolag i Malmö. Det

visade sig dock vara ett misstag. Hon har inte hört talas om K4 Bygg & Allservice.

Marina Johansson har, erinrad om bestämmelserna i 36 kap. 6 § första stycket

rättegångsbalken, berättat bl.a. följande. Hon träffade Sven Söderlund i januari

2003, de blev ett par och var gifta under fem år. Hon känner inte Helene Jinneby

och har aldrig hört talas om henne. Hon känner inte heller till bolagen Jinneby

Åkeri & Allservice AB, SS Åkeri AB, Härled Åkeri AB eller SLS Härad

Förvaltning AB eller att Sven skulle ha varit inblandad i något av dessa bolag. Hon

är övertygad om att Sven inte har förmåga att driva företag eller hålla på med

bokföring. Hon känner inte heller till att Sven skulle ha varit inblandad i något av

bolagen. Sven har vid något tillfälle nämnt K4 Bygg & Allservice. Hon vet dock

inget om bolaget eller på vilket sätt Sven har varit inblandad i det.

Christina Flint har berättat bl.a. följande. Under åren 2003 och 2004 arbetade hon

som revisor vid LRF Konsult och hade bl.a. Jinneby Åkeri och Allservice AB som

kund. Hennes uppdrag var att kontrollera bokföringen och upprätta årsredovisning.

Hon är inte säker, men tror att hon även har upprättat några deklarationer åt bolaget.

Helene Jinneby var kontaktperson och skötte bokföringen i bolaget. Hon har haft

bokslutsgenomgång med Helene Jinneby. Helene Jinneby kom in med alla

handlingar och material när det var tid för att upprätta bokslut. Hon har inget minne

av att hon någonsin träffat Lars Jinneby. Hon har inte haft kontakt med någon annan

person i frågor rörande bolaget än Helene Jinneby och Lars Jinneby. Det stämmer

säkert att hon har upprättat en momsrättelse för bolagets räkning, Det måste ha skett

13

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

innan hon gick på mammaledighet. Hon har aldrig hört talas Sven Söderlund eller

Francesco Lomartire eller träffat på dem i något sammanhang. Senaste gången hon

träffade Helene Jinneby var i slutet av augusti 2003. Hon minns det, eftersom de då

var gravida bägge två. Hon har inget minne av att hon skulle ha upprättat något

. avtal om överlåtelse av aktier. Det ingår inte i hennes arbete. LRF har dock jurister

som skulle ha kunnat hjälpa till med det och det är inte omöjligt att hon har hänvisat

till någon av juristerna.

Monica Borell har berättat bl.a. följande. Hon har arbetat vid Swedbank sedan 2000.

Hon har mycket vaga minnesbilder av bolagen och makarna Jinneby. SS Åkeri AB

hade ett konto hos banken. Hon känner igen Helene Jinneby. Däremot har hon

aldrig hört talas om Sven Söderlund eller Francesco Lomartire.

Tommy Pettersson har berättat bl.a. följande. Han har arbetat som produktionschef

vid Ragn-Sells AB sedan 1996 och haft affärer med tre olika bolag där Helene

Jinneby och Lars Jinneby fungerat som kontaktpersoner, nämligen Jinneby Åkeri &

Allservice AB, Nacka Däck- och Sophantering och Härled Åkeri AB. Ragn-Sells

AB köpte avfallstransporter av Nacka Däck- och Sophantering och Jinneby Åkeri &

Allservice AB. Han känner till att Lars Jinneby haft en enskild firma. Han har aldrig

hört talas om eller haft några affärer med Sven Söderlund eller Francesco

Lomartire.

Lars Norström har berättat bl.a. följande. Inte vid något tillfälle har han träffat på

Sven Söderlund eller Franceso Lomartire. Han har bara hört talas om dem via

Scanias säkerhetsavdelning i samband med att man försökte byta styrelse i Jinneby

Åkeri & Allservice AB. Han har inte uppfattat att de varit ägare, styrelse eller på

något sätt haft med driften av något av bolagen att göra. De allra flesta kontakterna

med bolagen gick via Helene Jinneby, som hade hand om bokföring och betalningar

i bolaget. Lars Jinneby var ofta ute och körde lastbil och deltog bara i något enstaka

möte.

14

.UPPSALATINGSRÄTT . DOM | B 2384-082010-06-14

Enhet 2 i

Gull Edin, som avlidit den 14 januari 2008, har vid förhör under förundersökningen

den 26 oktober 2005 l berättat att det var Helene Jinneby som skötte den löpande .

bokföringen i SS Åkeri AB, att bolaget hade stora skulder för maskiner, att hon av

Christina Flink i december 2003 fick höra att Jinnebys sålt aktierna i bolaget, att

detta kom som en överraskning, att hon därefter fått reda på att en målvakt tagit

över bolaget och därför avgick som revisor, att hon träffat Lars Jinneby en eller två

gånger och att hon inte vet vem Sven Söderlund är.

Tingsrättens bedömning :

Åtalet avser delvis gärningar som ska ha begåtts av Lars Jinneby och Helene

Jinneby i egenskap av företrädare för Jinneby Åkeri & Allservice AB / SS Åkeri

AB respektive Härled AB / SLS Härad jFörvaltning AB.ij

Som tingsrätten uppfattat saken gör åklagaren gällande att Lars Jinneby är ansvarigi

i egenskap av legal ställföreträdare, dvs. styrelseledamot, och som faktisk

företrädare för bolagen och att Helene Jinnebys ansvar i dessa delar grundas på att

hon varit faktisk företrädare för bägge bolagen, däremot inte att hon som suppleant

vid något tillfälle trätt i funktion i stället för någon styrelseledamot.

l

Styrelsen i ett aktiebolag har, utöver ettj sedvanligt straffrättsligt ansvar förl

gärningar inom ramen för ett bolag, ett s.k. företagaransvar som tar sikte på vissa

typer av brott, bl.a. bokföringsbrott och skattebrott. Därmed följer en

garantställning, vilket innebär en straffrättsligt sanktionerad skyldighet att förhindra

brott inom verksamheten. Man brukar tala om direkt och indirekt företagaransvar.

Den som har ett direkt ansvar ansvarar fullt ut för sin passivitet. Den som har ett

indirekt företagaransvar svarar fullt ut om hans eller hennes uppsåt omfattar att ett

handlingsbrott begås eller om denne varit oaktsam genom att inte, trots att det

funnits anledning till misstanke, kontrollera och i förekommande fall ingripa mot

missförhållanden inom företaget, exempelvis att bokföringen inte fullgörs korrekt.

1 Förhöret med Gull Hedin som det antecknats enligt förundersökningsprotokollet fogas till domensom bilaga 2. Förundersökningsprotokollet har lästs upp vid huvudförhandlingen.

15

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

Den som åtar sig uppdrag att ingå i en bolagsstyrelse kan inte till befrielse från sitt

ansvar åberopa att uppdraget endast varit av formell natur eller inte förstått

innebörden av uppdraget. Legala ställföreträdare har således normalt sett ett direkt

företagaransvar. Ansvaret kan övergå till att bli indirekt, blå. genom att det görs en

klar och tydlig uppdelning eller delegering av ansvaret inom bolaget, exempelvis i

frågor som administration, bokföring, betalningar och hantering av skatter. Finns

det en tydlig sådan uppdelning av ansvaret kan detta få betydelse för den

straffrättsliga bedömningen. Det krävs då att den till vilken ansvaret delegerats har

. en självständig ställning, fått befogenheter och resurser att vidta de åtgärder som är

påkallade och har kompetens att leda och fullgöra den aktuella verksamheten.

Som ställföreträdare i straffrättsligt hänseende svarar inte bara legala

ställföreträdare utan även s.k. faktiska företrädare. Därmed avses en person som

utan att vara legal ställföreträdare rent faktiskt utövar ledningen eller förvaltningen

av verksamheten, har den reella beslutanderätten och utövar de befogenheter som

företagsledningen har. Typiskt för en faktisk företrädare är att han på grund av sin

ställning har ett bestämmande inflytande över bolagets rörelse och drift (se NJA

1993 s. 740). En faktisk företrädare anses alltid ha ett direkt företagaransvar.

En styrelsesuppleant har inte något företagaransvar alls förutom i de fall

suppleanten trätt in i en ordinarie styrelseledamots ställe.

Som redovisats inledningsvis har Lars Jinneby varit styrelseledamot och legal

ställföreträdare för såväl båda bolagen. Han har således som utgångspunkt haft ett

övergripande ansvar för att verksamheten i bolagen skötts på ett korrekt sätt, att

verksamheten organiserats därefter och att ingripa vid misstanke om

missförhållanden.

Lars Jinneby har hävdat att han litat på att Helene Jinneby skött bokföring och

administration i övrigt i enlighet med vad de kommit överens om och inte sett

någon anledning att misstänka att det förekommit några oegentligheter i bolagen.

16

UPPSALA TINGSRÄTT . DOM j ' B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Han har vid huvudförhandlingen inte närmare kunnat besvara en enda fråga rörande

.bokföring, administration,_skattebetahiingar, bolagsbildningar, överlåtelser av

fordon, byte av styrelseledamöter i bolagen och liknande. Tingsrätten kan samtidigt

konstatera att Lars Jinneby bedrivit näringsverksamhet under lång tid innan han

träffade Helene Jinneby och då, såvitt framkommit, utan att råka i klammeri med

rättsväsende eller myndigheter i övrigt. Den aningslöshet och okunskap om den

verksamhet han ansvarat för som han gett .uttryck framstår mot den bakgrunden för

tingsrätten som häpnadsväckande och inte särskilt trovärdig. Hans inställning och

förklaringar i detta avseende kan alltså vid en första anblick framstå som uppenbara

efterhandskonstruktioner i syfte att flytta över det straffrättsliga ansvaret och fokus i

målet på Helene Jinneby. Helene Jinneby har dock som tingsrätten uppfattat saken

bekräftat att det funnits en tydlig ansvarsuppdelning mellan makarna som inneburit .

att hon svarat för bokföring och administration i bolagen medan Lars Jinneby enbart

kört lastbil och skött praktiska göromål. Hon har vidare uppgett att Lars Jinneby

blivit utnyttjad på grund av sitt trafiktillstånd. Förhören har också gett en tydlig bild

av att det varit Helene Jinneby som rent faktiskt företrätt bolagen i administrativa

spörsmål och frågor hänförliga till företagets ledning och drift. Lars Jinneby har

bara undertecknat handlingarna och i övrigt inte deltagit i några förhandlingar

rörande överlåtelser, återköp eller annat. Tingsrätten har dessutom haft svårt att

frigöra sig från det intryck som Lars Jinneby gett vid huvudförhandlingen. Sålunda

har Lars Jinneby har varit påtagligt vag, undfallande och framstått som uppgiven.

Tingsrätten har till slut kommit fram till att den bild Lars Jinneby målat upp om

ansvarsfördelningen inom bolaget vid ett närmare betraktande inte framstår som så

pass orimlig att man kan bortse från den. Den motsägs inte heller p! något

avgörande sätt av utredningen i målet. Lars Jinnebys uppgifter i denna del får

således tas för goda. Fastmer ger utredningen en bild av att Helene Jinneby då hon

kommit in i bilden 2001 mer eller mindre synes ha tagit över bolaget och

uppenbarligen varit den som "styrt och ställt" som Lars Jinneby uttryckt saken.

17

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

Enligt tingsrättens uppfattning kan det inte råda någon tvekan om att Helene

Jinneby haft ett bestämmande inflytande över verksamheten i sådan grad och

omfattning att hon är att betrakta som en s.k. faktisk företrädare i båda bolagen

under hela den tid som åtalet avser. Helene Jinneby har därmed haft ett direkt

företagaransvar för de skyldigheter som åvilat bolaget. Omständigheterna har

samtidigt varit sådana att Lars Jinneby på grund av ansvarsfördelningen inom

bolaget och Helene Jinnebys tydliga roll som faktisk företrädare endast haft ett

indirekt företagaransvar, trots sin roll som styrelseledamot. Utredningen ger inte vid

handen att han vid något tillfälle då han inte varit styrelseledamot kan anses vara att

betrakta som faktisk företrädare.

Tingsrätten övergår därmed till att pröva Sven Söderlunds och Francesco

Lomartires roller och inblandning i verksamheten. Påpekas kan därvid att Francesco

Lomartire inte hörts i målet. Det har däremot Sven Söderlund. Han har kategoriskt

förnekat att han känt till eller haft något som helst med något av bolagen att göra.

