Ge det du kanSid 12

Skriv en radSid 14

Sid 4

Be varje dagSid 10

I tjänst för världens förföljda kristna

September 2012

HemmafrontenSid 16

Pa flykt i lrak

”Lova Herrenmed mig,

Låt oss tiLLsammansära Hans namn!

Ps 34:4

Open Doors är en inter-nationell missionsorganisa-tion, politiskt oberoende och inte bunden till något sam-fund eller förening. Vi arbetar ekumeniskt med ett omfattande arbete världen över.

Open Doors målsättning är:• Att stärka och uppmuntra den förföljda kyrkan.• Att förbereda och utrusta den hotade kyrkan.• Att upplysa och motivera den fria kyrkan.

Open DoorsGrundare: Broder Andrew Internationell ledare: Jeff Taylor

Open Doors SverigePost-/Besöksadress: Drottninggatan 11, 702 10 ÖrebroTelefon: 019-31 05 00Fax: 019-31 05 02E-mail: sweden@od.orgHemsida: www.open-doors.seBankgiro: 5951-8464Plusgiro: 524234-2

Generalsekreterare / ansvarig utgivare: Peter PaulssonMarknadschef / redaktör:Ulrica GrafeAdministratör: Anna-Lena HjelteWebmaster: Martin JonssonPresentatörer: Per Arenan-der, Andreas Eklund, Jarmo Hanell, Pierre Hernvall, Leif Holm, Andreas Reinhard, Nasrin Sjögren, Robert Södertun

Prenumeration:Kostnadsfri, 12 nr / år019-31 05 00

Bli medlem:7-25 år 100 kr/årÖver 26 år 200 kr/årFamilj 300 kr/år

Nästa tidning utkommer ca 1.9. 2012

ISSN 2000-5962

Det är regndropparsom bildar vattenpölarIdag på jobbet pratade vi om faran att bli avtrubbad. Dagligen får vi här på

kontoret ta emot fruktansvärda nyheter om det som sker ute i världen. Syskon

som dödas, misshandlas, flyr. Syskon som hotas, diskrimineras, förföljs. Syskon

som varje dag kämpar mot den rädsla som kväver dom till handlingsförlam-

ning. Det är lätt hänt att till slut stänga av. För att slippa bli berörd.

Vi tog upp det idag och insåg att vi måste vara medvetna

om det. Vi får inte avtrubbas, stängas av. Vi måste fort-

sätta att beröras, påverkas. Inte bara för våra förföljda

syskons skull, utan också för vår egen.

Det är så lätt hänt att uppgivenheten drabbar oss. Att pro-

blemen känns övermäktiga och möjligheten till påverkan

och förändring näst intill obefintlig. Men det finns makter

som vill ha oss exakt där - i uppgivenhetens oengagerade

hörn. Långt borta från den andliga kamp som pågår.

Vi får inte hamna där. Vi måste vända den kalla likgiltigheten till en hettande

kamglöd. Själens tårar till ett livgivande regn. Den förkvävande uppgivenheten

till ett brinnande engagemang. För alla kan vi göra något. Alla. Det handlar inte

om hur mycket vi gör. Det viktiga är ATT vi gör.

Be en bön, skänk en tjuga, berätta för grannen om hur de kristna har det i Irak,

skriv en hälsning till Tara, be en bön till, prata med din pastor om att få berätta

om våra syskon i gudstjänsten, läs vår tidning, engagera dig!

För du är viktig. Din bön är betydelsefull. Det lilla du kan göra är avgörande.

Bli inte likgiltig. Bli inte avtrubbad. Bli berörd! Och kom ihåg detta:

Tillsammans kan vi skapa himmelska vattenpölar!

Ulrica Grafe

PS. Den 15 augusti startar vår kampanj One with them (se sista sidan) som vill

inspirera dig att göra det lilla du kan för de kristna som delar vår tro - men inte

vår frihet. Bli ett med dem du också! DS.

