SVEA HOVRÄTT

Avdelning 08

Rotel 0806

DOM 2016-02-23

Stockholm

Mål nr

T 697-15

Dok.Id 1246933 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2290

103 17 Stockholm

Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00

08-561 670 90

08-561 671 09 måndag – fredag

09:00-15:00

E-post: svea.avd8@dom.se

www.svea.se

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2014-12-19 i mål nr T 17750-13, se bilaga A

KLAGANDE

Bostadsrättsföreningen Leporiden 1, 769604-5173

c/o Jan Nilsson

Ludvigsbergsgatan 1

118 23 Stockholm

Ombud: Advokat Henrik Nilsson

Box 7325

103 90 Stockholm

MOTPARTER

1. Jens Driessen, 790526-0076

Ludvigsbergsgatan 1

118 23 Stockholm

2. Sara Widén, 720811-4848

Samma adress

Ombud för 1-2: Advokat Per Widman

Box 24224

104 51 Stockholm

SAKEN

Återställande av lägenhet i ursprungligt skick

___________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

2. Bostadsrättsföreningen Leporiden 1 förpliktas att ersätta Jens Driessen och Sara

Widén deras rättegångskostnad i hovrätten med 86 000 kr, varav 80 000 kr avser

ombudsarvode, jämte ränta på det beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från

dagen för denna dom till dess betalning sker.

_____________________

1

SVEA HOVRÄTT DOM 2016-02-23

T 697-15

Avdelning 08

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Bostadsrättsföreningen Leporiden 1 (föreningen) har yrkat att hovrätten ska förplikta

Jens Driessen och Sara Widén att omgående och senast tre månader från dagen för

lagakraftvunnen dom i målet återställa den av dem med bostadsrätt innehavda lägen-

heten 0210 i föreningens fastighet Leporiden 1 till det skick som den hade före om-

byggnaden i juli 2013, avseende den vägg som markerats i tingsrättens domsbilaga 1,

vid äventyr av att föreningen får återställa lägenheten på deras bekostnad. Föreningen

har vidare yrkat att hovrätten ska befria föreningen från skyldigheten att ersätta Jens

Driessen och Sara Widén för deras rättegångskostnader vid tingsrätten och istället för-

plikta dem att ersätta föreningen för dess rättegångskostnader där.

Jens Driessen och Sara Widén har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Parterna har yrkat ersättning för sina respektive rättegångskostnader i hovrätten.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Samma rättsliga grunder och samma bevisning har åberopats i hovrätten som vid

tingsrätten. Förhören har förebringats genom uppspelning av ljud- och bildupptag-

ningar samt ljudupptagningar från tingsrättens huvudförhandling.

Lika med tingsrätten konstaterar hovrätten att den centrala frågan i målet är om före-

ningen förmått bevisa att Jens Driessens och Sara Widéns åtgärd att låta ta upp ett för-

storat hål i den aktuella väggen inneburit påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Såvitt gäller påståendet att sådan skada eller olägenhet har utgjorts av sprickor i putsen

på byggnadens fasad gör hovrätten följande överväganden.

Det råder inte tvist om att sprickor av angivet slag har funnits i tiden efter arbetena i

lägenheten och att föreningen har låtit laga dem, till en uppgiven kostnad av

150 000 kr. Enligt hovrättens uppfattning står det klart att sådana sprickor i och för sig

kan utgöra en påtaglig skada. Jens Driessen och Sara Widén har dock förnekat att

2

SVEA HOVRÄTT DOM 2016-02-23

T 697-15

Avdelning 08

sprickorna överhuvudtaget har uppstått som en följd av hålupptagningen i deras lägen-

het och fört bevisning om att skadan inträffat på visst annat sätt. Frågan gäller alltså

om det finns ett orsakssamband mellan sprickorna och den aktuella hålupptagningen.

