För dig som vill utvecklasnr 5 • OKTOBEr 2012

NY RAPPORT:

Gemensam kraftsamling i Småland

Bristandekompetenshindrartillväxten

John vannYrkes-smtyck till omteknikcollegeHögaktuellaHans lind

+

Vad händer om YH-utbildningen läggs ner?

Myresjöhus om denstora utmaningen:

JAKTEN påpErsoNAlEN

Stefan Eklund på

S k r u v S p e c i a l i S t e n

HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.

www.heco.se

Spara tid ochkraftDen patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt. Gängan trycker automatiskt trä-material mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.

Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid. Det gör HECO-UNIX till en välkom-men tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om HECO-UNIX på www.heco.se.

1HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.

2Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.

3HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar.

• Sammandragande

• Tålhögabelastningar

• Snyggtsjälvförsänkande

• Lämpligtillbeslag

• Skadarinteplugg

En undersökning gjord av Trä- och Möbelföretagen, TMF, slår fast att det behöver anställas ca 7000 medarbetare inom trä- och möbel-industrin de närmaste åren. Vi utbildar och har ett brett kontaktnät där det fi nns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen. Under 2011 gick 80% av våra elever i arbete. Hör av dig!

Det fi nns jobb inom träindustrin

En undersökning gjord av Trä- och Möbelföretagen, TMF, slår fast att det behöver anställas ca 7000 medarbetare inom trä- och möbel-industrin de närmaste åren. Vi utbildar och har ett brett kontaktnät där det fi nns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen.

Under 2011 gick 80% av våra elever i arbete.

Hör av dig!

Det fi nns jobb inom Det fi nns jobb inom träindustrinträindustrin

UTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNINGUTBILDNING

NYTT JOBB

PRAKTIK

En undersökning gjord av Trä- och Möbelföretagen, TMF, slår fast att det behöver anställas ca 7000 medarbetare inom trä- och möbel-

Välkommen att kontakta oss 0504 -182 47 | www.tibro.se/ttc

Innehåll nummer 5 • 2012

Trä & Möbelforum ges ut av TMF – en del av Arbio AB

tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm

Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson

tomf@tmf.se Produktion:

UppdragsmediaRedaktör:

Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46

kristofer.sandberg@uppdragsmedia.seAdressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47

sofia.stensson@tmf.seAnnons: Lime ABtel: 040-40 86 80

Tryck: Trydells TryckeriOmslagsfoto:

Hasse Bengtsson

TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.

10 Jobben som ingen vill haYrkesutbildningen i Vetlanda har varit

uppskattat och gett jobb. Men årets kull kan vara den sista. nu hotas utbildningen av nedläggning. För Myresjöhus skulle det innebära en allt djupare kris.

16 strategiskt samarbeteI Småland har ett länsöverskridande

samarbete inletts med en tydligt vision: att göra Småland till europas ledande träregion 2020. Med en gemensam strategi har man pekat ut färdriktningen och prioriterat sina insatser.

4 aktuellt nytt, snyggt och ett par ord från redaktören.

6 spaningen Priser och utmärkelser att hålla koll på.

7 Hallå där! John är Sveriges bästa unga möbelsnickare.

17 Perspektiv ny rapport om kompetensförsörjning.

19 insikt Vad tycker du om Teknikcollege?

22 Profilen Hans Lind vill se nytt miljonprogram.

Hej! Trä & Möbel-

forum är TMF:s

medlems-

tidning där vi försöker till -

föra värde till dig som medlem

genom att bidra med verktyg

och inspiration.

Vad tycker du att vi ska skriva

om? Mejla redaktionen och

berätta! tomf@tmf.se

ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions

www.assaoem.se

Förmodligen marknadens smartaste handtag för fönster

Det smarta kodhandtaget

för fönster och fönsterdörr.

Nu också i vitt!

Code Handle Window

Söker DU en inspirerande miljö för ditt möte?

www.tracentrum.se0380-55 43 00

Då hälsar vi dig välkommen till oss på Träcentrum. Vi kan erbjuda lokaler för både stora och små

sällskap, t ex för informationsträffar, seminarier, kock-offer, kundluncher, utställningar,

konserter och utbildningar

Aktuellt

Men vem ska göra jobbet?

Kompetensutveckling är a och o för de flesta företag. Men hur ser förutsättningarna ut

egentligen? Vi frågade tre medlemsföretag.TEXT KrISTOFEr SandBErg D

et finns en myt om att vår industri är ”tråkig, tung och smutsig”. Det säger Henrik Lindberg, forskare på Ratio. Han menar att det

är dags att ändra på den bilden nu, om branschen ska ha en chans att locka några ungdomar.

Tråkig, tung och smutsig alltså – om ni bara visste hur gärna jag skulle resa mig ur min ergonomiska kontorstol och ägna mig åt något tungt och smutsigt. Tråkigt? Nej, det kan jag bara inte tänka mig. 

I det här numret av Trä & Möbel­forum riktar vi uppmärksamheten mot något som är på väg att bli ett stort problem – svårigheten att rekrytera

kompetenta med­arbetare. Det finns gott om jobb, vissa företag har alldeles för mycket att göra.

Problemet är att det inte finns någon som kan göra jobbet. Och det spelar ingen

roll hur mycket vi säger att vi älskar trä och pratar om hur klimat smart det är. Om det inte finns arbetskraft där job­ben finns så blir det noll och inget.

Jag hoppas innerligt att trenden vänder. Jag vill läsa artikeln om hur hela världen köar för att ta del av det svenska undret. Och jag vill även i framtiden sitta i en snygg svensktill­verkad stol som håller för många fler än mig. Det finns inget tråkigt i det.

kristofer sandberg, redaktör

– Det är svårt att hitta kompetent personal. Just nu står vi inför nyanställningar inom både konstruktion och produktion, och vi brukar få bra respons. Tyvärr är det många som faller bort på grund av att de inte har den kompetens vi kräver. Och den här

gången vill vi ha någon som är kvalificerad från början. Dessutom vill vi gärna ha dem anställda hos oss, inte tvingas outsourca.

Birgitta Hedlund vd, Bra Hus, Furudal (dalarna) 

”Tråkigt? Nej, det kan jag bara inte tänka mig”

– Vi får utbilda vår egen personal. Eftersom vi ligger

lite i obygden, mitt emel-lan städer, är det svårt för oss att locka folk. Att pendla hit är en kort siktig

lösning. Så för att få stabilitet så får vi leta

efter personer som har den rätta viljan att lära sig det här, då blir det folk i närområdet, för då vet vi att de stannar hos oss.

Leif SvanholmVd, Skidstahus, Ullånger

”Blir folk i närområdet”

”Vi vill inte outsourca”

– För oss och för hela branschen är det jättetufft. Och så fort det vänder så är bristen på ingenjörer inom byggsidan enorm. Jag tycker att universiteten har dåligt fokus på detta. Det verkar vara mer

intressant att jobba med andra typer av industrier än byggsektorn. Så det måste till en jätte-satsning, för om det ska byggas ett nytt

miljonprogram, vem ska göra det?

Peter MossbrantVd, deromehus, Kungsbacka

”Krävs jättesatsning”

utbildning Det finns många lokala kämpar som bidrar till att skapa ett bra arbetsmarknadsklimat för träbranschen. I nordöstra Skåne samarbetar just nu ett 30­tal företag för att säkra trä­utbildningen i regionen. I nuläget handlar det om träutbildningarna på gymnasie­ och eftergymnasial nivå, med bland annat Snickarakademin.

I Åhus samordnar Georg Gärdh

insatserna och alla kontaktade träföretag i regionen är beredda att stötta den lokala träutbildningen, både på gymna­sie­ och YH­nivå. Det gäller bland annat med mentorskap, praktikplatser och kravbeskrivning på yrkeskompetenser.

I slutet av oktober är det kom­munmöte i Kristianstad. Då kommer skol ledningen att besluta om Snickar­akademin får finnas kvar.

Skånska medlemsföretag kämpar för träutbildningar

Vad är det viktigaste för ditt företag när det gäller

kompetensutveckling?

REDAKTÖREN:

4 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

Aktuellt

utbildning Under hösten 2013 vill Campus Hultsfred starta nio nya YH­utbildningar.

I ansökan fokuserar man på tre branschområden: utbildningar mot tradi­tionell basindustri, mot besöksnäringen samt mot it/marknadsföring.

– De är framtagna utifrån näringslivets kommande behov, säger Pär Kågefors, campuschef.

KällA: VIMMERBY TIDNING

nya YH-linjer på önskelistan i Hultsfred

Träbyggnader blev 15:e världsarvet

Plyscrapers – en högintressant trend

arkitektur Nu är den invigd – Södra Climate Arena – världens första tennishall i trä som klarar kraven för passivhus.

– Vi har tagit fram en koncepthall som vi hop-pas kan bli en förebild för framtida idrotts hallar, säger Christer Segerstén, styrelseord förande i Södra.

Hallen drivs av de väl-kända tennis profilerna Stefan Edberg, Magnus larsson och Carl-Axel Hageskog.