Sven Söderlund har visserligen varit bekant med Helene Jinneby.då det vuxit upp i

samma bostadsområde. Han har dock förnekat att de som Helene Jinneby påstått

skulle vara att betrakta som barndomsvänner eller att de skulle ha träffats mer än

vid ett tillfälle i början 2000-talet och då inte talat med varandra.

Sven Söderlund har hörts under ed sedan han erinrats om bestämmelserna i 36 kap.

6 § första stycket rättegångsbalken. Han har stått fast vid sina uppgifter, med

undantag för att han inte velat besvara frågor kring några handlingar, vilket i och för

sig är anmärkningsvärt. Det är givet att Sven Söderlund haft all anledning att i

möjligaste mån vilja distansera sig från båda bolagen. Straffvärdet av den

brottslighet som det här är fråga om är avsevärt högre än vad det är för en mened.

Det finns alltså skäl att betrakta Sven Söderlunds uppgifter med försiktighet.

Helene Jinneby skulle alltså Sven Söderlund och Francesco Lomartire ta över

åkeriverksamheten från Lars Jinneby som ägde företaget och utgjorde dess styrelse.

Även med beaktande av vad som framkommit om Lars Jinnebys obefintliga

18

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM;2010-06-14

B 2384-08

inblandning i bokföring och administration framstår det som osannolikt att Helene

Jinneby skulle.kunna sälja Lars Jinnebys bolag till Sven Söderlund utan Lars

Jinnebys kännedom. Lars Jinneby har dock bestämt förnekat att han skulle ha hört

talas om någon överlåtelse av bolaget, Sven Söderlund eller Francesco Lomartire.

Det har inte framkommit någon omständighet som talar för att han i det avseendet

lämnat felaktiga uppgifter. Det förhållandet att aktieöverlåtelsen skett från Helene

Jinneby till Sven Söderlund och inte från Lars Jinneby i förening med den

omständigheten att Helene Jinneby inte kunnat lämna någon vettig förklaring till

varför överlåtelsen skett på det sättet talar snarare med styrka för att det inte skett

någon överlåtelse till Sven Söderlund i verkligheten. Därtill kommer att Sven

Söderlund, enligt Helene Jinneby, haft för avsikt att vara en aktiv ägare och även

'skött vissa administrativa frågor kring betalningar, bokföring och annat. Det var

även Sven Söderlund som skulle ge in :den momsrättelse som LRF upprättade kring

årsskiftet 2003/2004. Trots det har ingen som hörts i målet träffat på Sven

Söderlund eller ens hört talas om honom i sammanhang som haft med något av

bolagen att göra. Utöver några bolagsstämmoprotokoll och ändringsanmälningar till

Bolagsverket har Sven Söderlund inte heller i övrigt lämnat några .synliga spår efter •

sig. Det går inte heller att bortse från Karin Söderlunds och Marina Johanssons

uppgifter om att de aldrig hört talas om att Sven Söderiund skulle ta över ett åkeri

och att han under alla förhållanden sakhat förmåga att göra det. Även om de är

närstående till Sven Söderlund har det inte framkommit någon konkret

omständighet som gör att man på den grunden kan bortse från deras vittnesmål.

Inte minst gäller detta Marina Johansson. Det framstår som osannolikt att hon skulle

begå mened för att skydda sin f.d. make. Nämnas kan även att Sven Söderlund

enligt protokollet vid edgångssammanträdet i SS Åkeri AB den 18 mars 2005

uppgett att han inte känt till något om bolaget, att han inte hört talas om Lars

Jinneby, att han inte känner till att bolaget överlåtits till honom, och att han inte

tagit emot någon bokföring avseende bolaget.

19

UPPSALA TINGSRÄTT " DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Nämnas kan också att det i förvaltarberättelsen avseende bolaget även har angetts

att det under konkursutredningen inte framkommit någonting som tyder på att Sven

Söderlund eller Francesco Lomartire rättshandlat för bolaget vid något tillfälle.

Helene Jinnebys berättelse om Sven Söderlunds och Francesco Lomartires

övertagande av bolaget och aktiviteter i det nya bolaget har inte heller varit särskilt

övertygande utan snarare behäftad med motsägelser och svårförklarliga

omständigheter. Ett exempel på det är, som redan berörts, frågan varför aktierna i

SS Åkeri AB först förts över till henne från Lars Jinneby för att sedan överlåtas till

Sven Söderlund. Turerna kring överlämnandet av bokföringen och kvittensen härav

samt uppgiften att Lars Norström velat ha en återkällelse av ändrings anmälan, men

att denna enligt Norström inte skulle skickas till Bolagsverket - ett uppenbart påhitt

från Helene Jinnebys sida - är ytterligare exempel. Helene Jinnebys trovärdighet i

den här centrala delen av målet är mot denna bakgrund enligt tingsrättens mening

låg.

Sammantaget gör tingsrätten den bedömningen att åklagaren förmått motbevisa

uppgifterna om Sven Söderlunds och Francesco Lomartires förvärv av och

inblandning i bolagen. Tingsrätten utgår således vid sin fortsatta prövning från att

Sven Söderlund och Francesco Lomartire inte haft något med bolagen att göra eller

vidtagit någon som helst åtgärd för deras räkning.

Åklagaren har beträffande samtliga åtalspunkter hävdats att makarna Jinneby utfört

de åtalade gärningarna som företrädare för bolagen och tillsamman och i

samförstånd. Framhållas kan i det sammanhanget att straffrätten inte känner något

kollektivt ansvar utan bygger på ett individuellt ansvar. För straffrättsligt ansvar

krävs dock inte att var och en av flera medverkande deltagit i varje enskilt

gärningsmoment. Det är alltså möjligt att flera personer begår ett brott i samverkan

på så sätt att de gemensamt uppfyller rekvisiten för brottet. Det kallas

medgärningsmannaskap. Ansvar kan också i vissa situationer också uppkomma för

en person som visserligen inte utfört något gärningsmoment, i brottet, men ändå

20

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM l2010-06-14

B 2384-08

spelat en central roll för att detta ska komma till stånd. Därmed avses s.k. utvidgatl

gämingsmannaskap. Om det kan visasâtt en person.som närvarat på brottsplatsen

men inte deltagit i brottets utförande, har ingått en överenskommelse eller ett

samråd med övriga deltagare om utförande av brottet, ligger häri en form av psykisk

medhjälp. I vart fall ska det ha funnits en outtalat samförstånd hos samtliga

deltagande. Så länge man håller sig inom denna plan kan alla anses ha främjat den

brottsliga gärningen. Det ska dock fortfarande ske en individuell prövning av var

och en av de tilltalade. Alla gämingsmoment måste också uppfyllas av var och ens

uppsåt. Det är i fråga om en del av den nu aktuella brottsligheten inte tillräckligt för

ansvar att en tilltalad varit företrädare för ett inblandat bolag. Därutöver krävs

dessutom att denne - åtminstone tillsammans med annan - utfört den åtalade

gärningen eller i vart fall intagit en central roll för brottets förverkligande.

Dessutom måste han haft kännedom om gärningen. De objektiva rekvisiten ska

också vara täckta av uppsåt. :

Tingsrätten övergår nu till att med utgångspunkt i det sagda pröva respektive

gärningspåstående.

Grov oredlighet mot borgenärer (åtalspunkt 1-2)j

Som redovisats i det föregående överlåt Jinneby Åkeri & Allservice AB fyra fordonl

till Scania i slutet av december 2003 och erhöll då 95 000 kr sedan restskulder

avräknats. Vidare överlät bolaget genom ett avtal den 31 januari 2004 sex fordon till

Härled AB.

Åklagaren har i denna del av åtalet gjort gällande att Lars Jinneby och Helene

Jinneby som företrädare för Jinneby Åkeri & Allservice AB gjort sig skyldiga till

oredlighet mot borgenärer genom överlåtelserna av de sex fordonen till Härled AB

(delpunkt 2). Åtalet omfattar således inte Scanias återköp. Åklagaren har preciserat

sin talan på det sättet att det är avsaknaden av betalning eller annan kompensation

från Härled AB till Jinneby Åkeri & Allservicé AB som gör att överlåtelsen - i

förening med Övriga rekvisit - utgör brott.

21

UPPSALA TINGSRÄTT ' - DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Åklagaren har därutöver hävdat att bolaget på okänt sätt under tiden den l

september 2003 - den 26 augusti 2004 avhänt sig inventarier värda omkring

397 000 kr (delpunkt 1).

Lars Jinneby har bestritt ansvar för brott på de grunderna att han inte varit

företrädare för bolaget vid överlåtelsen, att han inte känt till att Jinneby Åkeri &

Allservice AB varit på obestånd och att rekvisiten i l l kap. l § brottsbalken inte är

uppfyllda.

Helene Jinneby har bestritt ansvar för brott på de grunderna att hon vid tidpunkten

för överlåtelsen av fordonen inte varit företrädare för Jinneby Åkeri & Allservice

AB och att bolaget då övertagits av Sven Söderlund. Även hon har hävdat att de

obj ektiva rekvisiten för brottet oredlighet mot borgenär inte är uppfyllda.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. I början av december 2003 ersattes Lars

som styrelseledamot i Jinneby Åkeri & Allservice AB av Sven Söderlund som

skulle ta över bolaget. Själv hade hon ingen roll i bolaget längre. Sven Söderlund

skulle sköta bokföringen och ha hand om bolaget. Hon hjälpte dock Sven Söderlund

ibland, eftersom de var gamla barndomsvänner. Scania fick kännedom om att

styrelsen i Jinneby Åkeri AB hade bytts ut och att Sven Söderlund ersatt Lars som

styrelseledamot. Scania gick inte med på det och krävde genom Lars Norström att

hon återkallade ändringsanmälan hos Bolagsverket. I annat fall skulle Scania

avsluta alla affärer med bolaget. Hon upprättade då en återkallelse av

ändrings anmälan och faxade den till Lars Norström. Enligt Lars Norström var det

dock inte nödvändigt att hon rent faktiskt skickade återkallelsen till Bolagsverket.

Scania var alltså inte intresserat av att det skedde en riktig återkallelse utan Scania

var nöjt med att ha en dokumentation av att det skett en återkallelse. Fordonen

överläts dels till Scania, dels till det nya bolaget, Härled Åkeri AB. Hon har sett den

faktura som åklagaren åberopat, men har ingen uppfattning om de värden som

anges där. Hon kommer dock ihåg att hon diskuterade värderingen av lastbilarna

med Scania. Det var hon som höll i kontakten med Scania. Lars undertecknade

22

UPPSALA TINGSRÄTT DOM • - - B 2384-082010-06-14

Enhet 2

handlingarna. Det kan stämma att hon besökte Scanias kontor den 30 december

2003 och den 24 januari 2004, dvs. de dagar då överlåtelseavtalen och.

borgensförbindelsen undertecknades. Sven Söderlund tog emot och kvitterade

betalningen för fordonen som överläts till Härled Åkeri AB. Det har aldrig riktats

något krav på betalning från Härled Åkeri AB eller från konkursförvaltaren i det

bolaget. Hon minns inte hur bolagets ekonomiska situation såg ut vid den här tiden

och kan därför inte svara på om eller när det var på obestånd. Alla inventarier var

monterade i de fordon som överläts till Scania. Det framgår av den inventarielistå

som åklagaren åberopat. Anledningen till att hon inte kunnat svara på frågor om

inventarierna tidigare under förundersökningen är att hon först nu har fått se

inventarielistan.

Lars Jinneby har berättat bl.a. följande..;Han känner till att Scania köpte tillbaka

några lastbilar från bolaget Han har dock aldrig sett några överlåtelsehandlingar

rörande denna överlåtelse. Under 2003 eller 2004 var han på Scanias kontor vid ett

tillfälle. Det kan ha varit i december 2003 eller i januari 2004. Han skrev då på en

borgensförbindelse och några andra handlingar. Han skrev på handlingarna på

Helenes uppmaning. Undertecknandet skedde samma dag som bilarna återköptes av

Scania. Helene skötte överlåtelsen av bilarna till Scania. Övriga fordon fördes över

till ett nytt bolag, Härled Åkeri AB. Helene skötte även detta. Själv skrev han bara

på handlingarna på Helenes uppmaning. Han förutsätter att köparen betalade för

lastbilarna. Han har inte haft en aning om huruvida bolaget varit på obestånd eller

när obeståndet inträffat. En del av de inventarier som enligt åklagaren har

försvunnit, bl.a. radioapparater, var monterade i de bilar som överläts till Härled

Åkeri AB. Resten av sakerna finns visserligen upptagna i inventarielistan med ett

bokfört värde, trots att de redan vid den tidpunkten var utrangerade och inte fanns

kvar.

