Embed Size (px)
Citation preview
17-10-31
1
HÅLLBAR FÖRTÄTNING – FÖRSLAG TILL SAMARBETE SLU – UMEÅ UMEÅ KOMMUN 15 DECEMBER 2016 PGB
GLOBALFÖRÄNDRINGARNA ÄR HÄR
17-10-31
2
MARCH 2012
17-10-31
3
2
4
3
5
6
1
0
Glo
bal
Tem
pera
ture
(°C)
IPCC Projections2100 AD
N.H
. Tem
pera
ture
(°C)
0
0.5
1
-0.5
1000 1200 1400 1600 1800 2000
Adaptation -Sustainability
Survival
DET RÅDER VETENSKAPLIG KONSENSUS OM GLOBAL UPPVÄRMNING BASERAT PÅ PEER-REVIEW LITTERATUREN MELLAN 1991 TO 2011. DEN STÖRSTA STUDIEN SOM GENOMFÖRTS HAR ANALYSERAT 12000 ARTIKLAR SOM YTTRAT SIG OM GLOBAL WARMING. IDAG FINNS 450 000 FORSKARE SOM LEVERERAR DATA TILL IGBP. 1986 VAR VI FÄRRE ÄN 10 000.
17-10-31
4
Hållbarhetsomställning för Världen
FörnybarEnergiTsunaminMotFaktorFemFlödesstadenDenekonomiskaScale-to-ScopeomställningenFrånpriva?seradestäder?llnätverkavallmänningarTransportslagsski@etFunk?onelltTätaStäderMotGåfartsstadenÅter?llstadenslokalområdenKulturensomhållbarhetensLokIntersensoriskaStäderResilientaCitylands
17-10-31
5
1. STADSUTVECKLING I VÄRLDEN MOTIV FÖR FUNKTIONELL FÖRTÄTNING AV STÄDER
BARCELONA FUNKTIONELLT TÄT STAD
17-10-31
6
EN TRADITIONELLT KOMPAKT EUROPEISK STAD
”Four Storey limit”
17-10-31
7
ATLANTAS SKYLINE
BILJETTER SÅLDA TILL BASEBOLLMATCHER I ATLANTA VISAR VAR BEBYGGELSEN ÄR
17-10-31
8
”THE AMERICAN SUB-DIVISION”
VÅNINGSHÖJDEN I FRITT FALL - UPPÅT
17-10-31
9
• Teori – vad är förtätning
• Stadstypsspecifik förtätning
• Koppling till Biologiska, Organisatoriska, Sociala och Estetiska värden
• Funktionell täthet
2. FORSKNING OM FÖRTÄTNING
17-10-31
10
2.1. VARFÖR TÄTHET? • En praktisk samordning av resurser
• En grund för informellt byte av tjänster o varor
• Underlag för skolor, affärer och bussar
• Ett sätt att tjäna pengar för byggföretag
2.2. VARFÖR RYMLIGHET? • Kvartersrum med ljus och luft
• Utrymme för parker, skogsdungar och ängar
• Svängrum för lek, återhämtning och friskvård
• Rymd för utblickar, himlar och trädsus
• Avstånd för insynsskydd, soliga gårdar
17-10-31
11
• Instängd – Fri
• Utblickar och siktlinjer
• Arena- eller parkkänsla
• Anonymt – Socialt
• Känsla av närhet till mål i kvarteret och staden
• Känsla av avstånd till grönytor av olika skalor
• Sensoriska intryck
• Andel bebyggd markyta • Andel friyta / tomtyta • Total golvyta / tomtyta • Antal rum / tomtyta • Antal hushåll / tomtyta • Antal boende / tomtyta • Friytor / boende
• Grönytor / boende • Hushöjder • Avstånd mellan hus
FORSKARANSATSER OM FÖRTÄTNING
Mätning av förtätning Upplevelser av förtätning
3. TRENDER OM FÖRTÄTNING - HÖGRE OCH TÄTARE
Hammarby Sjöstad 2005
Norra Djurgårdsstaden 2015
Hammarby sjöstad 2000
17-10-31
12
HAGASTADEN FSI=8
LILJEHOLMSKAJEN KOMBINERAR HORISONTELL OCH VERTIKAL FÖRTÄTNING