VärldensförsTa

PassiV-Halli Trä

FO

TO

: AN

DR

EA

S l

IND

HO

lM

Pallars i Långhed – ett världsarv.

kultur I somras utsåg Unesco sju hälsingegårdar till världsarv. de väldekorerade gårdarna byggdes under 1800-talet och speglar böndernas välstånd. FOTO: JAKOB DAHlSTRÖM

9

internationellt Skyskra­por vet vi alla vad det är, men plyskrapor? Höghus av trä har i alla fall börjat kallas just ”plyscrapers”, inspirerat av byggmateria­let, ett korsvis laminerat trä, som liknar plywood, dock mycket tjockare och starkare.

I Kirkenes, Norge, finns det planer på att bygga ett 16 våningar högt hus av trä. Världens högsta trähus just nu är The Stadthaus på Murray Grove i London, nio våningar högt.

KällA: SVD

kultur Under Smålands Kulturfestival, 1-4 november,

kommer Lammhult vara värd för föreställningen ”Musikalisk design”. där möter en formgivare två

musiker och blandar musik med tankar om form och trä – mitt

i hjärtat av Lammhults produktion.

möbler och musik

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 5

Spaningen

PrispressatFormgivning av yttersta klass, innovationsrikedom och affärsnytta

– och så klart läcker design. Bra produkter ska premieras. Och det finns gott om tävlingar och utmärkelser att hålla utkik efter.

TEXT CECILIa UHLEr (TACK TILL LARS BüLow)

stora design PrisetPrestigefullt pris som tilldelas svenska företag och deras designleverantörer.

Syftet är att lyfta fram industridesig-nens viktiga roll för produktutveckling

och lönsamhet. Halva pris summan på 250 000 kronor ska doneras till

forskning inom design.DeLAS UT Av: Teknikföretagen,

SVId och Svensk Form.

ung svensk FormEn utmärkelse och språngbräda för unga formgivare. de nominerade presenteras under Swedish design

award och bidragen åker på internationell turné. Till sökande

som utmärkt sig har juryn möjlighet att dela ut stipendier. DeLAS UT Av: Svensk Form

i samarbete med Stockholm Furniture Fair.

träteknologiPrisetEn öppen tävling för bästa examensarbete (som medfört examen med minst 180 högskole-poäng) inom träteknologi. DeLAS UT Av: Skogsindustrierna och tidningen nTT.

design sSveriges största tävling inom design. Här premieras innovationshöjd, affärs nytta och att design och kvalitet finns med från idé till åter vinning. Bidragen turnerar internationellt och får an vända sig av kvalitetsstämpeln ”S”. DeLAS UT Av: Svensk Form, Sveriges reklam förbund och SVId.

guldstolenOscarsgala för arkitekter! Priset delas ut årligen,

vartannat år handlar det om ”Bästa interiör” och vartannat år om

”Bästa produkt”. Extra roligt är att priset delas ut samtidigt som Kasper Sahlin-Priset (arkitektur), Siennapriset (landskaps-arkitektur) och Kritiker-priset (journalistik).DeLAS UT Av: Sveriges arkitekter.

Missade vi något pris? Gå in på webben och tyck till!

www.traomobelforum.se

Gyllene hästen 2012 gick till Skogssauna

vid Gävlebukten.

Claesson Koivisto Runes läslampa

vann 2010.

Det femte elementet

av Lukas Dahlén,

ett av de turnerande

bidragen.

Ru Chair knep guld 2011.

Subway, en av de norminerade 2010.

söderbergsPrisetHöjdaren bland design-utmärkelser med prissumma på en miljon kronor. Syftet är att främja design, mode och konsthantverk i norden. Priset är tvärfackligt och här finns en självklar koppling till det konstnärliga uttrycket. DeLAS UT Av: Torsten och ragnar Söderbergs Stiftelse.

träPrisetEtt hederspris som delas ut vart fjärde år till ett nytt byggnads-verk i Sverige där trä, i kombination med andra material, använts med särskilda arkitektoniska kvaliteter och med konstruktiv utformning. DeLAS UT Av: Svenskt Trä (Skogs- industrierna).

6 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

Hallå där!

John Lundin

Ålder: 21 år.bor: Uppsala (kommer från Umeå).gör: Jobbar på Staffans Snickeri i Uppsala.Framtids Planer: ”det här är roligt just nu, vi gör allt från dörrar, fönster, kök och inredningar. Vad som händer om fem-tio år vet jag inte. Jag håller gärna på med det här några år till”.kuriosa: Har precis köpt lägenhet och renoverar på kvällarna.

John Lundin från Uppsala är Sveriges bästa unga möbelsnickare. Det står klart efter finalen av

Yrkes­SM i möbelsnickeri, som ägde rum på Carl Malmsten Fur­niture Studies på Lidingö sista helgen i september. Förutom äran får John nu representera Sverige i VM i Leipzig nästa år.

Hur känns det?– Jättebra (skratt).vad var det som gjorde

att du vann?– Jag följde ritningen bäst

och jag var nog också mest noggrann. Därmed lyckades jag ta fram bästa slutresultat.

Ni skulle tillverka en trapp-stege med inbyggd förvaring, vad tänkte du när du fick uppgiften?

– Att den var lite underlig, jag trodde att det skulle vara ett skåp. Men det passade

mig bra ändå. Det är så små marginaler som avgör.

vilket moment var svårast?

– Att få till stegen och göra fria spåret med handfräs. Sen är det alltid svårt med panelläggning, att få den tät, det är pilligt. Tidspressen var också ett svårt inslag. Under sista dagen kän­des det att det var tajt om tid.

Hade du någon koll på dina motståndare?

– Nej, jag var så fokuserad.vad tror du om dina

möjlig heter i Leipzig?– Det blir tufft, man möter ju

de bästa från varje land. Grattis och lycka till!

TEXT KRISTOFER SANDBERG FOTO ClAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

Hallå där, John lundin,

Sveriges bästa unga möbelsnickare!

”det är små marginaler som

avgör, men det gick bra hela

vägen”

Yrkes-SM i möbelsnickeri arrangeras av TMf. I tävlingen har finalisterna 18 timmar på sig att tillverka en möbel.

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 7

Perspektiv

Över en halv miljon människor står utanför arbets-marknaden i Sverige samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft. Värst drabbas de mindre hantverks-grenarna. Kompetensbrist är ett av de största hindren för tillväxt i Sverige i dag, visar en ny rapport.TEXT METTE CarLBOM

Få broar mellan studier och arbetsliv, låg status för de praktiska

utbildningarna och att fel kompetens lärs ut. De är några av anledningarna till att så många går arbetslösa samtidigt som företag skriker efter arbetskraft. Allra värst är det för byggsektorn. Det visar rapporten ”Företagens kom­petensförsörjning och ungas etablering på arbetsmark­naden” av Henrik Lindberg, forskare vid näringslivets forskningsinstitut, Ratio.

för drygt 20 år sedan, 1990, var den genomsnittliga åldern för när en person etablerade sig på arbetsmarknaden 21 år. I dag är snittåldern 28 år. En av anledningarna är att det under 1990­talet gjordes omfattande satsningar på utbildningssystemet. Fram till dess hade unga kommit tidi­gare in i yrkeslivet och blivit själv försörjande. Nu fortsätter de i stället att studera.

Enligt rapporten har utbild­ningarna i många fall blivit allt

mer urvattnade och frånkopp­lade arbetsmarknadens behov. Samtidigt finns det en risk att värdefulla utbildningar, framförallt yrkesutbildningar, nedprioriteras.

– Högskolor och universitet utbildar inte för näringslivets behov. Det leder till att man kan ha bra kunskaper, men som inte är tillämpbara för arbetslivet, säger Henrik Lindberg.

De stora satsningarna på utbildningsväsendet har moti­verats med att näringslivet blir allt mer kunskapsinten­sivt och att snabba omställ­ningar på arbetsmarknaden kräver en större beredskap.

Framförallt bör det under­sökas vilken typ av utbildning som bäst kan underlätta eta­blering på arbetsmarknaden, menar Henrik Lindberg.

Kraven på mer utbildning kan ifråga sättas eftersom de satsningar som skett inte har gett önskat resultat.

Utbildningarna har i stället blivit urvattnade och andelen som avbryter sin utbildning är hög. Dessutom har Sverige redan en hög utbildningsnivå jämfört med andra länder.

Trots att studien visar att det finns stora kvalitets­

brister inom hela utbildnings väsendet så menar Henrik Lindberg att hela ansvaret inte bara kan läggas där.

– Företagen och näringslivet har också ett ansvar. De måste öppna upp sig mer för praktik och

lärlingsplatser. De behöver marknadsföra sig mot de som ska välja utbildning och visa att de är en framtidsbransch. Men även att arbeta med löner och arbetsvillkor.

Han poängterar att det är extra viktigt att företagen inte bara engagerar sig under perioder av arbetskraftsbrist, utan att det finns en konti­nuitet i arbetet att värva och framförallt behålla kompe­tenta medarbetare.

vilka branscher är värst drabbade och i störst behov av arbetskraft?