Lars Norström har berättat bl.a. följande. I december 2003 uppmärksammade

Scania att styrelsen i Jinneby Åkeri & Allservice AB bytts ut och ersatts av Sven

Söderlund och Francesco Lomartire. Scanias säkerhetsavdelning varnade honom för

23


Enhet 2

att över huvud taget ha med dessa personer att göra. Det var något som inte stämde

och Scania, som hade fordringar på Jinneby Åkeri & Allservice AB, gick inte med

på styrelsebytet. Man uppfattade att det fanns en risk för att bytet av styrelse skulle

leda till att bolaget inte betalade sina skulder till Scania. Han framförde detta till

Helene Jinneby som uppgav att styrelseändringen var ett misstag och att hon genast

skulle rätta till saken. Han krävde att Helene Jinneby återkallade ändringsanmälan.

Han fick också en sådan återkallelse per telefax och utgick givetvis från att Helene

Jinneby även hade skickat den till B olags verket och att Lars Jinneby alltjämt

utgjorde styrelse i bolaget. I syfte att rensa upp bland bolagets krediter köpte Scania

tillbaka fyra fordon som Jinneby Åkeri & Allservice AB tidigare köpt av Scania.

Jinneby Åkeri & Allservice AB var sen med betalningar och det fanns restskulder

av olika slag som kunde avräknas. Återköpet skedde således genom att Scania

utfärdade kreditnotor. Efter avräkning uppstod det ett överskott på omkring

95 000 kr som utbetalades till Jinneby Åkeri & Allservice AB. Anledningen till att

bara fyra fordon köptes tillbaka var att verksamheten skulle fortsätta i ett nytt bolag,

det som sedan kom att kallas Härled Åkeri AB, och att de återstående fordonen

behövdes i det bolaget. Man kan säga att verksamhetsövergången skedde på initiativ

av Scania. I samband med det fick Lars Jinneby och Helene Jinneby gå i personlig

borgen för det nya bolagets åtaganden. Det är korrekt att Scania kom i ett bättre läge

genom dessa transaktioner, bl.a. genom att makarna Jinneby fick teckna personlig

borgen. Enligt hans uppfattning skedde återköpsaffären på ett helt korrekt sätt.

Tingsrättens bedömning

För oredlighet mot borgenärer döms enligt 11 kap. l § brottsbalken den som, när

han är på obestånd eller när påtaglig fara för att han ska komma på obestånd, förstör

eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande

värde. Detsamma gäller om någon genom ett sådant förfarande försätter sig på

obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han ska komma på obestånd. Huruvida

gärningsmannen får någon vinning saknar betydelse i sammanhanget.

24

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM;2010-06-14

B 2384-08

Med obestånd avses detsamma som enligt konkurslagen, nämligen att gäldenären

inte. rätteligen kan.betala sina skulder och denna oförmåga inte bara är tillfällig.

'Obeståndsprövningen förutsätter en allmän bedömning av gäldenärens

förmögenhetsställning och hans förmåga att i rätt tid kunna infria sina skulder. Vid

bedömningen ska även beaktas förutsebara, men ännu inte uppkomna skulder,

såsom skatteskulder och skadeståndskrav. Om gäldenären är en juridisk person ska

en sammanvägning göras av företagets ställning, finansiering och resultat.

Obeståndsprövningen är alltså oberoende av vilken prognos som kan uppställas

beträffande gäldenärens ekonomi. En konsekvens av att insolvensbegreppet tolkas i

överensstämmelse med konkurslagens obeståndsdefinition är att endast

betalningsoförmåga och inte betalningsovilja får läggas till grund för

insolvensbedömningen.l

Det klandervärda är att någon i en obeståndssituation eller när påtaglig-fara

föreligger för att han ska komma på obestånd försämrar sin förmögenhets ställning

genom att på visst sätt avhända sig egendom. Avhändandet ska ske genom

förstörelse, gåva eller annan liknande åtgärd. Uttrycket "annan liknande åtgärd" är

inte preciserad i lagtexten. Av förarbetena framgår dock ätt åtgärder som är direkt

avsedda att skada borgenärernas intressen är att betrakta som avhändande oavsett

hur de rent juridiskt har utformats (prop. 1985/86:30 s. 37 f.). En åtgärd som i sina

ekonomiska konsekvenser liknar en gåva omfattas av begreppet. Försäljning till

underpris är ett exempel på det.

För att vara straffbart ska avhändandet avse ett betydande värde. Någon bestämd

beloppsgräns för vad som ska betraktas som betydande värde ges inte i förarbetena.

I förarbetena uttalas dock att en rimlig utgångspunkt bör vara att gränsen ligger vid

tre fjärdedels basbelopp.

I subjektivt hänseende krävs uppsåt omfattande samtliga objektiva rekvisit. Är det,

som här, fråga om en juridisk person följer av de principer som tidigare redogjorts

25

UPPSALA TINGSRÄTT DOM B 2384-08 '2010-06-14

Enhet 2

för, att ansvaret ska ådömas någon eller några fysiska personer som handlat för den

juridiska personens räkning i egenskap av företrädare av något slag.

Av utredningen framgår alltså att Jinneby Åkeri & Allservice AB i januari 2004 sålt

sex lastbilar till Härled Åkeri AB, då under firma Startskottet nr 3227. Avtalet är

undertecknat av Lars Jinneby som företrädare för både säljare och köpare. På

avtalet anges att Lars Jinneby haft fullmakt att företräda köparen, dvs. Härled AB.

Lars Jinneby och Helene Jinneby har i samband med överlåtelsen tecknat personlig

borgen för fullgörandet av det nya bolagets förpliktelser i förhållande till Scania. Av

förhöret med Lars Norström och det förhållandet att överlåtelsehandlingama är

upprättade på Scanias brevpapper står det klart att Scania haft en aktiv roll i

överlåtelsen inte bara av de fyra fordon som återköpts utan även i överlåtelsen från

Jinneby Åkeri & Allservice AB till det bolag som sedermera blev Härled AB.

I Jinneby Åkeri & Allservice AB:s balansräkning per den 31 augusti 2003 anges

det att det funnits inventarier till ett värde om 486 633 kr i bolaget. De

ackumulerade avskrivningarna har uppgått till 88 633 kr. Enligt en inventarielista

per den 31 augusti 2003 har det varit fråga om bl.a. ett verktygsskåp,

radioapparater, telefoner, en liftdumper och kameror. I konkursbouppteckningen

anges däremot att det vid konkursutbrottet saknats tillgångar i bolaget.

Tingsrätten har först att ta ställning till obeståndsfrågan, därefter om det skett ett

avhändande i brottsbalkens mening och vem som i så fall har att svara för det.

I förvaltarberättelsen i SS Åkeri AB:s konkurs anges under rubriken Tidpunkten för

obeståndet följande.

Åkeribolaget har löpande varit restfört hos kronofogdemyndigheten för obetaldaskatteskulder sedan februari 2004. Åkerbolaget har dessförinnan varit restfört förskatteskulder vid olika tillfällen, men klarat av att betala av skulderna. Vidkonkursutbrottet fanns en större leverantörsskuld som förföll till betalning i augusti2003.1 övrigt finns inte leverantörs skulder i någon omfattning. I avsaknad avbokföringsmaterial är det inte möjligt att med någon säkerhet bedöma tidpunkten

26

UPPSALA TINGSRÄTT . DOM; "• ' B 2384-082010-0'6-14

Enhet 2

för obestånd. Mot bakgrund av ovanstående får dock antas att Åkeribolaget harbefunnit sig på obestånd sedan hösten 2003.

Åklagaren har därutöver åberopat bl.a. en obeståndspromemoria upprättad den 22

februari 2008.1 obeståndspromemorian görs sammanfattningsvis den bedömningen

att SS Åkeri AB, dvs. Jinneby Åkeri & Allservice AB, varit på obestånd redan i

augusti 2003. Samma bedömning har gjorts av konkursförvaltaren. Tingsrätten

finner inte skäl att göra annan bedömning i obeståndsfrågan än vad som kommit till

uttryck i promemorian och förvaltarberättelsen. Det har inte framkommit någon

omständighet som talar för att situationen i bolaget förbättrats vid tidpunkten för

överlåtelsen av de sex fordonen. Överlåtelserna har således skett då Jinneby Åkeri

& Allservice AB befunnit sig på obestånd i lagens mening. Fordonen har enligt

åklagaren haft ett bokfört nettovärde om sammanlagt 5 885 305 kr. Värderingen

bygger på uppgifter från Scania och får godtas.

Frågan är då om det skett av avhändande när fordonen sålts. Att Jinneby Åkeri &

Allservice AB sålt fordon till Härled AB är i sig inte brottsligt. Det krävs därutöver

att åklagaren förmår visa att det sker på ett sådant sätt att det är att betrakta som ett

avhändande i den mening som avses i 11 kap. l § brottsbalken. Åklagaren har

hävdat att så varit fallet i och med att Härled AB inte betalat för fordonen.

I utredningen finns visserligen kvittenser undertecknade av Sven Söderlund som

anges avse Härled AB:s betalning till Jinneby Åkeri & Allservice AB för fordonen.

Tingsrätten har dock i det föregående kommit fram till att Sven Söderlund inte haft

någon verklig roll i något av de aktuella bolagen. Slutsatsen av det anförda blir då

att Sven Söderlund inte heller har tagit emot någon betalning för fordonen. Inte

heller i övrigt ger utredningen någon antydan om att Härled AB skulle ha betalat

Jinneby Åkeri & Allservice AB för fordonen. Även om Helene Jinneby inte haft

någon formell roll i något av bolagen framgår det klart av utredningen, inte minst av

Lars Norströms vittnesmål, att hon haft en central roll i överlåtelsen av fordonen

och därvid fungerat som faktisk företrädare för både köpare och säljare. Lars

Jinneby har visserligen undertecknat överlåtelsehandlingarna. I linje med

27

UPPSALA TINGSRÄTT- DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

tingsrättens tidigare ställningstagande rörande hans roll och inblandning är

tingsrätten inte alls övertygad om att han varit medveten om att det skett en

vederlagsfri överlåtelse från Jinneby Åkeri & Allservice AB till Härled AB. Något

straffrättsligt ansvar kan således inte utkrävas av honom i denna del.

När det gäller inventarierna har Helene Jinneby och Lars Jinneby hävdat att en del

av dem varit utrangerade redan i augusti 2003 och att resten varit monterade i de

lastbilar som överlåtits till Härled AB. Uppgifterna har inte motbevisats.

Omständigheterna kring inventarierna är enligt tingsrättens mening så pass oklara

att det inte kan anses visat att de avhänts bolaget på ett sätt som omfattas av

bestämmelserna i l l kap. l §"brottsbalken. I den delen kan åtalet inte bifallas.

Som ansvarig för bokföringen i Jinneby Åkeri & Allservice AB måste Helene

Jinneby ha haft kännedom om bolagets prekära ekonomiska situation under 2003

och vid tiden för överlåtelsen av lastbilarna. Enligt tingsrättens mening har hon

därmed också haft ett för straffansvar erforderligt uppsåt i obeståndsfrågan.

Sammanfattningsvis har det skett en vederlagsfri överlåtelse av egendom av

betydande värde från Jinneby Åkeri & Allservice AB till Härled AB. Jinneby Åkeri

& Allservice AB har då varit på obestånd, vilket Helene Jinneby, som haft en

central roll i överlåtelsen, vetat om. Hon kan då inte undgå straffansvar för

oredlighet mot borgenärer vad gäller fordonen (delpunkt 2) med av åklagaren

angivet belopp. Däremot kan åtalet inte bifallas vad gäller inventarierna (delpunkt

1). På de av åklagaren hävdade grunderna är brottet att betrakta som grovt brott.

Lars Jinneby ska däremot frikännas från ansvar.

Grovt bokföringsbrott (åtalspunkt 3-4)

Åklagaren har i denna del gjort gällande att Lars Jinneby och Helene Jinneby i

egenskap av företrädare för SLS Härad Förvaltning AB tillsammans och.i

samförstånd uppsåtligen åsidosatt bolagets bokföringsplikt under tiden den l

december 2003 till den 13 maj 2005, då bolaget försattes i konkurs. Åsidosättandet

28

UPPSALA TINGSRÄTT • " DOM ' B 2384-082010-06-14

Enhet 2

har skett genom att affärshändelser inte har bokförts eller bevarats. Alternativt har

åklagaren hävdat att grund- och huvudbokföring inte har bevarats. Enligt åklagaren

är brottet grovt då det ingått som led i brottslighet som utövats systematiskt

Som redovisats inledningsvis var Lars Jinneby registrerad som styrelseledamot i

bolaget under tiden 31 januari 2004 till den 10 november 2004, då han ersattes av

Sven Söderlund. Helene Jinneby var tidvis styrelsesuppleant.

