Sven Wimnell 29 april 2016:Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och planeringar för Sverige och 6 svenska regioner.

http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf

http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf

Sven Wimnell 29 april 2016: Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och planeringar för Sverige och 6 svenska regioner.http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf

Innehåll:Sida

9

Kapitel 1: Inledning.

10

Utvecklingens krafter.11

Systemet för mänskliga verksamheter.14

22 politikområden för politiken16

Vad borde regeringen i första hand syssla med?

Hushållsverksamheter. Hemkunskap.17

Människor påverkas hela livet av fysiska och

sociala miljöer de vistas i.18

Den fundamentala påverkanskedjan

20

Sveriges regeringar under 100 år22

Makthavare i världen efter andra världskriget.

24

Sven Wimnells hemsida på Internet:

Samhällsplaneringens problem.

Hur ska man kunna förbättra världen ?

26

Kapitel 2: Vårbudgeten 2016, ett led i den

rödgröna regeringens politik och ett led i världens

politik under historisk

tid sedan 5000 år tillbaka.

27

Vårbudgeten lämnades till riksdagen den 13 april 2016.31

Vårbudgeten 2016 på fem minuter34

2016 års ekonomiska vårproposition36

Riksdagen 13 april 2016 om vårbudgeten

Utgiftsområden:

1 Rikets styrelse

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

3

Skatt, tull och exekution

4

Rättsväsendet

5

Internationell samverkan

6

Försvar och samhällets krisberedskap

7

Internationellt bistånd

8

Migration

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

15

Studiestöd

16

Utbildning och universitetsforskning

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

19

Regional tillväxt

20

Allmän miljö- och naturvård

21

Energi

22

Kommunikatione 23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel 24

Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner

26

Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf

97

Kapitel 3: Tidningsartiklar om vårbudgeten och

kommentarer om planering av världen och

Sverige.

ONSDAG/TORSDAG 13/14 april 2016100

Vi satsar 500 miljoner på nyanländas etablering102

Många mål, inga medel

103! Flyktingkostnader minskar tillväxten104

Liberalerna: ”Nu töms ladorna105

Det blir svårt att klara målen för jobb och bostäder108

Skyll inte arbetslöshet på flyktinginvandringen109

Miljarder kan bli småpengar111

Magert nu i vår men det kommer fler förslag till hösten113

Budget på minus – trots att skatteintäkterna ökar115

Löfvens jobbmål blir allt svårare att uppnå117

Så kan parterna få ner de ökande sjukskrivningarna119

Inkomstgapet mellan barnfamiljer växer120

Byggnads strejk förbryllar arbetsgivarna121

Seniorerna blir räddningen för offentliga arbetsgivare123

Män får vård – kvinnor betraktas som nervösa124

1 500 stockholmare har gått från bidrag till lön125

Ökad EU-press på skatteflyktingar127

Världsbankschefen: förebygg ny flyktingkris129

Momsfusket ger nätverk miljoner131

Så lär sig finansvärlden att strunta i moralen134

Framtidens elit skolas att tänja på principerna136

Samvetslösa ekonomer. Vi håller moralen högt, skriver rektorn

på Handelshögskolan137

Ekonomisk moral. Vidare forskning om samhällets eliter krävs

FREDAG 15 APRIL 2016138

Budgetdisciplinen kan urholkas

Den omdömeslöse ministern

Tillsätt kriskommission för arbetsmark-nadsreformer

Kaplan får kritik av statsministern

Gott omdöme underskattad egenskap

M vill begränsa välfärden

Johan Schück: Global svaghet ger intryck av svensk styrka

Prisökningen fortsätter – men saktar in

FI: 1 500 kronor mer i amortering med nya kravet

LÖRDAG 16 APRIL 2016151

Skatt är den sanna girigheten

Därför fiskar vi röster i Indiska oceanen

Skattebetalarna står för obetalda under-hållsskulder

Centerns sparförslag: Flytta ensamkom-mande barn

M-ledaren riktar kritik mot Löfven

Nyanlända elever ska kunna bli inkvoterade

Andersson säljer in koldioxidskatt

Lavinartad ökning av kortbedrägerier

SÖNDAG 17 APRIL 2016163

Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft

L ställer krav på slopade bostadssubven-tioner

Biståndsministern: Låt flyktingar försörja sig själva

Frågetecken kvarstår i tysk brunkolsaffär

MÅNDAG 18 APRIL 2016168

Viktigt informera om försöken att manipulera

Jämförde Israel med nazism på 1930-talet

M kräver korten på bordet om kampanj

Avtal klart – byggkonflikten är över

Panamaaffären ger chans till ökad skattekontroll

De flesta kommunerna sviker sina bygglöften

Bostadspriserna fortsätter öka

TISDAG 19 APRIL 2016178

Ta kontroll, Stefan Löfven

Även de mest utsatta behöver ges trygghet

Beslut om amorteringskrav måste förankras politiskt

Frågan är om Miljöpartiet klarar ytterligare en kris

Kaplans avgång ökar pressen

Det är möjligt att Löfven nu har fått det han ville

Statsministerns agerande får hård kritik

Tio riksdagsår kantade av kritik

Damberg: Vi kan inte påverka tyska utsläpp

Miljörörelsen dömer ut affären: Vattenfall smiter från sitt

ansvar

ONSDAG 20 APRIL 2016193

Miljöpartiet har tappat koncepterna

Många kommuner saknar en plan mot extremismen

Nu kan hela regeringen stuvas om

Svindlande kostnad för naturkatastrofer

Digitaliseringen både hot och möjlighet

Nya lånekrav följs av nytt skuldtak

Osakliga påståenden om stadsutveckling

TORSDAG 21 APRIL 2016201

Ökad lönespridning sänkte den tyska arbetslösheten

14 000 kronor för mycket i pension – varje månad

Tidigare MP-språkrör har fått en miljon

Förtroendet för demokratin i farozonen

Uttalandena problematiska för partiet

Asylsökande bara rätt till akut vård

Kriserna i fokus på utrikesdag

Sextimmarsdag på prov gav färre sjukskrivna

Riksrevisorn: Fel kalkyl för snabbtåg

Fler besked om nya regler krävs för att få fart på flyttkarusellen

SL:s nya ordningsregler upprör

Så tycker politikerna i landstinget

Rörligheten löser inte bostadsbrist

FREDAG 22 APRIL 2016220

Misstag och växtvärk

Att skapa arbete är att vilja

Mejlen visar hur Lundgren pressade tjänstemännen

Miljöpartiet tvingas ta fram en uppförandekod

Halv miljard till Nobelcentret för nytt forskningsinstitut

Förslag till Nobel Center vid Nybroviken i Stockholm.

Oppositionen vill fortsätta granskningen

Liberalerna kräver tusentals fler poliser

Miljöpartiets skandaler skymmer deras verkliga svek

LÖRDAG 23 APRIL 2016233

Och nu var skallräkningens dagar tillbaka

Yrkesutbildningar kan inte strömlinje-formas som i dag

Assistansbolag med stora vinster ska hårdgranskas

Mitt liv skulle inte fungera utan assistansen

Vi grävde en grop åt oss själva

Ewa Stenberg: MP sådde tvivel om sina demokratiska värden

Löftet till väljarna om brunkolen gick om intet

SPV:s jurist ska utreda politikernas pensioner

SÖNDAG 24 APRIL 2016251

Peter Wolodarski: Ja visst gör det ont när knoppar brister

Björklund varnar för radikalisering

Partiledaren både hinder och tillgång

Här är inkomstgränserna för 2015

Elitens trixande hotar den mellanmänskliga tilliten

MÅNDAG 25 APRIL 2016259

Nytt miljonprogram unik chans att lösa flera frågor

Det behövs planeringar för Sverige och 6 svenska regioner

och det behövs en svensk världsplanering för svenska

behov.

262

Kapitel 4: En svensk världsplanering.

265

Människor påverkas hela livet av fysiska och sociala miljöer de

vistas i.

266

Sveriges riksdag

274

Förenta Nationerna, FN274

Svenska FN-förbundet

277

EU Europeiska unionen

283

Sveriges regering

288

Regeringen inleder arbetet med att genomföra de globala

målen289

17 globala mål för hållbar utveckling293

1 Ingen fattigdom294

2 Ingen hunger296

3 Hälsa och välbefinnande297

4 God utbildning för alla299

5 Jämställdhet300

6 Rent vatten och sanitet302

7 Hållbar energi för alla303

8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt304

9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur305

10 Minskad ojämlikhet307

11 Hållbara städer och samhällen308

12 Hållbar konsumtion och produktion310

13 Bekämpa klimatförändringen

http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/

311

14 Hav och marina resurser312

15 Ekosystem och biologisk mångfald314

16 Fredliga och inkluderande samhällen315

17 Genomförande och globalt partnerskap

318

Regeringsförklaringen den 15 september 2015328

Budgetpropositionen för 2016332

En lång färd mot ett nytt globalt klimatavtal

334

Utrikesdeklarationen 2016340

Sveriges regering340

Utrikesdepartementet342

Margot Wallström Utrikesminister343

Isabella Lövin Biståndsminister344

Bistånd och utveckling345

Sverige och FN346

Om Sverige och FN348

Myndigheter med flera349

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida

354

Mänsklig rättigheter.355

De mänskliga rättigheterna356 De mänskliga rättigheternas historia

356

Vilka rättigheter finns det?357

Rätten att inte bli diskriminerad358

Rätten till liv - dödsstraffet359

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)361

Yttrandefrihet363

Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning,

könsidentitet eller könsuttryck

367

Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter368

Barnets rättigheter370

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning372

Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard372

Rätten till hälsa373

Rätten till arbete373

Rätten till utbildning375

Tanke- och religionsfrihet375

Förenings- och församlingsfrihet376

Privat- och familjelivet377

Urfolkens rättigheter379

Rättigheter för nationella minoriteter382

Förbud mot slaveri och slavhandel383

Förbud mot tortyr384

Flyktingars rättigheter386

Migranters rättigheter

387

Demokrati och mänskliga rättigheter387

Rättsstaten och mänskliga rättigheter388

På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter?389

Om mina mänskliga rättigheter kränks390

Mänskliga rättigheter i Sverige391

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har

anslutit sig till392

Internationell granskning av Sverige392

Enskilda klagomål mot Sverige

393

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik393

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter395

De mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt

Romstadgan

396

UD:s rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i

världen

399

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Afrika (söder om Sahara)