Open Doors 3

”En natt kom milisen till vårt hem och hotade att ta vår dotter eller son om vi inte betalade dem 200 000. Vi visste inte vad vi skulle göra. Vi hade inga pengar, och försökte på olika sätt att komma på en lösning. Vi bad till Gud om svar.”

Fadi och hans fru Hanna är kristna. I den irakiska staden där de bodde var det tillräckligt för att göra dem till milisens måltavlor. När soldaterna återvände senare samma vecka, brydde de sig inte ens om att knacka.

”De sparkade upp dörren, tvingade sig in och krävde betalning,” berättar Fadi. Hans yngste son slogs medvetslös till golvet. ”Milisen hotade oss, misshandlade mig, och lämnade en fatwa med anklagel-ser mot vår familj.” Till slut lämnade soldaterna huset. Och det gjorde familjen också.

Först tog de sin son till sjukhuset. De gick ”mycket snabbt för att undvika att stoppas eller bli beskjutna”. Under en veckas tid höll de sig gömda och så snart de kunde, flydde de från den stad som de tidigare kallat ”hem”.

När Open Doors träffade dem för första gången levde de med släktingar i en annan stad. De hade ingen mat, inga saker - bara kläderna på kroppen. I samarbete med den lokala kyrkan betalade Open Doors för deras mat och den medicinska behandling som sonen behövde. Men de var alla skakade av det som hänt. Hanna var en kvinna i sorg. Hon vill inte äta och ville ofta dö. Fadi var aggresiv mot sin hustru och barnen.” Både Hanna och jag har haft så svårt att sova, och vi har ofta mardrömmar,” berättade Fadi.

Irak

Pa flykt i lrak

”De hotade att ta vår dotter eller

vår son.”

4 Open Doors

”Så länge jag ser på Jesus Kristus

så kommer jag inte att sjunka.”

Open Doors bistod med rådgivning för att hjälpa dem hantera sorgen, ilskan och rädslan. ”Genomtraumarådgivningen, fick jag nya perspektiv, hopp och förståelse för sorgeprocessen”, fortsätter Fadi.”Jag kom äntligen ut på andra sidan, med nytt hopp och nya förväntningar. Nu har Gud lett oss in itjänst för att hjälpa andra.”

Open Doors 5

”Det är mycket svårt för barnen.”

DE gLömDA BARNEN

Nuria är sex år. Hon går till kyrkan med sin familj, går i en kristen skola i Kirkuk och sjunger sånger omJesus. Men ibland måste sången tystna. ”När våra släktingar kommer från Bagdad måste vi gömmaallt som är kristet”, berättar Nuria. Hennes mamma gömmer ”bevisen”: korset på väggen, bibeln ochNurias kristna barnböcker. ”Vi lever två liv. Det är mycket svårt för barnen”, säger Nurias mamma.

Nurias föräldrar blev kristna för sju år sedan. Men i ett allt farligareIrak har priset varit högt. Hennes pappa tvingas byta jobb så fort arbets-givaren upptäcker att han är kristen. Familjen har flyttat - och nu när den senaste hyresvärden räknat ut att de är kristna, måste de flytta igen. ”Vi rör oss från grannskap till grannskap. Barnen lider av detta”, säger Nurias pappa.

Och många gånger har de varit tvungna att hålla sin tro hemlig. ”De förstaåren förde jag så många människor till Kristus, eftersom jag var så motiverad och inspirerad”, sägerhan. ”Nu klarar jag det inte längre, eftersom livet som kristen är så svårt.” Som arabiska kristna är enflytt till Bagdad, där släkten finns, inte ett alternativ. Inte heller till den kurdiska delen av Irak.Fastän kristna där har vissa friheter, möts araber alltid med misstänksamhet och det skulle vara ännusvårare att få ett jobb där. ”Även om det verkar lättare att fly från denna situation, så kan vi inte,” säger Nurias mamma. De valde Kristus för den frihet Han erbjuder, men de lever som fångar i sitt eget land.