17-10-31
13
VÄSTRA HAMNEN MALMÖ BO01 2001 FSI = 1
Varvsstaden Malmö 2014 FSI = 3
Nyhamnen Malmö 2020 FSI = 5
17-10-31
14
ULLERÅKER UPPSALA 2000-TAL (FSI = 2)
Kvarngärdet Uppsala 2010-tal FSI=4
TRENDER - AVSTÅND MELLAN FLERFAMILJSHUS • 1906 Norrmalm Stockholm – 10 m
• 1926 Södermalm Stockholm – 30 m
• 1949 Tuna backar Uppsala – 50–60 m
• 1955 Högdalen Stockholm 20–30 m
• 1970-tal Brantholmsgränd Skärholmen 35 m
• 2015 Frodeparken Uppsala 10 meter
17-10-31
15
SEKTION FÖR TUNA BACKAR 70 M I VERKLIGHETEN BLEV AVSTÅNDEN 40-60 M
TUNA BACKAR SNEDBILD GUNNAR BRITSE/PER G BERG
17-10-31
16
FRODEPARKEN UPPSALA FSI = 5 SNEDBILD GUNNAR BRITSE/ PER G BERG
LITTERATUR OM FÖRTÄTNING - Hur kan vi förena kvantitativa mått och upplevelser av täthet? - Vilken roll spelar grönytorna för hälsa och segregation? - Det finns ett behov av olika sorters täthetsmått - Förtätning av spridande områden American Sub-division Se också boverkets ”den måttfulla staden” ”rätt tätt” och planverket som tidigare utvecklade normer för täthet och skala i ”bostadens grannskap”.
17-10-31
17
4. HUR ARBETAR SLU LANDSKAP MED FÖRTÄTNING? • Metod triangulering – forskarens indiciekedja
• Kartor, satellitbild, snedbild, gatubild, skisser • Intervjuer av boende, planerare och fastighetsskötare • Enkäter till boende – web-enkäter till kommuner • Observationsstudier under olika årstider, helg och vardag • Dokumentstudier: monografier, planer, protokoll
• Hållbarhetsramverket är från FN:s Habitatagenda • Sju stadstyper enligt svenska kommuners praxis • Partnerskap forskning-kommuner om förtätning
FN:S HABITATAGENDA OCH SJU FRÅGOR OM FÖRTÄTNING
Habitatagendan 1996 – 2016 visar världen vägen till hållbara boplatser
17-10-31
18
THE HABITAT AGENDA: SJU DIMENSIONER FÖR HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN (UNCHS 1996)
P
E
B
O S
C
A
4.1 FYSISKA RESURSER
17-10-31
19
KAN FÖRTÄTNING PÅVERKA:
• Mark för att producera ren jord i staden. • Mark och byggnader för elproduktion • Mark och vatten för vind och vågenergi • Mark som behövs för kretslopp och kaskader • Mark för Bioenergiproduktion? • Vattnets användning i staden?
4.2 EKONOMISKA RESURSER
17-10-31
20
KAN FÖRTÄTNINGEN PÅVERKA
• Kommunens kostnader • Byggkostnader • Markpriser och fastighetspriser • Hushållens ekonomi • Möjligheten till Informell ekonomi
Kan ensidig förtätning i A-lägen hämma bostadsbyggandet?
4.3 Biologiska Resurser
17-10-31
21
HUR PÅVERKAR FÖRTÄTNINGEN:
• Möjligheter att utforma entrégrönska • Möjligheter att utveckla Gårdar och Trädgårdar? • Hävden av distriktsgröna ytor? • Tillgång till och vägledning till vild natur? • Tillgång till Parker, skolgårdar och lek inom 300m? • Förekomst av gröna gator, vägar, stigar och torg?