Helene Jinneby har i denna del bestritt.ansvar för brott på de grunderna'att

bokföringsplikten uppfyllts för bolagets räkning av Sven Söderlund, att hon inte har

någon kännedom om vad han gjort med bokföringen och att det är Sven Söderlund

som har att svara straffrättsligt för eventuella brister i bokföringen.

Lars Jinneby har bestritt ansvar för brott på den grunden att han utgått från att

Helene Jinneby skött bokföringen och att han varken varit oaktsam eller haft uppsåt.

Han har bestritt att han skulle ha agerat tillsammans och i samförstånd med Helene

Jinneby. '.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Sven Söderlund ansvarade för

bokföringen i SLS Härad Förvaltning från december 2003. Hon litade på honom

och gav honom råd och stöd och svarade på hans frågor rörande bokföringen. Hon

hjälpte Sven med att bl.a. göra bankinbetalningar. Hon har inte varit faktisk eller

formell företrädare för bolaget.

Lars Jinneby har berättat bl.a. följande. Han har utgått från att Helene skött

bokföringen. Eftersom han aldrig har hört talas om Sven Söderlund är det

främmande för honom att denne skulle ha skött någon bokföring. Han har ingen

aning om vart bokföringen eller verifikationerna tagit vägen.

Bolaget försattes i konkurs den 15 maj 2005.1 den av åklagaren åberopade

förvaltarberättelsen, upprättad den 11 november 2005 av advokaten Sune Kihlgren,

anges bl.a. följande.

29

UPPSALA TINGSRÄTT • DOM ' B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Det har inte varit möjligt att omhänderta något bokföringsmaterial eller annars fånågon uppgift om hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. 'Vid samtal med SLSrevisor Eva Hansen har hon uppgivit att hon bara haft kontakt med företrädare förSLS vid ett tillfälle, men att hon aldrig tagit del av något bokföringsmaterial. Motbakgrund av att kontoutdrag visar att verksamhet av relativt stor omfattning har ägtrum och något bokföringsmaterial inte har kunnat omhändertas kan antas attbokföringsskyldigheten inte har fullgjorts.


Tingsrätten noterar inledningsvis att det är bestämmelserna i l l kap. 5 §

brottsbalken i dess lydelse före den l juli 2005 som är tillämpliga i denna del av

åtalet. Lagtexten är densamma vad gäller beskrivningen av vilka åtgärder som är

straffbara som bokföringsbrott. Däremot har lagändringarna den l juli 2005

inneburit att brottet bokföringsbrott gradindelats i bokföringsbrott och grovt

bokföringsbrott och att det grova brottet getts en egen rubricering och förts till ett

andra stycke i paragrafen. I lagtexten har vidare angetts vissa uttryckliga

omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen om ett bokföringsbrott är

grovt. Som tidigare ska denna bedömning göras med utgångspunkt i samtliga

omständigheter i det enskilda fallet och lagändringarna den l juli 2005 har inte

inneburit någon förändring när det gäller vilka omständigheter som ska beaktas, mer

än att några av dem har angetts uttryckligen i lagtexten.

Sålunda döms för bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken den som

uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin bokföringsplikt enligt

bokföringslagen om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan i

huvudsak bedömas med ledning av bokföringen.

För ett aktiebolag innefattar bofctöringsplikten.bl.a. att löpande bokföra uppkomna

affärshändelser i grund- och huvudbok, se till att det finns verifikationer till alla

bokföringsposter, bevara all räkenskapsinformation, dvs. bokföringen och

verifikationer till icke bokförda poster, och vid räkenskapsårets utgång avsluta den

löpande bokföringen.

30

UPPSALA TINGSRÄTT DOM: • -. =-,_. B 2384-082010-OJ6-14'• "" ' ' '

Enhet 2 i

Enligt 7 kap. 2 § första stycket bokföringslagen ska räkenskapsinformation bevaras

på ett betryggande och överskådligt sätt. Av lagförarbetena framgår att uttrycket "på

ett betryggande sätt" innebär att materialet skall förvaras på ett sådant sätt att det

inte riskerar att förkomma genom stöld, brand eller på annat sätt.

Tingsrätten har i det föregående tagit ställning till dels Helene Jinnebys respektive

Lars Jinnebys roller i bolagen, dels Sven Söderlunds och Francesco Lomartires

inblandning i bolagen. Tingsrätten har därvid kommit fram till att Sven Söderlund

inte förvärvat det nu aktuella bolaget eller på något annat sätt haft med det att göra.

Invändningen att Sven Söderlund skulle ha skött den löpande bokföringen och

fullgjort bokföringsplikten från det att han tagit över verksamheten, dvs. i december

2003, till konkursen är följaktligen motbevisäd av åklagaren och kan lämnas utan

avseende. !

Konkursförvaltaren och revisorn är visserligen inte hörda i målet. Tingsrätten ser

dock inte någon anledning att ifrågasätta de uppgifter som framgår av

förvaltarberättelsen. Mot den bakgrunden och då det inte framkommit någon annan

konkret, alternativ förklaring till att bokföringen inte påträffats, finner tingsrätten

styrkt att bokföringsplikten helt enkelt inte har fullgjorts i enlighet med vad

åklagaren påstått. Det har med andra ord inte förekommit någon bokföring alls.

Huvudsaksrekvisitet är uppfyllt. De objektiva rekvisiten för brottet bokföringsbrott

är följaktligen uppfyllda.

Som angetts tidigare kan invändningen om Sven Söderlunds inblandning lämnas

utan avseende och Helene Jinneby har fungerat som faktisk företrädare för bolaget,

loget har framkommit som talar för att underlåtenhet att bokföra berott på

oaktsamhet från hennes sida. Tingsrätten kan således inte komma till annan slutsats

än att hon uppsåtligen brustit i fullgörandet av bokföringsplikten. Helene Jinneby ar

således förfallen till ansvar för bokföringsbrott.

31

UPPSALA TINGSRÄTT DOM B 2384-08 '2010-06-14

Enhet 2

Det har inte framkommit någon omständighet som ger vid handen att Lars Jinneby

bort misstänka att bokföringsplikten inte fullgjorts. I linje med tingsrättens tidigare

ställningstagande vad gäller roll- och ansvarsfördelningen mellan Lars Jinneby och

Helene Jinneby är det inte visat att han i egenskap av ställföreträdare för bolaget på

grund av oaktsamhet har att bära något straffrättsligt ansvar för att

bokföringsplikten inte fullgjorts. Inget talar heller för att han med uppsåt agerat

tillsammans och i samförstånd med Helene Jinneby. Åtalet kan då inte bifallas mot

Lars Jinneby.

Av kontoutdragen och sammanställningarna över uttag från Postgirot framgår att

det förekommit ett stort antal affärshändelser som inte har bokförts och att det rört

sig om betydande belopp. Med hänsyn till detta och på de av åklagaren i övrigt

åberopade skälen är det bokföringsbrott Helene Jinneby gjort sig skyldig till att

betrakta som grovt brott.

Grovt bedrägeri (åtalspunkt 5-6)

Åtalet gäller i denna del händelser i februari 2003 i SS Åkeri AB, då under firma

Jinneby Åkeri & Allservice AB. Åklagaren har hävdat att Lars Jinneby och Helene

Jinneby gjort sig skyldiga till grovt bedrägeri genom att de medelst vilseledande

förmått Swedish Factoring AB att på grund av belåning av fem fakturor ställda till

Ragn-Sells betala ut l 617 750 kr till bolaget. Vilseledandet ska ha bestått i att

Helene Jinneby och Lars Jinneby upprättat fem fakturor som inte motsvarat verkliga

affärshändelser, ställda till Ragn-Sells AB, och därefter belånat fakturorna hos

Swedish Factoring AB.

Helene Jinneby har vidgått att fakturorna inte motsvarar verkliga affärshändelser

' med Ragn-Sells AB, men bestritt ansvar för brott på de grunderna att förfarandet

skett efter överenskommelse med en handläggare vid Swedish Factoring AB och att

rekvisitet skada/vinning under alla förhållanden inte är uppfyllt.

32

UPPSALA TINGSRÄTT ' - D O M , . B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Lars Jinneby har förnekat att han haft någon kännedom om eller på något sätt varit

inblandad j. upprättandet av fakturorna eller händelseförloppet i övrigt och bestritt

att han skulle ha handlat tillsammans och i samförstånd med Helene Jinneby. Även

Lars Jinneby har ifrågasatt om rekvisitet skada/vinning är uppfyllt.

Helene Jinneby har i denna del berättat bl.a. följande. De fem fakturorna

upprättades av henne på uppdrag av en handläggare vid Swedish Factoring AB som

heter Kenneth Österberg. Fakturorna återspeglar inte några verkliga affärshändelser.

Kenneth Österberg förklarade inte för henne varför hon skulle upprätta fakturorna.

Anledningen till att hon inte har berättat om detta tidigare var att hon ville skydda

Kenneth Österberg. Hon kan inte förklara varför hon gick med på transaktionerna.

Pengarna har sedermera gått tillbaka till Swedish Factoring AB via hennes privatai

bankkonto. Hon betalade med ett inbetalningskort och angav Ragn-Sells AB som

avsändare.

Lars Jinneby har berättat att han inte känner till något om de här transaktionerna och

att det var Helene som hade alla kontakter med factoringföretaget.

Åklagaren har som bevisning i denna del åberopat en revisionspromemoria

upprättad vid Skatteverket 2 juni 2004. Till promemorian finns fogad bl.a.

sammanställningar avseende betalda fakturor till Swedish Factoring AB. Den

person vid Skatteverket som genomfört revisionen och upprättat promemorian har

inte hörts i målet. Såvitt tingsrätten uppfattat saken har dock de faktiska

förhållandena i denna del i allt väsentligt inte ifrågasatts från Helene Jinnebys och

Lars Jinnebys sida.


Av utredningen framgår att Jinneby Åkeri & Allservice AB belånat fakturor hos

Swedish Factoring AB för betydande belopp. Genom Helene Jinnebys egna

uppgifter och övrig utredning har framkommit att Helene Jinneby i januari och

februari 2003 i bolagets namn upprättat fem fakturor, ställda till Ragn-Sells AB.

33

• UPPSALA TINGSRÄTT • . DOM ' B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Fakturorna har inte motsvarat några verkliga affärshändelser. Det sammanlagda

fakturabeloppet uppgår till l 617 750 kr. Swedish Factoring AB har betalat ut

beloppet till Jinneby Åkeri & Allservice AB :s konto. Därifrån har pengarna förts

över till Helene Jinnebys privata bankkonto. Helene Jinneby har sedermera betalat

tillbaka l 617 750 kr till Swedish Factoring AB via postgiroinbetalningar där Ragn-

Sells AB angetts som betalare.

Inget i den av åklagaren åberopade utredningen ger vid handen att Lars Jinneby

.känt till eller på något sätt skulle haft del i Helene Jinnebys hantering av fakturorna.

Det förhållandet att han varit företrädare för bolaget innebär inte i sig att han har

något straffrättsligt ansvar för den här typen av brottslighet. Åtalet mot Lars Jinneby

kan då under alla förhållanden inte vinna bifall.

Helene Jinneby har gjort gällande att upprättandet av fakturorna skett på uppmaning

och i samförstånd med en handläggare vid Swedish Factoring AB. Denne är

visserligen inte hörd i målet. Tingsrätten har dock för sin del svårt att förstå vad

handläggaren vid Swedish Factoring AB skulle ha att vinna på den transaktion som

förekommit. Invändningen framstår snarare som så pass verklighetsfrämmande att

den, oaktat att den namngivne handläggaren inte är hörd, kan lämnas utan avseende.

För bedrägeri döms enligt 9 kap. l § brottsbalken den som genom vilseledande

förmår annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för

gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är.

Skaderekvisitet innebär att målsäganden ska tillfogas en ekonomisk förlust genom

dispositionen. Beaktansvärd risk för skada räcker. Någon slutlig förlust behöver

alltså inte ha uppkommit.

Helene Jinneby har följaktligen upprättat fem falska fakturor som inte motsvarat

någon av bolaget för Ragn-Sells AB:s räkning utförd tjänst. Swedish Factoring AB

har utan att känna till att Ragn-Sells AB inte varit betalningsskyldigt för fakturorna

gentemot Jinneby Åkeri & Allservice AB betalat ut fakturabeloppet till bolaget.

34

-UPPSALATINGSRÄTT ' DOM ; B 2384-082010-00-14

Enhet 2 . .