Att hjälpa familjer som Nurias handlar inte bara om att hitta dem en ny plats att leva på. Det handlarockså om att hjälpa dem att bygga sitt nya liv. Det handlar om hjälpa dem attövervinna mardrömmarna - de verkliga och de inbillade.

Open Doors stärker de kristna i Irak, i den arabiska världens centrum,genom mikrolån som hjälper dem att starta företag och försörja sina familjer. Vi erbjuder traumarådgivning och bistår med medicinskaförnödenheter. Vi hjälper barnen att hitta nya skolor och erbjuder biblisk utbildning för de som arbetar med barnen. Det handlar inte om att hjälpa dem fly - i många fall finns det ingen utväg. Det handlar om atthjälpa dem leva som kristna i kaoset och farorna om-kring dem.

6 Open Doors

Open Doors 7

PAStoR i BAgDAD

Staden Bagdad är insvept i betong. Men betong räcker inte. På vägarna, nära sjukhus och kyrkorfinns alltid pansarfordon och tungt beväpnade soldater i skottsäkra västar.

I december reste ett Open Doors-team till denna stad för att uppmuntra och stötta de kristna. De besökte en evangelikal församling som ligger i en av Bagdads förorter. Ingångentill kyrkan är dold bakom flera meter höga betongblock som bildar en mur runt kyrkan. Bredvidentrén står Ahmed. Som alla soldater och poliser på gatorna bär han en skottsäker väst över sinblåa uniform. Han håller sitt automatvapen löst och övervakar lugntgatan. Bakom honom står ett militärfordon som ska kunna klara avlättare attacker. För några månader sedan beordrade regeringen attdenna mur skulle sättas upp runt kyrkan. «Det är så här de vill förhindraatt något händer med oss«, säger Dawud, pastor i församlingen.Med ironi i rösten tillägger han, «Men ja, en raket kan ju naturligtvisväldigt enkelt flyga över denna mur!”

Över en kopp kaffe försöker vi besvara våra irakiska bröders frågor:«Är det verkligen säkert för er att vara här? Har era familjer verkligentillåtit er att resa? Är de rädda för att ni är här?« är några av de mångafrågor vi får. «Vi tackar Herren för att ni är här. Förra gången vi hadeutländska kristna på besök var år 2004.«

Dawud känner till farorna i sin stad. Han har upptäckt att konkretasäkerhetsåtgärder inte kan skydda honom. När han körde i sinbil detonerade en bomb alldeles intill. «Bilen blev totalförstörd, menförarsätet var oskatt. Jag hade bitar av krossat glas över hela mig, ochpå grund av smällen förlorade jag hörseln under en tid, men det sågut som om en skyddande skärm suttit omkring mig.«

Dawud (34) är pastor i en kyrka med cirka 250 till 300 medlemmar. Antalet medlemmar är jämförbartmed siffran för sju år sedan, men ändå har församlingen förändrats. «Vi är här för att ta handom de människor som stannar. Det är svårt att se så många fly. De är ju en del av denna församling,har deltagit i lärjungaskapsutbildning, engagerat sig i församlingslivet och så flyr de bara.«Det är osäkerheten i Bagdad och hela landet som driver människor på flykt, utan perspektiv förframtiden. Vissa människor flyr till norra Irak, men en majoritet lämnar landet.

Ändå är kyrkan full på söndagarna. «Människor söker sig hit. De letar efter en tro som talar omfred och hopp och det finns en stark längtan att få veta mer om bibeln. Kyrkobesökarna kan varatroende med en mer traditionell bakgrund, men också muslimer. Dörrarna är öppna här. Alla ärvälkomna till Guds hus, så hur skulle jag kunna neka en besökare? Naturligtvis behöver vi en hel delvisdom från Gud för att veta hur vi ska bemöta de sökande och hur man vägleder dem på rätt sätt.«

Efter ankomsten av utländska trupper och Saddam Husseins fall flydde många kristna från landet.Men kyrkan bestod. Ibland var våldet mycket nära. «För en tid sedan hörde vi bomber explodera.Först på avstånd, sen kom ljuden närmare. Då skickade vi hem församlingen. Det var inte säkertatt fortsätta med mötet tills det blev mörkt och först då låta folk gå hem«, förklarar Dawud.