4.4 Organisatoriska resurser
17-10-31
22
MILJÖRIKTIGA TRANSPORTER
VIND I HÅRET - ÄVEN DE ÄLDSTA…
17-10-31
23
LADDSTATION FÖR 4 ELBILAR 2016
LOCAL COMMUNITY DIRECTORY AND LOCAL INTRANET
17-10-31
24
HUR PÅVERKAR FÖRTÄTNINGEN: • Tillgången till uterum för lek och sport? • Förekomsten av allmänningar? • Utrymme för affärer, skolor och service? • Platser och mönster av spår, vägar, vattenvägar, torg och stigar? • Tillgång till rum för rådslag, möten och fest? • Möjligheter att kommunicera i grannskap
4.5 SOCIALA RESURSER
17-10-31
25
HUR PÅVERKAR FÖRTÄTNINGEN: • Säkerhet och trygghet i stad och land? • Förutsättningar för sociala relationer? • Möjligheter att utforma goda grannskap? • Hur vi formar gradienten: privata-halv-privata, halv-offentliga och
offentliga rum? • Utformning av hälsosamma grannskap, gårdar, trädgårdar, gator
och torg?
4.6 KULTURBESTÄMDA RESURSER
17-10-31
26
HUR PÅVERKAR FÖRTÄTNINGEN • Historiska platser • Möjligheter till ceremonier och traditioner • Utformningen av rum för måleri och skulptur? • Möjligheter att utöva musik, teater, sång och dans?
4.6 ESTETISKA RESURSER
17-10-31
27
HUR PÅVERKARE FÖRTÄTNINGEN: • Stadens visuella attraktivitet dag- och nattetid? • Ljudlandskapet i staden och i småorten? • Stadens och ortens doftlandskap? • Stadens och landsbygdens mikroklimat? • Stadens temperaturväxlingar, fuktighet, skugga, sol och
vattenflöden?
25 EC CRITERIA FOR ECOCITIES IN EUROPE (GAFFRON ET AL. 2008)
P City of Minimized Demand for Land
E City for Strong Local Economy
O City of Development Concentrated at Suitable Sites
O City of Balanced Mixed Use
S City of Human Scale and Urbanity
P City Contributing to Closed Water Cycles
B City in Balance with Nature
O City with New Balance of Concentration and Decentralisation
O City of Accessibility for Everyone
S City of Health, Safety and Well-being
P City of Reduction, Re-use and Recycling of Waste
B City with Integrated Green Areas
O City as Network of Urban Quarters
O/S City for Pedestrians, Cyclists and Public Transport
S City of Sustainable Lifestyle
P City of Minimised Energy Consumption
O City Integrated into Global Communications Networks
O City of Qualified Density
O/S City Built and Managed with the Inhabitants
C City of Cultural Identity and Social Diversity
P City as Power Station of Renewable Energies
O City Integrated into the Surrounding Region
O City of Short Distances
O/S City with Public Space for Everyday Life
A City of Bioclimatic Comfort
17-10-31
28
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ
• 1. Hållbar bebyggelsestruktur: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse, samtidigt som byggnader är hållbart utformade. (PEO resurser)
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ
• 2. Infrastruktur: infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. PEBOSCA (Alla sju resurserna hanteras i detta kriterium)
17-10-31
29
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ • 3. Hållbar samhällsplanering: städer & tätorter samt
sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade från ett sammanhållet & hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor, PEBOS
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ • 4. Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är
miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar, POSA
17-10-31
30
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ • 5. Natur och grönområden: det finns natur- och grönområden
och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. BO
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ
• 6. Kulturvärden i bebyggd miljö: det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas, CA
17-10-31
31
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ • 7. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och
stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, OSCA
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ
• 8. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. POS
17-10-31
32
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ
• 9. Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och så att främst förnybara energikällor används. P
BOVERKETS 10 FÖRDJUPADE DELMÅL FÖR EN GOD BEBYGGD MILJÖ • 10. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för
samhället, enkel att använda för konsumenterna och alstring av avfall förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. POS
17-10-31
33
5. FÖRTÄTNING I OLIKA STADSTYPER
VAD ÄR EGENTLIGEN TÄTT OCH GLEST? Typområde (För Villor,1980-talshus och nya täta stadskärnekvarter har vi räknat på två vuxna + två barn/hushåll). För Folkhemshus har vi räknat 1.2 pers/ hushåll. Miljonprogramsområde, äldre stadskärnans kvarter rymmer 3 pers/ hushåll. För alla flerfamiljshus är den totala markytan större än grönytan. För samtliga flerfamiljshus har jag räknat på innergårdsytan.