Föreningen har bevisbördan för sitt påstående om att orsakssamband finns. När det

gäller beviskravets styrka konstaterar hovrätten att det får anses föreligga särskilda

svårigheter att framlägga fullständig bevisning om att andra skadeorsaker än hålupp-

tagningen är uteslutna (jfr praxis på åtskilliga områden inom skadeståndsrätten, bl.a.

NJA 1993 s. 764, samt uttalanden i doktrinen, t.ex. Marcus Radetzki, Skadestånds-

beräkning vid sakskada, 2 u, s. 211). Mot den bakgrunden får det i och för sig anses

befogat att ställa ett lägre krav på föreningen än att den ska kunna visa orsakssamband.

Även med utgångspunkt i ett lägre beviskrav finner emellertid hovrätten, i likhet med

tingsrätten, att utredningen i målet snarast talar mot ett samband mellan hålupptagnin-

gen och sprickorna i fastighetens fasad. Dessa skador kan därmed inte föranleda bifall

till föreningens talan.

Föreningen har vidare bevisbördan för sina påståenden om att skada eller olägenhet

föreligger i vissa andra angivna avseenden. Härvid krävs full bevisning. Hovrätten

delar tingsrättens bedömning att föreningen inte förmått visa att det föreligger risk för

allvarliga stabilitetsproblem. Vad gäller frågan om att håltagningen påverkat de fak-

tiska möjligheterna för andra lägenhetsinnehavare att ta upp hål i motsvarande vägg

eller möjligheten att bygga en takvåning på huset, har föreningen överhuvudtaget inte

åberopat någon bevisning till stöd för sina påståenden. Mot Jens Driessens och Sara

Widéns förnekande har föreningen redan på den grunden inte fullgjort sin bevisbörda.

Föreningen har slutligen påstått att dess styrelses auktoritet riskerar att undermineras

m.m. om Jens Driessens och Sara Widéns beteende accepteras. Som tingsrätten i denna

del har konstaterat ger bostadsrättslagens konstruktion under vissa förhållanden med-

lemmarna i en bostadsrättsförening möjlighet att ignorera beslut av styrelsen att neka

tillstånd. Som tingsrätten vidare har funnit räcker det därför inte med att åtgärder i strid

med ett sådant beslut vidtas i och för sig för att en talan om återställande av lägenhet

ska vinna bifall (jfr RH 1994:28). Förhållandena i detta mål avviker visserligen något

från vad lagstiftaren har avsett att reglera i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen på så sätt att

3

SVEA HOVRÄTT DOM 2016-02-23

T 697-15

Avdelning 08

Jens Driessen och Sara Widén påbörjat hålupptagning i väggen utan att invänta styrel-

sens ställningstagande till deras ansökan om tillstånd. Enligt hovrättens bedömning

kan den avvikelsen från vedertagen ordning inte i sig anses innebära en påtaglig olä-

genhet för föreningen.

Sammanfattningsvis finner hovrätten att föreningens överklagande ska ogillas.

Vid denna utgång ska föreningen ersätta Jens Driessen och Sara Widén för deras rätte-

gångskostnader i hovrätten. Om beloppets storlek råder inte tvist.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2016-03-22

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Katarina Påhlsson och hovrättsrådet

Claes Söderqvist, referent, samt tf. hovrättsassessorerna Erica Forsberg och Helena

Jacobsson.

4

STOCKHOLMS TINGSRÄTT

Avdelning 3 DOM 2014-12-19

Meddelad i

Stockholm

Mål nr

T 17750-13

Dok.Id 1408007 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 8307

104 20 Stockholm

Scheelegatan 7 08-561 652 70 08-561 650 03 måndag – fredag

08:00-16:00 E-post:

stockholms.tingsratt.avdelning3@dom.se

www.stockholmstingsratt.se

PARTER

Kärande

Bostadsrättsförenngen Leporiden 1, 769604-5173

c/o Jan Nilsson

Ludvigsbergsgatan 1

118 23 Stockholm

Ställföreträdare: Jan Nilsson

Ombud: Advokaterna Henrik Nilsson och Katarina Karlsson

Advokatfirman Allians H Nilsson AB

Box 7325

103 90 Stockholm

Svarande

1. Jens Driessen, 790526-0076

Ludvigsbergsgatan 1 Lgh 1601

118 23 Stockholm

2. Sara Widén, 720811-4848

Ludvigsbergsgatan 1 Lgh 1601

118 23 Stockholm

Ombud för 1 och 2: Advokat Per Widman

Advokaterna Liman & Partners HB

Box 24224

104 51 Stockholm

______________________

DOMSLUT

1. Käromålet lämnas utan bifall.

2. Bostadsrättsföreningen Leporiden 1 ska ersätta Jens Driessen och Sara Widén för

deras rättegångskostnad med 236 600 kr, varav 185 750 kr avser ombudsarvode,

jämte ränta på det högre beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för

denna dom till dess betalning sker.

______________________

1Bilaga A

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

BAKGRUND

Bostadsrättsföreningen Leporiden 1 (”Bostadsrättsföreningen”) äger fastigheten

Leporiden 1 på Ludvigbergsgatan i Stockholm (”Fastigheten”). Den 1 juni 2013

tillträdde Jens Driessen och Sara Widén lägenhet 0210 i Fastigheten (”Lägenheten”).

Den 5 juni 2013 lämnade Jens Driessen och Sara Widén in en ansökan till styrelsen om

tillstånd att ta upp ett hål i en bärande vägg i Lägenheten. Strax därefter påbörjades

hålupptagning om ca 250 cm med kolfiberförstärkning i väggen. Den 17 juni 2013

meddelade styrelsen att tillstånd inte medgavs. Hålupptagningen var färdigställd i

juli 2013.

Det är ostridigt att Jens Driessen och Sara Widén inte hade styrelsens tillstånd att

genomföra åtgärden. Det är även ostridigt att Bostadsrättsföreningens stadgar anger att

bostadsrättshavare endast får företa väsentlig förändring i lägenheten efter tillstånd av

styrelsen och under förutsättning att förändringen inte är till påtaglig skada eller

olägenhet för föreningen samt att förändringar alltid ska utföras på ett

fackmannamässigt sätt.

Tvistefrågan i målet rör huruvida hålupptagningen är till påtaglig skada eller olägenhet

för Bostadsrättsföreningen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Bostadsrättsföreningen har yrkat att tingsrätten ska förplikta Jens Driessen och Sara

Widén att omgående och senast tre månader från dag för lagakraftvunnen dom

återställa Lägenheten till det skick som förelåg före ombyggnaden i juli 2013 avseende

den vägg som markerats i domsbilaga 1 vid äventyr att Bostadsrättsföreningen får

återställa lägenheten i detta skick på Jens Driessens och Sara Widéns bekostnad.

Jens Driessen och Sara Widén har bestritt käromålet i dess helhet.

2

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER OCH OMSTÄNDIGHETER

Bostadsrättsföreningen

Jens Driessen och Sara Widén har i strid med Bostadsrättsföreningens stadgar och

7 kap. 7 § bostadsrättslagen utan tillstånd från Bostadsrättsföreningens styrelse, tagit

upp ett hål i en bärande vägg. Åtgärden har inneburit en väsentlig förändring i

Lägenheten och orsakat – i och med storleken på öppningen, materialval för avbäring

samt brister i avlastning vid utförande av arbetet – påtaglig skada och olägenhet för

Bostadsrättsföreningen. Den avväxling som gjorts med kolfiber och stålbalk har inte

varit tillräcklig.