De första åren efter Saddams fall ägde våldet rum främst utanför kyrkans väggar. Den stora vändpunk-tenkom i och med attacken mot den syrisk-katolska katedralen 31 okt 2010, när terroristerstormade in och sköt ner de kristna.

8 Open Doors

Terroristerna hade lyckats ta sig förbi fem vägspärrar ochdödade 58 personer. «Efter attacken är våra bröder och systrarrädda. Det hände väldigt nära. Vi kan se den andra kyrkan häri-från. Det var en välplanerad och förberedd attack. Jag undrarfortfarande hur angriparna lyckades passera säkerhetskontrol-lerna med alla sina vapen? Och hur är det möjligt att säker-heten helt plötsligt var på en så låg nivå? Det kunde hända i en välkänd och till synes välskyddad kyrka. Hur är det då med andra kyrkor?«

Successivt har angreppen mot kristna ökat. Budskapet är tydligt: «Ni måste försvinna. Ni hörinte hemma här.« Ibland får de kristna veta detta via telefon, SMS eller per brev: «Vi kommer attdöda dig om du stannar.«

Det känns overkligt att tala om denna nivå av hot och våld medan vi lugnt sitter i kyrkan. Men enblick utanför byggnaden kastar tillbaka verkligheten. Betongväggen blockerar utsikten. Tankenatt det här samtalet plötsligt kan störas av en explosion gör situationen bisarr. Hur kan någon levaunder denna nivå av hot och osäkerhet?

«Vi är förvirrade», säger Dawud. «Vad ska vi göra och vart kan vi gå? För oss som pastorer är det ettstort ansvar. När som helst kan en galen terrorist storma in i kyrkan och börja skjuta. Vi är ansvarigaför vår församling, för barn, kvinnor och män. Folk frågar oss vad vi ska göra. Men jag vet inte. Jagkan bara berätta för dem vad jag gör. Jag kan inte säga om de ska fly eller stanna. Mitt vittnesbörd är att jag stannar, även om jag har möjlighet att fly. Jag fortsätter att leda församlingen. Om jag vore rädd, skulle jag inte vara här.«

Amir ansluter sig till konversationen. Han är som Dawud, i trettioårsåldern med en ung familj. «Detär en utmaning att vara en kristen i Irak. Kristna ses som ett svagt och lätt mål. De tillhör ingen storgrupp eller klan som skyddar dem. Men vi är också kända som kärleksfulla och omtänksamma män-niskor som ger respekt.«

«Jag tror att vi lever som vid tiden för den första kristna gemenskapen. Då var det ocksåförföljelse. Kristna var på flykt och dödades, men andra personer nåddes ändå av evangeliet. Det varoch är fortfarande inte lätt. Men vi ser också Guds nåd. Han visar oss vägen. Vi ser många människorsom kommer till kyrkan. Kyrkan ses som den bästa och säkraste platsen att gå till. Andligt är detsäkert, men inte fysiskt. Utanför råder kaos. Men Jesus och kyrkan är vårt skydd.

Amir och Dawud vet vad de talar om. Nästan alla som manmöter i Bagdad har upplevt en attack eller känner någonsom har. «I viss utsträckning vänjer du dig», säger Dawud.«Men jag har en positiv sinnesstämning. Jag vill se kyrkan iIrak växa. Även om jag vet inte vet exakt hur det kommer attske.» «Kanske är det genom svårigheter och förföljelse«, flikar Amir in. »Lidandet för oss allt närmare Gud.«

De är inte ens avundsjuka på friheten i väst eftersom de ser sin tydliga plats och sitt uppdragmitt i Bagdads kaos. Dawud säger: «Jag är inte svartsjuk. Guds nåd gör mig tålmodig. Varenda minuthär behöver vi Gud och jag är övertygad om att jag kommer att få se förändring i vårt land. Detenda jag behöver är tålamod. Och Gud.«

«Jag har en positiv sinnesstämning. Jag vill se kyrkan

i Irak växa.»