Helene Jinneby har således genom vilseledande förmått Swedish Factoring AB till

en fönnögenhetsdisposition.JDet har uppenbarligen skett uppsåtligen. Transaktionen

framstår, som så mycket annat i detta mål, som besynnerlig och svårförklarlig.

Även om Helene Jinneby sedermera betalat tillbaka pengarna till Swedish Factoring

AB har hon haft en, visserligen kortvarig, men likväl fullbordad vinning genom

förfarandet. Någon slutlig förlust har visserligen inte uppkommit för Swedish

Factoring AB. Det har dock förelegat en risk för att så skulle komma att ske för det

fall Helene Jinneby av en eller annan anledning inte kunnat betala tillbaka pengarna

. till Swedish Factoring AB. Eftersom det inte heller förelegat något reellt

fordringsförhållande, mellan Jinneby Åkeri & Allservice AB och Ragn-Sells AB har

annat inte framkommit än att det också funnits en beaktansvärd risk för att Swedish

Factoring AB inte med framgång kunnat kräva tillbaka pengarna av Ragn-Sells AB.

Tingsrätten kan mot bakgrund av det nu sagda inte finna annat än att det i vart fall

förelegat en för bedrägeriansvar tillräcklig risk för slutlig förlust för Swedish

Factoring AB. Det anförda leder fram till slutsatsen att Helene Jinneby inte kan

undgå ansvar för bedrägeri, som på de av åklagaren anförda skälen är att betrakta

som grovt brott.

Skattebrott och bokföringsbrott (åtalspunkt 7-16)

Åtalet tar i denna del sikte på flera olika omständigheter som återkommer i

gärningspåståenden rörande bokföringsbrott och skattebrott avseende SS Åkeri AB

samt Helene Jinneby och Lars Jinneby personligen.

Tingsrätten går i det följande igenom de förhållanden som åberopats av åklagaren .

och gör sedan en sammanfattande bedömning beträffande åtalen för skattebrott och

bokföringsbrott.

Åklagarens bevisning utgörs i denna del i huvudsak av en revisionspromemoria

jämte bilagor som upprättats av Skatteverket den 2 juni 2004. Slutsatser och

ställningstaganden i en sådan promemoria har ingen rättskraft i annan process men

35

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

kan givetvis ha en bevisverkan, särskilt om sakomständigheterna i promemorian

inte ifrågasätts. Det bör dock beaktas att beviskrav och bevisbörda skiljer sig åt i en

skatteprocess och i ett straffrättsligt förfarande.

Lars Jinneby och Helene Jinneby har i dessa delar av åtalet bestritt ansvar för brott

och bl.a. gjort gällande att de objektiva och subjektiva rekvisiten för respektive brott

inte är uppfyllda. Lars Jinneby har även vidhållit sin allmänna inställning i fråga om

sin inblandning och straffrättsliga ansvar för aktuella bolags verksamhet. Både

Helene Jinneby och Lars Jinneby har också framhållit att en del av de

taxeringsbeslut som behandlas i promemorian alltjämt är föremål för process i

förvaltningsdomstol.

Försäljning av lastbil (avsnitt 4.2.2 i promemorian")

Av utredningen framgår att Jinneby Åkeri & Allservice AB i juni 2003 sålt en

lastbil med registreringsnummer EZM 024 för 800 000 kr jämte moms om

200 000 kr till AB Enköpings Bilkompani. Fakturan är daterad den 24 juni 2003

och förfallen till betalning en månad senare. AB Enköpings Bilkompani-betalade

den 3 juli 2003 632 861 kr för lastbilen. Betalningen sattes inte in på det konto som

finns angivet på fakturan utan på Helene Jinnebys personliga konto i SE-Banken.

Såvitt framgår av utredningen är försäljningen inte bokförd i Jinneby Åkeri &

Allservice AB:s bokföring.

Lars Jinneby har berättat bl.a. följande. Han vet att det såldes en lastbil, men har

ingen aning om varför försäljningen inte har bokförts. Helene hade sitt personliga

konto i samma bank som köparen. Antagligen är det orsaken till att betalningen

sattes in på hennes konto. På så sätt gick betalningsöverföringen snabbare. Även

andra betalningar, bl.a. den från Scania, gjordes på samma sätt. Han har inte pratat

med Helene om varför pengarna gått via henne. Det var först under

skatteprocessema som han förstod att pengar satts in på Helenes konto.

36

UPPSALA TINGSRÄTT - DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Dessförinnan kände han inte till det. Han tog för givet att bolaget fick betalt för

lastbilen, att transaktionen bokfördes och hade ingen anledning tro något annat.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Hon minns försäljningen, men kan inte

förklara varför transaktionen inte bokfördes. Hon anvisade köparen att betala till

hennes eget konto. Jinneby Åkeri & Allservice AB hade konto i-Handelsbanken

eller Swedbank medan köparen i likhet med henne hade konto i SE-banken.

Betalningen fördes därför över direkt. Hon vet inte säkert varför det överförda

beloppet inte stämmer med den avtalade köpeskillingen. Antagligen fanns det en

restskuld på lastbilen som avräknades. j!

Momsrättelse (avsnitt 4.2.4 i promemorian')

Av utredningen - revisionspromemorian och förhöret med Christina Flint - framgår

att LRF Konsult i januari 2004 upprättat en rättelsedeklaration för Jinneby Åkeri &

Allservice AB som bl.a. avser försäljningen av lastbilen med registreringsnummer

EZM 024 till AB Enköpings Bilkompani. Rättelsen innebär bl.a. att bolaget påförts

ytterligare moms avseende försäljningen av lastbilen. Rättelsen har såvitt

framkommit inte inkommit till Skatteverket.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Hon minns att det upprättades en .

momsrättelse och att hon fick den från LRF. Egentligen skulle den ha skickats till

Sven Söderlund. Hon vidarebefordrade den därför till honom. Det var Sven

Söderlunds uppgift att underteckna momsrättelsen och lämna in den till

Skatteverket.

Lars Jinneby har berättat att han inte känner till något om momsrättelsen.

Mellansvenska Logistiktransporter AB (avsnitt 4.2.5 i promemorian)

Av utredningen framgår att Jinneby Åkeri & Allservice AB varit anslutet till

Mellansvenska Logistiktransporter AB (MLT), som fungerar som en lastbilscentral.

37

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

Under räkenskapsåret den l september 2001 — 31 augusti 2002 fick bolaget intäkter

via MLT om sammanlagt 258 497 kr. Under räkenskapsåret den l september 2002 -

31 augusti 2003 betalades det in sammanlagt 722 503 jämte moms om 180 625 kr

till Jinneby Åkeri & Allservice AB via MLT.

Inbetalningarna från MLT har båda räkenskapsåren bokförts som om Lars Jinneby

lånat ut l 226 251 kr till Jinneby Åkeri & Allservice AB och inte som försäljning i

verksamheten.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Hon minns MLT. Det var inte någon

kund i egentlig mening utan förmedlade körningar åt företag som var anslutna till

bolaget. Hon fick inga underlag från MLT. Hon bokförde inbetalningarna från MLT

som lån av aktieägare, dvs. från Lars, till Jinneby Åkeri & Allservice AB, eftersom

hon ville ha ett underlag för posten. Enligt Christina Rint vid LRF kunde detta

rättas till i bokslutet.

Lars Jinneby har berättat bl.a. följande. Han känner till MLT och har många gånger

haft körningar via bolaget. Han har inte lånat ut några pengar till Jinneby Åkeri &

Allservice AB. Några sådana medel har han inte haft tillgång till. Han har ingen

aning om hur inbetalningarna från MLT har bokförts, men utgått från att det gjorts

på ett korrekt sätt, dvs. som en intäkt. Han förstår inte varför det bokförts som lån

från honom till bolaget.

Janosch Bil AB (avsnitt 4.2.6 i promemorian')

Av utredningen framgår att det ställts ut tretton fakturor från Janosch Bil AB till

Jinneby Åkeri & Allservice AB under tiden den 4 februari 2002 till den 30 juli

2002. Fakturorna har avsett bl.a. reparationsarbete, hyra av bil och chaufför. Det

sammanlagda beloppet under den angivna tiden uppgår till 343 605 kr (274 884 kr

jämte moms 68 721 -kr). Fakturorna har tagits upp i Jinneby Åkeri & Allservice

AB:s bokföring. Enligt bokföringen har betalning skett dels i form av lån av

aktieägare (162 603 kr), dels vid postgiro (166 002 kr).

38

UPPSALA TINGSRÄTT " DOM B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Janosch Bil AB försattes i konkurs den 10 januari 2002. Av förvaltarberättelsen

framgår att bolaget sysslat med handel med begagnade bilar i Stockholm. Det anges

vidare att det saknas bokföring i bolaget sedan april 2001.

Lars Jinneby har berättat att han aldrig har hört talas om Janosch Bil AB eller att det

skulle ha förekommit några betalningar till det bolaget.

Helene Jinneby har berättat bl.a. följande. Hon har ingen förklaring till varför det

bokförts fakturor från Janosch'Bil AB. Hon har fått hjälp med bokföringen av Sven

Söderlund, men hon vet inte om det är han som har bokfört just dessa fakturor.

Janosch Bil AB dök upp i samband med att Sven Söderlund blev inblandad i

verksamheten. Hon tyckte att det var konstigt att Janosch Bil AB inte hade något

postgirokonto. Om hon vetat om att Janosch Bil AB var försatt i konkurs hade hon

inte gjort affärer med bolaget. ;


Vad gäller åtalet för bokföringsbrott (åtalspunkt 15-16) tar det sikte på fakturorna

utställda av Janosch Bil AB (p. 1), fakturorna från Swedish Factoring AB (p. 2, se

även åtalspunkt 5-6), försäljningen av en lastbil till AB Enköpings Bilkompani (p.

3), intäkter från MLT (p.4-5), icke upprättad årsredovisning för räkenskapsåret

2002/03 (p. 6), avsaknad av bokföring för tiden efter den l september 2003 (p. 7)

och att ingen räkenskapsinformation bevarats för tiden efter 1998.

Åklagaren har gjort gällande att både Lars Jinneby och Helene Jinneby är förfallna

till ansvar som företrädare för bolagen och att de agerat tillsammans och i

samförstånd.

I målet är utrett att det i Jinneby Åkeri & Allservice AB:s bokföring tagits upp 13

fakturor utställda av Janosch Bil AB om såvitt nu är aktuellt sammanlagt 274 884 kr

jämte moms med 68 721 kr. Åklagaren har gjort gällande att fakturorna inte

motsvarat några verkliga affärshändelser och därvid hänvisat bl.a. till att fakturorna

39

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

är daterade efter den tidpunkt då bolaget försatts i konkurs, att det saknas kvittenser

som visar att betalning skett och till vem och att det på fakturorna saknas

anvisningar för hur betalning skulle ske.

Tingsrätten konstaterar att fakturorna avser reparationer samt hyra av bilar och

chaufförer, dvs. sådant som Lars Jinneby haft ansvar för. Lars Jinneby har dock

aldrig hört talas om Janosch Bil AB. Uppgiften får godtas. Invändningen att det är

• Sven Söderlund som bokfört fakturorna kan, i linje med tingsrättens tidigare

ställningstagande i fråga om dennes roll och ansvar, lämnas utan avseende. Därtill

kommer det osannolika i att ett bolag som är försatt i konkurs löpande och vid

upprepade tillfällen skulle ställa ut fakturor, inte minst mot bakgrund av att

verksamheten i Janosch Bil AB upphört redan vid tidpunkten för konkursbeslutet.

De fakturerade tjänsterna synes också ligga vid sidan av bolagets huvudsakliga

verksamhet, dvs. försäljning av begagnade bilar. Sammantaget kan tingsrätten inte

finna annat än att åklagaren visat att fakturorna är falska och att de inte motsvarar

några verkliga affärshändelser och således inte bort tagits upp i bokföringen.

Tingsrätten har i det föregående (åtalspunkt 5-6) funnit att Helene Jinneby gjort sig

skyldig till grovt bedrägeri genom att upprätta fem falska fakturor som belånats av

Swedish Factoring AB. Detta har föranlett betalningar från bolagets postgirokonto

till Helene Jinnebys eget konto. Därefter har ett motsvarande belopp förts över till

Swedish Factoring AB. Såvitt framgår av utredningen har dessa transaktioner inte

bokförts hos Jinneby Åkeri & Allservice AB, vilket rätteligen bort skett (p. 2).

Inte heller försäljningen av lastbilen till AB Bilkompaniet AB i juni 2003 har

bokförts i Jinneby Åkeri & Allservice AB:s bokföring (p. 3).