– Byggsektorn och de små hantverksbaserade yrkes­områdena verkar ha det allra värst. De skriker efter utbil­dad arbetskraft och där går det inte bara att ta in någon från gatan och tro att de kan göra ett bra jobb. Du måste ha både erfarenhet och rätt utbildning.

Hur ska man på bästa sätt få arbetskraft till ett område där bristen är stor?

– Det finns ofta inte en enskild lösning till det här problemet, utan mycket måste göras.

”Hög-skolor och universitet utbildar inte för närings-livets behov”

”dagens utbildningar saknar relevans”

vURMAR föR INDUSTRIN. Henrik Lindberg , forskare på Ratio, vill slå hål på myten om att industrin är tråkig, tung och smutsig.

8 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

64 –

– 65

Klarar utbildningssystemet av kompetensförsörjningen?

Klarar utbildningssystemet av kompetensförsörjningen?

Diagram 14. De främsta orsakerna till att utbildningen är dålig på att motsvara kraven

Källa: Rekryteringsenkäten 2012.

I Rekryteringsenkäten (2012) framhålls ungdomars inställning och vilja till arbete som en

negativ faktor i rekryteringsprocessen. Sammanlagt 8082 företagsledare blev tillfrågade om

vad de anser är de främsta skälen till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre personer.

Hela 90 procent utav dem som fyllde i det öppna svarsalternativet (19 procent) påpekar just

bristen på sociala kompetenser hos ungdomar. Yngre personer anses ha en negativ inställ-

ning, vara dåliga på att passa tider eller en ren ovilja till arbete.

Relevans och kvalitet från företagens perspektiv

Utöver Rekryteringsenkäten har era arbetsgivarorganisationer också undersökt utbildning-

ars kvalitet från mottagarnas, dvs. företagens perspektiv. Almegas undersökning Kompeten-

ser för handlingskraft (2011) är ett exempel. Där fokuserade organisationen på vad med-

lemsföretagen tyckte att gymnasiet och högskolan skulle bli bättre på, och vilka kompetenser

man saknade hos dem som söker jobb direkt efter gymnasiet eller högskolan. Kraven på

utbildningsnivå varierade ganska kraftigt mellan olika branscher inom tjänsteföretagen, men

överlag var gymnasieskolan mycket viktig för tjänstesektorn. Två tredjedelar av alla företag i

tjänstesektorn sade att de anställer personer med enbart gymnasiekompetens.

Den sammantagna bilden är att eleverna som går ut gymnasiet och högskolan inte är för-

beredda på den verklighet de hamnar i på sitt första jobb. De saknar god förståelse för vad

det innebär att leverera tjänster till kunder, att samarbeta eller kommunicera på ett bra sätt.

Servicemedvetenhet är en kompetens som eftertraktas högt och som företagen anser sak-

nas både hos gymnasieutbildade och eftergymnasialt utbildade medarbetare. Yrkesspeci ka

kompetenser värderas däremot överraskande lågt oavsett om det handlar om praktiska eller

teoretiska färdigheter. De tre största hindren, enligt Almega (2011), för att utveckla gymna-

sier och högskolor till goda plantskolor för näringslivets behov var följande: dålig samverkan

mellan skola och näringsliv, okunskap hos skolpolitiker om näringslivets behov och nästan

obe ntliga karriärmöjligheter för lärare.

I rapporten från utbildningsrådet för hotell och restauranger från 2007 ”Gymnasieskolans

hotell- och restaurangprogram – Hur väl harmonierar den nationella läroplanen, lärarnas

utbildningsmål och branschens krav?” framkommer att såväl lärarna som branschföreträdare

anser att mer tid ska läggas på moment såsom attityd och servicekänsla och utbildningsmo-

ment som utvecklar elevernas kommunikativa förmåga. Det anses också att läroplanen på

ett systematiskt sätt underprioriterar ekonomiska utbildningsmoment i relation till lärarnas

och branschens synpunkter. Exempelvis är datorer och internet avsevärt mera aktuellt än

när läroplanen skrevs. Branschen och lärarna poängterar dessutom säkerhet mera än vad

läroplanen gör. Uppfattningen är att den studerandes roll som duktig hantverkare överbeto-

nas medan rollen som förebild, gästkommunikatör och ledare mer eller mindre osynliggörs.

Om en uppdelning av utbildningsbehoven görs i branschspeci ka och mer generella så fram-

träder en intressant bild. Två tredjedelar av mest önskade utbildningsområdena avser gene-

rella utbildningar, medan en tredjedel är branschspeci ka. Om lärare och elever exkluderas

blir dessa resultat ännu tydligare (UHR 2007).

Även Teknikföretagen (2009) ”Ingenjören – utbildad gör yrkeslivet” undersöker vilka kun-

skaper som lärosätena respektive företagen anser vara viktiga för studenterna. En intressant

iakttagelse är att programansvariga respektive företagen har olika uppfattningar om vilka

kunskaper och färdigheter som krävs av en nyexaminerad ingenjör och vad som alltså bör

vara ingenjörsutbildningens viktigaste innehåll. Företagen i branschen anser att studenterna

50

60

70

30

40

20

10

0

Praktisk gymnasieutbildning

(1363 företag)

Teoretisk gymnasieutbildning

(951 företag)

Eftergymnasial utbildning/

specilistutbildning

(632 företag)

Proc

ent

Högskola/Universitet

(394 företag)

Forskarutbildning

(243 företag)

För låg kvalitet

avseendepraktiska moment

För låg kvalitet

avseendeteoretiska

moment

Kunskaperna

som lärs ut är

irrelevanta för

våra behov

Annat

64 –

– 65

Klarar utbildningssystemet av kompetensförsörjningen?

Klarar utbildningssystemet av kompetensförsörjningen?

Diagram 14. De främsta orsakerna till att utbildningen är dålig på att motsvara kraven

Källa: Rekryteringsenkäten 2012.

I Rekryteringsenkäten (2012) framhålls ungdomars inställning och vilja till arbete som en

negativ faktor i rekryteringsprocessen. Sammanlagt 8082 företagsledare blev tillfrågade om

vad de anser är de främsta skälen till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre personer.

Hela 90 procent utav dem som fyllde i det öppna svarsalternativet (19 procent) påpekar just

bristen på sociala kompetenser hos ungdomar. Yngre personer anses ha en negativ inställ-

ning, vara dåliga på att passa tider eller en ren ovilja till arbete.

Relevans och kvalitet från företagens perspektiv

Utöver Rekryteringsenkäten har era arbetsgivarorganisationer också undersökt utbildning-

ars kvalitet från mottagarnas, dvs. företagens perspektiv. Almegas undersökning Kompeten-

ser för handlingskraft (2011) är ett exempel. Där fokuserade organisationen på vad med-

lemsföretagen tyckte att gymnasiet och högskolan skulle bli bättre på, och vilka kompetenser

man saknade hos dem som söker jobb direkt efter gymnasiet eller högskolan. Kraven på

utbildningsnivå varierade ganska kraftigt mellan olika branscher inom tjänsteföretagen, men

överlag var gymnasieskolan mycket viktig för tjänstesektorn. Två tredjedelar av alla företag i

tjänstesektorn sade att de anställer personer med enbart gymnasiekompetens.

Den sammantagna bilden är att eleverna som går ut gymnasiet och högskolan inte är för-

beredda på den verklighet de hamnar i på sitt första jobb. De saknar god förståelse för vad

det innebär att leverera tjänster till kunder, att samarbeta eller kommunicera på ett bra sätt.

Servicemedvetenhet är en kompetens som eftertraktas högt och som företagen anser sak-

nas både hos gymnasieutbildade och eftergymnasialt utbildade medarbetare. Yrkesspeci ka

kompetenser värderas däremot överraskande lågt oavsett om det handlar om praktiska eller

teoretiska färdigheter. De tre största hindren, enligt Almega (2011), för att utveckla gymna-

sier och högskolor till goda plantskolor för näringslivets behov var följande: dålig samverkan

mellan skola och näringsliv, okunskap hos skolpolitiker om näringslivets behov och nästan

obe ntliga karriärmöjligheter för lärare.

I rapporten från utbildningsrådet för hotell och restauranger från 2007 ”Gymnasieskolans

hotell- och restaurangprogram – Hur väl harmonierar den nationella läroplanen, lärarnas

utbildningsmål och branschens krav?” framkommer att såväl lärarna som branschföreträdare

anser att mer tid ska läggas på moment såsom attityd och servicekänsla och utbildningsmo-

ment som utvecklar elevernas kommunikativa förmåga. Det anses också att läroplanen på

ett systematiskt sätt underprioriterar ekonomiska utbildningsmoment i relation till lärarnas

och branschens synpunkter. Exempelvis är datorer och internet avsevärt mera aktuellt än

när läroplanen skrevs. Branschen och lärarna poängterar dessutom säkerhet mera än vad

läroplanen gör. Uppfattningen är att den studerandes roll som duktig hantverkare överbeto-

nas medan rollen som förebild, gästkommunikatör och ledare mer eller mindre osynliggörs.