«Det enda jag behöver är tålamod.

Och Gud.»

Open Doors fortsätter att stödja de irakiska kristna i deras svåra situation genom nödhjälp, utbild-ning, distribution av biblar och kristet material, praktiskt stöd och traumarådgivning.

Open Doors 9

10 Open Doors

Anna har gjort många resor med Open Doors, men av alla hennes resor var den sista den som berört henne mest. ”För några månader sedan var jag med en grupp i den kurdiska regionen

i norra Irak”, börjar hon. ”Berättelserna och vittnesmålen från de kristna bär jag med mig. Vilken förtvivlan. Under resans gång märkte jag mycket snart att det bakom skratten dolde sig en tung sorg och en otrolig smärta.” Anna träffade många kristna i den kurdiska regio-nen, de flesta av dem hade flytt från Bagdad, och det vill Annas dela med oss.

”Vi mötte många olika kristna, unga och gamla, präster och före detta muslimer. Men de hade en sak gemensamt - ett komplicerat och smärtsamt förflutet. Och nästan alla hade flytt på grund av hot från extremister och terrorister.

Vi besökte ett område där mer än 300 familjer som flytt från hotet i söder bodde. En familj berät-tade mycket kort om sina erfarenheter, nästan utan känslor, som om de bara lade fram fakta: `Vi bor här sedan 2006´, sade mannen, `och vi kom från Bagdad där de kristna dagligen utsätts för hot och attacker från extremister. De muslimska fundamentalisterna ville skada min fru och dotter när jag vägrade konvertera till islam. Vad skulle vi göra?! Vi kunde bara fly. Jag ville inte ljuga om min tro, och jag ville inte förlora min fru och dot-ter. Det finns många flyktingar med betydligt värre historier. Berättelser om förluster och barn som mördats. Hemskt. Vi talar inte om vår smärta och våra erfarenheter med varandra längre, eftersom vi inte vill bli påminda om det. Snälla, be för oss.

Be att vi ska orka tro på framtiden.´ De levde i en liten lägenhet och försökte överleva på den lilla summa pengar som de får från regeringen. Men de var tyngda av sorg och kampen att överleva.

När vi sa adjö till denna familj kontaktades vi av en ung kvinna i 18-års åldern. Hon talade bra engelska och frågade oss var vi kom ifrån. `Snälla ni´, bad hon oss. `Besök gärna mig och min mor.´ Vi kunde inte tacka nej utan följde henne till deras lilla lägenhet. Där fanns en soffa och en matta på golvet, men inte mycket mer. Trots allt som hon utsatts för i sitt unga liv, så lyste det om denna unga kvinna. `För ett år sedan genomförde ter-rorister en bombattack mot en buss full av kristna studenter. Jag var med i den bussen. Mer än 80 elever skadades, och jag var en av dem,´ berättade hon och visade oss sina synliga sår. `Be gärna för oss alla. Be att vår sorg ska bli lättare att bära.´ Jag förstod att hon varit med om så mycket smärta. Och att hennes osynliga sår var fler och större än de synliga. Ändå höll hon fast vid sin Gud och det lyste upp hennes sorg.