400

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Asien och Oceanien

401

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Europa och Centralasien

402

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Mellanöstern och Nordafrika

402

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Nordamerika Latinamerika och Karibien

403

Lärarhandledning för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 2014

410

Vem gör vad?411

Frågor & svar

412

Hans Rosling - en av världens främsta globala tänkare.413

Gapminder 414

Världsnaturfonden WWF415

Världsarvslistan

415

Sveriges och omvärldens historia415

Filosofins historia.415

Högskolor, forskning och alla verksamheter som hjälp vid

planeringen av framtiden.

416

Hur ska man kunna göra en svensk världsplanering?417

Något regeringen borde börja med att klarlägga.418

UD:s rapporter om mänskliga rättigheter.419

Beakta det som nämns i inledningen i kapitel 1:

419

Vilka är statsrådens utredningar, åsikter och förslag?

Hur inverkar höstbudgeten 2015, vårbudgeten 2016 och

artiklarna i kapitel 3 på den svenska världsplaneringen ?

420

Ett sätt att berätta om Förenta Staterna420

Mänskliga rättigheter i Förenta Staterna 2012434

Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter.437

Systemet för mänskliga verksamheter.440

Systemet med mänskliga verksamheter, nedbantat till 44

områden. Kan vara lämplig uppställning på biblioteken.416

Söktjänsten google: http://www.google.com416

Eller gå in på Nationalencyklopedin ne.se

http://www.google.com/http://www.google.com/http://ne.sehttp://ne.se

461

Kapitel 5: Planering av Sverige och sex regioner

i Sverige.

462

Sveriges regioner.469

Den svenska modellens styrka476

Regeringens politik.477

Sveriges kommuner och landsting479

Kommungruppsindelning480

SVT nyheter481

Plats för fler som bygger mer

485

Förslag från analysgruppen Arbetet i framtiden Delrapport 2,

21 mars 2016 488

Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och

design. SOU 2015:88.497

Långtidsutredningen 2015499

Långtidsutredningen 2015. Huvudbetänkande.

511

Världsnaturfonden WWF512

Naturvårdsverket516

Sveriges geologiska undersökning SGU517

Boverket518

Socialstyrelsen518

Arbete och näringar519

Högskolor, forskning och alla verksamheter som hjälp vid

planeringen av framtiden

519

Beakta det som nämns i inledningen i kapitel 1

520

1) Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands

län.523

2) Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala,

Västmanlands och Örebro län. 527 3) Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. 530

4) Gotlands och Stockholms län. 532

5) Hallands, Värmlands och Västra Götalands län.535

6) Blekinge och Skåne län.

538 Detaljer om kommunerna539

1) Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands län 562

2) Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala,

Västmanlands, Örebro län 595

3) Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs län 618

4) Gotlands, Stockholms län630

5) Hallands, Värmlands, Västra Götalands län 664

6) Blekinge och Skåne län

685 Vilka är statsrådens utredningar, åsikter och förslag? Hur inverkar höstbudgeten 2015, vårbudgeten 2016 och artiklarna i kapitel 3 på den regionplaneringen ?

Kapitel 1: Inledning.

Innehåll:Sida10

Utvecklingens krafter.11

Systemet för mänskliga verksamheter.14

22 politikområden för politiken16

Vad borde regeringen i första hand syssla med?

Hushållsverksamheter. Hemkunskap.17

Människor påverkas hela livet av fysiska och

sociala miljöer de vistas i.18

Den fundamentala påverkanskedjan

20

Sveriges regeringar under 100 år22

Makthavare i världen efter andra världskriget.

24

Sven Wimnells hemsida på Internet:

Samhällsplaneringens problem.

Hur ska man kunna förbättra världen ?

Utvecklingens krafter.Utvecklingen i världen i framtiden beror av människornas verk-samheter och av naturens verksamheter, dess krafter och resurser. Människornas verksamheter gäller tankeverksamheter och hand-lingar hos individer, grupper, organisationer och institutioner o d. Naturen och människorna påverkar och påverkas.

För att få grepp om utvecklingen måste man ha beskrivningar om människornas och naturens verksamheter. Människornas tankar och handlingar är för det mesta inte beskrivna utan bara utförda, Individer, grupper, organisationer etc är ofta dåliga på att beskri-va sina tankar och handlingar, det behövs i stor utsträckning sär-skilda åtgärder för att få fram nödvändiga beskrivningar, det be-hövs bl a forskningar inom en lång rad vetenskaper och utred-ningssystem.

Naturen har inga tankar och kan inte själv beskriva vad den gör, för att få fram beskrivningar om naturens krafter och resuser blir det bl a uppgifter för människor inom naturvetenskaperna att gö-ra beskrivningar om naturen. På det hela taget är det då männi-skornas verksamheter som avgör världens framtid.

För framtidsplaneringen har forskats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och deras samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.

De mänskliga verksamheterna har på översta nivån grupperats i nio huvudområden:

1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.

20 områden2. Religiösa verksamheter o d.

5 områden3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.

30 områden7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.

21 områden8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.

12 områdenSumma

129 områden

Huvudområdena har underindelats i delområden enligt en decimalprincip som framgår av de härefter följande sidorna.

Alla röstberättigade måste känna till vad demokratiska samhällen består av och hur de fungerar och behöver känna till systemet för de mänskliga verksamheterna.

Isynnerhet de som sysslar med information och utbild-ning och de som har makt och ledande ställning i verk-samheterna behöver kunskaper om allt och har i sitt arbete nytta av att väl känna till alla verksamheter som formar framtiden.

Systemet för mänskliga verksamheter.1. Psykologiska och filosofiska verksamheter20 områden:

Texten för områdena är länk till hemsidan.

SW   1 Psykologiska och filosofiska verksamheter.

SW   10 Samlade kunskaper och övergripande värderingarSW   . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.SW   . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. InternetsökningSW   . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar.SW   . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om sambandSW   . 105 Övergripande om forskning SW   . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter SW   . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d.SW   . 108 Samhällskunskap. SW   . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.

SW   11/19 Individernas inre verkligheter.SW   11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.SW   12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW   13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW   14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.SW   15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. SW   16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SW   17 Individens moral och uppfattningar om moral. SW   18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.

2. Religiösa verksamheter o d. 5 områden:

SW   2 Religiösa verksamheter o d. SW   20 Övergripande religiösa verksamheter o d. SW   21 Allmän religionsvetenskap. SW   22/28 Kristna religioner. SW   29 Icke kristna religioner o d.

3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden

SW   3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter.

SW   31 Statistik och demografi. SW   32 Statsvetenskap. SW   33 Nationalekonomi, internationell ekonomi. SW   34 Lagar o förordningar, traktat, juridik.

SW   35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. SW   . 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) SW   . 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots.) SW   . 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) SW   . 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d).

SW   36/39 Politiska krav och politiska planeringar: SW   36 ...om individernas kroppsliga förhållanden. SW   37 ...om utbildning o d. SW   38 ...om fysiska miljöer o ekonomiska verks. SW   39 ...om sociala miljöer, nöjen, sport o d.