Täthet Inv/Ha
Andel grönyta m2/per capita Rymlighet
Storvillaområde (2000 kvm/tomt) vanliga storvillatomter i Uppsala 20 500
Egnahemsområde (600 kvm/tomt) 66 150
Folkhemsområde 1950-tal (270 hh 10000 m2 innergård) 162 32
Miljonprogram låghus (144 hh 2000 m2 innergård) 300 18
1980-tals täta låga smågårdar (40 hh 320 10
Stadskärnans kvarter (5 våningar ) 840 6
Nya täta stadskvarter (220hh 6 vån1600 kvm innergård) 1760 2.6 (-> 0.5)
17-10-31
34
TÄTHET OCH HÅLLBARHET VANLIGA ANTAGANDEN:
• Förtätad stadsbygd sparar energi • Förtätning är ekonomiskt effektiv markanvändning • Tätare hus ger utrymme för hög kvalitet på grönytor • Täta hus förkortar avstånd till service • Tät stadsbygd innebär större möjligheter till sociala kontakter • Tät stadsbygd förkortar avstånden till kultur • Tät stadsbygd kan byggas med ett bra mikroklimat
FÖR ATT KONTROLLERA DETTA SKAPADE VI TÄTHETSINDEX •
17-10-31
35
RYMLIGHET OCH HÅLLBARHET VANLIGA ANTAGANDEN:
• Rymlighet stödjer aktiv rörlighet och sparar fossil energi • Rymlighet behövs för informell ekonomi • Odling och hävd av grönytor kräver rymlighet • Lokal ekonomisk och praktisk samverkan kräver utrymme. • Det är enklare att skapa sociala kontakter med en rymlig utemiljö • Det behövs utrymme för att utöva lokal kultur • Soliga, lövskuggade och medvetet designade lokala ljudlandskap
förutsätter rymliga utemiljöer.
FÖR ATT KONTROLLERA DETTA SKAPADE VI RYMD-INDEX
17-10-31
36
FUNKTIONELL TÄTHETS-INDEX
Funktionell Tätheti = Täthetsi – Rymdi
Målet är att Täthets-index och Rymd-index skall vara höga och att Funktionell Täthetsindex skall vara nära 0
BEBYGGELSE I CENTRALA STADEN STADSTYP I DLUGI TARG (MARKET STREET) GDANSK PHOTO PER G BERG
17-10-31
37
FÖR 111 ÅR SEDAN BYGGDES TÄTT I STOCKHOLMS ”SIBIRIEN”
20 ÅR SENARE BYGGDES FÖR LJUS OCH LUFT – HELGAGATAN (1926)
17-10-31
38
DETTA FUNKTIONELLT TÄTA KVARTER HAR NU FIRAT 4:E GENERATIONENS GRANNSKAP
Ett helt nytt Funktionellt tätt ekokvarter byggdes i
centrala Västerås i HSB:s regi - Tusenskönan
17-10-31
39
INDUSTRISTADEN I STADSDELEN KUNGSÄNGEN
GÅRDSPANORAMA KUNGSÄNGEN - OBS BILDEN VISAR HALVA GÅRDEN (TILL VÄNSTER SYNS DEN NORRA FASADEN OCH TILL HÖGER HALVA DEN SÖDRA FASADEN) 24 MAJ CA 1400.
17-10-31
40
LUTHAGENS TÄTASTE AVSNITT MED HALVSLUTNA GÅRDAR LÄNGS LUTHAGSESPLANADEN
LUTHAGSESPLANADEN
17-10-31
41
Industristaden Centrala Uppsala Vån 6.2
Luthagsesplanaden Centrala Uppsala Vån 4.6
Täthet FSI Exploateringstal
3.82 2.08
Rymlighet RSI
0.13 0.23
0.05 0.11
Grönyta/Friyta G/F
0.60 0.80
Funktionell Täthetsindex FTx = Tätx - Rymdx
3.82 – (-0.94)= + 4.76 3.86 – 3.50 = + 0.36
Observationer: • Hus och gårdar på den främre gården i större skala än omkringliggande hus.