När vi vandrade vidare mötte vi en präst. `Snälla, be att Gud ska ge de kristna i Irak hopp´, bad han oss. Han bodde i en liten kristen by med cirka 20 familjer. De flesta av dem hade flytt från sina hem i söder. Prästen var deprimerad. `Jag har bott här sedan 2007. Innan dess bodde jag i Bagdad. Under en lång tid hotade muslimska extremister mig och pressade mig att bli muslim. Eftersom jag inte ville, kidnappades jag. De band mina händer och fötter och satte mig i bakluckan på en bil, och ... Jag klarar inte av att prata om det ...´ Prästen tystnar och smärtan sköljer över hans ansikte. `Kan ni be om nytt hopp? Nästan ingen hoppas längre. De kristna ger upp. Varje vecka ser jag familjer som flyr från Irak eftersom de inte ser

be varje dag”Snälla, be att Gud ska ge de kristna i Irak hopp”

”Be att människorna

ska stanna i Irak!”

någon framtid här. Be att människorna ska stanna! Gud vill inte att vi lämnar vårt land.´

De kristna som beslutat sig för att stanna har det svårt. `När alla är borta, vad finns då kvar?´ undrar vår kristne guide Rawan. Rawan verkar vara en glad ung man, utan bekymmer. Vi har roligt med honom. Han skojar och berättar historier om Irak och lär oss att dansa. Men också han har haft det svårt. Hans far satt oskyldigt fängslad under 11 år

och när Rawan var 10 år fängslades även han därför att han gömt sig för armén. Unga poj-kar tvingades av Saddam Hussein att bekäm-pa grannlandet Iran. Men Rawan gömde sig i bergen.

Två av Rawans bröder har flytt till Europa, men Rawan stannar. `Jag vill stanna i Irak och tror att Gud vill att jag är här. Det är inte lätt och jag är olycklig, men jag har en underbar fru och två underbara barn. Men rädslan finns alltid. Hur länge kommer det att gå bra? När släpps bomben över norra Irak? Min fru vill att vi ska fly utomlands, för barnens skull. Men jag älskar mitt land och jag ser detta som ett test från djävulen. Men Gud hjälper mig att växa genom alla svårigheter. Ibland låser jag om mig och gråter. Åh Gud, frågar jag, var är du? Hjälp mig! Vad är vår framtid? Jag vet att det verkliga livet börjar i himlen, men ändå .... De Kristna i Irak är ledsna och deprimerade och lever med ett tungt förflutet. De undviker att tänka på framtiden,´säger Rawan.”

Anna avslutar: ”Under resan har jag gråtit mycket på grund av det lidande som drabbar de kristna i Irak. Och jag blir rörd till tårar över mångas tillit till Jesus Kristus. När jag skriver detta börjar jag gråta igen. Varje dag tänker jag på mina bröder och systrar i Irak. Hur är det för Gud att se sitt folk lida så här? Jag tror att Gud också gråter. Men jag tackar honom för att Han har en framtid för dem. En evig framtid. Be för våra syskon i Irak. Och tacka Gud för att han aldrig överger dom.”

Open Doors 11

Fördrivna men på fötter igenTiotusentals irakiska kristna har rycks upp från sina hem i de sydliga regionerna och Bagdad i detta krigshärjade land och flytt till det lugnare norr. De flesta med bara kläderna på kroppen.

Som kristna har dessa internflyktingar mycket svårt att hitta nya jobb, en plats att bo på och ett sätt att återupprätta sina liv igen. Att bistå med mikrolån har varit ett av de sätt Open Doors hjälpt dem att komma på fötter igen. Under 2011 utbetalades 43 mikrolån och redan har två av mottagarna återbetalat hela lånet, 29 gör regelbundna månadsavbetalningar och 12 har precis börjat.

En grupp på fem kvinnor använde sina lån för att starta ett kvinnligt yrkesutbildningscenter. De erbjuder kurser i engelska samt data-/internetkunskap. De har redan 40 inskrivna elever och en väntelista för nästkommande två månaders kursutbud. De har dess-utom öppnat ett internetcafé i centret där kvinnliga universitetsstu-denter blivit trogna gäster. För att få extrainkomster har de köpt en kopieringsmaskin och erbjuder billig kopiering vilket lockat dit ytterligare besökare. Flera skolor har lagt stora kopieringsorder eftersom skolböcker är svårt att få tag i. «Kopieringsmaskinen gjorde det lättare för kvinnor att komma till centret,» berättar en av kvinnorna. «När de väl vågat sig hit återvän-der de gärna har vi märkt, antingen som studenter eller som besökare i caféet.» Projektet har redan vuxit så mycket att de börjat anställa flera kvinnor.