http://wimnell.com/omr1.htmlhttp://wimnell.com/omr1.htmlhttp://wimnell.com/omr10.htmlhttp://wimnell.com/omr10.htmlhttp://wimnell.com/omr101.htmlhttp://wimnell.com/omr101.htmlhttp://wimnell.com/omr102.htmlhttp://wimnell.com/omr102.htmlhttp://wimnell.com/omr103.htmlhttp://wimnell.com/omr103.htmlhttp://wimnell.com/omr104.htmlhttp://wimnell.com/omr104.htmlhttp://wimnell.com/omr105.htmlhttp://wimnell.com/omr105.htmlhttp://wimnell.com/omr106.htmlhttp://wimnell.com/omr106.htmlhttp://wimnell.com/omr107.htmlhttp://wimnell.com/omr107.htmlhttp://wimnell.com/omr108.htmlhttp://wimnell.com/omr108.htmlhttp://wimnell.com/omr109.htmlhttp://wimnell.com/omr109.htmlhttp://wimnell.com/omr11-19.htmlhttp://wimnell.com/omr11-19.htmlhttp://wimnell.com/omr11.htmlhttp://wimnell.com/omr11.htmlhttp://wimnell.com/omr12.htmlhttp://wimnell.com/omr12.htmlhttp://wimnell.com/omr13.htmlhttp://wimnell.com/omr13.htmlhttp://wimnell.com/omr14.htmlhttp://wimnell.com/omr14.htmlhttp://wimnell.com/omr15.htmlhttp://wimnell.com/omr15.htmlhttp://wimnell.com/omr16.htmlhttp://wimnell.com/omr16.htmlhttp://wimnell.com/omr17.htmlhttp://wimnell.com/omr17.htmlhttp://wimnell.com/omr18-19.htmlhttp://wimnell.com/omr18-19.htmlhttp://wimnell.com/omr2.htmlhttp://wimnell.com/omr2.htmlhttp://wimnell.com/omr20.htmlhttp://wimnell.com/omr20.htmlhttp://wimnell.com/omr21.htmlhttp://wimnell.com/omr21.htmlhttp://wimnell.com/omr22-28.htmlhttp://wimnell.com/omr22-28.htmlhttp://wimnell.com/omr29.htmlhttp://wimnell.com/omr29.htmlhttp://wimnell.com/omr3.htmlhttp://wimnell.com/omr3.htmlhttp://wimnell.com/omr31.htmlhttp://wimnell.com/omr31.htmlhttp://wimnell.com/omr32.htmlhttp://wimnell.com/omr32.htmlhttp://wimnell.com/omr33.htmlhttp://wimnell.com/omr33.htmlhttp://wimnell.com/omr34.htmlhttp://wimnell.com/omr34.htmlhttp://wimnell.com/omr35.htmlhttp://wimnell.com/omr35.htmlhttp://wimnell.com/omr351.htmlhttp://wimnell.com/omr351.htmlhttp://wimnell.com/omr352.htmlhttp://wimnell.com/omr352.htmlhttp://wimnell.com/omr353.htmlhttp://wimnell.com/omr353.htmlhttp://wimnell.com/omr354.htmlhttp://wimnell.com/omr354.htmlhttp://wimnell.com/omr36-39.htmlhttp://wimnell.com/omr36-39.htmlhttp://wimnell.com/omr36.htmlhttp://wimnell.com/omr36.htmlhttp://wimnell.com/omr37.htmlhttp://wimnell.com/omr37.htmlhttp://wimnell.com/omr38.htmlhttp://wimnell.com/omr38.htmlhttp://wimnell.com/omr39.htmlhttp://wimnell.com/omr39.html

4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden:

SW   4 Sambandsforskningsverksamheter. SW   40 Systemvetenskap.Infostruktur. SW   41-49 Samband o samordning mellan olika verksamheter.

5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden

SW   5 Naturforsknings- och matematikverksamheter. SW   50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap. SW   51 Matematik. SW   52 Astronomi, rymdforskning. SW   53 Fysik o d. SW   54 Kemi o d. SW   55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d. SW   56 Paleontologi, arkeologi o d. SW   57 Biologi, ekologi. Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet SW   58 Botanik. SW   59 Zoologi.

6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 30 områden:

SW   6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. SW   60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter.

SW   61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverks. SW   62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) SW   63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske od.

SW   64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. SW   . 641 Matlagning. 642 Måltider, matservering. SW   . 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. SW   . 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. SW   . 645 Användning av inventarier o d. SW   . 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom tvätt o d) SW   . 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster o utgifter mm. SW   . 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. SW   . 649 Personvård: barn, hemsjukvård.

SW   65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d. SW   . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. SW   . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. SW   . 6525-6529 Militära verksamheter. SW   . 653 Handelsverksamheter. SW   . 654 Telekommunikationsverksamheter. SW   . 655 Förlagsverksamheter o d. SW   . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. SW   . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. SW   . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. SW   . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.

SW   66/68 Tillverkning av varor. SW 66 Tillverkning av kemivaror od.SW 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o dSW 68 Tillverkning av komplexvaror.

SW   69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar.

http://wimnell.com/omr4.htmlhttp://wimnell.com/omr4.htmlhttp://wimnell.com/omr40.htmlhttp://wimnell.com/omr40.htmlhttp://wimnell.com/omr41-49.htmlhttp://wimnell.com/omr41-49.htmlhttp://wimnell.com/omr5.htmlhttp://wimnell.com/omr5.htmlhttp://wimnell.com/omr50.htmlhttp://wimnell.com/omr50.htmlhttp://wimnell.com/omr51.htmlhttp://wimnell.com/omr51.htmlhttp://wimnell.com/omr52.htmlhttp://wimnell.com/omr52.htmlhttp://wimnell.com/omr53.htmlhttp://wimnell.com/omr53.htmlhttp://wimnell.com/omr54.htmlhttp://wimnell.com/omr54.htmlhttp://wimnell.com/omr55.htmlhttp://wimnell.com/omr55.htmlhttp://wimnell.com/omr56.htmlhttp://wimnell.com/omr56.htmlhttp://wimnell.com/omr57.htmlhttp://wimnell.com/omr57.htmlhttp://wimnell.com/omr58.htmlhttp://wimnell.com/omr58.htmlhttp://wimnell.com/omr59.htmlhttp://wimnell.com/omr59.htmlhttp://wimnell.com/omr6.htmlhttp://wimnell.com/omr6.htmlhttp://wimnell.com/omr60.htmlhttp://wimnell.com/omr60.htmlhttp://wimnell.com/omr61.htmlhttp://wimnell.com/omr61.htmlhttp://wimnell.com/omr62.htmlhttp://wimnell.com/omr62.htmlhttp://wimnell.com/omr63.htmlhttp://wimnell.com/omr63.htmlhttp://wimnell.com/omr64.htmlhttp://wimnell.com/omr64.htmlhttp://wimnell.com/omr641-642.htmlhttp://wimnell.com/omr641-642.htmlhttp://wimnell.com/omr643.htmlhttp://wimnell.com/omr643.htmlhttp://wimnell.com/omr644.htmlhttp://wimnell.com/omr644.htmlhttp://wimnell.com/omr645.htmlhttp://wimnell.com/omr645.htmlhttp://wimnell.com/omr646.htmlhttp://wimnell.com/omr646.htmlhttp://wimnell.com/omr647.htmlhttp://wimnell.com/omr647.htmlhttp://wimnell.com/omr648.htmlhttp://wimnell.com/omr648.htmlhttp://wimnell.com/omr649.htmlhttp://wimnell.com/omr649.htmlhttp://wimnell.com/omr65.htmlhttp://wimnell.com/omr65.htmlhttp://wimnell.com/omr651.htmlhttp://wimnell.com/omr651.htmlhttp://wimnell.com/omr6520-6524.htmlhttp://wimnell.com/omr6520-6524.htmlhttp://wimnell.com/omr6525-6529.htmlhttp://wimnell.com/omr6525-6529.htmlhttp://wimnell.com/omr653.htmlhttp://wimnell.com/omr653.htmlhttp://wimnell.com/omr654.htmlhttp://wimnell.com/omr654.htmlhttp://wimnell.com/omr655.htmlhttp://wimnell.com/omr655.htmlhttp://wimnell.com/omr656.htmlhttp://wimnell.com/omr656.htmlhttp://wimnell.com/omr657.htmlhttp://wimnell.com/omr657.htmlhttp://wimnell.com/omr658.htmlhttp://wimnell.com/omr658.htmlhttp://wimnell.com/omr659.htmlhttp://wimnell.com/omr659.htmlhttp://wimnell.com/omr66-68.htmlhttp://wimnell.com/omr66-68.htmlhttp://wimnell.com/omr69.htmlhttp://wimnell.com/omr69.html

7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden:

SW   7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. SW   70 Allmänt om konst o kultur.

SW   71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. SW   72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. SW   73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. SW   74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. SW   75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi. SW   78 Musik ( konserter o d 792)

SW   79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. SW   . 7911-7913 Seder och bruk. SW   . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. SW   . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. SW   . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. SW   . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc.

SW   795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. SW   . 7951 Sociologi. Socialvård.. SW   . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. SW   . 7957 Undervisning o d. SW   . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. SW   . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d.

SW   796/799 Sport, idrott o d.

8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden:SW   8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. SW   80 Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. SW   81 Litteraturvetenskap. Litteraturhistoria. SW   82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW   82 Engelsk skönlitteratur o d. SW   83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. SW   84 Fransk skönlitteratur o d. SW   85 Italiensk skönlitteratur o d. SW   86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d. SW   87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d. SW   88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d. SW   89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d .

9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.12 områden:SW   9 Saklitterära verks.Allmän geografi o historia. Biografi. SW   90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen. SW   91 Allmän geografi, reseskildringar. 913/919 mots. 93/99. SW   92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d. SW   93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. SW   93 Allmänt om allm. historia. Världs- och forntidshistoria. SW   94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i Europa. SW   95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. SW   96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. SW   97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika. SW   98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika. SW   99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Poler. Rymden.