Om en uppdelning av utbildningsbehoven görs i branschspeci ka och mer generella så fram-

träder en intressant bild. Två tredjedelar av mest önskade utbildningsområdena avser gene-

rella utbildningar, medan en tredjedel är branschspeci ka. Om lärare och elever exkluderas

blir dessa resultat ännu tydligare (UHR 2007).

Även Teknikföretagen (2009) ”Ingenjören – utbildad gör yrkeslivet” undersöker vilka kun-

skaper som lärosätena respektive företagen anser vara viktiga för studenterna. En intressant

iakttagelse är att programansvariga respektive företagen har olika uppfattningar om vilka

kunskaper och färdigheter som krävs av en nyexaminerad ingenjör och vad som alltså bör

vara ingenjörsutbildningens viktigaste innehåll. Företagen i branschen anser att studenterna

50

60

70

30

40

20

10

0

Praktisk gymnasieutbildning

(1363 företag)

Teoretisk gymnasieutbildning

(951 företag)

Eftergymnasial utbildning/

specilistutbildning (632 företag)

Proc

ent

Högskola/Universitet (394 företag)

Forskarutbildning(243 företag)

För låg kvalitet avseendepraktiska moment

För låg kvalitet avseendeteoretiska moment

Kunskaperna som lärs ut ärirrelevanta för

våra behov

Annat

WWW.IMM-COLOGNE.COMWWW.LIVINGKITCHEN-COLOGNE.COM

Swedish Fair & Trade Service AB, Kölnmässans representant i SverigeTel. 08 6678500, info@swedishfairtrade.se, www.swedishfairtrade.se

CREATE. FURNISH. LIVE.THE INTERNATIONAL FURNISHING SHOW14 – 20. 01. 2013

The international kitchen show at imm cologne.

90x250-IMM13 S-Tra.indd 1 28.08.12 12:35

Förutom att näringslivet har ett ansvar genom att marknadsföra sig bättre och inte lämpa över allt ansvar på staten, så spelar även sociala attityder in, anser Henrik Lindberg.

– Det finns en föreställning om att industrin är tråkig, tung och smutsig. Vi måste slå hål på den myten, säger han.

Praktiska utbildningar har lägre status än de teoretiska utbildningarna, trots att de är mer anpassade till arbets­marknaden. De som kommer ut från yrkesförberedande utbildningar klarar sig bra när de väl kommer in i arbetslivet.

– Jag hörde ett skräck­exempel om en studieväg­ledare som sa: ”Välj gärna en teoretisk utbildning. Misslyckas du med den kan du gå tillbaka till den prak­tiska och börja jobba på fabri­ken.” Det ger fel signaler. Att den praktiska utbildningen är något du kan göra om du inte lyckas med den teoretiska.

Enligt rapporten finns det också för få bryggor mellan studier och arbetsliv i utbildningssystemet.

vad är det för typ av bryggor som behövs?

– Tillräckligt många lärlingsplatser är en sådan. Praktik är bland annat obligatoriskt i Frankrike och Tyskland. Men i Sverige är det ett frivilligt inslag och saknas på flera högskoleutbildningar.

Lärlingsutbildningarna har inte haft en stark tradition i Sverige och rapporten pekar på att det är en förbisedd utbildningsform som man borde titta mer på, eftersom det har gett bra resultat i andra länder.

En typ av utbildning är KY­utbildningen som har likheter med lärlingssystemet och bygger till stor del på praktik och vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.

vad betyder KY-utbildningen i det här sammanhanget?

– Det är ett väldigt bra inslag i det svenska utbild­ningssystemet. Den har bevisligen gett goda resultat och är konkret anpassad till näringslivet.

Trots att Henrik Lindberg pekar ut flera olika faktorer som är viktiga för att komma till rätta med glappet mellan de många arbetslösa och bristen på kompetent arbets­kraft så är det en faktor som sticker ut.

– När vi tittar på vad före­tagen tycker om den utbildade arbetskraften så är det flera som tycker att den kunskapen som getts under utbildning inte är relevant för företagens behov.

– Nu måste i stället företagen vidareutbilda nyanställda. Den allra största bristen är att det saknas relevans i utbildningen.

läs hela rapporten på webben: www.ratio.se/media/121971/inlaga_original.pdf

mYrESjöHuS

Under snart tio år har en handfull småhustillverkare i Småland drivit en gemensam yrkesutbildning. Den har varit populär och gett jobb. Nu hotas den av nedläggning och ingen förstår mer än att vi har en skolpolitik på ständiga irrvägar.TEXT & FOTO rOLand FranSSOn

VilKa sKa TaOVer?¨

STORT BeHOv. Stefan eklund på Myresjöhus har varit med under både

upp- och nedgångar. Han är övertygad om att det behövs en anpassad

YH-utbildningen i vetlanda.

OROAD.Stefan eklund på Myresjöhus sitter i lednings gruppen för YH-utbildningen till byggnadsritare.

– Det blir problem för hela branschen om utbildningen läggs ned, säger han.

vägen till Vetlanda kantas mil efter mil av tätvuxen gran­skog. Vägskyltarna, med namn som Sävsjö, Hjältevad, Lands­bro och Eksjö, skvallrar om att vi är på väg rakt in i hjärtat av Trähusriket. Det är glest mellan gårdarna och husen,

men här finns råvaran, sågverken och kunnandet. Än så länge, bör kanske tilläggas, det som är styrkan har samtidigt en baksida.

Det mesta ligger en bit bort, som Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet i Växjö. Än värre är att högskolan och universitetet inte erbjuder rätt sorts utbildningar för att kunna försörja industrin med arbetskraft.

Dessutom står branschen inför en generations­växling. En stor grupp, som överlevde konjunktur­svackorna i början av nittiotalet och den senaste finanskrisen för några år sedan, börjar närma sig pensionsåldern. De ska ersättas. Och som sten på börda hotas alltså nu branschens gemensamma skolsatsning av nedläggning.

Staten har sagt nej till mer pengar. Men trä hus­fabrikanterna och Vetlanda Lär centrum ger sig inte.

Väl framme i Vetlanda berättar Britt­Marie

Vidhall, projektsamordnare på Vetlanda Lär­centrum, att hon just har lagt sista handen på en ny utbildningsplan och sänt in den till Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Det handlar om en total omgörning. Den nya utbildningen är ännu mer marknadsanpassad, ännu effektivare. Vi har kortat studietiden med en termin, så nu är den sammanlagt på tre terminer. Och från första dagen får eleverna lära sig att arbeta med CAD­tekniken. Det är lite som Suzukimetoden, säger hon och ler.

Den nya kursplanen är formad av lednings gruppen där den lokala trähusbranschen har majoritet. Där sitter representanter för Anebyhus, Hjältevadshus Myresjöhus och Trivselhus.

Nu blir det några oroliga månader innan Britt­Marie Vidhall och trähusföretagen får besked om det nya kursupplägget är okej. Först i mitten av januari nästa år vet man hur det går. Någon plan B finns inte.

Det var i samband med en företagsträff för snart tio år sedan som idén till att skapa en skräddar­sydd husbyggarutbildning föddes. Några trähus ­fabrikanter klagade över att det var svårt att rekry tera byggnadsritare med rätt sorts kompetens.

SISTA KULLeN? Årets klass med trähus projektörer kan bli den sista för matte läraren Peter Wejde och projekt samordnaren Britt-Marie vidhall.

12 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

Dåvarande chefen för kommunens eftergymnasiala vuxenutbildning, Ann­Marie Brandt, tipsade då om KY, Kvalificerad yrkesutbildning, en utbildnings­form som hade införts 2002 av den social demo­kratiska regeringen.

Vetlanda lärcentrum, som då hette Avena lär­centrum, tog kontakt med fler trähustillverkare.

– Det visade sig att behoven såg väldigt lika ut, berättar Britt­Marie Vidhall.

Det handlade framför allt om brist på byggnads­ritare och stora förväntade pensionsavgångar.

Trähusföretagen insåg att här hade de ett gemen­samt problem och kom tillsammans med lärcentru­met överens om att starta en ettårig utbildning till byggnadsritare.

– Kursen blev genast populär. Den var kort, så

trots att du kanske hade familj och barn gick den med lite uppoffringar att genomföra. Och det vik­tigaste av allt, det fanns oftast jobb när du var klar, säger Britt­Marie Vidhall.

Men säg det som är beständigt inom skol­politiken. 2009 infördes en ny utbildningsform, yrkeshögskoleutbildning, och ”Myndig heten för yrkeshögskolan” bildades. Regeringen ville samla alla eftergymnasiala utbildningar under en hatt.

Alla KY­utbildningar ska fasas ut för att försvinna som begrepp år 2013, när de sista eleverna tar sin examen.

Vetlandas ettåriga KY­utbildning försvann redan 2009 och i stället ansökte kommunen och trähus­branschen om att få starta en tvåårig yrkes hög skole­utbildning, som brukar förkortas YH. Tanken var att ge eleverna en bredare kompetens än tidigare. Utbildning döptes till Kvalificerad Trähus projektör. Vetlanda Lärcentrum fick grönt ljus och den första kullen gick ut nu i somras. Även en andra kull har börjat. Den blir färdig nästa år men blir den sista tvååriga – när Vetlanda ansökte om ett nytt intag för åren 2012–2014 blev det nobben. Inga mer pengar.