Den skada och olägenhet som Bostadsrättsföreningen orsakats med anledning av

hålupptagningen består av följande. Sprickor i husets fasad har uppstått och

åtgärdandet av sprickorna har lett till kostnader för Bostadsrättsföreningen, det

föreligger risk för allvarliga stabilitetsproblem i och med åtgärden, möjligheten för

andra lägenhetsinnehavare på andra våningsplan att ta upp ett hål i motsvarande vägg

påverkas i och med åtgärden och möjligheten att bygga på och inreda en vindsvåning

påverkas i och med åtgärden. Vidare riskerar styrelsens auktoritet att undermineras och

det finns risk att styrelsens beslut inte kommer att hörsammas av andra medlemmar för

det fall Jens Driessen och Sara Widéns beteende accepteras.

Vad gäller skadorna på fasaden har delar av ytterfasaden i anslutning till Lägenheten

rasat. Den största sprickan låg i anslutning till den omtvistade väggen och sprickorna

upptäcktes efter hålupptagningen. Fönsterbyten på fastigheten avslutades hösten år

2012 och då åtgärdades även de skador som då fanns på fasaden. Aktuella skador på

fasaden uppstod inte mellan fönsterbytet och hålupptagningen i väggen, utan efter

hålupptagningen. De aktuella sprickorna har åtgärdats och därefter har det inte varit

några ytterligare problem med sprickor.

3

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

Svarandena

Hålupptagningen i väggen har inte varit till påtaglig skada eller olägenhet för

Bostadsrättsföreningen. Det bestrids att sprickorna i fasaden har något samband med

de åtgärder Jens Driessen och Sara Widén vidtagit i Lägenheten. Det föreligger inte

någon risk för ras eller inverkan på byggnadens stabilitet med anledning av

hålupptagningen.

Det vitsordas att det har funnits skador i form av tunna sprickor på fasaden utanför

Lägenheten. Skadorna har dock inget samband med håltagningen i väggen i

Lägenheten. Bostadsrättsföreningens fasader är i dåligt skick och det finns sprickor i

fasaden även på andra ställen. Det bestrids att skadorna uppkommit efter förändringen

i Lägenheten. Byggnaderna på Fastigheten är uppförda 1964. Den bärande

konstruktionen är av platsgjuten betong och utanför ligger lättbetongblock med främst

isolerande funktion. Vid tiden för Fastighetens uppförande påfördes puts direkt på

lättbetongblocken utan mellanliggande putsbärare. Putsen släpper dock lätt eftersom

lättbetong ger dålig vidhäftning. Nu för tiden används mellanliggande hönsnät eller

putsnät för bättre vidhäftning. Den spricka som fanns i fasaden utanför Lägenheten är

vanligt förekommande i hus av denna typ. Det är vidare vanligt att sprickor, som i

detta fall, återfinns horisontellt i nivå med det översta bjälklagret. I hus av förevarande

slag är ofta väggar, tak och golv upp till översta våningen gjorda av betong samtidigt

som man överst använder sig av mursten och eftersom materialen rör sig olika,

spricker ofta putsen i skarven mellan materialen.

Öppningen i den bärande väggen är avväxlad med både kolfiberremsa och stålbalk.

Konstruktören Vilgot Gustafsson, som också upprättat ritningarna för en liknande

hålupptagning som gjorts i våningen under Lägenheten, föreskrev att avväxling skulle

ske med kolfiberremsa. Avväxling med kolfiberremsa är en vedertagen metod och till

en början användes enbart kolfiberremsa för avväxling. Efter att Jens Driessen och

Sara Widén förstått att Bostadsrättsföreningen inte var nöjd med den metoden har

konstruktionen även förstärkts med stålbalk. Det bestrids att hålupptagningen gett

4

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

upphov till stabilitetsproblem. Det rör sig om en öppning i en betongvägg som

breddats ca 1,5 meter, vilket i det stora hela inte är stort alls. Hålupptagningen är

tillräckligt avväxlad med både kolfiber och stålbalk. Var och en av

avväxlingsmetoderna hade varit tillräcklig.