http://wimnell.com/omr7.htmlhttp://wimnell.com/omr7.htmlhttp://wimnell.com/omr70.htmlhttp://wimnell.com/omr70.htmlhttp://wimnell.com/omr71.htmlhttp://wimnell.com/omr71.htmlhttp://wimnell.com/omr72.htmlhttp://wimnell.com/omr72.htmlhttp://wimnell.com/omr73.htmlhttp://wimnell.com/omr73.htmlhttp://wimnell.com/omr74.htmlhttp://wimnell.com/omr74.htmlhttp://wimnell.com/omr75-77.htmlhttp://wimnell.com/omr75-77.htmlhttp://wimnell.com/omr78.htmlhttp://wimnell.com/omr78.htmlhttp://wimnell.com/omr79.htmlhttp://wimnell.com/omr79.htmlhttp://wimnell.com/omr7911-7913.htmlhttp://wimnell.com/omr7911-7913.htmlhttp://wimnell.com/omr7914-7919.htmlhttp://wimnell.com/omr7914-7919.htmlhttp://wimnell.com/omr792.htmlhttp://wimnell.com/omr792.htmlhttp://wimnell.com/omr793.htmlhttp://wimnell.com/omr793.htmlhttp://wimnell.com/omr794.htmlhttp://wimnell.com/omr794.htmlhttp://wimnell.com/omr795.htmlhttp://wimnell.com/omr795.htmlhttp://wimnell.com/omr7951.htmlhttp://wimnell.com/omr7951.htmlhttp://wimnell.com/omr7952-7956.htmlhttp://wimnell.com/omr7952-7956.htmlhttp://wimnell.com/omr7957.htmlhttp://wimnell.com/omr7957.htmlhttp://wimnell.com/omr7958.htmlhttp://wimnell.com/omr7958.htmlhttp://wimnell.com/omr7959.htmlhttp://wimnell.com/omr7959.htmlhttp://wimnell.com/omr796-799.htmlhttp://wimnell.com/omr796-799.htmlhttp://wimnell.com/omr8.htmlhttp://wimnell.com/omr8.htmlhttp://wimnell.com/omr80.htmlhttp://wimnell.com/omr80.htmlhttp://wimnell.com/omr81.htmlhttp://wimnell.com/omr81.htmlhttp://wimnell.com/omr82-89.htmlhttp://wimnell.com/omr82-89.htmlhttp://wimnell.com/omr82.htmlhttp://wimnell.com/omr82.htmlhttp://wimnell.com/omr83.htmlhttp://wimnell.com/omr83.htmlhttp://wimnell.com/omr84.htmlhttp://wimnell.com/omr84.htmlhttp://wimnell.com/omr85.htmlhttp://wimnell.com/omr85.htmlhttp://wimnell.com/omr86.htmlhttp://wimnell.com/omr86.htmlhttp://wimnell.com/omr87.htmlhttp://wimnell.com/omr87.htmlhttp://wimnell.com/omr88.htmlhttp://wimnell.com/omr88.htmlhttp://wimnell.com/omr89.htmlhttp://wimnell.com/omr89.htmlhttp://wimnell.com/omr9.htmlhttp://wimnell.com/omr9.htmlhttp://wimnell.com/omr90.htmlhttp://wimnell.com/omr90.htmlhttp://wimnell.com/omr91.htmlhttp://wimnell.com/omr91.htmlhttp://wimnell.com/omr92.htmlhttp://wimnell.com/omr92.htmlhttp://wimnell.com/omr93-99.htmlhttp://wimnell.com/omr93-99.htmlhttp://wimnell.com/omr93.htmlhttp://wimnell.com/omr93.htmlhttp://wimnell.com/omr94.htmlhttp://wimnell.com/omr94.htmlhttp://wimnell.com/omr95.htmlhttp://wimnell.com/omr95.htmlhttp://wimnell.com/omr96.htmlhttp://wimnell.com/omr96.htmlhttp://wimnell.com/omr97.htmlhttp://wimnell.com/omr97.htmlhttp://wimnell.com/omr98.htmlhttp://wimnell.com/omr98.htmlhttp://wimnell.com/omr99.htmlhttp://wimnell.com/omr99.html

22 politikområden för politikenUnder årens lopp har innehållet i dominerande politikområden skiftat. Utredningar har visat att dagens politiska problem kan inordnas i 22 politikområden som hvudsakligen stämmer överens med regeringens ministerområden. http://www.regeringen.se

* Partiledaren/statsministern Stefan Löfven.    

* Allmänt om regeringens politik. 

* Utrikes- och världspolitik. Globaliseringen.   

Politik för en utrikesminister. 

* Europapolitik.   

Politik för en EU-minister. 

* Demokratiproblem, juridik.   

Politik för en justitieminister.

* Försvar.   

Politik för en försvarsminister.

* Klimat och klimatpolitik    

Politik för en miljöminister.

* Transporter.   

Politik för en infrastrukturminister.

* Planering av fysiska miljöer.    

Politik för en plan- och byggminister.

* Landsbygdspolitik.   

Politik för en landsbygdsminister.

* Bistånd.   

Politik för en biståndsminister.

* Sjuk- och hälsovård, kemikalier, räddningdtjänst.   

Politik för en socialminister med hälso- och sjukvård.

* Hushållet. Mat, boende, energi, konsumtion, ekonomi.   

Politik för en hem- och konsumentminister och en 

energiminister.

* Barn- och äldreomsorg. Välfärd. Socialtjänst   

Politik för en barn- och äldreminister med välfärd och

socialtjänst o d

* Utbildning. Forskning.   

Politik för utbildningsministrar.

* IT. Information, Konst, kultur, idrott.   

Politik för en kultursminister. Med demokrati.

* Jobb.   

Politik för en arbetsmarknadsminister.

* Näringar.   

Politik för en näringsminister.

* Handel.   

Politik för en handelsminister.

* Migration. Integration o d.   

Politik för en migrationsminister/integrationsminister. 

* Polisen. Brott. Kriminalvård.   

Politik för justitieministerns polis- och kriminalpolitik.

* Pengar. Skatt, bidrag, finanser, pensioner, försäkringar.     

Politik för finans-, finansmarknads- och

socialförsäkringsministrar.

http://www.regeringen.sehttp://www.regeringen.se

Alla områdena innehålller stora tydliga politiska problem och många detaljproblem.

När det gäller ordningen mellan områdena har här börjats med områ-det om den politiska ledningen och området för hur man kommer fram till politiska förslag och förmedlar förslagen till väljarna.

Sedan kommer området för hur man ser på världen, världsplaneringen och utrikespolitiken samt hur man ser på Europa.

Efter det kommer problem med demokratin och juridiken, krigs- och försvarsproblem och problemen med klimatet sett som gällande värl-den och de olika länderna.

Sedan utbredningen över markytan: transporter, planeringen av den fysiska miljön och problem med glesbygden, det som tidigare brukade kallas jordbrukspolitik. Dessa problem kan ses som gällande hela världen och gällande varje land för sig, bland annat Sverige.

Efter dessa områden som kan gälla hela världen kommer området om biståndspolitiken där de föregående problemen är förutsättningar för biståndet.

Sedan kommer områden som mer kan gälla närområden: först område om hälsa, sjukvård och räddning, sedan område om hushållens verk-samheter och område om omsorg för grupper som behöver stöd.

Efter detta: område för utbildning, område för information och kultur od, område för jobb och område för näringar och område för handel.

Sedan område för rasism, främlingsfientlighet o d och integration, och område för brott, polis od.

Sist området för pengar. Man kan rimligen inte diskutera pengar förrän man gått igenom alla de tidigare områdena.

Statsministern Stefan Löfven

Utrikesministern Margot Wallström Europaministrarna Margot Wallström, Stefan LöfvenJustitieministern Morgan JohanssonFörsvarsministern Peter HultqvistKlimatministern Åsa RomsonTransportministern Anna Johansson Infrastrukturminister Bostads-, stadsutvecklings- och ITministern Mehmet Kaplan. avgått.Landsbygdsministern Sven-Erik BuchtBiståndsministern Isabella Lövin Synen på kommunerna

Folkhälso- och sjukvårdsministern Gabriel WikströmHushållsverksamhetsministern m m Kristina Persson (Förslag)Energiministern Ibrahim BaylanBarn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa RegnérUtbildnings- och forskningsministrarna:Utbildningsministern Gustav FridolinMinistern högre utbildning och forskning Helene Hellmark KnutssonGymnasie- och kunskapslyftsministern Aida HadzialicKultur- och demokratiministern Alice Bah KuhnkeArbetsmarknadsministern Ylva JohanssonNärings- och innovationsministern Mikael DambergHandelsministrarna Mikael Damberg, Margot WallströmMigrationsministern Morgan JohanssonInrikesministern Anders Ygeman Polisminister Finansministern Magdalena AnderssonFinansmarknadsministern Per BolundCivilministern Ardalan ShekarabiSocialförsäkringsministern Annika Strandhäll

http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/morgan-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/morgan-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/forsvarsdepartementet/peter-hultqvist/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/forsvarsdepartementet/peter-hultqvist/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/asa-romson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/asa-romson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/anna-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/anna-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/mehmet-kaplan/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/mehmet-kaplan/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/sven-erik-bucht/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/sven-erik-bucht/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/isabella-lovin/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/isabella-lovin/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/gabriel-wikstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/gabriel-wikstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/kristina-persson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/kristina-persson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/ibrahim-baylan/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/ibrahim-baylan/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/asa-regner/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/asa-regner/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/gustav-fridolin/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/gustav-fridolin/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/helene-hellmark-knutsson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/helene-hellmark-knutsson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/aida-hadzialic/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/aida-hadzialic/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/kulturdepartementet/alice-bah-kuhnke/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/kulturdepartementet/alice-bah-kuhnke/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/ylva-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/ylva-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/mikael-damberg/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/mikael-damberg/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/margot-wallstrom/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/morgan-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/morgan-johansson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/anders-ygeman/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/anders-ygeman/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/magdalena-andersson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/magdalena-andersson/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/per-bolund/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/per-bolund/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/ardalan-shekarabi/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/ardalan-shekarabi/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/annika-strandhall/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/annika-strandhall/

Vad borde regeringen i första hand syssla med? Hushållsverksamheter. Hemkunskap.Hur har folk det? Hur vill de ha det och hur bör de kunna få det?

Regeringens politik kan inordnas i 22 politikområden. För varje område finns en minister som ska hantera problem som finns i områdena, utom för det viktigaste politikområdet som gäller det som händer i hushållen, politikområdet för hushållsverksamheter. Det området har ingen minister.