– När vi frågade varför vi hade fått avslag blev svaret att vi inte hade beskrivit behovet av

”det handlar om en total om-görning”

Myndigheten för yrkeshögskolan

Startade sin verksamhet 2009.

Hanterar an sök- ningar och bidrag till huvudmän.

Bedriver tillsyn och utvärdering samt analyserar behovet av nya utbildningar.

administrerar även kvalificerad yrkes-utbildning (KY), påbyggnads-utbildning (PU), kompletterande utbildningar (KU) och lärlings utbildning för vuxna till vissa hantverks yrken.

KällA: NATIONAlENCYKlOPEDIN

”förändringarna av skolan har skapat

oro, saker och ting hinner inte sätta sig”

SISTA KULLeN? Årets klass med trähus projektörer kan bli den sista för matte läraren Peter Wejde och projekt samordnaren Britt-Marie vidhall.

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 13

utbildningen tillräckligt grundligt. Men avslaget var definitivt eftersom det inte går att överklaga YH­myndighetens beslut, förklarar Britt­Marie Vidhall.

Branschen och kommunen sände iväg en protest­skrivelse till myndigheten, men utan resultat.

Britt­Marie Vidhall misstänker att YH­myndig­hetens brist på anslagsmedel – det finns bara pengar till ungefär en fjärdedel av alla ansökningar – och att branschen just nu är i kris låg dem i fatet. Det kan bli svårt för de nya eleverna att på kort sikt få jobb. Nu står alltså hoppet till den nya YH­utbildningen.

Jag lämnar vetlanda och åker den knappa milen ut till Myresjö. Där möter Stefan Eklund upp, som är produktansvarig för Myresjöhus villaprogram. Han var tidigare projekt ansvarig och i den rollen hade han även ansvar för en del av nyrekryteringarna till företaget. Stefan Eklund har suttit med i lednings­gruppen för yrkesutbildningen i Vetlanda sedan starten.

Vi går in på huvudkontoret och slår oss ned i ett mindre konferensrum.

Stefan Eklund kom hit till Myresjö från Malmö som nybakad gymnasieingenjör – fyraårig teknisk linje – för 37 år sedan och började sin karriär på ritkontoret.

Gymnasieingenjör är en utbildningsform som försvann för 20 år sedan i samband med Göran Perssons skolreform, när alla gymnasieutbildningar skulle bli treåriga. Sedan dess har de som velat bli ingenjörer tvingats tillbringa tre år på hög skola.

Nu är dock begreppet gymnasieingenjör på väg tillbaka. På försök har Skolverket från den här hösten beviljat ett fjärde påbyggnadsår på 20 orter i landet. Ett exempel på skolpolitikens irrvägar.

– Det blev ett vakuum när gymnasie ingenjörerna försvann. Vi har rekryterat hög skole ingenjörer i stället, men tyvärr har det inte fungerat särskilt bra. Ofta är de överkvalificerade för de jobb som vi kan erbjuda. Mönstret är genomgående att de stannar ett, två år, sedan söker de sig vidare. De stora städerna och bättre lön lockar, säger Stefan Eklund.

Han tror att de ständiga förändringarna av skolan både när det gäller innehåll och betyg har skapat oro i alla läger. Varken elever, lärare eller arbets givare har hunnit lära sig det nya innan en ny förändring har varit på gång.

– Saker och ting hinner inte sätta sig, säger han. Just nu upplever trähusbranschen sin kanske

värsta kris hittills. Rapporter om nedläggningar, sammanslagningar och permitteringar är alltför vanliga. Jag undrar varför Stefan Eklund och hans kollegor är med och kämpar för en fortsatt utbild­ning i Vetlanda. Behövs den verkligen?

Hans svarar otvetydigt ja. Och det finns flera skäl.En är att regionen har en ganska rik flora av bran­

scher. Är det lågkonjunktur inom ett område är det andra verksam heter som går för högtryck.

– Jag har varit med om några konjunkturned­gångar och sett hur duktig personal tvingats lämna

företaget. Men de här personerna är inte tillgängliga när konjunkturen vänder upp och husbyggandet tar fart igen. De har hittat nya jobb eller flyttat. Och har du en gång bränt dig på en bransch och ett företag ska det mycket till för att lämna en fast anställning och komma tillbaka, säger Stefan Eklund.

en annan anledning till att det behövs en lokal utbildning är den allt högre graden av kund­anpassade hus.

– Det är en helt annan värld än när jag började jobba i företaget. Då var det mer att köparna fick ta de typhus som erbjöds. Valmöjligheterna var få. I dag har du ett oändligt antal möjligheter. Du kan flytta väggar och inredning och välja vilken fasad du vill. Varje hus som lämnar oss är unikt. Allt det här kräver en massa handpåläggning i form av nya ritningar och handlingar. Det i sin tur kräver flera kunniga ritare, förklarar Stefan Eklund.

Sedan är han övertygad om att trähus branschen just nu har bottenkänning. Han tror att det börjar vända upp igen om ett år och då kommer

Myresjöhus vD: Mikael Olsson.Grundades: 1927.ägare: Sedan 2007 det börs noterade norska företaget BWg Homes. Tidigare ägdes företaget under drygt 30 år av Skanska.Antal anställda: 245 personer enligt den senaste års-redovisningen.Omsättning: 1,5 miljarder kronor.

PIONJäR. Ulrika Sandberg jobbade 15 år som frisör innan en kompis tipsade henne om den dåvarande ettåriga KY-utbildningen till byggnadsritare i vetlanda.

KONJUNKTURKäNSLIG. Just nu är småhusbranschen i en svacka. fabriken i Myresjö går på halvfart.

”Vi har ett uppdämt byggbehov i landet som kommer att kräva mycket personal”

14 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

det att behövas både byggnadstekniker och byggands ritare.

– Och tar man den lite större bilden så har bostadsbyggandet i Sverige sedan många år varit eftersatt. Vi bygger ungefär hälften av de bostäder som vi borde. Därtill behöver de gamla miljon­programsområdena rustas upp för 300 miljarder kronor. Vi har ett stort uppdämt byggbehov i landet som kommer att kräva mycket personal, säger Stefan Eklund.

På frågan varför branschen inte själv driver en utbildning helt i egen regi svarar han att det skulle ta för mycket tid och resurser. Dessutom skulle företagen tvingas anställa eleverna eftersom de inte skulle vara berättigade till studiemedel.

– Det fungerar helt enkelt inte.

vi lämnar konferensrummet och går bort till ett öppet kontorslandskap med flera arbetsplatser. På borden står dubbla skärmar. Det här är dagens ritkontor.

Borta är de stora ritmaskinerna som stod på rad och männen i vit skjorta, slips eller fluga.

En som har varit med på hela resan från rit­maskin till dagens avancerade CAD­teknik är Dave Delholt, som är projekt ingenjör. Även han är utbil­dad gymnasieingenjör. Han minns när datorerna kom till Myresjöhus för 30 år sedan.

– Vi var väl alla lite oroliga för vad det skulle innebära. Många började se sig om efter andra jobb därför att de trodde att datorerna skulle ta över helt, men det blev tvärtom. Vi har i stället tillförts fler arbetsuppgifter. I dag innehåller en ritningsfil en mängd uppgifter, som är kopplade till hela projek­tet. Det har varit att ständigt lära sig nytt.

en bit bort sitter Ulrika Sandberg, som kan sägas vara ett resultat av yrkesutbildningen i Vetlanda. Hon är bygglovsritare och har bara arbetat i två år på Myresjöhus. Tidigare var hon frisör i 15 år.

– Jag ville göra något annat och hade tänkte bli ekonom, eftersom jag drivit eget företag i många år och skött min egen bokföring och redovisning. Men så tipsade en kompis mig om den här yrkes­utbildningen, som passade mig perfekt. Jag trivs jättebra, säger hon.

veTeRAN. Dave Delholt har jobbat 34 år på Myresjöhus. Han utbildade sig till byggnads ingenjör på gymnasiet – en utbildningsform som försvann, men nu är på väg tillbaka.

TMF:s ramavtal ger dig som medlem förstklassig affärs- juridisk assistans och rabatt på arvodet. Välkommen att kontakta TMF:s kontaktperson på Lindahl, advokat Tomas Rudenstam, för ytterligare information. Han nås på tel 08-527 70 951 eller tomas.rudenstam@lindahl.se

www.lindahl.se

Affärsjuridisk hjälp. Med TMf-rAbATT!

SPÅNSKIVOR - PLYWOOD - FANERAT - MELAMINBELAGT - OSB - MDF - TRÄFIBERSKIVOR - LAMELLTRÄ - INTERIÖRPRODUKTER -

LIMTRÄ - GOLV - TRÄDÄCK - FORMATSÅGAT

KUNSKAP - SERVICE - KVALITET - SNABBHETVi står för:

Vittsjö 0451 - 235 00 www.wiwood.se Älvsjö 08 - 694 0470

Alla skivor ur en hand

Erbjuda FSC® certifieradeprodukter!