I några avlägsna byar använde fem kristna familjer mikrolån för att köpa får och kor. När djuren är fullvuxna kan de säljas med god vinst och under tiden säljs ullen samt de lamm och kalvar som föds varje år - också det med god vinst.

En kristen från Bagdad fick ett mikrolån för att starta en frisersalong och kan redan försörja sin familj med inkomsterna från salongen. En annan mycket lönsam satsning har varit att finansiera inköp av taxibilar. Två kristna har redan fått så många körningar att de ökat sina månatliga avbetalningar.

ge deT dU KaN

Projektet har redan vuxit så mycket att de börjat anställa

flera kvinnor.

12 Open Doors

Din gåva kan rädda liv! Din gåva kan ge nytt hopp till de kristna som förföljs ute i världen. Det som är självklart för oss, är långt ifrån en verklighet för våra kristna syskon. Din gåva kan förändra!

GENERELLA GÅVOR Används där behovet är som störst. Exempel på vad din gåva räcker till:

BiBELPRoDuktioN Biblar är det som lidande kristna i alla åldrar ber om i sin längtan efter hopp och styrka.

40 kr ger ett barn en bibel

95 kr ger tio paket undervisningsmaterial

SociALA HJäLPiNSAtSER Ge dem hopp och hjälp att försörja sina familjer.

450 kr ger hjälp åt ett traumatiserat barn

6 000 kr ger en familj en ny start på en säker plats

LäRJuNgAtRäNiNg ocH utBiLDNiNg Ge dem styrka att stå fast under förföljelsen och föra evangeliet ut till platser där tron kostar mest.

250 kr ger ett barn en grundutbildning

2 500 kr ger ett års bibelträning för en församlingsledare

PåvERkANSARBEtE Ge dem ditt stöd för att få den hjälp de behöver. 170 kr bidrar till juridisk rådgivnings- utbildning

SpEcIfIcERAdE GÅVORDu kan även öronmärk din gåva till ett specifikt ändamål.

BiBELPRoDuktioN SAmt DiStRiButioN Märk din gåva med BiBEL

SociALA HJäLPiNSAtSER Märk din gåva med HJäLP

LäRJuNgAtRäNiNg ocH utBiLDNiNg Märk din gåva med utBiLDNiNg

PåvERkANSARBEtE Märk din gåva med STÖD

Ett LAND På woRLD wAtcH LiSt Märk din gåva med LANDEtS NAmN

BLi mEDLEm Märk med mEDLEm 2012

Avgift 7-25 år: 100 kr/år

Avgift över 26 år: 200 kr/år

Hushållsmedlemskap: 300 kr/år

Märk din insättning med ”medlem 2012”, namn (på ALLA medlemmar), kontakt-uppgifter och mejladress.

Sätt in din gåva på:

BG 5951-8464 pG 524234-2

Glöm inte att skriva namn och adress.Om ett önskat bidragsprojekt blivit fyllt, används insamlademedel där behovet är som störst.

Open Doors 13

tara, Rashid, Shakor och tuhinTara Begum (30) blev slagen medvetslös av en grupp muslimska kvinnor i sitt hem i Kushtiadistriktet, Bangladesh.

Taras make, Rashid (40), konverterade till kristendomen från islam under 2011. Efter att han gått en av Open Doors skrivkurser, öppnade han en lite skola i sitt hem för både kristna och muslimer. Men rykten spreds att Rashid använde skolan för att konvertera muslimer efter att några muslimska elever märkt att böckerna hade kristet innehåll.

Den 29 januari, medan Rashid var på jobbet, kom fyra muslimska kvinnor och frågade ut Tara. ”De slog mig som om jag var ett djur”, säger Tara. ”Jag skrek, men till slut slog någon mig i pannan och jag blev medvetslös. När jag vaknade låg jag i en sjukhussäng.”