Hushållsverksamheter. Hemkunskap. 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.641 Matlagning. 642 Måltider, servering, restauranger.643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d, sopor, telenät.645 Användning av inventarier o d646 Personlig hygien od. Tillägg:tillgång till service utanför hemmet. 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter, Kapital.648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.649 Personvård: barn, hemsjukvård o d .(Numren från SW klassifikationssystem)Detta är verksamheter som världens 7 miljarder människor alla har mer eller mindre. Verksamheterna är inte likadana världen över. I många fall är hushållen fattiga och lever på mindre än ett par tre dollar om dagen = cirka 20 kr per dag, hur det nu går till. I Sverige är rimliga lägsta hushållskostnader i förvärsarbetande åldrar år 2016 för vuxen ensam 149 000 kr om året = cirka 400 kr per dag, för makar/sambor 232 000 kr = cirka 600 kr per dag. Pensionärer cirka ensam 139 000 kr per år, 380 kr per dag och pensionärsmakar cirka 206 000 kr per år, 560 kr per dag.

Hushållverksamheterna är grundläggande problem både i Sverige och världen. De är grunden för välfärden. Hur fördelar sig väl-färden, i Sverige, i världen?

I världen:641 Maten. Är i världen som helhet ett problem. Det förekommer svält och näringsbrist. Skördarna slår fel. Mat slängs. Fördelningspro-blem. Befolkningen ökar, räcker maten?643 Bostäder. Bostadsbrist i Sverige. I världen dåliga bostäder och för få. Hälften av världens befolkning bor i städer, ofta tätt i höga hus utan kontakt med natur och därmed med tvivelaktig livskvalitet. Många sover på gatan.644 Energi, el-, gas-, värme-, vatten- och hygienförsörjning o d, sophantering, telenät. Vatten och avlopp saknas ofta, ger sjukdomar och elände. Energibrist. Drift av energisystem.645 Tillbehör till boendet, inventarier, kommunikations- och transportmedel. Hjälpmedel. Till fattigdom och dåliga bostäder hör dåliga tillbehör.

646 Personlig hygien o d, klädvård (utom tvätt o d)Tillägg: tillgång till service o d utanför hemmet. i stort sett verksamheter i alla andra politikområden läggs på område 64.. 647 Hushållsekonomi. Tillgång till pengar att betala hushållsverksam-heterna med. Skatter, försäkringar, generella bidrag mm. Lån och skulder. Kapital. 648 Städning rengöring tvätt o d. Finns inte vatten och avlopp lätt tillgängligt blir det mycket problem. Ta bort farliga kemikalier, baciller.649 Vård av barn, äldre och sjuka o d Gemensamma organ som stöd saknas ofta.

Människor påverkas hela livet av fysiska och sociala miljöer de vistas i.

Påverkan från fysiska och sociala miljöer sker enligt vanor och tradi-tioner och till en viss del enligt ofullständiga statliga regler.

Till en början påverkas människor av förhållandena i de hem de vistas i som barn och i de närmate omgivningarna. Sedan kommer påverkan vartefter mer och mer från miljöer utanför hemmet.

När skolan börjar blir det påverkan från lärare och klasskamrater. och mer och mer från verksamheter utanför hemmet som ingår i de 22 politikområdena. När grundskolan är slut ska alla ha ett visst mått av kunskaper och färdigheter.

I gymnasieskolan ökas knskaper och färdigheter på, med yrkeskunska-per eller kunskaper för högre studier och därefter blir det fråga om högskolestudier eller begynnande förvärvsarbete. Vid cirka 24 års ålder ska alla vara i förvärvsarbete.

Påverkningarna från de fysiska och sociala miljöerna blir vartefter mer och mer skiftande och resulterar i de många olika åsikter som finns i vuxenvärlden idag och som leder till svåra konflikter med i värsta fall krig.

Krigen är ett elände som mänskligheten borde ha förstått att undvika.Tyvärr ger konflikterna mycket lidande, som borde kunna slippas genom en förståndig planering av människorna verksamheter.

Planeringar har fyra viktiga moment: hur var det, hur är det, hur kan det bli och hur bör det bli. De är det som ingår i de offentliga plane-ringarna av staternas och kommunernas verksamheter.

Mänskligheten har kommit så långt att den tycks tro att demokrati och mänskliga rättigheter är bra utgångspunkter för en bättre värld. Men det räcker inte bara med denna tro. Det behövs skicklighet med att tillämpa tron.

Att demokrati är bra har blivit ledande tanke bara de senaste hundra åren. Och det behövs en global demokrati som ligger ovanpå de nationella demokratierna som ännu är de vanligaste. Det vill säga att det behövs en världsplanering som planerar hur världen kan bli bättre.

Förenta nationerna, FN, är en sammanslutning av nästan alla värdens länder, men är konstruerad med ett säkerhetsråd som förhindrar en god planering.

Sveriges regering har ambitionen att bli medlem i säkerhetstådet och få möjlighet att styra världen till det bättre. Men regeringen har inte visat hur de vill styra. Regeringen bör starta en svensk världsplanering som visar hur vi vill förbättra världen.

Regeringen måste då ange hur de mänskliga verksamheterna har varit, är, kan bli och bör bli i olika dela av. Det är en svår uppgift, men något måste kunna visas upp. Regeringen har ministrar och departement som har tekniska möjligheter för detta.

I kapitel 4 har skrivits in några förutsättningar för ett arbete med en världsplanering. Regeringen får inget förslag utan det är ministrarna som ska komma med förslag som sedan kan kritiseras av oss alla andra.

I kapitel 5 ges förutsättningar för planeringar av Sveriges sex nyaföreslagna regioner.

Den fundamentala påverkanskedjan Det är viktigt att observera den fundamentala påverkanskedjan, där individernas inre verkligheter ger viljor som styr världens utveckling. Viljorna styr de kollektiva politiska viljorna och individernas viljor och de politiska kollektiva viljorna styr tillsammans handlingarna i den yttre verkligheten.

Handlingarna styr dels ekonomiska/teknologiska verksamheter till kroppslig nytta (eller onytta), dels kulturella verksamheter som är informationsverksamheter med olika uttrycksmedel - till psykisk nytta (eller onytta).

De kulturella verksamheterna påverkar individernas inre verkligheter som i sin tur ger upphov till nya viljor, nya kollektiva viljor och och nya ekonomiska och kulturella handlingar.

Vill man förbättra världen måste man se till att individernas inre verkligheter blir lämpliga, vilket kan göras bara med hjälp av lämpliga kulturella verksamheter.

Man kan säga att individernas inre verkligheter och viljor idag på det hela taget är olämpliga, hur ska man då kunna åstadkomma lämpliga kulturella verksamheter? Bland de kulturella verksamheterna finns de offentliga utbildningssystemen (grundskola, gymnasium etc) som genom åratal av förändringar i teorin blivit tämligen bra, i Sverige. I världen för övrigt finns många dåliga utbildningssystem eller inga alls.

Men utbildningssystemen är bara en liten del av alla kulturella verksamheter. Verksamheter som påverkar individenas inre verklig-heter och viljor finns också i alla andra kulturella verksamheter: i

nöjesindustrin, i reklamindustrin, i tidningar, tidskrifter, radio, TV, video etc, i konst- och designvärlden, överallt. Dessa verksamheter översvämmas av informationer och program som visar livsstilar som inte befrämjar uppkomsten av lämpliga inre verkligheter och lämpliga viljor.

De ekonomiska/teknologiska verksamheterna är beroende av indivi-dernas inre verkligheter och viljor och av de kollektiva/politiska viljor-na. Det innebär idag fördelning av produktion och konsumtion av varor och tjänster som är mer ojämlik än den behövde vara. Den nuvarande fördelningen är resultat av de bilder av livsstilar som de kulturella verksamheterna förmedlar.

Individernas inre verkligheter och deras viljor, politiken, de ekono-miska verksamheterna och de kulturella verksamheterna bildar alltså fyra stora problemkomplex, som påverkar varandra i ständigt pågå-ende påverkanskedjor. Komplexen innehåller många skevheter som borde rättas till.

Vill man rätta till skevheterna i de fyra komplexen bör man ha lämpliga värderingar som utgångspunkt. Eftersom hela jordklotet bildar ett enda stort system bör man ha värderingar som gäller överallt. Det som då finns att tillgå är bland annat FNs mänskliga rättigheter och mål med komplement som bl a FNs Millenniedeklaration.

På område 4 i hemsidan http://wimnell.com har sambanden be-handlats (första versionen 1999, justering 070208 och 100406 samt en hastig översyn 140410). Observera att område 4 på hemsidan är daterad 100410 och att det finns mycket som har tillkommit sedan dess. Se början på hemsidan.

http://wimnell.com/http://wimnell.com/

Sveriges regeringar under 100 årNedan finner du en förteckning över de ca 40 olika regeringar som har styrt Sverige under de senaste 1900-talets början.