Sveriges rationellaste såganläggning för skivor.

Klarar dina krav!

Vi erbjuder:

Vi har:Vi kan:

Strategiskt

småland är stort, så stort att det är uppdelat i tre län – något som har hämmat närings­

politiken. Olika satsningar och projekt har stannat vid länsgränserna och effekten av samhällets insatser och stöd har därför inte alltid nått sin fulla potential.

Det insåg de ansvariga politikerna i regionförbunden och landshövding­arna när de åkte runt i finanskrisens Småland. Träindu­strins framtid var en gemensam ange­lägenhet och något som sträckte sig bortom den aktuella krisen.

De tre region förbunden och de tre länsstyrelserna beslöt sig för att ta fram en strategi för hur samhället skulle kunna arbeta med att utveckla och stödja träindustrin, som i det här sammanhanget avgränsades till sågverken, trähusföretagen, snickerierna samt möbelbranschen.

I augusti 2010 gick upp­draget till konsulterna Bertil Eifrém och Börje Pihlqvist.

För dem gällde det att snabbt skaffa sig kunskap om

vad näringen tyckte och att samtidigt förankra idén om en vision för hela landskapet.

Under flera månader åkte de kors och tvärs genom Småland och träffade massor av branschfolk.

– Vi gjorde ett femtiotal intervjuer och hade en mängd informella möten på mässor

och konferenser. Alla var väldigt positiva till att det var Småland som kraftsamlade och inte ett enstaka region­förbund, berättar Bertil Eifrém.

Nästa fas i strategi arbetet var att analysera och sammanställa all information som de

båda konsulterna hade samlat på sig.

– Sedan prövade vi våra slutsatser genom att anordna workshops med dem vi intervjuat och andra nyckel­personer. Och så stämde vi av med våra uppdragsgivare, säger Bertil Eifrém.

efter det arbetet hade en strategi tagit form. Nu gällde det att formulera en samlande vision. Någon sådan fanns inte för träindustrin i Småland.

– Att ta fram en strategi

innebär att du pekar ut en färd­riktning och prioriterar dina insatser. Men för att tydliggöra detta måste du ha en målbild. Därför är visionen viktig, säger Bertil Eifrém.

Visionen som arbetades fram lyder: Småland är 2020 en ledande träregion i Europa.

Med målbilden för ögonen skrev sedan Börje Pihlqvist och Bertil Eifrém ett strate­gidokument som var klart i april 2011 och som antogs av uppdragsgivarna under sommaren. Därefter formu­lerades ett handlingsprogram för de första tre åren.

Strategin handlar mycket om att utnyttja och samordna redan befintliga resurser för att ge träindustrin i Småland så goda förutsättningar som möjligt.

Det finns två huvudspår i strategidokumentet. Det ena handlar om kompetens och utbildning och det andra om forskning och utveckling.

– Ett problem för träindu­strin är att få personal med rätt sorts kompetens. Industrin tycker att Yrkeshögskolan är ganska bra, men vill att utbild­ningarna samordnas inom regionen och att kvaliteten höjs, säger Bertil Eifrém.

Bristen på kvalificerade tjänstemän vållar även det en

Finanskrisen födde gemensam strategi

”ett problem för trä-industrin är att få personal med rätt sorts kom-petens”

Finanskrisen 2008 slog hårt mot den konjunktur känsliga träindustrin i Småland. Exporten försvann och ingen vågade bygga nytt. då föddes insikten om att det krävdes en långsiktig och gemensam kraftsamling över länsgränserna.TEXT rOLand FranSSOn

från idéer och strategier till en handlingsplan

när man jobbar i den här typen av projekt är det viktigt att ha ett effektivt och

systematiskt arbetssätt. Bertil Eifrém har lång erfarenhet av att driva olika projekt. Han lyfter fram fem viktiga punkter:

Förankra gör alla berörda delaktiga i processen, exempelvis genom workshops.

Återkoppla Återkoppla vad som händer till ”beställarna” så att de förstår att projektet rullar på.

FördelaSkapa en tydlig ansvarsför-delning så att olika aktörer vet vad de ska göra, men även vad andra har för uppgifter.

se måletSkapa en målbild, en vision, som sträcker sig över lång tid.

vad ska hända?Ha en konkret handlings plan för de närmaste två, tre åren.

16 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

massa huvudbry. Företagen behöver personer med bred teknisk kompetens för att jobba som exempelvis säljare och produktionstekniker. Men det behövs även specia­lister, som maskiningenjörer, inte minst för att driva på teknikutvecklingen.

Branschen brottas också med att den, jämfört med konkurrenterna utomlands, har kommit på efterkälken. Den småländska trähus­tillverkningen är delvis ålderdomlig och behöver ett modernare produktionsätt – ”lean” – med en högre grad av automatisering.

För att komma åt de här problemen och för att

branschen ska bli mer inno­vativ är Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, Högskolan i Jönköping, men även ”icke­småländska” Linköpings universitet engagerade.

– De har lite olika kompe­tenser inom träområdet som förhoppningsvis kan befrukta varandra och lyftas ut i industrin. Vår ambition är att sammanlagt skapa 15 dokto­randtjänster, som finansieras av KK­stiftelsen, lärosätena och näringslivet gemensamt, säger Bertil Eifrém.

För att kunna synkronisera alla planerade insatser arbetar Bertil Eifrém själv som projekt samordnare på halvtid.

Att det bara behövs en

halvtidstjänst förklarar han med att det är andra aktörer som ska göra själva jobbet.

– Vi ska inte bygga en central administration utan pengarna ska gå dit de gör mest nytta. Min uppgift är att samordna, driva på och se till att alla jobbar med strategin i enlighet med det vi har beslutat, säger Bertil Eifrém.

ett exempel är insatsen för att profilera Träregion Småland. Träcentrum i Nässjö, Möbelriket i Lammhult och Virserums Konsthall har fått ansvaret att ta fram en kom­munikationsplattform med bland annat logo, hemsida, och nyhetsbrev. Den 16 november lanseras Träregion Småland.

Finanskrisen födde gemensam strategi

”att ta fram en strategi innebär att du pekar ut en färd riktning och prio riterar dina insatser”

LYcKAD SAMARBeTSfORM. Stolab, ett av Smålands många framgångsrika företag.

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 17

Säkra datorskåpför industri ochoffentlig miljö.

Småländska Eventus Design AB har mångårig erfarenhet av att tillverka kapslings-

klassade skåp och pulpeter för IT-utrustning i krävande miljöer. Produkter från

Eventus kännetecknas av hög kvalitet och slitstyrka samtidigt som våra produkter

prismässigt är mycket konkurrenskraftiga. Har du miljön och behoven, ring oss

- vi vet var skåpet ska stå.

Utvägen 6 SE-361 31 Emmaboda

Tel: 0471 466 00 Fax: 0471 134 25

e-post: info@eventus.se • www.eventus.se

Frågor + svar

omplacera om det finns passande tjänst

vi är ett företag som kommer att säga upp

anställda på grund av arbets-brist. vad gäller angående vår omplaceringsskyldighet?

Som grundregel i lagen om anställningsskydd,

LaS, gäller att en uppsägning på grund av arbetsbrist inte är sakligt grundad om arbets-givaren kan bereda arbets-tagaren annat arbete. arbets-givaren måste alltså försöka omplacera arbetstagaren inn-an uppsägning kan ske.

Omplaceringsskyldigheten tar enbart sikte på lediga tjäns-ter inom samma arbetsplats eller företagsenhet. Är detta inte möjligt är arbetsgivaren

i princip skyldig att under-söka om det finns lediga tjäns-ter inom hela företaget, alltså inom hela den aktuella juridis-ka personen. Har ni på företa-get flera drifts enheter omfat-tar omplaceringsutredning-en samtliga. däremot finns det ingen skyldighet för ett före-tag som består av självstän-diga företagsgrenar att söka omplaceringsmöjligheter till företagsgrenar på andra orter.

arbetsgivaren har heller ing-en skyldighet att inrätta nya befattningar för att undvika uppsägningar. Finns det däre-mot lediga befattningar och en omplacering är möjlig ska arbetstagaren erbjudas den-na under förutsättningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.

För att undvika missuppfatt-ningar bör erbjudandet lämnas skriftligen. Likaså bör arbets-tagaren få skälig tid på sig att överväga erbjudandet. Vid omplacering får arbetstagaren godta den lön som är förenad med den nya anställningen, det finns alltså ingen lagstadgad rätt att få behålla sin gamla lön.

För mer rådgivning, sök TMFs regionärer samt kansli. ANNA FREIJ

red ut ce via tmf.se och seminarier

vi har fått en broschyr från Boverket som

säger att vi ska ce-märka våra produkter från den 1 juli 2013. Stämmer det?

det är bara produkter med så kallad harmo-

niserad standard som ska mär-kas. Broschyren har gått ut till hela industrin och vi på TMF:s kansli har fått många frågor kring vilka byggprodukter i trä som skall CE-märkas. därför har vi lagt upp en webbsida med mer information: www.tmf.se/ce-markning.