Lägenheten ligger på översta våningen och hålupptagningen har ingen negativ

inverkan på övriga medlemmars möjlighet att ta upp hål i sina väggar. Lasterna är

större ju längre ned i Fastigheten man kommer. Oaktat hålupptagningen i aktuell vägg

är det inte säkert att det hade varit möjligt att ta upp hål i väggarna på våningsplanen

längre ned i Fastigheten men för det fall hålupptagningen har haft någon påverkan har

möjligheterna tvärtom ökat eftersom lasterna har minskat.

Det bestrids att hålupptagningen påverkat möjligheten att inreda eller bygga till en

vindsvåning. Det bestrids även att styrelsens auktoritet riskerar att undergrävas för det

fall åtgärden skulle tillåtas.

UTREDNINGEN I MÅLET

På Bostadsrättsföreningens begäran har partsförhör under sanningsförsäkran hållits

med Jan Nilsson, ordförande i Bostadsrättsföreningen, samt sakkunnigförhör med

handläggande konstruktören Mattias Ericson.

På Jens Driessens och Sara Widéns begäran har partsförhör under sanningsförsäkran

hållits med Jens Driessen. Vidare har på Jens Driessens och Sara Widéns begäran

vittnesförhör hållits med Vilgot Gustafsson och Simon Dahlberg samt sakkunnigförhör

med civilingenjören Jan Erik Johansson, konsulten i byggnadskonstruktion Conny

Höggren och fasadkonsulten Tomas Breiman.

Parterna har därtill åberopat skriftlig bevisning samt fotografier.

5

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

DOMSKÄL

Enligt 7 kap. 7 § första stycket bostadsrättslagen får en bostadsrättshavare inte utan

styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar ingrepp i en bärande

konstruktion, ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten eller

annan väsentlig förändring av lägenheten. Enligt andra stycket nämnda lagrum får

styrelsen inte vägra att medge tillstånd till en sådan åtgärd om inte åtgärden är till

påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. I stadgarna får föreskrivas att styrelsens

tillstånd inte behövs för att utföra ovan nämnda åtgärder.

Det är ostridigt i målet att håltagningen i den bärande väggen i Lägenheten fordrade

Bostadsrättsföreningens tillstånd och att sådant tillstånd inte erhållits. För att Jens

Driessen och Sara Widén ska åläggas att återställa väggen till ursprungligt skick krävs

emellertid att åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för Bostadsrättsföreningen.

Det måste ankomma på Bostadsrättsföreningen att visa att så är fallet.

Enligt uttalanden i förarbetena till bestämmelsen i 7 kap. 7 § andra stycket

bostadsrättslagen måste styrelsen ha tungt vägande skäl för att vägra tillstånd i det

enskilda fallet (prop. 2002/03:12 s. 63 och 115).

Bostadsrättsföreningen har gjort gällande att den orsakats skada och olägenhet genom

att hålupptagningen i väggen orsakat sprickor i fasaden utanför Lägenheten och att

Bostadsrättsföreningen haft kostnader för sprickornas åtgärdande. Det är ostridigt att

det har förekommit sprickor i fasaden utanför Lägenheten och att det inte har uppstått

fler sprickor sedan de ifrågavarande sprickorna lagats. Jan Nilsson har uppgett att alla

sprickor i fasaden åtgärdades i samband med en fönsterrenovering som avslutades

hösten år 2012 och att de ifrågavarande sprickorna därför måste ha uppkommit

därefter. Mattias Ericsson har uppgett att det visserligen inte går att utesluta att

sprickorna i fasaden har samband med hålupptagningen i väggen men att sprickorna

och det faktum att puts har släppt, även skulle kunna vara ett symptom på fasadens

ålder. Även Tomas Breiman, som arbetar med besiktning av fasader, har uppgett att

6

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

det är vanligt att det efter ca 30 år uppstår sprickor i fasader av förevarande slag.