Årtal Statsminister Typ av regering

1900-09-12 1902-07-0 Fredrik von Otter Borgerlig

1902-07-051905-04-13 Erik Gustaf Boström Borgerlig

1905-04-131905-08-02 Johan Ramstedt Expeditionsministär

1905-08-021905-11-07 Christian Lundeberg Borgerlig samlingsregering

1905-11-071906-05-29 Karl Staaff Liberal

1906-05-291911-10-07 Arvid Lindman Höger

1911-10-071914-02-17 Karl Staaff Liberal

1914-02-171917-03-30 Hjalmar Hammarskjöld Höger

1917-03-301917-10-19 Carl Swartz Höger

1917-10-191920-03-10 Nils Edén Koalition: Liberal, Socialdemokratisk

1920-03-101920-10-27 Hjalmar Branting Socialdemokratisk

1920-10-271921-02-23 Louis De Geer (dy) Ämbetsmannaministär

1921-02-231921-10-13 Oscar von Sydow Ämbetsmannaministär

1921-10-131923-04-19 Hjalmar Branting Socialdemokratisk

1923-04-191924-10-18 Ernst Trygger Höger

1924-10-181925-01-24 Hjalmar Branting Socialdemokratisk

1925-01-241926-06-07 Rickard Sandler Socialdemokratisk

1926-06-071928-10-02 Carl Gustaf Ekman Koalition: Frisinnad, Liberal

1928-10-021930-06-07 Arvid Lindman Höger

1930-06-071932-08-06 Carl Gustaf Ekman Frisinnad

1932-08-061932-09-24 Felix Hamrin Frisinnad

1932-09-241936-06-19 Per Albin Hansson Socialdemokratisk

1936-06-191936-09-28 Axel Pehrsson (i Bramstorp) Bondeförbundet

1936-09-281939-12-13 Per Albin Hansson Koalition: Socialdemokratisk, Bondeförbundet

1939-12-131945-07-31 Per Albin Hansson Koalition: Socialdemokratisk, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern

1945-07-311946-10-06 Per Albin Hansson Socialdemokratisk

1946-10-111951-10-01 Tage Erlander Socialdemokratisk

1951-10-011957-10-31 Tage Erlander Koalition: Socialdemokratiskt, Bondeförbundet

1957-10-311969-10-14 Tage Erlander Socialdemokratisk

1969-10-141976-10-08 Olof Palme Socialdemokratisk

1976-10-081978-10-18 Thorbjörn Fälldin Koalition: Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Folkpartiet

1978-10-181979-10-12 Ola Ullsten Folkpartiet

1979-10-121981-05-19 Thorbjörn FälldinKoalition: Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Folkpartiet

1981-05-191982-10-08 Thorbjörn Fälldin Koalition: Centerpartiet,  Folkpartiet

1982-10-081986-02-28 Olof Palme Socialdemokratisk

1986-03-011990-02-26 Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

1990-02-261991-10-04 Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

1991-10-041994-10-07 Carl Bildt Koalition: Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet

1994-10-071996-03-22 Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

1996-03-222006-10-06 Göran Persson Socialdemokratisk

2006-10-06 Fredrik Reinfeldt Koalition: Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet

I september 2014 förlorade de borgerliga valet och en regering Stefan Löfven med socialdemokrater och miljöpartister trädde till.Den svenska regeringen är beroende av världen utanför.

Makthavare i världen efter andra världskriget.(010604. Datum och stavning är troligen rätt, men det kan finnas fel i stavningen av namnen.)    Sovjetunionen.Upphörde 1991.Unionen ersattes av OSS, Oberoende Staters Samvälde, men Ryssland framstår som främste makthavaren.

1917-24 Vladimir Iljitj Lenin. Död i ämbetet.

24-53

Josef Stalin .Död i ämbetet.53-55

Georgij Malenkov (regeringschef) utmanövrerad 1955+Nikita

Chrustjev (förste sekr. i kommunistpartiet).55-58

Chrusjtjev (k-partiet) + Nikolaj Bulganin (regeringsch, utstött

1958. Död 1975.58-64

Chrusjtjev (k-sekr.+regch.) Avsatt. Död 1971.64-77

Alexej Kosygin (reg-ch). Död1980+ Leonid Bresjnev

(sekr

k-partiet)77-82 Bresjnev (k-sekr+president).Död i ämbetet82-84 Jurij Andropov (k-sekr+president) Död i ämbetet84-85 Konstantin Tjernenko (k-sekr+ president . Död i ämbetet.85-91 Mikhail Gorbatjov (president mm)

53-56 Utrikesminister V Molotov.57-85 Utrikesminister Andrej Gromyko85-91 Utrikesminister Edvard Sjevardnase91-91 Utrikikesm. Alex Bessmertnych + Boris Pankin + Sjevardnase

Ryssland.1992-99 Boris Jeltsin2000-2008 Vladimir Putin2008-2012 Dmitrij Medvedev2012- Vladimir Putin

Amerikas förenta stater. USA.Presidenter.1933-45 Franklin D Roosovelt (D=demokrat= amerikansk vänster).

Död i ämbetet.45-53 Harry S Truman. (Demokrat)53-61 Dwight D Eisenhower (R= republikan= amerikansk höger)61-63 John F Kennedy ( Dem, mördad)63-69 Lyndon B Johnson (Dem)69-74 Richard M Nixon (Rep,Avsatt)74-77 Gerald R Ford (Rep)77-81 Jimmy Carter (Dem)81-89 Ronald Reagan (Rep)89-93 George Bush (Rep)93-00 Bill Clinton (Dem)2001-08 George W Bush (Rep)2009- Barack Obama (Dem)

Storbritannien/England. Premiärministrar.1940-45 Winston Churchill (konservativ med samlingsregering)45-51 Clement Attlee (Labour =vänster)51-55 Churchill (konservativ= höger)55-57 Anthony Eden (k)57-63 Harold Macmillan (k)64-70 Harold Wilson (lab)70-74 Edward Heath (k)74-76 Wilson (lab)

76-79 James Callaghan (lab)79-90 Margaret Thatcher (k)90-97John Major (k)97- 07 Tony Blair (lab)07-10 Gordon Brown (lab)10- David Cameron (k)

Frankrike. Makthavare och Presidenter.1944-46 Provisoriska regeringar, chef till jan 1946 Charles de Gaulle, motståndsledare under kriget, därefter Gouin, Bidault, Blum.47-59 "Fjärde republiken”, relativt svag presidentmakt med många regeringar med svårigheter. Presidenter: 1947-54 Vincent Auriol, 54-59 René Coty. De Gaulle regeringschef fr o m juli 1958.59- "Femte republiken", med stark presidentmakt, skapad av de Gaulle.

Härefter presidenter:59-69 Charles de Gaulle (höger)69-74 Georges Pompidou (höger)74-81 Valery Giscard d 'Estaing (höger)81-95 Francois Mitterand (socialist=v)95-07 Jacques Chirac (höger)07-12 Nicolas Sarkozy (höger UMP)12- François Hollande (vänster)

Tyskland. Förbundskansler.(tom hösten 1990 enbart Västtyskland)1949-63 Konrad Adenauer (CDU= högerparti)63-66 Ludwig Erhard (CDU)66-69 Kurt Georg Kiesinger (samlingsreg)69-74 Willy Brandt (SPD= socialdem=v)

74-83 Helmut Schmidt (SPD)83-98 Helmut Kohl (CDU)98- 2005 Gerhard Schröder (SPD)2005- Angela Merkel (CDU)

Förbundsrepubliken Kina1949-76 Mau Tse-tung (Zedong)1977-97 Deng Xiaoping . Död 1997........

president Hu Jintao 2013

mars president Xi Jinping

premiärminister mars Li Keqiang

FNs generalsekreterare1946-53 Trygve Lie53-61 Dag Hammarskjöld61-71 U Thant71-81 Kurt Waldheim82-92 Javier Péres de Cuellar92-96 Boutros Boutros Ghali97-2006 Kofi Annan2007- Ban Ki Moon

Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens problem.Hur ska man kunna förbättra världen ?

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människor-nas verksamheter. De har sedan 15 år tillbaka på hemsidan grup-perats i 129 verksamhetsområden i huvudområden numrerade 1-9.

På Sven Wimnells hemsida på Internet, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio hu-vudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som till-sammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, ele-ver, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksam-heter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika om-rådena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsom-rådena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen ge-nom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förteck-nade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa syste-mets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 om-rådena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har an-ledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighets-tid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskriv-ningar.

De särskilda utredningarna/bilagorna finns förtecknade i följande pdf, som också innehåller innehållsförteckningar till de senaste årens utredningar.

Sven Wimnell 080203+++: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

I början är dokumenten uppdelade på olika kategorier, men från och med 8 april 2011 (sidan 164) förtecknas de i kronologisk ordning, varvid den senaste läggs underst.

De senaste utredningarna, som var för sig ofta redovisar aktuella saker i alla de 129 delområdena. De förtecknas i början av hem-sidan i kronologisk ordning med den senaste allra överst.