Under hösten ordnar Bygg-material industrierna och Boverket fem seminarier där man går igenom vad det är som gäller; Malmö 26/9, Stockholm 16/10 och 17/10, Umeå 18/10 samt göteborg 23/10 (besök Boverket.se för detaljer).

Även TMF kommer under vinterhalvåret att anordna regionala seminarier. Och i nästa nummer går vi på djupet angående CE-märkning.

lARS-GÖRAN JOHANSSON

fråga oss! ANNA fReIJARBeTSRäTTSJURIST anna.freij @tmf.se

LARS-GöRAN JOHANSSONPROJeKTLeDARe

lars-goran.johansson @tmf.se

du ställer frågorna. Vi svarar. Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se.

18 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

InsiktNYTT OCH NYTTIGT FRåN TMF

TMf:s årliga utbildningsguide inom trä- och möbelindustrin är i faggorna. för mer information,

gå in på: www.traplugg.se

tMF vill bjuda in dig som är verksam inom industrin till en dialog för att höra

hur ni ser på er kompetens­försörjning och hur ni vill att vi som organisation skall arbeta med dessa frågor.

TMF vill också få en bild av hur samverkan mellan företag och skola fungerar i dag.

Den första träffen är i Skellef­teå den 10 oktober, sedan följer Borlänge 1 november samt Falköping 8 november.

Den 18 oktober, på hotell Hilton i Malmö, är det sedan rikskonferens för Riks­föreningen Teknik college.

Målgruppen för konferensen är främst politiker, företags­representanter, lärare och personer som arbetar med Teknik college runt om i landet, såsom lokala och regionala styr grupper och processledare.

Konferensen berör utbildning, näringsliv och samverkansformerna mellan dessa.

Teknikcollege är på agendan i höst. Bland annat arrangerar TMF och Industriarbets givarna tre konferenser där dina åsikter står i centrum. TexT CeCILIA UHLeR

Teknikcollege är utbildningar för dagens och framtidens industri, utformade i samarbete med näringslivets företag för att nå bästa möjliga kompetens och konkurrenskraft.

Bästa möjliga kompetens

Var med och påverka

efTeRfRÅGAD. Rebecka Hjertqvist Wiese gick Industriprogram-met med inriktning på finsnickeri. Direkt efter skolan fick hon jobb.

LäS MeRteknikcollege.se/rikskonferens2012

Sverige har år efter år varit ett av världens mest konkurrens­kraftiga länder. Men trots att vi lyckas väl internationellt så utmanas vi hela tiden. Därför vill Svenskt Näringsliv lyfta fram företagens betydelse för välfärden och visa hur företag

eller hela branscher ”tar matchen”.

Genom projektet ”Sverige tar matchen” ska fler få förstå­else för vad som ger Sverige kraft – de dagliga affärer som alla konkurrenskraftiga före­tag gör på världsmarknaden.

Projektet är ett samarbete med medlemsorganisationer och medlemsföretag och innefattar även TMF och våra företag.

I det här projektet kan alla engagera sig. Alla har en historia att berätta om hur man ”tar matchen”.

Läs mer om projektet på www.sverigetarmatchen.se

Storytelling ska lyfta företagens betydelse

TRäPLUGG

Sverige tar matchen. Så heter ett initiativ från Svenskt näringsliv som handlar om att föra ut berättelser om företagens betydelse för samhället.

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 19

NYTT OCH NYTTIGT FRåN TMF

Kompetent arbetskraft får Sverige att snurraRegeringen presenterade sin höstbudget ungefär samtidigt som Svenskt Näringsliv drog igång sats­ningen Sverige tar Matchen, där första budskapen är att Sverige exporterar mer per invånare än USA och Kina tillsammans. Det är till största delen industrin som står för exporten, som i sin tur bidrar till att stärka ekonomin och finansiera skola, hälso­ och sjukvård. Vi hade nog förväntat oss mer om industrin och närings­livet i regeringens höstbudget. Välfärden avgörs av att vi värnar om industrins konkurrenskraft.

Men industrin jobbar ständigt i motlut, konkur­rensen är hård från länder med lägre kostnadsläge. Konkurrensen är hård även från inhemska branscher, som inte genererar intäkter för landet, utan bara snur­rar pengarna i ökad konsumtion. I ett välfärdssamhälle måste det vara balans över hela linjen.

Industrins konkurrenskraft kräver satsning på industriteknisk utbildning. Vi behöver civilingenjörer, men även elever till de tekniska yrkesprogrammen på gymnasiet och till Yrkeshögskolorna. Trä­ och möbel­industrin behöver allt fler specialister, till exempel cnc­operatörer och automationstekniker.

Kompetensförsörjningen är det största enskilda hotet mot framtida expansion för många företag. Utan

arbetskraft med rätt kompetens tvingas de i värsta fall flytta pro­duktionen utomlands.

På Småländska höglandet arbetar ungefär hälften av befolkningen inom industrin. Det är helt avgörande för bygden att konkurrenskraften stärks.

Uteblivna satsningar i höstbudgeten skickar signaler till ungdomar att satsa på annan verksamhet. Man sän­ker restaurangmomsen för att fler skall bli servitörer. Sänkt byggmoms skulle skapa avsevärt fler jobb inom bygg­ och byggmaterialindustrin.

”Det pågår en reformering av svensk bostadspolitik” står det också i höstbudgeten. 1992 togs räntesub­ventionerna bort, byggmomsen dubblerades och fastighets­skatten infördes. Var det då reformen påbörjades och som fortsatt pågår. Sedan dess har inte mycket hänt, som kan rub­riceras som reform inom svensk bostadspolitik.

leif g gustafssonvd, TMF

Insikt

”vi hade nog förväntat oss mer om industrin och näringslivet i regeringens höstbudget.

20 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

läs tidningen PÅ webbenwww.traomobelforum.se

Möbeldagarna blirdubbelt så braMöbeldagarna är ett årligt event för verksamma i möbel­ och inredningsbranschen och som arrangeras av SP och TMF.

I år utvecklas konceptet och TMF bjuder in till två dagar där mingel och tre rätters middag med underhållning avrundar dag ett.

Dag två fortsätter med intressanta föredrag samt en paneldebatt med företrädare från branschen.

Syftet är att ge inspiration och fördjupad kunskap inom områden såsom materiallära, design, produktutveckling, möbelprovning och miljöfrågor.

Bland årets föredrags hållare finns Vinnova, designern Staffan Holm, A2­experten Jonas Hurtigh Grabe, Kvadrat, IKEA med flera.

21-22 november

i Borås

exPANDeRAR. Förra årets möbeldag lockade många till Borås. nu utvecklas konceptet med fler föredrag och en paneldebatt.

Läs mer på: tmf.se/ mobeldagarna

SPIN. Form-givaren Staffan Holm är en av föreläsarna. Han har bland annat gjort stolen Spin.

tmF- evenemang PÅ gÅngläs tidningen PÅ webbenwww.traomobelforum.se

vid utgången av mars 2013 löper TMF:s samtliga kollektivavtal ut.

Yrkanden skall utväxlas med alla motparter innan utgången av 2012 och förhandlingarna om nya avtal kommer att inledas efter årsskiftet.

För närvarande pågår förberedelse­arbetet för fullt och vi håller i skrivande stund på att slutföra bearbetningen av svaren på de enkätfrågor vi ställt till våra medlemsföretag angående vilka frågor vi ska driva i förhandlingarna.

Vi kommer nu också att genomföra en serie regionala avtalskonferenser för fördju­pade diskussioner om avtalen.

Efter en första genomgång av enkätsvaren kan man lätt konstatera att vad som framförallt önskas är en mer medarbetarnära tillämpning av avtalen.

De flesta företagen vill ha ett starkare lokalt inflytande framförallt över arbetstidens

förläggning, båda när det gäller möjligheten till olika former av varierad arbetstid och vid införandet av olika skiftformer.

Det finns helt enkelt önskemål om något som i grunden är självklart, nämligen möjligheten att få utnyttja sin produktkapacitet när behovet är som störst.

Att i större omfattning än vad som är möjligt i dag låta företagets orderläge påverka

vilka arbetstider som ska gälla är ett önskemål som inte helt överraskande framförs från många håll.

Ett annat önskemål är kra­ven på längre avtal än under de senaste förhandlingarna. Korta avtal innebär ständiga avtalsförhandlingar och stän­diga förhandlingar omöjliggör för alla parter att arbeta med långsiktiga strukturella frågor. Företagen får ingen möjlighet till långsiktig planering eller stabilitet vilket skadar alla.

Industriavtalet som vi till­sammans med våra fackliga motparter omfattas av bygger också på tanken om långa avtal som en faktor för att stärka konkurrenskraften vilket borde skapa grogrund för en samsyn i vart fall i dessa frågor.

Tyvärr har Industrin för närvarande också ett oerhört stort behov av att avtals vägen tillfälligt kunna gå ner i arbetstid utan att behöva säga upp anställda.