Tomas Breiman har vidare uppgett att det är vanligt att sprickorna uppstår högst upp

på byggnaden och att en orsak kan vara att putsen upp till och med översta våningen

ofta är fäst vid betong samtidigt som underlaget högst upp ofta består av mursten och

eftersom de två materialen rör sig olika, kan det i skarven mellan dem uppstå sprickor i

fasaden. Han har uppgett att en annan anledning till att sprickorna uppstått kan vara att

det är väldigt kallt på vinden jämfört med i lägenheten under och att det då också kan

ha uppstått rörelser i stommaterialet som gör att fasaden spricker.

Vare sig Mattias Ericssons eller Tomas Breimans uppgifter ger stöd för

Bostadsrättsföreningens påstående att sprickorna i fasaden har berott på håltagningen i

den aktuella väggen. Av Jan Nilssons och Jens Driessens uppgifter samt den skriftliga

bevisningen framgår det också att det förekommer sprickor på andra ställen på

Fastighetens fasader. Jan Nilssons uppgift att det inte fanns några sprickor i fasaden då

fönsterrenoveringen avslutades hösten år 2012, kan inte anses vara tillräcklig bevisning

för slutsatsen att sprickorna uppkom i samband med håltagningen sommaren år 2013.

Vid en sammantagen bedömning av anförda omständigheter går det inte att dra

slutsatsen att håltagningen medfört sprickor i fasaden, tvärtom är det genom Tomas

Breimans utlåtande visat att det sannolikt inte föreligger något samband mellan

håltagningen och sprickorna i fasaden.

Bostadsrättsföreningen har vidare gjort gällande att det föreligger risk för allvarliga

stabilitetsproblem i och med håltagningen i väggen. Bostadsrättsföreningen har därvid

åberopat ett utlåtande från Looström & Gelin konstruktionsbyrå. I utlåtandet

konstateras att den aktuella väggens betydelse i stabilitetshänseende inte kan avfärdas

vid tidpunkten för utlåtandet men att den översta väggen inte är den viktigaste när det

gäller byggnadens stabilitet. Vilgot Gustafsson, Conny Höggren och Jan Erik

Johansson har samstämmigt uppgett att hålupptagningen i väggen inte innebär någon

risk för allvarliga stabilitetsproblem i byggnaden. Vidare har Conny Höggren sagt att

håltagningen i den enskilda väggen visserligen minskar stabiliteten men att den, med

hänsyn till att huset har fler betongväggar än som krävs och därmed är överstabilt, inte

7

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

behövs och att det med hänsyn till att Lägenheten ligger högst upp i huset inte

föreligger någon som helst risk för husets stabilitet.

Enligt utlåtandena från Vilgot Gustafsson, Conny Höggren och Jan Erik Johansson

föreligger det inte någon risk för allvarliga stabilitetsproblem i och med håltagningen

och Bostadsrättsföreningen kan vid en sammantagen bedömning inte anses ha visat att

det föreligger någon sådan risk.

Bostadsrättsföreningen har även hävdat att möjligheten för andra lägenhetsinnehavare

på andra våningsplan att ta upp ett hål i motsvarande vägg och möjligheten att inreda

föreningens vind, påverkas i och med åtgärden. Angående möjligheten att bygga till en

vindsvåning har Vilgot Gustafsson, Conny Höggren och Jan Erik Johansson uppgett att

håltagningen inte har någon nämnvärd påverkan men att som alltid måste hänsyn tas

till hur den befintliga byggnaden ser ut och med tanke på att det finns flera andra

bärande väggar behöver lastningen inte tas just ovan den aktuella väggen. Vilgot

Gustafsson, Conny Höggren och Jan Erik Johansson har vidare uppgett att

håltagningen inte har någon betydelse för möjligheten för boende på våningsplanen

under Lägenheten att vidta åtgärder i sina lägenheter. Conny Höggren har uppgett att

för det fall håltagningen har någon påverkan är det i så fall att lasterna för

våningsplanen under Lägenheten har minskat.