STRÄNGNÄS – NYTT CENTRUMNÄRA KVARTER
17-10-31
42
• Den bortre funktionellt täta gården harmonierar med befintliga omkringliggande gårdar med färger, skalor och gårdsplanering
STRÄNGNÄS – NYTT CENTRUMNÄRA KVARTER
ETT NYTT (NÄSTAN OSYNLIGT)HUS STRAX BAKOM LILLA TORG – MALMÖ I EN LYCKAD FUNKTIONELL FÖRTÄTNING
17-10-31
43
HISTORIEN OM DEN FÖRTÄTADE BANGÅRDEN DÄR TÄTHETEN FÖRDUBBLADES OCH RYMLIGHETEN MINSKADE TILL EN FEMTEDEL
NYTT STORKVARTER LÄNGS KUNGSGATAN 2016-2021
17-10-31
44
NYA STORKVARTERET KAFFEFABRIKEN LÄNGS KUNGSGATAN 2016 - 2021
NU HAR HUSHÖJDERNA GLIDIT UPP PÅ 8-VÅNINGSNIVÅN
17-10-31
45
JÄMFÖR MED UPPSALAS TIDIGARE MAXHÖJD 6 VÅN
ELLER MED HISTORISK EUROPEISK STANDARD 4 + 1 VÅN
17-10-31
46
DRÖMMEN ETT EGET HEM STADSTYP II
ETT AV LANDETS MEST STABILA KVARBOENDE EXPANDERAR/ FÖRTÄTAS INÅT
17-10-31
47
FOLKHEMMETS LÄGENHETER STADSTYP III
TUNABACKAR MED LITET CENTRUM OCH KOLONILOTTER
17-10-31
48
EFTERHAND UPPSKATTAD IFYLLNADSFÖRTÄTNING MELLAN 50-TALS HUSEN
17-10-31
49
MILJONPROGRAMMET BYGGS OM STADSTYP IV
I MALMÖS HOLMA HAR GÅRDARNA FÖRTÄTATS SOCIALT, EKONOMISKT OCH BIOLOGISKT
17-10-31
50
MÅNGA TRÄDGÅRDSFÖRTÄTADE GÅRDSRUM..
I UPPSALAS GOTTSUNDA FINNS ETT POPULÄRT (A) OCH ETT MINDRE POPULÄRT (B) FÖRTÄTNINGSOBJEKT
17-10-31
51
HÄR VID FRÖLUNDA TORG I GÖTEBORG TYCKTE KRINGBOENDE HÖGHUSBOR ATT FÖRTÄTNINGEN LYCKADES
MEDAN DANSKA VÄGENS TIDIGARE BOENDE TYCKTE TVÄRTOM..
17-10-31
52
NYARE FLERFAMILJSHUS STADSTYP V DALENS LÅGA TÄTA GRÖNA OCH MÖGLIGA BEBYGGELSE
POPULÄRA FUNKTIONELLT TÄTA SMÅBARNSGÅRDAR I GOTTSUNDA INBÄDDADE I SÖDRA UPPSALAS VACKRA SKOGSNATUR
17-10-31
53
DET HÄR ÄR JM:S EGET FUNKTIONELLT TÄTA 50-TALS INSPIRERADE EKOKVARTER MAJROPARKEN I GUBBÄNGEN I SÖDRA STOCKHOLM
ELLER SOM HÄR DÄR ETT NYTT HÖGHUS PLACERATS – FÖRST UNDER STORA PROTESTER I 50-TALS FÖRORTEN ERIKSBERG I UPPSALA. SLUTRESULTATET BLEV LYCKAT OCH ACCEPTERAT AV DE BOENDE.