I vårt senaste avtal med GS­facket bildade vi en arbetsgrupp som skulle komma med förslag till sådana lösningar.

Dessvärre måste vi konsta­tera att vår motpart enligt vår uppfattning inte levt upp till arbetsgruppens intentioner, vilket är en stor besvikelse för oss, men givetvis ännu värre för våra medlemmar och deras medarbetare.

att bättre kunna påverka arbetstidens förläggning och att arbeta fram längre avtal. det är två av TMF:s medlemsföretags önskemål i en omfattande enkätundersökning inför avtalsrörelsen 2013.

Mer inflytande och längre avtal

”företagen får ingen möjlighet till långsiktig planering eller stabilitet”

david Johnssonvice vd och förhandlingschef, TMF

TMF visade Maskinkörkortet på jubilerande Trä & Teknik Följ med på studieresa till Turkiet

Turkiet tillhör svenskarnas mest populära turistmål 2012 med sin spännande kultur och sina solsäkra prognoser. Det finns dock lika stor anledning att åka till landet om man verkar inom trä­ och möbelindustrin.

De senaste åren har den turkiska möbelindustrin varit en drivande kraft bakom landets ekonomi och Turkiet har blivit en av de mest spännande och potentiella möbeltillver­karna i världen.

14­17 mars 2013 arrangerar TMF en studieresa till huvudstaden Istanbul. I resan ingår guidning, sightseeing, studie av arkitektur samt intressanta företags besök.

Kontakta Elin Quist, elin.quist@tmf.se,

för mer information.

Trä & Teknik 30­årsjubilerade på mässan i Göte­borg i slutet av augusti. Mässan bjöd bland annat på robotisering, automation och Wood Fusion.

Fler än 200 utställare samlades och TMF satsade stort. Förutom att presentera en guide för maskinupphandling, lät man mässbesökarna ta del av Maskinkörkortet – verktyget som ska öka säkerheten inom trä­ och möbelindustrin.

Johan Svensson, finalist i Yrkes­SM i möbel­snickeri, passade på att ta körkortet inför publik.

Dessutom talade TMF Maskinkörkort på Trä & Tekniks framtidsarena, Wood Fusion.

Den 2-5 september 2014 är det dags för Trä & Teknik igen! FOTO: FlICKR CC, lARSA

Maskindagen, Skellefteå 18 oktober1 Möbeldagarna,

Borås 21-22 november2 Ytbehandlings-

dagen, Nässjö 27 november3

OKTOBER 2012 TRä&MöBeLfORUM 21

Profilen

Hans Lind Ålder: 62 år.Yrke: Professor i fastighets ekonomi, KTH.bor: radhus i Farsta, söder om Stockholm.FamilJ: Fru och två vuxna barn, två hundar.Fritidsintressen: Jobbet och familjen är också mina intressen.drivkraFt: Förändra och förbättra.utmaningar med Jobbet: Undervisning. att få studenterna

intresserade av det man själv tycker är

intressant, att få dem förstå samband och att stimulera

och provocera dem lite.

”Bygg nya miljonprogram”

Bostadsmarknaden börjar bli ohållbar, anser Hans Lind.

– Jag är övertygad om att det i slutänden krävs statlig styrning. Det är ett riksintresse, och staten måste helt enkelt tvinga kommunerna att planlägga mark

för bostadsbyggande där marken är billig och det finns möjligheter att bygga bostäder som människor har råd att köpa, säger han.

Han är inte den sortens forskare som vill gräva ner sig och bli super­expert i sin nisch. I stället har han alltid varit nyfiken och öppen för projekt som kommit i hans väg, och i samband 1990­talets bostads­bubbla började han engagera sig i bostadsbyggandets omfattning och strukturer.

I dag är det i huvudsak problemen med bostadsmarknaden och bostadspolitiken i storstadsregionerna som står i fokus för Hans Lind. I en debattartikel i DN i augusti argu­menterade han för statliga satsningar på billiga bostäder – ett nytt miljonprogram.

– Vi har stora problem med trångboddhet, svart marknad och att folk inte har råd att bo någonstans i de nuvarande miljonprogrammen och förorterna. Men om man vågade tänka stort och byggde billiga bostäder i större skala, skulle situationen kunna förändras. Bygger man tillräckligt mycket kan man också hålla priserna i schack.

Problemet med bristen på bostäder till rimliga priser handlar inte om att det skulle vara omöjligt att producera hus och bostäder som folk har råd med. Den möjligheten finns redan, enligt Hans Lind. I stället tycker han inte att kommunerna är intresserade av att ta fram sådana bostäder.

– I förorter där det redan finns miljonprogram säger man att man måste prioritera att renovera. I mer välbärgade kommuner är man inte intres­serade av att bygga för andra än välbärgade män­

niskor. Överallt är man rädd för de sociala problem som billiga bostäder antas medföra, säger Hans Lind.

Att det är positivt att människor äger sina bostäder är en tydlig ståndpunkt hos Hans Lind. Inte för att hyresrätter är överflödiga i ett samhälle, de behövs alltid, men för att ägandet långsiktigt ger lägre kostnader. Han ser också en fara i att

människor som kommer från omständigheter där de inte redan från uppväxten är inne på ägar­marknaden alltid riskerar att inte kunna ta sig in.

Hans Lind ser ett stort behov av att förbättra infrastrukturen med pendeltåg så att fler bostä­der kan byggas längre ut från storstäderna.

– Staten måste satsa på infrastrukturen och det kommunala planmonopolet måste bort, då kommer också de före­tag som redan i dag kan bygga billiga bostäder att kunna göra det i praktiken. Bostadsmarknaden måste fungera för alla grupper i samhället, menar han.

Varför byggs det inte bostäder som människor har råd med? Hans Lind, professor i fastighets ekonomi, ser

lösningen i att ta bort kommunala planmonopol.TEXT THErESE ErIKSSOn

”överallt är man rädd för de sociala problem som billiga bostäder antas medföra”

Under hösten är Hans

Lind dubbelt aktuell, som föreläsare

för TMF.

22 TRä&MöBeLfORUM OKTOBER 2012

Funderar du på outsourcing?

Lägre kostnader, snabbare ledtider, större flexibilitet... Det är bara några av fördelarna med att helt eller delvis outsourca möbelproduktionen. Har ni tittat på potentialen för ert företag?

I våra fabriker i Litauen producerar LTP varje år fler än en miljon sitsar och ryggstöd till kontors- och konferensstolar samt tåg- och bussäten för kvalitetsmedvetna nordiska kunder.

Vi har samlat våra erfarenheter i en guide om fördelar och nackdelar med outsourcing och konkreta tips på hur du kan stärka ditt företags konkurrenskraft.

Beställ guiden i dagSkicka ett e-postmeddelande med dina kontaktuppgifter till Morten Østergaard på moe@l-t-p.com

LTP-Texdan - 47174 Kedainiur – Lithuania Tel: +370 3476 1788 e-mail: sale@l-t-p.com - www.l-t-p.com

POSTTIDNING B

AVS: Trä och MöbelföretagenBox 55 525102 04 STOCKHOLM

Ingenjörerna som arbetar med känslomässigt material.

Plugga Skog och trä På dIStanS eller camPuS

Trä är ett positivt material på många sätt. det är en råvara som det finns gott om och som bidrar till ett sunt kretslopp. och trä är fak-tiskt också känslomässigt. det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att trä är det vanligaste materialet i inredning som möbler, väggar och golv.

Som Ingenjör i Skog och trä-teknik har du goda chanser att få jobb. Skogs- och träbranschen har nämligen brist på högskoleutbildad personal. dessutom pågår det strukturförändringar i branschen som leder till nya jobb och karriärs-vägar. det banar väg för en spännande framtid.

är du intresserad av skog, trä och teknik? Programmet passar dig som vill arbeta på ledande positioner inom träförädlingsindustrin. du väljer mellan distans och campus-studier. Vill du arbeta utomlands kan det vara intressant att veta att ungefär 70 % av träprodukterna går

på export, något som kan leda till en internationell karriär. men många av våra studenter väljer också att arbeta lokalt på mindre orter där det finns behov av välutbildad personal. Linnéuniversitetet erbjuder flera utbildningar inom Skog och trä, där Ingenjörsprogrammet är ett altenativ, Skogs- och träprogram-met ett annat. de startar på hösten. Fristående kurser om 7,5 hp i t ex trämateriallära, Skogsproduktion och Skogsbränslekunskap startar under vårterminen. Sista sökdatum för dem är 15 oktober.

Mer info. karin bygger hus i trä på peab. david har hamnat inom Ikea-sfären. konrad förvaltar skog på stiftet. läs mer om våra fd stu-denter på webben. nu kan du också följa tanjas blogg. hon har precis börjat på ingenjörsprogrammet. lnu.se/amnen/skog-och-tra

Skogsdagen 2012. Välkommen till Växjö den 24 november. mer info och anmälan på webben eller genom ulrika Berg tel 0470–70 80 06.

kalmar Växjö