Vidare är det utrett att Jinneby Åkeri & Allservice AB under räkenskapsåren

2001/2002 respektive 2002/2003 haft betydande intäkter från Mellansvenska

Logistiktransporter AB. Dessa intäkter har bokförts hos Jinneby Åkeri & Allservice

AB som lån från aktieägare och inte som försäljningsintäkter (p. 4-5).

40

UPPSALA-TINGSRÄTT ' • ' DOM " B 2384-082010-06-14

Enhet 2

I målet är utrett att det inte har upprättats någon årsredovisning för räkenskapsåret

2002/03. Genom förvaltarberättelsen och övrig utredning är det slutligen styrkt att- •

det inte har upprättats någon löpande bokföring alls för räkenskapsåret 2002/2003.

Inte heller har det bevarats någon räkenskapsinformation på föreskrivet sätt (p. 6-8)

Sammantaget har det alltså funnits brister i uppfyllandet av bokföringsplikten i

enlighet med vad åklagaren har påstått i åtalspunkt 15-16 punkterna 1-8.

I enlighet med tingsrättens tidigare ställningstaganden är det Helene Jinneby i

egenskap av faktisk företrädare för bolaget och som de facto ansvarig för

bokföringen som har att svara straffrättsligt för bristerna i bokföringen. Bristerna

har att göra med uppsåtliga ageranden såsom uppenbart felaktig bokföring som inte

kan förklaras med missförstånd, bristande kunskap eller liknande, och upprättande

av falska fakturor. Till saken hör även än en gång att invändningen om Sven

Söderlund befunnits sakna stöd i verkligheten. Samtliga brister i bokföringen är mot

den bakgrunden vara att betrakta som uppsåtliga. Huvudsaksrekvisitet är uppfyllt.

Helene Jinneby kan således inte undgå ansvar för bokföringsbrott enligt

bestämmelserna i 11 kap. 5 § brottsbalken i deras lydelse före den l juli 2005.

Brottet är på de av åklagaren angivna grunderna att anse som grovt brott.i

Inget talar för att Lars Jinneby kan anses ha agerat tillsammans och i samförstånd

med Helene Jinneby. Åtalet ska därför och med beaktande av tingsrättens tidigare

bedömning rörande hans inblandning ogillas när det gäller Lars Jinneby.

För skattebrott döms enligt 2 § skattebrottslagen den som på annat sätt än muntligen

uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till

bl.a. fara för att skatt undandras det allmänna. Begreppet oriktig uppgift tar sikte på

varje osant meddelande angående någon omständighet som är av betydelse för

riktigt fastställande av skatt- eller avgiftsskyldighet. Oriktig uppgift föreligger om

den skattskyldige lämnar en felaktig sakuppgift som skall ligga till grund för

41

UPPSALA TINGSRÄTT

Enhet 2

DOM2010-06-14

B 2384-08

skattemyndighetens bedömning. Även förtigande eller vilseledande av en

omständighet kan vara att betrakta som en oriktig uppgift. Så snart en

uppgiftslämnare i en deklaration eller annars ger intryck av att ha lämnat alla

upplysningar av betydelse medan i själv verket någon relevant uppgift har

utelämnats föreligger en oriktig uppgift. Från oriktiga uppgifter skall skiljas oriktiga

yrkanden där uppgiftslämnaren öppet redovisat de faktiska omständigheterna, men

gör en felaktig bedömning av vad dessa får för konsekvenser (prop. 2002/2003:106

s. 116).

Åtalet för skattebrott (åtalspunkt 7-10) som gäller verksamheten i Jinneby Åkeri &

Allservice AB (SS Åkeri AB) tar sikte på samma omständigheter som nu redan

prövats, dvs. försäljningen av lastbilen, Swedish Factoring AB, MLT och Janosch

Bil AB. Med utgångspunkt i de ställningstaganden tingsrätten gjort i dessa spörsmål

kan tingsrätten inte heller finna annat än att det uppsåtligen lämnats oriktig uppgift

på sätt åklagaren gjort gällande i nu aktuella åtalspunkter. Inte heller här finner

tingsrätten skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om Helene Jinnebys

och Lars Jinnebys respektive ansvar i bolaget. Det är alltså Helene Jinneby som har

att svara straffrättsligt även i denna del. På de av åklagaren anförda skälen är

brotten att betrakta som grova.

Såvitt tingsrätten har uppfattat saken är Helene Jinnebys och Lars Jinnebys

självdeklarationer för de nu aktuella åren alltjämt föremål för prövning i

förvaltningsdomstol (åtalspunkt 11-14). Det föreligger så pass många oklarheter

kring detta att det under alla förhållanden inte kan anses styrkt att Helene Jinneby

eller Lars Jinneby uppsåtligen lämnat oriktig uppgift i skattebrottslagens mening. I

den delen ska åtalet följaktligen ogillas.

Näringsförbud

Vid denna utgång i ansvarsdelen ska yrkandet om näringsförbud lämnas utan bifall

när det gäller Lars Jinneby.

42

••' UPPSALA TINGSRÄTT ' - DOM ' • B 2384-082010-06-14

Enhet 2

Hel ene Jinneby har genom de brott som hon har gjort sig skyldig till grovt åsidosatt

vad som ålegat henne i näringsverksamhet. Näringsförbud är, mot bakgrund av

straffskalan för de gärningar som hon nu döms för och då det inte finns några

särskilda skäl som talar mot det, påkallat ur allmän synpunkt. Yrkandet om

näringsförbud ska därför bifallas. Förbudstiden bör bestämmas till en tid om tre år.

Påföljd

Helene Jinneby är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Med

hänsyn till straffvärdet av den samlade brottsligheten kan annan påföljd än ett

fängelsestraff inte komma ifråga. Tingsrätten har vid straffmätningen i viss

begränsad utsträckning beaktat den tidsutdräkt som förekommit.

Ett näringsförbud har inte karaktär av brottspåföljd eller särskild rättsverkan på

grund av brott. Lagstiftningen innehåller inte heller några särskilda föreskrifter om

att hänsyn ska tas till ett meddelat näringsförbud vid påföljdsbestämningen och

straffmätning. I lagförarbetena har dock framhållits att det finns utrymme för ett

sådant hänsynstagande enligt de allmänna grundsatser som föreligger på området.

Som framgår av NJA 1983 s. 163 ska frågan om förbudets inverkan på

brottspåföljden bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Av

väsentlig betydelse blir härvid hur allvarligt hinder för den tilltalades yrkesutövning

och försörjningsmöjligheter som förbudet innebär. Tanken är alltså inte att det ska

göras någon schablonmässig nedsättning av påföljden under vad som eljest bort

följa på brottsligheten.

Helene Jinneby är i dagsläget anställd inom äldreomsorgen och bedriver inte någon

näringsverksamhet. Såvitt framkommit vid huvudförhandlingen har hon inte heller

några planer på att inom den närmaste framtiden bedriva näring. Vid sådana

förhållanden finner tingsrätten att den omständigheten att Helene Jinneby meddelats

näringsförbud inte bör i nämnvärt avseende påverka påföljdsval eller straffmätriing.

43


Enhet 2

Övrigt

Utredningen i målet har varit omfattande och målet pågått under lång tid. Mot den

bakgrunden finner tingsrätten att den av försvararna begärda ersättning är skälig.

Kostnaden ska stanna på staten.

Helene Jinneby ska betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE se bilaga 3 (DV 400)Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ges in till tingsrätten senast den 5 juli 2010.

På tingsrättens vägnar

Anders Norin

I avgörandet har även deltagit nämndemännen Sofia Blomberg, Eva Enskär och

Aurora Gonzalez.

Enhälligt

ÅKLAGARMYNDIGHETENÅklagarkammaren T Uppsala

Kammaråklagare Stig Ernsund

Ansökan om stamning

2008-11-14

Sida 1 (8)

Handling

Ärende 501A-5257-04

Handläggare 501A49-

Uppsala tingsrätt

Box 1113 .751 41 UPPSALA

UPP5AUTiNGSRÄTr_Enhet 2

INKOM: 2010-04-19MÅLNR: B 2384-08AKTBIL: 73

') vittra de,

- H unde/r-Ve/n W «H 1010 ,

TR mål-B 23 84-08Handl.; EK03(åklagarbundet mål)

Jag avser att biträdas vidhuvudförhandlingen avskattebrottsutredare Mats-Karlsson.

1Tilltalad efternamn och alla förnam.n

Jinneby, Helen e MariaFersDnnr

19691222-0206Adless

Medborgare [

SVERIGE :

Tilltalsnamn

HeleneTelefon

Yrke/Mal

Tolkbehov

Ektorpsvägen 9, 13 1 45 NACKA (folkbolcförings adress)Offentlig försvarare/ombud

Advokat Björn Sandin, Box 12107- 102 23 STOCKHOLMFrihelsberövanda rn m

Delgivnlngsuppglfler

Box 27, 745 21 ENKÖPING (särskild postadress)

2Tilltalad efternamn och alla förnamn

Jinneby, Lars ErikPersonnr

19610915-1339 JAdress

Medborgare |

SVEPJGE

Tllllalsnamn Yrte/titol , ,

LarsTelefon Tolkbehov

Torstuna Härled 13, 749 72 FJÅKDHUNDRA (folkbokföringsadress)Offentlig farsvarare/ombud

Advokat Carl Skarborg, Box 24076, 104 50 STOCKHOLMFrthelsberövande m m

Delgivning suppgifter

Box 27, 745 21 ENKÖPING (särskild postadress)

Ansvarsyrkanden m.m. (se allmänna bevis i slutet)

1-2. Grov oredliehet mot borgenärer

GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har som företrädare for SS Åkeri ABtillsammans och i samförstånd genom gåva eller liknande åtgärd avhänt bolagetegendom till ett sammanlagt bokfört nettovärde om 6 283 275 kronor enligtdelpunkt 1-2 nedan I delpunkt 2 avgår restskuld om sammanlagt 2 928 975kronor.

PostadressBox 1 42475144 UPPSALA

Galuadress

Svartbacksgatan 49Telefon018-17 10 00

Telefax

E-post J

regislrator ak-Uppsala@aklagare se

Webbadrsss

Aklagarkammaren l Uppsala Ansökan om stämning Sida 2 (8)HandlingÄrende 501A-5257-04

Kammaråklagare Stig Ernsund 2008-11-14 .Handläggare 501A-19

T. Vid ett eller flera tillfällen under tiden 030901-040826 (konkursdag) ,inventarier om 397 970 kronor, ' " i

l2, Den 9 december 2003 fordon om 5 885 305 kronor.

Bolaget har vid nämnda tidpunkter varit på obestånd eller har påtaglig faraförelegat för att det skall komma på obestånd. Alternativt har bolaget genomförfarandet blivit försatt på obestånd eller har påtaglig fara framkallats för attdet skall komma på obestånd,

Brottet är grovt då brottet varit av betydande omfattning.

Lagrum11 kap I§ l och 3 st brottsbalken . . . . . .

Bevise Promemoria av skattebrottsutredare Thomas Andersson (s. IS i bil. I till fup)® Konkursbouppteckning (s. 52ffi bil. A till fup)e Balansrapport per 030831 (s. 2lf i bil. I till fup)e Bokslutsbilagor (s. 26f i bil. I till fup)e Förteckning anläggningsregister (s. 23ff i bil, I till fup)

3-4. Grovt bokforingsbrott | fl/U

Gärningar j h VVLars Jinneby och Helene Jinneby har som företrädare för SLS HäradFörvaltning AB, med räkenskapsår 0501-0430, tillsammans och i samförstånduppsåtligen åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet enligt bokföringslagengenom att för tiden från det bolaget registrerades den l december 2003 till dessdet försattes i konkurs den 13 maj 2005 underlåta att bokföra affärshändelser) *och bevara räkenskapsinformation. Rörelsens förlopp, ekonomiska resultat ochställning har till följd härav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning avbokföringen.

Brottet är grovt då åsidosättandet avsett mycket betydande belopp ochgärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt.

11 kap l och 2 st brottsbalken

Bevisa Förvaltarberättelse — i tillämpliga delar (s. Iff i bil. J till fup)e Transaktioner med bilar (s. 5 i bil. J till fup)

Åklagarkammaren l Uppsala


.Ansökan om stämning

2008-11-14

Sida 3 (8)

Handling

Ärende 501A-5257-04

Handläggare 501A-19

e Kontoutdrag Postgirot (s, 6ffi bil. J till fup)e Sammanställning över uttag från PlusGirot (s. 29 i bil. J tilhfup)Q Kontoutdrag Nordea Bank AB (s. 30ff i bil. J till fup)

5-6. Grovt bedrägeri

GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby tar som företrädare for SS Åkeri ABtillsammans och i samförstånd medelst vilseledande förmått handläggare påSwedish Factoring AB att till bolaget under tiden 9 januari - 14 februari 2003utbetala sammanlagt 1617 750 kronor, vilket inneburit vinning för dem ellerSS Åkeri och skada för Swedish Factoring. Vilseledandet har bestått i att deupprättat fem falska fakturor skenbart utställda av SS Åkeri till Ragn-Sells ABoch som de överlämnat till Swedish Factoring för belåning.