Adressen till hemsidan är http://wimnell.com

Utredningen den 1 oktober 2015 innehåller mycket omfattande och aktuella uppgifter om högskolor, forskning, klassifikations-systemet för verksamheter m m.Sven Wimnell 1 oktober 2015: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikations-system för mänskliga verksam-heter som hjälp vid planeringen av framtiden.http://wimnell.com/omr40zj.pdf

Utredningen den 5 februari 2016 innehåller en sorts sammanfatt-ning av arbetet med samhällsplaneringens problem t o m 4 febru-ari 2016. Sven Wimnell 5 februari 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett system för mänskliga verksamheter som kan hjälpa oss att forma framtiden. http://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdf

Utredningen den 1 april innehåller en repetition av förslag och något om politik efter 4 februari 2016 till slutet av mars 2016.Sven Wimnell 1 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Tillägg till utredningen 5 februari 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf

Utredningen den 2 april innehåller tidningsartiklar efter 4 febru-ari 2016. Sven Wimnell 2 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Tidningsartiklar och debattartiklar efter 4 februari 2016.http://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdf

Utredningen den 4 april 2016 innehåller regeringens priorite-ringar och förslag om regionplaneringar i Sverige.Sven Wimnell 4 april 2016: Utvecklingens krafter. Levnadsför-hållanden. Regeringens verksamheter och prioriteringar enligt hemsidan på internet 2 april 2016. Vad gör Kristina Persson ? Planering av Sverige. Utbildning och kultur.http://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdf

http://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.comhttp://wimnell.comhttp://wimnell.com/omr40zj.pdfhttp://wimnell.com/omr40zj.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdf

Kapitel 2: Vårbudgeten 2016, ett led i den rödgröna regeringens politik och ett led i världens poli-tik under historisk tid sedan 5000 år tillbaka.Innehåll:Sida27

Vårbudgeten lämnades till riksdagen den 13 april 2016.31

Vårbudgeten 2016 på fem minuter34

2016 års ekonomiska vårproposition36

Riksdagen 13 april 2016 om vårbudgeten Från

www.riksdagen.se 14 april 2016

Vårbudgeten lämnades till riksdagen den 13 april 2016.Anf.  52  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr talman! Svensk ekonomi utvecklas starkt. Vi har högre tillväxt än USA, Storbritannien och Tyskland och högst tillväxt i Norden.

Arbetslösheten är den lägsta på sju år, och 80 000 fler människor har ett jobb att gå till. Ungdomsarbetslösheten faller särskilt snabbt, och långtidsarbetslösheten är den lägsta i hela EU.

Vi ser också ett styrkebesked för svensk export. Enligt Business Swe-den tar svensk export för första gången på 20 år andelar på världs-marknaden.

Både it-sektorn och fordonsindustrin går starkt, och antalet varsel var förra året det lägsta sedan 2007. Svensk industri är långt ifrån ”basically gone”.

Det stora antalet asylsökande förra året innebär oförutsedda och ofrånkomliga utgiftsökningar. Men tack vare att regeringen tagit ansvar och fört en stram politik har vi skapat oss manöverutrymme.

Trots ett exceptionellt stort asylmottagande lyckas vi alltså kraftigt minska underskotten jämfört med dem vi ärvde. Vi klarar utgiftstaken, och de kommande åren minskar statsskulden som andel av bnp.

Samtidigt ser vi stora utmaningar framför oss. Trots god tillväxt och nästan 100 000 lediga jobb är fortfarande mer än 350 000 människor

arbetslösa. Det exceptionellt höga antalet asylsökande kommer att kräva fortsatta insatser. Vi ser också en avmattning i omvärldens ekonomi.

Vi har utmaningar framför oss som vi har stort fokus på. Samtidigt kan vi stanna upp och glädja oss åt ökad tillväxt, åt fler jobb och åt fler människor i sysselsättning. Det går bra för svensk ekonomi! (Applåder)

Vi ska inte fastna i hur det var förr, men låt oss ändå minnas hur det lät så sent som för något år sedan.

Om skatterabatten för alla ungdomar som redan hade jobb togs bort skulle tusentals ungdomar få lämna sina jobb. I stället är arbetslösheten nu på sin lägsta nivå på nästan ett decennium.

Om vi justerade reglerna för RUT och ROT till mer rimliga villkor skulle branscherna kollapsa. Det är inte det vi har sett.

Om vi trappade av jobbskatteavdraget för dem med de högsta inkoms-terna skulle människor inte längre utbilda sig, ta det där lilla extra ansvaret eller vilja bli chefer. Är det någon som har sett det hända? Nej. Det är som vanligt fel.

Tvärtom är det ju på lite längre sikt så att när samhällen hålls ihop, då skapas också bättre förutsättningar för ekonomin att utvecklas. När fler får vara med och bidra, när fler får ta del av det vi skapar och när fler får möjlighet att utvecklas, då skapas förutsättningar för tillväxt.

Herr talman! De senaste tio åren har Sverige varit ett av de länder som har tagit emot flest asylsökande per invånare av länderna i EU. Från ett

http://www.riksdagenhttp://www.riksdagen

genomsnitt på ca 30 000 asylsökande per år kom förra året 163 000 asylsökande, 35 000 av dem ensamkommande barn och ungdomar.

De människor som får asyl och ska stanna här behöver någonstans att bo, precis som alla andra. De ska utbilda sig i svenska och få de fär-digheter som krävs för att skaffa sig ett jobb. Det ska finnas lärare som lär ut. Det ska finnas sjuksköterskor, läkare och kuratorer för dem som behöver.

Det är mycket man kan köpa för pengar, men att bygga bostäder, sko-lor och vårdcentraler tar tid. Att utbilda och rekrytera lärare, social-sekreterare och sjuksköterskor tar också tid. Och det finns saker man inte kan lösa även om man sparar, ökar inkomsterna eller lånar mer. Bakgrunden till den överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen och de ytterligare förslag som regeringen har lagt fram för att minska antalet personer som söker asyl just i Sverige är inte svårare än så.

Vi ska vara stolta över vårt lands stora humanitära insats, men när EU brast i solidaritet och gemensamt ansvarstagande blev situationen ohållbar.

Det är därför regeringen agerar. Det är därför regeringen tar ansvar. Det gör vi även fortsatt. Arbetet med att fördela flyktingar jämnare inom EU fortsätter, och vi fortsätter göra det som krävs för att klara mottagande och etablering i Sverige.

Vi ska ha ett land som fungerar för alla som kommer hit och för alla som redan bor här. Vi ska ha ett reglerat och ordnat flyktingmottagande, och människor ska känna trygghet i att veta att vi har ordning och reda.

Herr talman! Vårändringsbudgeten handlar i huvudsak om att hantera det faktum att många människor har sökt asyl i Sverige.

Migrationsverket får extra resurser för att ordna boende och mat och för att korta handläggningstiderna.

För dem som får asyl är arbete nyckeln till etablering. Därför föreslår regeringen ytterligare resurser till kompetenskartläggning för asyl-sökande, ökad validering och ett nytt snabbspår för entreprenörer. RUT-avdraget vidgas till nya tjänster.

Liksom arbete är nyckeln till etablering är språket ofta nyckeln till arbete. Därför ska utbildningen för nyanlända förstärkas genom sats-ningen på sfi och svenska som andraspråk, genom vidareutbildning av lärare och genom stöd till nya skollokaler.

Med fler asylsökande följer fler avslag på asylärenden. Människor som får avslag på sin asylansökan ska ju lämna Sverige. Därför får polisen och Migrationsverket ökade resurser för att genomföra detta viktiga arbete. Det är grundläggande för asylmottagandets legitimitet och för att vi ska ha reglerad invandring.

I vårändringsbudgeten tar regeringen ansvar för flyktingsituationen. De myndigheter som får utökade arbetsuppgifter tillförs ytterligare resur-ser, och därutöver stärks arbetet med etablering.

Men, herr talman, ett annat sätt att ta ansvar i den här situationen är att säkra hög kvalitet i välfärden. Välfärden ska ju finnas här i tider av lugn och vardag, och den ska finnas i tider av oro och extraordinära händel-ser.

Därför har regeringen nyligen presenterat en historisk satsning på den svenska välfärden: ytterligare 10 miljarder kronor årligen till kommu-ner och landsting.

Tillsammans med tidigare investeringar från regeringen innebär det att fler än 30 000 personer kommer att kunna anställas inom välfärden. Alla de som kämpar för våra barn i förskolor och skolor, för våra äldsta på äldreboenden och för oss alla när vi blir sjuka eller har skadat oss – alla de kommer att få fler kollegor. Och den här välfärden ska erbjudas utifrån behov, inte utifrån ens förmåga att betala. Det vi gör nu är att utveckla den svenska modellen. (Applåder)

Herr talman! Den svenska modellen vilar på flera delar: hög sysselsätt-ning, en stark och generell välfärd och starka och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden. Det här är inte någonting man bara säger av tradition eller någon sorts klockartro, utan det här är viktigt för att det har gett resultat – och ger resultat. Den här modellen tjänar Sverige väl.

Människor ska ha arbete. Man ska kunna försörja sig på sitt arbete, och man ska kunna känna trygghet i sin vardag.

Det är naturligt att vi här i riksdagen beslutar vilka skatter vi ska ta ut och hur vi fördelar gemensamma resurser. Varje parti har sina priorite-ringar, och den här kammaren är en bra plats för att ta den debatten: Vilka pengar ska vi ta in, och hur ska vi fördela dem? Här har politiken en mycket viktig roll att spela.

Men att vi kommande år skulle debattera hur högt eller lågt lönen ska sättas i olika branscher eller för olika löntagare beroende på deras ursprung ter sig, för att uttrycka sig försiktigt, mindre lämpligt. Ändå har vi ett läge där de borgerliga partierna talar öppet om att skrota den

svenska partsmodellen och låta staten, Sveriges riksdag, gå in och sätta lägre löner. Det är en tydlig konflikt i svensk politik.

De partier som står bakom den här propositionen, som är ett samarbete mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet, står upp för fria och starka parter. Politiken ska verka för att fler människor kommer i arbe-te, inte för att de som arbetar ska tjäna mindre.

Varje land har sina genier, och många länder har rika naturtillgångar. Men det som skiljer ut ett verkligt framgångsrikt land är om man förmått att se till att vanliga löntagare har en trygghet, en välfärd och en lön de kan leva på. Det är facit för den svenska modellen. Det är vad den svenska modellen har levererat, och det är därför vi tar strid om den svenska modellen. (Applåder)

Herr talman! Vi berörs alla på något sätt av vår gemensamma välfärd. Det är också något som vi ofta talar varmt om med stolthet när vi är utomlands: föräldraförsäkring, barnbidrag, förskola, äldreomsorg – generellt och med god kvalitet för alla. Det är den svenska modellen. Den bygger på arbete, eller, för att vara än mer precis: Den svenska modellen bygger på att den som har inkomster också betalar skatt. Det handlar om att man gör rätt för sig, att man är med och bidrar.