Med hänsyn till vad Vilgot Gustafsson, Conny Höggren och Jan Erik Johansson

uppgett kan Bostadsrättsföreningen inte anses ha visat att håltagningen påverkat

möjligheten för andra lägenhetsinnehavare på andra våningsplan att ta upp ett hål i

motsvarande vägg eller möjligheten att bygga på en vindsvåning.

Vad Bostadsrättsföreningen slutligen anfört om att styrelsens auktoritet riskerar att

undermineras och att det finns risk för att styrelsens beslut inte kommer att hörsammas

av andra medlemmar framöver, kan det konstateras att bostadsrättslagens konstruktion

ger medlemmarna en möjlighet att ignorera ett nekat tillstånd från styrelsen för det fall

åtgärden inte är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

8

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM 2014-12-19

T 17750-13

Avdelning 3

Bostadsrättsföreningen kan således inte på den grunden anses ha lidit en påtaglig skada

eller olägenhet.

Med hänvisning till vad som anförts ovan samt vid en bedömning av

samtliga i målet anförda omständigheter kan håltagningen i den bärande väggen i

Lägenheten inte anses ha inneburit någon påtaglig skada eller olägenhet för

Bostadsrättsföreningen. Käromålet ska således ogillas i sin helhet.

Bostadsrättsföreningen ska som tappande part ersätta Jens Driessen och Sara Widén

för deras rättegångskostnader. Jens Driessen och Sara Widén har yrkat ersättning med

236 600 kr, varav 185 750 kr avser ombudsarvode, 38 850 kr avser kostnader för

bevisning och 12 000 kr avser partskostnader. Bostadsrättsföreningen har överlämnat

till tingsrätten att bedöma de yrkande beloppens skälighet.

Av Jens Driessen och Sara Widén yrkad ersättning får anses ha varit skäligen påkallad

för tillvaratagande av deras rätt. Yrkandet ska därför bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 1 (DV 401).

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska inges till tingsrätten senast den 9 januari

2015. Prövningstillstånd krävs.

Lars Lundgren Barbro Ahlbäck Josefine Hellquist

9

STOCKHOLMS TINGSRÄTTEnhet 31

INKOM: 2013-12-06MÅLNR: T 17750-13AKTBIL: 17

Bilaga 1

www.domstol.se

DV

401 •

2014-0

1 •

Pro

duce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I TVISTEMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrät-ten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i do-men.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanliga ti-den för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tings-rätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista da-gen för överklagande. Om det första överklagan-det återkallas eller förfaller kan inte heller an-slutningsöverklagandet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte nå-gon möjlighet till anslutningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hov-rätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tings-rätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpning-en att överklagandet prövas av högre rätt, el-ler

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrät-tens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hov-rätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna be-nämns klagande respektive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klagan-den vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,

5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt

6. de bevis som åberopas och vad som ska styr-kas med varje bevis.

Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara an-ledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Kla-ganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvud-förhandling i hovrätten.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.

Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

Bilaga 2

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Om Ni vill överklaga hovrättens avgörande ska Ni göra det genom att

skriva till Högsta domstolen.

Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Det ska ha

kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det

överklagade avgörandet.

Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken

eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning.

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett

överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd

endast om

1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen (prejudikatskäl)

att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller

2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns

grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets

utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller

grovt misstag.

Överklagandet ska innehålla uppgifter om

1. klagandens namn, adress och telefonnummer,

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning

samt dag för avgörandet och målnummer),

3. den ändring i avgörandet som yrkas,

4. varför avgörandet ska ändras,

5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd

ska meddelas,

6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Förenklad delgivning

Om Ni tidigare informerats om att Ni kan komma att delges

handlingar i målet/ärendet genom förenklad delgivning, kan förenklad

delgivning med Er komma att användas också hos Högsta domstolen

om någon överklagar avgörandet dit.

Bilaga B