17-10-31
54
IBLAND SOM HÄR SKER DEN MODERNA FÖRTÄTNINGEN I ETT LAGER FÖR MYCKET
17-10-31
55
UTSIKTEN ÄR FRÅN VÅNING 6 I EN LÄGENHETNÄRA BLÅSUTS T-BANESTATION I ENSKEDE. GÅRDARNA UPPFATTAS SOM FÖR TRÅNGA AV PLANERARE FRÅN ETT 20-TAL STÄDER I SVERIGE
ÄVEN STORVILLAOMRÅDENA FÖRTÄTAS DETTA ÄR FLERFAMILJSHUS I UPPSALAS VÄSTRA SUNNERSTA STADSTYP VI
17-10-31
56
FÖRTÄTADE SMÅORTER – FUNKTIONELLT TÄT ÄLDRE OCH GAMMAL OCH NÅGOT FÖR TÄT NY BEBYGGELSE I GUNSTA UTANFÖR UPPSALA - STADSTYP VII
8. TÄTA LANDSBYGDER. FÖRTÄTAD LOKAL PRODUKTION FRÅN JORD TILL BORD I JÄRNA I SÖDRA STOCKHOLM
17-10-31
57
FÖRTÄTAD KONST OCH PARK I BRUKSORTEN HÄLLEFORS HEJDADE BEFOLKNINGSRASET
TÄTA URBANA CITYLANDS STAD-REGION-GRÖN-BLÅ-BYGGD INFRASTRUKTUR
Stor-Stockholms Gröna Kilar
17-10-31
58
FRÅN GRÖNA FRAGMENT TILL PATHING NETWORKS PATHING BETYDER ALTERNATIVA LÄNKAR OCH SAMBAND INOM GRÖN-BLÅ INFRASTRUKTUR
GRÖN-BLÅ-BYGGD RADIAL + TRANSVERSELL INFRASTRUKTUR I NANTES FRANKRIKE NANTES (EGCA-winner 2013) Combines: - Traditional maintenance of Loire-valley Wine producing green wedges - Traditional Green-blue/built infrastructure in the city - Modern linear park along the river through the city
17-10-31
59
ATT MODELLERA EN FUNKTIONELLT TÄT RESILIENT CITYLAND STRUKTUR
Habita?onWedge
GreenWedge
Primary, Secondary & Tertiary Cross-lines
CityExpansioninFractalGreen/builtCitylandStructure
CommunityNode
RadialCityExpansion
Linear Blue-Green Corridor
CHEONGYECHEON SEUOL – DEN BLÅ-GRÖNA STOMMEN
17-10-31
60
UPPSALAS BLÅ-GRÖNA STOMME BILD: CAROLINA HORN
Befintlig Vegetation Utvecklade Gröna Korridorer Vattenlandskap
Urbant grönt-blått-byggt landskap
FÖRTÄTAD GRÖN-BLÅ-
BYGGD STRUKTUR I STADSSKALA
I UPPSALA
17-10-31
61
HÅGAKILEN UPPSALAS MEST KOMPLETTA GRÖNKIL
FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV EKEBY- AROSSTRÅKET (SARA RYDEMAN OCH ELLINOR SCHARIN EXAMENSARBETE 2016)
17-10-31
62
MELLANSKALA TÄTA URBANA CITYLANDS KOMBINERAT MED: OFFENTLIG PARK PRIVATA GRÖNYTOR NYA PATHING-LÄNKAR GRÖNKILAR GRÖNA BÄLTEN ÖPPNA LANDSKAP
LITEN SKALA KÄRNOMRÅDEN NYA KORRIDORER VATTEN OCH BRO FLERFAMILJGÅRDAR VILLATRÄDGÅRDAR AKTIV TRANSPORT INTEGRERAD MED GRÖNSTRUKTUR
17-10-31
63
ENTREGRÖNSKA 0-3 M
GÅRDSGRÖNSKA 10-30 M
17-10-31
64
DISTRIKTSGRÖNSKA 100-300 M
VILDMARKSGRÖNSKA 1000-3000 M
17-10-31
65
9. ETT AV VÄRLDENS MEST FUNKTIONELLT TÄTA NYA STADSDELAR LIGGER I FREIBURG VAUBAN
FRAMTIDEN: PARTNERSKAP MELLAN AKADEMI OCH PRAKTIK • Fram till sommaren 2015 har vi rapporterat forskningen • Vi har ett nyligen publicerad och ofta citerad teoretiskt ramverk för förtätning • Vi avslutade i slutet av 2016 produktionen av en praktisk verktygslåda för att arbeta
med förtätning - en Manual. • Vi har prövat två metoder för att undersöka effekter av förtätning
• Nu vill vi bilda partnerskap med 11 kommuner och 5 företag om förtätning till hösten 2017
• Detta partnerskap får tillgång till den nya FOMA-manualen.