Brottet är grovt då-de begagnat falska handlingar och vilseledande bokföringsamt då gärningen avsett betydande värde.

.*-"-*• ̂ -". M-M.J.

9 kap l § l st och 3 § samt 23 kap 7 § brottsbalken

© Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)e Sammanställning över fakturor (s. l i bil. F till fup)

7-8. Grovt skattebrott

GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har som företrädare för SS Åkeri ABtillsammans och i samförstånd i skattedeklarationer för deklarationsperiodernaapril-november 2002 och mars-juni samt augusti 2003 uppsåtligen lämnatoriktiga uppgifter till Skatteverket och därigenom gett upphov till fara för attmoms och arbetsgivaravgifter undandras det allmänna med sammanlagt1311 445 kronor enligt specifikation nedan.

Brotten är grova då de rört mycket betydande belopp., då de båda använt falskahandlingar och vilseledande bokföring samt då förfarandet ingått som ett led i

en brottslighet som utövats systematiskt.

Deklarationsperiod gumma.April 2002 4 248 kr (moms 4.2.6)Maj 2002 20 116 kr (moms 4.2.6)Juni 2002 S 360 kr (moms 4.2.6)Juli 2002 52 269 kr (moms 4 497 kr 4.2.6; ÄG* 47 772 kr 4.2.5)Augusti 2002 48 691 kr (moms 19 570 kr 4.2.6; moms 29 121 kr 4.2.5)September 2002 70 174kr(moms 11930 kr 4.2.6; AG58 244 kr 4.2.5)Oktober 2002 86 161 kr (moms 35 504 kr 4.2.5; ÄG 50 657 kr 4.2.5)November 2002 30 879 kr (moms 4.2.5)

Aklagarkammaren i Uppsala



2008-11-14

Sida 4 (8)HandlingÄrende 501A-5257-04Handläggare 501A-19

Mars 2003 101908 kr (ÄG 4.2.5)April 2003 154 915 kr (moma 62 120 kr 4.2.5; ÄG 92 795 kr 4.2.5)Maj 2003 107 521 kr (moms 56 565 kr 4.2.5; ÄG 50 596 kr 4.2.5)Juni 2003 31 061 kr (moms 4.2 5)Augusti 2003 595142kr (moms 200 000 kr 4.2.2; moms 187 500 kr 4.2.4; ÄG 207 642 kr 4.2.2)SUMMA: 1311445kr

* Arbetsgivaravgifter (32,81 %)i

Lagrum2 och 4 §§ skattebrottslagen

Bevise Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iffi bil. B till fup)B Momsrättelse - som inte inlämnats till Skatteverket (s, 51f i bil. B till fup)


GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har som företrädare för SS Åkeri ABtillsammans och i samförstånd i inkomstdeldarationer för taxeringsåren 2003och 2004 uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter* till Skatteverket ochdärigenom gett upphov till fara för att skatt och avgifter undandras detallmänna med sammanlagt 469 621 kronor.

Brotten är grova då de rört mycket betydande belopp, då de båda använt falskahandlingar och vilseledande bokföring samt då förfarandet ingått som ett led ien brottslighet som utövats systematiskt.

*Tax2003: 258 497 kr (4.2.5) och 274 884 kr (4.2.6)Tax 2004: 800 000 kr (4.2.2) och 722 503 kr (4.2.5)


Bevis. s Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil, B till fup)o Skatteberäkning (s. 2ff ikompl. till fup)


f . ~ ~ 9 .GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har miuTUreLEfetillsammans och i samförstånd i Hel ene Jinnebys självdeklaration förtaxeringsåret 2004 uppsåtligen lämnat oriktig uppgift* till Skatteverket ochdärigenom gett upphov till fara för att skatt och avgifter undandras detallmänna med 359 728 kronor.

Åklagarkammaren i Uppsala


Ansökan om stämning

2008-11-14

Sida 5 (B).."HandlingÄrende 501A-5257-04.Handläggare 501A-19

Brottet är grovt då det rört mycket betydande belopp.

*632 861 kr (4.2.2)


.Bevise Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)e Skatteberäkning (s. 2ff i kompl. till fup)


GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har?seB3fJoreträ-dgr6^SfrS&Afeftiii ABtillsammans och i samförstånd i Lars Jinnebys självdeklarationer förtaxeringsåren 2003 och 2004 uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter* tillSkatteverket och därigenom gett upphov till fara för att skatt och avgifterundandras det allmänna med 691184 kronor.

Brotten är grova då de rört mycket betydande belopp.

*Tax 2003: 477 518 kr (4.2.5)Tax 2004: 748 733 kr (4.2.5)

Lagrum2 och 4 §§ skattebrottslagen ,

Beviss Revisionspromemoria - i tillämpliga delar (s. Iff i bil. B till fup)e Skatteberäkning (s. 2ff i kompl. till fup)

15-16. Grovt bokförmgsbrott

GärningarLars Jinneby och Helene Jinneby har som företrädare för SS Åkeri AB, ochräkenskapsår 0901-0831, tillsammans och i samförstånd uppsåtligen eller avoalctsamhet åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen påsätt framgår av delpunkt 1-8 nedan. Rörelsens förlopp, ekonomiska resultat ochställning har till följd härav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning avbokföringen. Skatteverket beslutade om skatterevision den 13 augusti 2003.Bolaget försattes i konkurs den 26 augusti 2004.

Åklagarkammaren l Uppsala

Kammaråklagare Stig Emsund


2008-11-14


1. Tretton falska fakturor utställda under tiden 4 februari - 30 juli- 2002har oriktigt bokförts som kostnader med 274 884 kronor och ingåendemoms med 68 721 kronor samt att 162 603 kronor oriktigtkrediterats avräkningskonto för aktieägare. (4.2.6)

2. Överföringar under tiden 7 februari -14 mars 2003 på l 617 750kronor från bolagets postgiro-konto till Helene Jirmebys postgiro-kontohar inte bokförts. Vidare har överföringar under tiden 10 februari - 17mars 2003 på l 617 750 kronor frånJEIelene Jirmebys postgiro-konto tillSwedish Factoring AB inte bokförtsTSyftet med förfarandet har varit attdölja grovt bedrägeri med falska fakturor - vilka utgjort verifikationer ibokföringen. (4.2.3)

t!Aen

1003v

750

3. Försäljning av en lastbil för 800 000 kronor jämte utgående moms 200000 kronor den 24 juni- 2003 har inte bokförts. (4.2.2)

4. För räkenskapsåret 2001/02 har 323 122 kronor oriktigtkrediterats avräkningskonto för aktieägare istället för rätteligenförsäljningskonto med 258 497 kronor och konto för utgående momsmed 64 624 kronor. (4.2.5)

5. För räkenskapsåret 2002/03 har 903 129 kronor oriktigtkrediterats avräkningskonto för aktieägare istället för rätteligenförsäljningskonto med 722 503 kronor och konto för utgående momsmed 180 625 kronor. (4.2.5)

6. Årsredovisning för räkenskapsåret 2002/03 har inte upprättats,

7. Bokföring har inte upprättats för tiden från den l september 2003.

8. Ingen räkenskapsinformation har bevarats för tiden från slutet av 1998- med hänsyn tagen till åtalspreskription - förutom huvudbokföring förräkenskapsåret 2002/03.

Brottet är grovt då åsidosättandet avsett mycket betydande belopp, då deanvänt falska handlingar samt då gärningen ingått som ett led i en brottslighets om ut övats systematiskt.

Lagrum11 kap l och 2 st brottsbalken .

Bevis© Förvaltarberättelse Janosch Bil AB - i tillämpliga delar - delpunkt l (s. Iff ibilEtillfup)e Sammanställning - delpunkt 2 (s. l i bil. F till fup)

Aklagarkammaren i Uppsala



2008-11-14

Sida 7(8) 'HandlingÄrende 501A-5257-04Handläggare 501A-19

e Revisionspromemoria - i tillämpliga delar- delpunkt 1-5 (s. Iffi bil. B till

e Förvaltarberättelse - i tillämpliga delar - delpunkt 6-8 (s. Iffi bil. A till fiip)e Balansrapport per 030831 - delpunkt 6 och 8 (s. 19f i bil. A till fup)e Resultatrapport 020901-030831 - delpunkt 6 och 8 (s, 21ffi bil. A till fup)© Transaktioner bilar - delpunkt 7 och 8 (s. 33 i bil. A till fup)é Kontoutdrag FöreningsSparbanken AB - delpunkt 7 och 8 (s. 34ff i bil. A tillfiip)e Kontoutdrag Postgirot - delpunkt 7 och 8 (s. 4 Iffi bil. A till fup)e BokslutsFakta - delpunkt 8 (s. 7f i bil. A till fup)e Förhör med Lars Jirmeby<s> Förhör med Hel ene Jirmeby

17-18. Näringsförbud ;

Näringsförbud bör meddelas Lars Jirmeby och Hel ene Jirmeby., söm genombrottsligheten ovan grovt åsidosatt vad som ålegat dem i näringsverksamhet,Näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt.

Lagrurnl § lagen (1986:436) om näringsförbud

Allmänna bevis:

o Vittnesförhör med Sven Söderlund., till styrkande av att han inte haft medbolagen SS Åkeri AB och SLS Härad Förvaltning AB att görae Vittnesförhör med Karin'Söderlund, med.samma bevistemae Vittnesförhör med Marina Söderlund, med samma bevistemae Vittnesförhör per telefon med Tommy Pettersson, till styrkande av bl.a. attdet varit Helene Jinneby och Lars Jinneby som drivit verksamheten i SS Åkeri •ABe Vittnesförhör per telefon med Christina Flint., till styrkande av bl.a. att detvarit Helene Jinneby och Lars Jinneby som drivit verksamheten i SS Åkeri ABsamt att hon skickat en momsrättelse till Helene Jinneby den 12 januari 2004som denne i sin tur skulle lämna in till Skatteverkete Vittnesförhör per telefon med Gull Edin., till styrkande av bl.a. att det varitHelene Jinneby och Lars Jirmeby som drivit verksamheten i SS Åkeri ABo Vittnesförhör per telefon med Lars Norströni, med samma bevistema samt attScania krävt att styrelseändringen till Sven Söderlund återkallas för attgenomföra biltransaktioner och då per fax erhållit kopia av återkallelse jämteregistreringsbevis for bolaget daterat den 29 januari 2004 utvisande LarsJinneby som registrerad styrelseledamot.e Vittnesförhör per telefon med Monica Borell, till styrkande av bl. a. att detvarit Helene Jinneby och Lars Jinneby som drivit verksamheten i SS Åkeri AB

Aklagarkammaren l Uppsala



2008-11-14


Skriftligo Bolagsstämmoprotokoll SS Åkeri AB (s. 6 i bil. M till fup)o Ändringsanmälan - som inte inskickats till Bolagsverket (s. 7 i bil. G till fup)e Bolagsstämmoprotokoll SLS Härad Förvaltning AB (s. 30 i bil. M till fap)

Stig Ernsund

01 FörhSnledarc

Thomas Andersson, Mats Karlsson,

02 Fftrfiöriplau

FÖRHÖRSBE

01 FOrhOniuuin (M f&riitr börjar U OS Dnr

: 2005-10-26 09.LR Revision, Kungsgatan 25, Enköping SS"09 Hörd person

Edin, GULL Monica1 ] Telefon, ev roobihdcJbn

16 Tolt erfordras / sprik (ev namn jA tolk)

Misstänkt Målsägande ^ Vi

23 UrxJcmiilajJ om miirtnnkc (or/Anledning lill förhöret

Hörd som revisor i SS Åkeri AB

]0 pcjsormuroine

)2 r&rhoravJHnc, advolal eJIrrB^juj/i nibwnyide

Ej tillgängligt

tnc j 1

26 ( ^r,.._rc^.i—>»tanii 1 ! Enhet 2

(l>ä11cr cndait ml) och slag av legiiirjUjjor*

j INKOM: 2010-06-13

MÄLNR: B 23S4-08

AiCTBlL: 81

nfflfåi q'

24 F6BBI5IC (Int i 11 f FuK bhluna)

önskas ej vid 1 1 Vid tv ilal, se begäran

förhöret | | om oflenUlg försvarare

Edin informeras om att förhöret nedtecknas sammanfattningsvis på dator i samhand medförhöret och att hon kommer att ges tillfälle att läsa genom nedteckningen innan förhöretavslutas.