Rashid berättar: ”När jag kom hem hittade jag min Tara medvetslös och blödande. Våra barn grät och grannarna skrek att de skulle slå oss ännu mer, för att förhindra att människor i byn blev krist-na. Jag var inte orolig för mig själv, men jag oroade mig för min hustru och mina barn.”

Trots detta är Rashid orubblig i sin tro. ”Jag ber att Gud ska hjälpa oss att bära detta Jesu kors”, säger han och letar just nu efter en säkrare plats för sin läs- och skrivskola.

Open Doors hjälper familjen med sjukvårdskostnader och emotionellt stöd.

Skrivkampanjen pågår till 1 mars 2013.

Skriv och berätta att du tänker på och ber för tara, Rashid och deras barn Shakkhor (10) och tuhin (7).

Skicka dina hälsningar i ett kuvert till:oPEN DooRS, DRottNiNggAtAN 11, 702 10 öREBRo

Genom att skicka ett brev eller vykort, som vi levererar personligen, ger du hopp, tröst och styrka till dem som lider på grund av sin tro på Jesus. Du visar då att de inte är bortglömda och att du engagerar dig i deras sak.

SAKER du BöR täNKA pÅ: Skriv enkelt, tydligt, helst på engelska Skicka gärna kort med svenska motiv Skriv en kort, uppmuntrande hälsning, gärna en bibelvers Skriv gärna ditt namn och vilket land du bor i, men inte adressen

Skicka inte pengar Skriv aldrig något negativt om andra religioner eller något som kan uppfattas som kränkande av landets regim Nämn aldrig Open Doors Be för dem du skriver till och be att vykorten når dem

Rashid & Tara

SKrIv eN rad

14 Open Doors

hemmafroNTeNBjud in oss till en informationsträff!Vi kommer gärna och berättar om våra kristna syskons vardag i några av världens svåraste

länder. Besöket är kostnadsfritt. Vi står för material, resor etc. Om ni däremot vill ge en frivillig

gåva, så mottages det naturligtvis tacksamt!

Ring 019-31 05 00 eller mejla sweden@od.org och boka ett GRATIS-besök redan idag!

UmeåLeif Holm070-6535337leifh@od.org

Umeå Per Arenander

070-2545009pera@od.org

Stockholm, norrJarmo Hanell070-9183414jarmoh@od.org

Stockholm, syd Nasrin Sjögren

072-3056803nasrins@od.org

ÖrebroPierre Hernvall019-25 72 11pierreh@od.org

SmålandAndreas Eklund

073-722 46 01andrease@od.org

GöteborgAndreas Reinhard0704-229251andreasr@od.org

SkåneRobert Södertun

0701-83 55 50roberts@od.org

Open Doors 15

Open DoorsDrottninggatan 11702 10 Örebro

ONE wIth thEm är en uppmaning till världens fria kristna att förenas med våra förföljda syskon. Anslut dig till kampanjen och bli ett med de miljontals kristna som delar vår tro - men inte vår frihet.

När du anmäler dig får du vårt ONE wIth thEm- armband - ett svart taggtrådsarmband i silikon, som är ett bra sätt att börja samtala med andra om den förföljda kyrkan, men också en daglig påmin- nelse om att be för dem som delar vår tro på Kristus - men inte vår frihet.

Varje vecka får du dessutom ett sms som innehåller ett litet uppdrag, till exempel: skriv en hälsning, följ länken, se detta filmklipp, be för...

ONE wIth thEm vill inspirera till engagemang och bön för de kristna som lider på grund av sin tro. BLI Ett mEd dEm! Anmäl dig nu!

SmSA: Owt+ NAmN & AdRESS tILL 71 550 ( i N G E N Av G i f t )

www.OpEN-dOORS.SE/ONEwIththEm

tEL: 019-31 05 00

K A m P A N J E N S t A R t A R d E N 1 5 A U G U S t i o c H P å G å R å R E t U t