Få saker urholkar skattemoralen som när man upptäcker att andra inte gör sin del. Särskilt illa är det när de som har det väldigt väl förspänt hänger sig åt att smita från sitt ansvar. Det sådana personer och företag gör är att övervältra ansvaret på andra: låginkomsttagare, pensionärer och dem som knappt vet hur de ska få ihop till hyran. Detta är provo-cerande i ordets verkliga mening.

När människor med små marginaler gör så brukar det kallas svartarbe-te. När det utförs av dem med vidlyftiga marginaler och ibland också

dito moral kallas det för skatteflykt. Men oavsett om detta ofog bedrivs vid en torghandel eller förmedlas i stärkta vita skjortor, som en tjänst vid någon av våra större banker eller advokatbyråer, kommer det beteendet att bekämpas.

Den förra regeringen vidtog åtgärder, och den här regeringen har gått vidare. Det handlar bland annat om att införa personalliggare i fler branscher. Det handlar om att ingå och driva på för fler heltäckande internationella avtal där informationsutbyte trumfar banksekretessen. Det handlar också om att ansvariga myndigheter har de resurser som behövs och föregår med oklanderligt gott exempel.

Arbetet med detta kommer att intensifieras. Det kommer att kräva uthållighet, internationellt samarbete och hårt arbete, men steg för steg ska nätet dras åt för dem som genom att inte göra rätt för sig åker snålskjuts på andra. Som socialdemokrat kommer jag aldrig att se genom fingrarna med skattefiffel. (Applåder)

Herr talman! Den här regeringen står för ett samhällsbygge, för ansvar, trygghet och utveckling. Vi vill stärka den svenska modellen, inte avveckla den.

Vi har mycket arbete framför oss, men vår väg för Sverige är tydlig. Med den svenska modellen som grund och med moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle där ingen lämnas efter men inte heller någon hålls tillbaka.

Tack så mycket!

Från www.riksdagen.se 14 april 2016

Vårbudgeten 2016 på fem minuterSamhällsbygget – ansvar, trygghet och utveckling Den 13 april lämnade regeringen sin ekonomiska vårproposition samt förslaget till vårändringsbudget till riksdagen. I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och sitt förslag till inriktning för den ekonomiska politiken inför budgeten för 2017. Regeringens prioriteringar jobb, skola och klimat ligger fast. I vårändringsbudgeten presenteras förslag på ökade medel i 2016 års budget för att hantera flyktingsituationen. Den ekonomiska vårproposi-tionen och förslagen i vårändringsbudgeten bygger på en överenskom-melse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Bedömning av det ekonomiska lägetUtsikterna för den svenska ekonomin är goda. Prognosen för den eko-nomiska utvecklingen framöver är dock osäker – riskerna för en svagare utveckling är betydande.

Stark återhämtning...Svensk ekonomi återhämtar sig i snabb takt från en lång period med lågt resursutnyttjande. BNP-tillväxten var hög 2015 och bedöms bli hög även 2016. I takt med att resursutnyttjandet stiger bedöms BNP-tillväxten sakta in något 2017.

...och sjunkande arbetslöshetArbetslösheten minskade betydligt under 2015 och är nu cirka 7 pro-cent. Det är den lägsta nivån på sju år. Den höga tillväxten i efterfrå-gan gör att arbetslösheten väntas fortsätta att minska till 6,3 procent 2017.

Nyckeltal prognos april 2016Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2015, prognos för 2016–2020 

2015 2016 2017 2018 2019 2020BNP*

4,1

3,8

2,2

1,8

2,1

2,9BNP*, kalenderkorrigerad

3,8

3,5

2,5

2,0

2,2

2,7BNP-gap**

-0,9

0,2

0,5

0,3

0,0

0,0Sysselsatta, i åldern 15–74 år

1,4

1,7

1,6

0,8

0,7

0,9Sysselsättningsgrad, i åldern 15–74 år

66,7

67,1

67,5

67,2

67,0

67,0Arbetade timmar, kalenderkorrigerad

1,0

1,9

1,7

0,7

0,7

1,0Produktivitet***, kalenderkorrigerad

2,6

1,7

0,7

1,3

1,4

1,7Arbetslöshet, i % av arbetskraften, 15–74 år

7,4

6,8

6,3

6,4

6,5

6,6Timlön, mätt enligt konjunkturlönestatistiken

2,4

3,1

3,3

3,4

3,4

3,4KPI, årsgenomsnitt

0,0

0,9

1,6

2,3

3,2

3,2KPIF, årsgenomsnitt

0,9

1,3

1,8

2,0

2,1

2,0Offentliga sektorns finansi-ella sparande, % av BNP

0,0

-0,4

-0,7

-0,4

0,1

0,7Offentliga sektorns konsoli-derad bruttoskuld,% av BNP

43,4

42,5

41,1

40,3

39,1

36,9

* Fasta priser, referensår 2014. ** Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och utfall saknas således. *** Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda reformer. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

http://www.riksdagen.sehttp://www.riksdagen.se

De offentliga finanserna stärks på siktRegeringen har lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning och underskottet har minskat kraftigt sedan regeringen tillträdde. Det stora antalet asylsökande till Sverige 2015, och de investeringar som detta medför för att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, innebär tillfälliga kostnader. Därför beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras senare under prog-nosperioden än vad som tidigare antogs. Underskottet i finanserna beräknas växa till och med 2017. Det gynnsamma konjunkturläget och den förda finanspolitiken medför att det finansiella sparandet förstärks från och med 2018. För 2020 beräknas ett överskott på 0,7 procent av BNP.

VårändringsbudgetenDet rådande läget medför behov på flera områden redan under inne-varande år. Migrationsverket får kraftigt ökade anslag för att hantera det stora antalet asylsökande.

Med fler asylsökande följer fler avslag i asylärenden. För att möta behovet av ett fungerande återvändandearbete föreslår regeringen att Migrationsverket tillförs mer resurser.

För att underlätta etableringen avsätts medel för bland annat språkin-satser och kompetenskartläggning för asylsökande samt validering för nyanlända. Ett nytt snabbspår för nyanlända entreprenörer inrättas.

Polisen ges ökade resurser, närpolisen förstärks och arbetet mot hat-brott prioriteras. Arbetet mot terrorism förstärks bland annat genom att Säkerhetspolisen ges utökade resurser. Därutöver ges Migrationsverket förstärkta resurser för att öka säkerheten på asylboenden.

Det förebyggande arbetet för ett öppet samhälle, mot våldsbejakande extremism och rasism förstärks.

Tabell: Regeringens åtgärder med anledning av det rådande läget i omvärlden (Tabell 2:1 i 2016 års ekonomiska vårproposition)

Tabell: Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2016 (Tabell 1:1 i Vårändringsbudget för 2016)

Finanspolitikens inriktning- I vårbudgeten fortsätter regeringen att hantera flyktingsituationen och pekar ut inriktningen för framtiden där samhällsbygget går före nya skattesänkningar. Med den svenska modellen som grund och moder-niseringen som verktyg ska vi ta oss an vårt lands utmaningar. Arbets-lösheten ska bekämpas, kunskapsresultaten i skolan ska stärkas och klimatutsläppen ska minska, säger finansminister Magdalena Anders-son.

Minska arbetslöshetenRegeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 ligger fast. Investeringar i jobben görs inom regeringens jobbagenda. Den består av satsningar på kompetens, utbildning och matchning, investeringar för framtiden i bland annat bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Satsningar på välfärden är också en viktig del av jobbpolitiken.

Skapa en jämlik kunskapsskola med tid för varje elevEn central del av samhällsbygget är en jämlik skola där alla barn får möjlighet att utvecklas. Den huvudsakliga inriktningen är att höja kun-skapsresultaten genom tidiga insatser, ökad attraktivitet för läraryrket och ökad jämlikhet i skolan.

Skärpa klimatpolitikenSverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Klimat-frågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. För att leda den

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-regeringens-atgarder-med-anledning-av-det-radande-laget-i-omvarldenhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-regeringens-atgarder-med-anledning-av-det-radande-laget-i-omvarldenhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-regeringens-atgarder-med-anledning-av-det-radande-laget-i-omvarldenhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-regeringens-atgarder-med-anledning-av-det-radande-laget-i-omvarldenhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-specifikation-av-andrade-ramar-for-utgiftsomraden-samt-andrade-anslag-2016.pdfhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-specifikation-av-andrade-ramar-for-utgiftsomraden-samt-andrade-anslag-2016.pdfhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-specifikation-av-andrade-ramar-for-utgiftsomraden-samt-andrade-anslag-2016.pdfhttp://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/tema-statens-budget/varbudget-2016/tabell-specifikation-av-andrade-ramar-for-utgiftsomraden-samt-andrade-anslag-2016.pdf

internationella utvecklingen skärper Sverige den nationella klimatpoli-tiken ytterligare och minskar utsläppen.

Stärka välfärden och öka jämlikhetenRegeringens målsättning är att tillväxten och välståndet i Sverige ska komma alla till del. Regeringen prioriterar ett samhällsbygge där välfärden stärks och förutsättningarna ges att anställa fler inom välfärdens ve