Edin uppger att hon är godkänd revisor sedan 15 år och har arbetat på LRF Revision ochsenaste 6 åren vid LR Revision. Hon har varit revisor i SS Åkeri AB sedan räkenskapsåret2001/2002. Paret Jinneby flyttade till Fjärdhundra och blev kunder hös LRF Konsult och honblev tillfrågad om att bli revisor i bolaget. Hon kommer inte ihåg när det var men det varförmodligen under 2001. Den första kontakten var genom Christina Flint som var den somhade Jinnebys som kund.

Edin tillfrågas om vem som skötte den löpande bokföringen och uppger att det var HelenaJinneby som gjorde detta, LRF Konsult gjorde bokslut och Edin var revisor i bolaget.

Edin tillfrågas om de hade några kontakter under löpande år och hon uppger att hon vid någottillfälle träffat paret Jinneby och gått genom något. Det bör ha varit under 2002 ochanledningen var att bolaget gick dåligt och de hade stora skulder for maskiner mm.

Bdin reviderade räkenskapsåret 2001/2002 och tillfrågas om det var några anmärkningar ellernågot annat i samband med revisionen och hon uppger att hon inte kan erinra sig att det varnågot speciellt.

Avseende räkenskapsåret 2002/2003 tillfrågas Edin om hon tagit del av bokföringen för deträkenskapsåret och hon uppger att 2003-11-26 började de att revidera bolaget. Då var ettpreliminärt bokslut klart och det bokslutet var gjort av Christina Flint och eventuellt en annanhandläggare vid namn Teresa.

De fick in alla verifikationer, huvudbok, årsredovisning mm och LRF Konsult gjorde en deländringar i den och den 26 november upprättades en promemoria som förhörsledaren erhålleren kopia av. Denna pm skickades till kunden och till LRF Konsult. Edin tillfrågas om honhade några kontakter med makarna Jinneby avseende denna pm och hon kan inte påminna sigom de pratat med Helena Jinneby om detta.

Edin tillfrågas om hon kan erinra sig vad hon pratat med Helena Jinneby om och hon tror attde pratat om det som tagits upp i pm och vad de gjort for iakttagelser i samband medrevisionen.

1

Edin tillfrågas vad som händer under december 2003. Hon tror att de försökte rätta upp detsom anmärkts på och det gjordes en ny årsredovisning och det rättades i bokföringen. Den nyaårsredovisningen skickades till kunden för underskrift. Bokföringen rättades under decemberoch Edin tillfrågas om hon vet vad som hände med bokföringen och verifikationerna och honsäger att det är LRF Konsult som skött detta. Hon var inte Inblandad i detta med återlämnadetav bokföringen. .

Edin tillfrågas om vad hon vet om överlåtelsen av bolaget och hon säger att hon i december2003 av Christina Flint hört att Jinnebys sålt aktierna i bolaget och den 9 februari skrev honbrev till styrelsen om årsredovisningen. Hon tror att Kronofogdemyndigheten var i kontaktmed LRF Konsult om styrelseändringen och det var därför som hon fick reda på detta. De fickveta att det var en målvakt som tagit över bolaget och de kontrollerade detta och avgick sedandirekt som revisor.

Edin tillfrågas om vem som upprättade skattedeklarationer i bolaget och hon säger att hon intevet det men det borde ha gjorts av någon i bolaget.

Edin tillfrågas om hon träffat Lars Jinneby och säger att hon träffat denne en eller två gångeroch det var i samband med någon träff med bägge makarna Jinneby.

Edin tillfrågas om hon vet vern Sven Söderlund är och hon vet inte vem det är.

Edin tillfrågas om Francesko Lomartire och hon vet inte vem det är.

Edin tillfrågas avseende en handskriven momsrättelse från LRF Konsult på 393 750 kronoroch vad hon vet om den. Edin uppger det borde vara Christina Flint som upprättat den och detavser försäljning av bilar och inte levererat in momsen och fakturorna är inte bokförda. Hontillfrågas om hur de fått vetskap om varför de inte var bokförda och hon uppger att dekontrollerat bolagets bilbestånd via bilregistret mot bokföringen och det skedde i november.Hon vet inte om det var makarna som upplyste dem om detta men hon tror att det upptäcktesvid upprättandet av bokslutet. Hon vet inte när rättelsen är upprättad men det borde ha gjorts inovember 2003 eftersom allt gjordes då.

Edin forevisas momsrättelse upprättad av LRF Konsult, bilaga 10:2 till revisionspromemorianoch uppger att det är förmodligen Christina Flint som upprättat den i samband medbokslutsarbetet och hon vet inte något mer om den.

Edin tillfrågas om EZM 024 och fakturan var enligt anteckningarna inte bokförd och de andrasom finns på rättelsen fanns inte bokförda. Dessa 3 affärer korrigeras i samband med bokslutetoch läggs in i bokföringen i samband med bokslutsarbetet och det är rättat i bokföringen dåoch det är gjort av LRF Konsult. Det finns en anteckning om hårddiskfel vid denna rättelse.

Edin tillfrågas om hon vet något i samband med den factoring som bolaget använde sig av ochhon säger att hon inte vet något om rutinerna i samband med detta.

Edin tillfrågas om hon vet något om när och vad skatterevisorerna fick tillgång till avseendebokföring och andra handlingar och hon uppger att hon inte vet något om detta.

Edin tillfrågas avseende avräkningskontot i bolaget och tillfrågas om hon gjort någon speciellgranskning avseende avräkningskontot. Hon uppger att det fanns förbjudet lån i bolaget som

de skulle betala tillbaka till bolaget. De fick ett lån från factoringbolage på 100 000 kronorsom bokfördes fel i bolaget. Det var även mycket privata grejer som bokförts i bolaget.

Edin förevisas verifikation 2393 från huvudbok for bolaget och säger att det enda hon kommerihåg där är 100 000 som avser lånet från factoringbolaget och det måste vara den som gjortbokslutet som upprättat denna handling.

Edin upplyses om art Skatteverket angett i revisionspromeorian att Lars Jinneby skjutit till cal 300 000 kr till bolaget och säger att det är inget som hon granskat.

Edin upplyses om att i skatteverkets promemoria angetts att makarna Jinneby tagit ut ca 2,3miljoner från bolagets postgiro konto och tillfrågas om hon vet något om detta och hon sägeratt det är inget som hon granskat och det borde vara Christina Flint som tagit detta medJinnebys.

Edm tillfrågas om hon fått någon vetskap eller fått några indikationer på att bolaget skullesäljas och hon uppger att det kom som en överraskning att bolaget sålts. Den senastekontakten hon haft med Helena Jinneby var i november eller december 2003.

Förhöret avslutas kl 10.3 6

Förhöret har vid forhörstillfållet läst genom förhöret och lämnar nedteckningen utan erinran.

SVERIGES DOMSTOLARBilaga

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM l BROTTMÅL

soQ

Den som vill överklaga tingsrättens dom, ellerett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnastill tingsrätten. Överklagandet prövas av denhovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätteninom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, fårockså motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanligatiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit intill tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Omdet första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutnings överklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den sominte är part eller intervenient och som vill över-klaga ett i domen intaget beslut som angårhonom eller henne. I fråga om sådant beslutfinns dock inte någon möjlighet till anslutning-söverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp ihovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

l. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten harkommit till,

Q

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av detslut som tingsrätten har kommit till

3. det är av vikt för ledning av rätts til-lämpningen att överklagandet prövasav högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl attprova-överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant intemeddelas står tingsrättens avgörande fast. Detär därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anseratt prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrättenska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har merän 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regelgäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen ochavser överklagandet frågan om den tilltaladeska dömas till ansvar för en gärning krävs inteprövningstillstånd för ett till denna gärningkopplat enskilt anspråk i de fall

wvAV.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävsprövningstillstånd i brottmåls delen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmåls delenmeddelas av hovrätten. •

Beslut i övriga frågorKrävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävsäven prövningstillstånd vid beslut som endastfår- överklagas i samband med överklagande avdomen.

Skrivelsen med överklagande ska innehållauppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dagoch nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och ommöjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom somklaganden vill få till stånd.,

4. grunderna (skalen) för överklagandetoch i vilket avseende tingsrättens dom-

skäl enligt klagandens mening är orikti-

gt

5. de bevis som åberopas och vad somska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd förätt prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare skages in samtidigt med överklagandet. Vill klag-anden att det ska hållas ett förnyat förhör elleren förnyad syn på stallet, ska han eller honange det och skälen till detta. Klaganden skaockså ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Ärden tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klagandeneller hans/hennes ombud. Till överklagandetska bifogas lika många kopior av skrivelsensom det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas avtingsrätten. Adress och telefonnummer finnspå första sidan av domen.

www.domstol.se

HUR MAN ÖVERKLAGAR Bilaga

HOVRATT -Qen som y-^ övej-jâga hovrättens avgörande ska göra detta genomatt skriva till Högsta domstolen.

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska hakommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av detöverklagade avgörandet.

Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a § rättegångsbalkeneller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ettöverklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillståndendast

1. om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen attöverklagandet prövas av Högsta domstolen, eller

2. om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finnsgrund för resning eller att domvilla förekommit eller att måletsutgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende ellergrovt misstag.

Överklagandet skall innehålla uppgifter om

1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelningsamt dag för avgörandet),

3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar,

4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras,

5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för attprövningstillstånd ska meddelas,

6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas medvarje bevis.

SVERIGES DOMSTOLARBilaga

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM I BROTTMÅL

lQ

Den som vill överklaga tingsrättens dom, ellerett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnastill tingsrätten. Överklagandet prövas av denhovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätteninom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, fårockså motparten överklaga domen (s.k. an-slutaingsöverklagande) även om den vanligatiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit intill tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Omdet första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den sominte är part eller intervenient och som vill över-klaga ett i domen intaget beslut som angårhonom eller henne. I fråga om sådant beslutfinns dock inte någon möjlighet till anslutning-söverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp ihovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

l. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten harkommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av detslut som tingsrätten har kommit till

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövasav högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl attpröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant intemeddelas står tingsrättens avgörande fast. Detär därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anseratt prövningstillstånd bör meddelas.

l vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrättenska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har merän 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regelgäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen ochavser överklagandet frågan om den tilltaladeska dömas till ansvar för en gärning krävs inteprövningstillstånd för ett till denna gärningkopplat enskilt anspråk i de fall

www.domstol.se

HUR MAN ÖVERKLAGAR. Bilaga

SVEA HOVRÄTT Den som vill överklaga hovrättens avgörande ska göra detta genomatt skriva till Högsta domstolen.

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska hakommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av detöverklagade avgörandet.

Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a § rättegångsbalkeneller reseförbud far överklagas utan tidsbegränsning.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ettöverklagande. Högsta domstolen far meddela prövningstillståndendast

1. om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen attöverklagandet prövas av Högsta domstolen, eller

2. om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finnsgrund för resning eller att domvilla förekommit eller att måletsutgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende ellergrovt misstag.

Överklagandet skall innehålla uppgifter om

1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelningsamt dag för avgörandet),

3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar,

4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras,

5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för attprövningstillstånd ska meddelas,

6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas medvarje bevis.

SVEA HOVRATT Qm -^j v^ Q-^QÎQ^ hovrättens avgörande ska Ni göra det genom attskriva till Högsta domstolen. ;

Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Det ska hakommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av detöverklagade avgörandet.

Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalkeneller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ettöverklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillståndendast örn1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen (prejudikatskäl)

att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns

grund för resning eller att domvillaJförekommit eller att måletsutgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende ellergrovt misstag.

Överklagandet ska innehålla uppgifter om1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelningsamt dag för avgörandet och målnummer),

3. den ändring i avgörandet som yrkas,

4. varför avgörandet ska ändras,

5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillståndska meddelas,

6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

• • Förenklad delgivning • ..-• . . . •-.-..• •Om Ni tidigare informerats om att Ni kan komma att delgeshandlingar i målet/ärendet genom förenklad delgivning, 'kan förenkladdelgivning med Er komma att användas också hos Högsta domstolenom någon överklagar avgörandet dit.

Documents

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 03 20^-11- Rotel 030104 … · 2016-02-04 · SVEA HOVRÄTT DOM B 8680-15 Avdelning 03 BAKGRUND Helene Åberg, som tidigare hette Helene Jinneby,